SE511724C2 - Mobil slavväxel - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 511 724 2 växeln och i den privata växeln företas nummeranalys av de sista siffrorna i B-numret. Med ledning av denna nummeranalys sker val av anknytning. De enskilda anknytningarna/abonnenterna har individuella telefonnummer. Vanligen är det individuella numret fyrsiffrigt. Numret 7771234, t.ex., kan således gà till en enskild person medan numret 7770000 är det nummer som företaget annonserar i telefonkatalogen, brevhuvuden etc.

Sett ur värdnätets synpunkt innebär ett anrop till den privata växeln, oberoende av växelns typ, att anropet tilldelas en vid anropstillfället vald ledig ledning av de som finns gemensamt tillgängliga för trafik mot den privata växeln.

Om ett företag med en privat växel flyttar från en ort till en annan måste företaget byta telefonnummer och beställa ett nytt gruppnummer hos teleoperatören. Är växeln av det andra slaget måste en ledig nummerserie med individuella nummer allokeras till växeln. Sådan flyttanmälan måste företas i god tid ty för teleoperatören tar det lång tid att förbereda och effektuera inkopplingen av växeln på det nya stället. För företaget betyder ett nytt telefonnummer att brevpapper, kataloguppgifter måste ändras, vilket kostar pengar. Företagets kunder måste lära sig ett nytt telefonnummer, vilket är en olägenhet sett både ur företagets och ur kundernas synpunkt.

Ett alternativ till att ett företag ändrar telefonnummer är att nätoperatören ändrar i sina routingtabeller, sà att samtal som använder det gamla telefonnumret routas till den nya destina- tionen. Detta innebär praktiska och administrativa problem vilka tar tid att lösa och kostar pengar.

Ett annat alternativ till att företaget ändrar telefonnummer är att företaget begagnar sig av ett 020-nummer (800-nummer i USA). Ett 020-nummer gàr till en fast servicenod, s.k. service switching point SSP, i nätet. Från denna servicenod kopplas samtalet vidare till företagets privata växel. Den privata växeln kan därför flyttas från en ort till en annan utan att företaget behöver byta telefonnummer. Användning av ett 020- nummer för direktval till en mobil användare kräver dock att 10 15 20 25 30 35 3 511 724 varje användare har varsitt 020-nummer och att operatören av 020-tjänsten sköter informationshanteringen för nummeröversätt- ning.

En privat växels anslutningar till värdnätet är en resurs som bör utnyttjas på effektivaste sätt. Sá är emellertid inte fallet med dagens privata växlar. Om en användare som anropas av A redan är upptagen av ett samtal med B ställs ett koppel upp från A till den privata växeln och A får höra en upptaget- ton. Detta koppel är ett onödigt utnyttjande av den privata växelns anslutningar till vfirgnätet. Är den privata växeln liten måste den ha en lokal pacitetsmarginal. Det är emeller- tid förenat med stora kostnåšr att dimensionera en sådan växel så att den har tillräcklig kapacitet under betingelser med hög trafikbelastning. s EP-A2-398 183 beskriver ett.gignaleringsförfarande som gör det möjligt att i det publika tjgfonnätet ställa upp förbindelser till vilka tilläggstjänstergécall features) är knutna, trots att det publika nätet inte kgn överföra information avseende dessa. Sådan information övqförs på en särskild signalväg.

Uppfinningen förutsätter attšde ändnoder, mellan vilka för- bindelsen upprättas, har såväl utrustning för direktval (Di- *âäör att etablera originerande telefonist (Direct-Out-Dial).

Sådana utrustningar kräver qššllkorligen att växeln tilldelas šgt publika nätet. Om ändnoden 7 an innebär detta att katalognum- rect-In-Dial) som utrustnin förbindelser utan medhjälp nummer ur nummerserien till; flyttar från en ort till en ret till ändnoden måste änd§:!;och därmed uppvisar denna kända anordning samma nackdelar hi>¿beskrivits ovan. nEnoGöRELsE FÖR UPPFINNINGEN Uppfinningen syftar till at lg danröja ovanstående nackdelar och erbjuder en lösning somšågebär att användaren bibehålla sitt katalognummer oberoend flyttar.

V den ort till vilken företaget De för uppfinningen känneteošgpnde särdragen framgår ur de bifogade patentkraven. Uppfiêngen medger att ett företag 10 15 20 25 30 35 511 724 4 temporärt kan byta uppehållsort, t.ex. delta i en mässa, varvid företaget tar med sig sin slavväxel, kopplar in denna till ett antal befintliga ledningar, vilka är hyrda på förhand, t.ex. av mäss-organisatören, varvid trafiken till företaget är ordnad - med bibehållande av företagets ordinarie katalognummer. Det är inte nödvändigt, att de befintliga ledningarna har några samband i nummerserien och det är inte nödvändigt, att opera- tören an Värdnätet behöver engageras.

Uppfinningen kan förädlas genom att i det lokala nätet ersätta den fasta ledningsdragningen mellan användarna och växeln med cordless-förbindelser. Detta utförande eliminerar behovet av att installera fasta telefonledningar i en byggnad. Ännu en förädling av uppfinningen består i att slavväxeln ansluts till ett rikstäckande mobiltelefoninät i stället för det fasta telefonnätet. De fasta ledningarna mellan den privata växeln och telefonstationen ersätts med ett antal mobilabonne- mang och ett antal transcieverenheter för mobiltelefoni.

Slavväxeln kan enligt en variant av denna förädling anslutas till det fasta nätet via en kombination av trådlösa förbindel- ser (d.v.s. mobilnätsförbindelser) och trádförbindelser (fasta ledningar).

Eftersom endast utgående samtal görs fràn slavväxeln behöver Värdnätet inte routa samtal till slavväxeln. Värdnätet behöver alltså inte äga kunskap om växelns destinationsadress och slavväxeln kan därför anslutas till godtyckliga, lediga trádpar i det fasta telefonnätet. Slavväxeln frikopplas pà sà sätt från värdnätets nummerplan och kan flyttas från ort till ort utan att det företag som äger den behöver byta katalognummer.

Enligt uppfinningen löses problemet med att avlasta slavväxeln från onödiga samtal och problemet med att på marginalen dimen- sionera slavväxeln för hög belastning sà, att inga onödiga samtal kopplas fram till slavväxeln, utan dessa termineras i den överordnade växeln. Den överordnade växeln tilldelas funktioner för att hantera onödiga samtal t.ex. en telefonist eller en talbeskedsutrustning som upplyser om att den anropade lO 15 20 25 5 511 724 abonnenten är upptagen. Enligt uppfinningen kan även andra trafikstyrande funktioner förläggas i den överordnade växeln, Exempel på sådana trafikstyrande funktioner är en röstbrevlåda, en talbeskedsutrustning, en telefaxlàda och liknande. Enligt ännu en variant av uppfinningen betjänar den överordnade växeln ett antal slavväxlar och kommer därigenom att jämna ut trafiken över många användare. De trafikstyrande funktionerna i den överordnade växeln utnyttjas på ett ännu mer effektivt sätt, jämfört med om den betjänar endast en slavväxel.

FIGURFÖRTECKNING ***Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. 1 illustrerar en känd privat växel, växelns värdnät och växelns lokala nät,P fig. 2 visar en växel enlig; uppfinningen, vilken växel in- nefattar en överordnhd växel och en slavväxel, fig. 3 är ett diagram över ett exempel på olika processer som utförs genom sidvägflignalering mellan den överordnade växeln och slavväxeln 1 fig. 2, fig. 4 visar ett första så att åstadkomma sidvägssignale- _ W- ring över en signalíg mellan den överordnade växeln och slavväxeln i fiï: visar ett andra sät ¿n$t åstadkomma sidvägssignalering mellan den överord :växeln och slavväxeln i fig. 2, fig. 6 visar ett tredje sä att åstadkomma sidvägssignale- ring mellan den överfixdnade växeln och slavväxeln i fig. 2, fig. 7 visar en andra utfözšngsform av en växel enligt före- liggande uppfinning 10 20 25 30 35 511724 6 fig. 8 visar en tredje utföringsform av en växel enligt före- liggande uppfinning och fig. 9 visar en överordnad växel, som betjänar ett antal slavväxlar.

Fig. 1 visar ett konventionellt publikt telefonnät 1 med ett antal telefonstationer, av vilka en, telefonstationen 2, visas.

Till telefonstationen 2 är en privat växel 3 ansluten via ett antal ledningar 4. Till den privata växeln 3 är ett antal användare 5 anslutna via ett antal anknytningar 6. Den privata växeln 3 anropas med ett gruppnummer som är förknippat med ledningarna 4. En extern användare 7 som önskar anropa någon av användarna 5 slår gruppnumret. Efter routing och nummeranalys i olika, ej visade telefonstationer i nätet 1 kommer samtalet till telefonstationen 2. I telefonstationen sker B-nummerana- lys och väljs någon ledig ledning 4 till den privata växeln 3 i vilken anropet termineras. Är växeln manuellt betjänad efterhör växeltelefonisten vem som söks och därefter förbinds den valda ledningen 4 med anknytningen till den sökta användaren. Är den sökta användaren upptagen av ett samtal meddelar växeltelefo- nisten den främmande användaren 7 detta, vanligen genom att sända en upptagetton. Samtalet kopplas ned när den främmande användaren 7 inte vill vänta längre. Är växeln 3 av den typ som medger direktval sänder telefonstationen 2 med erforderligt antal siffror till den privata växeln 3 och i den privata växeln sker nummeranalys och val av anknytning. I fig. 1 illustreras samtalets väg med pilarna 8, 9, 10. Fig. 1 visar även att telefonnätet 1 tjänar som ett värdnät till ett lokalt nät ll bildat av användarna 5. Den privata växeln är gränssnit- tet mellan de två näten.

Fig. 2 visar en växel enligt föreliggande uppfinning. Växeln innefattar en slavväxel 12 som betjänas av en överordnad växel 13, även kallad mellanhand. Slavväxeln 12 är så beskaffad att endast utgående anrop behöver företas. Detta àstadkoms med användande av den överordnade växeln 13 och sidvägssignalering över en signalväg 14 mellan den överordnade växeln och slavväx- eln. Slavväxeln 13 är en mellanhand av det slag som beskrivs i 10 15 20 25 30 35 7 511 724 vår svenska patentansökan 9200465-4. Slavväxeln 13 är stationär i telefonnätet 1 och är realiserad i form av en dator, modem _ och programvara för olika kommunikations-förfaranden som beskrivs i den nämnda svenska patentansökningen och i vår svenska patentansökning 9200467-O. Såsom beskrivs i den först- nämnda svenska patentansökningen tilldelas slavväxeln 12, vilken i det följande förutsätts finnas på ett företag, två destinationsadresser (telefonnummer). Den ena destinationsad- ressen är offentlig och är det katalognummer som utpekas i telefonkatalogen. Den andra jtinationsadressen är hemlig (står ej i telefonkatalogen 1 är en adress som slavväxeln 12 begagnar vid kommunikation mQñ*den överordnade växeln 13. Den offentliga destinationsadressen leder emellertid inte till slavväxeln, dvs. inte till fåetaget, utan till den överordnade växeln 13. Signalvägen 14 anšåds för sidvägskommunikation mellan den överordnade växe I h slavväxeln. Detta markeras av den streckade, dubbe1riktadeå§álen 14.

Närmast följer en kort beskriäning av ett exempel på ett kommunikationsförfarande melà den överordnade växeln 13 och slavväxeln 12, vilket kommunšàationsförfarande är utformat på ett sätt i enlighet med den šgnda svenska patentansökningen 9200467-0. Andra, och kanskašàttre kommunikationsförfaranden än det som kommer att beskrig närmare nedan kan förekomma.

INKOMMANDE ANROP Ett inkommande anrop riktat : 1 en specifik abonnent 5, i fig. 2 betecknad Y, hanteras pà dšåsätt som beskrivs i fig. 3. En främmande användare 7 som söker en specifik användare 5 slår företagets offentliga katalqggmmer. Efter routing i tele- fonnätet hamnar anropet hos överordnade växeln 13. Den överordnade växeln parkerar- opet såsom visas vid den lilla ringen 15, och den främmand~ ;vändaren intar vänteläge under vilket följande sidvägssigng :ing äger rum mellan den över- ordnade växeln 13, slavväxe 2 och användaren Y. Den över- ordnade växeln identifierar som söks och sänder över signalvägen 14 en alerteringggnal till slavväxeln 12. Till- sammans med alerteringssignašš sänder den överordnade växeln också identiteten, betecknadɧ;ID, på den anropade användaren 10 15 20 25 30 35 511 724 8 5. Slavväxeln 12 anropar därefter den sökte användaren Y. Är denne nu upptagen meddelar slavväxeln detta till den över- ordnade växeln över signalvägen 14 och den överordnade växeln informerar den främmande användaren 7 om att den uppringde är upptagen. Ett sådant meddelande sker företrädesvis genom att den överordnade växeln sänder upptagetton mot den främmande användaren och samtalet kopplas därefter till en telefonist.

Samtalet kopplas i detta fall aldrig fram till slavväxeln 12.

På så sätt utnyttjas inte nätresurser, såsom telefonstationer, överdrag, kopplingsvägar etc. i onödan. Är den anropade användaren ledig och gör lurlyft meddelar slavväxeln, över signalkanalen 14 detta till den överordnade växeln. Nu har den situationen uppstått, att det finns två "trådändar" (koppel- halvors ändar) som skall sammankopplas med varandra, nämligen det parkerade anropet 15 i den överordnade växeln och den lediga anknytningen till den sökte användaren Y i slavväxeln.

Dessa två "trådändar" skall nu sammankopplas med varandra. Ett förfarande för sådan sammankoppling beskrivs i den nämnda svenska patentansökningen 9200467-O. Ett exempel på ett sådant sammankopplingsförfarande är att den överordnade växeln 13 reserverar ett temporärt telefonnummer, kallat ett IA-nummer (intergktionsnummer) som enligt telefonstationens 12 nummerse- rie är allokerat till den överordnade växeln. Den överordnade växeln noterar att det reserverande numret används för den önskade förbindelsen mellan den anropade abonnenten Y och den främmande användaren 7 som ligger parkerad i den överordnade växeln 13. Därmed skapas en relation mellan den önskade för- bindelsen med användaren Y och det reserverade IA-numret. Den överordnade växeln sänder därefter IA-numret, betecknat IA(Y), till slavväxeln 12 över signalvägen 14. När slavväxeln erhållit IA-numret anropar slavväxeln 12 den överordnade växeln 13 och använder IA(Y) som destinationsadress samt förbinder anropet med anknytningen till Y. När den överordnade växeln 13 termine- rar anropet fràn slavväxeln upptäcker den överordnade växeln att anropet inkommit på en port som refererar till IA(Y) och ser efter i en tabell för vilket ändamål detta IA-nummer reserverats. Den överordnade växeln finner att det reserverats för den önskade förbindelsen med det parkerade anropet 15 och nu kopplar den överordnade växeln samman portarna 15 och 16 med 10 15 20 25 30 35 9 511 724 varandra såsom anges med den heldragna linjen 17. Förbindelsen mellan X och Y är nu etablerad. Såväl användaren 7 som växelnl 12 har initierat varsitt originerande koppel och de två kopplen har mött varandra i den överordnade växeln i vilken de har förbundits med varandra. Vägarna för de två originerande kopplen visas med pilen 18 resp. med pilarna 19, 20 och 21 i fig. 2.

UTGAENDE sAMTAL När användaren Y önskar göraigit utgående samtal slår han numret till den önskade abo ten, i detta exempel abonnenten 7. Numret fångas upp av slavšåxeln 12. Slavväxeln parkerar användarens anrop och över signalvägen 14 sidvägssignalerar slavväxeln en beställning av an förbindelse med användaren 7, vilken beställning innefatta: dels destinationsadressen (tele- fonnumret) till den anropadešåhvändaren och i förekommande fall också en identifikation av dåà önskade tjänsten, i detta fall samtalsetablering. Den överordnade växeln tillämpar nu ett kommunikationsförfarande av det slag som beskrivits i den svenska patentansökningarna 2200468-O och 9200465-4 för att upprätta kommunikation mellan 9 och Y. Det kommunikationsför- farande som därvid tillämpasåšan utformas på många olika sätt.

Ett sätt är att den överordn§e växeln anropar den främmande användaren 7. Är denne ledigššch gör lurlyft parkeras för- bindelse mot 7 i den överordfifle växeln och den överordnade växeln sänder tillbaka till flåavväxeln, via signalvägen 14, ett IA-nummer, betecknat IA(7), gm den överordnade växeln dessför- W innan har förknippat med anvfiñaren 7. Kopplingen mellan IA- numret och användaren registrfiras i en tabell. Slavväxeln mottar detta IA(7)-nummer och anropar därefter den överordnade växeln och anger som destinafiânsadress IA(7)-numret. Samtidigt förbinder slavväxeln användašâàs Y anknytning med den utgående linje på vilken anropet mot överordnade växeln görs. När den överordnade växeln mottagšett anrop som refererar till IA(7) ser den överordnade våššln efter i sin tabell och finner att ett anrop med denna refegps skall kopplas samman med det parkerade anropet fràn 7. Deåšßverordnade växeln kopplar nu samman den parkerade förbinddâe mot 7 med den inkommande förbindelsen från växeln 13 ååh anknytningen Y. 10 15 20 25 30 35 511 724 10 Om den av den överordnade växeln anropade parten, med vilken användaren 5 önskar etablera kommunikation, inte gör lurlyft _ meddelar den överordnade växeln detta till slavväxeln 12 över signalvägen 14 och slavväxeln 12 i sin tur förmedlar detta meddelande till användaren 5. Användaren 5 kan nu välja mellan att välja återuppringning vid en senare tidpunkt eller begära annullering av ytterligare uppringningsförsök. Användaren 5 meddelar sitt val till slavväxeln 12 och slavväxeln 12 i sin tur vidarebefordrar, över signalvägen 14, detta val till den överordnade växeln 13. Var valet att återuppringning skall ske vid en senare tidpunkt registrerar den överordnade växeln detta och gör ett förnyat anrop mot den främmande användaren, med vilken användaren 5 önskar komma i kontakt, vid en senare tidpunkt. Därefter upprepas den ovanstående proceduren. Ett annat kommunikationsförfarande för utgående samtal beskrivs i vår svenska patentansökning 9200468-8 FÖRDELAR För det fasta telefonnätet 1 är det likgiltigt vilka tele- fonnummer slavväxeln 12 har förknippade med sina inkommande ledningar 4 eftersom det fasta telefonnätet aldrig behöver ta reda på var i nätet slavväxeln 12 sitter. Det är ju alltid slavväxeln som ringer ut. Således behöver det fasta telefonnä- tet 1 ej ha någon routingväg till slavväxeln. Slavväxeln kan alltså anslutas till vilka ledningar som helst. De ledningar till vilka slavväxeln ansluts behöver inte ens ha konsekutiva nummer i nummerserien till den telefonstation under vilken växeln ligger. Enligt uppfinningen routar nätet telefonsamtal endast till den överordnade växeln 13 och den överordnade växeln är stationär. Inte förrän den överordnade växeln har fått uppgift om att den anropade kan nàs ställs koppel upp. På så sätt belastas ledningarna 4 mellan slavväxeln 12 och tele- fonstationen 2 inte i onödan av sådana samtal där den upp- ringande bara får höra en upptagetton.

Om företaget måste flytta till annan ort tar företaget med sig sin slavväxel 12 och ansluter den till ett antal ledningar, vilka som helst, på den nya orten. Den överordnade växeln 13 däremot finns kvar på samma plats som tidigare och tar emot 10 15 20 25 30 35 11 511 724 inkommande samtal som vanligt. Det enda företaget behöver ha tillgång till på den nya orten är ett antal ledningar till _ vilka slavväxeln 12 ansluts. Dessa ledningar kan tillhandahål- las av nätoperatören eller av andra företag, t.ex. en mässhall, ett företagshotell etc. Är det nätoperatören som tillhandahål- ler ledningarna behöver slavväxeln bara anslutas till dessa och trafiken kan starta. Nätoperatören behöver endast notera den nya användaren av ledningarna. Nätoperatören debiterar därefter företaget för användningen av de nya ledningarna.

Om företaget t.ex. skall del? i en mässa och organisatören av mässan har ett antal ledningíg, med befintliga nummer, hyrda behöver företaget endast ta ëed sig sin slavväxel, plugga in den på de aktuella ledningarga och trafiken till företaget är ordnad - med bibehållande aviden gamla katalognumret. Nätopera- tören behöver över huvud taget inte veta om vilket företag som använder ledningarna eftersnfi nätoperatören debiterar mässorga- nisationen. Mässorganisationan i sin tur debiterar företaget.

Samma gäller även för företagshotell.

Signalvägen 14 i fig. 2 kan æaaliseras pà ett antal olika sätt.

I fig. 4 visas ett exempel pšsatt signalvägen bildas av en g etill den överordnade växeln 13 i det vanliga telefonnätet 1 Qom att denna förbindelse till- delas ett hemligt nummer, viåt den överordnade växeln av- förbindelse från slavväxeln 4 sätter för slavväxelns räknié. Det hemliga numret är således nummer som slavväxeln är a Aàï en till. Alla dessa nummer kan den överordnade växeln använfiê i sin interna kommunikation med slavväxeln 12. Det bör obserššas att nätoperatören inte använder dessa nummer till Q koppla fram samtal till växeln.

Alla samtal riktade till föršiget hamnar ju i den överordnade fig. 5 den överordnade växeL§;13 använder en signalväg 14 på 10 15 20 25 30 35 511 724 12 dynamisk basis, dvs. var gång signalering mot slavväxeln 12 behöver företas.

Ett tredje sätt att upprätta signalvägen 14 visas i fig. 6 och innebär att signalvägen upprättas med hjälp av ett personsök- ningsnät. Via det vanliga telefonnätet sänder den överordnade växeln 13 ett sökmeddelande till en personsökningscentral 22, som företrädesvis är av rikstäckande typ. Sökmeddelandet sänds över ett radionät och mottas av en personsökningsmodul 23 som hör till slavväxeln 12. Slavväxeln förutsätts i detta fall har en tidigare överenskommelse med den överordnade växeln att vid mottagande av en pagingsignal göra ett utgående anrop, pà en ledning 6, med den överordnade växeln som destination. När slavväxeln i detta fall mottar paginsignalen ringer den till den överordnade växeln och signalvägen 14 är nu upprättad.

Befintliga pagingnät upplevs idag vara för långsamma för att kunna användas vid betjäning av samtal i realtid. Ett alterna- tiv är istället att den överordnade växeln gör ett anrop i mobiltelefonnätet och som destination anger en mobilterminal, med vilken slavväxeln är utrustad. Slavväxeln behöver inte besvara anropet, utan uppfattar, i analogi med vad som beskrevs i föregående stycke, ringsignalen som en uppmaning att kontakta den överordnade växeln. Efter att ha mottagit ringsignalen i sin mobilterminal gör slavväxeln ett utgående anrop, på en ledig ledning 4, av den överordnade växeln och signalvägen 14 är nu upprättad.

En ytterligare utföringsform av uppfinningen visas i fig. 7.

Slavväxeln 12 har i denna utföringsform inte några fasta ledningar dragna fram till användarna. I stället ansluts slavväxelns anknytningar till en radioväxel 24 av det slag som används i t.ex. business-cordless-nät och varje användare utrustas med varsin handburen ficktelefon 25 som via radio kommunicerar med någon av ett antal basenheter 26, vilka är kopplade till radioväxelns 24 anknytningar. Användarna i det lokala nätet ll kan kommunicera internt i slavväxeln 12 utan att gå ut i det fasta nätet 1. Användarna i det lokala nätet ll delar pà en gemensam grupp av ledningar 4 till telefonnätet 1. 10 15 20 25 30 35 13 511 724 På detta sätt undviks fast ledningsdragning i den byggnad i vilken företaget finns.

Fig. 8 visar ännu en utföringsform av uppfinningen. Enligt denna utföringsform har slavväxeln 12 inte några ledningar 6 till det fasta telefonnätet utan slavväxeln står i stället i förbindelse med ett rikstäckande, alternativt storstadsom- ràdestäckande, mobiltelefonnät 29 via den basstation 27 som geografiskt är belägen närmast slavväxeln 12. De fasta led- ningarna 6 mellan slavväxelnéøch den överordnade växeln ersätts i detta fall av ett antal moglabonnemang och ett antal trans- cieverenheter 28 för mobilt'" foni. Mellan varje transcieveren- het 28 och slavväxeln finns Q anpassningskrets 29. Användarna i det lokala nätet 11 kommunššerar med varandra och med växeln med ficktelefoner 25 och en :adioväxel 24 pá samma sätt som i utförandet enligt fig. 7. Mohältelefoninätet 29 har pà i och för sig känt sätt förbindelsggmed det fasta telefonnätet 1, vilket visas symboliskt med Tr dubbelriktade pilen 30. Pà detta sätt blir slavväxeln »ç,flyttbar/mobil och kan ställas var som helst i mobiltelefonšhätets 26 täckningsomràde. Ytter- ligare mobiltelefoniabonnemaây kan tecknas efter behov om företaget utvidgar. Pà dettaífätt kan företaget successivt bygga ut slavväxelns trafikkêacitet. Fortfarande ringer företagets kunder ett och saš nummer. Eftersom samtal inte kopplas fram till användarn “7 örrän användarna är beredda att svara reduceras antalet nöd iga förbindelser via trans- cieverenheter.

Fig. 9 visar ett utförande hšaande det i fig. 8, men där den överordnade växeln 13 betjåmägett antal slavväxlar, i det visade exemplet två slavväxEä;12A och l2B. Varje slavväxel har varsin signalväg 14A resp. 1%? till den överordnade växeln.

Den överordnade växeln 13 ä °”trustad med pool av IA-nummer som är gemensam för slavväxlarn Varje slavväxel har varsin grupp 253. Alla transcieverenheter 28A :er mobiltelefonnätet 29. Ett av lokala användare 25A res resp. 28B i slavväxlarna an antal för slavväxlarna gemeng§mma funktioner för trafikstyrning Eírl är i detta utförande förlag till den överordnade växeln 13.

Blocket 30 betecknar en tal " “edsutrustning som har ett antal 10 15 20 25 30 511 724 14 inspelade talmeddelanden, blocket 31 betecknar två röstbrev- lådor, den ena avsedd för talbesked till användare i slavväxeln 12A, den andra för avsedd för talbesked till användare i slavväxeln l2B. Blocket 32 betecknar två faxbrevlådor, den ena avsedd för slavväxelns 12A användare, den andra för slavväxeln 12B:s användare. Dessa utrustningar kan användas på många olika sätt. Exempelvis kan talbeskedsutrustningen ge främmande användare talbesked om ett en anropad abonnent är upptagen. Är alla transcieverenheter till en slavväxel upptagna av pågående samtal kan talbeskedsutrustningen 30 lämna ett talmeddelande om att så är fallet och erbjuda den främmande användaren att lämna ett meddelande, som sedan spelas in på den röstbrevlàda 31, som hör till den berörda slavväxeln. En faxbrevlåda 32 mottar faxmeddelanden riktade till abonnenterna i den slavväxel till vilken faxbrevlådan hör. Vid lämplig tidpunkt och när det finns en ledig förbindelse/transcieverenhet signalerar den över- ordnade växeln till slavväxeln, att faxmeddelanden finns att hämta. Slavväxeln ställer då upp en förbindelse till den överordnade växeln och tömmer faxbrevlådan på dess innehåll.

Andra funktioner än de beskrivna kan förläggas centralt i den gemensamma överordnade växeln. PÅ detta sätt blir det möjligt att med måttlig ekonomisk insats på marginalen dimensionera en slavväxel för hög trafik och att förse en slavväxel med ett antal "virtuella" tjänster.

Slavväxeln l2B visas dessutom ha åtminstone en fast ledning 4 till telefonstationen 2. Detta är en säkerhetsåtgärd i händelse av fel i mobiltelefonsystemet, t.ex. att en eller flera trans- cieverenheter 28B eller basstationen 27 skulle gå sönder. Den eller de fasta ledningarna 4 erbjuder då möjlighet till ut- gående samtal från slavväxeln l2B.

Claims (15)

511 724 P.ans. 93c21s2-4 157 PATENTKRAV

1. Slavväxel med ett antal förbindelser (4;28) för trafik ot växel-externa användare (7) och ett antal anknytningar (6: 25,26) avsedda för anslutning av växel-interna användare kännetecknad av att slavväxeln är anordnad att initiera enbart originerande koppel till en fast överordnad växel (13) i det fasta telefonnätet (1) och att den uppvisar organ (14) för sidvägssignalering mellan slavväxeln och den överordnade växeln (1) för överföring av en tjänstebeställning när en slavväxel-intern användare (ïëiönskar göra ett utgående samtal och för överföring av en alerššingssignal jämte identiteten av en uppringd slavväxel-intešš användare (Y) vid ett inkommande samtal vilket termineras i den överordnade växeln och vilket som destination har den nämnda slavväxel-interna användaren (Y).

2. Slavväxel enligt patentkrafiåi, kännetecknad av att för- bindelserna är realiserade mefšgodtyckliga fasta ledningar (4) i telefonnätet.

3. Slavväxel enligt patentkraêïl, kännetecknad av att förbindelserna är realiserade ged ett antal transcieverenheter (28: 28A,28B), vilka är anslugšg till slavväxeln och vilka är avsedda för kommunikation i eêïšhobiltelefoninät (29). H

4. Slavväxel enligt patentkravšå, kännetecknad av att slavväx- elns anknytningar är anslutna gill en radioväxel (24), att ett antal basenheter (2) är anslutšg till radioväxeln, och att ett antal cordless-telefoner (25)§fif' radioförbindelse med basen- heterna.

5. - Slavväxel enligt patentkravit, kännetecknad av att nämnda organ (14) för sidvägssignalegfiåy är anordnat att samverka med en i telefonnätet stationär ï:'rdnad växel (13).

6. Slavväxel enligt patentkravÉl} kännetecknad av att nämnda BBANN 511 724 ß organ (14) för sidvägssignalering innefattar en fast tele- fonledning (14) som är permanent allokerad till den överordnade växeln och som har ett telefonnummer, vilket endast är känt av slavväxeln.

7. Slavväxel enligt patentkrav 5, kânnetecknad av att nämnda organ (14) för sidvägssignalering innefattar någon av de nämnda fasta ledningarna (4) för trafik mot växel-externa användare.

8. Slavväxel enligt patentkrav 7, kännetecknad av att nämnda organ (14) för sidvägssignalering därutöver innefattar en utrustning (23) för mottagning av paging-anrop.

9. Slavväxel enligt patentkrav 7, kännetecknad av att katalo- gadressen till slavväxeln är fysiskt förlagd i den överordnade växeln (13), varigenom inkommande anrop från växel-externa användare som använder katalognumret till slavväxeln som adress kommer att termineras av den överordnade växeln.

10. Slavväxel enligt patentkrav 7, kännetecknad av att ett antal slavväxlar (l2A,l2B) är betjänade av den överordnade växeln (13).

11. ll. Slavväxel enligt patentkrav 10, kännetecknad av att ett antal utrustningar (30,3l,32) för realisering av förutbestämda funktioner i slavväxlarna är fysiskt förlagda i den överordnade växeln.

12. Förfarande för kommunikation vid en slavväxel, känneteck- nat av att ett samtal riktat mot en slavväxel termineras och parkeras i en överordnad växel (13) med fast fysiskt placering i det fasta telefonnätet (1), att den överordnade växeln sidvägssignalerar till en slavväxel (12) i syfte att varsko om att samtal önskas, att slavväxeln i förekommande fall gör ett utgående samtal till den överordnade växeln, och att det utgående samtalet fràn slavväxeln möter det parkerade samtalet BRANN X? 511 724 i den överordnade växeln.

13. Förfarande för kommunikation vid en slavväxel enligt a 12, kännetecknat av att sidvägssignaleringen därutöver in överföring av information, däribland identiteten (Y-ID) av en anropad slavväxel-intern användare.

14. Förfarande för kommunikation vid en slavväxel enligt krav 13, kännetecknat av att den överordnade växeln förfogar över en pool av telefonnummer, nedan kallade interaktionsnummer (IA-nummer), vilka alla lederåtill den överordnade växeln, att den överordnade växeln kopplar samman det parkerade anropet och identiteten (Y-ID) av den som söks i slavväxeln med ett specifikt interaktiosnummer (IA(Y)), att den överordnade växeln genom sidvägssignalering sänder det specifika interaktionsnumret jämte den nämnda identiteten (Y-ID) till slavväxeln, att slavväxeln i §§rekommande fall gör ett utgående anrop med användande ÖV det specifika interaktionsnumret (IA(Y)), och att den överordnade växeln kopplar samman det parkerade anropet med det inkommande anropet, vilket som destinatiqgradress har det specifika interaktionsnumret.

15. Förfarande för kommunikatfišg vid en slavväxel enligt krav 14, kännetecknat av att nämndššförekommande fall inträffar när den som söks (Y) i slavväxeln gr lurlyft, och att slavväxeln förbinder anknytningen till dšš som söks med det nämnda utgående anropet. BRANN