SE506475C2 - Tjänste- och förbindelseseparerat nät - Google Patents

Description

506 475 2 jare, trunkledningar, abonnenter och abonnentledningar kallas i det följande för en domän. En domän har således en egen da- tabasintegritet.

Teknikens ståndpunkt Dagens telekommunikationsnät kännetecknas av specialisering.

Telexnätet transporterar telexinformation, POTS (plain old te- lephony service) transporteras av det publika telefonnätet (PSTN), paketkopplade datanät (PSDN) baserade X.25-protokollen transporterar data och CATV-nät, bestående av trädstrukturer av koaxialkablar kopplade till en gemensam TV-antenn, trans- porterar televisionssignaler. Vart och ett av dessa nät är specialkonstruerat för den individuella tjänsten och kan van- ligen inte transportera andra tjänster. Exempelvis transporte- rar PSTN inte TV-signaler och tal är svårt att transportera över ett X.25-nät på grund av den stora änd-till-änd fördröj- ningen. Endast i undantagsfall kan en tjänst som transporteras av ett nät transporteras av ett annat. Exempelvis kan PSTN, som ursprungligen konstruerades för att transportera tal, transportera data med en begränsad datahastighet förutsatt att modem används i båda ändarna av nätet.

Det är dyrt att bygga nya fysiska telekommnnikationsnät för varje ny tjänst.

Amerikanska patent 5,434,852 avser ett kommunikationsnät för tillhandahållande av bredbands- och smalbandskommunika- tionstjänster. Komunikationsnåtet har en skiktat arkitektur innefattande: (a) koppelhanterare vilka tillhandahåller använ- dare-till-användare- och användare-till-nätfunktioner, (b) tjänstespecifika servrar som tillhandahåller de tjänster som skall användas i ett koppel, och (c) förbindelseservrar som tillhandahåller förbindelseetablering och förbindelsefriställ- ning. Patentet beskriver homogena förbindelser som går genom olika nät, vilka alla är konstruerade på sama sätt. 506 4.75 3 Amerikanska patentet 5,402,471 avser ett förfarande att över- föra en förbindelse mellan PSTN och ett mobilt telefonnät, varvid tjânstestyrningen och förbindelsestyrningen är separe- rade i förutbestämda intelligenspunkter (mobilväljarcentraler i det mobila telefonnätet eller väljare i PSTN). Inhomogena förbindelser mellan de två näten förekommer. Inhomogena för- bindelser som använder mellanliggande nät övervâgs inte i pa- tentet. Exempelvis beskrivs inte ett koppel mellan två mobil- stationer som utnyttjar PSTN såsom ett mellanliggande nät, ef- tersom ett sådant koppel uteslutande routas i mobilnätet. Inte heller övervâgs koppel mellan två abonnenter i PSTN där kopp- let använder mobilnätet såsom ett mellanliggande nät eftersom ett sådant koppel routas inom PSTN enbart.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ett huvudändamål med föreliggande uppfinning är att tillhanda- hålla återanvändning av den fysiska strukturen av dagens exis- terande telekomunikationsnät till att transportera andra tjänster än de för vilka dagens existerande telekommunika- tionsnât ursprungligen är konstruerade.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla ett tjânste- och förbindelseseparerat telekommunikationsnät som medger etablering av inhomogena förbindelser. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett TFS- nät som använder ett externt nät för uppställning av en för- bindelse mellan två noder inom TFS-nätet. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att medge återanvändning av en tjänsteoriginerande nätaccessprocess och av en tjänste- terminerande nätaccessprocess för uppställning av såväl en ho- mogen förbindelse som av en inhomogen förbindelse. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett tjäns- te- och förbindelseseparerat telekommnnikationsnät i vilket en tjänsterelaterad signalering är oberoende av signalering som 506 475 4 används för uppställning av en förbindelse på sådant sätt att dagens existerande icke-separerade telekommunikationsnät an- vänds enbart för uppställning och styrning av förbindelser me- dan tjänsterelaterad signalering äger rum över signaleringsnä- tet.

Fördelen med uppfinningen består i att existerande nät används såsom ett medium för uppställning av förbindelser medan tjäns- terna, existerande tjänster såväl som framtida, hanteras av ett signaleringsnät som allmänt sett är oberoende av det fy- siska nât som används för förbindelseetableringen.

Användning av ett TFS-nät gör det möjligt att använda tjäns- teskiktet för en bestämd tjänst och använda förbindelseskiktet för att ställa upp en förbindelse med de önskade egenskaperna, såsom t.ex. STM, ATM, mellan två godtyckliga användare.

In inhomogen förbindelse gör det möjligt att använda ett exis- terande nät till att ställa upp en förbindelse medan själva tjänsten transporteras i kopplets tjänsteskikt.

Signaleringsnätets hårdvara såväl som programvara bildar ett signaleringsskikt som är allmänt sett oberoende av förbindel- seskiktets hårdvara och mjukvara. När nya tjänster skapas, el- ler existerande tjänster uppgraderas eller ändras, görs detta enbart på nivån för signaleringsskiktet och är allmänt sett oberoende av den programvara och hårdvara som används för för- bindelsetableringen. Vissa mindre ändringar behöver emellertid utföras i förbindelseskiktet i syfte att anpassa förbindelse- skiktet till den nya tjänsten.

Förfarandet enligt uppfinningen är inte begränsat enbart till existerande nät utan kan användas tillsamans med nya nät.

Ovanstående ändamål med uppfinningen åstadkoms med användande av ett TFS-nät av det slag som beskrivs i de bifogade patent- kraven. 506 475' FIGURBESKRIVNING Figurerna 1-3 Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur 10 ll är blockdiagram som visar interaktionen mellan processer som äger rum pá den originerande re- spektive terminerande sidan av ett koppel som hanteras av en bestämd applikation, illustrerar ett telekommunikationsnät i vilket föreliggande uppfinning används, är ett signaleringsnät som används i telekom- munikationsnätet enligt figur 4, är ett blockschema som illustrerar ett koppel mellan tvà användare som betjänas av sama väljare, är ett blockschema som illustrerar ett koppel mellan två användare som tillhör sama domän, är ett blockschema av ett koppel som går över två domäner, är ett blockschema som illustrerar ett koppel som gär över flera domäner, är ett blockschema av ett koppel som skall termineras av ett externt nät, är ett blockschema av en inhomogen förbindelse som skall termineras av telekommunikationsnä- tet enligt uppfinningen med användande av ett mellanliggande externt nät för transport av förbindelsen, 506 475 6 Figur 12 är ett blockschema som visar en inhomogen för- bindelse som använder ett externt nät för transportering av förbindelsen, Figur 13 är ett blockschema som i detalj visar upp- ställning av en inhomogen förbindelse av det slag som visas i figur 12, Figur 14 är ett blockschema av en väljare där ett ex- ternt nät används för uppställning av en för- bindelse genom väljaren, Figur 15 är ett blockschema av en domän varvid ett ex- ternt nät används för transport av en förbin- delse genom domänen, Figur 16 är ett flödesschema som illustrerar nätac- cessprocessen för ett originerande koppel, Figur 17 är ett flödesschema som illustrerar nätac- cessprocessen för ett terminerande koppel och figur 18 är ett flödesschema som illustrerar en förbindelsestyrningsprocess som används för etablering av en inhomogen förbindelse.

SPECIELL BESKRIVNINGSDEL Figurerna 1-3 används för att illustrera den kända halvkoppel- principen i enlighet med vilken de två ändpunkterna av ett och sama koppel associeras med varsin process som vardera styr de operationer som behöver utföras vid de respektive ändarna av kopplet. Det två processerna komunicerar också med varandra i syfte att etablera bland annat den typ av tjänst som skall ut- föras. I de följande exemplen kommer tjänsten POTS att beskri- vas men den inses att uppfinningen avser vilken annan telekom- munikationstjänst som helst, ISDN (Integrated Services Digital Network), VLL (Virtual Leased Lines), GSM (Global System for Mobile telephony), beställningsvideo och många andra tjänster. 506* 475 Två exempel på POTS-tjänster är ett ordinärt samtal mellan två abonnenter och en konferenstjânst mellan flera abonnenter. I det följande komer ett vanligt samtal mellan två abonnenter A och B att beskrivas.

I figur 1 visas två tjänsteprocesser 1, 2 för en applikation.

Närmare bestämt är processen 1 programvara som skapas och ex- ekveras vid en originerande del av ett koppel, förkortat OC- process (griginating gall process). Process 2 är programvara som skapas och exekveras vid den terminerande delen av samma koppel och förkortas TC-process (terminating gall process).

OC-processen 1 exekverar i den lokala väljare till vilken abonnenter A är ansluten och TC-processen 2 exekverar i den lokala väljare till vilken abonnenten B är ansluten.

Båda processerna 1 och 2 är abonnentaccessprocesser. Detta be- tyder att när en abonnent önskar göra ett samtal lyfter abon- nenten på telefonens telefonlur. Detta signaleras till lokal- stationen över ett accessignaleringsprotokoll 3. Som gensvar på detektering av att abonnenten har lyft på luren startas OC- processen 1 i lokalstationen. Exakt vad som sker inuti OC- processen 1 är inte någon del av föreliggande uppfinning och komer därför inte att beskrivas i detalj. Allmänt sett får abonnenten en kopplingston som uppmanar abonnenten att slå b- numret. OC-processen 1 mottar de slagna siffrorna, utför sif- feranalys och skickar siffrorna till riktningsanalys i syfte att erhålla uppgift om samtalets destination och vad slags tjänst som begärs. Detta sker över ett signalnät som kommer att beskrivas nedan. När koppelets destination har bestämts och typen av den önskade tjänsten identifierats signalerar OC- processen 1 destinationen och tjänsten till TC-processen 2 över ett signaleringsprotokoll 4.

Signaleringsprotokollet 4 är ett teleservicedialogprotokoll, förkortat TSD, av det slag som beskrivs i vår WO-A-9406251.

Ett huvudkännetecken för TSD-protokollet är dess förmåga att 506 475 8 etablera en direkt signalbana mellan originerande nod för ett koppel och terminerande nod för sama koppel. TSD-protokollet medger tillägg av en ny tjänst i de originerande och termine- rande noderna utan behov av att behöva implementera den nya tjänsten i de mellanliggande noderna över vilka samma koppel routas i förbindelseskiktet. TSD-protokollet används även till att lokalisera programvara i ett distribuerat processorsystem.

Signaleringen över TSD-protokollet äger rum pà en änd-till-änd basis.

Vid mottagning av signaleringen från OC-processen 1 startas TC-processen 2. De exakta processer som utförs i TC-processen 2 kommer inte att beskrivas i detalj eftersom de beror på den aktuellt använda applikationen. Allmänt sett kontrollerar TC- processen 2 abonnentens B tillstànd i syfte att reda ut om B är upptagen eller ej. TC-processen 2 kan göra detta pà olika sätt beroende pà hur systemet är konstruerat. Såsom ett första exempel kan TC-processen 2 signalera över ett signaleringspro- tokoll 5, skilt från TSD-protokollet 4, till abonnenten B. Sá- som ett andra exempel kan TC-processen 2 kontrollera i en da- tabas, vilket tillstånd abonnenten B har. Signaleringsproto- kollet 5 är typiskt standard singaleringsprotokollet Q931. TC- processen 2 kontrollerar också om abonnenten B har tillstånd att motta samtalet, dvs. om abonnenten B inte är spärrad av nätoperatören.

I figur 2 kommunicerar OC-processen 1 med en TC-process 6 över TSD-protokollet 4. OC-processen 1 är densamma som den i figur 1 visade. TC-processen 6 är en nätaccessprocess för ett termi- nerande koppel, förkortat TC-NA, som kommunicerar en ej visad nâtaccesspunkt över ett protokoll 7. Protokollet 7 är antingen ISUP-protokollet (integrated services user part) eller TUP- protokollet (gelephony gser part). TC-NA-processen 6 kommer i detta fall inte att signalera till abonnenten utan till en lo- kal väljare i ett externt nät. 506 4.75 9 Under antagande av att abonnenten A är den sama i figurerna 1 och 2 kan OC-processen 1 aktivera antingen TC-processen 2 el- ler TC-NA processen 6 beroende på den av abonnenten A begärda tjänsten.

Typ av TC-process, 2 eller 6, väljs beroende på läget av abon- nenten B. Om abonnenten B befinner sig i ett externt tjänste- nät så används TC-NA-processen. Om abonnenten B befinner sig i det egna tjänstenätet används TC-processen.

I figur 3 visas en nâtaccessprocess för ett originerande kop- pel, OC-NA-process 8, som med ett protokoll 9 signalerar ett inkommande koppel till TFS-nätet i enlighet med uppfinningen.

Denna situation uppstår om den originerande delen av kopplet är belägen i ett externt nät och den terminerande delen av samma koppel är belägen i TFS-nätet i enlighet med uppfinning- en. TC-processen är den TC-process 2 som signalerar till den anropade abonnenten över signaleringsprotokollet 5. Processer- na 8 och 2 kommunicerar med varandra över TSD-protokollet 4.

En OC-NA-process 8 kan signalera till en TC-NA-process 6 över TSD-protokollet. En sådan situation inträffar för transitkop- pel. Ett transitkoppel originerar från ett första externt nät, terminerar i ett andra externt nät och utnyttjar ett TFS-nät såsom ett mellanliggande nät.

Varje process i de beskrivna processparen 1, 2 och 1,6 och 8,2 och 8,6 kallas för en halvkoppelprocess. Ett koppel är således uppdelat i två delar där varje del har sin respektive program- vara. De två koppelhalvorna av ett koppel komunicerar med varandra över ett signaleringsnât och kommer överens om den tjänst som skall levereras till den begärda förbindelsen.

Figur 4 illustrerar ett TFS-nät 10 och ett externt nät 11.

TFS-nätet 10 har ett tjänsteskikt 12 och ett förbindelseskikt 13 såsom visas i figurerna 6-11, 13-15. Tjänsteskiktet sörjer 5Û6 475 10 för tjänster, förbindelseskiktet sörjer för etablering och friställning av förbindelser.

Det moln som visas i figur 4 symboliserar gränsen för TFS- nätet 10. Inuti nätet 10 finns domäner 14, 15, 16, 17 och 18.

Domänerna 14, 15, 16 och 17 bildar tillsammans ett homogent nät 19. Domänen 18 kallas för en satellitdomän som inte kan förbindas homogent med det homogena nätet 19.

Figur 5 visar ett signaleringsnät 20. Närmare bestämt innefat- tar signaleringsnätet 20 noder 14-18 var och en svarande mot domänerna 14-18, och en central signaleringsnod 21. Alla noder är hopkopplade i stjârnkonfiguration. En domän i TFS-nätet 10 kan signalera till vilken annan domän som helst med användande av signaleringsnätet 20.

Satellitdomänen 18 är geografiskt belägen så långt bort frán klustret av domäner 14-17 att en direkt trunkledning fràn det homogena nätet 19 till domänen 18 inte är motiverad med hänsyn till de kostnader som det skulle krävas att tillhandahålla och installera en sådan trunkledning. Istället är domänen 18 an- sluten till det homogena nätet 19 via det externa nätet 11.

Det externa nätet 11 använder ett signaleringsprotokoll som är skilt från TSD-protokollet 4. En trunkledning 22 tillhandahål- ler kommunikation mellan det homogena nätet 19 och det externa nätet 11 och en annan trunkledning 23 tillhandahåller kommuni- kation mellan det externa nätet 11 och satellitdomänen 18.

TFS-nätet 10 använder halvkoppelprincipen beskriven i samband med figurerna 1-3. Bokstäverna A, B, C och D är abonnenter som är anslutna till det homogena nätet 19, F är en abonnent som ansluten till det externa nätet 11 och bokstaven H är abonnent som är ansluten till satellitdomänen 18. I det homogena nätet 19 i TFS-nätet 10 är domänerna 14, 15, 16 och 17 förbundna med varandra med trunkledningar 24, 25 och 26 på det angivna sät- tet. Varje domän 14-18 innehåller en, två eller flera väljare. 506 475 ll Signaleringsnätet 20 i figur 5 sörjer för tjänstesignalering och förbindelsestyrsignalering mellan domänerna. Signalerings- nätet är antingen skilt från det fysiska nätet som bildar TFS- nätet eller utgör en del av detta fysiska nät, i vilket fall signaleringsnåtet exempelvis består av hyrda ledningar som går mellan domänerna 14-18 på sådant sätt att en väljare i en do- män har en direkt förbindelse med vilken annan väljare som helst i domänen och med vilken annan väljare som helst i vil- ken annan domän som helst.

I figur 6 antas att abonnenterna A och B betjänas av en och sama väljare 27 i domänen 14. I figur 6 visas den skiktade strukturen av TFS-nätet 10 innefatta tjänsteskiktet 12, för- bindelseskiktet 13 och ett fysiskt skikt 28. Det fysiska skik- tet innehåller en väljare 27, accessanordningar till abonnen- terna A och B, i detta fall telefoner, samt även de abonnent- linjer som förbinder abonnenterna med väljaren. Väljaren be- tjänar många abonnenter men av tydlighetsskäl visas endast A och B. På nivån för förbindelseskiktet 13 exekverar en förbin- delsestyrprocess 29 förkortat CNC-process (gonnection gontrol process). CNC-processen innehåller funktioner för uppställning av förbindelser genom väljaren 27, genom väljare som finns i domänen 14, eller funktioner för initiering av uppställning av en förbindelse som går över flera domäner inuti det homogena nätet 19 samt funktioner för uppställning av en förbindelse till satellitdomänen 18.

Abonnenten A har en accesspunkt TP-A till väljaren 27. På lik- artat sâtt har abonnenten B en accesspunkt TP-B till väljaren 27. I det följande komer accesspunkterna för två abonnenter mellan vilka en förbindelse skall ställas upp att benämnas termineringspunkter TP. Det bör noteras att en terminerings- punkt bildar en ändpunkt av en förbindelse. En förbindelse kan bestå av enbart två termineringspunkter, vilket är det normala fallet eller kan bestå av flera termineringspunkter vilket är fallet för en punkt-till-multipunktförbindelse eller för en- multipunkt-till-punktförbindelse. 506 475 12 CNC-processen 29 styr vâljaren 27, vilket symboliseras av lin- jen 30 och kommunicerar med OC- och TC-processerna 1 och 2 via ett signaleringsprotokoll såsom symboliseras med pilarna 31 respektive 32. Kommunikationerna över 31 och 32 äger rum inuti domänen 14.

När abonnenten A lyfter telefonluren skapas OC-processen 1.

OC-processen utför riktningsanalys av det av A tagna B-numret och använder en ej visad riktningsanalystabell för att få reda på den domän i vilken abonnenten B finns. I detta fall finns B i samma domän 14 som A.

Såsom ingàngsdata för riktningsanalys används B-numret och som resultat av analysen erhålls den domän i vilken kopplet skall termineras.

Därefter startar OC-processen 1 TC-processen 2. TC-processen 2 kontrollerar om abonnenten B är ledig. Det antas, som exempel, B är ledig. TC-processen 2 kommer nu att upptagetmarkera abon- nent B. Därefter signalerar TC-processen 2 till OC-processen 1 abonnentens B termineringspunkt TP-B samt sin egen processi- dentitet TC-ID. TC-processen 2 signalerar även till OC- processen 1 att den anropade abonnenten B är ledig. OC- processen 1 vet nu att en förbindelse kan ställas upp. OC- processen 1 kommer nu att skapa en CNC-process 29 och till denna skicka en beställning av koppeluppställning. I beställ- ningen ingår även termineringspunkterna TP-A, TP-B och TC-ID.

Vid mottagning av TP-A, TP-B och TC-ID utför CNC-processen routinganalys för att ta reda på vägen till termineringspunk- ten TP-B i det fysiska skiktet.

Som ingángsdata för routinganalys anges domän och termine- ringspunkter. Routinganalysen använder routingtabeller på det sätt som beskrivs nedan. Som utgångsdata från routinganalysen erhålls en trunkledningsidentitet eller en slut-på-val- indikering, s.k. EOS-indikering (end gf selection). 5Û6 475 13 I detta fall mottar CNC-processen 29 en EOS-indikering, som har den innebörden att TP-B finns inuti domänen 14. CNC- processen 29 komer därefter att ställa upp en förbindelse mellan TP-A och TP-B samt skicka en KLAR-signal till TC- processen 2 över det med pilen 32 markerade protokollet. KLAR- signalen anger att den begärda förbindelsen har ställts upp.

Därefter skickas en ringsignal till abonnenten B och en ring- ton till abonnenten A. Processen ansvarar för att detta görs och det exakta sättet på vilket detta utförs beror på hur sys- temet är konstruerat.

Antag, som exempel, att abonnenten B besvarar anropet. A och B kan nu komunicera. CNC-processen 29 övervakar förbindelsen och när abonnenten A lägger på begärs att CNC-processen 29 skall friställa förbindelsen mellan TP-A och TP-B. CNC- processen 29 ledigmarkerar även abonnenterna A och B och rap- porterar detta tillbaka till OC-processen 1. Därefter dödar OC-processen l processerna 22 och 29 och, när detta har gjorts, dödar OC-processen 1 slutligen sig själv.

Det beskrivna exemplet kan varieras på många sätt och beror av det sätt på vilket POTS=s tjänstesystem är konstruerat. Kon- struktionen kan variera från land till land. Exempelvis kan förbindelsen mellan TP-A och TP-B etableras samtidigt som abonnenten B upptagetmarkeras. Ännu ett alternativ är att för- bindelsen inte etableras förrän abonnenten B besvarar anropet genom att lyfta pä luren. Den ordningsföljd i vilken proces- serna dödas kan även vara annorlunda.

Det skapas en CNC-process för varje domän 14-18 och förbindel- se. Om en förbindelse sträcker sig över en domän som innehål- ler många väljare kommer alla dessa väljare att styras av en och sama CNC-process. Om en förbindelse går över flera domä- ner skapas en CNC-process i varje domän. Om det finns många olika förbindelser i en domän kommer varje förbindelse att hö- 506 475 14 ra ihop med varsin CNC-process, som styr sin respektive för- bindelse. En CNC-process hör till förbindelseskiktet 13 och signalerar till en annan CNC-process över signaleringsnätet 20.

Figur 7 beskriver en situation i vilken abonnenterna A och B befinner sig inom samma domän 14. Domänen 14 innehåller många väljare 27, 33, 34 och 35 som är förbundna med varandra me- delst ledningarna L1, L2, L3 och L4 på det visade sättet.

Abonnenten A finns i väljaren 27 och abonnenten B i väljaren 34. När abonnenten A lyfter pá luren startas OC-processen 1.

OC-processen 1 utför riktningsanalys i syfte att ta reda på den domän i vilken abonnenten B finns. I detta fall startar OC-processen 1 en TC-process 2 över TSD-protokollet 4 i tjäns- teskiktet 12. Processen 2 signalerar TP-B till processen 1 och upptagetmarkerar abonnenten B gentemot andra processer. Pro- cessen 1 startar en CNC-process 29 och skickar en beställning av koppeluppställning till denna, vilken beställning innehål- ler TP-A, TP-B och TC-ID. I syfte att ställa upp den begärda förbindelsen utför CNC-processen 29 routinganalys vid var och en av väljarna 27, 33 och 34 med användande av routingtabel- ler. Förenklade routingtabeller för var och en av väljarna i domänen 14 visas vid 36, 37, 38 och 39. Som ingàngsdata till routinganalysen i väljaren 27 ges termineringspunkten TP-B och som utgångsdata erhålls en länk L1 till väljaren 33. CNC- processen 29 ställer upp en väljarintern förbindelse från TP- A, genom väljaren 27 till en vald kanal i länken L1. Vid väl- jaren 33 utförs en förnyad routinganalys med användande av samma termineringspunkt TP-B som ingàngsdata. Som utgàngsdata erhålls en länk L2. En väljarintern förbindelse ställs upp i väljaren 33 mellan de valda kanalerna i L1 och L2. Kopplet fortsätter fram till väljaren 34. Vid väljaren 34 utförs rou- tinganalys, vilken som utgångsdata nu ger en EOS-indikering, vilket innebär att abonnenten B befinner sig i denna väljare.

Detta markeras med EOS i routingtabellen 38. CNC-processen 29 har kunskap om den port i väljaren 34 på vilken kopplet kom in och har även kunskap om termineringspunkten TP-B. CNC- 506 475 15 processen 29 kan därför ställa upp en väljarintern förbindelse frän länk L2, genom väljaren 34, till TP-B. Därefter skickar CNC-processen 29 en KLAR-signal till TC-processen 2. Rington respektive ringsignaler ges till A respektive B. Förbindelsen mellan A och B har nu ställts upp och A och B kan prata med varandra.

Det sätt på vilket processerna 1 och 2 fungerar i figur 7 är således identiskt med det sätt på vilket de fungerar i figur 6. Jämfört med figur 6 fungerar däremot CNC-processen 29 i fi- gur 7 på annorlunda sätt dels genom att den upprepar routinga- nalys vid varje väljare i domänen fram tills det den slutliga väljaren näs dels genom att den upprepat uppställer en välja- rintern förbindelse i de berörda väljarna.

I nästföljande exempel anropar abonnent A abonnent C vilken finns i en annan domän än den A finns. Situationen illustreras i figur 4 och komer att förklaras med hänvisning till figur 8. I syfte att koncentrera framställningen antas att domän 14 enbart innehåller en väljare, väljaren 27, och att domän 15 enbart innehåller en väljare, väljare 40. För att få reda pä var den terminerande processen 2 skall skapas utför OC- processen 1 riktningsanalys. Därefter signalerar OC-processen 1 till den identifierade domänen i vilken kopplet till C skall termineras. Vid mottagning av nämnda signalering skapas en TC- process 2 i domänen 15. På samma sätt som i de tidigare exemp- len förekommer en änd-till-änd signalering mellan OC-processen 1 och TC-processen 2 i tjänsteskiktet 12.

TC-processen 2 kontrollerar om C är ledig eller om C redan är upptagen med ett telefonsamtal. I det senare fallet avslutas kopplet. Antag, som exempel, att abonnent C är ledig. TC- processen 2 signalerar detta till OC-processen 1 och inklude- rar i nämnda signalering termineringspunkten TP-C för den an- ropade abonnenten samt även sin egen identitet TC-ID. Allting är nu klart för förbindelseuppställning och OC-processen 1 skapar en CNC-process 29 benämnd CNC1, och skickar till denna 506 475 16 en beställning av koppeluppstâllning. I beställningen inklude- ras termineringspunkterna TP-A, TP-C och TC-ID.

Vid mottagning av denna beställning startar CNCl-processen routinganalys med användning av den routingtabell 36 som hör ihop med väljaren 27. Eftersom exemplet skiljer sig från det i figur 7 visade är innehållet i routingtabellen 36 också annor- lunda. Som ingångsdata till routinganalysen ges terminerings- punkten TP-C för abonnenten C och routingtabellen anger att det finns en trunkledning 24 som skall användas för kopplet till C. Efter att ha konstaterat att förbindelsen skall föras vidare till en annan domän väljer CNC1-processen en ledig ka- nal i trunkledningen 24. Den valda kanalen tilldelas en iden- titet; termineringspunkt TP-24. Den valda kanalen är en tids- lucka i en periodiskt upprepad ramstruktur. Därefter skickar CNC1-processen en beställning av koppeluppställning till domä- nen 15. Beställningen skapar och startar en likartad förbin- delsestyrningsprocess 29, benämnd CNC2 i figur 8, i domänen 15. Beställningen skickas över en förbindelsestyrningsdialog 41, förkortat CNCD. Förbindelsestyrningsdialogen CNCD 41 är ett protokoll som används i förbindelseskiktet 13. Beställ- ningen innehåller TP-C, TP-24 och TC-ID. Således överförs identiteten av den valda kanalen till CNC2. Liksom alla CNC- processen 29 utför CNC2-processen routinganalys och får reda på att abonnenten C finns i CNC2-processens väljare 40. Fallet är så eftersom CNC2-processen som resultat av routinganalysen erhåller en EOS-indikering från den routingtabell 42 som hör ihop med väljaren 40. CNC2-processen förbinder därefter TP-24 med TP-C. CNC2 skickar därefter en KLAR-signal till den iden- tifierade TC-processen 2. Ringtoner och ringsignaler skickas därefter ut. Abonnenterna A och C kan samtala med varandra.

Många varianter av de ovanstående exemplen är tänkbara. Exem- pelvis kan TC-processen 2 skicka ringsignaler till abonnenten C medan OC-processen 1 skickar en rington till abonnenten A. Ännu en variant är att TC-processen 2 skickar ringsignal till abonnenten C och rington till abonnenten A. 506 475 17 Betrakta figur 4. Nästa exempel beskriver att abonnent A gör ett anrop till abonnent D och att kopplet går över tre domäner 14, 16 och 17. Det sätt pä vilket kopplet ställs upp beskrivs i samband med figur 9. I syfte att koncentrera framställningen antas att domän 14 endast innehåller en väljare 27 att domän 16 innehåller endast en väljare 43 och att domän 17 innehåller endast en väljare 44. Abonnent D har en termineringspunkt TP-D i vâljaren 44. Såsom beskrivits ovan utför OC-processen l riktningsanalys, hittar domänen 17 i vilken abonnent D finns, signalerar till denna domän på änd-till-ändbasis, samt startar TC-processen 2. Som vanligt äger denna signalering rum över TSD-protokollet 4. TC-processen 2 kontrollerar abonnentens D tillstànd. Det antas, som exempel, att abonnent D är ledig.

TC-processen 2 signalerar TP-D och sin egen identitet TC-ID till OC-processen 1. OC-processen l skapar nu en CNC-process 29, benämnd CNC1 i ritningen, samt skickar en beställning av koppeluppstâllning, även kallat förbindelsebeställning, till CNCl. CNC1-processen utför routinganalys och får reda på att ett koppel som har TP-D som destination skall använda trunk- ledning 25. CNC1-processen belägger en ledig kanal i trunkled- ningen 25 och tilldelar en identitet, TP-25, till den valda kanalen. Därefter ställer CNC1-processen upp en förbindelse från TP-A genom vâljaren 27 till den belagda kanalen i trunk- ledningen 25 och skickar en förbindelsebeställning till den intilliggande domänen 16 i vilken en ny CNC-process 29 beteck- nad CNC2, startas. Förbindelsebeställningen innehåller TP-D, TP-ID och TP-25. CNC2-processen 29 utför routinganalys och får reda på att förbindelsen skall använda en trunkledning 26.

CNC2-processen 29 utför routinganalys, belägger en ledig kanal i trunkledningen 26 och tilldelar den belagda kanalen en iden- titet, TP-26, samt etablerar en förbindelse från TP-25, genom vâljaren 43 till TP-26 och skickar en förbindelsebeställning till domänen 17. Förbindelsebeställningen innehåller TP-D, TC- ID och TP-26. I domänen 17 skapas en CNC-process 29, benämnd CNC3, som gensvar på mottagning av förbindelsebeställningen. 506 475 18 Det bör noteras att CNC1- och CNC2-processerna inte behöver känna till det exakta läget för TP-D; det räcker med att de känner till riktningen till TP-D. Förbindelsebeställningarna från CNC1 till CNC2 och från CNC2 till CNC3 skickas över CNCD- dialogen 41.

CNC3-processen 29 utför i sin tur routinganalys och får reda på att TP-D hör till den väljare 44 med vilken CNC3-processen 29 är förknippad. CNC3-processen 29 ställer upp en förbindelse mellan den belagda kanalen i trunkledningen 26 och TP-D. Ett koppel har nu ställts upp mellan A och D. CNC3-processen rap- porterar detta till TC-processen 2 med en KLAR-signal. Ringto- ner och ringsignaler skickas till A och D och när D lyfter på luren kan A och D kommunicera med varandra. I det förenklade exemplet i figur 9 innehåller varje domän endast en väljare.

Normalt innehåller en domän många väljare och i detta fall be- ställs förbindelsen genom domänen upp med användande av de me- toder som beskrivits i förening med figur 7.

Betrakta figur 4. Nästa exempel som skall beskrivas är när abonnent A önskar förbindelse med en abonnent F som finns i det externa nätet 11. Det sätt på vilket en sådan förbindelse ställs upp kommer att beskrivas i samband med figur 10. I syf- te att koncentrera framställningen antas att domän 14 endast innehåller en väljare 27 och att domän 16 endast innehåller en väljare 43. Det externa nätet 11 är i detta fallet ett ISDN- nät. Ur förbindelseuppställningssynpunkt kommer den förbindel- se som skall ställas upp mellan A och F att gå från TFS-nätet 10 till det externa nätet och bildar i detta avseende en inho- mogen förbindelse, men ur tjänstesynpunkt komer all signale- ring som behövs för att ställa upp förbindelsen och för att administrera de tjänster som beställs att äga rum inuti nätet 10. Med den ovan givna definitionen är ur denna synpunkt för- bindelsen homogen.

Routingtabellerna som används i TFS-nätet 10 innehåller inte någon information avseende abonnentens F läge men innehåller 506 475 19 information avseende en trunkledning 22 som gär från nätet till 10 till det externa nätet ll. När OC-processen 1 mottar resultatet från den riktningsanalys som OC-processen beordrat kommer OC-processen att inse att det tagna b-numret ligger utanför TPS-nätet 10. Det tagna b-numret är katalognumret till den terminerande abonnenten F. Istället för att skapa en TC- process 2 av typen "abonnentaccess" komer OC-processen 1 att skapa en TC-process 6 av typen "nätaccess“ och denna TC- process 6 signaler till det externa nätet med användande av ISUP-signalerna. TC-processen i figur 10 benämns TC-ISDN-NA.

När TC-ISDN-NA-processen 6 har startats kommer den att retur- nera termineringspunkten av den trunkledning som gär till det externa nätet ll. Denna termineringspunkt kallas TP-E och re- turneras till OC-processen 1. TC-ISDN-NA-processen 6 upptaget- markerar denna termineringspunkt TP-F för andra processer. OC- processen 1 skapar därefter en CNC-process 29, benämnd CNC1, och skickar en förbindelsebeställning till denna. Förbindelse- beställningen innehåller TP-A, TP-E och identiteten TC-ID av TC-ISDN-NA-processen 6. CNC1-processen 29 startar routingana- lys och fär reda pä att en förbindelse skall ställas upp till domän 16. CNC1-processen 29 väljer en kanal i trunkledningen 25, tilldelar den valda kanalen en identitet, TP-25, etablerar en förbindelse från TP-A till TP-25 genom vâljaren 24 och skickar en ny förbindelsebeställning till domän 15. Detta kom- mer att starta en ny CNC-process 29, benämnd CNC2 i ritningen, i domän 16. Denna förbindelsebeställning skickas över förbin- delsestyrningsdialogen CNCD 41 och inkluderar terminerings- punkten TP-E, TC-ID och TP-25. CNC2-processen 29 startar rou- tinganalys och får reda på att en förbindelse skall etableras till den trunkledning 22 som leder ut från TPS-nätet 10. CNC2- processen 29 väljer en ledig kanal i trunkledningen 22, till- delar den valda kanalen en identitet, TP-E, ställer upp en in- tern förbindelse mellan TP-25 och TP-E i väljaren 43 samt skickar en KLAR-signal till TC-ISDN-NA-processen 6.

TC-ISDN-NA-processen 6 signalerar därefter abonnentens F kata- lognummer till det externa nätet med användande av det externa 20 nätets standard signaleringsprotokoll. Abonnentens F kata- lognumer skickas på konventionellt sätt inbäddat ett IAM- meddelande (initial adress message). Detta IAM-meddelande in- nehåller nödvändig information för routing av kopplet till abonnentens F ISDN-centralstation och för uppställning av en förbindelse från termineringspunkten TP-E, genom det externa nätet 11, till abonnenten F. Routing i det externa nätet är konventionell och använder som ingångsdata katalognumret till abonnenten F. Signaleringen mellan det externa nätet och TC- ISDN-NA-processen äger rum i en annan kanal i trunkledningen 22, skild från den kanal som används av förbindelsen. Detta symboliseras med den svängda pilen. Signaleringen följer kon- ventionella principer för standard gemensam-kanal-signalering.

Slutligen ställs en förbindelse upp mellan TP-E och abonnenten F i det externa nätet. Konventionell signalering äger rum mel- lan det externa nätet och TC-ISDN-NA-processen 6 under etable- ringen av denna förbindelse.

Det ovanstående exemplet är förenklat. Såsom beskrivits i sam- band med figur 4 kan en domän innehålla många väljare. Om det externa nätet vore PSTN skulle TC-NA-processen 6 vara benämnd TC-PSTN-NA. Denna TC-PSTN-NA-process skulle vara en nätverks- applikation för PSTN och skulle signalera till PSTN-nätet med använda av TUP-protokollet.

Betrakta figur 4. Nästa exempel beskriver uppställning av en inhomogen förbindelse mellan abonnent A och abonnent H med an- vändande av det externa nätet 11 som ett mellanliggande, så kallat intermediärt, nät för förbindelseetablering. Det sätt pä vilket den inhomogena förbindelsen ställs upp beskrivs i samband med figur ll. Även i detta exempel antas att det ex- terna nätet 11 är ett ISDN-nät. Vidare antas att det finns en- dast en väljare 27 i domän 14, en väljare 43 i domän 16 och en väljare 45 i satellitdomânen 18. 595 475 21 Såsom beskrivits ovan är satellitdomänen 18 en del av TFS nä- tet 10 och därför ingår domänen 18 såväl i de riktningstabel- ler som i de routingtabeller vilka hör ihop med det homogena nätet 19. Även de routing- och riktningstabeller som hör ihop med domänen 18 innehåller information avseende det homogena nätet 19. I domänen 18 äger routing rum på samma sätt som be- skrivits i förening med figurerna 7-9. Emellertid kan routing- tabellerna för TFS-nätet 10 inte användas för routing av ett koppel genom det externa nätet eftersom det externa nätet inte kan routa koppel som är baserade på termineringspunkter, vil- ket emellertid TFS-nätet 10 kan. Det externa nätet använder inte heller CNCD-processen och TSD-signaleringsprotokollet för uppställning av en förbindelse. Det externa nätet routar kop- pel baserade på b-nummer. För att kunna routa ett koppel från utträdespunkten från det homogena nätet 19 genom det externa nätet ll och till ingångspunkten i domänen 18 måste en metod konstrueras med vilken det är möjligt att vidareföra, även kallat propagera, en förbindelse, som stöder tjänster vilka det externa nätet inte äger kunskap om, genom det externa nä- tet. Den nya metod som föreslås i enlighet med uppfinningen utnyttjar de processer som beskrivits ovan, men vissa av dessa processer är modifierade för att medge uppställning av inhomo- gena förbindelser.

Abonnenten A lyfter på luren och slår numret till abonnenten H. Allt startar på sama sätt som beskrivits tidigare. OC- processen 1 startar TC-processen 2 i domänen 17. TC-processe 2 detekterar att abonnenten H hör ihop med termineringspunkten TP-H och att abonnenten H är ledig. Termineringspunkten TP-H och identiteten TC-ID av TC-processen 2 sänds till OC- processen 1 över TSD-protokollet 4. OC-processen 1 startar CNC1-processen 29 och skickar till denna en beställning av koppeluppställning. Denna beställning innehåller TP-A, TP-H och TC-ID. CNC1-processen 29 beställer routinganalys på van- ligt sätt och detekterar att kopplet mäste routas till domänen 16 med användande av en utgående trunkledning 25. Den routing- tabell som används av CNC1-processen visas vid 36. I syfte att 506 475 22 inte göra ritningen otydlig visas routingtabellen under välja- ren 27. Routingtabellen hör emellertid till förbindelseskiktet 13.

CNC1-processen 29 väljer en kanal i den utgående trunkledning- en 25, tilldelar den valda kanalen en identitet, TP-25, och skickar en förbindelsebeställning till domän 16 samt ställer upp en förbindelse från TP-A till TP-25 genom väljaren 27.

Förbindelsebestâllningen startar en ny CNC-process 29, benämnd CNC4, i domänen 16. Förbindelsebestâllningen skickas över CNCD-dialogen och innehåller TP-H, TC-ID och TP-25. CNC4- processen utför routinganalys med användande av en routingta- bell 46. Resultatet av routinganalysen anger för CNC4- processen att abonnenten H inte finns i domänen 16 utan i do- mänen 18 och att en ISDN-applikation skall användas för för- bindelsen. Således skall som programvara vid den terminerande delen av kopplet användas en ISDN-nätaccessapplikation av det slag som visas vid 6 i figur 2. När CNC4-processen fått reda på att destinationsadressen finns i satellitdomänen 18 skickar CNC4-processen en förbindelsebeställning till domänen 18. Den- na förbindelsebeställning skickas över en modifierad förbin- delsestyrningsdialog CNCD+ 47. CNCD+ dialogen äger rum i för- bindelseskiktet 13. Plustecknet anger att CNCD-dialogen 41 är modifierad. Förbindelsebestâllningen innehåller destinationen, TP-H, för den önskade förbindelsen samt identiteten, TC-ID, av den TC-process 2 som hör ihop med den beställda förbindelsen.

Förbindelsebestâllningen startar en ny CNC-process 29, beteck- nad CNC5 i domänen 18. Över CNCD+ dialogen begär CNC4- processen att CNC5-processen skall skicka tillbaka ett rou- tingnummer R-NR. Routingnumret används för att routa förbin- delsen genom det externa nätet 11.

För ögonblicket räcker det med att nämna att routingnumret är ett numer som det externa nätet använder till att routa för- bindelser med. I enlighet med uppfinningen tilldelas satellit- domänen 18 en nummerserie i nummerplanen för det externa nätet 11. Numren i den tilldelade nummerserien kallas routingnummer. 506 475 23 Det finns inte nägra abonnenter som hör ihop med dessa rou- tingnumer. För det externa nätet kommer satellitdomänen såle- des att te sig som en nod i det externa nätet.

Routingnumer som finns tillgängliga för användning finns upp- tagna i en routingnumerlista 48 som finns tillgänglig i sa- tellitdomänen. Ett routingnummer beläggs endast under upp- ställning av en förbindelse. När ett routingnumer används är det upptagetmarkerat i routingnummerlistan. När en förbindelse väl har ställts upp med routingnumret fristâlls routingnumret och ledigmarkeras i routingnumerlistan. "Livstiden“ eller den tid vilken ett routingnummer är aktivt är således kort jämfört med varaktigheten av ett samtal. vid mottagning av uppmaningen att skicka tillbaka ett routing- nummer väljer CNC5-processen ett ledigt numer i routingnum- merlistan, i detta fall routingnumret 22, d.v.s. R-NO=22, samt skriver sin egen identitet CNC5-ID på motsvarande plats i lis- tan. Detta markerar att routingnumret 22 är reserverat för en förbindelse som hanteras av CNC5-processen. Därefter skickar CNC5-processen routingnumret R-NR=22 till CNC4-processen över CNCD+ dialogen 47.

Vid mottagning av routingnumret skickar, över ett TSD+ proto- koll, CNC4-processen ett meddelande 50 om koppeluppställning till TC-ISDN-NA-processen 6. Plustecknet anger att TSD- signaleringsprotokollet 4 är modifierat. Detta meddelande 50 innehåller, som vanligt, ett b-nummer, i detta fall routing- numret 22, och en flagga 51 vars syfte skall förklaras nedan.

TC-ISDN-NA-processen 6 startas i detta fall i förbindelseskik- tet 13. TC-ISDN-NA-processen 6 väljer först en trunkledning till det externa nätet och väljer därefter en ledig kanal i den valda trunkledningen. I exemplet antas att trunkledningen 22 har valts. Den valda kanalen tilldelas en identitet; termi- neringspunkten TP-E. TC-ISDN-NA-processen 6 skickar identite- ten, TP-E, av den valda kanalen till CNC4-processen. 5Û6 475 24 CNC4-processen innehåller nu TP-H, TC-ID, TP-25, R-NO=22 och TP-E. CNC2-processen ställer därefter upp en förbindelse från TP-25 till TP-E genom vàljaren 43.

Därefter signalerar TC-ISDN-NA-processen 6 ett IAM-meddelande 52 till det externa nätet 11 över en signaleringskanal i trunkledningen 22. Denna signaleringskanal är skild från den kanal TP-E som används för förbindelsen såsom markeras med den svängda pilen. IAM-meddelandet innehåller det valda routing- numret R-NA=22 såsom destinationsnumer (b-nummer). IAM- meddelandet skickas med användande av ISUP-protokollet.

I det externa nätet komer den väljare som är ansluten till trunkledningen 22 att motta en förbindelsebeställning som skickas på ISUP-protokollet. Det externa nätet kommer nu att routa kopplet till den nod som hör ihop med routingnumret R- NR=22, vilken nod i detta fall är satellitdomânen 18. Kopplet komer till domänen 18 på en kanal i trunkledningen 23. I do- månen 18 startas en OC-NA-process 8 vid mottagning av IAM- meddelandet. OC-NA-processen 8 är i detta fall en ISDN-nät- accessapplikation och betecknas OC-ISDN-NA i figur 11.

Det första OC-ISDN-NA-processen 8 gör är att kontrollera om det mottagna b-numret är ett routingnummer. Denna kontroll görs med användande av konventionell b-numeranalys. Om det mottagna b-numret är ett routingnummer kommer OC-ISDN-NA- processen 8 att upptrâda som en normal OC-process 1. Om OC- ISDN-NA-processen finner att det mottagna b-numret är ett rou- tingnumer genomsöker processen routingnumerlistan 48 för att hitta identiteten av den process med vilken det mottagna rou- tingnumret är associerat. I detta fall visar genomsökningen av routingnummerlistan att det mottagna routingnumret hör ihop med CNC5-processen.

OC-ISDN-NA-processen 8 och TC-ISDN-NA-processen 6 kommer nu att utbyta standardiserade ISDN-signaleringsmeddelanden i syf- te att ställa upp en förbindelse i det externa nätet. Förbin- 5Û6 475 25 delsen kommer att anlända till domänen 18 pä en kanal som har identiteten TP-G. OC-ISDN-NA-processen 8 tilldelas kanaliden- titeten TP-G i den nämnda signaleringssessionen. Således kom- mer OC-ISDN-NA-processen nu att innehålla följande informa- tion: att det inkomande kopplet i den identifierade kanalen är relaterat till routingnumret R-NR=22 och att den process som belagt detta routingnummer har identiteten CNC5,-vilket kan utläsas ur routingnummerlistan 48.

Därefter signalerar OC-ISDN-NA-processen 8 till den pà detta sätt identifierade CNC5-processen och överför till denna TP-G.

Signaleringen äger rum med användande av det modifierade TSD+ protokollet.

Det bör observeras att OC-ISDN-NA-processen 8 inte behöver signalera routingnumret till CNC5-processen eftersom CNC5- processen redan vet om detta numer.

I CNC5-processen har det nu etablerats en relation mellan det inkommande kopplet på den identifierade kanalen TP-G och den beställda förbindelsen till H. CNC5-processen frigör nu rou- tingnumret R-NR=22 genom att ledigmarkera detta i routingnum- merlistan 48.

CNC5-processen utför nu routinganalys med användande av rou- tingtabell 49 som är förknippad med satellitdomänen. Termine- ringspunkten TP-H används som ingängsdata till analysen. Ana- lysen ger som resultat en EOS-indikering. Detta anger för CNC5-processen att förbindelsen skall termineras i domänen 18, närmare bestämt i väljaren 45 i denna. CNC5-processen vet nu att ändpunkten har uppnåtts. CNC5-processen sätter upp förbin- delsen mellan TP-G och TP-H och skickar slutligen en KLAR- signal till TC-processen 2. OC-processen 1 och TC-processen 2 komer nu att samverka och skicka ton- respektive ringsigna- ler. En inhomogen förbindelse har nu upprättats mellan abon- nenterna A och H. 506 475 26 Såsom beskrivits i samband med figur 6 kan den ordningsföljd i vilken förbindelsen ställs upp vara annorlunda. I stället för att uppställa förbindelsen mellan TP-G och TP-H vid mottagning av TP-G kan, till exempel, CNC5-processen reservera eller upp- tagetmarkera dessa punkter för andra processer innan CNC5- processen skickar KLAR-signalen till TC-processen 2. Själva uppställningen av förbindelsen komer då att äga rum antingen när abonnenten H lyfter på luren eller när ringsignalerna sig- naleras.

I det exempel som beskrivits i samband med figur 11 väljer TC- ISDN-NA-processen 6 först en trunkledning till det externa nä- tet och väljer därefter en ledig kanal i den valda trunkled- ningen. Ett alternativ till detta är att CNC4-processen mottar uppgifter beträffande den utgående trunkledningen 22 som ett resultat av en routinganalys. Routingtabellen 46 skulle i så fall innehålla en tillkommande kolumn med uppgifter avseende den trunkledning som skall användas för en förbindelse till satellitdomänen. I figur ll har en sådan kolumn markerats med en streckad linje. TC-ISDN-NA-processen väljer då bara en le- dig kanal i den av routingtabellen 46 utpekade trunkledningen 46.

I det exempel som beskrivits i figur 11 antogs att ett koppel originerade i det homogena nätet 19 och terminerade i satel- litdomänen 18. För att routa kopplet via det externa nätet 11 tilldelades satellitdomänen 18 en numerserie i det externa nätets nummerplan. Antag att ett koppel skall göras i den mot- satta riktningen. Ett sådant koppel måste också använda det externa nätet ll. För att kunna routa ett sådant koppel genom det externa nätet blir det nödvändigt att tilldela routingnum- mer, vilka tillhör det externa nätet, till det homogena nätet.

I enlighet med uppfinningen komer satellitdomänen då att an- vända ett av dessa routingnummer för att ställa upp ett koppel från satellitdomänen till det homogena nätet via det externa nätet. 566' 475 27 Närmast följer en beskrivning av situationen visad i figur 12.

I detta fall förekommer endast två väljare 27 och 45 samt ett signaleringsnät mellan dessa. Emellertid finns inte något ho- mogent nät 19 och inte heller någon satellitdomän 18. Det finns endast två rena väljare anslutna till det externa nätet 11. Det externa nätet måste användas för transport av en för- bindelse mellan väljarna. Abonnent A är ansluten till väljaren 27 och abonnent I är ansluten till väljare 45. Den visade si- tuationen uppstår exempelvis när två systemspecifika väljare kopplas in pà två olika ställen i ett existerande nät.

Figur 13 beskriver de mekanismer som används för att ställa upp en förbindelse mellan A och I i figur 12 och dessa meka- nismer liknar de som beskrivits i samband med figur 11 med un- dantag för att OC-processen 1 kommer att starta CNC4- processen. CNC4-processen i sin tur startar CNC5-processen över CNCD+ dialogen 47. CNC5-processen arbetar på sama sätt som CNC5-processen i figur 11 med undantag för att den hämtar routingnumret 23, d.v.s. RO-NR=23. CNC5-processen skriver in sin processidentitet CNC5 på platsen för routingnumret 23 i routingnummerlistan 48. CNC1-processen använder TSD+ protokol- let för att starta TC-ISDN-NA-processen 6 och kommer att stäl- la flaggan 51 i meddelandet 50 om koppeluppställning. TC-ISDN- NA-processen använder ISUP-protokollet och inkluderar i sitt IAM-meddelande routingnumret R-NR=23. När IAM-meddelandet an- länder till väljaren 45 startas OC-ISDN-NA-processen. Standar- diserade ISDN-signaleringsmeddelanden kommer att utväxlas mel- lan OC-ISDN-NA-processen och TC-ISDN-NA-processen och en för- bindelse komer att ställas upp från TP-E till TP-G genom det externa nätet. OC-ISDN-NA-processen kontrollerar om det motta- gande b-numret är ett routingnummer eller ej. I detta fall är det ett routingnummer och därför kommer OC-ISDN-NA-processen att överföra termineringspunkten TP-G till CNC5-processen.

CNC5-processen utför routinganalys, erhåller som resultat en EOS-indikering och ställer upp en förbindelse genom väljaren 45. En förbindelse har nu etablerats mellan A och I med använ- dande av det externa nätet sàsom ett medium för förbindelsee- 506 475 za tablering. Tjänste- och förbindelsesignaleringen mellan det två väljarna 27 och 45 äger rum över det signaleringsnät som finns mellan dessa. Väljaren 27 tillhör domänen 14 och välja- ren 43 tillhör en tillkommande, i figur 5 ej visad, nod i sig- naleringsnâtet 20.

I det ovanstående exemplen har den begärda tjänsten varit ett vanligt telefonsamtal med användande av ISDN men givetvis kan många andra typer av förbindelser ställas upp med användande av de beskrivna principerna.

Det bör noteras att trots att ISUP-protokollet erbjuder b- numeröverföring och tjänstesignalering utnyttjar föreliggande uppfinning inte ISUP-protokollet för tjänstesignalering.

Tjänstesignaleringen i enlighet med uppfinningen äger rum över signaleringsnätet på nivån för tjänsteskiktet 12.

Det externa nätet har beskrivits vara ett ISDN-nät som använ- der ISUP-protokollet. Istället kan det givetvis vara ett kon- ventionellt PSTN-nät i vilket fall TC-NA- och OC-NA- processerna 6 och 8 kommer att utnyttja TUP-protokollet.

Allmänt sett exekverar en TC-process och en OC-process på ni- vån för tjänsteskiktet. Allmänt sett skapar dessa processer varsin förbindelsestyrningsprocess CNC 29 som exekverar på ni- vån för förbindelseskiktet 13. I figurerna 11 och 13 exekverar TC-NA- och OC-NA-processerna på nivån för förbindelseskiktet 13 och måste därför modifieras. Närmare bestämt skall en TC- NA- resp. OC-NA-process som exekverar på nivån för förbindel- seskiktet 13 inte skapa någon CNC-process 29.

I enlighet med uppfinningen modifieras TC-NA- och OC-NA- processerna 6 och 8 i figurerna 2 och 3 så att de tillhanda- håller routingnumerhantering på nivån för förbindelseskiktet 13. De modifierade TC-NA- och OC-NA-processerna används alltså på nivån för tjànsteskiktet 12 såsom konventionella TC-NA- och OC-NA-processer 6 och 8. I enlighet med uppfinningen sker sig- 506 475 29 nalering till en modifierad OC-NA-process och till en modifie- rad TC-NA-process, vilka båda exekverar på nivån för förbin- delseskiktet 13, med användande TSD+ protokollet. Det modifie- rade TSD+ protokollet innehåller det med flaggan 51 försedda meddelandet 50 om koppeluppställning. När flaggan är ställd i meddelandet 50 instruerar detta TC-NA-processen att arbeta på ett visst, nedan närmare beskrivet sätt. Den modifierade TC- NA-processen skall initiera funktioner för beläggning (reservering) av en kanal, för signalering av b-numret till det externa nätet och för att skicka tillbaka terminerings- punkten TP, TP-E i figurerna 11 och 13, för den belagda kana- len till CNC-processen.

OC-ISDN-NA-processen 8 är en modifierad OC-process, varvid mo- difieringen består i att den inte skall starta någon TC- process och i att den innehåller funktioner för hantering av routingnummer.

CNCD+ dialogen är likartad med CNC-dialogen i det att den skickar all nödvändig information till en CNC-process, såsom till exempel termineringspunkt TP och identitet av TC- processen. I en CNCD+ dialog skickas en beställning av ett routingnummer till en förbindelseprocess.

Antag att en ny tjänst "tillbakaringning" (call back) introdu- ceras i TFS-nätet 10 i figur 4. Det räcker då med att införa programvara för denna tjänst i var och en av domänerna 14-18 om avsikten är att varje abonnent skall ha tillgång till denna nya tjänst. Om avsikten är att endast abonnenterna i domänerna 14 och 18 skall ha tillgång till denna nya tjänst räcker det med att installera programvara för tillbakaringningstjänsten i domânerna 14 och 18 enbart. Detta är möjligt eftersom den mel- lanliggande domänen 16 endast används för uppställning av den förbindelse som beställer tillbakaringningstjânsten och som har nödvändigt stöd, i form av program och protokoll, för att utföra denna uppgift. Den mellanliggande domänen 16 behöver inte innehålla något stöd för tillbakaringningstjânsten. 506 475 30 I figur 14 visas ett exempel på en inhomogen förbindelse mel- lan abonnent A och abonnent B. Båda abonnenterna A och B till- hör en och samma väljare 27. Lokala lagar antas förbjuda upp- ställning av en direkt, väljarintern förbindelse, symboliserad med den streckade linjen 53. För att förstå situationen kan man föreställa sig att väljaren 27 är uppdelad av två halvor, symboliserat med den punkt-streckade linjen 54. För att ställa upp en förbindelse mellan A och B måste det externa nätet 11 användas. Närmare bestämt måste två väljarinterna förbindelser 55, 56 skapas, vilka i sin tur hopkopplas med varandra medelst en förbindelse 57 i det externa nätet på det sätt som visas i figur 14. Således kommer en inhomogen förbindelse att fram- ställas och de principer som beskrivits i figurerna 6, 11 och 13 används för att ställa en sådan. Närmare bestämt skapas en TC-NA-process 6 och en OC-NA-process 8 av CNC-processen 29. Om det externa nätet är ett ISDN-nät skapas en TC-ISDN-NA-process 6 och en OC-ISDN-NA-process 8 för uppställning av förbindelsen mellan TP-E och TP-G. CNC-processen 29 ställer upp de två väl- jarinterna förbindelserna 55 och 56. Liksom i figur 3 skapas CNC-processen 29 av en OC-process 1 som över en domänintern signalering startar TC-processen 2. De principer som visats i figur 13, där ändpunkterna av kopplet finns i tvä olika domä- ner, tillämpas således även på situationen 14 där ändpunkterna av kopplet är belägna i en och samma väljare i en och sama domän. I figur 14 är de processer som exekverar i CNCl- processen 29 uppdelad i två processer, av vilka den ena mot- svarar CNCl-processen i figur 13 och den andra motsvarar CNC5- processen i figur 13 trots att CNCl-processen i figur 14 exek- verar i en och sama domän.

En situation som liknar den i figur 14 visas i figur 15 där abonnent A betjänas av en väljare 27 som finns i domän 14 och abonnent B betjänas av en väljare 34 som finns i sama domän 14. Emellertid finns det inte någon direkt förbindelse som kan användas mellan väljarna. Istället måste ett koppel från A till B riktas via det externa nätet 11 innebärande att en in- 536 475 31 homogen förbindelse uppstår. Även i detta fall kommer CNC1- processen att skapa en TC-ISDN-NA-process 6 och en OC-ISDN-NA- process 8, vilka används till att etablera en förbindelse mel- lan TP-E och TP-G i det externa nätet 11. De principer som an- vänds i figur 13, där ändpunkterna av kopplet befinner sig i två olika domäner, används således även i situationen i figur 15, där ändpunkten av kopplet befinner sig i en och samma do- män.

Figur 16 är ett flödesschema som illustrerar OC-ISDN-NA- processen 8. Efter det att OC-ISDN-NA-processen har startat väntar den på ett IAM-meddelande, ruta 59. När b-numret mottas från det externa nätet görs b-numeranalys, ruta 60. Denna b- nummeranalys ger som resultat den tjänst som skall exekveras samt även identiteten av den domän till vilken kopplet skall riktas, vilket ovan kallats för riktningsanalys. Nästföljande steg, valruta 61, är att bestämma om b-numret är ett routing- numer. Är b-numret inte ett routingnumer, alternativ NEJ, startas en TC-process 2 eller en TC-process 6, ruta 62 och b- numret signaleras till denna process med användande av TSD- protokollet. Därefter väntar OC-ISDN-NA-processen, ruta 63, på termineringspunkten TP-X för den anropade abonnenten X och på identiteten TC-ID av den startade processen TC-processen 2.

Dessa uppgifter skickas med användande av TSD-protokollet. Vid mottagning av dessa uppgifter skickas en förbindelsebeställ- ning till CNC-processen 29, ruta 64. OC-ISDN-NA-processen vän- tar därefter på att förbindelsen skall komma fram och denna händelse detekteras när KLAR-signalen mottas från TC-processen över TSD-protokollet 4, ruta 65. Därefter skickas ett standard signalmeddelande till det externa nätet, ruta 68.

Om b-numret var ett routingnumer, alternativ JA i valruta 61, kontrolleras identiteten av den CNC-process med vilken rou- tingnumret hör ihop, ruta 66. Efter att ha fått reda på vilken förbindelseprocess det var fråga om, i figur 11 var det fråga om CNC5-processen, skickas ett meddelande om förbindelseupp- ställning till processen, ruta 67. Detta meddelande innehåller 506 475 32 termineringspunkten, TP-G, av den kanal som används för för- bindelsen genom det externa nätet. Denna meddelande om förbin- delseuppställning skickas med användande av TSD+ protokollet.

Allting är nu klart för att ställa upp en förbindelse genom det externa nätet och OC-ISDN-NA-processen skickar nu ett standardmeddelande, ruta 68.

Figur 17 är ett flödesschema som visar det steg som exekverar i en TC-ISDN-NA-process. Ett meddelande 50 om förbindelseupp- ställning innehållande b-numret på den anropade abonnenten an- länder antingen över TSD-protokollet eller över TSD+ protokol- let, ruta 69. Meddelandet 50 signaleras över TSD-protokollet om meddelandets flagga 51 inte är ställd. Meddelandet signale- ras över det modifierade TSD protokollet. Därefter väljer TC- ISDN-NA-processen en utgående trunkledning och en kanal i den- na trunkledning, ruta 70. TC-ISDN-NA-processen analyserar där- efter det mottagna meddelandet för att se om flaggan var ställd eller ej. Om flaggan var ställd, alternativ JA i valru- ta 71, skickas termineringspunkten för den anropade abonnenten tillbaka, ruta 72, till den förbindelsestyrningsprocess som startar TC-ISDN-NA-processen. TC-ISDN-NA-processen väntar där- efter på att en KLAR-signal skall koma från den förbindelse- styrningsprocess som hör ihop med TC-ISDN-NA-processen, ruta 73. När KLAR-signalen anländer talar detta om för TC-ISDN-NA- processen att en förbindelse år uppstâlld genom den väljare eller domän som förbindelsestyrningsprocessen hör ihop med.

Denna KLAR-signal kommer på TSD-protokollet. När KLAR-signalen anländer skickar TC-ISDN-NA-processen ett IAM-meddelande i den valda kanalen, ruta 74. IAM-meddelandet skickas med ISUP- protokollet.

Om flaggan 5l inte var ställd, alternativ NEJ i valruta 71, skickar TC-ISDN-NA-processen termineringspunkten TP-X för den valda kanalen, sin egen identitet TC-ID till OC-processen 1 eller 8, ruta 75. Därefter väntar TC-ISDN-NA-processen på KLAR-signalen, ruta 76. KLAR-signalen skickas från CNC- 506 475 33 processen 29 över protokollet 32. Slutligen skickar TC-ISDN- NA-processen IAM-signaler till det externa nätet, ruta 74.

I figur 18 visas flödesschemat för CNC-processen 29. CNC- processen skapas på endera av tre olika sätt såsom anges vid rutorna 78, 79 och 80. Ruta 78 representerar det fall när en CNC-process startas av en OC-process i samma domän, ruta 79 representerar det fall när en CNC-process skapas av en CNC- process i en annan domän med hjälp av en förbindelsebeställ- ning som använder CNCD-dialogen. Ruta 80 representerar det fall när en CNC-process startas av en annan CNC-process i en annan domän med hjälp av en förbindelsebeställning som använ- der CNCD+ dialogen. Uppgifter som ingår i ingångsargumenten till de olika operationerna i förbindelsestyrningsprocessen visas till vänster om rutorna. Till höger om rutorna visas det protokoll över vilket utgångssignalerna från de olika opera- tionerna i CNC-processen skickas.

Efter att ha mottagit förbindelsebeställningen startar CNC- processen routinganalys, ruta 81. Olika situationer uppstår beroende på resultatet av routinganalysen. Detta illustreras med valrutan 80. Tre olika resultat är möjliga; EOS- indikering, ROUTE och ISDN-SERVICE.

Resultatet EOS-indikering, markerat vid alternativet EOS vid valrutan 80, representerar det fall när förbindelsen skall terminera i en väljare som styrs av CNC-processen. Således skall den berörda väljaren genomkopplas, ruta 83. I ritningen benämns denna procedur “ställ väljare". Därefter skickas en KLAR-signal, ruta 84, till TC-processen, vilket representeras av pil 32 i figur 6.

Resultatet ROUTE, alternativet ROUTE vid valruta 82, betyder att förbindelsen skall skickas vidare till en intilliggande domän och nästföljande operation år därför att välja en utgå- ende trunkledning och en kanal i denna, ruta 85. Därefter 506 475 34 "ställs", dvs. genomkopplas, den väljare vid vilken routinga- nalysen utfördes, ruta 86. Slutligen skickas en förbindelsebe- ställning, ruta 87, till den intilliggande domänen med använ- dande av CNCD-dialogen. Den information som ingår i denna för- bindelsebeställning visas till höger om ruta 57. Förbindelse- beställningen mottas vid ruta 79 i den CNC-process som då startas i den intilliggande domänen. Routinganalys, ruta 81, görs därefter i den CNC-process som startades i den intillig- gande domänen.

Resultatet ISDN-SERVICE, dvs. alternativ ISDN SERVICE vid val- ruta 82, betyder att en förbindelsebeställning skickas för att starta en CNC-process i destinationsdomänen ruta 88. Denna förbindelsebeställning skickas över CNCD+ dialogen och den in- nehåller termineringspunkten TP-X för den anropade abonnenten TC-ID, och en beställning av ett routingnummer. Därefter in- väntar förbindelsestyrningsprocessen mottagning av ett rou- tingnumer, ruta 89. Därefter skickas ett meddelande 50 om förbindelseuppställning, ruta 90, över ett TSD+ protokoll till en TC-ISDN-NA-process. Flaggan 51 ställs i meddelandet om för- bindelseuppställning och en sådan ställd flagga indikerar att den mottagande TC-ISDN-NA processen skall följa operationerna 72, 73, 74 i figur 17. Som svar på mottagning av meddelandet om förbindelseuppställning skickas termineringspunkten TP för den valda kanalen, ruta 91, över TSD+ dialogen. Därefter stäl- ler CNC-processen upp en förbindelse, “ställ väljare", ruta 92, genom den väljare som hör ihop med CNC-processen. Slutli- gen skickas en KLAR-signal över TCD+ dialogen till TC-ISDN-NA- processen, ruta 93. Nu kan TC-ISDN-NA-processen skicka sitt IAM-meddelande, ruta 74 i figur 17.

När CNC-processen mottar en förbindelsebeställning över CNCD+ dialogen, ruta 80 i figur 18, väljer CNC-processen ett ledigt routingnummer och associerar sin egen identitet med det valda routingnumret, ruta 94. Därefter skickas det valda routingnum- ret till den CNC-process som beställde numret, ruta 95. CNC- processen ligger nu och väntar på att ta emot den termine- 5-06 475 35 ringspunkt TP-G vid vilken förbindelsen genom det externa nâ- tet kommer fram. Denna termineringspunkt skickas över TSD+ di- alogen från OC-NA-processen 8, ruta 96. Därefter frigörs det valda routingnumret, ruta 97. Därefter sker routinganalys, ru- ta 81, och beroende på resultatet av analysen kommer förbin- delsestyrningsprocessen att följa antingen alternativet EOS eller alternativet ROUTE från valruta 82.

Den ovanstående beskrivningen av specifika utföringsformer âr relaterad till uppställning av en inhomogen förbindelse mellan två abonnenter. Uppfinningen innefattar även uppställning av en inhomogen förbindelse mellan två datorer som är inbegripna i en session. Inom uppfinningens ram inbegrips även uppställ- ning av en inhomogen förbindelse mellan datorstyrda termina- lanordningar.

Claims (34)

506 475 36 PATENKRAV

1. Tjänste- och förbindelseseparerat nät (10) innefattande en första väljare (27), en andra väljare (45) som saknar en di- rekt transmissionsförbindelse med den första väljaren, vilken första väljare har en förbindelse till ett externt nät vid en första termineringspunkt (TP-E), och vilken andra väljare har en förbindelse till det externa nätet vid en andra termine- ringspunkt (TP-G), kännetecknat av en första routingnummerta- bell (48) uppvisande första katalognumer vilka hör till num- merplanen för ett externt nät (11) men vilka är tilldelade till den andra väljaren (45) för att dirigera ett koppel frän den första väljaren till den andra väljaren via det externa nätet (ll).

2. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 1 kånnetecknat av en andra routingnumertabell uppvi- sande andra katalognummer vilka hör till nummerplanen för det externa nätet (ll) men vilka är tilldelade till den första väljaren (27) för dirigering av ett koppel från den andra väl- jaren (45) till den första väljaren via det externa nätet.

3. Tjänste- och förbindelseseparerat nåt (10) i enlighet med patentkrav 2 kännetecknat av en signaleringsbana (4) som sträcker sig mellan de första och andra väljarna, att den originerande sidan av ett koppel uppvisar: - en första process (OC) för signalering, över signa- leringsbanan, av tjänsterelaterad information och av destinationsadressen för kopplet till kopplets termi- nerande sida, - en andra process (CNC4) som samverkar med den förs- ta processen (OC) för att etablera en förbindelse till den första termineringspunkten (TP-E) och för att begära ett routingnumer (R-NR) från den termine- rande sidan av kopplet, att den terminerande sidan av kopplet uppvisar: 506 4'75 37 - en första kamratprocess (TC) till den första pro- cessen för att signalera kopplets termineringspunkt (TP-H) till den första processen - en andra kamratprocess (CNC5) till den andra pro- cessen för att välja ett routingnummer (R-NR=23)och för att associera det valda routingnumret med sin egen identitet (CNC5-ID), att den originerande sidan av kopplet uppvisar: - en tredje process (TC-NA) för signalering till det externa nätet (11) av en beställning (IAM) att ställa upp en förbindelse från den första termineringspunk- ten (TP-E), genom det externa nätet och till den and- ra termineringspunkten (TP-G), vilken beställning sä- som destinationsadress för den begärda förbindelsen i det externa nätet innehåller det routingnumer (R- NR=23) som är associerat med den andra kamratproces- sen, att den terminerande sidan av kopplet uppvisar: - en tredje kamratprocess (OC-NA) till den tredje processen för att motta det valda routingnumret och för att skicka den termineringspunkt (TP-G) på vilken förbindelsen kom fram till satellitdomänen till den andra kamratprocessen (CNC5) att vid den terminerande sidan av kopplet: den andra kamratprocessen (CNC5) vid mottagning av termineringspunkten (TP-G) från den tredje kamratpro- cessen etablerar en förbindelse genom satellitdomänen (18) från den andra termineringspunkten (TP-G) till kopplets termineringspunkt (TP-H), varvid en inhomo- gen förbindelse framställs från den originerande si- dan till den terminerande av kopplet via det externa nätet (ll).

4. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 2, kânnetecknat av en första domän (16) uppvisande den första vâljaren (43) och åtminstone en tredje väljare i vilken kopplet originerar, vilken första process (OC) startar 506 475 38 den andra processen (CNC4), varvid den andra processen vid mottagning av termineringspunkten för kopplet (TP-H) och iden- titeten av den första kamratprocessen (TC-ID) startar routing- analys och ställer upp en förbindelse för kopplet från den tredje väljare genom den första domänen till den första termi- neringspunkten (TP-E).

5. Tjänste- och förbindelseseparerat nåt i enlighet med pa- tentkrav 2, kånnetecknat av en första domän (16) uppvisande den första väljaren (43) och en andra domän uppvisande en tillkomande väljare (27) i vilken kopplet originerar, varvid den första processen (OC) i den andra domänen startar en till- komande andra process (CNC1), vilken tillkomande andra pro- cess vid mottagning av termineringspunkten för kopplet (TP-H) och identiteten av den första kamratprocessen (TC-ID) startar routinganalys och ställer upp en förbindelse från den tillkom- mande vâljaren (27) genom den andra domänen (14) till en trunkledning (25) som går till den första domänen, vilken tillkommande andra process (CNC1), när routinganalysen ger som resultat att kopplets termineringspunkt (TP-H) är belägen in- uti den första domänen, startar den andra processen (CNC4) i den första domänen (16) och förser den andra processen med kopplets termineringspunkt (TP-H) och den första kamratproces- sens identitet (TC-ID).

6. Tjânste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 5, kånnetecknat av att den andra processen (CNC4) vid mottagning av kopplets termineringspunkt (TP-H) och den första kamratprocessens identitet (TC-ID) startar routinganalys, att den andra processen (CNC4), när routinganalysen ger som resul- tat att kopplets termineringspunkt TP-H är belägen i den förs- ta domänen, startar den tredje processen (TC-NA).

7. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 6, kännetecknat av tillkomande domäner (15, 17) tillsammans med vilka de första och andra domänerna bildar ett homogent nät, varvid varje domän uppvisar åtminstone en välja- SUS 475 39 re och att tillkommande andra processer (CNC) anordnas för varje tillkommande domän och varje förbindelse, varvid varje tillkomande andra process samt varje andra process är en för- bindelsestyrningsprocess som styr väljarna i dess tillhörande domän, varvid en förbindelsestyrningsprocess för en domän kom- municerar med en förbindelsestyrningsprocess i en intilliggan- de domän på nivån för förbindelseskiktet (13) med användande av ett andra protokoll (CNCD).

8. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 3, 4, 6 eller 7, kännetecknat av att den första pro- cessen är en abonnentrelaterad koppeloriginerande process (OC), att den första kamratprocessen är en abonnentrelaterad terminerande koppelprocess (TC) och att den nämnda första pro- cessen komunicerar med sin första kamratprocess på tjânsteni- vån med användande av ett första protokoll (TSD).

9. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 8, kännetecknat av att det första protokollet (TSD) uppvisar funktioner med vilka den första processen (OC) star- tar den första kamratprocessen (TC), funktioner för överföring av destinationsadressen (b-numret) för kopplet frän den första processen till den första kamratprocessen, för överföring av termineringspunkten för kopplet (TP-I) från den första kamrat- processen till den första processen, funktioner för överföring av identiteten (TC-ID) av den första kamratprocessen från den första kamratprocessen till den första processen, funktioner med vilka den första processen startar den andra processen (CNC4) i förbindelseskiktet (13) och med vilka den första pro- cessen skickar en förbindelsebeställning till den andra pro- cessen (CNC4) tillsammans med termineringspunkten för kopplet (TP-I) och den första kamratsprocessens identitet (TC-ID).

10. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 9, varvid det förekommer flera domäner (14, 16) som tillsamans bildar ett homogent nät, varvid varje domän i det homogena nätet innefattar åtminstone en väljare (27, 33, 34, 506 475 40 35; 43) kånnetecknat av att det finns en andra process (CNC1; CNC4) för varje domän och förbindelse, att varje andra process är en förbindelsestyrningsprocess som styr väljarna (27, 33, 34, 35; 43) i den domän (14; 16) som âr förknippad med respek- tive förbindelsestyrningsprocess, varvid en förbindelsestyr- ningsprocess för en domän komunicerar med en förbindelsestyr- ningsprocess i en intilliggande domän pä nivån för förbindel- seskiktet (13) med utnyttjande av ett andra protokoll (CNCD).

11. Tjânste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 10, kânnetecknat av att det andra protokollet (CNCD) har funktionen för att starta en ny andra process (CNC2), funktioner för att överföra till den nya startade andra pro- cessen (CNC2) kopplets termineringspunkt (TP-H), den första kamratprocessens identitet (TC-ID) och den belagda kanalens termineringspunkt.

12. Tjânste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 11, kånnetecknat av att nämnda funktioner av det and- ra protokollet (CNCD) aktiveras om routinganalysen ger till resultat att kopplets termineringspunkt är belägen i en annan domän i det homogena nätet.

13. Tjânste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 12, kånnetecknat av att den startade andra processen (CNC4) har funktioner för att starta, via ett modifierat förs- ta protokoll (TSD+), den nämnda tredje processen (TC-NA) om routinganalysen ger till resultat att destinationsadressen är belägen i det tjänste- och separerade nätet men utanför det homogena nätet, och att den tredje processen (TC-NA) startas pà nivån för förbindelseskiktet (13).

14. Tjânste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 13, kännetecknat av det modifierade andra protokollet CNCD+) innehåller samma funktioner som det andra protokollet med tillägg för funktioner för att till en andra kamratprocess 586 475 41 (CNC3) signalera en beställning om att erhålla ett routingnum- mer .

15. Tjânste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 14, kånnetecknat av att den andra processen (CNC4) via det modifierade första protokollet (TSD+)= (i) skickar till den startade tredje processen (TC-NA) ett meddelande innehållande det valda routingnumret, och (ii) ställer en flagga i det nämnda meddelandet för att därmed ange för den tredje processen att denna skall agera på nivån för förbindelseskiktet.

16. Tjânste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 15, kännetecknat av att den tredje processen är en nätaccessrelaterad koppelterminerande process (TC-NA) som an- vänds till att ställa upp en förbindelse i det externa nätet.

17. Tjânste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 16, kännetecknat av att den första processen (OC-NA) på nivån för tjânsteskiktet innehåller den tredje kamratpro- cessens (OC-NA)funktioner på nivån för förbindelseskiktet (13) för att på så sätt bilda en första generisk process som an- vänds såsom den första processen på nivån för tjânsteskiktet och såsom den tredje kamratprocessen på nivån för förbindelse- skiktet (13).

18. Tjânste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 17, kânnetecknat av att den första kamratprocessen (TC-NA) på nivån för tjânsteskiktet innehåller funktionerna för den tredje processen på nivån för förbindelseskiktet (13) för att på så sätt bilda en andra generisk process som används såsom den första kamratprocessen på nivån för tjânsteskiktet och såsom den tredje processen på nivån för förbindelseskiktet (13).

19. Tjânste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 18, kånnetecknat av att den andra kamratprocessen 506 475 42 (CNC3) år en förbindelsestyrande process som väljer routing- numret ur en grupp av routingnumer vilka tillhör numerplanen för det externa nätet och vilka det externa nätet har tillde- lat den domän som mottar kopplet.

20. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 19, kännetecknat av att den andra kamratprocessen (CNC3) associerar sin egen identitet (CNC3-ID) med det rou- tingnumer som den väljer.

21. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 20, kännetecknat av att nämnda grupp av routingnumer är tilldelad till satellitdomänen.

22. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 21, kånnetecknat av att satellitdomänen vid mottag- ning av den andra termineringspunkten (TP-G) i meddelandet (IAM) från det externa nätet skapar den tredje kamratprocessen (OC-NA).

23. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 22, kânnetecknat av att den tredje kamratprocessen (OC-NA) jämför det i nämnda meddelande (IAM) ingående routing- numret med gruppen av routingnummer som tilldelats den termi- nerande sidan, och att när överensstämmelse föreligger den tredje kamratprocessen läser identiteten av den andra kamrat- processen som valde routingnumret samt skickar identiteten av den identifierade andra kamratprocessen tillsamans med den andra termineringspunkten (TP-G) vid vilken det koppel som in- nehöll routingnumret kom fram.

24. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 23, kånnetecknat av att den andra kamratprocessen vid mottagning av den andra termineringspunkten (TP-G) startar routinganalys. 536 475 43

25. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 24, kånnetecknat av att den andra kamratprocessen ställer upp en förbindelse från den andra termineringspunkten (TP-G) till kopplets termineringspunkt (TP-H) om routinganaly- sen ger till resultat att kopplets termineringspunkt (TP-H) ligger inuti den av den andra kamratprocessen kontrollerade domänen.

26. Tjânste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 25, kânnetecknat av att den andra kamratprocessen ställer upp en förbindelse från den andra termineringspunkten (TP-G) genom den av den andra kamratprocessen kontrollerade domänen och till en trunkledning som gär till en intilliggande domän, samt skickar, via det andra protokollet, kopplets ter- mineringspunkt (TP-H) den första kamratprocessens identitet och termineringspunkten för den belagda kanalen i den nämnda trunkledningen till den intilliggande domänen om routinganaly- sen ger som resultat att kopplets termineringspunkt (TP-H) ligger utanför den av den andra kamratprocessen kontrollerade domänen.

27. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 26, kânnetecknat av att den andra kamratprocessen ef- ter att ha ställt upp förbindelsen till termineringspunkten (TP-H) skickar en KLAR-signal till den första kamratprocessen, att KLAR-signalen indikerar att förbindelsen från kopplets sândande sida till kopplets mottagande sida via det externa nätet är uppstâlld.

28. Tjänste- och förbindelseseparerat nät i enlighet med pa- tentkrav 27, kânnetecknat av att den andra processen (CNC4) skapas av en tillkommande andra process (CNC1) i en intillig- gande domän, och att nämnda tillkommande andra process i sin tur skapas av den första processen (OC).

29. Förfarande för att i ett tjänste- och förbindelseseparerat nät dirigera en förbindelse från en anropande användare till 506 475 44 en anropad användare, vilka båda finns i det tjänste- och för- bindelseseparerade nätet, via ett mellanliggande externt nät (11), (a) (b) (c) kännetecknat av: tilldelning av temporära routingnummer, valda i nummer- planen för det externa nätet till en vâljarnod (45) i det tjänste- och förbindelseseparerade nätet (10), val av nämnda routingnumer och tilldelning av det valda routingnumret till förbindelsen, användning av det valda routingnumret för att dirigera förbindelsen genom det externa nätet till nämnda väljar- nod (45) och dirigering av förbindelsen från nämnda nod till den an- ropade användaren.

30. Förfarande enligt patentkrav (29), kånnetecknat av att ef- ter utförande av stegen (a) och (b)= förbindelsen dirigeras från den anropande användare till en utträdespunkt (TP-E) från det tjänste- och förbindel- seseparerat nätet, vilken utträdespunkt har en ingång till det externa nätet, utförande av steget (c), utförande av steget (d).

31. Sätt att i ett tjänste- och förbindelseseparerat nät (10) som innefattar ett homogent nät (19) och en satellitdomän (18), ställa upp en förbindelse, varvid det homogena nätet in- nefattar ett antal domäner som vardera innefattar åtminstone en väljare, varvid satellitdomänen innefattar åtminstone en väljare och saknar en direkt förbindelse med det homogena nä- tet, kännetecknat av att routingnumer som hör till det exter- na nätet och som på ett i och för sig känt sätt används för dirigering av koppel i det externa nätet tilldelas till det homogena nätet och att satellitdomänen utnyttjar ett av nämnda routingnummer för att ställa upp en förbindelse frän satellit- domänen till det homogena nätet via det externa nätet. 506 475 45

32. Förfarande enligt patentkrav 31, varvid det homogena nätet innefattar enbart en väljare, benämnda första väljare, och att satellitnâtet innehåller enbart en väljare, benämnd andra väl- jare, kännetecknat av att ett av nämnda routingnummer används för att ställa upp en förbindelse från den första vâljaren till den andra vâljaren via det externa nätet.

33. Sätt att ställa upp en förbindelse genom en väljare (27) som innefattar väljarportar och som ingår i ett tjänste- och förbindelseseparerat nät, vilket innefattar ett förbindelse- skikt (13) för uppställning och friställning av förbindelser med användande av ett första signaleringsprotokoll (CNCD) och ett tjänsteskikt (12) för tillhandahållande av den tjänst som begärs för ett koppel, samt ett externt nät (ll) som använder ett andra protokoll, skilt från det första protokollet, för uppställning och friställning av förbindelser, varvid kopplet genom vâljaren (27) ställs upp via det externa nätet, känne- tecknat av att routingnummer som tillhör det externa nätet och som på ett i och för sig känt sätt utnyttjas för routing av koppel i det externa nätet tilldelas till den första vâljaren (27), och att den första vâljaren använder ett av nämnda rou- tingnumer för att ställa upp ett koppel från en första väl- jarport till en andra väljarport via det externa nätet.

34. Sätt att ställa upp en förbindelse genom en domän (14) i ett homogent nät, vilken domän innefattar en första väljare (27) och en andra väljare (34), varvid domänen ingår i ett tjänste- och förbindelseseparerat nät som innefattar ett för- bindelseskikt (13) för uppställning och friställning av för- bindelser med användande av ett första signaleringsprotokoll (CNCD), och ett tjänsteskikt (12) för tillhandahållande av den tjänst som begärs i ett koppel, varvid det vidare förekommer ett externt nät (11) som använder ett andra protokoll, som är skilt från det första protokollet, för uppställning och fri- ställning av förbindelser, varvid kopplet genom nämnda domän ställs upp via det externa nätet, kånnetecknat av att routing- numer som tillhör det externa nätet och som på ett i och för 506 475 46 sig känt sätt används för routing av koppel i det externa nä- tet tilldelas till den nämnda domänen (14), och att nämnda do- män använder ett av routingnumren för att ställa upp ett kop- pel från den första väljaren till den andra väljaren i nämnda domän via det externa nätet.