SE433756B - Ram for uppberande av ett foremal i niva med en belagd yta - Google Patents

Description

7808399-s.-l 2 de. Ramväggen är ansluten till den ringformiga stödytan medelst ett teleskopiskt kopplingselement och den utåt- riktade flänsen uppbär ramen och luckan genom ingrepp med vägbeläggningsmassan. Ramen uppbäres temporärt ovan- för den slutliga nivån, medan beläggningsarbeten utfö- res, och pressas därefter_ned till den önskade nivån. Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma en ram av inledningsvis nämnt slag, vilken kännetecknas av att det inåtriktade stödorganet har dels åtminstone en första stödyta, som är anordnad att uppbära föremålet så, att föremâlets översida huvudsakligen ligger i nivå med nämnda ena ände av väggpartiet, när denna ände är vänd uppåt, och dels åtminstone en andra stödyta, som är anordnad att uppbära föremålet så, att föremålets översida huvudsakligen ligger i nivå med väggpartiets andra ände, när denna andra ände är vänd uppåt.

En sådan ram kan användas både som en ram av stan- dardtyp för montering med sin utåtriktade fläns vilande på manhålets ringformiga stödyta och som en ram för placering enligt det första ändamålet med uppfinningen.

Både vid nyläggning av en väg och restaurering av* en väg "flyter" ramen enligt uppfinningen på det nylagda vägmaterialet. Dessutom är ramen självinställande, dvs ramen justerar själv sitt läge för upptagning av väg- ytans välvning eller lokala kontur. Följaktligen behövs ingen lappning, som är nödvändig vid andra ramtyper.

Dessutom är den färdiga vägytan runt ramen och manluckan perfekt jämn.

Ramen är företrädesvis gjord i ett stycke av sfäroi- diskt grafitjärn. Fördelarna med att använda detta speci- ella material är: i) det är lättare än det normalt använda gjutjärnet; ii) det kan maskinbearbetas till mycket små toleranser, så att en noggrann anpassning till motsvarande lucka säkerställes (vilken lucka företrädesvis också är gjord av sfäriodiskt grafitjärn); x x v 5 l0 15 20 25 30 35 7868399-s 3 iii) det är inte känsligt för materialförändringsfakto- rer, såsom spänningsavlastningen, som uppstår i gjutjärn månader efter gjutningen, vilket gör att materialet blir mera stabilt.

Uppfinningen kommer att brskrivas närmare nedan med utföringsformer under hänvisning till medföljande ritning- ar. Fig l visar en planvy av en utföringsform av förelig- gande uppfinning. Fig 2 är en sektion längs linjen II-II i fig l. Fig 3 och 4 visar en planvy av en delperspektiv- vy av en andra utföringsform av uppfinningen. Fig 5 visar en sektion längs linjen V-V i fig 4. Fig 6 visar en per- spektivvy motsvarande den i fig 4 men visar ramen upp- och nudvänd. Fig 7 visar ett delperspektiv av en tredje utfö- ringsform av uppfinningen. Fig 8 visar en ändvy av en tvärgående stödribba för användning vid utföringsformen enligt fig 7. Fig 9 visar en sektion längs linjen IX-IX i fig 8.

Fig l och 2 visar en ram för en cirkulär manlucka, vil- ken ram har ett vertikalt väggparti l0 med en utåtriktad fläns ll i ena änden. Tre inåtriktade utsprång 12, l3 och l4 är utformade på väggpartiet 10. Varje utsprång l2, l3 och 14 har lutande ändytor, såsom ytorna 15, 16, 17 och 18 på utsprånget 12, så att utsprånget är bredast vid mit- ten av väggpartiet 10 och smalare vid varje ände. Intill var- andra liggande utsprång bildar urtagningar för upptagning av motsvarande öron på en icke visad lucka, som skall sät- tas i ramen. När ramen monterats med flänsen ll vänd uppåt, såsom framgår av fig l och 2, och en vägbana håller på att iordningställas, uppbäres ramen på ett betongrör 19 medelst icke visade stöddon, som utgöres av tegelstycken, timmer eller andra lämpliga, temporära stöddon. Ramen uppbäres i sådant läge, att den fullständigt ligger under den öns- kade nivån för den färdiga vägbanan. Ett beläggningsmate- rial 20, som bildar vägbanans översta skikt, appliceras därefter medelst någon konventionell beläggningsmaskin (icke visad), varvid stöddonen håller kvar ramen på plats medan detta arbete fortgår. Manluckan har tidigare place- rats i läge på utsprången 12, 13 och 14. När beläggníngs- l0 l5 20 25 30 35 7808399-5. 4 maskinen passerat över ramen, kommer beläggningsmaterialet 20 att omge ramen och ligga under flänsen ll. Det nylagda beläggningsmaterialet 20 vältas därefter medelst en icke visad vägvält, varvid denna vältning pressar vägmaterial in under flänsen ll för att "flyta" bort ramen från stöd- donen. Välten pressar således luckan och ramen till kor- rekt nivå. Pâ grund av denna "flytning" eller "självin- ställning" injusterar luckan sitt läge för upptagning av vägbanans välvning.

Liknande tillstånd uppstår vid restaurering av vägba- nan, varvid ramen dras upp ovanför den gamla vägbaneytan på samma sätt som en kork, som dras ur en flaska. Vid både nyläggning och restaurering av en vägbana åstadkommas så- ledes inställningen av manluckan och dess ram genom en en- da, enkel operation, vilken inte kräver någon efterföljan- de lappning. Vid både den första inställningen och en even- tuell efterföljande återplacering av ramen behöver inte placeringen av luckan och ramen före spridarens ankomst va- ra noggrann, därför att luckans återplacering efter det att spridaren passerat över luckan och ramen lätt åstadkommas, medan det omgivande materialet ännu är tämligen mjukt, vid de fall då luckan befinner sig för högt eller för lågt.

Avsmalnande tungor, såsom tungan 21, som sträcker sig mellan flänsens ll undersida och väggens l0 utsida, kan va- ra anordnade med mellanrum runt ramens periferi. De ytters- ta, sneda ytorna på dessa tungor pressas under vältningen in i det hårdare skiktet 20a under beläggningsmaterialet 20, vilket reducerar den belastning, som överföras till beläggningsmaterialet 20 via flänsen ll. Detta tillåter É användning av en smalare fläns än vad som annars skulle varit möjligt.

När en ram av den i fig 1 och 2 visade typen används vid en kvadratisk eller rektangulär lucka, är det nödvän- digt att uppbära luckan tätt intill varje hörn. Detta kan åstadkommas genom att utforma fyra urtagningar, som ligger intill var sitt hörn av ramen. Alternativt kan två urtag- ningar utformas pâ motsatta sidor av ramen, varvid varje urtagning har sådan längd, att motsvarande öron sträcker l0 15 20 25 30 35 7803:99-s 5 . sig längs större delen av luckans två motstående sidhr.

Detta sistnämnda arrangemang har den fördelen, att luckan uppbäres enbart på två motstående sidor. Följaktligen kan en långsträckt ram täckas av en rad sådana luckor utan att man behöver anordna mellanliggande tvärstödribbor un- der skarvarna mellan intill varandra liggande luckor.

Ramar för arrangemang med flera luckor konstrueras "företrädesvis i sektioner, varvid skarvarna mellan sektio- nerna sammanfaller med skarvarna mellan de individuella luckorna. Fig 3 visar en sådan multipelram, som består av tvâ U-formade ändsektioner 23 och 24, vilka var och en kan uppbära en icke visad lucka i respektive ände av raden, varvid ändsektionerna sammankopplas av tvâ mellansektioner 23 och 26, vilka var och en består av tvâ separata delar 25a, 25b och 26a, 26b på varje sida av hålet. Ramen kan därför uppbära fyra luckor.

Fig 4 och 5 visar mera i detalj skarven mellan sek- tionerna 23 och 25a. Som framgår av fig 5, är en tunga 27 utformad på utsidan av ändsektionens 23 väggparti 28 och under den utåtriktade flänsen 29. Tungan 27 anligger mot en motsvarande tunga på mellansektionen 25a och är hopkopplad med denna tunga medelst två bultar 30 och 31.

Respektive utsprâng 32 och 33 är formade på insidorna av de två sektionernas 23 och 25a väggpartier. De två ut- sprången 32 och 33 anligger mot varandra för att bilda ett enda utsprång med samma form som utsprånget 12 enligt fig 2, varvid utsprånget 32 har sneda ändytor 34 och 35 och _utsprånget 33 har sneda ändytor 36 och 37.

Utsprånget 32 samverkar med ett utsprång 38, som är utformat i ändsektionens 23 intilliggande hörn för att åstadkomma en urtagning för ett öra i ena änden av en lucka, som skall anbringas i ändsektionen 23. Utsprånget 33 samverkar med ett utsprâng 39 i sektionens 25a andra ände för att bilda en urtagning för ett öra på en lucka, som skall anbringas i mellansektionen 25. Liknande ut- ösprång är utformade vid de andra hörnen och skarvarna för mottagning av tvâ öron på varje lucka, vilka är utformade i var sin ände av luckan. Installationen kan utföras så- lO 15 20 25 30 35 7808399-5 6 som beskrivits ovan, varvid ramen är anbragt på ett rör 40.

Ramen enligt fig 3-5 kan användas så, att den utåt- riktade flänsen 29 vilar på röret på samma sätt som ramen enligt fig l och 2. Fig 6 visar skarven mellan sektionen 23 och sektionen 25a. Pâ grund av att ramens dimensioner måste vara sådana, att väggpartiet 28 passar inuti röret 40, när ramen används enligt fig 4, måste ett extra kopp- lingsorgan 42 användas, när ramen används enligt fig 6.

Kopplingsorganet 42 har huvudsakligen T-format tvärsnitt, varvid T:ets livparti är anbragt mellan flänsens 29 under- sida och ringbalkens 40 översida. Tzets skänklar anligger mot insidan av ramen och röret, varvid de båda skänklarna är utformade så, att de upptar skillnaden i storlek mellan ramen och röret.

I praktiken är icke visat stödmaterial infört mellan flänsen 29 och kopplingsorganet 42 och/eller kopplingsorga- net 42 och röret 40 för att höja luckan till önskad nivå.

Ett kopplingsorgan liknande kopplingsorganet 42 bör an- vändas, när ramen enligt fig l och 2 använts med sin fläns 11 vänd nedåt . ' I vilken som helst av de ovan beskrivna utföringsfor- merna kan man enligt fig 7 ersätta utsprången för ingrepp med öronen på luckan eller luckorna med en hylla, som sträcker sig runt ramens hela innerperiferi. Ramen enligt fig 7 som anwfifies för en rad rektangulära luckor och är ut- formad som sammankopplade sektioner, såsom beskrivits i samband med fig 4 och 5, har ett väggparti 44 och en utåt- riktad fläns 45. På mitten av väggpartiet 44 bildar en in- åtriktad ribba 46 alternativa stödytor 47 och 48 för upp- bärande av en lucka i nivå med den ände av väggpartiet, i vilken flänsen är utformad, respektive med väggpartiets andra ände.

Ett inskjutande öra 49 är utformat på ribban 46 vid en skarv mellan intilliggande sektioner av ramen. örat har alternativa krokformationer 50 och 51 för ingrepp i en ur- tagning 52 i en ände av en ribba S3 för att uppbära denna, så att dennas översida 55 ligger i nivå med den av stöd- i I 1 l 1 . . l0 7808399-5 7 ytorna 47 och 48, som är vänd uppåt. Ribbans andra ände ingriper med ett motsvarande öra vid ramens andra sida.

Användning av ribbor, såsom ribban 55, vilken kan bort- tagas, när luckorna borttages, möjliggör uppbärande av varje lucka i en rad runt luckans hela periferi.

I alla utföringsformerna av uppfinningen är ramen fö- reträdesvis gjord i ett stycke av sfäroidiskt grafitjärn.

Likaså luckan är gjord av sfäroidiskt grafitjärn, vilket säkerställer, att de tvâ delarna tätt anpassas till var- andra. Detta är viktigt, eftersom man härigenom förhindrar lateral förflyttning eller svängning av luckan inuti ra- men. Alternativt kan andra material, såsom gjutjärn eller ett plastmaterial, användas.

Claims (3)

1. 0 15 20 25 7808399-5 PATENTKRAV l. Ram för uppbärande av ett föremål i nivå med en belagd yta, vilken ram innefattar ett väggparti (l0; 28; 44), som omger en öppning, vars tvärsnittsform är anpas- sad till det föremål, som skall uppbäras, en utåtriktad fläns (ll; 29; 45), som skjuter ut från väggpartiets ena ände, och inåtriktade stödorgan (12, 13, 14; 32, 33; 46) på väggpartiet, k ä n n e t e c k n a d därav, att det inåtriktade stödorganet (12, 13, 14; 32, 33; 46) har dels åtminstone en första stödyta (15, 16; 34, 36; 47), som är anordnad att uppbära föremålet så, att föremålets över- sida huvudsakligen ligger i nivå med nämnda ena ände av väggpartiet (l0; 28; 44), när denna ände är vänd uppåt, och dels åtminstone en andra stödyta (17, 18; 35, 37; 48), som är anordnad att uppbära föremålet så, att före- målets översida huvudsakligen ligger i nivå med väggpar- tiets andra ände, när denna andra ände är vänd uppåt.

2. Ram enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a d därav, att stödorganen (12, 13, 14; 32, 33) bildar utskott, som avgränsar ett flertal urtagningar, vilka sträcker sig mellan väggpartiets (l0; 28) båda ändar, ) varvid varje urtagning har sneda ytor (15-18; 34-37), E som bildar rät vinkel med väggpartiets insida, så att V urtagningens mittområde blir smalare än dess ändområden.

3. Ram enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d därav, att stödorganet bildar ett utsprâng (46), som sträcker sig runt ramens hela innerperiferi. I