SE453208B - Lock- och ramanordning for gatu- och nedstigningsbrunn - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 453 208 2 i hörnen på rektangulära lock. Skruvarna måste också tätas där de tränger in i lockets ovansida och det inses att denna lösning är både dyr och olämplig. En alter- nativ lösning har varit att maskinglätta ingreppsytorna på locket och ramen för att säkerställa en bättre pass- ning än vad som erhålles med det gjutna locket och ramen, men detta ökar återigen anordningens tillverk- ningskostnad. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en lock- och ramanordning för en gatu- och ned- stigningsbrunn, vilken anordning kan åstadkomma en gas-, luft- och vattentät förslutning utan risk för vippande lock, och där ändå locket och ramen kan användas utan att bearbetas efter gjutningen.

Enligt föreliggande uppfinning har en lock- och ramanordning för en gatu- och nedstigningsbrunn åstad- kommits, i vilken anordning locket har en väsentligen kontinuerlig, nedåtriktad, periferisk tätningsyta som, när locket uppbäres på ramen, ligger över en väsentligen kontinuerlig, uppàtriktad, períferisk tätningsyta på ra- men, varvid ingreppet mellan stödytorna bestämmer lockets läge i förhållande till ramen på ett sådant sätt att de periferiska tätningsytorna är skilda från stödjande kontakt med varandra längs väsentligen hela sin längd, att de perifera tätningsytorna på locket och ramen är utformade med längsgående räfflor, som täcker över var- andra för att avgränsa ett slingrande utrymme mellan tätníngsytorna, och att de båda stödytorna är lutade i längdriktningen för räfflorna på de perifera tätnings- ytorna omedelbart intill de båda stödytorna. ' Det framgår sålunda att locket inte bärs upp av ramen med hjälp av tätningsytorna, utan bärs upp med hjälp av lutande par av stödytor, vilka ingriper med varandra med en fastkilande verkan, så att locket hålls fast stadigt mot vippande rörelser. När locket är i sitt uppburna läge kommer inte de periferiska tätnings- ytorna i kontakt med varandra. När anordningen används läggs fett eller någon annan tätningsmassa på tätnings- 10 15 20 25 30 35 453 208 3 ytorna innan locket placeras på ramen, så att när locket placeras i sitt läge kommer det lilla mellanrummet mellan tätningsytorna att tätas och fyllas med tätnings- massa. Eftersom locket hålls fast och inte vippar kommer inte tätningen att ha någon tendens att förstöras, De dimensionstoleranser som krävs för att säkerställa att tätningsytorna är skilda från stödjande kontakt med varandra längs väsentligen hela sin längd ligger inom de gjutningstoleranser som medges av idag kända gju- teritekniker för gjutna delar med god kvalitet.

Företrädesvis är en tätningsyta utformad med åtmins- tone en räffla, som skjuter ut mellan två räfflor på den andra tätningsytan.

, Ramen kan vara utformad med en upprättstående, utanför de periferiska tätningsytorna placerad, peri- ferisk vägg, vars inneryta, när locket bärs upp av ramen, ligger tätt intill, men àtskild från, en yttre, periferisk kantyta pà locket. Företrädesvis är väggens ovansida väsentligen i jämnhöjd med lockets ovansida.

Med ett sådant arrangemang kan vid användning tätnings- massan också fylla ut mellanrummet mellan väggen och lockets yttre, periferiska kantyta.

Anordningen kan innefatta en enda ram, som bär upp ett enda lock, eller en andra ram, som bär upp ett flertal lock. I det senare fallet kan ramen inkludera en eller flera stödbalkar, som var och en sträcker sig över ramen mellan två angränsande lock , för uppbärning av de angränsande kanterna på looken, varvid varje stödbalk också har en uppåtriktad tätningsyta för sam- verkan med de motsvarande partierna på lockens perifera tätningsytor.

Fastän varje stödbalk kan tillverkas i ett stycke med ramens huvuddel tillverkas den företrädesvis separat och ansluts till ramens huvuddel vid sina ändar. Stöd- balkens båda ändar kan exempelvis utformas med ett par nedåtriktade, motsatt lutande stödytor, som kan ingripa med motsvarande uppåtriktade, motsatt lutande stödytor på ramens huvuddel. Det inses att med ett sådant 10 15 20 25 30 35 455 208 4 arrangemang kommer stödbalkens ändar att, med hjälp av den fastkilande verkan till följd av stödytornas ingrepp med varandra, stödjas mot vippande rörelser.

I det sistnämnda arrangemanget kan stödbalkens båda ändar vara utformade med var sin tätningsyta, som täcker över, men hålls àtskild fràn, en motsvarande tätningsyta på ramens huvuddel när stödbalken passas ihop med denna. De samverkande tätningsytorna på stöd- balken och ramen kan, liksom de periferiska tätnings- ytorna, vara utformade med överlappande räfflor, som avgränsar ett slingrande utrymme mellan tätningsytorna. Återigen är företrädesvis åtminstone en räffla formad på den ena tätningsytan, vilken räffla skjuter ut mellan_ två räfflor på den andra tätningsytan.

I vilket som helst av de ovan beskrivna arrange- mangen kan den perifera tätningsytan pà ramen och, i de fall en sàdan har àstadkommits, den upprättstàende perifera väggen vara utformade på ett flertal lângsträck- ta element, som tillverkas separat från ramens huvuddel och ansluts till denna.

I vilket som helst av de ovan beskrivna arrange- mangen kan anordningens ram innefatta ett antal separat tillverkade ramelement, som är sammanfogade.

Föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas under hänvisning till bifogade ritningar. Fig l är en perspektivvy av en ramdel för en lock- och ramanordning.

Fig 2 är ett vertikalt snitt genom en rams sidoelement och en del av ett därav uppburet lock. Pig 3 är en planvy av en del av en sammanfogad lock-och ramanord- ning, där ett antal lock bärs upp av en enda ram. Fig 4 är en delvis uppskuren perspektivvy av ett parti av en självjämnande ram för en lock- och ramanordning en- ligt uppfinningen. Fig 5 är en likadan vy som fig 4 av en alternativ utföringsform för en självjämnande ram.

Enligt fig l-3 innefattar en lock- och ramanordning för en gatubrunn en rektangulär ram 10, som bär upp två eller flera rektangulära lock ll, varvid såväl ramen 10 'w 20 25 30 35 453 208 5 som locken är tillverkade av gjutjärn. Lockens centrala delar kan utformas med nedsänkta, för betongfyllning 13 avsedda områden 12.

Ramen 10 kan tillverkas i ett stycke eller av làngsträckta sidoelement och ändelement, som samman- fogas. Ett sidoramelement anges allmänt 1 ritningarna med l4. Ändramelementen, som ej visas, är konstruerade på samma sätt.

Sidoramelementets l4 tvärsnitt har en i huvudsak omvänd U-form, vilket bäst framgår i fig 1-2, där Uzets ytter- och innerben anges av 15 resp 16. En horsiontell fläns 17 skjuter ut inåt från innerbenets 16 nedre kant och en upprättstående, periferisk vägg 18 sträcker sig uppåt från sidoelementets ovanliv.

På insidan av och intill sidoelementets periferiska vägg 18 är en periferisk tätningsyta placerad, som är utformad med två upprättstående räfflor 19, som sträcker - sig längs med sidoelementet 14. Tätningsytan och de därpå utformade räfflorna 19 sträcker sig kontinuerligt runt ramens sido- och ändelement, vilket också väggen 18 gör.

I förbindningen mellan de två locken ll, som skall bäras upp av ramen, sträcker sig en stödbalk 20 över ramen från ena sidoelementet 14 till det andra (ej visat).

Stödbalken 20 är på sina motstående sidor, såsom bäst framgår i fig l, utformad med två nedåt lutande stödytor 21. Balkens båda ändar mottas i en 1 ett utsprång 23 på sidoelementets innerfläns 16 utformad fördjupning 22. De övre partierna på fördjupningens 22 sidor är utformade med uppåt lutande stödytor 24, vilka passar ihop med de lutande stödytorna 2l på balkens 20 ände när den mottas i fördjupningen 22. De med varandra in- gripande, lutande stödytorna Zl och 24 placerar sålunda, med en fastkilande verkan, balkänden säkert i fördjup- ningen och förhindrar sålunda att balken vippar.

Balkens 20 ovansida är försedd med två par av på längden sig sträckande, parallella räfflor 25, vilka vid balkens ände viker av 900 i motsatta riktningar, 10 15 20 25 30 35 453 208 6 såsom anges med 26, för att rikta in sig efter de på si- doelementet 14, på längden sig sträckande räfflorna 19.

Undersidan på var och en av stödbalkens ändar 20 är försedd med tre tvärgående spår, som avgränsar två nedåt sig sträckande räfflor 27, som, när stödbalken 20 ingriper med fördjupningen 22, placeras mellan mot- svarande uppåt utstående räfflor 28 pá fördjupningens botten. Komponenternas dimensioner är sådana att, när stödbalken 20 ingriper med sidoramelementet, de mellan varandra placerade räfflorna 27 och 28 förblir något åtskilda från varandra. Innan stödbalken passas in i fördjupningen 22 fylls spåren mellan räfflorna 27 och 28 med en tätningsmassa, såsom fett, vilken tätnings- massa därefter tätar och fyller mellanrummen mellan räfflorna när stödbalken är på plats.

De motstående sidorna på sidoramelementets 14 ut- språng 23 har uppåt och motsatt lutande stödytor 29.

Likadana stödytor är bildade på ytterligare utspràng (ej visade), som är placerade med mellanrum längs sido- elementet 14, och på bara ena sidan av utsprång intill ramens hörn.

Ramelementets lutande stödytor 29 samverkar med motsvarande lutande ytor på nedåt sig sträckande ut- språng 30 (se fig 2) på lockets ll sidor. De ihoppas- sande, lutande stödytorna tjänar till att, med en fast- kilande verkan, bära upp locken på ramen och sålunda säkerställa att looken inte vippar, när de är pà plats pà ramen. Det inses att det erforderliga antalet och placeringen av utspràngen 23 och 30 beror på lockens storlek och det antal lock som skall bäras upp på ramen.

Varje locks ll övre parti är, såsom bäst framgår av fig 2 och 3, utformat med en utåt utskjutande, peri- ferisk fläns 31, som har sådan bredd att dess yttre kant ligger nära intill, men åtskild från den upprätt- stående, periferiska väggen 18 på sidoramelementet.

Lockets ll ovansida är väsentligen i jämnhöjd med väg- gens l8 övre kant. 10 15 20 25 30 35 453 208 7 Den periferíska flänsens 31 undersida är försedd med två parallella, längsgående spår 32, vilka mellan sig avgränsar en nedåt utskjutande räffla 33, som sträcker sig kontinuerligt runt lockets periferi. Flän- sens 31 djup och placeringen av de lutande stödytorna 29 och 30 är sådana att, när stödytorna ingriper med varandra för att stödja varje lock ll på ramen, räfflan 33 på undersidan av flänsen 31 på locket skjuter ut nedåt mellan sidoramelementets uppstående räfflor 19, såsom visas i fig 2, men flänsens undersida och sido- elementets intilliggande delar förblir åtskilda från varandra runt väsentligen hela lockets periferi. Ett slingrande utrymme 34 åstadkommas sålunda mellan flän- sens 31 och sidoelementets 14 tätningsytor.

Innan looken passas ihop med ramen smörjs räfflorna 19 på sido- och ändramelementen och flänsens 31 under- sida med tätningsmassa, exempelvis fett, för att fylla spåren mellan räfflorna. När looken anbringas på ramen fyller sålunda fettet det slingrande utrymmet 34 runt varje locks periferi och bildar en effektiv gas-, luft- och vattentät förslutning. Fettet kan, såsom visas i fig 2, också fylla mellanrummet mellan den perifera väggen 18 och lockets ll yttre, perifera kant.

Det framgår alltså att den beskrivna anordningen åstadkommer en effektiv gas-, luft- och vattentät för- slutning runt lockens periferi i en lock- och ramanord- ning, medan den på samma gång säkerställer att looken är skyddade mot vippande rörelser. Detta uppnås med användning av de gjutna delarna som de är utan att de behöver bearbetas.

Med varandra ingripande räfflor, som tätas med fett, kan också åstadkommas på de ihoppassande, lutande stödytorna 29 och 30 för att förbättra tätningen ytter- ligare. _ Fastän räfflorna 19 och den perifera väggen l8 i den på ritningarna visade anordningen är utformade i ett stycke med sidoelementet 14 kan de också vara utformade på separata avlånga stycken, som sätts fast 10 15 20 25 30 35 453 208 8 med bultar eller fästs på annat sätt på sido- och änd- ramelementen.

Lockens 11 kantpartier och den perifera väggens 18 övre kant kan vara försedda med slirningssäkra mönster, såsom anges med 35 resp 36 i fig 3.

Fastän den ovan beskrivna anordningen visar ett antal lock, som är monterade pà en enda ram, inses det att en liknande anordning kan utnyttjas förmontering av ett enda lock på en enda ram. I detta fall behövs inte nâgra stödbalkar 20, eftersom alla fyra sidorna pà locket bärs upp av sido- och ändramelementen.

Fastän uppfinningen har beskrivits med hänvisning till rektangulära lock och ramar, inses det att den också är tillämpbar på cirkulära lock och ramar, liksom på lock och ramar med andra former.

Fig 4 och 5 visar tillämpningen av uppfinningen på för gatubrunnar avsedda lock- och ramanordningar av den självjämnande typen. Ramen kan vara cirkulär eller rektangulär, och en cirkulär ram kommer att be- skrivas genom exempel. I båda fallen har ramen 40 eller 50 en utåt utskjutande, kontinuerlig, periferisk fläns 41 eller 51.

För nedläggning av ramen i vägbanan placeras en av betong tillverkad ringbalk (ej visad) med rektangulär sektion under vägbanans nivå och den cirkulära ramen vilar till att börja med på ringbalken. Allt eftersom vägbeläggningsmaterial anbringas på vägen runt ramen och vältes strömmar material in under flänsen 41 eller Sl och lyfter ramen tills den automatiskt kommer i nivà med vägbanan.

Den uppâtvända, inre, periferiska avsatsen 43 eller 53 på ramen 40 eller 50 är försedd med parallella, upp- rättstàende räfflor 44 eller 54, som samverkar med paral- lella, perifera räfflor runt gatubrunnslockets (ej visat) undersida.

I den i fig 4 visade anordningen är ramen 40 ut- formad med ett antal inåt utskjutande utsprång 46, som är placerade med mellanrum runt dess innerperiferi. a! 10 15 20 25 30 35 453 208 9 Varje utspràngs motstàende sidor är utformade med uppåt och motsatt lutande stödytor 47. De lutande stödytorna 47 samverkar med motsvarande, lutande ytor på lockets undersida (ej visade). De motsvarande, lutande stöd- ytorna på locket och ramen tjänar till att, med en fast- kilande verkan, bära upp locken på ramen och sålunda säkerställa att locket inte vippar när det är på plats i ramen. När locket bärs upp pà detta sätt i ramen hålls spåren på lockets undersida och spåren 44 pá ramen, trots att de placeras mellan varandra, åtskilda fràn varandra runt väsentligen hela lockets periferi, så att ett slingrande utrymme bildas mellan räfflorna.' Innan locket anbringas på ramen smörjs räfflorna, liksom i den tidigare beskrivna anordningen, med tät- ningsmassa, exempelvis fett, för att fylla ut utrymmet mellan räfflorna för att åstadkomma en effektiv gas-, luft och vattentät förslutning.

I den alternativa, i fig 5 visade anordningen, är ramens innerperiferi utformad med en kontinuerlig, vinklad yta 56, som passar ihop med en pà motsvarande sätt vinklad, kontiuerlig yta runt lockets (ej visat) undersida. Liksom i den tidigare beskrivna anordningen bär de på motsvarande sätt vinklade ytorna locket med de mellan varandra placerade räfflorna pà locket och ramen åtskilda från varandra för att bilda ett sling- rande utrymme, som är avsett att fyllas med fett.

I anordningarna enligt uppfinningen kan de mellan varandra placerade tätningsräfflorna ha vilket som helst lämpligt tvärsnitt. Exempelvis har räfflorna i fig l kvadratiskt tvärsnitt, räfflorna i fig 2 rundat tvär- snitt och räfflorna i fig 4 och 5 lutande sidor. I en annan alternativ anordning (ej visad) är utsidan på varje räffla på ramen lodrät och insidan lutande.

Anordningar där en av eller båda räfflornas sidoytor lutar är att föredraga, eftersom detta förenklar borttagandet av locket från ramen. 10 15 20 453 208 10 I stället för eller förutom att de mellan varandra placerade räfflorna tätas med fett eller någon annan tätningsmassa kan tätningen utföras genom att tätnings- remsor av gummi, kloroprengummi, plast, fibrer eller annat lämpligt elastiskt tätningsmaterial placeras i spåren mellan räfflorna.

Det inses att i alla anordningar enligt uppfin- ningen är lockets stödytor helt skilda fràn tätnings- ytorna, medan däremot i konventionella anordningar tät- ningen utförs av samma ytor som stödjer locket. Före- liggande uppfinning medger därför användning av lu- tande stödsäten (speciellt det icke vippande sätet,' som är känt som ett "Gloster"-säte) i en tätad anord- ning. Efersom tätningsytorna är skilda från stödytorna kan de dessutom placeras i vilket som helst läge i för- hållande till stödytorna. Speciellt är stödytorna i de på ritningarna visade anordningarna placerade under tätningsytornas nivå. Detta är ett mycket viktigt och fördelaktigt särdrag för föreliggande uppfinning, efter- som det gör de i anordningens övre del placerade tät- ningsytorna enkelt åtkomliga, medan däremot de kombine- rade tätnings- och stödytorna i tidigare kända anord- ningar med nödvändighet är placerade i anordningens nedre del. dl

Claims (9)

10 15 20 25 30 453 208 11 PATENTKRAV
1. l. Lock- och ramanordning för gatu- eller nedstig- ningsbrunn, varvid locket (ll) bärs upp på en ram (10) av åtminstone tvâ, i ett par anordnade, nedåtriktade, motsatt lutande stödytor (30), vilka är placerade på locket och vilka är anordnade att ingripa med var sin av motsvarande, uppàtriktade, motsatt lutande stödytor (29) på ramen, k ä n n e t e c k n a d av att locket har en väsentligen kontinuerlig, nedàtriktad, periferísk tätningsyta (32, 33) som, när locket uppbäres på ramen, ligger över en väsentligen kontinuerlig, uppåtriktad, periferisk tätningsyta (20) på ramen, varvid ingreppet mellan stödytorna (29, 30) bestämmer lockets läge i förhållande till ramen på ett sådant sätt att de peri- feriska tätningsytorna är skilda frán stödjande kontakt med varandra längs väsentligen hela sin längd, att de perifera tätningsytorna på locket och ramen är utforma- de med längsgående räfflor (20, 33), som täcker över varandra för att avgränsa ett slingrande utrymme (34) mellan tätningsytorna, och att de båda stödytorna (29) är lutade i längdriktningen för räfflorna (20, 33) på de perifera tätningsytorna omedelbart intill de båda stödytorna.
2. 2. Anordning enligt krav 1, n a d av att ramen är utformad med en utanför de peri- k ä n n e t e c k - fera tätningsytorna placerad, periferisk vägg (18), vars insida ligger tätt intill, men åtskild från en yttre, periferísk kantyta på locket (ll) när locket bärs upp av ramen.
3. 3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a d av att väggens (18) ovansida ligger väsentligen i jämnhöjd med lockets (11) ovansida.
4. 4. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av en enkel ram, som bär upp ett flertal lock. 10 15 25 453 208 12
5. 5. Anordning enligt krav 4, IA k ä n n e t e c k - n a d av att ramen inkluderar en eller flera stödbal- n! kar (20), som var och en sträcker sig över ramen mellan två angränsande lock (ll) för att bära upp lockens in- tilliggande kanter, varvid varje stödbalk (20) också har en uppàtriktad tätningsyta (25) för samverkan med motsvarande partier på lockens perifera tätningsytor.
6. 6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k - = n a d av att varje stödbalk (20) är separat tillverkad och ansluten till ramens (10) huvuddel vid sina motsatta ändar.
7. 7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k -“ n a d av att var och en av ändarna på stödbalken (20) är utformad med ett par nedàtriktade, motsatt lutande stödytor (21), som kan ingripa med motsvarande uppåt- riktade, motsatt lutande stödytor (24) på ramens huvud- del.
8. 8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k - n a d av att var och en av ändarna på stödbalken (20) är utformad med en tätningsyta (27), som täcker över en motsvarande tätningsyta (28) pà ramens huvuddel, men hålls átskild fràn denna när stödbalken passas ihop med ramens huvuddel.
9. 9. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k - n a d av att de samverkande tätningsytorna på stöd- balken (20) och ramen (10) är utformade med räfflor (27, 28), som täcker över varandra för att avgränsa ett slingrande utrymme mellan tätningsytorna.