SE453207B - Ram till lock- och ramanordning for gatu- eller nedstigningsbrunn - Google Patents

Description

(fl 10 15 20 25 30 35 453 207 2 Den nedre kanten på den nedàt öppna U-sektionens innerben kan vara försedd med en inåt utskjutande, väsent- ligen horisonell fläns.

I vilket som helst av de ovan nämnda arrangemangen kap anordningens ram innefatta ett antal separat till- verkade ramdelar, som är sammanfogade. Sådana arrange- mang är speciellt lämpliga för stora, rektangulära ramar, som bär upp ett flertal lock. För mindre anordningar, exempelvis cirkulära gatubrunnsanordningar, kan ramen vara gjord helt och hållet i ett stycke. g Föreliggande uppfinning skall nu beskrivas under hänvisning till bifogade ritningar. X Fig l är en perspektivvy av en ramdel för en rek- tangulär lock- och ramanordning; Pig 2 är ett vertikalt snitt genom en rams sidoele- ment och en del av ett därav uppburet lock; Fig 3 är en planvy av en del av en sammanfogad lock- och ramanordning, där ett antal lock bärs upp av en enda ram; Fig 4 är en planvy av en del av en annan ram, som omfattas av uppfinningen; och Fig 5 är ett längs linjen 5-5 i fig 4 Qjort tvär- snitt. ' _ Enligt fig l-3 innefattar en lock- och ramanordning för en gatubrunn en rektangulär ram 10, som bär upp två eller flera rektangulära lock ll, varvid såväl ra- men som locken är tillverkade av gjutjärn. Lockens cen- trala delar kan utformas med nedsänkta, för betongfyll- ' ning avsedda områden 12.

Ramen 10 kan tillverkas helt och hållet i ett stycke eller formas av avlånga sidoelement och ändelement, vilka sammanfogas. Ett sidoramelement anges allmänt i ritningarna av l4. Ändramelementen, som ej visas, är konstruerade på samma sätt.

Sidoramelementets 14 tvärsnitt har en i huvudsak ned- åt öppen U-form, vilket bäst framgår i fig 1-2, där Uzets ytter- och innerben anges av 15 resp 16. En horisontell 10 15 20 25 30 35 453 207 3 fläns 17 skjuter ut inåt från innerbenets 16 nedre kant och en upprättstàende, periferisk vägg 18 sträcker sig uppåt från sidoelementets ovanliv.

På insidan av och intill sidoelementets periferiska vägg 18 är en periferisk tätningsyta placerad, som är utformad med tvâ upprättstàende räfflor 19, som sträc- ker sig längs med sidoelementet 14. Tätningsytan och de därpå utformade räfflorna 19 sträcker sig kontinuer- ligt runt ramens sido- och ändelement, vilket också väggen 18 gör.

I förbindningen mellan de två locken ll, som skall bäras upp av ramen, sträcker sig en borttagbar balk - 20 över ramen från ena sidoelementet 14 till det andra '(ej visat). Stödbalkens ändar mottages i spår 22 i pà sidoelementets innerfläns 16 bildande utspràng 23.

De motstående sidorna på sidoramelementets 14 utspràng 23 har uppåt och motsatt lutande stödytor 29. Likadana ~ stödytor är bildade på ytterligare utspràng (ej visade), som är placerade med mellanrum längs sidoelementet 14, och pà bara ena sidan av utsprång intill ramens hörn.

Ramdelens lutande stödytor 29 samverkar med motsva- rande lutande ytor på nedåt sig sträckande utspràng 30 (se fig 2) på lockets ll sidor. De ihoppassande, lutande stödytorna tjänar till att, med en fastkilande verkan, bära upp locken pà ramen och sålunda säkerställa att locken inte vippar när de är på plats på ramen. Det inses att det erforderliga antalet och placeringen av utspràngen 23 och 30 beror på lockens storlek och det antal lock som skall bäras upp pà ramen.

Den övre delen av varje lock ll är, såsom bäst fram- går av fig 2 och 3, utformad med en utåt utskjutande, periferisk fläns 31, som har sådan bredd att dess yttre kant ligger nära intill, men ätskild från den upprätt- stående, periferiska väggen 18 pà sidoramdelen. Lockets ll övre yta är väsentligen i jämnhöjd med väggens 18 övre kant.

Den undre ytan på den periferiska flänsen 31 är försedd med två parallella, längsgående spår 32, vilka l0 15 20 25 30 35 453 207 4 mellan sig avgränsar en nedåt utskjutande räffla 33, som sträcker sig kontinuerligt runt lockets periferi.

Flänsens 3l djup och placeringen av de lutande stödytor- na 29 och 30 är sådana att, när stödytorna ingriper med varandra för att stödja varje lock ll på ramen, räfflan 33 på undersidan av flänsen 31 på locket skjuter ut nedåt mellan de uppstàende räfflorna 19 på sidoram- elementet, såsom visas i fig 2.

Innan looken passas ihop med ramen smörjs räfflorna 19 på sido- och ändramelementen och flänsens 31 under- sida med tätningsmassa, exempelvis fett, för att fylla spåren mellan räfflorna.

Den beskrivna anordningen åstadkommer en effektiv gas-, luft- och vattentät förslutning runt lockens rand i en lock- och ramanordning, medan den på samma gång säkerställer att locken är skyddade mot vippande rörel- ser. Detta uppnås med användning av de gjutna delarna som de är utan att de behöver bearbetas.

Sido- och ändramelementens nedåt öppna U-sektion med- verkar vid àstadkommandet av en stadig fastsättning av ramen i en yta eftersom, när ramen betongeras in, be- tongen tvingas in i den omvända kanalen för åstadkom- mande av en stadig stödstruktur. För att förenkla be- tongens passage in i den nedåt öppna U-sektionens inre är Uzets ytterben 15 försett med öppningar 37 längs sin längd och med utskärningar 38 längs sin nedre kant, så att betongen kan flyta in i ramdelens inre genom öppningarna och utskärningarna. Öppningarna 37 och ut- skärningarna 38 utgör en större del av ytan av ramdelens ytterben, så att benets partier mellan öppningarna och utskärningarna, såsom anges med 39 i fig 3, i själva verket bildar tungor, som fungerar som nedhàllningsöron för ramen.

Fastän den ovan beskrivna anordningen visar ett antal lock, som är monterade pà en enda ram, inses det att en liknande anordning kan utnyttjas för att monte- ra ett enda lock på en enda ram. I detta fall behövs inte några stödbalkar 20, eftersom alla fyra sidorna 10 15 20 25 30 35 453 207 5 på locket bärs upp av sido- och ändramelementen.

Fastän uppfinningen har beskrivits med hänvisning till rektangulära lock och ramar, inses det att den också är tillämpbar på cirkulära lock och ramar, liksom på lock och ramar med andra former, och fig 4 och 5 visar en cirkulär ram, som omfattas av uppfinningen.

Enligt fig 4 och 5 är den cirkulära gatubrunnsramen 40 gjuten i ett stycke och har, såsom bäst framgår i fig 5, ett tvärsnitt i huvudsak 1 form av ett nedåt öppet U, varvid U:ets ytter- och innerben anges av 41 resp 42.

Innerbenet 42 har en utvidgning 43 uppåt och lutar lätt utàt när det sträcker sig uppåt.

Fyra väsentligen triangulära skåror 44 med lutande sidoväggar 45 är placerade med jämna mellanrum längs ramens 40 innerrand. Såsom bäst framgår i fig 4 ligger skårornas lutande sidoväggar 45 på sidorna av en kvad- rat, som korsar ramens innerrand. Ett cirkulärt lock (ej visat) passar in i ramen och är, runt sin yttre rand, utformat med fyra, med lika mellanrum åtskilda, utskjutande, triangulära "öron". Öronen passar in i skàrorna 44 och bestämmer sålunda läget för och här upp locket i ramen. Locket är också försett med en slut- tande vägg längs sin rand, vilken vägg ingriper med den inre, sluttande väggen 46 på ramen 40.

Pâ samma sätt som i den tidigare beskrivna anord- ningen åstadkommer ramens 40 nedåt öppna U-sektion en stadig fastsättning av ramen, eftersom betong kommer in och fyller den omvända kanalen för att åstadkomma en sta- dig stödstruktur. För att förenkla betongens passage in i den nedåt öppna U-sektionens inre är Uzets ytterben 41 längs sin längd försett med öppningar 47 och längs sin nedre kant med utskärningar 48, så att betongen kan flyta in i ramdelens inre genom öppningarna och utskärningarna. öppningar 47 och utskärningarna 48 utgör en större del av benets 41 yta, så att benets partier mellan öppningarna och utskärningarna, såsom anges med 49 i fig 4, i själva verket bildar tungor, som verkar som nedhållningsöron för ramen. 10 453 207 6 I en alternativ utföringsform (ej visad) för den 1 fig 4 och 5 visade ramen är lockets triangulära öron, som ingriper med skårorna 44, formade på lockets under- sida i stället för att skjuta ut från lockets rand och ramen är lämpligen falsad mellan skårorna 44 för att taga emot lockets cirkulära rand. Den cirkulära före- ningslinjen mellan locket och ramen är med andra ord placerad radiellt utanför skårorna 44, i stället för radiellt innanför som i den i ritningarna visade an- ordningen. I vilken som helst av de ovan beskrivna an- ordningarna kan ramens nedåt öppna, U-formade partier delas upp i celler, med hjälp av helgjutna mellanväggar, som med mellanrum sträcker sig på tvären längs ramens rand. Dylika mellanväggar anges med 50 i fig 4 och 5. v»

Claims (4)

10 15 453 207 PATENTKRAV

1. Ram till en lock- och ramanordning för en gatu- eller nedstigningsbrunn, k ä n n e t e c k n a d av yttre randpartier (14), vilkas tvärsnitt har i huvudsak nedåt öppen U-form med ett inre och ett yttre, nedåt sig sträckande ben (16, 15), varvid U:ets ytterben (15) har ett flertal öppningar (37, 38), vilka utgör en större del av ytterbenets yta, så att delarna av benet mellan öppningarna bildar tungor (39), som tjänstgör som ned- hållningsöron för ramen. '

2. Ram enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nederkanten av innerbenet på den nedåt öppna U-sektionen har en inåt utskjutande, i huvudsak horison- tell fläns (17).

3. Ram enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d av ett antal separat formade ramelement, vilka är fästa ände vid ände.

4. Ram enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d av att ramen är utformad i ett stycke.