SE425500B - Termoplastiskt material, inkluderat folier, av en termoplastisk polyester samt anvendning derav - Google Patents

Description

10 15 20 25 SO 35 H0 7714891-4- massor, som innehåller polystyren eller andra polystyrensampolyme- rer. Vid de sist nämnda pressmassorna finner man i allmänhet endast en otillräcklig slagseghet, som till och med ofta avtager med sti- gande halt av styrenpolymerer och ofta iakttages en starkare för- sprödning av blandpressmassan, än som är att vänta från de enskilda beståndsdelarna.

Det består vidare ett behov av folier av termoplastiskt mate- rial, som kan präglas och därefter medelst värmekascherförfaranden och kända klister påföras på annat material, t.ex. trä. Ur DE-OS 2 359 060 har sådana folier, som i allmänhet användes såsom fanêrersättníng, blivit kända. Ofördelaktigt vid dessa folier är speciellt, att de på grund av sina egenskaper endast är ringa lämp- liga för värmekascherförfarande. Hittills användes även t.ex. präg- lade PVC-folier. Deras värmestabilitet är dock inte tillräcklig, så att prägelbilden förstöres vid de för värmekascheringen erforderliga trycken. Med duromerer impregnerade papper är endast dåligt präg- lingsbara och ofta för spröda för bearbetningen efter värmekascher- förfarandet.

Uppgiften med föreliggande uppfinning är att finna en termo- plastisk blandpressmassa, som har höga seghetsegenskaper och goda mekaniska egenskaper, speciellt styvhet och värmestabilitet. En yt- terligare uppgift med föreliggande uppfinning är att ur dessa press- massor kan bildas folier resp. plattor, som är präglingsbara och un- der mottagande av en påförd präglingsbild medelst kända anordningar är värmekascherbara och härvid med vanliga klister på basis av modi- fierade vinylhartser kan förbindas med det andra materialet.

En avsikt med föreliggande uppfinning är en termoplastisk pressmassa innehållande en linjär termoplastisk polyester eller blandningar av dessa polyestrar och en styrensampolymer samt eventu- ellt vanliga tillsatser, karakteriserad därav, att den innehåller med kêmetylstyren och/eller akrylsyraester modifierad styren-akryl- nitril.

Föreliggande pressmassa innehåller i allmänhet 5-95, företrä- desvis l0-90, speciellt 50-95 och speciellt 50-80 viktprocent modi- fierad styren-akrylnitril och 95-5, företrädesvis 90-10, speciellt 50-5 och speciellt 50-20 viktprocent polyester.

För prnnnmnnnovnu enligt föreliggande uppfinning är vn mängd linjära termoplastiska polyestrar lämpliga. De är lämpligen kristal- lina resp. delvis kristallina och uppvisar i detta fall speciellt smältpunkter av minst 15000. De kan dock även föreligga i amorf 10 15 20 25 30 35 H0 3 7714891-4 form, varvid då polyestern lämpligen uppvisar en glasomvandlings- temperatur av minst 100°C, speciellt minst 15000. Polyestrarnas gränsviskositet utgör lämpligen minst 0,6 dl/g, speciellt minst 0,8 dl/g.

Vid polyestrarna kan det handla om homo- eller blandpolyest- rar, som är uppbyggda av alifatiska, cykloalifatiska eller aroma- tiska dikarbonsyror, dioler eller hydroxikarbonsyror. Vidare är även blandningar av dessa polyestrar lämpliga. Deras sammansättning rät- tar sig väsentligen efter de önskade egenskaperna för ett bestämt användningsändamål.

De alifatiska dikarbonsyrorna kan innehålla 2-H0 kolatomer, de cykloalifatiska dikarbonsyrorna 6-10 kolatomer, de aromatiska di- karbonsyrorna 8-14 kolatomer, de alifatiska hydroxikarbonsyrorna 2-12 kolatomer och de aromatiska liksom cykloalifatiska hydroxikar- bonsyrorna 7-lü kolatomer.

De alifatiska diolerna kan innehålla 2-12 kolatomer, de cyklo- alifatiska diolerna 5-8 kolatomer och de aromatiska diolerna 6-16 kolatomer.

Såsom aromatiska dioler betecknas de, vid vilka två hydroxi- grupper är bundna vid kolvätegrupper av aromatisk karaktär.

Vidare är det möjligt, att polyestrarna är förgrenade med ringa mängder,t.ex. 0,1-5 molprocent, av mer än tvåfunktionella mo- nomerer (t.ex. pentaerytrit eller trimellitsyra).

Vid polyestrar av minst 3 monomerer kan dessa vara statistiskt fördelade eller det kan handla om blockpolymerer. Även sampolymerer av polykarbonater och polyestrar teteoknas här såsom polyestrar.

Lämpliga díkarbonsyror är linjära och grenade mättade alifa- tiska dikarbonsyror, aromatiska dikarbonsyror och cykloalifatiska dikarbonsyror.

Såsom alifatiska dikarbonsyror ifrågakommer de med 2-NO kol- atomer, t.ex. oxalsyra, malonsyra, dimetylmalonsyra, bärnstenssyra, oktadecylbärnstenssyra, pimelinsyra, adipinsyra, trimetyladipinsyra, sebacinsyra, azelainsyra och dimersyror (dimerisationsprodukter av omättade alifatiska karbonsyror, såsom oljesyra), alkylerade malon- och bärnstenssyror, såsom oktadecylbärnstenssyra.

Såsom cykloalifatiska dikarbonsyror ifrågakommer: l,3-cyklobutandikarbonsyra, l,5-cyklopentandikarbonsyra, 1,3- och l,U-cyklohexandikarbonsyra, 1,3- och 1,H-dikarboxylmetylcyklohexan, 1|,'|'~«li Såsom lämpliga aromatiska dikarbonsyror ífrågakommer: 10 15 20 25 30 35 7714891-4 Speciellt tereftalsyra, isoftalsyra, o-ftalsyra, samt 1,3-, l,H-, 2,6- eller 2,7-naftalendikarbonsyra, H,U'-difenyldikarbonsyra, 4,ü'-difenylsulfondikarbonsyra, 1,1,5-trimetyl-5-karboxyl-3-(p-karb- _oxylfenyl)-indan, U,Ä'-difenyleterdikarbonsyra, bis-p-(karboxylfe- ny1)metan.

Lämpliga är de aromatiska dikarbonsyrorna, bland de speciellt tereftalsyra, isoftalsyra och ortoftalsyra.

Ytterligare lämpliga dikarbonsyror är de, som innehåller -CO-NH-grupper; de är beskrivna i DE-OS 2 Älü BH9. Även dikarbonsy- ror, som innehåller N-heterocykliska ringar, är lämpliga, t.ex. så- dana som avledes från karboxylalkylerade, karboxylfenylerade eller karboxylbensylerade monoamino-s-triazindikarbonsyror (jfr DE-OS 2 121 184 och 2 533 675), mono- eller bishydantoiner, eventuellt halogenerade bensimidazoloner eller parabansyra. Karboxylalkylgrup- pen kan härvid innehålla 3-20 kolatomer. .

Lämpliga alifatiska dioler är de linjära och grenade alifatis- ka glykolerna, speciellt de med 2-12, speciellt 2-6 kolatomer i mo- lekylen, t.ex. etylenglykol, 1,2- eller 1,3-propylenglykol, 1,2-, 1,3-, 2,3- eller l,U-butandiol, pentylglykol, neopentylglykol, 1,6-hexandiol, 1,12-dodekandiol. En lämplig cykloalifatisk diol är t.ex. l,H-dihydroxicyklohexan. Ytterligare lämpliga alifatiska dio- ler är t.ex. 1,H-díhydroximetylcyklohexan, aromatisk-alifatíska dio- ler, såsom p-xylylenglykol eller 2,5-dikloro-p-xylylenglykol, 2,2-(6-hydroxietoxifenyl)propan samt polyalkylenglykol, såsom dietyl- englykol, trietylenglykol eller polyetylenglykol. Alkylendiolerna är lämpligen linjära och innehåller speciellt 2-U kolatomer.

Lämpliga dioler är alkylendioler, l,ü-dihydroxicyklohexan och 1,U-dihydroximetylcyklohexan. Speciellt lämpliga är etylenglykol och l,ü-butandiol.

Ytterligare lämpliga dioler är 6-hydroxialkylerade, speciellt ß-hydroxietylerade bisfenoler, såsom 2,2-bis[Ä'-(ß-hydroxietoxi)fe- nyl]-propan. Ytterligare bisfenoler är nämnda senare.

En ytterligare grupp av alifatiska dioler är de med den all- männa formeln I Hofncnz - x - cnaffaofl (I) Bl nl vari Rl betecknar metyl och lämpligen en väteatom och X betecknar en grupp med formlerna UW 10 20 7714891-4 5 2 2 ” R R R 1: Oš _R3 R3 O ï?*>k§R R5 5 - N--CH--Q - ' - - ' \/ 2 \/ ' \/' RS-O H5 F 8 °- O O I 0 vari R2, R3 och Ru oberoende av varandra betecknar alkyl med l-H kolatomer eller R2 och RB samt båda Ru tillsammans betecknar tetra- eller pentametylen och R5 oberoende av varandra betecknar en väte-, klor- eller bromatom.

Dessa dioler är kända och beskrives exempelvis i DE-OS 1 812 003, ä 3u2 H52, 2 342 372 och 2 H53 326, Exempel är: N,N'-bis-(É-nydroxietyl-5,5-dimetyl)hydantoin, N,N'-bis-(ß-hydroxí~ propyl-5,5-dimetyl)hydantoin, metylen-bis-[N,N'-(G-hydroxietyl)-5- metyl-5-etylhydantoinj, metylen-bis[N-(@-hydroxietyl)-5,5~dimetyl- hydantoinJ, N,N'-bis-(3-hydroxietyl)bensimídazolon, -(tetrak1oro)- bensimidazolon eller -(tetrabromo)bensimidazolon.

Företrädesvis är i formeln I Rl en väteatom, H2, R3 och R metyl och alla R5 Såsom aromatiska dioler ifrågakommer enkärniga difenoler och speciellt tvåkärniga, som vid varje aromatisk kärna bär en hydroxyl- H antingen en väte-, klor- eller bromatom. grupp. Med aromatisk förstås kolvätearomatiska grupper, såsom fenyl- en eller naftylen. Förutom t.ex. hydrokinon må speciellt bisfenoler- na nämnas, som kan beskrivas genom följande formel R' R' OH Hydroxylgrupperna kan befinna sig i m-ställning, speciellt emel- lefïïd i p-ställning. R' och R" kan i denna formel beteckna alkyl med 1-6 kolatomer, halogen, såsom klor eller brom och speciellt vä- teatomer. A kan stå för en direkt bindning, eller O, S, S02, eventu- ellt substítuerad alkyliden, cykloalkyliden eller alkylen.

Exempel på eventuellt substituerad alkyliden är: etyliden, 1,1- eller 2,2-propyliden, 2,2-butyliden, l,l-isobutyli- den, pentyliden, hexyliden, heptyliden, oktyliden, díkloroetyliden, trikloroetyliden. 10 15 20 BO HO 7714891-4 Exempel på eventuellt substituerad alkylen är metylen, etylen, fenylmetylen, dífenylmetylen, metylfenylmetylen. Exempel på cyklo- alkyliden är cyklopentyliden, cyklohexyliden, cykloheptyliden och cyklooktyliden.

Exempel på bisfenoler är: bis-(p-hydroxifenyl)eter eller -tioeter, bis-(p-hydroxifenyl)sulfon, bis-(p-hydroxifenyl)metan, l,2-bis-(p-hydroxifenyl)etan, l-fenyl- bis-(p-hydroxifenyl)metan, difenyl-bis-(p-hydroxifenyl)-metan, 2,2-bis(U'-hydroxi-3'-dimetylfenyl)-propan, 1,1- eller 2,2-bis-(p- hydroxifenyl)butan, l,l-dikloro- eller l,l,l-trikloro-2,2-bis-(p- hydroxifenyl)-etan, 1,1-bis-(p-hydroxifenyl)cyklopentan och speci- ellt 2,2-bis-(p-hydroxifenyl)-propan (bisfenol-A) och l,l-bis-(p- hydroxifenyl)cyklohexan (bisfenol-C).

Lämpliga polyestrar av hydroxikarbonsyror är t.ex. polykapro- lakton, polypivalolakton eller polyestrarna av 4-hydroxicyklohexan- karbonsyra eller U-hydroxibensoesyra.

Polyestrar med aromatiska dikarbonsyror har uppnått den största betydelsen, speciellt polyalkylentereftalaterna. Lämpliga är därför pressmassorna enligt föreliggande uppfinning, i vilka polyestern är uppbyggd av minst 50 molprocent, lämpligen minst H0 molprocent aro- matiska dikarbonsyror och av minst 30 molprocent, företrädesvis minst H0 molprocent alkylendioler med lämpligen 2-12 kolatomer, räk- nat på polyestern.

Speciellt är i detta fall alkylendiolen linjär och innehåller 2-6 kolatomer, såsom etylen-, tri-, tetra- eller hexametylenglykol och den aromatiska dikarbonsyran tcreftal- och/eller isoftalsyra.

Speciellt lämplig är polyestern, P0l3@ÜY1en' Och/eller P01Y'l,u' butylen-tereftalat.

Pressmassorna enligt föreliggande uppfinning innehåller ett modifierat styren-akrylnitrilpolymerisat. Detta innehåller härvid 10-85 viktprocent, företrädesvis 30-80 viktprocent styren, 5-H0 viktprocent, företrädesvis 10-30 viktprocent akrylnitril och S-50 víktprocent, företrädesvis 10-NO viktprocent akrylester och/eller A-metylstyren.

Medelmolekylvikten hos den modifierade polymeren kan utgöra 10 000 och mer, lämpligen minst 50 000 och speciellt minst 80 000.

En övre gräns för molekylviktcn är given genom lönsamhet och fram- ställningsmetoder.

Modifieringen kan ske på sådant sätt, att man blandar polymerer av A-metylstyren eller en akrylester med SAN. För föreliggande press- 10 15 20 25 30 55 HO 7714891-4 massor använder man dock lämpligen statistiska sampolymerer av styren, akrylnitril, Aëmetylstyren och/eller akrylsyraester. Alko- holresten i estergruppen av akrylsyraestern kan innehålla l-6, lämpligen 1-Ä kolatomer. Speciellt lämplig är genom ymppolymerisa- tion modifierad SAN. Dessa framställes i allmänhet, i det att man använder ett polymerisat av modifieringsmedlet och genom sampoly- merisation med styren och akrylnitril framställer en ymppolymer.

Speciellt lämplig är med akrylesterelastomerer modifierad SAN, lämpligen såsom ymppolymerisat. Dessa betecknas kort såsom ASA-po- lymerisat och är kommersiellt erhållbara. Akrylesterelastomeren är mestadels ett sampolymerisat övervägande av akrylsyraester med t.ex. akrylnitril, ß-kloroetylvinyleter, Rëolefiner eller andra.

Det är dock'även känt homopolymerisat med elastomeregenskaper.

Polyestrarna i föreliggande pressmassa framställes enligt de inom tekniken kända förfarandena, t.ex. lösnings- eller azeotrop kondensation, gränsyte-, smält- eller fastfaskondensation samt kom- binationer av dessa metoder, allt efter vilka polyesterbildande de- rivat och reaktionskatalysatorer man använder. Såsom katalysatorer må nämnas aminer, oorganiska eller organiska syror, metaller, me- tallföreningar och blandningar därav.

Vid upparbetningen av polyestersmältorna, redan innan polykon- densationen eller vid blandningen av polyestrarna med modifierad styrenakrylnitril, kan inerta tillsatser av alla slag tillsättas, såsom fyllmedel, såsom talk, kalciumkarbonat, bariumsulfat, SiO2, kaolin, mikronlimmer, wollastonit, metallpulver, förstärkande fyll- medel, såsom glasfibrer, glaskulor, oorganiska eller organiska pig- ment, optiska vitmedel, matteringsmedel, bearbetningshjälpmedel, såsom smörjmedel, släppmedel och kristallisationsfrämjande medel, flamskyddsmedel, kärnbildningsmedel och stabilisatorer, såsom fos- fororganiska föreningar, t.ex. trifenylfosfit. Tillsatserna kan även tillsättas först vid framställningen av föreliggande pressmas- sor, för sig eller även inarbetade i modifierad SAN.

Föreliggande pressmassor framställes exempelvis i det att poly- estrarna i form av granulat därav omgranuleras tillsammans med en modifierad SAN-pçlymep (blandning i smältfasen, uttagande och av- kylning av smältan och granulering). Härför är de vanliga reaktorer- na lämpliga. Fördelaktigt sker denna framställning kontinuerligt i strängsprutmaskíner.

Det räcker dock även att använda blandningar av granulaten av polyesterolandningar ellcr:n>enskilda beståndsdelarna därav med de 10 15 20 25 30 35 HO 7714891-4 modifierade SAN-polymererna. Speciellt fördelaktigt bearbetas dessa granulatblandningar direkt till pressdelar, t.ex. medelst formsprut- och strängsprutförfaranden, då de enstaka beståndsdelarna är över- _ raskande väl kombinerbara och blandbara.

Vid de föreliggande pressmassorna fastställes överraskande i hela blandníngsområdet utmärkta seghetsegenskaper. Även andra meka- niska egenskaper är överraskande goda, t.ex. styvheten och värme- form-beständígheten. De är utan problem bearbetbara och fastän de har höga mjukningstemperaturer iakttages överraskande nog inte någon försprödning.

De föreliggande pressmassorna kan vara delvis kristallina till amorfa, allt efter vilka enstaka beståndsdelar som innehålleß och i vilka mängdförhållanden dessa användes. De utgör termoplastiska material, ur vilka efter de vanliga formgívningsförfarandena, såsom gjutning, formsprutning och strängsprutning, formkroppar med värde- fulla egenskaper kan framställas. Exempel på sådana formkroppar är tekniska apparatdelar, apparathus, hushållsverktyg, sportverktyg, byggdelar för elektro- och elektronikindustrien och elektroisola- tioner, automobildelar, kopplingar, fibrer och halvfabrikat, som kan deformeras genom skärande bearbetning. Även användningen för beskiktning av föremål medelst dopp- eller pulverbeskiktníngsförfa- randen är möjlig samt användningen såsom smältlim. Föreliggande pressmassor är utmärkta för specifika användningar av alla_slag, då deras egenskapsbild på mångfaldigt sätt kan omvandlas i önskad riktning.

Föreliggande pressmassor lämpar sig utmärkt för framställning av folier resp. plattor med värdefulla egenskaper, speciellt med en utmärkt präglingsbarhet.

En ytterligare avsikt med föreliggande uppfinning är därför en plastfolíe eller -platta innehållande en linjär termoplastisk poly- ester eller blandningar av dessa polyestrar och en styrenpolymer samt eventuellt vanliga tillsatser, karakteriserad därav, att den innehåller med &=etylstyren och/eller akrylsyraester modifierad styrenakrylnitril. I övrigt stämmer precis alla företräden, som även är uppförda för föreliggande pressmassa. Folierna kan för mat- teringen och rephållfasthetsbehandlingen innehålla glaskulor, såsom exempelvis är beskrivet i DÉ-OS 2 559 060. Plattorna kan även inne- hålla förstärkningsfyllmedel, emellertid inte folierna. Plattorna och folierna framställes enligt kända förfaranden och anordningar,. t.ex. genom strängsprutning med kylmunstycken, munstycken med bred 10 15 20 25 50 35V H0 7714891-4 slits eller blâssträngsprutníng med ringmunstycken. Foliernas tjock- lek kan utgöra upp till l mm och mera, varvid en kontinuerlig över- gång till plattorna består, som kan vara upp till nägra centimeter tjocka. l Föreliggande folier och plattor lämpar sig såsom beskiktnings- ämnen för andra material av t.ex. trä, glas, keramik, metall och andra plaster, varvid med vanliga vidhäftningsförmedlare t.ex. på basis av vinylhartser utmärkta hâllfastheter uppnås. De kan även kascheras med andra plastfolier, vilket företrädesvis sker genom gemensam strängsprutning, varvid folíerna sammanbindes i smält till- stånd. Ytorna hos folierna och plattorna, även i präglad form, kan seghärdas resp. förädlas genom vanliga metoder, t.ex. genom lacke- ring eller påförande av skyddsfolier.

Ett lämpligt användningsområde för föreliggande foliematerial är framställningen av fanêrmaterial, t.ex. för möbelsektorn, för dörrar och väggbeklädnader, då ytorna trots relativt höga mjuknings- temperaturer hos folierna överraskande väl vid temperaturer av cir- ka l50°C kan förses med ett präglat mönster, vilket utgör en full- ständig eller naturtrogen avbildning även av de finaste fördjupning- ar. Präglingen av folierna sker enligt de för fackmannen vanliga förfarandena; den är överraskande högt belastbar.

De präglade folierna lämpar sig speciellt för framställning av naturtrogna träímitationer. Härtill fylles i präglingsrunorna färg- ämnen, t.ex.genom rakling. Därefter avlägsnas överskottet och foli- ens yta förädlas vidare. För detta förfarande är präglade, med duro- merer impregnerade papper ringa lämpliga, då färgämnena suges in i materialet.

En speciell fördel är att föreliggande folier i präglad och opräglad form med kända klister på basis av vinylhartser kan påföras pä andra material och härvid uppnås utmärkta hållfastheter. Då foli- erna är termoplastiska och sega, kan även förformade föremål beskik- tas. Klistret kan påföras på förhand på folíen eller det andra mate- ríalet.

Speciellt överraskande och fördelaktigt är dock att det prägla- de foliematerialet enligt föreliggande uppfinning medelst värme- kascherförfarande kan påföras på andra ytor, t.ex. av trä. Värme- formbeständigheten hos de präglade folierna är så hög, att överras- kande nog präglingsmönstret vid de för detta förfarande erforderliga temperaturerna och trycken praktiskt taget förblir oförändrat, under det att t.ex. den redan sämre präglingsbilden av med duromerer im- 10 15 20 25 SO 35 H0 7714891-4 10 pregnerade papper pressas ännu plattare, fastän dessa papper rent av har en högre värmeformbeständighet.

De i exemplen använda polyestrarna karakteriseras genom föl- .jande kännetecknande data. Polyestrarna karakteriseras genom de morfologiska förändringar, som mätes medelst differentialtermoana- lys vid ett vid 50°C över smältpunkten resp. mjukningspunkten i 5 minuters tid glödgat och sedan snabbt avkylt prov. Det avkylda-pro- vet upphettas medelst differential-scanning-kalorimetern "DSC-IB" från firma Perkin-Elmer med en upphettningshastighet av l6°C/minut.

Provets termogram visar glasomvandlingstemperaturen (T ), kristalli- sationstemperaturen (Tk) och kristallitsmälttemperaturen (Tm).

Såsom glasomvandlingstemperatur angives vändpunkten vid det språngvisa tilltagandet av den specifika värmen i termogrammet, så- som kristallisationstemperatur spetsen av den exoterma toppen och såsom smälttemperatur spetsen av den endoterma toppen. Den relativa viskositeten hos polykondensaten i exemplen bestämmes vid 3000 på lösningar av l g polyester i lOO ml av en av lika delar fenol och symmetrisk tetrakloroetan baflâende blandning. Mjukningstemperaturen (Te) bestämmes på ett varmbordsmikroskop enligt Kofler med en upp- hettningshastighet av l5°C/minut, varvid av tvâ trådar ett kors bil- das och såsom mjukningstemperatur den temperatur betecknas, vid vilken korsets skarpa vinkel försvinner. De efterföljande exemplen tjänar för närmare belysning av uppfinningen.

Exempel 1. Polybutylentereftalat (“CRASTIN XB 2891", PBT från Ciba-Geigy AG) blandas i de i tabell 1 angivna koncentrationerna vid varje tillfälle med en enligt föreliggande uppfinning med akrylester- elastomerer modifierad styren-akrylnitril-sampolymer ("Luran®S 757 R", ASA från BASF AG), en standardpolystyren ("Polystyrol lH3 E", PS från BASF AG), en akrylnitril-butadien-styren ("Terluran", ABS från BASF AG), en styren-akrylnitril ("LuraÄ®368 R", SAN från _BASF AG) och en slagtålig polystyren ("Vestyron®7l9", PS från Chemischen werke Hüls AG) till en granulatblandning. Dessa granulat- blandningar bearbetas på en formsprutmaskin "Arburg Allrounder" vid cylindertemperaturer från 25000 och en verktygstemperatur från 6000 till formkroppar.

På dessa formkroppar utforskas de i tabell 1 anförda egenska- perna. Man inser därav, att de föreliggande polymerlegeringarna be- stående av ASA och PBT i hela koncentrationsförhållandet mellan blandningskomponenterna utmärker sig genom en hög seghet och att Vicat-mjukningstemperaturen såsom mått för värmestabilitcton tyd- 7714891-4 ll ligt tilltager med tilltagande PBT-andel. Likaså uppvisar blandning- arna en hög böjhållfasthet samt en hög E-modul.

I motsats därtill uppvisar blandningarna av PBT/standardpoly- styren, PBT/slagfast polystyren, PBT/ABS och PBT/SAN dåliga seg- 5 hetsegenskaper. 7714891-4 12 wwfl wpofip :aus = mß = mw .wofl OmzH : Om : Om møfl owofl x »xfi> mw R »xfi> mß Hmm n z 2 : fiflfl @m=m = om = om mofl ommfi N »xfl> mm w »xfi> mß am» Ü mm< NHH OOOS : mfi : mm mm ozmm = om = Om mæ Omßfl § »xfl> mw & »xfl> mp amm"mm»m«~u«Hm m3 33 __ mß _. .mm Nm mmm = om = om mw :Nm @ »xfi> mm R »xfl> mß emm U mm owfl m:,N m.n@ ßuoßn :mus = OOH = O Hnfl m=.m =.æ> ßpopp =«»: = mß = mm mflfl mflnm m.@> »pepp :mus = om = om wofl m=.~ m.m> »»o»@ qwus = mw = m» :OH m:,N m.m> ßuohp :mus &»xfi> 0 @»xfi> OOH emm U ^ooV ^z~.m:v m .whwm Awmøv oomw Åmmzv oofim ^s.@mV Qomw .omz mm ZHQ .cow Q s@m< .@m> Q zBm< .mmz mm ZHQ .Hsumfiwmëmpwwcflcxs wE|umufi> Hduoëlm uwsuwmwflflmcwmm umßwmwwmflw wcwcuumwcmësmm H fiHmDæB 15 7714891-4 Exempel 2. Pâ samma sätt som i exempel 1 framställes ur granu- latblandningar av polyetylentereftalat ("CRASTIN E 150", PETP från Ciba-Geigy AG) och en med akrylesterelastomerer modifierad styren-akrylnitril-sampolymer ("LuranES 757 R", ASA från BASF AG) formkroppar genom formsprutning, närmare bestämt vid en cylinder- temperatur av 270°C och en verktygstemperatur av 6000. På dessa formkroppar utforskas de i tabell 2 anförda egenskaperna. I en- lighet med denna uppställning utmärker sig dessa polymerlegering- ar likaledes bland annat genom goda seghetsegenskaper. 7714891-4 114 uno: mf, .Hwuscws m H wømmømfiw »bam x m5 00.0 0.03 000.5 m3: 0.03 n OHH m, 0 .. : : O O u N m mæ uuohn :mus . n SH m . L ._ 0 00 __ 0 00. z m v. NN. uuoan :mus o.m.~ . mofl wnnm 1«m> Oh : v = o m> _ M 0» 0 0000 0 »&0> 0.00 0 0xfl> 0.00 mßmm L. 800 23.9; m .v80 <2 002 ZHQ. . ü . x nsummwaewu .ymflí .Anwfiš 0.03 ms mmv oomm -wwfi=v30s$03> Hšäzwm pwsummwfiwflswwé 09:00 50 x 0.:. ..m uwcmmwmmfim mcflcupmmcaëemm w Hfimnmß 10 15 20 25 30 35 H0 7714891-4 15 Exempel 5. "Lurancö 757 R" blandas innan bearbetningen med ett granulatformigt polybutylentereftalat ("CRASTIN 2891" från Ciba- Geigy AG) i förhållandet 3:1. Denna granulatblandning strängsprutas på en strängsprutmaskinanläggning med 90 mm skruvdiameter, vid en masstemperatur av 22500 till en 100 um tjock folie och avkyles på en för tunnfolier vanlig kylningsanordning. Temperaturen hos den första kylvalsen utgör 70°C, den hos den andra UOOC och den hos den efterföljande 2o°c.

Denna folie tryckes därefter med tryckfärger på basis av ett vinylpolymerisat och lackeras med polyuretanlacker.

En prägling genomföras på de vanliga valspräglingskalandrarna vid folietemperaturer från l70°C samt präglingsvalstemperaturer från 16000.-Därvid avbildas präglíngsvalsens ytstruktur konturtroget.

Denna folie kascheras med en dispersion av modifierad vinyl- harts ("Vinnapa§9CEF 19" från firma Wacker Chemie Gmbh, Burghausen) i en korttaktpress vid en temperatur av l20°C och ett tryck av 785 kPa inom loppet av 20 sekunder på en spânplatta och urtages utan avkylning av pressen. Genom denna kascherbetingelse försämras inte präglingsbilden. Vid separeringsförsök utrives spån.

Man erhåller på detta sätt en med en folie beskiktad spånplat- ta med konturtrogen prägling, varvid beskiktningen bland annat ut- märker sig genom god seghet och god kemisk beständighet.

Exempel H. Ett vitt enfärgat granulat av ASA ("Luran®S 776 S" från firma BASF AG) blandas med granulatformig PBT ("CRASTIN XB 2891" från Ciba-Geigy AG) i förhållandet 3:1 och strängsprutas enligt exempel 3 till en 300 mm tjock folie.

Temperaturen hos kylvalsen utgör 15000, så att folien ínlöper med en höjd temperatur i den till avkylningsstationen underordnade präglingsanordningen, vars präglingsvals värmes till 15000. Folien avkyles vidare på vanligt sätt till rumstemperatur. Denna folie skäres i 18 mm smala remsor och upprullas. För omlimning av snitt- kanterna av spånplattorna bearbetas med de vanliga kantomlimnings- maskinerna för smältklisterbeskiktade folier.Det härför vanliga klistret påföres vid l80°C på folien och/eller kanten och därefter företagas förening med kantan på vanligt sätt. Under de för praxis vanliga hetingelserna fastställes vid pâförandet av de ovan beskriv~ na remsorna inte någon genomstrukturering av snittytorna eller för- ändringar av präglingen.

Exempel 5. En kombi-strängsprutningsanläggning, som består av var- dera en enskruvs-strängsprutmaskin med 90 och H5 mm diameter, samt l0 15 _20 7714891-4 16 ett tvåskiktsmunstycke, vid vilket de båda smältorna omedelbart förenas innan munstycketungan,'tjänar till framställning av följan- de kombifolie. En granulatblandning motsvarande exempel 3 plasti- _ ceras på strängsprutmaskinen med 90 mm diameter, ett PETP-granulat ("CRASTIN 2813", från Cíba-Geigy AG) på strängsprutmaskinen med H5 mm diameter. Masstemperaturen innan inträdet i de ifrågavarande munstyckekanalerna utgör vid ASA/PBT-blandningen 2U5°C och vid PETB 27006. Tjockleken av PETB-skiktet utgör 20 Pm, skikttjockleken hos folien av blandningen 100 pm. Detta laminat avkyles till l70°C och präglas vid en präglingsvalstemperatur av l60°C.

Kascheringen sker på en handelsmässig valsvärmekascheranlägg- ning vid en folietemperatur av cirka 10000 och en valstemperatur av 13000 under vanliga tryckbetingelser. Det i exempel 5 nämnda klist- ret påföres på den förvärmda spånplattan. Under dessa betingelser uppnås likaledes den i exempel 3 nämnda kvaliteten hos ytan.

Exempel 6. På den i exempel 3 beskrivna anläggningen blandas en blandning av ASA ("Lurancë 757 R") och PETP ("CRASTIN E l50") i för- hållandet lzl och man strängsprutar vid en masstemperatur av 270°C till en 100 pm tjock folie. Denna folie löper efter kylstationen med en temperatur av 18000 in i präglingsanordningen och präglas vid en präglingsvalstemperatur av 16000. Denna präglade folie tryc- kes, i porerna avtorkas färg och man lackerar med PUR-lack enligt exempel 3. Denna folie bearbetas såsom i exempel 3 och man erhåller samma goda ytkvalitet och prägling.

Exempel 7. Egenskaper hos glasfiberförstärkta polymerblandningar av PBT + ASA Ur de i tabell 3 upptagna sammansättningarna bestämmes på, såsom i exempel l framställda, normalstavar de angivna egen- skaperna. 7714891-4 17 Tabell 3 Egenskap Sammansättníng x víkt% glasfibrer y vikt% polybëtylentereftalat z vikt% Luran S757 x=30 vikt% x=25 vikt% x=20 vikt% y=60 vikt% y=50 vikt% y=H0 vikt% z=l0 vikt% z=25 vikt% z=HO víkt% Draghållfasthet (N/mmg) 121 102 900 DIN 5}U5§ Brottöjning (%) 2,1 1,8 1,8 DIN 53055 Böjhållfasthet (N/mmz) 200 160 157 ASTM D 790 E-modul (N/mmz) 9100 7700 7000 DIN 53057 Böjmodul (N/mmz) 8200 6900 5900 ASTM D 790 Slagseghet (KJ/m2) 33,4 2U,1 19,0 DIN 55055 Skårslagseghet 2 7,5 5,9 5,1 DIN 53 HSM (KJ/m ) Värmeform- Förf. A 201 175 118 beständighet Ü ISO/R 7500 Førf. B 209 191 Krypströmshållfasthet 525 375 550 DIN Eßi-lßßü

Claims (14)

18 Bfiaßkíïël
1. I . Te rmop last ísk p ressmassa ínnchållaixide 10 till 75 viktprocent av en linjär tcrmoplastisk polyester eller blandningar av denna polyester och en styrensampolymer samt eventuellt vanliga tillsat- ser, k ä n n e t e c k n a d därav, att den såsom styrensampo- lymer innehåller 25 till 90 víktprocent av en sampolymer av 10 till 85 viktprocent styren och 10 till 40 viktprocenr akrylnitril, som är modifierad med S till 50 víktprocent akrylester och/eller med u-metylstyren.
2. 2, Pressmassa enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innehåller 50 till 80 viktprocent modifierad styren- akrylnitríl och 50 till 20 viktprocent polyester.
3. 3. Pressmassa enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att polyestern är kristallín resp. delvis krístallin eller i amorf form uppvisar en glasomvandlíngstemperatur av minst 100°C.
4. 4. Pressmassa enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att gränsviskositeten hos polyestern utgör minst 0,6 dl/g, mätt på en lösning av 1 g polyester i 100 ml avett av lika delar fenol och och 1,1,Z,2-tetrakloretan bestående lösningsmedel vid 30%. g
5. 5. Pressmassa enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att polyestern består av minst 30 molprocent aromatiska di- karbonsyror och av minst 30 molprocent alifatiska dioler.
6. 6. Pressmassa enligt krav S, k ä n n e t e c k n a d därav, att den aromatiska dikarbonsyran är tereftalsyra och/eller isoftalsyra och alifatisk diol är en linjär alkylendiol med 2 till 6 kolatomer.
7. 7. Pressmassa enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att polyestern är polyetylentereftalat eller poly-1,4-bu- tylentereftalat.
8. 8. Pressmassa enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att styren-akrylnitrí1-sampolymeren är modifierad med 10 till 40 viktprocent u-metylstyren och/eller akrylsyraester.
9. 9. Pressmassa enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att medelmolekylvikten av den modifierade styren-akrylnitril~ sampolymeren utgör minst 10 000.
10. 10. Pressmassa enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att Styren-akrylintrilen är modifierad med akrylesterelas- tomerer. I
11. 11. Pressmassa enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d 19 7714891-4 därav, att den innehåller S till 60 víktprocent, räknat på den to- tala blandningen, av ett förstärkarfyllmedel, lämpligen glasfíbrer och/eller glaskulor.
12. 12. Användning av pressmassan enligt krav 1 för framställ- ning av formkroppar enligt formsprut- eller strängsprutförfaran- det.
13. 13. Plnstfolic eller ~plutta, innehållande en blandning av polymerer enligt pressmassan i kraven 1-10. _
14. 14. Användning av plastfolien enligt krav 13 för införande av ett präglat mönster. __ ANFURDA PUBLIKATIONER: SE patentansokan 7510420-8 (C08L 67/02) US 4 016 221 (260-873) .mm11.11..11.1mmlwlvmlmnnlu1l: ~