SE503571C2 - Antibiotiska föreningar och förfaranden för deras framställning - Google Patents

Description

503 571 Vi har nu funnit en ytterligare grupp av föreningar med anti- biotisk verkan, vilka kan framställas genom kemisk modifiering av antibiotika S541 eller genom isolering ur en kultur av en mikroorganism i släktet streptomyces såsom beskrives häri. De nya föreningarna enligt uppfinningen har antibiotisk verkan och/ eller kan användas som mellanprodukter vid framställningen av andra aktiva föreningar och/eller vid isolering och rening av anti- biotika S541-föreningar.

Föreningarna enligt uppfinningen är 23-keton-, 23-deoxi- och 23- hydroxyl- eller substituerade hydroxylanaloger av antibiotika S541 med en hydroxyl- eller substituerad hydroxylgrupp i 5- positionen.

Enligt en aspekt tillhandahàller uppfinningen sàlunda speciellt föreningar med formeln (II) (II) ua ca os 01 »I .-_\ och salter därav, vari _ R1 är en metyl-, etyl- eller isopropylgrupp; R2 är en väteatom eller en grupp 0R5 och R3 är en väteatom eller också bildar R2 och R3 tillsammans med den kolatom, vid vilken de är bundna, en grupp >C=O: och OR5 är -OI-l, -OCORÖ [vari RÖ är Cl_8-alkyl (eventuellt sub- stituerad med halogen, C1_4-alkoxi, fenoxi eller fenyl), C3_6- cykioalkyi eller feny1]; -ocoznöa (vari Röa är c1_4-a1ky1, eventuellt substituerad med halogen); -0CSOR6b (vari Rób är fenyl, eventuellt substituerad med metyl); -OR7 [vari R7 är Cl_4-alkyl (eventuellt substituerad med C3_5-cykloalkyl), C3_5- cykloalkyl eller C3_5-alkenyl]; -OSOZRB (vari R8 är Cl_4-alkyl eller fenyl, eventuellt substituerad med metyl); eller -OC0(CH2)nCO2R9 (vari R9 är'en'väteatom eller en.C1_4-alkylgrupp, och n är O, 1 eller 2); och OR4 är -OH, OCOR4a [vari R4a är C1_4-alkyl (eventuellt sub- stituerad med halogen, fenoxi eller tri(C1_4-alkyl)silyloxi), fenyl eller halogenfenyllz -OCO(CH2)nCO2R9 (vari R9 är en väteatom eller en C1_4-alkylgrupp och n är 0, 1 eller 2); -0C02R4b (vari R4b är C1_4-alkyl, eventuellt substituerad med fenyl eller halogen); Cl_4-alkoxi; eller tri(Cl_4-alkyl)- silyloxi; med undantag av de föreningar, i vilka R2 är -OH och OR4 är -OH eller -OCH3.

När föreningarna med formeln (I) skall användas som mellanproduk- ter, är den ena eller bàda grupperna R2 och -OR4 ofta en skyddad hydroxigrupp och uppfinningen innefattar speciellt sådana skyddade föreningar.

Dá R6 eller R7 är alkylgrupper, kan de exempelvis vara Cl_8- alkylgrupper, såsom metyl, etyl, n-propyl, i-propyl, n-butyl, 503 571 i-butyl, t-butyl eller n-heptyl, vilka alkylgrupper även kan vara substituerade. Dà RÖ är en substituerad alkylgrupp, kan den exempelvis vara substituerad med en eller flera, t ex två eller tre halogenatomer (t ex klor- eller bromatomer) eller en C1_4- alkoxi- (t ex metoxi, etoxi) eller fenoxigrupp. När R7 är en substituerad alkylgrupp, kan den vara substituerad med en C3_5- cykloalkylgrupp, t ex en cyklopropylgrupp.

Dà R7 är en alkenylgrupp, kan den exempelvis vara C3_5-alkenyl, t ex a11y1.

Då R5 eller R7 är cykloalkylgrupper, kan de exempelvis vara C3_5- cykloalkyl, såsom en cyklopropyl-, cyklobutyl- eller cyklopentyl- grupp. R7 kan exempelvis vara en cyklopentylgrupp.

När R2 är en grupp -0SO2R8, kan den exempelvis vara en metylsul- fonyloxi- eller p-toluensulfonyloxigrupp.

När -OR4 representerar en silyloxigrupp, är speciella exempel pá sådana silyloxigrupper trimetylsilyloxi och t-butyldimetylsi- lyloxi.

Dà R2 eller OR4 representerar en grupp 0CO(CH2)nCO2R9, kan den exempelvis vara en grupp 0C0CO2R9 eller OCOCHZCHZCOZR9, vari R9 representerar en väteatom eller en C1_4- alkylgrupp, t ex metyl eller etyl.

Föreningar med formeln (II) som innehåller en sur grupp kan bilda salter med lämpliga baser. Exempel pà sådana salter inkluderar alkalimetallsalter, sàsom natrium- och kaliumsalter.

En viktig grupp föreningar med formel (II) är den i vilken Rl representerar en metyl-, etyl- eller isopropylgrupp, R2 och OR4, 503 571 som kan vara lika eller olika, representerar vardera en hydroxi- grupp eller en substituerad hydroxigrupp och R3 representerar en väteatom, och salterna därav med det förbehållet, att när R2 representerar en hydroxigrupp, representerar OR4 en annan substituerad hydroxigrupp än en metoxigrupp.

En annan viktig grupp föreningar med formel (II) är den, i vilken R1 representerar en metyl-, etyl- eller isopropylgrupp, R2 och R3 tillsammans med den kolatom, vid vilken de är bundna, bildar en grupp >C=O och OR4 representerar en hydroxigrupp eller en substituerad hydroxigrupp och salterna därav.

En ytterligare viktig grupp av föreningar med formeln (II) är den, i vilken R1 representerar en metyl-, etyl- eller isopropyl grupp, var och en av R2 och R3 är en väteatom och OR4 represente- rar en hydroxyl- eller substituerad hydroxylgrupp och salterna därav.

I föreningarna med formel (II) är gruppen R1 företrädesvis en isopropylgrupp.

Gruppen R2 är företrädesvis en väteatom eller en hydroxigrupp eller en grupp med formeln -OCORÖ [vari R6 är en C1_8-alkylgrupp eventuellt substituerad med en C1_4-alkoxigrupp) eller en fenCl_6-alky1gruPP], -0C02R6 (vari R6 är en C1_4-alkylgrupp, vilken om så önskas är substituerad med en till tre halogen- atomer, t ex trikloretyl), -OCOCOZH, -OR7 (vari R7 är en Cl_4-alkyl, C3_5-cykloalkyl-, allyl- eller cyklopropylmetyl- grupp) eller också bildar R2 och R3 tillsammans med den kolatom, vid vilken de är bundna, en >C=O-grupp. Framför allt är R2 företrädesvis en väteatom eller en etoxi, n- 503 571 propoxi-, n-butoxi-, cyklopropylmetoxi-, acetoxi-, fenacetoxi-, propionoxi-, isobutyrionoxi- eller cyklopropankarbonyloxi- grupp eller också bildar R2 och R3 tillsammans med den kol- atom, vid vilken de är bundna, en >C=O-grupp.

Gruppen -OR4 i föreningarna med formeln (II) är företrädesvis en hydroxi-, metoxi-, acetoxi- eller metyloxikarbonyloxi- 9fuPP- Viktiga aktiva föreningar enligt uppfinningen är de före- ningar med formel (II), i vilka Rl är en metyl-, etyl- eller framför allt en isopropylgrupp, R2 är en väteatom eller en etoxi-, n-propoxi-, n-butoxi-, acetoxi- eller propionoxi- grupp och R3 är en väteatom eller också bildar R2 och R3 tillsammans med den kolatom, vid vilken de är bundna, en >C=O-grupp och OR4 är en hydroxi-, acetoxi- eller metyloxi- karbonyloxigrupp.

Speciellt viktiga aktiva föreningar enligt uppfinningen är de föreningar med formeln (II) i vilka: l U . 2 N N 3 u n R ar en isopropylgrupp, R ar en vateatom, R ar en vateatom och OR4 är en hydroxylgrupp; 1 u _ 2 U . . 3 N R ar en isopropylgruppf R ar en propionoxigruPPf R ar en väteatom och OR4 är en hydroxylgrupp; Rl är en isopropylgrupp, R2 och R3 tillsammans med den kol- atom vid vilken de är bundna, är >C=O och -OR4 är en hydroxylgrupp. 1 H . 2 n . 3 n H R ar isopropylgrupp, R ar en etoxigrupp, R ar en vate- atom och -OR4 är en hydroxylgrupp; och l Ü _ 2 U _ 3 l R ar en isopropylgrupp, R ar en n-propoxigrUPP, R ar en väteatom och -OR4 är en hydroxylgrupp. 503 571 Rl är en metylgrupp, R2 är acetoxigrupp, R3 är en väteatom och OR4 är en hydroxylgrupp.

Rl är en etylgruPP, R2 är en acetoxigrupp, R3 är en väteatom och OR4 är en hydroxylgrupp.

Rl är en isopropylgrupp, R2 är en acetoxigruppf R3 är en väteatom och OR4 är en hydroxylgrupp.

Rl är en isopropylgrupp, R2 är en n-butoxigrupp, R3 är en väteatom och OR är en hydroxylgrupp.

Såsom angivits tidigare kan föreningarna enligt uppfinningen användas som antibiotika och/eller som mellanprodukter för framställning av andra aktiva föreningar och/eller vid iso- lering och rening av antibiotika S541-föreningar. När före- ningarna enligt uppfinningen skall användas som mellanpro- dukter, kan R2 och/eller -OR4-grupperna vara skyddade hydroxylgrupper. Det bör påpekas att en sådan grupp bör ha minimal additionsfunktionalitet för undvikande av ytterli- gare reaktionsställen och bör vara sådana att det är möj- ligt att selektivt regenerera en hydroxylgrupp från den.

Exempel på skyddade hydroxylgrupper är välkända och beskrives exempelvis i "Protective Groups in Organic Synthesis" av Theodora W. Greene (Wiley-Interscience, New York 1981) och "Protective Groups in Organic Chemistry" av J F W McOmie (Plenum Press, London, 1973). Exempel på med R2 och OR4 skyddade hydroxigrupper inkluderar fenoxiacetoxi, silyloxi- acetoxi, (t.ex. trimetylsilyloxiacetoxi och t-butyldimetyl- silyloxiacetoxi) och silyloxi, såsom trimetylsilyloxi och t-butyldimetylsilyloxi. Föreningar enligt uppfinningen som innehåller sådana grupper är i första hand användbara som mellanprodukter. Andra grupper, såsom acetoxi, kan tjäna som skyddade hydroxylgrupper men kan även finnas närvarande i slutliga aktiva föreningar.

Andra aktiva föreningar enligt uppfinningen som också är an- 503 571 vändbara som mellanprodukter är de med formel (II) i vilken 2 R är en -OCOCOZH-grupp. Dessa är speciellt användbara för isolering och rening av antibiotika S541-föreningar. En spe- ciellt användbar förening i det här avseendet är föreningen med formel (II) vari Rl är en isopropylgrupp, R2 är gruppen -OCOCOZH, R3 är en väteatom och OR4 är en hydroxylgrupp, vilken förening med fördel kan användas vid isolering och rening av antibiotika S541-föreningen med formel (V) nedan, vari Rla är en isopropylgrupp och R är en väteatom. Före- ningen med formel (V) i oren form kan överföras till motsva- rande förening med formel (II) i vilken R2 är -OCOCO2H och isoleras exempelvis i kristallin form. Föreningen med formel (V) kan sedan regenereras i en i huvudsak renad form från den sistnämnda föreningen med användning av de metoder som beskrives häri. Dessa isolerings- och reningsmetoder utgör en del av föreliggande uppfinning.

Föreningar enligt uppfinningen har antibiotisk verkan, t.ex. anthelmintisk (maskfördrivande) verkan, exempelvis mot nema- toder och framför allt anti-endoparasitisk och anti-ekto- parasitisk verkan.

Ektoparasiter och endoparasiter infekterar människor och en mångfald olika djur och florerar speciellt hos boskaps- djur, sâsom grisar, fâr, nötkreatur, getter och fjäderfä, hästar och husdjur, såsom hundar och kattor. Parasitisk in- fektion av boskap, som leder till anemier, undernäring och viktförlust är en av de främsta anledningarna till ekonomisk förlust i hela världen.

Exempel på endoparasitsläkten som infekterar sådana djur och/eller människor är Ancylostoma, Ascaridia, Ascaris, Aspicularis, Brugia, Bunostomum, Capillaria, Chabertia, Cooperia, Dictyocaulus, Dirofilaria, Dracunculus, Enterobius, Haemonchus, Heterakis, Loa, Necator, Nematodirus, Nematospiroides (Heligomoroides), Nippostrongylus, Oesophagostomum, Onchocerca, Ostertagia, Oxyuris, 503 571 Parascaris, Strongylus, Strongyloides, Syphacia, Toxascaris, Toxocara, Trichonema, Trichostrongylus, Trichinella, Trichuris, Uncinaria och Wuchareria.

Exempel på ektoparasiter som infekterar djur och/eller människor är artropoda ektoparasiter såsom bitande insekter, spyfluga, loppor, löss, kvalster, sugande insekter, fästingar och andra tvåvingade skadeinsekter.

Exempel pâ släkten av sådana ektoparasiter som infekterar djur och/eller människor är Ambylomma, Boophilus, Chorioptes, Culliphore, Demodex, Demallenia, Dermatobia, Gastrophilus, Haematobia, Haematopinus, Haemophysalis, Hyalomma, Hyperderma, Ixodes, Linognathus, Lucilia, Melophagus, Oestrus, Otobius, Otodectes, Psorergates, Psoroptes, Rhipicephalus, Sarcoptes, Stomoxys och Tabanus.

Föreningarna enligt uppfinningen har visat sig vara effektiva både in vitro och in vivo mot ett stort antal endoparasiter och ektoparasiter. Det har framför allt visat sig att före- ningar enligt uppfinningen är aktiva mot parasitiska nema- toder, såsom Haemonchus contortus, Ostertagia circumcincta, Trichostrongylus colubiformis, Dictyocaulus viviparis, Cooperia oncophera, Ostertagia ostertagi, Nematospiroides dubius och Nippostrongylus braziliensis och parasitiska kvalster, såsom Sarcoptes sp. och Psoroptes st.

Föreningarna enligt uppfinningen användes därför vid behand- ling av djur och människor med endoparasitiska och/eller ekto- parasitiska infektioner.

Parasitarten varierar alltefter värden och det dominerande infektionsstället. Exempelvis Haemonchus contortus, Ostertagia circumcincta och Trichostrongylus colubiformis infekterar sålunda i allmänhet får och är till övervägande del belägna i magen och tunntarmen, under det att 503 571 lO Dictyocaulus viviparus, Cooperia oncophora och Ostertagia ostertagi i allmänhet infekterar boskap och framför allt förekommer i lungan, tarmen respektive magen.

Den antibiotiska verkan hos föreningar enligt uppfinningen kan exempelvis visas genom deras verkan in vitro mot fritt levande nematoder, såsom Caenorhabiditis elegans.

Föreningar enligt uppfinningen är vidare användbara som fungi- cider, exempelvis mot stammar av Candida sp. såsom Candida albicans och Candida glabrata och mot jäst, såsom Saccharomyces carlsbergensis.

Föreningar enligt uppfinningen kan även användas för att be- kämpa skadeinsekter, akariner och nematoder inom jordbruket, trädgårdsskötseln, skogsbruk, allmän hälsovård och lagrade produkter. Skadedjur i jord och växtskördar, såsom säd (t.ex. vete, korn, majs och ris), grönsaker (t.ex. soja), frukt (t.ex. äpplen, vinrankor och citrusfrukter) samt rotfrukter (t.ex. sockerbeta, potatis) kan behandlas med framgång.

Speciella exempel på sådana skadedjur är fruktkvalster och afider, såsom Aphis fabae, Aulacorthum circumflexum, Myzus persicae, Nephotettix cincticeps, Nilparvata lugens, Panonychus ulmi, Phorodon humuli, Phyllocoptruta oleivora, Tetranychus urticae och representanter för släktet Trialeuroides; nematoder t.ex. de som tillhör släktena Aphelencoides, Globodera, Heterodera, Meloidogyne och Panagrellus; fjärilar såsom Heliothis, Plutella och Spodoptera; kornvivlar,såsom Anthonomus grandis och Sitophilus granarius; mjölbaggar såsom Tribolium castaneum; flugor såsom Musca domestica; Solenopris (brännande myror); små insekter som i larvstadierna gräver sig in i och äter bladens parenchyma (leaf miners); Pear psylla; Thrips tabaci; kackerlackor såsom Blatella germanica och Periplaneta americana och myggor, såsom Aedes aegypti.

Enligt uppfinningen tillhandahålles därför föreningar med 503 571 ll formel (II) som definierats ovan, vilka kan användas som antibiotika. De kan framför allt användas vid behandling av djur och människor med endoparasitiska, ektoparasitiska och/eller svampinfektioner och inom jordbruket, trädgårds- skötseln eller skogsbruk som pesticider för att bekämpa skadeinsekter, akariner och nematoder. De kan även användas allmänt som pesticider för att bekämpa eller kontrollera skadedjur på andra ställen, såsom i lager, byggnader eller andra allmänna platser eller lokaler för sådana skadedjur.

I allmänhet kan föreningarna anbringas antingen på värden (djur eller människa eller växter eller annan vegetation) eller också på själva skadedjuren eller de ställen där de förekommer.

Föreningarna enligt uppfinningen kan formuleras för admini- stration på vilket lämpligt sätt som helst för användning inom veterinär- eller humanmedicin och uppfinningen inklude- rar därför farmaceutiska kompositioner som innefattar en förening enligt uppfinningen, anpassad för användning inom veterinär- eller humanmedicin. Sådana kompositioner kan pre- senteras för användning på vanligt sätt med hjälp av en eller flera lämpliga bärare eller konstituens. Kompositionerna enligt uppfinningen inkluderar dessa i en form som är spe- ciellt formulerad för parenteral (inklusive administrering i brösten), oral, rektal, topisk, oftalmisk, nasal eller genital-urinvägsanvändning eller vid implantering.

Föreningarna enligt uppfinningen kan formuleras för använd- ning inom veterinär- eller humanmedicin genom injektion och kan presenteras i enhetsdoseringsform, i ampuller eller andra enhetsdosbehållare eller i flerdosbehållare om så erfordras med ett tillsatt konserveringsmedel. Kompositionerna för injektion kan föreligga i form av suspensioner, lösningar eller emulsioner, i oljiga eller vattenhaltiga bärare och kan innehålla formuleringsmedel, såsom suspendermedel, stabilisa- torer, solubiliseringsmedel och/eller dispergeringsmedel.

Alternativt kan den aktiva komponenten föreligga i form av 503 571 l2 ett sterilt pulver för rekonstituering med en lämplig bärare, såsom sterilt, pyrogenfritt vatten, före användning. Oljiga bärare inkluderar flervärda alkoholer och deras estrar, såsom glycerolestrar, fettsyror, vegetabiliska oljor, såsom jordnötolja eller bomullsfröolja, mineraloljor, såsom fly- tande paraffin, och etyloleat och andra liknande föreningar.

Andra bärare, såsom propylenglykol, kan även användas.

Kompositioner för veterinärmedicin kan även formuleras som intramammara preparat antingen i långverkande baser eller i baser med snabb frigöring och kan vara sterila lösningar eller suspensioner i vattenhaltiga eller oljiga bärare vilka om så önskas innehåller ett förtjocknings- eller suspender- medel, såsom mjuka eller hårda paraffiner, bivax, l2-hydroxi- stearin, hydrogenerad ricinolja, aluminiumstearater eller glycerylmonostearat. Vanliga icke-joniska, katjoniska eller anjoniska ytaktiva medel kan användas enbart eller i kombina- tion i kompositionen.

Föreningarna enligt uppfinningen kan även presenteras för veterinär- eller humananvändning i en form som är lämplig för oral administrering, t.ex. i form av lösningar, siraper eller suspensioner eller som ett torrt pulver för konstitue- ring med vatten eller andra lämpliga bärare före användning, om så önskas med smak- och färgämnen. Fasta kompositioner, såsom tabletter, kapslar, pastiller, piller, stora piller, pulver, pastor, granuler, kulor eller i förväg blandade pre- parat kan även användas. Fasta och flytande kompositioner för oral användning kan beredas enligt metoder som är väl- kända inom tekniken. Sådana kompositioner kan även innehålla en eller flera farmaceutiskt godtagbara bärare och konstituens som kan föreligga i fast eller flytande form. Exempel på lämpliga farmaceutiskt godtagbara bärare för användning i fasta doseringsformer inkluderar bindemedel (t.ex. i förväg gelatinerad majsstärkelse, polyvinylpyrrolidon eller hydroxi- propylmetylcellulosa); fyllmedel (t.ex. laktos, mikrokristal- lin cellulosa eller kalciumfosfat); smörjmedel (t.ex. magne- 503 571 13 siumstearat, talk eller kiseldioxid); sönderdelande medel (t.ex. potatisstärkelse eller natriumstärkelseglykolat); eller vätmedel (t.ex. natriumlaurylsulfat). Tabletter kan överdras enligt metoder som är välkända inom tekniken.

Exempel på lämpliga farmaceutiskt godtagbara tillsatser för användning i flytande doseringsformer inkluderar suspender- medel (t.ex. sorbitolsirap, metylcellulosa eller hydrogene- rade ätbara fetter), emulgermedel (såsom lecitin eller akacial; icke-vattenhaltiga bärare (t.ex. mandelolja, oljiga estrar eller etylalkohol); och konserveringsmedel (t.ex. metyl- eller propyl-p-hydroxibensoater eller sorbinsyra); stabili- serings- och solubiliseringsmedel kan även inkluderas.

Pastor för oral administrering kan formuleras enligt metoder som är välkända inom tekniken. Exempel på lämpliga farmaceu- tiskt godtagbara tillsatser för användning i pastaformule- ringar inkluderar suspender- eller gelningsmedel såsom alu- miniumdistearat eller hydrogenerad ricinolja; disperger- medel, såsom polysorbater, icke-vattenhaltiga bärare, t.ex. jordnötolja eller oljiga estrar; stabiliserings- och solubi- liseringsmedel. Föreningarna enligt uppfinningen kan även administreras inom veterinärmedicinen genom att föreningarna iblandas i djurens dagliga fasta eller flytande födointag, såsom en del av det dagliga djurfodret eller dricksvattnet.

För buckal administration kan kompositionen ta formen av tabletter, pastor eller pastiller som formulerats på vanligt sätt.

Föreningarna enligt uppfinningen kan även administreras oralt i veterinärmedicin i form av en stor dos i flytande form så- som en lösning, suspension eller dispersion av den aktiva komponenten tillsammans med en farmaceutiskt godtagbar bärare eller konstituens.

Föreningarna enligt uppfinningen kan även exempelvis formule- 503 571 14 ras som suppositorier som exempelvis innehåller vanliga suppo- sitoriebaser för användning inom veterinär- eller humanmedicin eller som pessarer, som innehåller vanliga pessarbaser.

Föreningar enligt uppfinningen kan formuleras för topisk ad- ministrering, för användning i veterinär- och humanmedicin, som salvor, krämer, lotioner, shamponeringsmedel, pulver, pessarer, sprayer, tvättvätskor, aerosoler, droppar (t.ex. ögon- eller näsdroppar) eller påhällningsmedel. Salvor och krämer kan exempelvis formuleras med en vattenhaltig eller oljig bas med tillsättning av lämpliga förtjocknings- och/eller gelningsmedel. Salvor för administrering på ögat kan tillverkas sterilt med användning av steriliserade kom- ponenter. Påhällningslösningar kan exempelvis formuleras för veterinäranvändning i oljor som innehåller organiska lös- ningsmedel, om så önskas med formuleringsmedel såsom stabili- serings- och solubiliseringsmedel.

Lotioner kan formuleras med en vattenhaltig eller oljig bas och innehåller i allmänhet även ett eller flera emulgermedel, stabiliseringsmedel, dispergermedel, suspendermedel, för- tjockningsmedel eller färgämnen.

Pulver kan formas med hjälp av vilken lämplig pulverbas som helst. Droppar kan formuleras med en vattenhaltig eller icke vattenhaltig bas som även innehåller ett eller flera disper- germedel, stabiliseringsmedel, solubiliseringsmedel eller suspendermedel. De kan även innehålla ett konserveringsmedel.

För topisk administrering genom inhalering kan föreningarna enligt uppfinningen levereras för användning inom veterinär- eller humanmedicinen i form av en aerosolspray eller en in- sufflator.

Föreningarna enligt uppfinningen kan administreras i kombina- tion med andra farmaceutiskt aktiva komponenter. 503 571 15 De använda totala dagliga doseringarna av föreningarna enligt uppfinningen inom både veterinär- och humanmedicinen ligger lämpligen inom intervallet l - 2000lpg/kg kroppsvikt, före- trädesvis från 50 till 1000 fn/kg och dessa kan ges i upp- delade doser, t.ex. l - 4 gånger per dygn.

Föreningarna enligt uppfinningen kan formuleras på vilket lämpligt sätt som helst för användning inom trädgårdsskötsel eller jordbruk och uppfinningen innefattar därför även kompo- sitioner som innehåller en förening enligt uppfinningen an- passad för användning inom trädgårdsskötsel eller jordbruk.

Sådana formuleringar inkluderar torra eller flytande typer, exempelvis stoft, inklusive stoftbaser eller koncentrat, pulver, inklusiva lösliga eller vätbara pulver, granulat, inklusive mikrogranuler och dispergerbara granuler, pellets, ströbara pulver, emulsioner, såsom utspädda emulsioner eller emulgerbara koncentrat, neddoppningslösningar för rötter och frön, frödressing, fröpellets, oljekoncentrat, oljelös- ningar, injektioner, såsom staminjektioner, sprayer, rök och dimma.

I allmänhet inkluderar sådana formuleringar föreningen till- sammans med en lämplig bärare eller ett utspädningsmedel.

Sådana bärare kan vara flytande eller fasta och avsedda att medverka vid påföringen av föreningen antingen genom disper- gering av den där den skall användas eller för att tillhanda- hålla en formulering, som av användaren kan beredas till ett dispergerbart preparat. Sådana formuleringar är välkända inom tekniken och kan framställas enligt konventionella me- toder såsom exempelvis genom blandning och/eller malning av den aktiva komponenten eller komponenterna tillsammans med bäraren eller utspädningsmedlet, såsom en fast bärare, lös- ningsmedel eller ytaktivt medel.

Lämpliga fasta bärare för användning i sådana formuleringar som stoft, granulat och pulver kan väljas exempelvis bland naturliga mineralfyllmedel, såsom diatomit, talk, kaolinit, 505 571 16 montmorillonit, pyrofyllit eller attapulgit. Höggradigt dis- pergerad kiselsyra eller höggradigt dispergerade absorberande polymer kan om så önskas inkluderas i kompositionen. Granu- lerade bärare med absorptionsförmåga som kan användas kan vara porösa (såsom pimpsten, mald tegelsten, sepiolit eller bentonit) eller icke-porösa (såsom kalcit eller sand). Lämp- liga i förväg granulerade material som kan användas och som kan vara organiska eller oorganiska inkluderar dolomit och malda växtrester.

Lämpliga lösningsmedel för användning som bärare eller ut- spädningsmedel inkluderar aromatiska kolväten, alifatiska kolväten, alkoholer och glykoler eller etrar därav, estrar, ketoner, syraamider, starkt polära lösningsmedel, eventuellt epoxiderade vegetabiliska oljor och vatten.

Konventionella icke-joniska, katjoniska eller anjoniska yt- aktiva medel, t.ex. etoxylerade alkylfenoler och alkoholer, alkalimetall- eller alkaliska jordartsmetallsalter av alkyl- bensensulfonsyror, lignosulfonsyror eller sulfobärnstens- syror eller sulfonater av polymera fenoler, som har goda emulgerande, dispergerande och/eller vätande egenskaper kan även användas antingen enbart eller i kombination i kompo- sitionerna.

Stabiliseringsmedel, medel mot kakbildning, antiskummedel, viskositetsreglerande medel, bindemedel och klister, ljus- stabilisatorer samt gödningsämnen, foderstimulantia eller andra aktiva substanser kan om så önskas inkluderas i kompo- sitionerna. Föreningarna enligt uppfinningen kan även for- muleras i blandning med andra insekticider, akaricider och nematOcider.

I formuleringarna är koncentrationen aktivt material i all- mänhet från 0,01 till 99 % och företrädesvis mellan 0,01 och 40 vikt-%. 503 571 l7 Kommersiella produkter tillhandahålles i allmänhet i form av koncentrerade kompositioner som skall spädas till en lämplig koncentration, t.ex. från 0,001 till 0,000l vikt-% för an- vändning.

För användning inom veterinärmedicinen eller för användning inom trädgårdsskötsel och jordbruk och då föreningarna en- ligt uppfinningen är produkter som härrör från jäsning, kan det vara önskvärt att använda hela jäsningsbuljongen sgm en källa för de aktiva föreningarna. Det kan även vara lämp- ligt att använda torkad buljong (som innehåller mycelia) eller att använda mycelia som separerats från buljongen och pastöriserats eller företrädesvis torkats exempelvis genom spray-, frys- eller valstorkning. Om så önskas kan buljongen eller myceliet formuleras till kompositioner som inkluderar vanliga inerta bärare, konstituens eller utspäd- ningsmedel såsom beskrivits tidigare.

De antibiotiska föreningarna enligt uppfinningen kan admini- streras eller användas i kombination med andra aktiva kompo- nenter.

De antibiotiska föreningarna enligt uppfinningen kan spe- ciellt användas tillsammans med antibiotika S541-föreningar eller med andra antibiotiska föreningar enligt uppfinningen.

Detta kan exempelvis äga rum då orena fermentationsprodukter bringas att reagera enligt ett förfarande enligt uppfinningen utan föregående eller följande separation; detta sätt före- dras exempelvis vid användning av föreningarna inom jordbru- ket, då det är viktigt att hålla nere produktionskostnaderna.

Föreningarna enligt uppfinningen kan framställas enligt för- faranden som diskuteras i det följande. Vid många av dessa förfaranden kan det vara nödvändigt att skydda en hydroxyl- grupp i 5- eller 23-positionen i utgångsmaterialet innan man genomför den beskrivna reaktionen. I sådana fall kan det sedan vara nödvändigt att deprotektera samma hydroxylgrupp 505 571 18 när reaktionen har ägt rum för att erhålla den önskade före- ningen enligt uppfinningen. Konventionella skydds- och de- protektionsmetoder kan användas, exempelvis de som finns beskrivna i de ovan angivna böckerna av Greene och Mc0mie.

Sålunda kan exempelvis en acylgrupp, såsom en acetylgrupp, avlägsnas genom basisk hydrolys t.ex. med användning av natrium- eller kaliumhydroxid i vattenhaltig alkohol eller genom syrahydrolys, t.ex. användning av koncentrerad svavel- syra i metanol. Acetalgrupper, såsom tetrahydropyranyl, kan avlägsnas exempelvis genom användning av syrahydrolys (med användning av en syra, såsom ättiksyra eller trifluoroättik- syra eller en utspädd mineralsyra). Silylgrupper kan avlägs- nas med användning av fluoridjoner (t.ex. från en tetraalkyl- ammoniumfluorid, såsom tetra-n-butylammoniumfluorid), väte- fluorid i vattenhaltig acetonitril eller en syra, såsom p-toluensulfonsyra (t.ex. i metanol). Arylmetylgrupper kan avlägsnas genom behandling med en lewissyra (t.ex. bortri- fluorid-eterat) i närvaro av en tiol (t.ex. etantiol) i ett lämpligt lösningsmedel, såsom diklorometan exempelvis vid rumstemperatur. Selektiv 5-deprotektion av en 5,23-disilyl- förening enligt uppfinningen kan ske med användning av tetra-n-butylammoniumfluorid, medan selektiv 5-deprotektion av en 5,23-diacetoxiförening kan åstadkommas med användning av natriumhydroxid i vattenhaltig metanol.

De föreningar enligt uppfinningen, i vilka R2 och/eller -OR4 är en substituerad hydroxylgrupp, kan i allmänhet framstäl- las genom reaktion mellan antibiotika S541-föreningar (t.ex. föreningar med formel (V) nedan) eller 5- eller 23-0- monosubstituerade derivat därav och reaktionskomponenter som tjänar till att bilda en substituerad hydroxylgrupp.

I allmänhet är 5-hydroxylgruppen mer reaktiv än 23-hydroxyl- gruppen. Hydroxylgrupper i 5-positionen deprotekteras lät- tare än hydroxylgrupper i 23-positionen. I allmänhet kan 5-mono-substituerade föreningar enligt uppfinningen framstäl- las genom reaktion mellan den 5,23-osubstituerade hydroxi- 503 571 l9 antibiotika S541-föreningen och en begränsad mängd reagens under mildare betingelser, medan 5,23-disubstituerade före- ningar bildas med användning av större mängder reagens och mindre milda betingelser och/eller användning av en kataly- sator. 23-mono-substituerade föreningar enligt uppfinningen kan framställas genom att man först bildar en 5,23-substitue- rad förening och selektivt deprotekterar i 5-positionen. 5,23-disubstituerade föreningar enligt uppfinningen med olika substituenter i 5- och 23-positionerna kan erhållas genom reaktion mellan en förening som är monosubstituerad i endera av 5- eller 23-positionerna med ett reagens som tjänar till att bilda en annan substituerad hydroxylgrupp i den andra positionen.

Enligt en ytterligare aspekt av uppfinningen tillhandahålles ett förfarande för framställning av föreningar med formel (II), i vilken den ena av R2 och OR4 är en substituerad hydroxylgrupp och den andra är en hydroxyl- eller substitue- rad hydroxylgrupp såsom definierats ovan, vilket förfarande innefattar reaktion mellan föreningar med formel (III): 503 571 20 (vari Rl har den tidigare angivna definitionen och en av -OR4 och -OR5 är en hydroxylgrupp, medan den andra är en hydroxyl- eller substituerad hydroxylgruPP) och ett reagens som tjänar till att överföra en hydroxylgrupp till en substi- tuerad hydroxylgrupp och om så önskas följande selektiv de- protektion av en förening med formel (II), i vilken R2 och -OR4 båda är substituerade hydroxylgrupper under bildning av en förening med formel (II), i vilken OR4 är en hydroxyl- grupp och R2 är en substituerad hydroxylgrupp.

Reaktionen är i allmänhet en acylering, formylering, sulfo- nylering, företring, silylering eller acetalbildning.

Sålunda kan exempelvis acylering åstadkommas med användning av ett acyleringsmedel, såsom en syra med formeln RGCOOH eller ett reaktivt derivat därav, såsom en syrahalogenid (t.ex. syraklorid), anhydrid eller aktiverad ester eller ett reaktivt derivat av en karboxylsyra R6OCO0H eller tio- karboxylsyra R60CSOH.

Acyleringar med användning av syrahalogenider och anhydrider kan om så önskas åstadkommas i närvaro av ett syrabindande medel, såsom en tertiär amin (t.ex. trietylamin, dimetyl- anilin eller pyridin), oorganiska baser (t.ex. kalcium- karbonat eller natriumvätekarbonat) och oxiraner, såsom lägre l,2-alkenoxider (t.ex. etenoxid eller propenoxid) som binder vätehalogenid som frigjorts vid acyleringsreaktionen.

Acyleringar med användning av synnerligen elektrofila syra- klorider (t.ex. oxalylklorid, metoxiacetylklorid, kloracetyl- klorid eller bromacetylklorid) företrädesvis i närvaro av ett kemiskt medel som avlägsnar eller oskadliggör syra, såsom kalciumkarbonat kan användas för att selektivt substituera 23-positionen under bildning av en förening med formel (II), 2 i vilken R är en grupp OR5, vari R5 är en substituerad hydroxylgrupp,och OR4 är en hydroxylgrupp. 503 571 2l Acyleringar med användning av syror genomföres lämpligen i närvaro av ett kondenseringsmedel, t.ex. en karbodiimid, såsom N,N'-dicyklohexylkarbodiimid eller N-etyl-N'¶f-dimetyl- aminopropylkarbodiimid; en karbonylförening, såsom karbonyl- diimidazol; eller ett isoxazoliumsalt, såsom N-etyl-5-fenyl- isoxazoliumperklorat.

En aktiverad ester kan lämpligen framställas in situ med användning av exempelvis l-hydroxibensotriazol i närvaro av ett kondenseringsmedel såsom angivits ovan. Alternativt kan den aktiverade estern framställas i förväg.

Acyleringsreaktionen kan åstadkommas i vattenhaltiga eller icke vattenhaltiga reaktionsmedier, lämpligen vid en tempe- ratur inom intervallet från -200 C till +l00° C, t.ex. -1o° c till +so° c.

Formylering kan åstadkommas med användning av ett aktiverat derivat av myrsyra, t.ex. N-formylimidazol eller myrsyra- ättiksyraanhydrid under standardiserade reaktionsbetingelser.

Sulfonylering kan åstadkommas med ett reaktivt derivat av en sulfonsyra R8 klorid RB genomföres företrädesvis i närvaro av ett lämpligt syrabin- S03H, såsom en sulfonylhalogenid, t.ex. en S02Cl eller en sulfonsyraanhydrid. Sulfonyleringen dande medel såsom beskrivits ovan.

Företring kan åstadkommas med användning av ett reagens med 7Y (vari R7 har den tidigare angivna definitionen formel R och Y representerar en avgående grupp, såsom en klor-, brom- eller jodatom eller en hydrokarbylsulfonyloxigrupp, såsom mesyloxi eller tosyloxi, eller en halogenalkanoyloxigrupp, såsom dikloroacetoxi). Reaktionen kan genomföras genom bild- ning av en magnesiumalkoxid med användning av ett grignard- reagens, såsom en metylmagnesiumhalogenid, t.ex. metyl- magnesiumjodid eller med användning av en trialkylsilylmetyl- magnesiumhalogenid, t.ex. trimetylsilylmetylmagnesiumklorid, 503 57'| 22 följd av behandling med reagenset R7Y.

Alternativt kan reaktionen genomföras i närvaro av ett silver- salt, såsom silveroxid, silverperklorat, silverkarbonat, eller silversalicylat eller blandningar därav och detta system kan vara särskilt lämpligt när företring genomföres med an- vändning av en alkylhalogenid (t.ex. metyljodid).

Företring kan lämpligen åstadkommas i ett lösningsmedel, såsom en eter, t.ex. dietyleter.

Acetalbildning kan genomföras genom reaktion med en cyklisk eller acyklisk vinyleter. Denna metod är speciellt användbar för framställning av tetrahydropyranyletrar, med användning av dihydropyran som reagens eller l-alkoxialkyletrar, såsom l-etoxialkyleter, med användning av en alkylvinyleter som reagens. Reaktionen genomföres lämpligen i närvaro av en stark syrakatalysator, t.ex. en mineralsyra såsom svavelsyra eller en organisk sulfonsyra såsom p-toluensulfonsyra i ett icke-hydroxyliskt, i huvudsak vattenfritt lösningsmedel.

Icke vattenhaltiga lösningsmedel som kan användas vid de ovannämnda reaktionerna inkluderar ketoner (t.ex. aceton), amider (t.ex. N,N-dimetylformamid, N,N-dimetylacetamid eller hexametylfosforamid), etrar (t.ex. cykliska etrar såsom tetrahydrofuran eller dioxan och acykliska etrar såsom di- metoxietan eller dietyleter), nitriler (t.ex. acetonitril), kolväten såsom halogenerade kolväten (t.ex. metylenklorid) och estrar såsom etylacetat samt blandningar av två eller flera sådana lösningsmedel.

Silylering kan åstadkommas genom reaktion med en silyl- halogenid (t.ex. klorid), med fördel i närvaro av en bas såsom imidazoltrietylamin eller pyridin med användning av ett sådant lösningsmedel som dimetylformamid.

I många fall, t.ex. då en 5,23-dihydroxiförening med formel 503 571 23 (III) användes som utgångsmaterial, bildas en blandning av slutprodukter, t.ex. en blandning av 5-monosubstituerade och 5,23-disubstituerade derivat. Dessa kan emellertid sepa- reras genom vanliga tekniker, såsom kromatografi, t.ex. kiseldioxidkromatografi eller HPLC.

Enligt ett ytterligare förfarande enligt uppfinningen kan en förening med formel (II), i vilken R2 och R3 vardera re- presenterar en väteatom, framställas genom reaktion mellan en förening med formel (III), i vilken Rl har den tidigare angivna betydelsen och OR4 är en substituerad hydroxylgrupp och OR5 gruppen med en väteatom och följande deprotektion av gruppen OR4, då en förening i vilken OR4 är hydroxylgrupp erfordras, är en hydroxylgrupp, genom ersättning av 23-hydroxi- och, om så önskas, följande återsubstitution under bildning av en förening med formel (II), i vilken OR4 är en substi- tuerad hydroxylgrupp.

De utgångsmaterial med formel (III), i vilka OR4 är en sub- stituerad hydroxylgrupp och 0R5 är en hydroxylgrupp, kan således bringas att reagera med ett reagens som tjänar till att ersätta hydroxylgruppen med en avgående grupp under bildning av föreningar med formel (IV) (lv) 503 571 24 /vari Rl och -OR4 har den just angivna betydelsen och L är en atom eller en grupp som kan avlägsnas genom reduktion, exem- pelvis genom homolytisk reduktion, t.ex. gruppen RllOCSO- /vari Rll är Cl_6-alkyl, aryl, såsom fenyl, eller (Cl_6- alkyl)aryl, såsom en p-tolyloxitiokarbonyloxigruPP//.

Lämpliga reagens som kan användas för införande av molekyl- delen L inkluderar exempelvis arylhalogentionoformiater, så- som p-tolylklorotionoformiat. Reaktionen kan genomföras i närvaro av en bas, t.ex. en amin såsom pyridin i ett lös- ningsmedel, såsom ett halogenerat kolväte t.ex. diklorometan.

Om så önskas kan mellanprodukterna med formel (IV) isoleras.

Mellanprodukter med formel (IV) kan sedan reduceras under bildning av den önskade föreningen med formel (II) med an- vändning av ett reduktionsmedel, såsom en alkyltennhydrid (t.ex. tri-n-butyltennhydrid) i närvaro av en radikalinitiator, såsom peroxid, en azobisisobutyronitril eller ljus.

Reaktionen kan lätt åstadkommas i ett lämpligt lösningsmedel, vilket kan väljas bland en keton, såsom aceton; en eter, såsom dioxan; ett kolväte, såsom hexan eller toluen; ett halogenerat kolväte, t.ex. triklorobensen; eller en ester, såsom etylacetat. Kombinationer av sådana lösningsmedel an- tingen enbart eller med vatten kan även användas.

Reaktionen kan genomföras vid en temperatur från 0 till 2oo° c, företrädesvis från 20 till 13o° c.

Vid ett ytterligare förfarande enligt uppfinningen kan en förening med formel (II), i vilken R2 och R3 tillsammans med den kolatom, vid vilken de är bundna,representerar >C=O, framställas genom oxidering av en förening med formel (III), vari OR5 är en hydroxylgrupp och OR4 är en substituerad hydroxylgrupp, samt följande deprotektion av gruppen OR4, då en förening, i vilken OR4 är en hydroxigrupp, erfordras och, om så önskas, en följande resubstitution under bildning 503 571 25 av en förening med formel (II) i vilken OR4 är en substitue- rad hydroxylgrupp. Reaktionen kan åstadkommas med ett oxida- tionsmedel som tjänar till att överföra en sekundär hydroxyl- grupp till en oxogrupp, varigenom en förening med formel (II) framställes.

Lämpliga oxidationsmedel inkluderar kinoner i närvaro av vat- ten, t.ex. 2,3-dikloro-5,6-dicyano-l,4-bensokinon eller 2,3,5,6-tetrakloro-l,4-bensokinon; ett krom (VI) oxidations- medel, såsom pyridiniumdikromat eller kromtrioxid i pyridin; ett mangan (IV) oxidationsmedel, t.ex. mangandioxid i di- klorometan; en N-halogensuccinimid, t.ex. N-klorosuccinimid eller N-bromosuccinimid; en dialkylsulfoxid t.ex. dimetyl- sulfoxid, i närvaro av ett aktiverande medel såsom N,N'-di cyklohexylkarbodiimid eller en acylhalogenid, t.ex. oxalyl- klorid; eller ett pyridin-svaveltrioxid-komplex.

Reaktionen kan lätt genomföras i ett lämpligt lösningsmedel som kan väljas bland en keton, t.ex. aceton; en eter, t.ex. dietyleter, dioxan eller tetrahydrofuran; ett kolväte, t.ex. hexan; ett halogenererat kolväte såsom kloroform eller metylenklorid; eller en ester, såsom etylacetat eller en substituerad amid t.ex. dimetylformamid. Kombinationer av sådana lösningsmedel antingen enbart eller med vatten kan även användas.

Reaktionen kan genomföras vid en temperatur från -800 C till +50° C.

Enligt en ytterligare aspekt av uppfinningen tillhandahâlles ett förfarande för framställning av föreningar med formel (II) vari R2 och R3 tillsammans med den kolatom, vid vilken de är bundna, är en >C=O-grupp och OR4 är en hydroxyl- eller metoxi- grupp, vilket förfarande innefattar ett steg för odling av en organism av släktet streptomyces som kan producera minst en av föreningarna enligt uppfinningen och, om så önskas, isolering av nämnda förening därifrån och även, om så önskas, 505 571 26 modifiering av OR4-gruppen enligt sådana metoder som beskri- vits ovan.

De föredragna mikroorganismerna som har förmåga att producera de ovan angivna substanserna är stammar av en ny art av släk- tet streptomyces som har betecknats Streptomyces thermo- archaensis. Ett prov av denna mikroorganism, som är ett jord- isolat, deponerades den 10 september 1984 i den permanenta kultursamlingen vid the National Collections of Industrial and Marine Bacteria, Torry Research Station, Aberdeen, United Kingdom och har tilldelats accessionsnumret NCIB 12015.

Mutanter av Streptomyces thermoarchaensis NCIB 12015 kan även användas med fördel och fyra mutanta stammar deponerades den 26 juni 1985 i den permanenta kultursamlingen vid the National Collections of Industrial and Marine Bacteria och har tilldelats accessionsnumren NCIB 12111, NCIB 12112, NCIB 12113 och NCIB 12114.

Framställningen av föreningar enligt uppfinningen genom fer- mentation av en lämplig streptomycesorganism kan ske på van- ligt sätt d.v.s. genom odling av streptomycesorganismen i närvaro av assimilerbara källor för kol, kväve och mineral- salter.

Assimilerbara källor för kol, kväve och mineraler kan till- handahållas med enkla eller komplexa näringsmedel. Källor för kol inkluderar i allmänhet glukos, maltos, stärkelse, glycerol, melass, dextrin, laktos, sackaros, fruktos, karboxylsyror, aminosyror, glycerider, alkoholer, alkaner och vegetabiliska oljor. Källor för kol utgör i allmänhet från 0,5 till 10 vikt-% av fermentationsmediet.

Källor för kväve inkluderar i allmänhet sojabönmjöl, majs- stöpvätskor, lösliga destillationsrester, jästextrakt, bo- mullsfrömjöl, peptoner, malt nötmjöl, maltextrakt, melass, kasein, aminosyrablandningar, ammoniak (gas eller lösning), ammoniumsalter eller nitrater. Karbamid och andra amider kan 503 571 27 även användas. Källor för kväve utgör i allmänhet från 0,1 till 10 vikt-% av fermentationsmediet.

Näringsmineralsalter som kan iblandas i kulturmediet inklude- rar de allmänt använda salter som kan ge natrium-, kalium-, ammonium-, järn-, magnesium-, zink-, nickel-, kobolt-, mangan-, vanadin-, krom-, kalcium-, koppar-, molybden-, bor-, fosfat-, sulfat-, klorid- och karbonatjoner.

Odling av streptomycesorganismen sker i allmänhet vid en tem- peratur från 20 till 500 C företrädesvis från 25 till 400 C, speciellt omkring 340 C och äger lämpligen rum med luftning och rörelse, t.ex. genom skakning eller omröring. Mediet kan inledningsvis ympas med en liten mängd av en suspension av bildade sporer av mikroorganismen men för att undvika en tillväxtförsening kan ett vegetativt inoculum av organismen framställas genom inokulering av en liten mängd av kultur- mediet med sporformen av organismen och det erhållna vegeta- tiva inoculumet kan överföras till fermentationsmediet eller företrädesvis till ett eller flera ympstadier där ytterligare tillväxt äger rum innan det överföres till det huvudsakliga fermentationsmediet. Fermentationen genomföres i allmänhet inom pH-intervallet 5,5 till 8,5, företrädesvis 5,5 till 7,5.

Fermentationen kan ske under en period av 2.- 10 dygn, t.ex. cirka 5 dygn.

Då det är önskvärt att separera material som innehåller före- ningar enligt uppfinningen från hela fermentationsbuljongen eller att isolera några av de individuella föreningarna kan detta genomföras genom konventionella isolerings- och sepa- rationstekniker. Föreningarna enligt uppfinningen ingår till övervägande del i cellernas mycelia men kan även återfinnas i fermentationsbuljongen och därför kan isoleringstekniker även appliceras på fermentationsbuljongen efter klarning.

Valet av isoleringsteknik kan givetvis varieras i hög grad. 503 571 28 Föreningarna enligt uppfinningen kan isoleras och separeras genom en mångfald olika fraktioneringstekniker, t.ex. ad- sorptions-eluering, utfällning, fraktionerad kristallisation och lösningsmedelsextraktion, vilka kan kombineras på olika sätt.

Lösningsmedelsextraktion och kromatografi har visat sig vara de lämpligaste teknikerna för isolering och separering av föreningarna enligt uppfinningen.

Efter fermenationen kan myceliet skördas med användning av vanlig teknik exempelvis filtrering eller centrifugering.

Därefter kan materialet exempelvis extraheras från myceliet med ett lämpligt organiskt lösningsmedel såsom keton, t.ex. aceton, metyletylketon eller metylisobutylketon; ett kolväte, såsom hexan; ett halogenerat kolväte såsom kloroform, kol- tetraklorid eller metylenklorid; en alkohol, såsom metanol eller etanol; eller en ester, såsom metylacetat eller etyl- acetat. Om myceliet innehåller betydande mängder vatten, är det givetvis lämpligt att använda ett vattenlösligt lösnings- medel.

Mer än en extraktion är i allmänhet önskvärd för att uppnå optimal utvinning. Den första extraktionen genomföres före- trädesvis med användning av ett med vatten blandbart lös- ningsmedel, såsom metanol eller aceton. De antibiotiska sub- stanserna kan utvinnas som ett orent extrakt genom avlägs- nande av lösningsmedlet. Lösningsmedelsextrakten kan sedan själva extraheras, om så önskas efter reduktion av lösnings- medlets volym exempelvis genom indunstning. På det här sta- diet är det lämpligt att använda ett med vatten icke bland- bart lösningsmedel, såsom hexan, kloroform, metylenklorid eller etylacetat eller blandningar därav, varvid tillräckligt mycket vatten tillsättes för att man skall uppnå tillfreds- ställande fördelning av de antibiotiska föreningarna. Av- lägsnande av den med vatten icke blandbara fasen ger ett material som innehåller en eller flera föreningar enligt 503 571 29 uppfinningen, eventuellt tillsammans med antibiotika S451- föreningar.

Rening och/eller separation av föreningarna enligt uppfin- ningen kan åstadkommas enligt vanliga tekniker såsom exempel- vis kromatografi (inklusive högupplösande vätskekromatografi, "HPLC") på en lämplig bärare, såsom kiseldioxid, ett icke- funktionellt makroretikulärt adsorptionsharts exempelvis förnätade polystyrenhartser, såsom Amberlite XAD-2, XAD-4 eller XAD-ll8O hartser (Rohm & Haas Ltd) eller ett S112 harts (Kastell Ltd) eller på en med organiskt lösningsmedel förlikbar, förnätad dextran, såsom Sephadex LH20 (Pharmacia UK Ltd) eller ifråga om HPLC omvänd fas-bärare såsom kol- vätebunden kiseldioxid, t.ex. C18-bunden kiseldioxid. Bäraren kan föreligga i form av en bädd eller företrädesvis packad i en kolonn. Ifrâga om icke-funktionella makroretikulära hartser såsom XAD-ll8O eller S ll2 kan blandningar av orga- niska lösningsmedel såsom acetonitril och vatten användas för eluering.

En lösning av föreningarna i ett lämpligt lösningsmedel in- föres i allmänhet på kiseldioxid- eller Sephadex-kolonnerna, om så önskas efter att man först har minskat lösningsmedlets volym. Kolonnen kan om så önskas tvättas och sedan elueras med ett lösningsmedel med lämplig polaritet. Ifrâga om Sephadex och kiseldioxid kan alkoholer, såsom metanol; kol- väten, såsom hexan; acetonitril; halogenerade kolväten, såsom kloroform eller metylenklorid; eller estrar, såsom etyl- acetat, användas som lösningsmedel. Kombinationer av sådana lösningsmedel antingen enbart eller med vatten kan även användas.

Eluering och separation/rening av föreningarna enligt upp- finningen kan styras genom konventionella tekniker såsom tunnskiktskromatografi och högupplösande vätskekromatografi eller genom utnyttjande av föreningarnas egenskaper såsom beskrives i det följande. 503 571 30 Föreningarna enligt uppfinningen kan inledningsvis renas genom kromatografi över kiseldioxid, företrädesvis med använd- ning av ett elueringsmedel, såsom kloroform : etylacetat, eventuellt följd av högupplösande vätskekromatografi. Det renade material som erhålles kan sedan underkastas kroma- tografi på en Sephadex-kolonn, företrädesvis med användning av ett elueringsmedel såsom acetonitril och föreningar en- ligt uppfinningen kan sedan isoleras med användning av hög- upplösande vätskekromatografi.

Genom en lämplig kombination av de ovannämnda förfarandena har föreningarna med formel (II) som just definierats isole- rats som fasta substanser i så gott som ren form. Det bör noteras att den ordningsföljd, i vilken de ovan angivna re- ningsstegen genomföres, valet av de steg som användes, och graden av uppnådd rening kan varieras avsevärt. Föreningarna kan emellertid användas, såsom beskrivits ovan, vid renhets- nivåer som är lämpliga för deras avsedda användning. För användning inom humanmedicin är renheter om minst 90 %, företrädesvis mer än 95 %, önskvärda. För veterinär- eller annan användning är lägre renhetsgrader, t.ex. 50 % eller lägre tillräckliga.

Mellanprodukten antibiotika S541-föreningar med formel (III) i vilken OR5 är en hydroxigrupp och OR4 är en hydroxi- eller metoxigrupp kan även erhållas med användning av de fermenta- tions- och isoleringsmetoder som beskrivits ovan, exempelvis de som beskrivits i det sydafrikanska patentet nr 85/7049.

Andra mellanprodukter med formel (III) kan beredas ur dessa föreningar med användning av metoder som beskrivits ovan för framställning av föreningar med formel (II).

Salter av syror med formel (II) kan framställas enligt kon- ventionella metoder, exempelvis genom behandling av syran med en bas eller överföring av ett salt till ett annat salt genom jonbyte. 503 571 31 Uppfinningen åskådliggöres ytterligare i följande exempel.

Samtliga temperaturer är angivna i OC.

Föreningar betecknas med hänvisning till "moderfaktorer" som är de föreningar som anges nedan med formeln (V) faktor R RI A -H -cH(cH3) 2 8 -CHQ -CH3 C -H -cH3 0 -H -cn2cH3 E -CH3 -cH 2013 F -CH3 -cH(cH3) 2 Faktorerna A, B, C, D, E och F kan framställas på det sätt som beskrives i det sydafrikanska patentet nr 85/7049. 503 571 32 Exemgel l 5-fenoxiacetoxi och 5,23-difenoxiacetoxi faktor A Faktor A (2,0 g) i diklorometan (25 ml) och pyridin (0,35 ml) vid Oo behandlades med en lösning av fenoxiacetylklorid (0,5 ml) i diklorometan. Efter 18 timmar vid 30 behandlades lösningen med pyridin (1,0 ml) och med fenoxiacetylklorid (1,0 ml) i diklorometan (5 ml). Lösningen omrördes vid 0 till 50 tillsattes och blandningen omrördes 20 minuter. Vattenskiktet i 30 minuter innan den hälldes i is-vatten. Eter (100 ml) extraherades med eter. Eterskikten kombinerades, tvättades i tur och ordning med vatten och saltlösning, torkades och indunstades. Resten renades genom kiseldioxidkromatografi med användning av diklorometan:aceton (40:l) under bildning av titelföreningarna i form av en blandning (1,8 g, monoacylzdi- acyl = 6:1), som separerades genom preparativ HPLC i omvänd fas under bildning av 5-fenoxiacetoxi faktor A, S (CDCI3) inkluderar 6,8 till 7,4 (m; 5H) och 4,66 (s; 2H), m/z inklu- derar 746, 728, 710, 594 och 576 och 5,23-difenoxiacetoxi faktor A, (s, 2H) och 4,70 (s, 2H).

Exemgel 2 5-fenoxiacetoxi-23-(4-metylfenoxitionokarbonyloxi) faktor A 5-fenoxiacetoxi faktor A (747 mg) i diklorometan (10 ml) vid 00 under kväve behandlades med pyridin (0,8l ml) och sedan med 4-metylfenylklorotionoformiat (0,75 g) i diklorometan (2 ml). Den mörka lösningen omrördes 15 minuter vid Oo och sedan 22 timmar utan kylning. Blandningen hälldes i kallt vatten och saltlösning och extraherades med eter. De kombi- nerade eterskikten tvättades med vatten och saltlösning, torkades och indunstades. Resten renades genom kromatografi i kiseldioxidkolonn och preparativ HPLC i omvänd fas, varvid titelföreningen erhölls (430 mg), Å (CDCI3) inkluderar 3,34 503 571 33 (m; lH), 3,58 (m; lH), 3,97 (dl0; lH), 4,72 (s; 2H), 5,4 (m; lH), 5,59 (d6; 1H) och 6,9 till 7,4 (m; 9H), m/z inkluderar 728, 616, 576, 466, 464, 448, 354, 297, 247, 219 och 151.

Exemgel 3 5-tert-butyldimetylsilyloxiacetoxi faktor A Faktor A (2,l44 g) i vattenfri eter (25 ml) och pyridin (2,5 ml) vid 00 under kväve behandlades droppvis med t-butyl- dimetylsilyloxiacetylklorid (1,2 g) i eter (10 ml). Bland- ningen omrördes i 90 minuter vid 00 innan den behandlades droppvis med mer syraklorid (1,l0 g) i eter (10 ml). Bland- ningen omrördes vid Oo i 60 minuter och hälldes i kallt vatten och eter. Vattenskiktet tvättades med eter. De kombi- nerade organiska skikten tvättades med vatten och saltlösning, torkades och indunstades. Resten renades genom kiseldioxid- kromatografi med användning av diklorometanzaceton (25:l) som elueringsmedel och gav titelföreningen, 6 (CDCI3) inklu- derar 0,09 (s; 6H), 0,78 (d6; 3H), 0,90 (s; 9H), 0,93 (d6; 3H), 0,97 (d6; 3H), 1,03 (d6; 3H), 1,51 (s; 3H), 1,59 (s; 3H), 1,74 (s; 3H), 3,32 (m; lH), 3,52 (dl0; lH), 3,64 (m; lH), 3,74 (d10; lH), 3,82 (m; lH), 4,32 (s; 2H) och 5,57 (d5; lH), m/z inkluderar 784, 766, 748, 595, 577, 484, 466, 354, 314, 297, 265, 247, 237, 219 och 151.

Exemgel 4 5-trimetylsilyloxi faktor A En lösning av faktor (250 mg) i torr tetrahydrofuran (10 ml) behandlades med torr trietylamin (0,l2 ml) och trimetylsilyl- klorid (0,ll ml). Blandningen omrördes 1 timme vid 200 och hälldes sedan i eter och vatten. Det organiska skiktet tvät- tades med vatten, torkades och indunstades. Återstoden rena- des genom preparativ tunnskiktskromatografi med användning av diklorometanzaceton (10:l) som elueringsmedel och gav titeiföreningen J(c0c13) inkluderar 0,10 (s, en), 0,80 (d6; 503 571 34 3H), 0,96 (d6; 3H), 1,00 (d6; 3H), 1,06 (d6; 3H), 1,53 (s; 3H), 1,60 (s; 3H), 1,78 (s; 3H), 3,33 (m; lH), 3,75 (d10; 1H) och 4,41 (d6; 1H), m/z inkluderar 684, 666, 651, 633, 484, 466, 448, 354, 314, 297, 265, 248, 247, 237, 219 och 151.

Exemgel 6 5-tert-butyldimetylsilyloxi faktor A Faktor A (250 mg) och imidazol (163 mg) i torr dimetylform- amid (10 ml) behandlades med t-butyldimetylsilylklorid (197 mg). Lösningen omrördes 2 timmar och hälldes i kallt vatten.

Blandningen extraherades väl med eter och de kombinerade eterextrakten torkades och indunstades. Resten renades genom kiseldioxidkromatografi med användning av diklorometan:aceton (10:1) som elueringsmedel och gav titelföreningen (235 mg), ¿ (cnc13) inkluderar 0,13 (s; su), 0,80 (d6; an), 0,92 (S, 9H), 0,96 (d6; 3H), 1,00 (d6; 3H), 1,03 (d6; 3H), 1,53 (s; 3H), 1,60 (s, 3H), 1,80 (s; 3H), 3,37 (m; 1H), 3,56 (d10; 1H), 3,64 (m; 1H), 3,75 (d10, 1H) och 4,43 (d5; 1H), m/z inkluderar 726, 708, 691, 651, 633, 466, 448, 354, 314, 297, 265, 247, 219 och 151.

Exemgel 7 5-acetoxi och 5,23-diacetoxi faktor A Faktor A (3,0 g) i pyridin (20 ml) vid -50 behandlades med ättiksyraanhydrid (8 ml) och den erhållna lösningen fick stå vid 30 20 timmar. Bensen (100 ml) tillsattes och lösningen indunstades i vakuum. Den resterande oljan kromatograferades över kiseldioxid med användning av diklorometan:aceton (40:1) som elueringsmedel och gav 5-acetatet av faktor A (2,06 g), som innehöll 5,23-diacetatet (10 %). Föreningarna separerades genom preparativ HPLC i omvänd fas och gav 5: acetoxi faktor A (79 % utvinning), Å max (Et0H) 244,5 nm (nå 462), é (cnc13) inkluderar 2,14 (e, an), m/z inkluderar 654, 594 och 576, och 5,23-diacetoxi faktor A (6,5 % utvin- 503 571 35 ning), ¿ (CDCl3) inkluderar 2,01 (s; 3H) och 2,l3 (s; 3H), m/z inkluderar 696 och 636.

Exemgel 8 5,23-diacetoxi faktor A En lösning av faktor A (600 mg) i torr pyridin (1,0 ml) be- handlades med ett överskott av ättiksyraanhydrid (O,50 ml) och några kristaller av 4-N,N-dimetylaminopyridin. Efter 24 timmar vid rumstemperatur hälldes blandningen i eter och den organiska fasen tvättades sedan i tur och ordning med ZN klorvätesyra, mättad vattenhaltig natriumvätekarbonatlös- ning och slutligen saltlösning. Indunstning av den torkade organiska fasen gav ett gummi som renades genom kromatogra- fi över Merck Kieselgel 60, 230 - 400 mesh kiseldioxid (75 g).

Eluering av kolonnen med diklorometanzeter (9:l) gav titel- föreningen i form av ett färglöst skum (560 mg), /en/zg + 169° (3 0,48, cnc13) Föreningarna enligt exempel 9 och 10 framställdes på lik- lnande sätt med vissa undantag som finns angivna: Exemgel 9 23-acetoxi faktor B smältpunkt 256 - 25a° (sönaeraeining), /ac/zš + 17s° (5 0,40, cnc13), Å âšífi 238,5 (2s.200) och 244,5 nm <5 max 28.850), V (CHBr ) max 3 3460 (on) øch 1708 cm'l (escer), 6 (CDC13) inkluderar 5,48 (q 7Hz, lH), 4,90 (m, lH), 3,99 (d 5Hz, lH), 3,55 (m, lH), 3,49 (s, 3H), 3,29 (m, (H), 2,00 (s, 3H), 1,79 (s, 3H), 1,66 (d 6Hz, 3H), 1,58 (s, 3H), 1,52 (s, 3H), 0,98 (d 7Hz, 3H) och 0,71 (d 7Hz, 3H). m/z = 640 (M+). från faktor B (392 mg).

Det gummi som erhölls efter eterextraktionen kristalliserades ur petroleumsprit (60 - 800) och omkristalliserades ur di- isopropyleter och gav titelföreningen i form av nålar. 505 571 36 Exemgel l0 5,23-diacetoxi faktor C smäitpunkt 211 - 213°, /u./zš + 200° (3 0,40, cHc13), Bron Å max 230,5 (30.400) och 245 nm (2,ma 32.500); Vmax 3440 x (OH) och l7l8 cm_l (acetoxi och ester); 6 (CDCI3) inkluderar 4,90 (m, lH), 4,04 (d 6Hz, lH), 3,96 (d l0Hz, lH), 3,58 (m, lH), 3,32 (m, lH), 2,14 (s, 3H), 1,75 (s, 3H), l,67 (d 6Hz, 3H), 1,60 (s, 3H), 1,52 (s, 3H), 0,99 (d 6Hz, 3H) och 0,71 (d 7Hz, 3H). m/z = 668 (M+), från faktor C (312 mg).

Reaktionsblandningen hälldes i etylacetat hellre än i eter och kristalliserades slutligen vid pulvrisering med diiso- propyleter.

Exemgel ll 23-acetoxi faktor A Till en omrörd och kyld (O - 50) lösning av föreningen enligt exempel 8 (530 mg) i metanol (10 ml) sattes droppvis en vattenlösning (l ml) av natriumhydroxid (30 mg). Efter 1,3 timmar hälldes blandningen i etylacetat och den organiska fasen tvättades sedan i tur och ordning med 2N klorvätesyra, vatten och slutligen saltlösning. Indunstning av den torkade organiska fasen gav ett gult gummi vilket i diklorometan infördes i en kolonn av Merck Kieselgel 60, 230 - 400 mesh kiseldioxid (50 g) berett i samma lösningsmedel. Eluering med diklorometanzeter (9:l) gav titelföreningen som erhölls i form av en nästan färglös fast substans genom indunstning av en n-pentanlösning. Detta material (330 mg) hade /°¿/23 + 1s6° (9 0,64, cuc13), A :äga 239 (2s.500) och 245 nm (2.maX 29.300); ~/max (cHBr3) 3540, 3460 (on) och 1 1712 cm' (ester); 5 (cDc13) inkluderar 4,89 (m, in), 4,27 (c enz, 1H), 3,93 (d snz, 1H), 3,91 (d 10 Hz, ln). 3,55 (m, 1H), 3,25 (m, 1H), 2,01 cs, 3H), 1,05 (S, 30), 1,59 (S, 3H), 1,51 (s, 3H). 1,03 (d snz, 3H), 0,90 (d enz, sn). 0,94 503 571 37 (d 6Hz, 3H) och 0,69 (d 7Hz, 3H). m/z = 654 (M+).

Föreningarna enligt exemplen 12 - 14 framställdes på liknande sätt: §xemEe1 12 23-keto faktor C 22 D tOH âX + 110° (g 0,40, cHc13); h: 2s.5oo); 245 nm (E max vmax (cmar3) 3540, 3470 (on) och 1710 mfl (ester Qcn keton). å (cnc13) inmuderar 5,47 (a-q1 och enz, 111), 4,28 (t-enz, in), 3,94 (d 6Hz, lH), 3,74 (d llHz, lH), 3,50 (m, lH), 3,37 (m, lH), 1,87 (s, 3H), 1,69 (d 6Hz, 3H), 1,50 (s, 3H), 0,99 (d 6Hz, 3H). och 0,85 (d 7Hz, 3H). m/z = 582 (M+), från före- ningen i exempel 20 (120 mg).

Exemgel 13 23-deoxi faktor C (80 mg) A EtOH max 2s.o5o); /m/zä + 1o4° (g 0,56, cnc13); 244,5 nm (gma X Vnmx (CHBr3) 3540, 3450 (OH), 1702 cm-1 (ester). 6 (CDC13) inkluderar 4,28 (t 6Hz, lH), 3,95 (d 6Hz, lH), 3,57 (m, lH), 3,45 (d 10 Hz, lH), 3,26 (m, lH), 1,87 (s, 3H), 1,65 (d 7Hz, 3H), 1,59 (s, 3H), 1,53 (s, 3H), 0,99 (d 6Hz, 3H) och 0,69 (dåligt definierad dubblett. 5Hz, 3H). m/z = 568 (M+), från föreningen i exempel 26 (125 mg) i form av ett färglöst skum. Éxemgel 14 23-acetoxi faktor C 23 o _ Eton _ /oL/ D + 139 (g 0,52, cflzclz), f) max 244,5 nm (im 29.400), ax ¥'maX (CHBr3) 3550, 3480 (OH); 1716 (ester och acetat) och 1255 cm_l (acetat); Å (CDCl3) inkluderar 4,91 (q, 3Hz, 1H); 2,03 (s, 3H) och 1,64 (d, 7Hz, 3H) och 1,60 (s, 3H); 503 571 38 m/z = 626 (M+), från föreningen i exempel 10 i form av en vit amorf fast substans.

Exempel 15 23-p-tolyloxitiokarbonyloxi faktor B Faktor B (600 mg) löstes i torr diklorometan (5 ml) och till denna lösning sattes torr pyridin (800 mg) och p-tolylkloro- tionoformiat (750 mg). Efter 24 timmar vid rumstemperatur hälldes blandningen i eter och den organiska lösningen bear- betades för neutralt material. Det orena tiokarbonatet i diklorometan infördes i en kiseldioxidkolonn (50 g) som beretts i samma lösningsmedel. Eluering av kolonnen med di- klorometanzeter (95:5) gav en huvudsaklig komponent som re- nades ytterligare genom preparativ HPLC i omvänd fas. Titel- föreningen isolerades i form av ett färglöst skum (417 mg), /oc/Zš + 1so° (9 o,4o, cuc13). A Et°H 238 nm (2.ma max as.9oo); x max (CHBI3) 3470, 3530 (OH), 1705 (ester); 6 (CDC13) inkluderar 7,18 (d 9HZ, ZH), 6,98 (d, 9HZ, 2H), 5,49 (q, 6HZ, lH), 4,02 (G SHZ, lH), 3,58 (m, IH), 3,31 (m, 1H), 3,49 (S, 3H), 2,36 (S, 3H), 1,81 (S, 3H), 1,68 (d 6, 3H), 1,61 (s, 3H), 1,53 (S, 3H), 1,00 (d 6Hz, 3H), och 0,82 (d 7Hz, 3H). m/z = 748 (M+) Föreningen enligt exempel 16 framställdes på liknande sätt: §xemQel 16 5-acetoxi,23-p-tolyloxitiokarbonyloxi faktor C (430 mg), /<1/23 + 133° (5 o,4s, cnc13); A åâgfl 237,5 (3s.9oo), 244 (3e.9oo) och 273 nm 3500 (OH), 1732 (acetat) och l7l0 cm_l (ester). 5 (CDCI3) inkluderar 7,17 (d 8Hz, ZH), 6,99 (d 8Hz, 2H), 4,04 (d 6Hz, IH), 3,98 lÛ HZ, IH), (m, lin: 3131 (m: lfnr 2134 (s, 39 (s, 3H), 1,52 (s, 3H), 0,99 (d 6Hz, 3H), och 0,81 (d 7Hz, 3H). m/z = 776 (M+) från föreningen enligt exempel 17 (500 mg) i form av ett färglöst skum.

Exemgel 17 5-acetoxi faktor C Till en lösning av faktor C (338 mg) i torr pyridin (0,5 ml) sattes ättiksyraanhydrid (71 mg). Efter 20 timmar vid rums- temperatur hälldes blandningen i diklorometan och lösningen bearbetades för neutralt material. Det sålunda erhållna orena materialet renades genom kromatografi över Merck K 60, 230 - 400 mesh kiseldioxid (28 g). Eluering av kolonnen med di- klorometan: eter (9:l) gav titelföreningen (210 mg) som ut- vanns i form av en kristallin fast substans med smältpunkten cirka 13s°, /oz/zâ + 142° (5 0,64, cHc13); ,\ få? 244,5 nm (Q_max 3l.250); V max (CHBr3) 3490 (OH), 1718 (ester) Och 1730 (acetoxi); <§(CDC13) inkluderar 4,03 (d 6Hz, lH), 3,79 (d 10 Hz, lH), 3,54 (d 10 Hz, lH), 3,31 (m, lH), 2,14 (s, 3H), 1,74 (s, 3H), 1,66 (d 7Hz, 3H), 1,60 (s, ßfl), 1,52 (s, 3H), 0,98 (d, 6Hz, 3H) och 0,78 (d 7Hz, 3H). m/z = 626 (M+) ßxemgel 18 5-acetoxi-23-keto faktor A En lösning av oxalylklorid (1,96 ml) i torr diklorometan (25 ml) vid -700 under kväve behandlades droppvis med en lös- ning av dimetylsulfoxid (3,l9 ml) i torr diklorometan (15 ml) och sedan droppvis med en lösning av 5-acetoxi faktor A (4,91 g) i torr diklorometan (30 ml). Den erhållna lösningen omrördes vid -700 1,5 timmar innan den behandlades droppvis med en lösning av trietylamin (l2,6 ml) i torr diklorometan (40 ml). Reaktionsblandningen omrördes 1,25 timmar utan kyl- ning och hälldes i en (1:l) blandning av kallt vatten och eter. Vattenskiktet extraherades med eter. De kombinerade 503 571 40 organiska skikten tvättades med vatten och saltlösning, tor- kades och indunstades. Det återstående skummet kromatogra- ferades över kiseldioxid med användning av diklorometanzaceton (50:l) och gav titelföreningen (3,4 g), á (CDC13) inkluderar 3,33 (m; 1H), 3,49 (m; 1H), 3,70 (dl0; lH) och 5,52 (d5; lH), m/z inkluderar 652, 634, 609, 591, 574, 482, 263, 235 och l5l.

Föreningarna i exemplen 19 och 20 framställdes på liknande sätt.

Exemgel 19 23-keto faktor B (160 mg) smäucpunkt 213 - 21s° (mjukning vid cirka 209°), /oc/zâ + 122° (g 0,36, cHc13; Å 238,5 (26.400), 244,5 (2e.7o0) cch zez nm (gmax 400); w/max (ester och keton); 6 (CDCl3) inkluderar 5,47 (q 6Hz, lH), 4,02 (d 6Hz, lH), 3,95 (d 6Hz, 1H), 3,73 (d l0Hz, 1H), 3,51 (S, 3H), 3,31 (m, lH)f 1,81 (S, 3H), 1,69 (s, 3H), 1,67 (d 6Hz, 3H), 1,50 (s, 3H), 0,97 (d 6Hz, 3H) och 0,82 (d 7Hz, 3H). m/z = 596 (M+), från faktor B (599 mg) i form av en mikrokristallin fast substans efter kristallisation ur eter.

Exemgel 20 5-acetoxi, 23-keto faktor C (290 mg) smärcpunkc 241 - 243°, /oø/zâ + 11s° (_c_ 0,60, cuc13n A 245 nm (gmax 30.900); vmax (casr3) 3460 (om, 1712 cm* (ester och keton). Ö (CDC13) inkluderar 4,05 (d 6Hz, lH), 3,75 (Ö lOHz, lH)| 3,52 (m, lH), 3,33 (m, IH), 2,14 (S, 3H), 1,76 (S, 3H), 1,69 (S, 3H); 1,68 (d SHZ, 3H), 1,51 (S, 3H), 0,98 (d 6Hz, 3H) och 0,85 (d 7Hz, 3H). m/z = 624 (M+) från föreningen i exempel 17 i form av mikrokristallina nålar efter 503 571 41 kristallisation ur diisopropyleter/eter.

Exemgel 21 23-keto faktor A Föreningen i exempel 18 (276 mg) i metanol (5 ml) vid 00 be- handlades droppvis med en lösning av 2N natriumhydroxid (0,42 ml) i metanol (1,0 ml). Lösningen fick stå 5 timmar vid 50 innan den hälldes i kallt vatten. Blandningen extra- herades med eter och etylacetat. De kombinerade organiska skikten tvättades med saltlösning och torkades och indunsta- des till en fast substans, som renades genom preparativ TLC med användning av diklorometanzaceton (l0:l) som lösnings- medel och gav titelföreningen (140 mg), 6 (CDCI3) inkluderar 3,28 (m; lH), 3,48 (m; lH), 3,70 (dl0; lH) och 4,28 (tr7; lH), m/z inkluderar 592, 549, 482, 370, 263, 235 och 151.

Exemgel 22 5-tert-butyldimetylsilyloxiacetoxi-23-keto faktor A Föreningen enligt exempel 3 (300 mg) i torr dimetylformamid (5 ml) vid 220 behandlades med pyridiniumdikromat (PDC) (l,40 g) och omrördes 3,5 timmar. Mer PDC (1,0 g) tillsattes och omröringen fortsattes l timme. Blandningen hälldes i isvatten och eter. Vattenskiktet tvättades väl med eter. De kombine- rade organiska skikten tvättades med vatten och saltlösning, torkades och indunstades. Återstoden renades genom preparativ kiseldioxid-tunnskiktskromatografi med användning av dikloro- metanzaceton (40:l) som elueringsmedel och gav en fast sub- stans (150 mg), som enligt MS/HPLC visade sig innehålla titelföreningen, m/z inkluderar 782, 721, 592, 549, 370, 340, 263, 235 och 151.

Exemgel 23 23-keto faktor A 0,4 ml av en sporsuspension av Streptomyces thermoarchaensis 503 571 42 NCIB 12015 i 10-procentig glycerol användes för att inokulera en 250 ml Erlenmeyer-kolv som innehöll 50 ml medium: 9 per liter D-glukos 15,0 glycerol 15,0 sojapepton 15,0 NaCl 3,0 CaCO3 1,0 Destillerat vatten till l liter. pH justerades till 7,0 med vattenhaltig NaOH före behandling i autoklav.

Kolven inkuberades vid 280 2 dygn på en roterande skakanord- ning som drevs vid 250 varv per minut , i en bana med 50 mm diameter. 4 ml portioner användes sedan för att inokulera var och en av fyra 2-liters planbottnade kolvar, som vardera innehöll 200 ml av samma medium före inkubation vid samma betingelser under 2 dygn.

Innehållet i de fyra kolvarna användes sedan för att inokulera ett 70 liters fermentationskärl som innehöll 40 liter av samma medium samt polypropylenglykol 2000 (0,06 %). Poly- propylenglykol 2000 tillsattes efter behov under fermenta- tionen för att reglera skumbildning. Fermentationen genom- fördes vid 280 under omröring och luftning som var tillräcklig för att upprätthålla en halt löst syre som var större än 30 % mättnad. Efter 24 timmars fermentation överfördes 800 ml respektive 9 liters portioner till en 70 liters fermentor som innehöll 40 liter medium och en 700 liters fermentor som innehöll 450 liter medium. Båda dessa fermentorer innehöll följande medium: 505 571 43 g per liter D-glukos 2.5 maltdextrin (MD30E) 25,0 Arkasoy 50 12,5 betmelass 1,5 K2HP04 0,125 CaCO3 (Ar) 1,25 Silicone 1520 (Dow Corning) 0,6 Destillerat vatten till l liter. pH justerades till 6,5 med vattenhaltig HZSO4 före sterilisering.

Dessa fermentationer genomfördes vid 340 med omröring och luftning som var tillräcklig för att upprätthålla en halt löst syre som var större än 30 % mättnad. Polypropylenglykol 2000 antiskumningsmedel tillsattes efter behov. Efter 24 timmar reglerades pH-värdet i varje fermentor till 7,2 genom tillsättning av vattenhaltig HZSO4. Fermentationsprodukterna skördades och sammanfördes efter 4 dygn.

Mycelet (lO,4 kg) från den skördade buljongen (423 liter) uppsamlades i en centrifug enligt Sharples PSl6AY. Mycelet omrördes kraftigt i metanol (50 liter) 40 minuter och filtre- rades sedan. Resten återsuspenderades i metanol (15 liter) och filtrerades ånyo. De kombinerade filtraten (55 liter) blandades sedan med vatten (27 liter) och 60 - 80 petroleum- eter (30 liter) och omrördes 20 minuter.

Faserna separerades i en Westfalia MEMl256-centrifug och metanolfasen (75 liter) blandades med mer vatten (38 liter) och 60 - 80 petroleumeter (30 liter). Efter 20 minuter sepa- rerades faserna åter i centrifugen och aceton (2 liter) tillsattes till petroleumeterfasen för att bryta emulsionen.

Metanolfasen (ll0 liter) blandades med vatten (38 liter) och 60 - 80 petroleumeter (30 liter) en tredje gång och fa- serna separerades som tidigare. Aceton (3 liter) tillsattes ånyo till petroleumeterfasen för att bryta emulsionen. 503 571 44 De tre hexanfaserna sammanfördes (90 liter) och koncentrera- des vid lågt tryck (ångtryck 25°).Koncentratet (9,8 liter) torkades med natriumsulfat (3 kg) och indunstades sedan till en olja.

Oljan löstes i diklorometan (0,5 liter) och filtrerades genom Dicalite 478. Lösningen (0,9 liter) infördes i en kolonn (150 x 10 cm) kiseldioxid (Merck) i en mängd av 6 liter per timme, tvättades med diklorometan (4 liter) och eluerades med en blandning av kloroformzetylacetat (3:l volym-volym).

Den fraktion som eluerades mellan 14,6 och 33,3 liter kon- centrerades till en fast substans och återupplöstes i kloro- formzetylacetat (3:l volym-volym).

Lösningen omkromatograferades på en kolonn med kiseldioxid och med samma lösningsmedel. Den fraktion som eluerades mellan 14,5 och 31,5 liter torkades till en fast substans och löstes i kloroformzetylacetat (3:l volym-volym). Denna lösning kromatograferades ånyo på kiseldioxid under samma betingelser som förut och den fraktion som eluerades mellan 14 och 31 liter torkades till en fast substans.

Den fasta substansen löstes i 70 % volym-volym acetonitril i vatten (l,23 liter) varvid tillräckligt mycket metanol tillsattes för att ge en klar lösning. Lösningen kromatogra- ferades i 5 ml portioner på en kolonn av Spherisorb ODS2.

Kolonnen eluerades med 70 % acetonitril vid en flödeshastig- het som ökade från 20 mm per minut till 34 ml per minut inom 21 minuter. Fraktionen från varje portion som eluerades mellan 12,4 och 16 liter uppsamlades tillsammans och utspäd- des med en lika stor volym vatten. Lösningen hälldes sedan i en kolonn av makroretikulär polystyren (2 liter) av typ Montedison Sll2. Kolonnen tvättades med 35-procentig aceto- nitril och eluerades med aceton. Fraktionen som eluerades mellan 0,5 och 1,25 liter torkades till en fast substans.

Den fasta substansen löstes i acetonitril (20 ml) och kroma- tograferades på en kolonn av Sephadex LH20 i samma lösnings- 45 medel. De fraktioner som eluerades mellan 1,08 och 1,26 liter uppsamlades och torkades till en fast substans.

Den fasta substansen löstes i 60-procentig acetonitril (10 ml) med tillräckligt mycket metanol tillsatt för att ge en klar lösning. Den kromatograferades ånyo i 2 ml portioner på kolonnen av Spherisorb ODS2 och eluerades med 60-procentig acetonitril vid 25 ml per minut. De fraktioner som eluerades mellan 0,95 liter och 1,08 liter uppsamlades tillsammans och torkades till en fast substans. Denna fasta substans återupplöstes i kloroform (5 ml) och kromatograferades på en kolonn av Merck kiselgel 60. Den eluerades med kloroform vid l0 ml per minut och fraktionen som eluerades mellan 400 ml och 790 ml torkades och gav därvid titelföreningen (33 mg) i form av en fast substans. NMR-spektret visade att substansen innehöll 23-keto faktor A.

E.I. masspektroskopi gav en molekyljon vid 610 och karakteris- tiska fragment vid 592 549 498 482 370 263 l5l vid HPLC visade det sig att ett prov innehöll 23-keto faktor A vid jämförelse med autentisk keton som framställts genom kemisk oxidation av faktor A. gxemgel 24 5-fenoxiacetoxi-23-deoxifaktor A Föreningen enligt exemepl 2 (350 mg) och azobisisobutyro- nitril (25 mg) i torr toluen (20 ml) under kväve vid 1200 behandlades droppvis med en lösning av tri-n-butyltennhydrid (0,5 ml) i torr toluen (10 ml). Lösningen kokades 90 minuter 505 571 46 under återflöde, kyldes och indunstades. Resten kromatogra- ferades över kiseldioxid med användning av diklorometanzaceton (40:l) som lösningsmedel och gav titelföreningen (280 mg), 5 (CDC13) inkluderar 3,32 (m, lH), 3,42 (dl0, 1H), 3,57 (m, 1H), 4,71 (s, 2H), 5,59 (d6, lH) och 6,8 till 7,4 (m, SH), m/z inkluderar 730, 712, 578, 560, 468, 450, 356, 314, 299, 249, 248, 221 och 151.

Föreningarna i exemplen 25 och 26 framställdes på liknande sätt.

Exempel 25 23-deoxi faktor B smältpunkt 184 - 1s6°, /a-/zå + 15s° (g 0,40, cHc13), Åâšg” 238,5 (28-l50)°°h 244-5 Hm (inmx 30.650): Vnmx (cHBr3) 3450 (OH) och 1705 cm_l (ester). § (CDCI3) inkluderar 4,01 (d 6Hz, 1H), 3,95 (d 6Hz, lH), 3,49 (s, 3H), 3,29 (m, lH), 1,80 (s, 3H), 1,64 (d 6Hz, 3H), 1,58 (s, 3H), 1,53 (s, 3H), 0,98 (d 7Hz, 3H), och 0,69 (d 6Hz, 3H). m/z = 582 (M+), från före- ningen i exempel 15 (350 mg) med undantag av att resten kroma- tograferades med användning av diklorometan och därefter med diklorometanzeter (95:5) och gav den rubricerade föreningen i form av en kristallin fast substans efter pulverisering med n-pentan.

Exempel 26 5-acetoxi, 23-deoxi faktor C (256 mg) smäitpunkt 230° (sönaeraelning), /oc/zš + 147° ston (5 0,32, cnc13), Å max 238,5 (2s.000), 244,5 nm (g_max 30.300); Vnmx (CHBI3) 3440 (OH), 1730 (acetoxi) och 1710 Cm-1 (ester). § (cnc13) inkluderar 4,05 (d sflz, 15), 3,57 (m, 1H>, 3,33 (m ln), 2,15 (S, 3H), 1,75 (S, 3H), 1,64 (d euz, 3H), 1,59 (S, 3H), 1,53 (s, 3H), 0,99 (d 6Hz, 3H) och 0,68 (d 5Hz, 503 571 47 3H). m/z = 610 (M+), från föreningen i exempel 16 (385 mg) efter kristallisering ur n-pentan.

Exemgel 27 23-deoxi faktor A Föreningen i exempel 24 (240 mg) sattes till en mättad lös- ning av ammoniak i metanol (10 ml) vid -50. Lösningen omrör- des vid Oo till l0° 2 timmar innan den indunstades till torrhet. Återstoden kromatograferades över kiseldioxid med användning av diklorometanzaceton (20:l) och gav titelföre- ningen (l8O mg), S (CDCl3) inkluderar 3,27 (m, lH), 3,42 (d9, lH), 3,54 (m, lH), och 4,29 (t6, lH), m/z inkluderar 596, 578, 560, 468, 450, 356, 314, 299, 249, 248, 221 och 151.

Exemgel 28 5-acetoxi 23-mesyloxi faktor A En lösning av 5-acetoxi faktor A (3,46 g) i pyridin (30 ml) kyldes i ett isbad och behandlades med metansulfonsyraan- hydrid (2,2 g). Efter 30 minuter fick blandningen anta rums- temperatur och efter ytterligare 60 minuter fördelades den mellan etylacetat och 2N klorvätesyra. Den organiska fasen separerades och tvättades i tur och ordning med 2N klorväte- syra, mättad vattenlösning av natriumvätekarbonat och slut- ligen mättad saltlösning. Den organiska lösningen torkades (Na2SO4) och lösningsmedlet indunstades och efterlämnade ett skum, som kromatograferades genom en kiseldioxidkolonn (Merck Arc 9385) med hcxan (so° - ao°)/cty1acctac (3=1) och eluerades med samma lösningsmedel. Lämpliga fraktioner av den huvudsakliga komponenten kombinerades och lösningsmedlet avdunstades, varvid titelföreningen erhölls i form av ett skum (z,os g). /OL/zš + 1s4° (c = 0,56; cnc13), Aâïíla. 247 nm (f. z9o7o); vmax (caßr3) asso, 3470 (om och 1135, 1715 (ester); 5 (CDCI3) inkluderar 4,90 (m, lH), 3,05 (s, 3H) och 2,16 (s, 3H). 503 571 48 gxemgel 29 23-tosyloxi faktor B Faktor B (250 mg), p-toluensulfonsyraanhydrid (tosic anhydride) (204 mg) och några kristaller 4-N,N-dimetylamino- pyridin omrördes tillsammans i torr pyridin (0,5 ml) 24 tim- mar. Blandningen hälldes i eter och den organiska fasen tvättades sedan i tur och ordning med 2M klorvätesyra, mät- tad vattenlösning av natriumvätekarbonat och slutligen salt- lösning. Indunstning av det torkade (Na2SO4) eterskiktet gav orent material som i diklorometan infördes i en kolonn av kiselgel (50 g, Merck Kieselgel 60, 203 - 400 mesh) som beretts i samma lösningsmedel. Eluering med diklormetan:eter (9:l) tillhandahöll den huvudsakliga komponenten vilken re- nades ytterligare genom preparativ HPLC. Titelföreningen erhölls i form av ett gummi /06/zâ + 1730 (c 0,84, CHCl3); Å max (Et0H 235 (30.000) och 244,5 nm (i_max 30.800); v max Cand 1708 cm (ester); S (CDCI3) inkluderar 7,82 (d, lOHz, 2H), 7,29 (d, l0Hz, 2H), 4,83 (q, 3Hz, lH), 3,50 (s, 3H) och 2,43 (s, 3H)ï m/z = 752 (M+).

Exemgel 30 (a) 5-acetoxi-23-n-butoxi faktor A Silverkarbonat (1 g) sattes till en lösning av 5-acetoxi faktor A (325 mg) i torr eter och därefter tillsattes jod- butan (0,5 ml) och silverperklorat (550 mg). Blandningen om- rördes vid rumstemperatur 20 timmar varefter kollidin (0,5 ml) tillsattes. Efter omröring ytterligare 20 minuter filtrera- des blandningen och filtratet tvättades i tur och ordning med 2N klorvätesyra, mättad vattenlösning av natriumväte- karbonat och vatten. Den torkade organiska fasen indunstades nästan till torrhet och oljan renades genom kromatografi genom Merck Kieselgel 60, 230 - 400 mesh. Eluering av kolonnen med hexanzetylacetat (3:l) gav titelföreningen i form av ett färglöst skum (276 mg) /Q /2% - 1600 (g 0,94, CHCI3) Å max 503 571 49 (EtOH) 245 nm (i_maX 28300); 5 (CDCl3) inkluderar 3,16 (m, lH), 3,43 (m, lH), 3,59 (m, lH).

Följande föreningar framställdes på liknande sätt: (b) 5-acetoxi-23-etoxi faktor A från 5-acetoxi faktor A och etyljodid. Titelföreningen erhölls i form av ett färglöst skum /44/2% + 167° (9 1,02, cHc13), A max (ston) 245 nm (§,, 28070), <5 (CDCl3) inkluderar 3,25 (m, lH), 3,46 (m, lH), 3,64 (m, lH). gxemgel 32 23-metoxi faktor B Silversalicylat (509 mg) sattes till en lösning av faktor B (128 mg) och metyljodid (0,5 ml) i torr eter (50 ml) och blandningen omrördes 4 dygn vid rumstemperatur och filtre- rades sedan. Filtratet indunstades och det erhållna gummit renades genom kromatografi genom Merck Kieselgel 60, 230 - 400 mesh (100 ml). Eluering av kolonnen med petroleumeter (kokpunkt 40 - 6o°)=ety1acetat (3=1) gav ticelföreningen 1 form av ett färglöst skum (85 mg) /M /zš + 1880 (3 0,56, CHCl3), Å max (EtOH) 245,5 nm (2., 29300) é (CDCI3) inklu- derar 3,34 (s, 3H), 3,40 (m, lH), m/z = 612 (M+).

Föreningen i exempel 33 framställdes på liknande sätt.

Exemgel 33 23-etoxi faktor B (147 mg) /oL/zå + 1940 (g 0,72, CHCl3), Å max (EtOH 245,5 nm (Q , 28500), § (CDCI3) inkluderar 3,26 (m, lH), 3,47 (m, lH), 3,65 (m, lH), från faktor B (183 mg) och etyljodid (0,5 ml).

Exemgel 34 Faktor A 23-hemioxalat 503 571 50 Faktor A (l g, cirka 70-procentig renhet) och kalciumkarbonat (l,5 g) omrördes tillsammans med diklorometan (20 ml) vid 210 och suspensionen försattes i en enda portion med ett överskott av oxalylklorid (1,0 ml). Efter 4 - 5 minuter be- handlades blandningen med vatten (15 ml) och efter ytterligare 5 minuter med 2M HCl (10 ml) och etylacetat (70 ml). Den or- ganiska fasen separerades, tvättades med vatten och saltlös- ning och behandlades sedan med avfärgande träkol. Efter 5 - 10 minuter filtrerades den organiska lösningen genom fas- separerande papper och filtratet befriades från lösningsmedel. Återstoden i eter (50 ml) klargjordes genom filtrering genom "Hyflo" och efter avlägsnande av lösningsmedlet erhölls ett ljusgult skum. Pulverisering av detta material med diiso- propyleter (cirka 7 ml) gav titelföreningen i form av en kristallin fast substans (750 mg) efter tvättning av den fasta substansen med diisopropyleter och n-pentan. De fysi- kaliska konstanterna och spektrumvärdena liknar dem som beskrevs för produkten i exempel 38. §xempel 35 Faktor A En lösning av 23-hemioxalat faktor A (500 ml) i diklorometan (30 ml) omrördes kraftigt med vattenhaltig natriumhydroxid (l,54 g i 30 ml H20) 2 timmar vid 210. Den organiska fasen uppsamlades och vattenfasen tvättades med en liten volym diklorometan. De organiska faserna kombinerades, tvättades med 2M HCl, torkades sedan (Na2SO4) och befriades från lös- ningsmedel och gav titelföreningen (430 mg) i form av ett skum. Föreningen visade sig vara faktor A vid jämförelse med ett autentiskt prov av faktor A.

Exempel 36 Faktor A, 5-hemisuccinat En lösning av faktor A (306 mg) och bärnstenssyraanhydrid (60 mg) i torr pyridin (0,5 ml) omrördes vid 220 24 timmar. 503 571 51 Blandningen utspäddes med eter och den organiska fasen tvät- tades sedan med 2N klorvätesyra och saltlösning. Indunstning av det torkade eterskiktet gav ett skum, ur vilket titel- föreningen isolerades genom preparativ HPLC i omvänd fas.

Produkten i eter utfälldes i form av en vit amorf fast sub- stans (86 mg) vid tillsättning av n-pentan /M'/zš + 1250 (9 0,44, cHc13>, A ägg” 245 mm <2;max 30.700), »/max (cHBr3) 3490 (ou) 3300 - 2200 (cozn), 1730 (syrakarbonyi) Och 1710 cm'1 (ester);¿ (c0c13) inkluderar 2,74 (S, 4H), m/z = 712 (M+) Exemgel 37 5-acetoxi faktor A, 23-hemioxalat 5-acetoxi faktor A (600 mg), kalciumkarbonat (400 mg) och ett överskott av oxalylklorid (0,8 ml) omrördes tillsammans i torr diklorometan (20 ml) vid 210 en och en kvarts timme.

Blandningen, utspädd med eter, hälldes i en mättad vatten- lösning av natriumvätekarbonat och omrördes sedan kraftigt 20 minuter för surgöring till pH 2 med 2N klorvätesyra.

Indunstning av den torkade (Na2SO4) organiska fasen gav ett gult gummi som löstes i aceton och lösningen omrördes sedan med avfärgande träkol. Efter vanlig upparbetning erhölls ett färglöst skum. Detta material löstes i eter (5 ml) och lösningen utspäddes med n-pentan för utfällning av titel- föreningen i form av en amorf vit fast substans (403 mg), /~4/23 + 160° (9 0,40, cHc13), A âšïfl 245 nm (¿.max 30.800), \/max (CHBr3) 3530, 3445 (OH), 1802 (syramonomer), 1775 (syra- dimer) och 1728 cm_l (estrar); 6 (CDCI3) inkluderar cirka 5,53 (otydlig d., lH), 5,12 (m, lH) och 2,16 (s, BHL Exemgel 38 Faktor A, 23-hemioxalat Till en omrörd och kyld (0 - 50) lösning av 5-acetoxi faktor A, 23-hemioxalat (120 mg) i metanol (4 ml) sattes droppvis en 503 571 52 lösning av natriumhydroxid (14 mg) i vatten (l ml). Efter en och trekvarts timme hälldes den ljusgula lösningen i etyl- acetat/2N klorvätesyra och den organiska lösningen uppsamla- des sedan, torkades (Na2SO4) och befriades från lösnings- medel och gav ett nästan färglöst skum. Detta material löstes i n-pentan som innehöll en liten volym eter och lösningen extraherades sedan med utspädd vattenlösning av kaliumväte- karbonat. Vattenlösningen surgjordes till pH 2 med 2N klor- vätesyra och fällningen extraherades sedan i diklorometan.

Indunstning av den torkade (Na2SO4) organiska fasen gav ett gummi som löstes i en liten volym eter. Utspädning av denna lösning med n-pentan gav titelföreningen (52 mg) i form av en vit fast substans /°(/23 + l560 (c 0,69, CHCl3); ,\ 244,5 nm Qmax, 2s.2oo); vmax (cnßr3) 3360 till 3600 (OH), 1805 (syramonomer) och 1720 cm_l (syradimer och estrar); :S (CDCl3) inkluderar 4,30 (d, 5Hz, lH) och 5,14 (m, lH). §xemgel 39 Faktor B, 23-hemioxalat Titelföreningen framställdes från faktor B på ett sätt som liknar det som beskrivits i exempel 37. Den renades genom preparativ HPLC i omvänd fas och erhölls i form av ett amorft vitt pulver (eter:n-pentan) /q¿/23 + 1600 (2 0,20, CHCl3); Et0H _ Åmax 245,5 nm (imax 28.800), vmax (cmar3) 3460 (om, 1 1800 (syramonomer), 1770 (syradimer), l724 och 1712 cm- (estrar); S (CDCl3) inkluderar 5,15 (m, lH) och 3,50 (s, 3H). m/z = 670 (M+). ßxemgel 40 5-acetoxi, 23-etyloxalyloxi faktor A En lösning av 5-acetoxi faktor A (320 mg) och ett överskott av etyloxalylklorid (0,5 ml) i torr diklorometan (6 ml) om- rördes tillsammans i närvaro av kalciumkarbonat (300 mg) l 503 571 53 timma. Blandningen, utspädd med eter, hälldes i mättad natriumvätekarbonatlösning och omrördes sedan 20 minuter innan den hälldes i etylacetat. Indunstning av den torkade (Na2SO4) organiska fasen gav ett gummi (325 mg) som i dikloro- metan infördes i en kolonn av Merck Kieselgel 60, 70 - 200 mesh kiseldioxid (25 g) som beretts i samma lösningsmedel.

Eluering av kolonnen med diklorometan och sedan med dikloro- metanzeter (95:5) gav titelföreningen (265 mg) i form av ett vitt skum /ofl/zå + 157° (5 0,41, cHc13); Å âšgfi 245 nm (gmax 32.800), Vmax (cmar3) 3530, 3480 (om, 1760 och 1735 cm* (estrarn é (cnc13) inkluderar 5,4 till 5,6 (m, 2H), 5,05 (m, lH), 4,32 (q, 7 Hz, 2H), 2,13 (s, 3H) och 1,35 (t, 7 Hz, 3H).

Exemgel 41 23-metyloxalyloxi faktor A En lösning av 5-acetoxi, 23-etyloxalyloxi faktor A (50 mg) i metanol (l ml) som innehöll koncentrerad svavelsyra (0,0l ml) fick stå l7 timmar vid 210. Blandningen hälldes sedan i etylacetat och den organiska fasen bearbetades för neutralt material. Produkten renades genom kromatografi i Merck Kieselgel 60, 70 - 230 mesh kiseldioxid (15 g) med användning först av diklorometan och sedan av diklorometan:eter (9:l) som elueringslösningsmedel. Titelföreningen erhölls i form av ett färglöst skum (25 mg), EtOH 26.000)ï max /GL/23 + 1470 (Q 0,28, CHCI3), Å 245 nm (2,max V/max (CHBr3) 3550, 3480 (OH), 1763, 1737 och 1710 cm_l (estrar); 5 (CDC13) inkluderar 4,29 (br.t., 7 Hz, lH), 5,09 (m, lH) Och 3,88 (S, 3H).

Exemgel 42 Faktor A, 5,23-bis hemioxalat Faktor A (200 mg) och ett överskott av oxalylklorid (0,3 ml) omrördes tillsammans i diklorometan (3 ml) i närvaro av kal- 503 571 54 ciumkarbonat (Calofort U, 300 mg) 2 timmar vid 210. Blandningen hälldes i eter/mättad vattenlösning av natriumvätekarbonat och omrördes sedan ytterligare 20 minuter före surgöring till pH 2 med utspädd klorvätesyra. Indunstning av den torka- de (Na2SO4) organiska fasen gav ett gummi, ur vilket titel- föreningen isolerades genom preparativ HPLC i omvänd fas och erhölls i form av en amorf fast substans (eterzn-pentan) OH 22 o _ Et /d./ D + 142 (9 0,41, cHcl3). Å max 29.200); 245,5 nm (2_max max (CHBr3) 3550, 3440 (OH) 1800 och 1775 (syramonomer) och 1730 cm_l (estrar); 5 (CDCl3) inkluderar 5,64 (m, 2H) och 5,13 (m, lH).

Exemgel 43 Faktor B 23-kloroacetat Faktor B (600 mg) och ett överskott av kloroacetylklorid (0,4 ml) omrördes tillsammans med torr diklorometan (10 ml) i närvaro av kalciumkarbonat (Calofort U, 380 mg) vid 210 20 timmar. Blandningen hälldes sedan i etylacetat och den organiska fasen separerades och tvättades med en mättad vattenlösning av natriumvätekarbonat, 2N klorvätesyra och saltlösning. Indunstning av den torkade (Na2S04) organiska fasen gav ett gult gummi som vid pulverisering med diiso- propyleter/bensin (40 - 600) gav en kristallin fast substans.

Omkristallisering av detta material ur diisopropy1eter:bensin (40 - 600) gav titelföreningen med smältpunkten 224 - 2250, 23 Q _ Bron _ /°¿/ D + 77 (9 0,60, cHcl3),,¿ max 244,5 (g_max 30.250), \/max (CHBr3) 3540, 3470 (OH), 1740 (kloroacetat) och l7l0 em'1 tester), 6 (cncl3) inkluderar 4,99 (m, ln) een 3,49 (S, sn). m/z = 674, 676 (M+ 35 cl een 37 cl).

Exemggl 44 5-acetoxi-23-cyklopropylkarbonyloxi faktor A En lösning av 5-acetoxi faktor A (140 mg) i pyridin (1 ml) behandlades med cyklopropankarboxylsyraklorid (0,08 ml). 503 571 55 Efter 3 timmar fördelades reaktionsblandningen mellan etyl- acetat och 2N klorvätesyra. Den organiska fasen separerades och tvättades i tur och ordning med 2N klorvätesyra och med mättad vattenlösning av natriumvätekarbonat. Den organiska lösningen torkades (Na2SO4) och lösningsmedlet indunstades och efterlämnade en olja, som kromatograferades i en kolonn med kiseldioxid (Merck Art 9385; 80 ml), beredd i hexan (600 till 800)/etylacetat (3:l) och eluerades med samma lösningsmedel. Lämpliga fraktioner av den huvudsakliga kompo- nenten kombinerades och lösningsmedlet indunstades och gav titelföreningen i form av ett skum (70 mg). 22 1 /oe/ D + 143° (c = 0,54; cnc13); z\ 3 250,2 (i = 20310), vmax (cmar3> 3550, 3470 (om och 1733, 1712 (cstcr), é (CDCl3) inkluderar 2,16 (s, 3H), 3,33 (m, lH), 3,88 (d, J 10 Hz, lH), 5,01 (m, lH) och 5,5 ~ 5,6 (m, 2H).

Föreningarna i exemplen 45 till 47 framställdes på liknande sätt.

Exemgel 45 5-acetoxi-23-cyklobutylkarbonyloxi faktor A 5-acetoxi faktor A (0,5 g) och cyklobutankarboxylsyraklorid (0,25 ml) gav titelföreningen i form av ett skum (0,37 g).

CHCl max Vmax (cHBr3) 3540, 3460 (om och 1729, 1710 (cctcrn /u /Zš + 14s° (c = 0,535; cnc13y; ,\ 3 250,2 (å= 179s0); 5 (CDCl3) inkluderar 2,16 (s, 3H), 3,12 (kvintett, J 8Hz, lH), 3,32 (m, lH), 3,91 (d, J 10 Hz, lH), 4,9 - 5,1 (m, 2H) och 515 _ 5y6 (m| §xemEel 46 5-acetoxi-23-cyklopentylkarbonyloxi faktor A 5-acetoxi faktor A (0,28 g) och cyklopentylkarbonylklorid (0,2 ml) gav titelföreningen i form av ett skum (0,l7 g). 583 571 56 22 o _ _ _ cncl /M/ D + 149 (c - 0,475, cHc13), ,\ max 3 250,2 om (¿ = 19900); x/max (cmar3) 3480 (on), och 1730, 1710 (cstern å (CDCl3) inkluderar 2,16 (s, 3H), 2,74 (kvintett, J 7Hz, lH), 3,32 (m, (d, J (m, 5,5 _ 5,6 (m, 2H). ßxempel 47 5-acetoxi-23-cyklohexylkarbonyloxi faktor A 5-acetoxi faktor A(0,5 g) och cyklohexylkarbonylklorid (0,25 ml) gav titelföreningen i form av ett skum (0,5l g). /q /zg + 143° (c = 0,58; cHc13); /\ fiïfšls 250,2 (i = 21570), max (cHBr3) 3540, 3470 (on), 1730, 1710 (ostar), 5 (cDc13) inkluderar 2,17 (s, 3H), 3,32 (m, lH), 3,91 (d, J l0Hz, lH), 4,9 - 5,1 (m, zu), 5,5 - 5,6 (m, 211) Exempel 48 23-cyklopropylkarbonyloxi faktor A En omrörd lösning av 5-acetoxi-23-cyklopropylkarbonyloxi faktor A (230 mg) i metanol (15 ml) kyldes i ett isbad och behandlades med 3-procentig vattenlösning av natriumhydroxid (0,5 ml). Efter 5 timmar, under vilken tid reaktionsbland- ningen fick anta rumstemperatur, fördelades lösningen mellan etylacetat och 2N klorvätesyra. Den organiska fasen separe- rades, tvättades med 2N klorvätesyra (X2) och torkades (Na2S04) och lösningsmedlet avdunstades. Aterstoden kromato- graferades i en kiseldioxidkolonn (Merck Art 9385; 150 ml) beredd i hexan (600 - 800)/etylacetat och eluerades med samma lösningsmedel. Lämpliga fraktioner av den huvudsakliga kom- ponenten kombinerades och lösningsmedlet indunstades varvid titelestern erhölls i form av ett skum (l70 mg). /ai/zš + l46° c cl (c = 0,46; cnc13): A mlšx 3 250,2 nmf, = 20090), vmax (cmsr3) 3550, 3480 (on) och 1709 (osten: S (cHc13) innoce- rar (m, (dy J lÛHZI (t: J -IHZI och 5,01 (m, lH). 503 571 57 Föreningarna enligt exempel 49 - 51 framställdes på liknande sätt.

Exemgel 49 23-cyklobutylkarbonyloxi faktor A Deprotektion av 5-acetoxi-23-cyklobutylkarbonyloxi faktor A (330 mg) gav titelestern i form av ett skum (270 mg). 20 o _ _ _ CHCl _ _ /OL/ D + 149 (c - 0,53, cHc13), A max 3 250,2 (ä- 20430), »/max (CHBr3) 3550, 3480 (OH), 1710 (ester); 5' (CDCI3) inklu- derar 3,13 (kvintett; J 8Hz, lH), 3,26 (m, lH), 3,92 (d, J 10 Hz] (ty J 4,9 _ Sfl (m, gxemgel 50 23-cyklopentylkarbonyloxi faktor A Deprotektion av 5-acetoxi-23-cyklopentylkarbonyloxi faktor A (O,25 g) gav titelestern i form av ett skum (0,2l5 g) CHCl Ä max \/max (CHBr3) 3550, 3480 (OH), 1710 (ester); S (CDCI3) inkluderar 2,74 (kvintett, J 7HZ, lH), 3,26 (m, lH), 3,91 (d, J lÛHZ, lH), 4,30 (t, J 7HZ, lH) 4,95 (m, IH). /q/zg + 141° (c = 0,63; cuc13); 3 250,2 mn ($_= 19990), Exemgel 51 23-cyklohexylkarbonyloxi faktor A Deprotektion av 5-acetoxi-23-cyklohexylkarbonyloxi faktor A (0,45 g) gav titelestern i form av ett skum (0,42 g). 20 0 _ _ _ cnc1 _ /04/ D + 132 (c - 0,705, 011013). Å max 3 250,2 (i- 18510) Vnmx (CHBr3), 3555, 3480 (OH), l7lO (ester); Å (CDCI3) inklu- derar 0,69 (d, J 7Hz, 3H), 3,91 (d, J 10 Hz, lH), 4,29 (t, J 7Hz, lH), 4,96 (m, IHL 503 571 58 Exempel 52 23-cyklopropylkarbonyloxi-5-metoxikarbonyloxi faktor A En lösning av 23-cyklopropylkarbonyloxi faktor A (0,1 g) i torr diklorometan (15 ml) kyldes i ett isbad och behandlades med pyridin (0,2 ml), följd av en lM lösning av metylkloro- formiat i diklorometan (0,3 ml). Efter 20 minuter utspäddes lösningen med diklorometan och tvättades med 2N klorvätesyra och torkades sedan över natriumsulfat och lösningsmedlet avdunstades. Återstoden kromatograferades i en kolonn med kiseldioxid (Merck Art 9385; 100 ml) beredd i hexan (600 - 800)/etylacetat (3:l) och eluerades med samma lösningsmedel.

Lämpliga fraktioner av den huvudsakliga komponenten kombine- rades och lösningsmedlet indunstades och efterlämnade titelföreningen i form av ett skum (0,106 g). /o(/zg + 1490 _ _ _ cncl = _ c - 0,63, cHc13). Å max 3 250,2 (i, 20470), vmax (cmar3) 3470 (on), 1745 (karbonat), 1710 (ester), 998 (c-0); å (CDCl3) inkluderar 5,56 (s, lH), 5,01 (m, lH), 3,88 (d, J l0Hz, lH), 3,83 (S, 3H), 0,67 (d, J 7Hz, 3H).

Föreningarna enligt exemplen 53 - 55 framställdes på liknande sätt: Exempel 53 23-cyklobutylkarbonyloxi-5-metoxikarbonyloxi faktor A (0,l3 g) CHCl 20 o _ _ _ /°¿/ D + 149 (C _ 0,515, CHC13), A max 3 250,6 (É = 20l00); max (CHBr3) 3480 (OH), 1744 (karbonat), 1710 (ester), 996 (c-0); S (c0c13) 1nk1uderar 5,56 (s, 1H), 4,96 (m, 10), 3,92 (d, J 10 Hz, lH), 3,83 (s, 3H), 3,13 (kvintett, J 8Hz, lH), 0,70 (d, J 7Hz, 3H) från 23-cyklobutylkarbonyloxi faktor A (0,12 g).

Exempel 54 23-cyklopentylkarbonyloxi-5-metoxikarbonyloxi faktor A (0,1l5 9) 503 571 59 Å CHCl max 3 250,2 (2 = 22160), /øc/zg + 1410 (c = 0,505,- cHc13); Vnmx (CHBr3) 3470 (OH), 1744 (karbonat), 1710 (ester), 1000 (C-0); 5 (CDCI3) inkluderar 5,56 (s, lH), 4,95 (m, lH), 3,91 (d, J 10 Hz, lH), 3,83 (s, 3H), 2,74 (kvintett, J 8Hz, lH), 0,69 (d, J 7Hz, 3H) från 23-cyklopentylkarbonyloxi faktor A (0,l06 g). ßxemgel 55 23-cyklohexylkarbonyloxi-5-metoxikarbonyloxi faktor A (0,1 g) 20 ”U n + 13e° (c = o,47; cnc13); /\ :än X 3 250,2 (í_ = 20230); Vnæx (CHBr3) 3470 (OH), 1744 (karbonat), 1710 (ester), 996 (C-0); § (CDCI3) inkluderar 5,57 (s, lH), 4,97 (m, 2H), 3,92 (d, J l0Hz, lH), 3,84 (s, 3H), 0,69 (d, J 7Hz, 3H) från 23-cyklohexylkarbonyloxi faktor A (0,l08 g). §xemEgl 56 Faktor A, 5,23-di-n-butyrat En lösning av faktor A (306 mg), n-smörsyraanhydrid (0,33 ml) och 4-dimetylaminopyridin (244 mg) i pyridin (5 ml) omrördes vid 200 18 timmar och hälldes sedan i en blandning av etyl- acetat och 2N klorvätesyra (50 ml av vardera). Den organiska fasen tvättades med 2N klorvätesyra, mättat natriumväte- karbonat (25 ml) och saltlösning (25 ml) och torkades (magnesiumsulfat) och indunstades till torrhet. Resten re- nades genom kromatografi över Kieselgel 60 (40 g). Eluering av kolonnen med lättpetroleumzetylacetat (5:l) gav titel- föreningen (200 mg) i form av ett färglöst skum, /af/zg + 144° (c 1,13, cHc13), Åmax (ston) 245 nm (2 31.800), v (cHBr3) 1720 cm* (estrar), .g (coc13) inkluderar 5,5 :111 5,5 (m, 211), 4,94 (m, m), 3,92 (d, J 10:12, m), 2,39 (t, J 7Hz, 2H), 2,28 (t, J 7Hz, 2H) och 0,70 (d, J 7Hz, 3H), m/z = 752 (m). mâX 503 571 60 Föreningarna enligt exemplen 58, 59, 62, 64, 66, 67 och 96 framställdes på liknande sätt.

Exemgel 57 Faktor A, 23-n-butyrat En lösning av faktor A 5,23-di-n-butyrat (160 mg) i metanol (10 ml) omrördes vid OO och lM natriumhydroxid (0,25 ml) tillsattes. Den erhållna lösningen omrördes 90 minuter vid 0 till 50 och sedan tillsattes mer lM natriumhydroxid (0,25 ml) och omröringen fortsattes ytterligare 4 timmar. Lösningen hälldes i en blandning av etylacetat (50 ml) och 2N klorväte- syra (25 ml) och den organiska fasen tvättades med vatten och saltlösning och torkades (magnesiumsulfat) och indunsta- des till torrhet. Återstoden renades genom kromatografi över Kieselgel 60 (20 g). Eluering av kolonnen med lättpetroleum:- etylacetat (2:l) gav titelföreningen (68 mg) i form av ett färglösa; skum, /Qí /zg + 1s4° (c 1,03, cHc13), Å max (Ecom 244,5xun (2,29.600), Vmax (CHBr3) 3550 och 3470 (OH), och 1710 cnfl (cstrar), 5 (cnc13) inkiudcrar 4,93 (m, 111), 4,28 (t, J 7Hz, IH), 3,91 (d, J l0Hz, lH), 2,28 (t, J 7Hz, 2H), 1,65 (m, 2H), 0,94 (t, J 7Hz, 3H) och 0,69 (d, J 7Hz, 3H), m/z = 682 (M+).

Föreningarna enligt exemplen 61, 63, 65, 68, 90 och 97 fram- ställdes på liknande sätt.

Exemgel 58 Faktor A, 5-acetat, 23-n-butyrat (143 mg) /q/zg + 152° (c 0,7, cnc13), Amax (Ecom 244 mn (i 27.300), vmax (cmar3) 3490 (om och 1720 cnfl (cctrar), g (c0c13) inkluderar 5,5 till 5,6 (m, 2H), 4,95 (m, lH)| 3,92 (d, J l0Hz, lH), 2,29 (m, 2H), 2,16 (S, 3H), 0,96 (t, J 7Hz, 3H) och 0,70 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A, 5-acetat (218 mg) och n-smörsyraanhydrid (0,l6 ml). 503 571 61 Exempel 59 Faktor A, 5,23-diisobutyrat (300 mg) /u/Zg + 1s7° (c 0,61, cucl3), 2 max (Ecom 244 mm (s. 29.200), vmax (cmar3) 3470 (on) ccn 1720 cm'1 (estrar), á (cDcl3) inkluderar 5,53 (m, za), 4,95 (m, lH), 3,93 (d, J l0Hz, 1H), 2,8 till 2,4 (m, 2H), 1,23 (d, J 7Hz, en), 1,20 (d, J 7Hz, 6H) och 0,70 (d, J 7Hz, 3H) från faktor A (306 mg) och isobutyrylklorid (0,2 ml).

Exempel 60 Faktor A, 5-acetat, 23-isobutyrat En lösning av faktor A, 5-acetat (131 mg), isobutyrylklorid (0,05 ml), pyridin (0,1 ml) och 4-dimetylaminopyridin (25 mg) i torr diklorometan (10 ml) omrördes vid 200 16 timmar. Lös- ningen utspäddes med diklorometan (30 ml), tvättades med des till torrhet. Aterstoden renades genom kromatografi över Kieselgel 60 (15 g). Eluering av kolonnen med lätt- petroleum:etylacetat (4:l) gav titelföreningen (57 mg) i fcrm av ett färglös: skum, /oL/zg + 1s9° (c 0,61, cncl3) Å max (ÉÉOH) 244 nn) (2 30.400), \/max (CHBr3) 3480 (OH och 1713 cm (estrar), 5 (CDCI3) inkluderar 5,5 till 5,6 (m, 2H), 4,95 (m, lH), 3,93 (d, J l0Hz, lH), 2,55 (septett, J 7Hz, lH), 2,17 (s, 3H), 1,20 (d, J 7Hz, 6H) och 0,70 (d, J 7Hz, 3H).

Exemgel 61 Faktor A, 23-isobutyrat (280 mg) /a/Zg + 162° (c 0,65, cncl3), »max (men) 244 mm (i 31.000), V max (CHBr3) 3560 och 3480 (OH), och 1712 cm-1 (estrar), å (CDCI3) inkluderar 4,95 (m, lH), 4,29 (t, J 7Hz, lH), 3,92 (d, J l0Hz, lH), 2,54 (septett, J 7Hz, IH), 1,19 (d, J 7Hz, 6H) och 0,69 (d, J 7Hz, 3H) från faktor A, 5-acetat, 23-iso- butyrat (420 mg). 503 571 62 ßxemgel 62 Faktor A, 5-acetat, 23-heptanoat (437 mg) /ct/Zg + 153° (c 0,6, cnc13), ,)max (ston) 244 nm (2 29.700), vmax (cnsr3) 3490 (on) ccn 1730 cch 1712 cm'l (cstrar), 6 (CDCI3) inkluderar 5,5 till 5,6 (m, 2H), 4,93 (m, lH), 3,91 (d, J l0Hz, lH), 2,28 (t, J 8Hz, 2H), 2,13 (s, 3H), 0,86 (t, J 7Hz, 3H) och 0,68 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A, 5-acetat (491 mg) och heptanoylklorid (0,3l ml).

Exemgel 63 Faktor A, 23-heptanoat (230 mg) i /en/zg + 149° (c 0,7, cnc13), ,\max (ston) 2441un (¿ 30.400), \'max (cnsr3) 3550 cch 3480 (on) cch 1712 cm'1 (cstrar), 5 (c0c13) inkluderar 4,94 (m, ln), 4,29 (t, J 7Hz, lH), 3,92 (0, J 10nz, ln), 2,30 (t, J snz, zn), 0,88 (t, J 7nc, 3n) och 0,69 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A, 5-acetat, 23-heptanoat (387 mg).

Exemgel 64 faktor A, 5-acetat, 23-pivaloat (70 mg) /ca/zg + 159° (c 0,89, cnc13) A max (ston) 244 nm (E. 29.900), \/max (cnsr3) 3470 (on) och 1730 cch 1710 cm°l (cctrar), 5 (c0c13) inkluderar 5,5 till 5,6 (m, zn), 4,95 (m, ln), 3,91 (d, J lonz, ln), 2,16 (S, sn), 1,22 (S, 9n) och 0,58 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A, 5-acetat (131 mg) och pivaloylklorid (0,06 ml).

Exemgel 65 Faktor A, 23-pivaloat (214 mg) /oL/2° + 152° (c 0,74, cnc1 ), A (ston) 244 nm (2, 27.500), D 3 max _l Vnßx (CHBr3) 3550 och 3500 (OH) och 1710 cm (estrar), 5 (CDCl3) inkluderar 4,95 (m, lH), 4,29 (bred s, lH), 3,91 63 (d, J l0Hz, lH), 1,23 (s, 9H) och 0,69 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A 5-acetat, 23-pivaloat (315 mg).

Exemgel 66 Faktor A, 5-acetat, 23-bensoat (180 mg) /<2/23 + 153° (c 0,59, cnc13), A max (Bron) 236 nn ( 2 36.200), \/max (cHBr3) 3460 (ou) och 1730 och 1707 cm'1 (eerrer), 5 (c0c13) inkluderar 8,21 (d, J 7Hz, 2H), 7,56 (r, J 7Hz, 1H), 7,44 (r, J 752, 2H), 5,5 6111 5,6 (m, zh), 4,07 (d, J l0Hz, lH), 2,17 (s, 3H) och 0,75 (d, J 7Hz, 3H) från faktor A, 5-acetat (327 mg) och bensoesyraanhydrid (339 mg).

Exemgel 67 Faktor A, 5,23-dibensoat (370 mg) och 5-bensoat (200 mg) Från faktor A (613 mg) och bensoylklorid (0,35 ml); de första fraktionerna gav titeldibensoatet, /OC/23 + 860 (c 0,65, cHc13), A max (Bron) 236 nm (g 46.200), Vmax (cHBr3) 3460 (on), 1710 zeerrer), och 1602 och 1585 om 1 (feny1), å (cnc13) inkluderar 8,2 r111 3,0 (n, 4H), 7,7 r111 7,5 (n, zh), 7,46 (c, J 762, 45), 5,61 (e, ln), 4,07 (d, J 1052, ln) och 0,76 (d, J 702, 3n).

Ytterligare fraktioner gav titelbensoatet,/OO/28 + 800 (c 0,61, cHc13) Å max (Eros) 237 nm ( ¿.39.200), \/max (CHBr3) 3500 (OH), 1712 (estrar) och 1601 och 1585 cm (fenyl), 6 (c0c13) inkluderar 8,09 (d, J 7nz, zh), 7,50 (t, J 7Hz, lH), 7,45 (t, J 7Hz, ZH), 5,60 (s, lH), 3,83 (m, lH), 3,76 (d, J l0Hz, 1H) och 0,81 (d, J 7Hz, 3H). -1 Exemgel 68 Faktor A, 23-bensoat (90 mg) /0L/Zg + 146° (c 0,63, cHc13), Anwx (Eros) 236 nm (2. 33.600), vnax (cHßr3) 3560 och 3460 (on) och 1709 cm'l (eerrer), 503 571 64 § (CDCl3) inkluderar 8,l0 (d, J 7Hz, 2H), 7,55 (t, J 7Hz, lH), 7,44 (t, J 7Hz, 2H), 4,29 (t, J 7Hz, lH), 4,07 (d, J l0Hz, lH) och 0,75 (d, J 7Hz, 3H) från faktor A 5,23-di- bensoat (315 mg).

Exemgel 69 Faktor A, 5-kloroacetat En lösning av faktor A (l23 mg) och pyridin (0,1 ml) i torr diklorometan (5 ml) omrördes vid 00 och kloroacetylklorid (0,3 ml i lM-lösning i diklorometan) tillsattes. Den er- hållna lösningen omrördes vid 00 15 minuter, varefter mer kloroacetylklorid (0,1 ml lM-lösning) tillsattes, och omrö- ringen fortsattes ytterligare 15 minuter. Lösningen utspäddes med diklorometan (50 ml), tvättades sedan med 2N klorvätesyra (2 x 20 ml) och mättat natriumvätekarbonat (20 ml) och torkades (magnesiumsulfat) och indunstades till torrhet. Återstoden (l40 mg) renades genom kromatografi över Kieselgel 60 (15 g). Eluering av kolonnen med lättpetroleum:etylacetat (4:l) gav titelföreningen (90 mg) i form av ett färglöst skum, /QL/Zg + 143° (C 1,11, cHc13), A max (Bron) 245,5 nm (2, 30.400), \/max (CHBI3) asoo (ou), 1760 (kloroacetat) och l7l0 cm-1 (ester), S (CDCl3) inkluderar 5,5 till 5,6 (m, 2H), 4,18 (s, 2H), ca 3,81 (m, lH), 3,74 (d, J l0Hz, lH) och 0,80 (d, J vnz, sn), m/z = ess (m+, 35c1).

Föreningarna i exemplen 71 - 75, 82, 83, 85, 87, 89, 91, 93, 95 och 98 - 102 framställdes på liknande sätt.

Exemgel 70 Faktor A, 5-kloroacetat, 23-keton En lösning av faktor A, 5-kloroacetat (276 mg) och pyridinium- dikromat (602 mg) i torr N,N-dimetylformamid (10 ml) omrördes vid 2o° 48 timmar och hä11aes sedan 1 en b1andn1ng av etyl- acetat (50 ml) och 2N klorvätesyra (25 ml)- Den Organiska fasen tvättades med 2N klorvätesyra och mättat natriumväte- 503 571 65 karbonat och torkades (magnesiumsulfat) och indunstades till torrhet. Resten renades genom kromatografi över Kieselgel 60 (25 g). Eluering av kolonnen med lättpetroleum:etylacetat (4:l) gav titelföreningen (85 mg) i form av ett färglöst skum, /rn/23 + l20° (c 1,05, cHcl3) Ånwx (Bron) 245 nm (Q 26.500), Vmax (CHBr3) 3480 (OH), 1760 (kloroacetat) och 1715 em'l (eerer den keran) g (cncl3) inkluderar 5,5 till 5,7 (m, 2H), 4,17 (s, 2H), 3,72 (d, J l0Hz, lH), 2,50 (s, 2H), och 0,65 (d, J 7Hz, 36), m/z = 686 (M+, 35c1).

Föreningarna i exemplen 84, 86 och 104 framställdes på liknande sätt.

Exemgel 7l Faktor A, 5-bromoacetat (447 mg) /oL/23 + 132° (e 0,77, cHc13), ,\max (ston) 245,5 nn ( §,3l.500), Vmax (CHBr3) 3495 (OH), 1730 (bromoacetat) och 1712 em'1(eerer) g(cnc13) inkluderar 5,5 till 5,6 (m, zn), 3,97 (d, J l2Hz, lH), 3,90 (d, J l2Hz, lH), 3,81 (m, lH), 3,75 (d, J l0Hz, lH) och 0,81 (d, J 7Hz, 3H) från faktor A (613 mg) och bromoacetylbromid (0,l3 ml).

Exemgel 72 Faktor A, 5-n-butylkarbonat, 23-keton (75 mg) /de/23 + l03° (e 0,7, cnc13), A max (Bron) 245 nn ( 2 26.200), Vnßx (CHBr3) 3480 (OH), 1738 (karbonat) och 1720 cm_l (esrer och keron), 8 (c0cl3) inkluderar 5,56 (S, ln), 4,3 till 4,0 (m, 3H), 3,71 (d, J lonz, ln), 0,93 (t, J 7Hz, sn) och 0,86 (d, J 7Hz, 3H).

Från faktor A, 23-keton (92 mg) och n-butyl-kloroformiat (0,04 ml). 503 571 66 Exemgel 73 Faktor A, 5-metylkarbonat, 23-isobutyrat (78 mg) /en/23 + 16e° (C 0,7, cnc13), Amax (ston) 244 nm (2. 29.400), max (cnnr3) 3480 (on), 1743 (karbonat) och 1712 cm'l (estrar) 5 (cDc13) inkluderar 5,55 (S, ln), 4,94 (m, in), 3,92 (0, J l0Hz, lH), 3,83 (S, 3H), 2,54 (septett, J 7Hz, lH), 1,20 (d, J 7Hz, 6H) och 0,69 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A, 23- isobutyrat (103 mg) och etyl-kloroformiat (0,3 ml av en 1M- lösning i diklorometan).

Exemgel 74 Faktor A, 5-bensylkarbonat, 23-propionat (66 mg) /u./zg + 123° (c 0,6, cnc13), »knßx (ston) 244 nn»( 2 30.000). vnmx (cnnr3) 3540 och 3470 (on), och 1720 cm'1 (estrar och karbonat), §(CDCl3) inkluderar 7,5 till 7,3 (m, 5H), 5,56 (s, in), 4,95 (m, in), 3,92 (0, J ionz, in), 2,33 (q, J 7nz, 2H), 1,15 (t, J 7Hz, 3H) och 0,70 (d, J 7Hz, 3H) från faktor A, 23-propionat (100 mg) och bensylkloroformiat (0,05 ml). §xemEel 75 Faktor A, 5-metylkarbonat, 23-heptanoat (120 mg) /04/2% + 157° (c 0,69, cnc13). A max _ Vnßx (CHBI3) 3480 (OH), 1743 (karbonat) och 1712 cm (estrar), 5 (CDC13) inkluderar 5,56 (s, 1H), 4,95 (m, lH), 3,92 (d, J l0Hz, lH), 3,83 (S, 3H), 2,30 (t, J 7Hz, 2H), 0,88 (t, J 7Hz, 3H) och 0,69 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A, 23-heptanoat (145 mg) och metylkloroformiat (0,4 ml av en (EtOH) 244 nm (Q,3l.600), l lM-lösning i diklorometan).

Exemgel 76 Faktor A, 5,23-di-kloroacetat En blandning av faktor A, 5-kloroacetat (365 mg), kloroacetyl- 503 571 67 klorid (0,2l ml) och kalciumkarbonat (265 mg) i torr dikloro- metan (15 ml) omrördes 48 timmar vid 200. Den erhållna sus- pensionen utspäddes med diklorometan (50 ml), tvättades sedan med 2N klorvätesyra och mättat natriumvätekarbonat och tor- kades (magnesiumsulfat) och indunstades till torrhet. Resten renades genom kromatografi över Kieselgel 60 (30 g). Eluering av kolonnen med lättpetroleumzetylacetat (4:l) gav titelföre- ningen (167 mg) i form av ett färglöst skum, /0(/28 - 1510 (c 1,17, 011013) Åmax (ston) 245,5 nm (9. 29.400), vmax (CHBI3) 3470 (OH) och 1725 cm (estrar), 8 (CDCl3) inklu- derar 5,5 till 5,6 (m, ZH), 5,00 (m, lH), 4,17 (s, 2H), 4,10 (d, J l5Hz, lH), 4,02 (d, J l5Hz, lH), 3,92 (d, J l0Hz, in) och 0,73 (d, J 7112, 3H), m/z = 764 (m, 35c1).

Föreningarna enligt exempel 77 - 81, 92 och 94 framställdes på liknande sätt.

Exemgel 77 Faktor A, 5-acetat, 23-kloroacetat (447 mg) /u/zg + 1e1° (c 0,94, 011013), Amax (mon) 245 mn (í 29.900), Jmax (cnßr3) 3470 (on) och 1730 om* (estrar), § (CDCI3) inkluderar 5,5 till 5,6 (m, 2H), 4,99 (m, lH), 4,10 (d, J l5Hz, lH), 4,02 (d, J l5Hz, lH), 3,92 (d, J l0Hz, lH), 2,17 (s, 3H) och 0,73 (d, J 7Hz, 3H), m/2 = 730 (M+, 35Cl), från faktor A, 5-acetat (655 mg) och kloroacetyl- klorid (0,4 ml).

Exemgel 78 Faktor A, 5-acetat, 23-bromoacetat (210 mg) /oL/Zg + 1s1° (c 0,91, 011013), Amax (ston) 245 nm (2 28.900), Vnmx (CHBr3) 3470 (OH) och 1728 cm_l (estrar), å (CDCl3) inkluderar 5,5 till 5,6 (m, ZH), 4,98 (m, 2H), 3,93 (d, J l0HZ, lH), 3,89 (Ö, J l3Hz, lH), 3,80 (d, J l3HZ, lH), 2,16 (s, ßfi) och 0,75 (d, J 7Hz, 3H) från faktor A, 5-acetat (655 mg) och bromoacetylbromid (0,44 ml). 503 571 68 Exemgel 79 Faktor A, 5,23-di-bromoacetat (430 mg) /N /2% + 132° (c 1,04, cHc13), 1\max (ston) 245,5 hm ( 1 30.600), \/max (cHBr3) 3460 (oh) och 1726 cm'1 (cccrar), 5 (CDCl3) inkluderar 5,5 till 5,6 (m, 2H), 4,98 (m, 2H), 4,0 till 3,7 (m, 6H) och 0,74 (d, J 7Hz, 3H) från faktor A (613 mg) och bromoacetylbromid (0,44 ml). §xemEel 80 Faktor A, 23-metoxiacetat (92 mg) 20 o /«./ D + 157 (c 0,75, cHc13), flmax (ston) 244 hm (2_ 32.300), Vmax (chBr3) 3560 och 3480 (on), 1740 (mccoxi- acetat) och 1712 cm_l (ester), S (CDC13) inkluderar 5,01 (m, lH), 4,28 (t, J 7Hz, lH), 4,01 (s, 2H), 3,89 (d, J l0Hz, lH), 3,46 (s, 3H) och 0,71 (d, J 7Hz, 3H) från faktor A (184 mg) och metoxiacetylklorid (0,3 ml).

Exemgel 81 Faktor A, 23-fenoxiacetat (112 mg) /u./23 + 129° (c 0,75, cHc13), ,)max (ston) 244 hm (2, 25.900), \/max (cHBr3) 3550 och 3470 (oh) och 1745 och 1708 cm'1 (ostrar), E.(c0c13) ihk1udcrar 7,30 (6, J anz, zh), 7,00 (t, J anz, 1H), 6,94 (d, J snz, zu), 5,02 (m, 1H), 4,68 (8, J 1682, 1h), 4,58 (d, J 16nz, 18). 4,30 (d, J 7hz, 1H). 3,92 (d, J l0Hz, lH) och 0,67 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A (184 mg) och fenoxiacetylklorid (0,38 ml). §xem2el 82 gaktor A, 5-acetat, 23-propionat (60 mg) /or/23 + 173° (c 0,85, cHc13), ànmx (Etoh) 245 hm (2 28.100), vnßx (cnBr3) 3460 (on) och 1725 cm'1 (cstrar), § (CDCI3) inkluderar 5,5 till 5,6 (m, 2H), 4,94 (m, lH), 503 571 69 3,91 (d, J lOHz, lH), 2,31 (q, J 7Hz, 2H), 2,16 (s, 3H), l,l5 (t, J 7Hz, 3H) och 0,69 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A, 23-propionat (100 mg) och acetylklorid (0,5 ml av lM-lösning i diklorometan). §xemgel 83 Faktor A, 5-metylkarbonat (475 mg) /0 /23 + 145° (c, 1,05, cHc13) 7)max (ston) 244 nm (¿_ 29.400), »fmax (cH8r3) 3500 (ön), 1742 (karbonac), och 1710 cm'l (ester), 5 (c0c13) inkluderar 5,56 (S, 18), 3,82 (s, 3H), 3,76 (d, J lOHz, lH) och 0,81 (d, J 7Hz, 3H), m/z = 670 (M+), från faktor A (613 mg) och metylkloroformiat (0,2 ml). gxemgel 84 Faktor A, 5-metylkarbonat, 23-keton (110 mg) /8./23 + 129° (c, 0,84, cHc13), Å max (ßton) 245,5 om (2, 28.900), Vmax (CHBI3) 3320 till 3600 (OH), 1745 (karbonat) och 1715 cm_l (ester och keton) 6 KïKH3) inklude- rar 5,56 (S, lH), 3,83 (S, 3H), 3,70 (d, J lOHz, lH), 2,50 (s, 2H) och 0,86 (d, J 7Hz, 3H), m/z = 668 (M+) från faktor A, 5-metylkarbonat (282 mg).

Exemgel 85 Faktor A, 5-(2,2,2-trikloroetyl)karbonat (238 g) /u./23 + 119° (c, 0,93, cnc13), A max (ston) 245 om (5, 30.700), Jmax (cnBr3) 3500 (ou) 1755 (karbonat) och 1710 cm'l (ester), 5 (c0c13) inkluderar 5,60 (S, 18), 4,90 och 4,75 (Aßq, J 1282, 28), 3,81 (m, 18), 3,75 (8, J 1082, 18) och 0,80 (a, J 782, 38), m/z = 786 (M+, 3501), från faktor A (306 mg) och 2,2,2-trikloroetylkloroformiat (0,9 ml av en lM-lösning i diklorometan). 503 571 70 Exemgel 86 Faktor A, 5-(2,2,2-trikloroetyl)karbonat, 23-keton (65 mg) /u /zg +9s° (c, 1,07, 011013), max (ston) 245,5 mm, (9, 28.300). Vmax (cHBr ) 3300 5111 3600 (on), 1755 (karbonat), och l7l0 cm (ester och keton), 8 (CDCI3) inklu- derar 5,6l (s, lH), 4,90 och 4,75 (ABq, J l2Hz, 2H), 3,72 (d, J l0Hz, lH), 2,51 (s, 2H) och 0,87 (d, J 7Hz, 3H), m/z = 784 (M+, 35Cl), från faktor A, 5-(2,2,2-trikloro- ety1)karbonat (186 mg).

Exemgel 87 Faktor A, 5,23-di-(2,2,2-trik1oroetyl)karbonat (362 mg) /u /zå + 110° (c, 0,94, 011013), Åmax (ston) 244 mm (í. 28.000), \/max (CHBr ) 3550 och 3460 (OH), 1750 (karbonat), och l7l0 cm (ester), 5 (CDCl3) inkluderar 5,60 (s, lH), 4,89 och 4,75 (ABq, J l2Hz, 2H), 4,85 (m, lH), 4,81 och 4,71 (ABq, J l4Hz, 2H) och 0,79 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A (306 mg) och 2,2,2-trikloroetylkloroformiat (O,l4 ml) Exemgel 88 Faktor A, 23-(2,2,2-trikloroetyl)karbonat En lösning av faktor A, 5,23-di-(2,2,2-trikloroetyl)karbonat (200 mg) i dicxam (10 m1) omrördes vid cirka zo° cch iM- natriumhydroxid (0,5 ml) tillsattes. Den erhållna lösningen omrördes 30 minuter och sedan tillsattes mer lM natrium- hydroxid (l ml) och omröringen fortsattes ytterligare l timme.

Lösningen utspäddes med etylacetat (50 ml), tvättades med 2N klorvätesyra och torkades (magnesiumsulfat) och indunsta- des till torrhet. Resten renades genom kromatografi över Kíeselgel 60 (15 g). Eluering av kolonnen med lättpetroleumz- etylacetat (2:l) gav titelföreningen (80 mg) i form av ett färglös: skum, /M /zg + 142° (c, 0,92, 011013) A (Ecom maX 245 mm (i 29.200), vmax (cnßr3) 3560 ccn 3500 (om, 1745 503 571 71 (karbonat), och 1710 cm_l (ester), § (CDCl3) inkluderar 5,40 (s, lH), 4,80 och 4,70 (ABq, J l4Hz, 2H), 4,28 (m, lH) Och 0,79 (d, J 7Hz, 3H).

Exemgel 89 Faktor A, 5-acetat, 23-(2,2,2-trikloretyl)karbonat (385 mg) /u /20 + 140° (c, 1,07, cncl ), A (Ecom 245,5 nm D 3 max (2 29.200), \/max (CHBr ) 3300 till 3620 (OH), 1738 (karbonat), och 1720 cm (ester), 5 (CDCI3) inkluderar 5,53 (s, lH), 4,81 och 4,70 (ABq, J l4Hz, 2H), 4,84 (m, lH), 3,98 (d, J l0Hz, lH), 2,16 (s, 3H) och 0,79 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A, 5-acetat (393 mg) och 2,2,2-trikloroetyl- kloroformiat (2 ml av lM-lösning i diklorometan).

Exemgel 90 Faktor A, 23-metylkarbonat (155 mg) /04 /Zg + 169° (c, 0,81, cnc13), A max (ston) 245 nm (Q 26.600), Vnmx (CHBr ) 3300 till 3610 (OH), 1735 (karbonat), och 1710 cm (ester), 8 (CDCI3) inkluderar 5,40 (s, lH), 4,28 (m, lH), 3,94 (d, J l0Hz, lH), 3,77 (s, 3H) och 0,76 (d, J 7Hz, 3H), m/z = 670 (M+), från faktor A, 5-acetat, 23-(2,2,2-trikloroetyl)karbonat (300 mg).

Exemgel 91 23-deoxi faktor A, 5-metylkarbonat (57 mg) /oL/Zg + 152° (c 0,6, cHc13), f) max (Ecom) 244,5 nm (i_ 28.200), v'maX (CHBr3) 3530 och 3460 (OH), 1740 (karbonat) och 1707 cm_l (ester), S (CDCI3) inkluderar 5,55 (s, lH), 3,82 (s, 3H), 3,42 (d, J l0 Hz, lH) och 0,69 (d, J 4Hz, 3H), från 23-deoxi faktor A (90 mg) och metylkloro- formiat (0,3 ml av lM-lösning i diklorometan). 503 571 72 Exemgel 92 Faktor A, 23-bromoacetat (190 mg) /u./23 + 154° (C 0,93, cHc13), ,%max (ston) 245 nm ( ß 28.900), Vmax (CHBI3) 3565 OCh 3500 (OH) Och l720 OCh 1715 cm'l (estrar), 5 (CDC13) inkluderar 5,41 (S, ln), 4,29 (m, lH), 3,93 (Ö, J lOHZ, lH), 3,89 OCh 3,81 (ABq, J 12Hz, 2H) och 0,75 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A (306 mg) och bromoacetylbromid (0,22 ml).

Exemgel 93 Faktor A, 5-metylkarbonat, 23-bromoacetat (85 mg) /u./23 + 152° (c 0,65, CHC13), Å max (EtoH) 244,5 nm (í_ 29.600), Vnmx (CHBr3) 3480 (OH), 1742 (karbonat) och 1720 cm-1 (estrar), S (CDC13) inkluderar 5,55 (s, lH), 3,97 (m, lH), 3,88 och 3,80 (ABq, J l2Hz, 2H), 3,82 (s, 3H), och 0,74 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A, 23-bromoacetat (110 mg) och metylkloroformiat (0,3 ml av 1M-lösning i diklorometan).

Exemgel 94 Faktor A, 23-kloroacetat (193 mg) /u./23 + 162° (c 1,04, CHC13). Å max (EtoH) 245 nm (2, 28.900), Vmax (CHBr3) 3320 till 3620 (OH), 1748 (kloroacetat) och 1710 cm-1 (ester), S (CDCl3) inkluderar 5,42 (s, lH), 4,28 (m, lH), 4,09 och 4,01 (ABq, J 15Hz, 2H), 3,91 (d, J l0Hz, lH) och 0,73 (d, J 7Hz, 3H), m/z = 688 (M+, 35Cl), från faktor A (306 mg) och kloroacetylklorid (0,2 ml).

Exemgel 95 Faktor A, 5-metylkarbonat, 23-kloroacetat (53 mg) /54/23 + 162° (C 0,57, cHc13), A max (mton) 245,5 nm 503 571 73 ( i 28.800), Vmax (CHBr3) 3540 och 3470 (OH), 1743 (karbonat och kloroacetat) och 1710 cm_l (ester), á'(CDC13) inkluderar 5,55 (S, lH), 5,00 (m, lH), 4,10 och 4,02 (ABq, J l5Hz, 2H), 3,92 (d, J l0Hz, lH), 3,82 (s, 3H) och 0,73 (d, J Hz, 3H), från faktor A, 23-kloroacetat (104 mg) och metyl- kloroformiat (0,3 ml av 1M-lösning i diklorometan).

Exemgel 96 Faktor A, 5,23-dipropionat (387 mg) /u /Zg + 157° (c 0,96, cHc13), åmax (Ecom 244,5 hm (Q 30.200) \/max (CHBr3) 3500 (OH) och 1720 cm_l (estrar), á (CDCl3) inkluderar 5,52 (S, lH), 3,93 (Ö, J IOHZ, lH), 2,43 (q, J 7H2, 2H), 2,32 (q, J 7Hz, ZH), 1,18 (t, J 7Hz, 3H), 1,16 (t, J 7Hz, 3H) och 0,70 (d, J 7Hz, 3H), m/z = 724 (M+), från faktor A (613 mg) och propionsyraanhydrid (0,5 ml).

Exemgel 97 Faktor A, 23-propionat (155 mg) /oL/zg + 16a° (c 1,03, cnc13), Amax (ston) 244,5 hm (5, 30.600), vmax (cmar3) 3550 och 3480 (on) och 1710 om* (ester), 5 (CDC13) inkluderar 5,39 (s, lH), 4,27 (m, lH), 3,91 (d, J l0Hz, lH), 2,31 (q, J 7Hz, 2H), 1,14 (t, J 7Hz, 3H) och 0,69 (d, J 7Hz, 3H), m/z = 660 (Mn, från faktor A, 5,23-dipropionat (327 mg).

Exemgel 98 faktor A, 5-metylkarbonat, 23-propionat (85 mg) /oc /zg + 172° (c 0,88, 011013), Amax (Ecom 245 hm (g 26.700), “max (061513) 3550 och 3460 (oh). 1740 (karbonat) och 1718 och 1710 cm-1 (estrar) § (CDCI3) inklu- derar 5,55 (S, lH), 4,94 (m, lH), 3,91 (d, J l0Hz, lH), 3,82 (S, ßfl), 2,32 (Q, J 7Hz, 2H), 1,15 (t, J 7Hz, 3H) Och 0,70 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A, 23-propionat (100 mg) 503 571 74 och metylklorformiat (0,3 ml av lM-lösning i diklorometan).

Exemgel 99 Faktor A, 5-(2,2,2-trikloroetyl)-karbonat, 23-Qropionat (125 mg) /u/zg + 11o° (c 1,02, cnc13), Amax (ston) 245 nm ( 2 27.000), Vmax (CHÉÉ3) 3530 och 3470 (OH), 1762 (karbonat) och 1712 cm (estrar), å (CDC13) inkluderar 5,60 (s, lH), 4,90 och 4,75 (ABq, J l2Hz, 1H), 3,92 (d, J l0Hz, 1H), 2,31 (q, J 7Hz, 2H), 1,14 (t, J 7Hz, 3H) och 0,67 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A, 23-propionat (100 mg) och 2,2,2-trikloroetylkloroformiat (0,3 ml av lM-lösning i di- klorometan).

Exemgel 100 Faktor A, 5-metylkarbonat, 23-keton (830 mg) /u/zg + 132° (c 0,82, cnc13), Amax (ston) 245 nm (2. 29.800) IR- och NMR-spektren liknande spektren för den förening som beskrevs i exempel 88 från faktor A, 23-keton (916 mg) och metylklorformiat (0,23 ml).

Exemggl 101 Faktor A, 5-etylkarbonat, 23-keton (65 mg) /u /zg + 127° (c 0,5, cHc13), Å max (ston) 245,5 nm (2, 29.600), max (CHBr3) 3540 och 3480 (OH), 1740 (karbonat) och 1716 cm_l (ester och keton), S (CDCl3) inklu- derar 5,57 (s, 1H), 4,24 (q, J 7Hz, 2H), 3,70 (d, J l0Hz, lH), 2,50 (s, 2H), 1,33 (t, J 7Hz, 3H) och 0,87 (d, J 7Hz, 3H), från faktor A, 23-keton (92 mg) och etyl-kloroformiat (0,3 ml av lM-lösning i diklorometan). 5Û3 571 75 Exemgel 102 faktor A, 5-bensylkarbonat, 23-keton (57 mg) /04/23 + 99° (t 0,4, cHc13), Ånmx (EtoH) 245,5 nm (2 29.600), Vmax (CHBr3) 3600, 3550 och 3480 (OH), 1740 (karbonat) och 1715 cm_l (ester och keton), é (CDCl3) inklu- derar 7,5 till 7,2 (m, 5H), 5,57 (s, lH), 5,21 (s, 2H), 3,70 (d, J lOHz, lH), 2,49 (s, 2H) och 0,86 (d, J 6Hz, 3H), från faktor A, 23-keton (92 mg) och bensylkloroformiat (0,05 ml).

Exempel 103 Faktor A, 5-(4-klorobensoat) Till en lösning av faktor A (612 mg) i torr diklorometan (2 ml) och pyridin (0,5 ml) sattes 4-klorobensoylklorid (210 mg). Efter 16 timmar vid 23° nälldes blandningen 1 etylacetat/vatten och den organiska fasen bearbetades för neutralt material. Den orena produkten renades genom kroma- tografi med Merck Kieselgel 60, 230 - 400 mesh kiseldioxid (50 g), först med användning av diklorometan och sedan med diklorometan-eter (l9:l) som de eluerande faserna. Detta gav ett gult gummi som efter behandling med avfärgande träkol gav titelföreningen i form av ett färglöst skum (500 mg) /oc/zš + 4e° (C 0,s0,_ïHc13), A ägg” 246 nm (2 max 42.300), V max (CHBr3) 1715 cm (ester) .S (CDCl3) inkluderar 7,41 (d, 8Hz, 2H), 8,00 (d, 8Hz, 2H) och ca 3,8 (otydlig m, lH) (d, 2H), 8,00 (d, ßfl) och 3,75 till 3,86 (m, (H). m/z = 750, 752 (M+, 35c1 och 3701).

Exemgel 104 23-keto faktor A, 5-(4-klorobensoat) 050 mg) smältpunkt 230 - 232°, /64/23 + 25° (C 0,48, cHc13), ston V Å max 245 (50.600) och 281,5 nm (2,ma 1100), (cnBr3) x max 3480 (OH) och 1718 cm-1 (estrar och keton), 5 (CDCI3) inklu- 503 571 76 derar 8,00 (d, 8Hz, 2H), 7,40 (d, 8Hz, 2H) och 2,50 (s, 2H). m/2 = 748, 750 (M+, 35c1 och 3701), från faktor A, 5-(4- klorobensoat) (420 mg).

Exempel 105 5-acetoxi-23-n-butoxi faktor A Silverkarbonat (l g) sattes till en lösning av 5-acetoxi faktor A (325 mg) i torr eter, som åtföljdes av jodbutan (0,5 ml) och silverperklorat (550 mg). Blandningen omrördes vid rumstemperatur 20 timmar, varefter kollidin (0,5 ml) tillsattes. Efter omröring ytterligare 20 minuter filtrerades blandningen och filtratet tvättades i tur och ordning med 2N klorvätesyra, en mättad vattenlösning av natriumväte- karbonat och vatten. Den torkade organiska fasen indunstades nästan till torrhet och oljan renades genom kromatografi över Merck Kieselgel 60 230 - 400 mesh (100 ml). Eluering av kolonnen med hexan:etylacetat (3:l) gav titelföreningen 1 form av ett fätglöst skum (276 mg, 78 4) /oc/zš + 1s0° ( C 0,94, cHc13) A (ston) 245 nm (2. 20300), 5 (c0c13) max max inkluderar 3,16 (m, lH), 3,43 (m, lH), 3,59 (m, lH).

Föreningarna enligt exempel l06 - 108 framställdes på ett sätt som liknade sättet för framställning av föreningen i exempel 30(a).

Exempel 106 5-acetoxi-23-cyklopentyloxi faktor A /GL/2% + 1660 (c 1,60, CHCI3), Ä max (Et0H) 244 nm (É.max 28.050), 5 (cDc13) inkluderar 3,95 (m, in), 3,45 (m, ln), 2,14 (s, 3H), från 5-acetoxi faktor A och cyklopentylbromid.

Exempel 107 5-acetoxi-23-isopropoxi faktor A /ok/zà + 169° (C 1,00, cHc13), v (cHBr3) 3470 (on), 1732 maX 503 571 77 och 1710 cm_l (estrar), S (CDC13) inkluderar 5,5 - 5,6 (m, 2H), 3,93 (Ö 10; lH)r 3,5 _ 3,7 (m, 2H)f 3,53 (m, 1H)| 2,16 (S, 3H), l,l3 (dö, 3H), 1,03 (Ö7, GH), 0,71 (d 7, 3H), från 5-acetoxi faktor A och 2-jodpropan.

Exempel 108 5-acetoxi-23-cyklopropylmetoxi faktor A /u/zà + 174° (c 1,74, cHc13) Amax (ston) 244 nm (ímax 28.360) Vmax (CHBr3) 3470 (OHL 1732, 1710 (estrar) och 998 mfl (c-o) g (cnc13) innuaerar 5,5 - 5,6 (m, za), 3,96 (d 10, 1H), 3,49 (m, lH), 3,37 (dd 6, 10, 1H), 3,17 (dd 6, 10, lH), 2,16 (s, 3H), 0,76 (d, 7 3H), 0,44 (m, 2H), 0,22 (m, 2H), från 5-acetoxi faktor A och bromometylcyklopropan.

Exemgel 109 5-t-butyldimetylsilyloxi-23-metoxi faktor A En lösning av metylmagnesiumjodid i eter (0,35 ml) i 3 M lös- ning) sattes vid rumstemperatur under kväve till en magne- tiskt omrörd lösning av 5-t-butyldimetylsilyloxi faktor A (239 mg) i torr hexametylfosfortriamid (18 ml) med skumbild- ning. Efter 30 minuter tillsattes jodmetan (0,4 ml) och den erhållna blandningen omrördes 5 timmar, utspäddes med eter (100 ml) och tvättades väl med vatten. Eterlösningen tvät- tades sedan med saltlösning (50 ml) och den torkade organiska fasen indunstades. Det erhållna skummet (280 mg) renades genom kromatografi över Merck Kieselgel 60 230 - 400 mesh (80 ml). Eluering med hexanzetylacetat (5:l) gav titelföre- ningen i form av ett färglöst skum (46 %) /OK/zà + 1420 (c 1,13, cHc13) Amax (ston) 244 mn (¿max 27.909), vmax (CHBr3) 3460 (OH), 1708 (bred, ester) och 995 cm (C-0), § (CDCI3) inkluderar 4,42 (m, (H), 3,92 (d 10, lH), 3,3 - 3,4 (m, 2H), 3,32 (s, 3H), 0,92 (s, 9H), 0,75 (d 7, 3H), 0,12 (s, 6H). 503 571 78 Föreningen i exempel 110 framställdes på ett liknande sätt: Exempel 110 5-t-butyldimetylsilyloxi-23-n-propyloxi faktor A 21 o /61/ D + 153 (c 1,16, cnc13), Amax (atom 244 mn (imax 29.950), max (caßr3) 3460 (on), 1705 (ester) och 995 cm'l (c-o), .§ (CDC13) inkluderar 4,44 (m, 1H), 3,96 (a 10, 1H), 3,56 (m, lH), 3,45 (m, lH), 3,14 (m, lH), 0,93 (s, 9H), 0,75 (d 7, 3H), 0,13 (s, 6H), från 5-t-butyldimetylsilyloxi faktor A och l-jodpropan.

Exempel lll Faktor A 5-acetat 23-p-tolyltionokarbonat En lösning av faktor A 5-acetat (4,000 g) i torr dikloro- metan (50 ml) och torr pyridin (4,9 ml) under kväve behand- lades med p-tolylklorotionoformiat (3,7 ml) droppvis under en period av 10 minuter. Den erhållna mörka lösningen omrör- des vid rumstemperatur 45 timmar. Lösningen utspäddes med diklorometan (200 ml), tvättades i tur och ordning med 2N klorvätesyra, mättad natriumvätekarbonatlösning, vatten och mättad saltlösning (2 x 200 ml) och torkades sedan (magne- siumsulfat) och lösningsmedlet indunstades och gav ett mörk- grönt skum. Detta återupplöstes i etylacetat (200 ml) och behandlades med aktivt kol. Filtrering och följande indunst- ning gav ett ljustgrönt skum som kromatograferades på kisel- dioxid (Merck Kieselgel 60, partikelstorlek 0,040 - 0,063 mm, mesh 230 - 400) under atmosfärstryck som eluerades med hexan-etylacetat (2:l) och gav titelföreningen i form av ett ljusgult skum (3,946 g). Å (etanol) 245 nm ({_ 34.200) maX \/max (cHsr3) 3620 - 3340 (on) 1731 (acetat), 1710 cm 1 (karbønyl), å (CDC13) 1nk1uderar 6,61 (d, enz, 3n), 2,16 (S, an), 2,36 (S, 3n), 3,34 (m, 1H), 6,99 (a, suz, zn), 7,20 (d, 9Hz, 2H). 503 571 79 Exempel ll2 23-deoxi-faktor A 5-acetat En lösning av faktor A 5-acetat 23-p-tolyltionokarbonat (10,l94 g) i torr toluen (100 ml) uppvärmdes under återflöde under kväve och behandlades med (509 mg). En lösning av tri-n-butyltennhydrid (lO,25 ml) i torr toluen (60 ml) tillsattes droppvis under en period av 25 minuter, medan återflödesbetingelserna upprätthölls.

Blandningen omrördes ytterligare 25 minuter och kyldes sedan till rumstemperatur och lösningsmedlet avdunstades under bildning av en gul olja. Denna löstes i acetonitril (600 ml) och tvättades med hexan. Lösningsmedlet indunstades, varvid ett vitt skum erhölls vilket kromatograferades på kiseldioxid (Merck Kieselgel 60, partikelstorlek 0,040 - 0,063 mm, mesh 230 - 400) och eluerades med hexan-etylacetat (4:l) under bildning av titciförcningcn (2,442 g), /0< /zš + 144° (c 0,43 kloroform), Å max (etanol) 245,5 nm (2 29650), v max (CHBr3) 3420 - 3340 (OH), 1732 (acetat), 1710 cm (karbonyl), § (CDCI3) inkluderar 0,68 (d, 5Hz, 3H), 2,16 (s, BH), 3,32 (m, lH).

På ett sätt som liknar sättet för framställning av motsva- rande faktor A-derivat ovan framställdes följande faktor D- derivat i exemplen 113 till 120.

Exempel 113 5-acetoxi faktor D (923 mg) /bt/zà + i43,9° (c 0,9, cflc13), ,\ 239 (28700) och 245 nm (imax 31000), vmax (cmar3) 3490 (om 1730 och 1710 (cstcr), å (CDCI3) 0,81 (d, 7Hz, 3H), 0,99 (d, 7Hz, 3H), 1,00 (t, 7Hz, 3H), 1,53 (s, 3H), 1,59 (s, 3H), 1,75 (s, ßfl), 2,16 (S, 3H), 3,32 (m, 1H), 3,65 (m, lH), 4,04 (d, 6Hz, lH) och 5,53 (m, ZH), m/z = 640 (M+) från faktor D (2,5 g) och ättiksyra- anhydrid (0,47 ml). 503 571 80 Exemgel 114 5,23-diacetoxi faktor D (286 mg) Smältpunkt 147 - 1490 (romber från pentan i eter /0(/zà +l52,6O gg 0,9, c8c13) ) âšfifl 232,5 (21.500) 238 (26.600), och 244,5 nm (g max 28.800), vmax (c88r3) 1720 cm'l (22:22), 5 (cxc13) 0,72 (8, 682, 38), 0,99 (8 682, 38), 1,01 (2, 782, 38), 1,53 (2, 38), 1,60 (2, 38), 1,75 (2, 38), 2,02 (2, 38), 2,15 (2, 38), 3,31 (m, 18), 4,04 <8, 682, 18), 4,91 (m, 18) och 5,5 2111 5,6 tm, 28), m/2 = 682 48+) Från faktor D (439 mg) och ättiksyraanhydrid (0,25 ml).

Exemgel ll5 23-acetoxi faktor D (127 mg) 21 o EtOH /«_/ D + 150 gg 0,5, c8c13), A max 238 (29.20o) och 244,5 nm (E_max 15.600), vmax (CHBr3) 3300, 3590, (OH) och 1710 cm'1 (ester), 8 (cDc13 0,72 (8, 782, 38), 0,99 (8, 782, 38), 1,01 (2, 782, 38), 1,53 (S, 38), 1,60 (2, 38). 1,86 (2, 38), 3,26 (m, 18), 3,95 (8, 682, 18), 4,26 (8, 682, lH) 0Ch 4,91 (m, lH), m/Z = 640 (M+).

Från 5,23-diacetoxi faktor D (207 mg).

Exemgel ll6 23-p-tolyloxitiokarbogyloxi faktor D, 5-acetat (610 mg) /u/zà + 132° (g 0,4, c8c13) Aâšffï 238,5 (24.800) och 244,5 nm (2.max 35.400), vmax (c88r3) 3590 och 3560 (08) 1730 cm'l tester), é (c0c13) 0,81 (d, 782, 38), 0,99 (a, 782, 38), 1,00 (2, 782, 38), 1,53 (2, 38), 1,61 (2, 48), 1,75 (S, 38), 2,15 (5, 38), 2,36 (2, 38), 3,38 (m, 18), 3,98 (8, 1082, 18) 4,04 td, 682, 18), 5,5 - 5,6 (m, 28), 6,98 (8, 9Hz, 2H) och 7,19 (d, 9Hz, 2H).m/z = 790 (M+).

Från 5-acetoxi faktor D (776 mg) och p-tolylklorotiono- 503 571 81 formiat (0,75 ml).

Exemgel 117 5-acetoxi, 23-deoxi faktor D (367 mg) En portion av detta prov omkristalliserades ur hexan och gav analytiskt rent material enligt HPLC med smältpunkten 222 - 224°, (oz zà + 134° (Q 0,9, cnc13) A fišfin 245 hm (¿_max 32.400), vnmx (CHBr3) 3550, 3460 (H), 1735 och 1710 cm-1 (ostar), 3 (c0c13) 0,69 (a, Ghz, 3H), 1,00 (d, snz, 3H), 1,00 (t, 7Hz, 3H), 1,53 (s, 3H), 1,59 (s, 3H), 1,76 (s, 3H), 2,14 (s, 3H), 3,31 (m, lH), 3,44 (d, lOHz, lH), 4,05 (d, 6H, lH) och 5,5 - 5,6 (m, 2H). m/z = 624 (M+).

Från 5-acetoxi, 23-p-tolyloxitiokarbonyloxi faktor D (582 mg).

Exemgel ll8 23-deoxi faktor D (159 mg) Et°H 244,6 hm (2 2a.300); /u_/2% + 123° (9 0,5, cnc13), A max max \/max (cHBr3) 3550 och 3460 (on) och 1705 cm'1 (ostor); 5 (cnc13) 0,59 (d, enz, 3H), 1,00 (a, enz, 3H), 1,00 (6, 752, 3H), 1,53 (S, 3H), 1,59 (s, 3H), 1,07 (S, 3H), 3,26 (m,1H), 3,44 (a, louz, 1H), 3,96 td, Ghz, 1H) och 4,28 tt, enz, 1H). m/z = 582 (M+).

Från 5-acetoxi, 23-dihydro faktor D (231 mg).

Exemgel 119 5-acetoxi, 23-keto faktor D (152 mg) smältpunkt 228 - 230°, /cx/zà + s4° (Q 0,6, cnc13L A åšgfl - 7 244,5 nTl(2_max 31.100), max (cuar3) 3500 (on) 1732 och 1714 om (ootcr och kotoh), 6 (c0c13) 0,86 (a, enz, 3H), 0,90 (d, eaz, 3H), 1,00 (t, 7Hz, 3H), 1,49 (S, 3H), 1,67 (S, 3H), 1,74 (s, 3H), 2,14 (S, 3H), 3,33 (m, lH), 4,03 (d, 6Hz, 505 571 82 lH) och 5,5 - 5,6 (m, ZH). m/z = 638 (M+). Från 5-acetoxi faktor D (336 mg).

Exemgel 120 23-keto faktor D (59 mg) /oc/zà + s4° (g 0,4, cHc13, Aâšzf” 244,5 hm (Lmax zs.ooo).' max (chsr3) 3550 och 3500 (on) och 1712 cm'1 (cstcr och kcton); S (c0c13) 0,86 (d, enz; 3H). 0,98 (d, 7Hz; 3H), 1,00 (c, 7hz; 3u), 1,50 (S, 3n), 1,60 (S, 3H), 1,06 (S, 3n), 3,27 (m, 1h), 3,73 (a, 10hz, 1n), 3,95 (a, ehz; 1H) och 4,27 (c, Ghz; 1h).

Från 5-acetoxi-23-keto faktor D (96 mg).

Exemgel 121 Faktor A, 23-fenylacetat (240 mg) /OC/23 + 1400 (c 0,92, cHc13), v max (cHBr3) 3550 och 3470 (oh) och 1730 cm'1 (estrar), 5 (CDCl3) inkluderar 7,32 (s, 5H), 5,0 (m, lH), 4,29 (t, J 7Hz, lH), 3,88 (d, J l0Hz, lñ), 3,62 (s, 2H) och 0,54 (d, J 7Hz, 3H) framställdes på ett sätt som liknade framställningssättet för föreningen i exempel 81 från faktor A (306 mg) och fenylacetylklorid (0,33 ml).

Exemgel l22 23-etoxi faktor A En lösning av 5-acetoxi-23-etoxi faktor A (806 mg) i metanol (18 ml) kyldes i ett isbad och lN lösning av natriumhydroxid i vatten (1,3 ml) tillsattes och den ljusgula lösningen om- rördes i ett isbad under 1,25 timmar. Lösningen utspäddes med etylacetat (80 ml) och tvättades sedan i tur och ordning med lN klorvätesyra, vatten och saltlösning. Den torkade organiska fasen indunstades och det erhållna gummit renades genom kromatografi över Merck Kieselgel 60, kiseldioxid 230 - 400 mesh (200 ml). Eluering av kolonnen med 15-procentigt etylacetat i diklorometan gav titelföreningen i form av ett 503 571 83 färglöst skum (623 mg) /u/Zà + 17s° (c 1,13, cHc13) A (ston) 244 um (gmax 29.400), g (cnc13) inkluderar 4,29 (t, 7,114), 3,65 (m, m), 3,47 (m, m), 3,26 (m; za), 1,16 (t, 733H). maX Föreningarna enligt exempel 123 - 126 framställdes på lik- nande sätt: Exemgel 123 23-n-butoxi faktor A (61 %) erhölls i form av ett färglöst skum /oc/zà + 161° (c 1,47, cHc13) A max (Ecom 244 mm ( L 33lO0); 5 (CDCl3) inkluderar 4,30 (t, 7; 1H), 3,60 (m; lH), 3,43 (m; lH), 3,17 (m; 1H) från 5-acetoxi-23-n- butoxi-faktor A.

Exemgel 124 23-n-propoxi faktor A (83 %) erhölls i form av ett färglöst skum /cz /zà + 16s° (c 1,01, cHc13), A max (ston) 2,45 mm (L 30.970), 5 (CDCl3) inkluderar 4,29 (t, 7; H), 3,55 (m; lH), 3,44 (m; lH), 3,13 (m; 1H) från 5-acetoxi-23-n- propoxi faktor A.

Exemgel 125 23-metoxi faktor A (66 %) erhölls i form av ett färglöst skum /oc/zà + 175° (c 1,01, cuc13) A max (ston) 244 mm (8 19.100), 5 (CDC13) inkluderar 4,29 (t, 7j1H), 3,40 (mf 1H), 3,33 (s; 3H) från 5-acetoxi-23-metoxi faktor A.

Exemgel 126 23-cyklopentyloxi faktor A (75 %) erhölls i form av ett färg- löst skum /vß/zll) + 16o° (c 1,65, cncl ), A max (ston) 244 mm (2. l9.800); 8 (CDCI3) inkluderar 4,29 (t, 7 lH), 33 3,96 (otydlig m; lH), 3,95 (d, 5;lH), 3,91 (d, 10; 1H), 3,46 (m; lH), 0,69 (d, 7; 3H) från 5-acetoxi-23-cyklopentyloxi faktor A. 503 571 84 Exempel 127 (a) 5-acetoxi-23-allyloxi faktor A Silversalicylat (872 mg) sattes till en lösning av 5-acetoxi faktor A (207 mg) och allyljodid (1,0 ml) i torr eter (25 ml) och blandningen omrördes 4 dygn vid rumstemperatur och filtre- rades sedan. Filtratet indunstades och gav en gul olja som renades genom kromatografi över Merck Kieselgel 60, 230 - 400 mesh. Eluering med diklorometanzetylacetat (l9:l) gav titel- föreningen i form av ett färglöst skum (105 mg), /0(/zà + 152° (3 1,00, 014013), A (ston) 245 nm (i 28400), max 5 (CDC13) inkluderar 3,54 (m, lH), 4,41 (m, lH). 5 , Följande föreningar framställdes på liknande sätt: (b) 5-acetoxi-23-n-propyloxi faktor A, från 5-acetoxi faktor A och n-propyljodid. Rening genom kromatografi över Merck Kieselgel 60, 230 - 400 mesh kiseldioxid, eluering med hexan:- etylacetat (3:l) gav titelföreningen i form av ett färglöst skum /oa/zš + 1s0° (_c_ 0,75, 011013), Amax (ston) 245 um, (i. 27600), § (CDCI3) inkluderar 3,33 (s, 3H), 3,39 (m, lH). (c) 5-acetoxi-23-metoxi faktor A från 5-acetoxi faktor A och metyljodid. Titelföreningen erhölls i form av ett färglöst skum /u/zš + 159° (s 0,98, 011013) A max (Etou) 245 um, (f, 27600), S (0x013) inkluderar 3,33 (s, H), 3,39 (m, 114).

Följande är exempel på formuleringar enligt uppfinningen.

Med termen "aktiv komponent" såsom den användes häri avses en förening enligt uppfinningen och den kan exempelvis vara en förening enligt exemplen 11, 14, 21, 27, 97, 122 eller 123. 503 571 85 Multidos parenteral injektion % vikt/volym intervall aktiv komponent 4,0 0,1 - 7,5 % vikt/volym bensylalkohol 2,0 glyceryltriacetat 30,0 propylenglykol upp till 100,0 Den aktiva komponenten löses i bensylalkoholen och glyceryl- triacetatet. Propylenglykol tillsättes upp till rätt volym.

Produkten steriliseras enligt vanliga farmaceutiska metoder, t.ex. sterilfiltrering eller uppvärmning i autoklav och asep- tisk förpackning.

Aerosolspray % vikt/vikt intervall aktiv komponent 0,1 0,01-2,0 % vikt/vikt trikloroetan 29,9 triklorofluorometan 35,0 diklorodifluorometan 35,0 Den aktiva komponenten blandas med trikloroetan och fylles i aerosolbehållaren. Det övre utrymmet fylles med gasformigt drivmedel och ventilen krympes i läge. Den erfordrade vikten av flytande drivmedel ifylles under tryck genom ventilen.

Behållaren förses med ett tryckorgan för användning och med en hylsa mot damm. 503 571 86 Tablett Framställningssätt - våtgranulering EH aktiv komponent 250,0 magnesiumstearat 4,5 majsstärkelse 22,5 natriumstärkelseglykolat 9,0 natriumlaurylsulfat 4,5 mikrokristallin cellulosa till en tablettkärnvikt av 450 mg En tillräcklig mängd 10-procentig stärkelsepasta sättes till den aktiva komponenten för erhållande av en lämplig våt massa för granulering. Granulerna beredas och torkas med användning av en bricka eller torkanordning i form av en fluidiserad bädd. Granulerna siktas, de resterande kompo- nenterna tillsättes och blandningen pressas till tabletter.

Om så erfordras överdragas tabletterna med en filmbeläggning med användning av hydroxipropylmetylcellulosa eller något annat liknande filmbildande material med användning av an- tingen ett vattenhaltigt eller ett icke-vattenhaltigt lös- ningsmedelssystem. Ett mjukningsmedel och lämplig färg kan inkluderas i filmöverdragningslösningen.

Tablett för användning för små husdjur.

Framställningssätt - torr granulering EE aktiv komponent 50,0 magnesiumstearat 7,5 mikrokristallin cellulosa till en tablettkärnvikt av 75,0 Den aktiva komponenten blandas med magnesiumstearatet och den mikrokristallina cellulosan. Blandningen kompakteras till klumpar. Klumparna bryts sönder genom att de bringas 87 att passera genom en roterande granulator varvid ströbara granuler bildas. Dessa pressas till tabletter.

Tablettkärnorna kan sedan överdragas med en film, om så önskas, såsom beskrivits ovan.

Veterinärmedicin för intramammar injektion mg/dos intervall aktiv komponent 150 mg 0,05 - l,0 g polysorbate 60 3,0% vikt/vikt? vitt bivax 6,0% " " till 3 g till 3 eller 15 g jordnötolja 9l,O% " " 3 Jordnötoljan, det vita bivaxet och polysorbate 60 uppvärmes till 1600 C under omröring. Det hålles vid 1600 C 2 timmar och kyles sedan till rumstemperatur under omröring. Den aktiva komponenten tillsättes aseptiskt till bäraren och dispergeras med användning av en blandare med hög hastighet. Blandningen raffineras genom att bringas att passera genom en kolloid- kvarn. Produkten fylles aseptiskt i sterila plastsprutor.

Oral stor vätskedos (drench) för djur % vikt/volym intervall aktiv komponent 0,35 0,01 - 2 % vikt/volym polysorbate 85 5,0 bensylakohol 3,0 propylenglykol 30,0 fosfatbuffert som pH 6,0-6,5 vatten till 100,0 Den aktiva komponenten löses i polysorbate 85, bensylalkohol och propylenglykol. Vatten tillsättes och pH-värdet justeras till 6,0 till 6,5 med fosfatbuffert, om så erfordras. Vatten tillsättes till den slutliga volymen. Produkten fylles i 503 571 88 dosbehållaren.

Oralépasta för djur % vikt/vikt intervall aktiv komponent 7,5 1-30 % vikt/vikt sackarin 25,0 polysorbate 85 3,0 aluminiumdistearat 5,0 fraktionerad kokosnötolja till 100,0 Aluminiumdistearatet dispergeras i den fraktionerade kokos- nötoljan och polysorbate 85 genom uppvärmning. Det kyles till rumstemperatur och sackarinet dispergeras i den oljiga bäraren. Den aktiva komponenten införes i basen. Medlet fylles i plastsprutor.

Granuler för administrering hos djur i foder (in-feed administration) % vikt/vikt intervall aktiv komponent 2,5 0,05-5 % vikt/vikt kalciumsulfat, hemi-hydrat till 100,0 Den aktiva komponenten blandas med kalciumsulfatet. Granulerna beredes enligt ett våtgranuleringsförfarande. De torkas med användning av en bricka eller en torkanordning med fluidise- rad bädd. Det fylles i en lämplig behållare.

Emulgerbart koncentrat aktiv komponent 50 g anjoniskt emulgermedel 40 g (t.ex. fenylsulfonat CALX) icke-joniskt emulgermedel 60 g (t.ex. Syperonic NPl3) aromatiskt lösningsmedel (t.ex. Solvesso 100) till 1 liter. 503 571 89 Alla komponenterna blandas och omröres tills de är lösta.

Granuler (a) aktiv komponent 50 g träharts 40 g gipsgranuler (20 - 60 mesh) till l kg (t.ex. Agsorb l00A) (b) aktiv komponent 50 g Syperonic NP 13 40 g gipsgranuler (20 - 60 mesh) till l kg Alla komponenterna löses i ett flyktigt lösningsmedel t.ex. metylenklorid och sättes till granuler som tumlas i en blandare. De torkas för avlägsnande av lösningsmedel.

Claims (12)

503 571 í)c PATENTKRAV

1. l. Förening med formeln (II) och salter därav, vari R1 är en metyl-, etyl- eller isopropylgrupp; R2 är en väteatom eller en grupp OR5, och R3 är en väteatom, eller också bildar R2 och R3 tillsammans med den kolatom, vid vilken de är bundna, en grupp >C=O; och oR5 är -ou, -oconß [vari R6 är c1_8-alkyl (eventuellt substi- tuerad med halogen, C1_4-alkoxi, fenoxi eller fenyl), C3_6-cyklo- alkyl eller fenyl]; -0CO2R6a (vari Róa är Cl_4-alkyl, eventuellt substituerad med halogen; -OCSOR6b (vari Rfib är fenyl, eventuellt substituerad med metyl); -OR7 [vari R7 är Cl_4-alkyl (eventuellt substituerad med C3_5-cykloalkyl), C3_5-cykloalkyl eller C3_5- a1kenyl]; -0SO2R8 (vari R8 är Cl_4-alkyl eller fenyl, eventuellt substituerad med metyl); eller -OCO(CH2)nCO2R9 (vari R9 är en väteatom eller en C1_4-alkylgrupp, och n är 0, 1 eller 2); och Q, 503 571 OR4 är -OH, -0C0R4a [vari R4a är C1_4-alkyl (eventuellt sub- stituerad med halogen, fenoxi eller tri(C1_4-alkyl)silyloxi), fenyl eller halogenfenyl]; -OC0(CH2)nCO2R9 (vari R9 är en väte- atom eller en C1_4-alkylgrupp och n är O, l eller 2); -0CO2R4b (vari R4b är C1_4-alkyl, eventuellt substituerad med fenyl eller halogen); Cl_4-alkoxi; eller tri(Cl_4-alkyl)-silyloxi); med undantag av de föreningar, i vilka R2 är -OH och OR4 är -OH eller -OCH3.

2. Förening enligt patentkravet 1, i vilken Rl är isopropyl.

3. Förening enligt patentkravet 1, i vilken R2 är väte, etoxi, n-propoxi, cyklopropylmetoxi, acetoxi, fenacetoxi, propionyloxi, isobutyryloxi eller'cyklopropankarbonyloxi, och.R3 är väte, eller också bildar :<2 ash R3 tillsammans mad aan kalatam, vid vilken de är bundna, en grupp >C=O.

4. Förening enligt patentkravet l, i vilken -OR4 är hydroxi, metoxi, acetoxi eller metyloxikarbonyloxi.

5. Förening enligt patentkravet 1, i vilken Rl är isopropyl, R2 är väte, etoxi, n-propoxi, acetoxi eller propionyloxi, och R3 är väte, eller också bildar R2 och R3 tillsammans med den kolatom, vid vilken de är bundna, en grupp >C=O, och OR4 är hydroxi, acetoxi eller metyloxikarbonyloxi.

6. Förening enligt patentkravet 1, i vilken R1 är isopropyl, R2 är väte, R3 är väte, och OR4 är hydroxyl; R1 är isopropyl, R2 är propionyloxi, R3 är väte, och OR4 är hydroxyl; R1 är isopropyl, R2 och R3 tillsammans med den kolatom, vid vilken de är bundna, är >C=O, och OR4 är hydroxyl; 505 571 ,, R1 är isopropyl, R2 är etoxi, R3 är väte, och OR4 är hydroxyl; Rl är isopropyl, R2 är n-propoxi, R3 är väte, och OR4 är hydroxyl; R1 är metyl, R2 är acetoxi, R3 är väte, och OR4 är hydroxyl; R1 är etyl, R2 är acetoxi, R3 är väte, och OR4 är hydroxyl; eller Rl är isopropyl, R2 är acetoxi, R3 är väte, och OR4 är hydroxyl.

7. Blandning innehållande föreningar enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d därav att R2 och R3 tillsammans med den kolatom, vid vilken de är bundna, representerar >C=0, och R4 är hydroxi eller metoxi, och att blandningen föreligger i form av en fullständig fermentationsvätska som innehåller minst en sådan förening, de fasta substanserna i en fullständig fermentations- vätska innehållande minst en sådan förening, intakt eller lyserat mycel separerat från en sådan vätska eller de fasta substanserna i en sådan vätska efter separation av intakt eller lyserat mycel; eller en sådan vätska efter separation av mycelet.

8. Komposition för användning inom human- eller veterinär- medicinen, k ä n n e t e c k n a d därav att den innehåller en effektiv mängd av minst en aktiv förening enligt patentkravet 1 tillsammans med en eller flera bärare och/eller konstituenter.

9. Komposition för användning vid bekämpning av skadliga organismer exempelvis inom jordbruket, trädgårdsskötseln eller skogsbruket, k ä n n e t e c k n a d därav att den innehåller en effektiv mängd av minst en aktiv förening enligt patentkravet 1 tillsammans med en eller flera bärare och/eller konstituenter.

10. Komposition enligt patentkravet 7 eller 8, k ä n n e - t e c k a d därav att den innehåller en aktiv förening enligt patentkravet 6. 503 571 \ I \~ , u.)

11. ll. Förfarande enligt patentkravet 7 eller 8, k ä n n e - t e c k n a t därav att (a) för framställning av en förening, i vilken den ena eller båda av R2 och OR4 är substituerad hydroxi, bringas en motsvarande förening, i vilken den ena eller bàda av R2 och OR4 är hydroxi, att reagera med ett motsvarande hydroxisubstituerande reagens, varvid OR4 är en intermediärt skyddad hydroxigrupp under reaktionen vid framställningen av föreningar, i vilka OR4 är -OH; (b) för framställning av en förening, i vilken R2 och R3 båda är väte, reduceras en motsvarande förening, i vilken R2 är en homo- lytiskt reducerbar atom eller grupp; (c) för framställning av en förening, i vilken R2 och R3 till- sammans bildar en oxogrupp, oxideras en motsvarande förening, i vilken R2 är -OH, varvid OR4 är en intermediärt skyddad hydroxi- grupp vid framställningen av föreningar, i vilka OR4 är -OH; (d) för framställning av en förening, i vilken R2 eller OR4 är hydroxi, avlägsnas skyddsgruppen från en motsvarande förening, i vilken R2 eller OR4 är skyddad hydroxi; (e) för framställning av ett salt av en syra med formeln (II) behandlas syran med en bas, eller ett salt överföres till ett annat salt genom jonbyte; eller (f) för framställning av en förening, i vilken R2 och R3 tillsammans är en oxogrupp, och OR4 är -OH eller metoxi, odlas Streptomyces thermoarchaensis NCIB 12015 eller en mutant därav med i huvudsak samma egenskaper i närvaro av assimilerbara källor för kol, kväve och mineralsalterg varefter den önskade föreningen isoleras.

12. Metod för bekämpning av skadliga organismer inom jordbruket, trädgàrdsskötseln eller skogsbruket eller i andra applikationer (exklusive behandlingen av människor och djur genom terapi), 503 571 . “W k ä n n e t e c k n a d därav att den innefattar pàföring pá växter eller annan vegetation eller på en plats med skadliga organismer av en effektiv mängd av en eller flera föreningar enligt patentkravet 1 eller av en komposition enligt patentkravet 9.