SE516006C2 - Kommunikationssystem för ett företag/organisation - Google Patents

Description

'=- vu . 1 n H , , . , ,, . _. . , . E ,t _ __ a .. . 1 « . .. , , .__ _ , - . . .. .. .,, ,_, , ,, s ~ u f . .

. - . .' .. IH' ' 2 finningen lika väl kan tillämpas vid någon annan organisation som betjänas av ett lokalt nät.

UPPFINNINGENS BAKGRUND När ett företag idag förser sina anställda med mobiltelefoner måste företaget köpa ett motsvarande antal mobiltelefonabonnemang av en.mobiltelefon-nätoperatör. Företaget har inte någon.kontroll över det sätt på vilket de anställda använder de företagsägda mobiltelefonerna. En mobiltelefonanvändare kan göra privata loka- la samtal och även rikssamtal med användande av de tjänster som nätoperatören tillhandahåller. Inte förrän företaget mottar räk- ningen från nätoperatören kan obehörig användning av mobiltele- fonen uppdagas. Följden blir således att företaget har en mycket restriktiv policy vad gäller utdelning av mobiltelefoner till de anställda.

En.mobiltelefon-nätoperatör har à andra sidan ett intresse av att uppmuntra användning av så många mobiltelefoner som möjligt i mobiltelefonnätet.

Personer anställda i det ovan nämnda företaget har accessenheter, såsom t.ex. tjänstetelefoner och trådlösa telefoner som är an- slutna till en företagsväxel PABX. Företagsväxeln PABX kan vara programmerad så, att den styr de tjänster som finns tillgängliga vid en accessenhet. Såsom ett exempel kan PABX-interna samtal, dvs. samtal från en anslutning till en annan, göras utan några restriktioner.Utgående,telefonväxel-externasamtal,dvs.samtal med en annan destination än en telefonväxelintern anslutning, styrs av PABX:en och därför även av företaget. Såsom ett exempel kan ett företag programmera sin PABX så att spärr sker för ut- gående rikssamtal, utgående samtal till betalnummer (ett betal- nummer är associerat med en tjänst som levereras via telefon och för vilken betalning utgår), samtal utanför ett lokalt område.

Många andra exempel på programmerade restriktioner är tänkbara.

Betrakta följande situation: När en anställd, som har en tjänste- telefon på sitt arbetsbord, eller som har en trådlös telefon med' begränsat täckningsomràde, lämnar kontorsbyggnaden, t.ex. för att utföra ett tjänsteuppdrag, kan den anställde inte längre nås.

Ibland kan det vara önskvärt att komma i kontakt med en person av denna kategori. Situationen kanske inte inträffar så ofta, men icke desto mindre kan det vid vissa tillfällen vara av yttersta vikt att kunna etablera kontakt med en sådan person när denne be- finner sig utanför företagsområdet. Företaget är dock kanske inte benäget att förse en person av denna kategori med en mobiltelefon på grund av den låga frekvens med vilken sådana "viktiga" tele- fonsamtal förekommer just med tanke på de ovan nämnda problemen.

När ett företag idag förser vissa anställda med mobiltelefoner uppstår problem vad gäller kontroll, hantering och debitering av tilläggstjänser. En tilläggstjänst kallas ibland för en funktio- nalitet eller för en tjänst. Typiska exempel på tilläggstjänster är vidarekoppling, vidarekoppling vid upptaget och samtal väntar.

Om tilläggstjänsten vidarekoppling begärs av användaren av en mobiltelefon kommer mobiltelefon-nätoperatören att leverera, hantera och debitera för den begärda tjänsten. Operatören av det lokala nätet kommer således att tappa kontroll över leveransen, hanteringen och debiteringen av den beställda tilläggstjänsten.

Vissa tilläggstjänster, såsom t.ex. vidarekoppling, är därutöver utförda på olika sätt i de två näten, kostar olika mycket i de två näten och accessas på olika sätt i de två näten.

Såsom nämnts ovan förekommer en inkonsistens mellan det sätt på vilket mobiltelefonnätet och det lokala nätet hanterar tilläggs- tjänster som aktiveras under ett telefonsamtal. Antag att tjäns- ten röstbrevlåda finns såväl i det lokala nätet som i mobiltele- fonnätet och att tjänsten skall aktiveras i det fall den upp- ringde inte svarar. I det lokala nätet kommer den uppringande att erbjudas lämna ett meddelande till den uppringde om den uppringde inte svarar och detta meddelande lagras i företagets röstbrev- låda. I mobiltelefonnätet kommer en användare även att erbjudas lämna ett meddelande till den uppringde i det fall den uppringde inte svarar och detta meddelande kommer nu att lagras i en röst- brevlåda som drivs av mobiltelefon-nätoperatören. Om den upp-' ringde är en och samma person, kommer således hennes/hans med- . - = . . u 516 006 1/ delanden att lagras i olika röstbrevlådor. Samma tjänst kommer således att hanteras på olika sätt i de två näten. Vidare kommer företagsrelaterade meddelanden att lagras i en röstbrevlåda över vilken företaget inte har någon kontroll. Detta skapar säker- hetsproblem.

Det följande exemplet illustrerar att ett företag inte kan ha kontroll över kostnaderna för en tilläggstjänst: Den anställde har en tjänstetelefon på sitt bord och en mobiltelefon. Innan den anställde lämnar kontoret aktiverar hon/han från bordstelefonen tilläggstjänsten "vidarekoppling" och begär att alla inkommande samtal skall vidarekopplas till vederbörandes mobiltelefon genom att knappa in en kodsekvens på den fasta tjänstetelefonen. En uppringande som söker den anställde på katalognumret till tjänstetelefonen kommer att få samtalet överfört från företags- växeln till en mobiltelefonväxel MSC ixnobiltelefonnätet och från mobiltelefonväxeln till den radionätväxel BSC som för tillfället betjänar den anställdes mobiltelefon. Vidarekopplingen till mo- biltelefonnätet kommer att debiteras antingen den uppringde eller den uppringande. I båda fallen kommer det vidarekopplade samtalet att debiteras företaget.

Eftersom mobiltelefonsamtal är dyra ligger det i företagets in- tresse att förbjuda privata samtal på företagsägda mobiltelefo- ner. Ett sådant förbud är svàrt att övervaka om mobiltelefonsam- talen betjänas av mobiltelefonnätet. En anställd som är försedd med en företagsägd mobiltelefon och som önskar göra ett privat samtal medan hon/han är mobil skulle behöva göra ett privat sam- tal på ett separat privat mobiltelefon. En mobil anställd skulle således behöva bära med sig två mobiltelefoner under dessa om- ständigheter.

Företagsabonnemang för mobiltelefoner är idag så konstruerade att varje mobiltelefonabonnemang hör ihop med en specifik användare.

Administrationen av företagsägda mobiltelefoner är en långsam procedur. Närmare bestämt innebär knytningen av en enskild person' till en bestämd tjänsteprofil ett arbete som nätoperatören måste 516 one, Ll,:¿ï,.fï;f&;. utföra. Proceduren att ändra pá detaljer i abonnemanget är lång- sam och kan ta flera dagar. Samtal från företagsägda mobiltelefo- ner belägna i ett område inom och i närheten av företagets loka- ler och där samtalen är riktade till anknytningar i företagsväx- eln utgör ett särskilt problem. Idag vägdirigeras sådana samtal via en basstation BS till en radionätväxel BSC och från radio- nätväxeln till en mobiltelefonväxel MSC och därifrån till före- tagsväxeln. Sådana samtal kommer således att utnyttja resurser i mobiltelefonnätet.

EP-A4-463 727 avser ett mobilnät i vilket en mobil abonnents aktuella geografiska läge är associerat med en förutbestämd sam- talstyp. Om den mobile användaren befinner sig nära företagets lokaler tilldelas den mobile abonnenten en första tjänsteprofil, när den mobile abonnenten är hemma tilldelas han en andra tjänsteprofil, skild från den första, och när den mobile abon- nenten befinner sig någonstans mellan dessa platser tilldelas han en tredje tjänsteprofil. En radionätväxel BSC lagrar information avseende den mobile abonnentens aktuella geografiska läge. Om den mobile abonnenten gör ett utgående samtal identifierar radionät- växeln samtalets destination och tilldelar samtalet en däremot svarande tjänsteprofil. Tjänsteprofilen har således inverkar på den tariff som tillämpas för samtalet och på samtalets kostnad.

Det är således det mobila nätet som styr den mobile abonnentens tjänsteprofil baserat på aktuellt geografiskt läge för den mobile abonnenten.

BG-A 2 243 746 beskriver en trådlös handhållen telefon av den typ på vilken man endast kan göra utgående samtal och som är integ- rerad med en personsökare vilken förser sin användare med en in- dikering om att det finns en uppringande användare som önskar komma i kontakt med den trådlösa telefonens användare. Med hjälp av ett tangentbord på den handhållna telefonen kan användaren programmera personsökarens minne. På detta sätt programmeras varje adress, som definierar personsökarens identitet, i person- sökaren. 516 006 Åïïšïïfl 'pïfgffi-:pfäíïfl- ó EP-A3-526 981 avser en cellulär telefon med ett antal telefon- nummer. Varje nummer är mappat mot en och samma cellulära tele- fons apparatidentitet. Samtliga telefonnummer som pfil så sätt mappats på den enda telefonen finns lagrade i telefonens minne och registreras i mobiltelefonens hemma-mobiltelefonväxel MTSO tillsammans med information avseende aktuellt läge för mobiltele- fonen. Användaren kan t.ex. ha ett kontorsnummer och ett privat nummer i samma telefon och användaren kan selektivt avaktivera vilket som helst av dessa nummer så att den cellulära telefonen endast fungerar för inkommande privata samtal eller endast för inkommande tjänstesamtal eller för inkommande tjänste- och pri- vata samtal. Den cellulära telefonen kan därutöver göras aktiv endast för utgående privata samtal, endast för utgående tjänste- samtal eller för utgående tjänste- och privata samtal. Således kan mobiltelefonnätet hantera alla de nummer som hör ihop med en enskild cellulär telefon.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett kommunikationssystem för ett företag eller en organisation i vilket användare av accessenheter till ett lokalt nät, som är anslutet till en företagsväxel tilldelas landsvid mobilitet genom att vissa av användarna förses med av företaget eller organisa- tionen ägda mobiltelefoner, varvid företaget eller organisationen har kontroll av de tjänster som en av företaget eller organisa- tionen ägd mobiltelefon har tillgång till. Närmare bestämt skall ett företag eller en organisation kunna tilldela sina ägda mobil- telefoner individuella tjänsteprofiler. En 'tjänsteprofil som tilldelats en av företaget eller organisationen ägd mobiltelefon definierar en mängd tjänster som användaren av mobiltelefonen har tillgång till.

Ett annat ändamål för uppfinningen är att göra det möjligt för ett företag eller en organisation att tilldela en anställd med en av företaget/organisationen ägd mobiltelefon en tjänsteprofil som överensstämmer med den tjänsteprofil som företaget eller' organisationen givit den anställdes tjänstetelefon resp. den 516 006 Äfifff' 7 anställdes trådlösa telefon. En anställd skall således har till- gång till samma tjänster oberoende av vilken typ av terminal hon/han använder för ett samtal, oavsett om samtalet görs på en av företaget ägd mobiltelefon, en bordstelefon eller en trådlös telefon.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla ett kommunikationssystem för ett företag eller en organisation där företaget eller organisationen har kontroll över de tjänster företaget ger till de anställda och även över de tjänster före- taget eller organisationen ger till inringande kunder på ett lik- artat sätt oavsett typen av terminal, vare sig denna är en fast tjänstetelefon, en av företaget ägd trådlös telefon eller en av företaget ägd mobiltelefon, som den uppringande eller uppringde anställde använder när han/hon gör eller tar emot ett samtal.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla ett kommunikationssystem för ett företag eller en organisation i vilket företaget eller organisationen hanterar alla tjänster gentemot inringande kunder, såsom t.ex. tjänsten röstbrevlåda, i företagets eller organisationens kommunikationsnät. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla ett kommunikationssystem för ett företag eller en organisation i vilket samtal till en anställd i företaget eller en person till- hörande organisationen behandlas på likformigt sätt, sett ur den uppringande personens perspektiv, oavsett den typ av terminal som används till att ta emot samtalet på, oavsett om samtalet tas emot på en fast telefon, en trådlös telefon eller en mobiltele- fon. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla ett kom- munikationssystem för ett företag eller en organisation i vilket ett till företaget eller organisationen inkommande samtal till- delas lägsta möjliga kostnad oavsett vilken typ av terminal som samtalet tas emot på, vare sig om samtalet tas emot på en fast' telefon, en trådlös telefon eller en företagsägd mobiltelefon. 516 006 8 Ännu ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla ett kom- munikationssystem för ett företag eller en organisation i vilket ett samtal till en av företaget eller organisationen ägd mobil- telefon görs till föremål för villkor som definieras av före- taget. Närmare bestämt skall den uppringde mobile användaren godkänna att hon/han är villig att ta emot samtalet innan sam- talet vidarekopplas från företagsväxeln tillcknïmobiltelefon som är associerad med den uppringde användaren. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla ett kom- munikationssystem för ett företag eller en organisation i vilket en användare av en av företaget eller organisationen ägd mobil- telefon skall kunna göra personliga samtal med användande av den av företaget eller organisationen ägda mobiltelefonen. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att flytta administreringen av abonnemangsrelaterade sysslor från operatören av mobiltelefon- nätet till företaget eller organisationen.

Ett ändamål med uppfinningen är att för ett mobiltelefonsamtal från en företagsägd mobiltelefon till en anknytning i företags- växeln reducera användning av resurser i mobiltelefonnätet för att därmed göra det möjligt att ansöka om rabatterade tariffer för företaget.

Enligt uppfinningen ernås ovan nämnda syften genom att ansluta en tjänstenod till företagsväxeln och genom att anpassa konven- tionella mobiltelefoner av allmän typ på sådant sätt att de en- bart kan göra utgående samtal till tjänstenoden. Tjänstenoden är anordnad att utgöra en mellanhand för alla samtal till eller från de av företaget eller organisationen ägda mobiltelefonerna och att kontrollera de tjänster som begärs i utgående samtal från någon av de nämnda av företaget eller organisationen ägda mobiltelefonerna. 516 006 “7 1 a I det följande kommer tjänstenoden att kallas mobilitetsserver eftersom den erbjuder mobilitet för de användare som finns på anknytningarna i företagsväxeln.

Enligt ännu en aspekt av uppfinningen, vilken aspekt beror på det förhållandet att en av företaget eller organisationen ägd mobil- telefon endast kan göra utgående samtal till mobilitetsservern, är debitering av utgående samtal från de av företaget eller organisationen ägda mobiltelefonerna inte relaterad till indivi- duella.av företaget eller organisationen.ägda.mobiltelefonabonne- mang, utan till det katalognummer som nämnda mobiltelefoner använder när utgående samtal görs. Närmare bestämt är katalog- numret företagsväxelns katalognummer och detta nummer är gemen- samt för samtliga företagsägda mobiltelefoner. På detta sätt kan företaget ha en pool av företagsägda mobiltelefoner vilka alla är associerade med ett och samma abonnemang hos mobiltelefon- nätoperatören. Företaget eller organisationen förhandlar med mobiltelefonnätoperatören beträffande den tariff som skall användas för mobiltelefonsamtal som använder det nämnda PABX- katalognumret såscmldestination. På detta sätt avlastas nätopera- tören från bördan att administrera abonnemang för enskilda mobil- telefonapparater och detta arbete övertas i stället av företaget eller organisationen.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen åstadkoms den ovan nämnda möjligheten att göra privata samtal från en av företaget eller organisationen ägd mobiltelefon genom att varje av företaget el- ler organisationen ägd mobiltelefon associeras med två apparati- dentiteter av vilka den ena är företags- eller organisationsrela- terad och den andra är privat. Varje apparatidentitet är associe- rad med varsitt mobiltelefonnummer. Den företags- eller organisa- tionsrelaterade apparatidentiteten är associerad med katalognum- ret till företaget eller organisationen och den privata apparati- dentiteten är associerad med den individuelle användarens privata mobiltelefonkatalognummer. Den privata apparatidentiteten är associerad med ett privat abonnemang. För ett utgående samtal' 4-“- 516 006 /O väljer användaren apparatidentitet, antingen den företagsrela- terade eller den privata, som skall användas för samtalet.

För att kunna ta emot inkommande samtal, vilka antingen kan vara privata samtal eller tjänstesamtal, kan den företagsägda mobil- telefonen registrera sina två apparatidentiteter i mobiltelefon- nätet. Således kan en och samma mobiltelefonapparat nås med an- vändande av antingen företagets katalognummer eller med användan- de av det privata katalognumret.

När användaren av en av företaget eller av en organisation ägd mobiltelefon gör ett utgående samtal och väljer företagsrelaterad eller organisationsrelaterad apparatidentitet begränsas de tele- fontjänster som står till buds för användaren till de som före- taget har tillåtit.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen är de tjänster som kan nås från den företagsägda mobiltelefonen under dessa omstän- digheter (tjänstesamtal) desamma som finns tillgängliga från den fasta tjänstetelefonen eller från den trådlösa telefonen vilka är kopplade till den företagsväxel till vilken tjänstenoden är ansluten. När användaren av en av företaget eller organisationen ägd mobiltelefon gör ett utgående samtal och väljer den privata apparatidentiteten är de telefontjänster som finns tillgängliga för användaren just de telefontjänster som användaren har abon- nerat på med sitt privata abonnemang.

Genom att relatera apparatidentiteten av en företagsägd mobilte- lefon till en individuell person och genom att relatera debite- ringen av företagsägda mobiltelefoner till ett telefonnummer som är gemensamt för alla företagsägda mobiltelefoner kan företaget eller organisationen äga en pool av mobiltelefoner. Från denna pool tas en enskilda mobiltelefon och ges till en anställd när behov finns för att förse den anställde med en mobiltelefon och företaget associerar apparatidentiteten av den mobiltelefon som företaget gav till den anställde med parametrar, vilka är indi-' viduella för den anställde. Dessa parametrar innefattar den an- . . . , . . 516 006 // ställdes namn, anknytningsnumret till den anställdes fasta tele- fon. Dessa parametrar matas in i företagets kommunikationssystem av en auktoriserad anställd person på företaget, t.ex. en växel- telefonist, som har hand om utlämningen av de företagsägda mobil- telefonerna. Således kan administreringen av de företagsägda mo- biltelefonerna göras snabbt och kvickt i samband med utlämningen.

Användning av resurser i mobiltelefonnnätet för samtal av den ovan beskrivna typen kan reduceras genom att tillhandahålla en direktledning fràn lokala basstationer, vilka uppfångar dessa samtal, till företagsväxeln. Företag som är geografiskt spridda, och som vardera har varsin företagsväxel på de olika platserna, t.ex. ett företag som har fabriker i olika städer, kan anordna direkta ledningar mellan de olika företagsväxlarna och de lokala basstationerna som fångar upp dessa samtal. Genom att koppla sam- man alla dessa företagsväxlar med direkta ledningar, som före- taget hyr, kan.mobiltelefonnätet i stor utsträckning avlastas den företagsinterna trafiken.

Såsom ett alternativ eller som ett komplement till direkta led- ningar mellan en företagsväxel och lokala basstationer kan direk- ta ledningar anordnas mellan en företagsväxel och en mobiltele- fonväxel MSC. Ett mobiltelefonnät för GSM innefattar radionäts- växlar BSC. I enlighet med uppfinningen kan direkta linjer anord- nas mellan en företagsväxel och radionätsväxlar.

I stället för att använda ett lokalt nät med en PABX kan uppfin- ningen realiseras med ett nät som utnyttjar en CENTREX. CENTREX är namnet på en uppsättning kommunikationstjänster som ger medel- stora till stora företagskunder tillgång till billiga telefon- tjänster. Tjänsterna tillhandahålls från en telefonstation ägd av teleförvaltningen snarare än från ett lokalt system såsom t.ex. en PBX. Genom att använda CENTREX behöver företaget/organi- sationen inte äga en PABX och inte heller någon mobilitetsserver utan dessa enheter finns i telefonstationen. Inom ramen för före- liggande uppfinning används någon annan form av lokalt nät istäl-' let för en PABX. . . . . v . 516 006 /2 FIGURBESKRIVNING Uppfinningen och dess fördelar kommer att beskrivas närmare nedan med hänvisning till de bifogade ritningarna, fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. 1 i vilka illustrerar den grundläggande idén med en mobilitets- server i ett företagsägt kommunikationssystem i enlig- het med en första utföringsform av föreliggande upp- finning, illustrerar samma sak som i fig. 1 men i förening med ett lokalt nät som innefattar trådlösa telefoner, illustrerar det allmänna utseendet av en mobilitets- server i enlighet med uppfinningen, illustrerar en post avseende en företagsägd mobiltele- fon som har två apparatidentiteter, illustrerar ett exempel på utseendet av en minnesarea som finns i mobilitetsservern i enlighet med uppfin- ningen, är ett flödesschema som visar funktionen av mobili- tetsservern vid uppställning av ett externt utgående samtal från en företagsägd mobiltelefon, illustrerar den grundläggande idén med mobilitetsser- vern i enlighet med uppfinningen när servern termine- rar ett samtal från en användare av en företagsägd mobiltelefon, är ett flödesschema som visar olika steg i hanteringen av ett inkommande samtal till mobilitetsservern, visar en andra utföringsform av mobilitetsservern i enlighet med uppfinningen när lnobilitetsservern är' avsedd att användas tillsammans med företagsägda >.. n 516 006 Éï-*Éïff /3 mobiltelefoner som är försedda med internera person- sökare, fig. 10 liknar fig. 2 och visar en ytterligare utföringsform av ett kommunikationssystem för ett företag i enlighet med uppfinningen, fig. ll visar olika nät och hur dessa är relaterade inbördes, och fig. 12 är ett blockschema som visar olika sätt att åstadkomma direktledningar mellan en företagsväxel och ett mobil- telefonnät.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFQRMER Av UPPFINNINGEN I fig. l visas en företagsväxel l, benämnd PABX i det följande, med ett antal anknytningar 2. Till varje anknytning är kopplad en tjänstetelefon. Tjänstetelefonerna är numrerade Bl, B2... Bn.

Således finns n anknytningar 2. Man önskar nu att vissa av an- vändarna av tjänstetelefonerna skall förses med företagsägda mobiltelefoner så att dessa utvalda användare blir lätta att nå.

Det antas att företaget beslutar att m personer skall förses med företagsägda mobiltelefoner. De företagsägda mobiltelefonerna betecknas MTl, MT2... MTm. En mobilserver 3 är kopplad till PABX:en såsom en tillsats till denna och hanterar de tillkommande funktioner som erfordras för att betjäna de företagsägda mobil- telefonerna. Såsom nämnts ovan kan nämnda tillkommande tjänster vara integrerade i programvaran för PABX:en. Mobilservern sam- verkar med mobiltelefonerna och PABX:en. Mobiltelefonerna MTl...

MTm är mobiltelefoner av allmänt slag som modifierats i följande två avseenden. De har programmerats så att utgående samtal endast kan göras till mobilitetsservern 3 och så att varje mobiltelefon har två apparatidentiteter och motsvarande förmåga att signalera de två apparatidentiteterna till ett:mobiltelefonnät. Mobilitets- servern 3 kommer att beskrivas närmare nedan. För ögonblicket räcker det med att nämna att mobilitetsservern är försedd med en' funktionalitet av väsentligen samma karaktär som den som finns 516 om; ' /ff i exempelvis befintliga system för "telefonbank". Ett sådant system innefattar väsentligen en dator försedd med olika anord- ningar såsom exempelvis utrustningar som ger röstbaserade anvis- ningar, tonmottagare, tonsändare, modem, telefonsvarare, tele- faxapparater och liknande enheter. Mobilitetsservern har förmåga att samtidigt betjäna ett tillräckligt antal samtidigt förekom- mande samtal. I enlighet med uppfinningen tjänar mobilitetsser- vern som mellanhand för alla samtal till och från mobiltelefoner- na MTl... MTm. Det är därför att möjligt att kontroll över de tjänster som används vid varje mobiltelefon och att förse använ- darna med samma tjänster som de har på sina resp. tjänstetele- foner och trådlösa telefoner.

Ett cellulärt mobiltelefonnät 4 har ett antal basstationer av vilka en schematiskt visas vid 5. Basstationen 5 infångar radio- signaler från MTl och omvandlar dessa till elektriska signaler.

I ett GSM-mobiltelefonnät är grupper av basstationer kopplade till en radioväxel. Grupper av radionätväxlar är kopplade till en mobiltelefonväxel MSC. I vissa mobiltelefonsystem finns inte några radionätväxlar utan en grupp av basstationer är direkt anslutna till en MSC. I vardera fallet är mobiltelefonväxeln MSC ansluten till det publika telefonnätet 6 PSTN. En abonnent A har en tjänstetelefon 7 kopplad till PSTN.

Såsom omnämnts ovan hör till varje mobiltelefon två apparatiden- titeter av vilka den vilka den ena hör till företaget eller en organisation och den andra är privat. Den till företaget hörande apparatidentiteten kan, men behöver inte, vara associerad med ett företags-mobiltelefonnummer. Den privata apparatidentiteten är associerad med den enskilde användares privata mobiltelefon-kata- lognummer. Mobiltelefonnätet håller reda på aktuellt läge för var och en av de olika mobiltelefonerna i enlighet med konventionella principer genom att övervaka telefonernas apparatidentiteter. En företagsägd mobiltelefon med två apparatidentiteter sänder de två apparatidentiteterna.omväxlande när mobiltelefonen är aktiverad. 516 006 /5 Varje mobiltelefon har ett användargränssnitt, t.ex. ett konven- l,...9 och tangenter för specialfunktioner av vilka det finns en tangent med tionellt tangentbord med tangenter för siffrorna O, vars hjälp olika menyer kallas fram. På en sådana meny kan använ- daren av den företagsägda mobiltelefonen välja att använda an- tingen företagsabonnemanget eller det privata abonnemanget för utgående samtal. När det företagsägda abonnemanget väljs sänds endast den första apparatidentiteten från mobiltelefonen och den andra apparatidentiteten sänds inte. Har den första identiteten valts är mobiltelefonen förprogrammerad på sådant sätt det endast går att göra utgående samtal till en specifikt telefonnummer, nämligen telefonnumret till mobilservern. I den följande beskriv- ningen kommer detta nummer att kallas för den företagsägda mobil- telefonens "hem"-telefonnummer. I en föredragen utföringsform av uppfinningen är "hem"-telefonnumret:gemensamt för samtliga mobil- telefoner MTl-MTm. Om det privata abonnemanget väljs kommer en- dast den andra apparatidentiteten att sändas från mobiltelefonen och den första apparatidentiteten sänds inte. När mobiltelefonen har denna driftsmod kommer den att fungera som en vanlig mobil- telefon och utgående samtal kan göras till vilken önskad desti- nation som helst med iakttagande av de bestämmelser som stipule- ras i det privata abonnemanget.

Utqående samtal från en företaqsäqd mobiltelefon Närmast beskrivs ett utgående samtal från en mobiltelefon MTl till en PABX-extern abonnent A. Situationen visas i fig. 1. Den anställde gör ett utgående samtal med användande "hem"-telefon- numret. Motsvarande signaler sänds över en radiokanal från MTl, fångas upp av närmaste basstation 5 där de detekteras och om- vandlas till elektriska signaler som slutligen når en MSC från till en vilken de överförs, såsom schematiskt visas av pilen 9, telefonstation i PSTN. I telefonstationen sker sifferanalys och samtalet vägdirigeras genom PSTN till den telefonstation till vilken PABX:en är ansluten. Denna vägdirigering representeras av pil 10. Från telefonstationen går samtalet till PABX 1. Denna del av samtalet representeras av pil ll. PABX:en upptäcker att desti-' nationen för det inkommande samtalet är mobilitetsservern 3 och .-.~ 1. ' “' al If: i OO ) i : xnt\lu ; l , /b överför samtalet till mobilitetsservern. Denna del av samtalet illustreras med pil 12.

Därefter frågar mobilitetsservern efter destinationen av det sam- tal som den anställde önskar göra. Denna fråga kan exempelvis gö- ras genom röstbaserade anvisningar. Såsom ett exempel kan använ- daren höra följande: Om ni önskar göra ett PABX-internt samtal tryck O och *, om ni önskar göra ett lokalt samtal tryck 1 och *, om ni önskar göra ett rikssamtal tryck 3 och *. Såsom ett alternativ ges inga röstbaserade anvisningar utan den anställde uppmanas att slå destinationsnumret eller slå en tangentsekvens som representerar den önskade tjänsten. Den anställde slår siff- rorna, i detta fall katalognumret till användaren A. Sifferanalys utförs av PABX:en.

Såsom resultat av sifferanalysen fastställer mobilitetsservern den beställda tjänsten eller destinationen av det beställda ut- gående samtalet. Detta anges i ruta 46 i flödesschemat i fig. 6.

Därefter kontrollerar mobilitetsservern den tjänst som beställs av MTl mot den tjänsteprofil som MT1 är tilldelad. Detta beskrivs i ruta 47. Om den beställda tjänsten överensstämmer med tjänste- profilen, alternativ "JA" i ruta 49, ställer mobilitetsservern upp ett utgående samtal genom att slå det katalognummer som MT1 signalerade till mobilitetsservern. Om det inte finns någon över- ensstämmelse, alternativ "NEJ" i beslutsruta 48, tillbakavisas den beställda tjänsten, ruta 50.

Mobilitetsserverns ovan nämnda procedursteg implementeras före- trädesvis genom att mobilitetsservern förses med motsvarande in- telligens i form av ett datorprogram såsom kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till fig. 8.

I det beskrivna exemplet passerar det utgående samtalet PABX:en, vilket representeras av pil 13, och från PABX:en går samtalet till den telefonstation till vilken PABX:en är ansluten. Detta representeras av pil 14. Från sistnämnda telefonstation vägdiri-' geras det utgående samtalet genom PSTN till den växel till vilken 516 one, frgfyflf ¿¿.j§....ij;í§;.

I? abonnent A är ansluten. Detta markeras av pil 15. Från denna sta- tion går telefonsamtalet på abonnentledningen till telefonen 7.

Denna del av samtalet representeras av pil 16. När abonnent A lyfter på luren kopplar mobilitetsservern ihop de två kopplen, markerat med den med två huvuden försedda pilen 17, varigenom en förbindelse från MTl till A är uppställd. Således finns ett förs- ta koppel från MT1 till mobilitetsservern och ett andra koppel från mobilitetsservern till abonnenten A. När telefonkonversatio- nen avslutas och användaren av MTl trycker på knappen för fri- ställning av samtalet och/eller abonnent A lägger på luren fri- ställs de två kopplen på konventionellt sätt.

Skulle MTl eller användaren av MTl beställa en tjänst som inte finns i tjänsteprofilen.kommer mobilitetsserverrxatt tillbakavisa det beställda utgående samtalet.

I fig. 2 visas en likartad situation som den i fig. 1 med undan- tag för att tjänstetelefonerna Bl...Bn är utbytta mot ett lokalt nät bestående av en radioväxel 18 kopplad till PABX l. Trådlösa telefoner CTl...CTn är anslutna till radioväxeln 18 via radioka- naler. Det inses att täckningsområdet för en trådlös telefon är begränsat till ett lokalt område. Det kan därför vara nödvändigt att förse vissa av användarna av de trådlösa telefonerna med mo- biltelefoner i syfte att ge nämnda användare landsvid mobilitet.

Fig. 3 är ett blockdiagram över mobilitetsservern. Allmänt sett innefattar mobilitetsservern en väljare 20 med ett tillräckligt stort antal ingångs- och utgångsportar, allmänt betecknade 21, för att hantera ett antal samtidigt pågående samtal. Med hjälp av ej visade ledningar är dessa ingångs- och utgångsportar an- slutna till PABX:en 1. Om så önskas kan vissa av ingångs- och utgångsportarna 21 vara kopplade direkt till en lokala tele- fonstationen till vilken PABX:en är ansluten. Genom att använda ett antal av dessa direktförbindelser till den lokala telefon- stationen kan mobilitetsservern göra utgående samtal direkt till den lokala telefonstationen i stället för att vägdirigera dessa' via PABX:en på det sätt som visas i fig. l och 2. En utrustning 516 one, t' /8 22 för röstbaserade anvisningar och en tonsändare 23 är anslutna till en central styrenhet 24 som arbetar under styrning från ett huvudprogram 25 som finns lagrat i en minnesanordning 26. Ett antal programmoduler finns i minnesanordningen 26. Närmare be- stämt finns en programmodul 27 för alertering, en programmodul 28 för uppställning av ett koppel och en programmodul 29 med PABX-funktionalitet som väsentligen motsvarar samma funktioner som finns i PABX:en l. Programmodulerna 25-29 är företrädesvis lagrade i ett läsminne ROM. Minnesanordningen 26 uppvisar vidare en minnesarea 30 för lagring av en tjänstprofillista som inne- håller de olika tjänsteprofilerna som hör ihop med var och en av de företagsägda mobiltelefonernas användare. I en annan minnes- area 31 finns lagrat en omvandlingstabell som beskrivs närmare nedan, och i ännu en minnesarea 32 finns lagrat en lista över alla företagsägda mobiltelefoner som har alerterats men som ännu inte har ringt tillbaka till mobilitetsservern. Minnesareorna 30- 32 är företrädesvis belägna i ett arbetsminne RAM.

Mobilitetsservern tjänar som en mellanhand eller agent för alla samtal, inkommande såväl som utgående till och från de företags- ägda mobiltelefonerna.

Av denna orsaka föreslås att en företagsägd mobiltelefon asso- cieras med två telefonnummer och att ett särskilt förfarande tillämpas för inkommande samtal till de företagsägda mobiltelefo- nerna MTl-MTm. Ett förfarande av detta slag har beskrivits i vår WO 93/16543 och WO 93/16546 samt i den svenska patentskriften 9302162-4 till vilka hänvisas. Ett av de ovan nämnda två telefon- numren är ett katalognummer som är offentligt och som går till mobilitetsservern 3. Det andra numret är ett mobiltelefonnummer som hålls hemligt och som är känt endast för mobilitetsservern och som går till den mobiltelefon med vilken numret är associe- rat. Detta hemliga mobiltelefonnummer används endast av mobili- tetsservern i syfte att alertera en anropad mobiltelefon om före- komsten av ett samtal. Den alerterade personen gör därefter ett utgående samtal på sin mobiltelefon. Detta utgående samtal går' till mobilitetsservern. Såsom kommer att förklaras närmare nedan -~. . » ~ ~ . v 516 006 ïgffïfgïïf: /Ci i förening med fig. 9 kan en anropad person alerteras av mobili- tetsservern med hjälp av andra organ än den företagsägda mobil- telefonen. Det är därför inte alls nödvändigt att en företagsägd mobiltelefon har ett mobiltelefonnummer som är associerat med den första av de två apparatidentiteterna som hör ihop med en mobil- telefon.

I enlighet med föreliggande uppfinning föreslås att användaren av en företagsägd mobiltelefon MTl-MTm kan välja att köpa ett privat mobiltelefonabonnemang och associera detta med den andra av de två apparatidentiteterna som den företagsägda mobiltelefo- nen har.

Fig. 4 visar en post innehållande information som en mobiltele- fonnätoperatör har för en enskild företagsägd mobiltelefon. Som framgår är mobiltelefonen associerad med två apparatidentiteter APP-ID-1 och APP-ID-2. Det mobiltelefonnummer som hör ihop med APP-ID-1 betecknas XlXlX1 och detta nummer används till att alertera användaren om ett inkommande samtal i den mån numret används över huvud taget. Det mobiltelefonnummer med APP-ID-2 betecknas PlPlPl och detta nummer används endast för privata inkommande och utgående samtal.

Innan ett utgående samtal initieras från en företagsägd mobilte- lefon väljer användaren till att börja med om hon/han skall göra ett privat samtal eller ett tjänstesamtal. För privata utgående samtal är de tjänster som användaren har tillgängliga begränsade till de tjänster som är associerade med det privata abonnemanget och för utgående tjänstesamtal är de tjänster som finns till- gängliga för användaren angivna i den av företaget bestämda tjänsteprofil som hör ihop med den enskilde användaren.

I fig. 5 visas de fyra minnesareorna 30-33 i fig. 3 i detalj. Av tydlighetsskäl antas att varje rad i fig. 5 hör ihop med varsin företagsägd mobiltelefon. Vidare antas att en användare av tjänstetelefonen Bl: (a) har ett katalognummer BlBlBl som är' offentligt och som används för att komma i kontakt med användaren 516 006 oavsett den telefon användaren utnyttjar, varesig användaren an- vänder en företagsägd mobiltelefon, en tjänstetelefon eller en trådlös telefon, och (b) är en användare av en mobiltelefon MTl till vilken mobiltelefonens APP-ID-l och det hemliga mobiltele- fonnumret XlXlXl är associerade. På samma sätt antas en användare av tjänstetelefonen B2 ha katalognumret B2B2B2 och samme använda- re antas disponera över en företagsägd mobiltelefon MT2 med vars APP-ID-2 det hemliga mobiltelefonnumret B2B2B2 är associerat.

Motsvarande antaganden gäller även för tjänstetelefonerna B3, B4... användare, t.ex. med hjälp av namn eller anställningsnummer. I Bm. I kolumn 42 anges identiteten av mobiltelefonernas kolumn 43 anges katalognumren och i kolumn 44 anges de hemliga mobiltelefonnumren. Kolumnerna 43 och 44 bildar tillsammans om- vandlingstabellen 31. Nästföljande kolumn innehåller tjänstep- rofillistan för var och en av användarna. Såsom exempel represen- terar TJÄNST l ett PABX-internt samtal, TJÄNST 2 representerar TJÄNST 3 TJÄNST 4 representerar samtal till ett samtal till en förutbestämd grupp av anställda, representerar lokalsamtal, företagsägda mobiltelefoner MT1-MTm, TJÄNST 5 representerar rikssamtal, TJÄNS¶'6 representerar internationella samtal, TJÄNST 7 representerar konferenssamtal. Många andra exempel på tjänster är tänkbara. Företaget bestämmer vilka tjänster som skall utdelas till de anställda. Företaget kan ge varje enskild anställd en in- dividuell tjänsteprofil eller kan konstruera förutbestämda tjänsteprofiler till olika grupper av anställda eller kan konstruera en tjänsteprofil som är gemensam för alla dess anställda. I kolumn 45 anges om en enskild användare har blivit alerterad eller ej. Alertering kommer att beskrivas i samband med fig. 7 och 8.

Den ovanstående beskrivningen förutsätter att PABX:en är av en typ som medger direktnummer, dvs. direkt slagning av numret till en anknytning. Det är av denna anledning som katalognumren är olika. Om PABX:en är av en typ som inte medger direktnummer då är alla katalognummer i kolumn 43 lika. .f- i» 516 006 2! Med ledning av fig. 6 beskrivs hur mobilitetsservern kontrollerar de tjänster som beställs i ett utgående samtal från en företags- ägd mobiltelefon. Det antas att den uppringande användaren har valt att använda företagsabonnemanget, att mobilitetsservern har identifierat att samtalet kommer från den uppringande användarens företagsägda mobiltelefon och att användaren av mobiltelefonen är i färd med att knappa in en sekvens av tangenttryckningar.

Tangentsekvensen representerar en tjänstebeställning och denna kan antingen representera en begäran om etablering av en för- bindelselned ett specificerat telefonnummer eller kan represente- ra en begäran om att aktivera eller avaktivera en tjänst, såsom t.ex. vidarekoppling. Sifferanalys sker i syfte att bestämma vil- ken den beställda tjänsten är, ruta 46. Därefter, ruta 47, jäm- förs den beställda tjänsten med den uppringande användarens tjänsteprofil för att se om överensstämmelse föreligger, besluts- ruta.48.Cmlöverensstämmelse föreligger, alternativ "JA", ställer mobilitetsservern upp det begärda samtalet om beställningen gäll- de ett telefonsamtal, eller initierar mobilitetsservern den be- ställda tjänsten om det var en tjänst som beställdes, ruta 49.

Om det inte finns någon överensstämmelse, ruta 50, tillbakavisar mobilitetsservernsamtaletellerinitierarintenmbilitetsservern den beställda tjänsten. Allmänt sett innehåller programmodulen 29 med PABX-funktionalitet samtliga funktioner som krävs för att utföra denna tjänsteanalys.

Om den uppringande användaren har valt att använda sitt privata abonnemang sänder den företagsägda mobiltelefonen endast ut sin andra apparatidentitet APP-ID-2 och blockerar temporärt utsänd- ningen av sin första apparatidentitet APP-ID-l. Den företagsägda mobiltelefonen beter sig nu som en konventionell mobiltelefon och mobilitetsservern har inte någon kontroll över de tjänster som görs i det privata samtalet.

Inkommande samtal till en företaqsäqd mobiltelefon I fig. 7 visas det fall som inträffar när en PABX-extern abonnent a slår telefonnumret till en anställd som har katalognumret' BlBlBl. Abonnenten A vet inte om den uppringde, den anställde, f» .Ha 516 006 22 w w. kommer att ta telefonsamtalet på tjänstetelefonen Bl eller på mobiltelefonen MTl eller på den trådlösa telefonen CTl. Samtalet från A, visat med pilen 54, vägdirigeras genom det publika tele- pil 55, till den telefonstation till vilken PABX 1 är ansluten. Från denna telefonstation går samtalet till PABX 1, fonnätet 6, pil 56. PABX l kan allmänt sett ha en indikation på det aktuella läget för den anropade anställde baserat på information, som finns lagrad i minnet i PABX:en, och som avser den terminaltyp som den uppringde använde i sitt senaste av PABX:en administre- rade samtal eller baserat på information som den uppringde har givit till PABX:en, t.ex. genom att den anställde har beställt tjänsten vidarekoppling. Om ingen sådan information finns till- gänglig för PABX:en kan PABX:en vara så programmerad att den söker den uppringde först på tjänstetelefonen, därefter på den trådlösa telefonen och slutligen på den företagsägda mobiltelefo- nen. Antag, att den uppringde anställde personen Bl inte finns i närheten av sin tjänstetelefon och inte heller svarar på sin trådlösa telefon. Således fås inte något svar på tjänstetelefonen Bl eller på den trådlösa telefonen CTl. PABX vägdirigerar nu det inkommande samtalet 56 till mobilitetsservern 3, pil 57. Alterna- tivt söks den uppringde anställde parallellt på de olika tänkbara terminalerna.

Mobilitetsservern parkerar det inkommande samtalet 57 och identi- fierar samtalet såsom varande ett samtal till BlBlBl. Därefter måste mobilitetsservern uppmärksamma den anropade anställde, i detta fall användaren av MTl, på att ett samtal väntar på honom/- henne. Detta uppmärksamgörande kallas även för alertering och kan utföras på många olika sätt såsom beskrivs i vår WO93/16564 till vilken hänvisning sker. Såsom ett första exempel på ett tänkbart sätt att alertera MTl gör mobilitetsservern 3 ett utgående samtal och anger såsom destination för detta det hemliga mobiltelefon- numret XlXlXl. Denna alertering i form av ett utgående samtal representeras av pil 58. Detta samtal vägdirigeras genom PSTN 6 och kommer till slut att terimineras i en basstation 5 från vil- ken MTl kommer att erhålla ett anrop över en radiokanal. Enligt' en mycket grundläggande och grov implementation av uppfinningen ; f . \ 1 f 516 006 23 föreligger en överenskommelse med användarna av de företagsägda mobiltelefonerna MTl-MTm och mobilitetsservern 3 att ett inkom- mande samtal till en företagsägd mobiltelefon inte skall besva- ras. När ett antal ringsignaler har avgivits, vilket antal man kommit överens om i förväg, lägger mobilitetsservern 3 på och friställer förbindelsen med basstationen 5. När den uppringde an- vändaren hör att hans/hennes ringer det nämnda antalet signaler vet den uppringde att det väntar ett samtal på honom/henne. Där- efter väljer den uppringde att använda företagsabonnemanget och gör ett utgående samtal till mobilitetsservern med användande av "hem"-telefonnumret till PABX:en. När den uppringde anställde får frågan om vart samtalet skall gå anger hon/han genom att på tan- gentbordet på mobiltelefonen knappa in en förutbestämd tangentse- kvens, att samtalet görs med anledning av en tidigare mottagen alert från. mobilitetsservern. PABX:en kopplar därefter ihop kopplet från den anställde med det parkerade kopplet från abon- nent A varigenom således en förbindelse är etablerad mellan de två parterna. Den ovan beskrivna sekvensen av operationer kan givetvis exekveras automatiskt av mobiltelefonen när den upp- ringde parten accepterar samtalet.

Om det gäller ett inkommande telefonsamtal vilket som destination använder det privata mobiltelefonnumret PlPlPl, kommer detta sam- tal att av mobiltelefonnätet behandlas som ett vanligt mobiltele- fonsamtal. När detta samtal till slut når den uppringde anställde kommer dennes mobiltelefon att sluta sända ut den företagsrelate- rade apparatidentiteten APP-ID-1 och således blockera mobiltele- fonen för mottagning av alerteringssignaler som kommer från mobi- litetsservern.

Ur det ovanstående är det tydligt att PABX:en kan terminera två olika typer av samtal: Samtal till följd av en föregående alert och samtal utan någon föregående alert. Samtal av den första ty- pen originerar från alerterade företagsägda mobiltelefoner och utnyttjar "hem"-telefonnumret till PABX:en. Sådana samtal är möj- liga att identifiera eftersom de är riktade till "hem"-telefon-' numret till PABX:en. Samtal av den andra typen originerar från n nu 516 006 21/ externa telefoner, såsom abonnentens A telefon, från interna telefoner Bl-Bn ner. De två typerna av samtal skall hanteras på olika sätt. Hur detta går till kommer att förklaras med ledning av flödesschemat i fig. 8.

Inkommande samtal till PABX:en Nedan förutsätts att en företagsägd mobiltelefon har alerterats med användning av den ovan beskrivna rudimentära alerteringspro- cessen som utnyttjar mobiltelefonnätet och som innebär att sam- talet inte tas.

När det kommer ett inkommande samtal på någon av ingångsportarna till PABX:en kommer PABX:en först att avgöra om samtalet använder "hem"-telefonnumret eller ej, beslutsruta 59. Om "hem"-telefon- numret använts då är samtalet från någon av de företagsägda mo- biltelefonerna, alternativ "JA". Därefter identifierar den an- ropande företagsägda mobiltelefonen sig själv, ruta 60. Därefter söker PABX:en i en lista över parkerade samtal för att se om den inringande företagsägda mobiltelefonen är associerad med en an- ställd som har sökts, ruta 61. Om så är fallet, svarsalternativ "JA" vid beslutsruta 62, kommer PABX:en att koppla samman den inringande företagsägda mobiltelefonen med det parkerade sam- talet, ruta 63, och parterna kan nu börja tala med varandra. Om den identifierade företagsägda mobiltelefonen inte finns med i listan över parkerade samtal, alternativ "NEJ" vid beslutsruta 62, då är det fråga om att användaren av den företagsägda mobil- telefonen önskar göra ett utgående samtal som skall utsättas för de operationssteg som beskrivits i samband med fig. 6 och som an- ges vid cirkeln 64.

Om det inkommande samtalet inte använder "hem"-telefonnumret till PABX:en då är samtalet av den andra typen, alternativ "NEJ" vid beslutsruta 59, och mobilitetsservern fastställer identiteten av den anropade anknytningen, ruta 65, såsom beskrivits i samband med fig. 7. Mobilitetsservern söker den uppringde anställde, ruta' 66, genom att använda något av de sökförfaranden som beskrivits 516 noe §¶f i samband därmed. Om ingen svarar på anknytningen parkeras det inkommande telefonsamtalet och tilldelas en referens, t.ex. iden- titeten av den anropade företagsägda mobiltelefonen. Referensen till det parkerade samtalet förs in i listan över aktuellt par- kerade samtal. Detta beskrivs i ruta 67. Slutligen alerteras den anropade anställdes mobiltelefon, ruta 68. Om det svarar vid förfarandet i ruta 66 kopplas det inkommande samtalet ihop med anknytningen och förbindelsen är etablerad.

Samtliga parkerade samtal utsätts för tidsövervakning. Om ett parkerat samtal har väntat längre än en förutbestämd tid kan en anordning som ger röstbaserade besked fråga den väntande anropan- de parten om hon/han önskar lämnar ett meddelande eller om hon/- han önskar vänta en period till.

I fig. 9 visas en modifiering av alerteringssteget (ruta 68). I stället för att alertera den företagsägda mobiltelefonen via mobiltelefonnätet 4 utförs personsökning med användande av ett personsökningsnät PN, företrädesvis med landsvid täckning. För att personsökningen skall fungera är det nödvändigt att varje företagsägd mobiltelefon förses med en radiopersonssökare RP. I stället för att slå det hemliga mobiltelefonnumret slår mobili- tetservern telefonnumret till radiopersonsökaren RP, vilken bärs av den anropande användaren av den företagsägda mobiltelefonen.

Detta visas vid pil 58. Samtalet vägdirigeras genom PSTN till en personsökningscentral 70 i ett personsökningsnät PN. Personsök- ningscentralen rundsänder en. personsökningssignal, visad med pilen 71, som innehåller radiopersonsökarens apparatidentitet.

Denna signal mottas av alla radiopersonsökare men endast den radiopersonsökare som har den apparatidentitet vilken motsvarar den utsända apparatidentiteten kommer att utlösas. När personsö- karen utlöses kommer den att pipa och på så vis alertera använ- daren om att hon/han bör göra ett utgående samtal till mobili- tetsservern 3. I en föredragen utföringsform av uppfinningen är radiopersonsökaren 68 integrerad med mobiltelefonen på sätt som beskrivs i vår EP-A-92 850 086.7. När den integrerade radioper-' sonsökaren mottar en personsökningssignal som motsvarar dess 516 006 26 apparatidentitet kommer radiopersonsökaren att väcka mobiltelefo- nen och mobiltelefonen slår automatiskt telefonnumret till mobi- litetsservern. Det utgående samtalet markeras med pilarna 8-ll.

När mobilitetsservern mottar samtalet identifierar den anställde eller den uppringande mobiltelefonen sig, ruta 60 i fig. 8.

Enligt ett modifierat utförande av alerteringsförfarandet i ovanstående stycke innehåller personsökningssignalen, förutom apparatidentiteten av den sökta radiopersonsökaren, även ett interaktionsnummer av det slag som beskrivs i sökandens WO93/16547. Detta interaktionsnummer kopplas till det parkerade samtalet och förs in i listan över aktuellt parkerade samtal. När den företagsägda mobiltelefonen uppfordras identifiera sig i ruta 60 sänder den över det interaktionsnummer den mottog under per- sonsökningsprocessen. I rutan 61 jämför mobilitetsservern det i ruta 60 mottagna interaktionsnumret med interaktionsnumret i lis- tan över parkerade samtal och när en överensstämmelse hittas sam- mankopplas det parkerade samtalet, med vilket interaktionsnumret är kopplat, med samtalet från den företagsägda mobiltelefonen som identifierade sig genom att uppge samma interaktionsnummer.

I fig. 10 antas att basstationen 5 har ett täckningsområde som omfattar företagets lokaler. Av denna orsak är det troligt att många mobiltelefonsamtal från företagsägda mobiltelefoner kommer att fångas upp av basstationen 5. I stället för att låta sådana samtal vägdirigeras genom mobiltelefonnätet 4 och det publika telefonnätet PSTN 6 anordnas en direktledning 72 mellan bassta- tionen ES och företagsväxeln Ju När basstationen identifierar förekomst av en företagsägd mobiltelefon vägdirigerar basstatio- nen det utgående samtalet från denna företagsägda mobiltelefon till direktledningen 72 i stället för till mobiltelefonnätet 4.

På detta sätt kommer mer resurser att finnas tillgängliga för icke-företagstrafik i mobiltelefonnätet 4 och i det publika tele- fonnätet PSTN 6. En sådan identifiering realiseras genom att ord- na så att samtliga företagsägda mobiltelefoner MTl-MTm kan göra utgående samtal endast till ett och samma telefonnummer, nämligen' det telefonnummer som går till PABX 1. När basstationen detekte- 516 ons 27 rar ett samtal vilket som destination har nämnda telefonnummer vägdirigerar basstationen samtalet till direktledningen 72.

I fig. 10 finns en direktledning 73 som går från PABX 1 till en motsvarande PABX, som hör till ett dotterbolag till företaget.

Detta dotterbolag finns i en annan stad och har anställda vilka även har företagsägda mobiltelefoner. Dotterbolaget har ett före- tagsnät liknande det som visas i fig. 10. De företagsägda mobil- telefonerna på dotterbolaget kan göra utgående samtal till endast ett och samma telefonnummer, nämligen det telefonnummer som går till dotterbolagets PABX, det s.k. "hem"-telefonnumret till dot- terbolaget. "Hem"-telefonnumret till dotterbolaget skiljer sig från det som de företagsägda mobiltelefonerna MT1-MTm använder.

Genom att förse den i fig. 10 visade basstationen 5, som är be- lägen i närheten av företagets huvudkontor, med "hem"-telefonnum- ret till dotterbolaget och genom att instruera basstationen 5 att vägdirigera samtal, vilka såsom destination använder dotterbola- gets "hem"-telefonnummer till direktledningen 72, kommer det att vara möjligt för besökande användare, vilka har företagsägda mobiltelefoner som hör till dotterbolaget, att använda företags- växeln PABX 1 i fig. 10. När PABX l mottar ett samtal från en besökandelnobiltelefon vidarekopplar PABX 1 samtalet, via direkt- ledningen 73, till "hem"-PABX:en i dotterbolaget där samtalet utsätts för tjänsteanalys. Basstationen 5 är i detta fall pro- grammerad med två "hem"-telefonnummer av vilka det ena går till huvudkontorets PABX och det andra till dotterbolagets PABX. Såsom ett alternativ kan "hem"-telefonnumren till huvudkontoret och dotterbolaget utgöras av ett och samma 020-nummer (i USA ett och samma 800-nummer). På detta sätt kommer det geografiska läget för en företagsägd mobiltelefon, vare sig denna hör till huvudkonto- ret eller ett dotterbolag, att bestämma den företagsväxel PABX vid vilken samtalet kommer att plockas upp. Som bekant kommer 020-nummertjänsten (i USA 800-nummertjänsten) att rikta samtal, vilka använder detta nummer, till den tjänsteväljarpunkt (SSP) som geografiskt sett befinner sig närmast den telefon/terminal som originerar nämnda 020-samtal. När tjänsteväljarpunkten SSP' mottar ett samtal vilket som destination använder nämnda 020- 516 006 f 28 nummer kommer SSP att vidarekoppla samtalet till närmaste före- tagsväxel PABX.

Ovanstående princip kan upprepas för varje dotterföretag, fabrik och byggnad som ett företag äger förutsatt att varje sådant dot- terföretag, fabrik och byggnad har en egen PABX. På detta sätt kommer de företagsägda mobiltelefonerna MTl, MT2 i fig. ll att använda mobiltelefonnätet 4 endast för att accessa ett företags- nät 80 som består av ett antal individuella öar 81, 82 och 83 var och en av det slag som visas i fig. 10. Varje sådan ö innefattar ett företagsägt lokalt nät innefattande en mobilitetsserver 3, en PABX 1 och tillhörande telefonutrustning av det slag som visas i fig. 1, fig. 2, fig. 7, fig. 9 och fig. 10. Öarna 81, 82, 83 är (i) anslutna till resp. basstationer 5 med direktledningar 72, (ii) är inbördes hopkopplade med hyrda ledningar 73 för att bilda ett företagsnät 80 och (iii) är kopplade till PSTN 6 med abon- nentledningar ll, 14. Abonnentledningarna ll, 14 kan vara hyrda ledningar.

Såsom angivits ovan kan direktledningar finnas anordnade från en företagsväxel PABX till en basstation BS, till en radionätväxel BSC och till en mobiltelefonväxel såsom komplement till eller i stället för direktledningarna 72. Sådana direktledningar beteck- nas 90, 91 och 92 i blockschemat i fig. 12.

Ur det ovanstående är det tydligt att de tillkommande funktioner- na som finns i mobilservern och som beskrevs i inledningen till beskrivningstexten bl.a. innefattar: mottagning och hantering av inkommande samtal från företagsägda mobiltelefoner, innefattande kontroll av tjänsteprofilerna för varje sådant inkommande samtal och initiering/tillbakavisning av utgående samtal från företags- ägda mobiltelefoner; mottagning och hantering av inkommande sam- tal vilka som destination har en företagsägd mobiltelefon, inne- fattande parkering av sådana samtal, alertering av anropade mobiltelefoner, registrering av parkerade samtal och vid ter- minering av inkommande samtal från alerterade företagsägda mobil-' telefoner hopkoppling av sistnämnda samtal med sina resp. parke- 516 006 'fwààïffzofê 29 rade samtal. Modifieringar och variationer av de ovan uppräknade funktionerna är tänkbara och ligger inom ramen för den enskilda implementationen.av företagskommunikationssystemet. I fig. 12 vi- sas en PABX försedd med nämnda tillkommande funktioner.

Claims (2)

516 005 §F§§š 30 PATENTKRAV 1. Kommunikationssystem för ett företag/organisation inne- fattande ett första antal mobiltelefoner (MTl...MTm) var och en använd av varsin användare samt ett lokalt nät innefattande en företagsväxel PABX (1) med ett andra antal anslutningar (2) till vilka accessenheter (Bl...Bn; CTl...CTn) är anslutna, k ä n n e - t e c k n a t av att en tjänstenod (3) är kopplad till den privata telefonväxeln (l) såsom en tillsatsenhet till denna, att mobiltelefonerna (MTl...MTm) är anordnade att göra utgående sam- tal endast till tjänstenoden (1), och att tjänstenoden är anord- nad att hantera tillkommande funktioner som erfordras för att be- tjäna mobiltelefonerna och för att styra de tjänster som begärs vid ett utgående samtal från någon av det första nämnda antalet mobiltelefoner. 2. Kommunikationssystem:fihfettföretag/organisationi.enlighet med krav l, k ä n n e t e c k n a t av att varje mobiltelefon (MTl...MTm) är kopplade till två abonnemang (C, P) av vilka det ena är företags-/organisationsrelaterat och det andra är privat, att varje mobiltelefon, när ett samtal görs till tjänstenoden, är anordnad att använda antingen det företags-/organisations- relaterade abonnemanget (C), i vilket fall tjänstenoden (l) kon- trollerar de tjänster som beställs i ett telefonsamtal från någon av det första antalet mobiltelefoner genom att jämföra de be- ställda tjänsterna med en förutbestämd tjänsteprofil som till- delats den uppringande mobiltelefonen, eller det privata abon- nemanget, (P), i vilket fall tjänstenoden (1) inte utför nämnda kontroll. 3. Kommunikationssystem:fihrettföretag/organisationi.enlighet med krav 2, varvid det bland nämnda användare av det första anta- let mobiltelefoner finns ett tredje antal, vilka också har ac- cessenheter, k ä n n e t e c k n a t av att den tjänsteprofil som tilldelas var och en av mobiltelefoner bland det nämnda tred- je antalet är densamma som företagsväxeln PABX delar ut till nämnda tredje antal accessenheter (Bl...Bn; CTl...CTn). \ - . - . .f 516 006 6/ 4. Kommunikationssystem för ett företag/organisation, k ä n - n e t e c k n a t av att företagsväxeln PABX är försedd med sådan funktionalitet att när ett samtal, riktat till en användare av någon av det första antalet mobiltelefoner (MTl...MTm), inkom- mer och nämnda användare inte besvarar samtalet omriktas samtalet till tjänstenoden (3). 5. Kommunikationssystem för företag/organisation enligt krav 4, k ä n n e t e o k n a t av att tjänstenoden (l) innefattar information avseende de individuella tjänster (Tjänst 1, Tjänst 2, ...) som var och en av det nämnda antalet mobiltelefoner har access till, vilka individuella tjänster är förutbestämda för var och en av det första antalet mobiltelefoner och vilka bildar den tjänsteprofil (30) som är kopplade till en enskild av nämnda första antal mobiltelefoner (MTl...MTm), att tjänstenoden jämför tjänster som beställs av en användare av en mobiltelefon bland nämnda första antal mobiltelefoner och där användaren begär ett utgående samtal, vilket som destination har en från tjänstenoden skild destination med den tjänsteprofil som är kopplad till den nänmda mobiltelefonen i syfte att undersöka om det finns överens- stämmelse mellan dessa och att tjänstenoden, i det fall en över- ensstämmelse finns, ställer upp det utgående samtalet, och i det fall någon.överensstämmelse inte finns, tillbakavisar det utgåen- de samtalet. 6. Kommunikationssystem för företag/organisation enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att till varje mobiltelefon är kopplattvámobiltelefonnummer(BlBlB1...BmBmBm;XlXlXl...XmXmXm) av vilka det ena är ett katalognummer (BlBlBl...BmBmBm) och det andra är hemligt (X1XlXl...XmXmXm), vilket katalognummer leder till tjänstenoden (1) och vilket hemliga nummer är känt endast för tjänstenoden och leder till den mobiltelefon med vilken det hemliga numret är kopplat. 7. Kommunikationssystem för företag/organisation enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att ett till tjänstenoden (1) in-' kommande samtal som använder katalognumret (BlBlBl...BmBmBm) av 516 006 32 någon av mobiltelefonerna bland nämnda första antal mobiltele- foner parkeras i tjänstenoden och förses med en identifikation (ID1...IDm), att tjänstenoden personsöker den uppringda mobilte- lefonen med användande av dennas hemliga nummer, att den person- sökta mobiltelefonen som gensvar på personsökningen gör ett ut- gående samtal till tjänstenoden, att tjänstenoden identifierar den inringande mobiltelefonen och att tjänstenoden slutligen kopplar samman (17) det parkerade inkommande samtalet med sam- talet från den personsökta mobiltelefonen med utnyttjande av identiteten av den inringande mobiltelefonen och identiteten av det parkerade samtalet. 8. Kommunikationssystem för företag/organisation enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att tjänstenoden vid mottagning ett utgående samtal från en mobiltelefon fastställer identiteten av den mobiltelefon som gör detta samtal, söker bland alla samtal som den har parkerat i syfte att bestämma om samtalet från mobil- telefonen (a) gjorts som gensvar på en alertering som skickats från tjänstenoden, i vilket fall tjänstenoden kopplar ihop sam- talet från identifierade mobiltelefonen med det parkerade sam- talet vars identitet motsvarar den anropande mobiltelefonens identitet eller (b) det inkommande samtalet inte är föranlett av någon alertering som skickats från tjänstenoden, i vilket fall nämnda kontrollsteg verkställs. 9. Kommunikationssystem för företag/organisation enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att samtliga företagsägda mobil- telefoner är anordnade att göra utgående samtal till endast ett gemensamt telefonummer ("hem"-PABX-nummer). 10. Tjänstenod för kontroll av tjänster som beställs från företags-/organisationsägda mobiltelefoner k ä n n e t e c k - n a d av att tjänstenoden innefattar väljarorgan (20) med ingångs- och utgångsportar (21), minnesorgan (26) innehållande en lista med tjänsteprofiler (30) för var och en av mobiltelefo- nerna samt kontrollorgan (24) för kontroll av varje tjänst som' beställs av en användare som utnyttjar någon av de nämnda mobil- . . _ . . , 516 006 -35

1. w. telefonerna, mot den tjänsteprofil som hör ihop med den ifrågava- rande mobiltelefonen för att fastställa om någon överensstämmelse föreligger, för att initiera ett utgående samtal, vars destina- tion signalerats till tjänstenoden från den nämnda mobiltelefo- nen, om de beställda tjänsterna överensstämmer med den tjänste- profil som hör ihop med den nämnda mobiltelefonen. ll. antal Tjänstenod för kontroll av tjänster som beställs från ett företags-/organisationsägda mobiltelefoner k ä n n e - t e c k n a d av att tjänstenoden innefattar en konventionell företagsväxel vars programvara är modifierad för att innehålla de tillkommande funktioner som erfordras för att tillhandahålla ett kommunikationssystem för företag/organisation i enlighet med krav l. 1

2. vilka betjänas av en mobilitetesserver i enlighet med krav l, Sätt att debitera mobiltelefonsamtal från mobiltelefoner k ä n n e t e c k n a d av att samtal från de företagsägda mobiltelefonerna debiteras kollektivt av mobiltelefon-nätopera- tören och att debiteringen är baserad på det totala antalet ut- gående samtal vilka såsom destination har det gemensamma tele- fonnumret. .vf 1.