SE451963B - Konstruktionselement i form av en langstreckt metallbana med lengsgaende delningsslitsar - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 451 965 2 bildar brytbara anslutningspartier mellan närliggande band.

De kvarstående partierna kan sträcka sig kontinuerligt utmed delningsslitsarna eller vara intermittent fördelade utmed dessa; I en föredragen utföringsform är de kvarstående parti- erna åtminstone delvis genomskurna; De kan därvid vara un- derkastade skärpåverkan till brottpunkten varvid motsatta kantytor av närliggande band är brytbart förbundna genom ingrepp mellan deformerade grader på kantytorna.

I en föredragen utföringsform är materialbanan (före- trädesvis en metallbana) en lindad spole i vilken de inbör- des förbundna banden bildar ~sekundärspolar. Lindningsvar- ven av respektive band och delningsslitsarna mellan banden är därvid inriktade radiellt över varandra genom hela tjock- leken av konstruktionselementet.

DenslutligäSepareringêniflfsekundärspolenheten kan ske genom individuell avlindning av varje sekundärspole från en gemensam härvel för vidare successiv inmatning till en eller flera tillverkningslinjer. Flera sekundärspolar kan även inmatas samtidigt. Alternativt kan sekundärspolarna lossbrytas för avlindningen. Detta kan eventuellt ske ge- nom lossbrytningsorgan uppburna av kranar eller lyfttruckar eller av spolens eget transportorgan, så att sekundärspolar- na på användningsstället kan hanteras effektivt i anslut- ning till kända sätt för hantering av separata bandspolar.

Dà den slutliga separeringen sker vid användningen, elimineras hantering av varje särskild bandspole, vilket är en stor fördel. I stället kan primärspolen utgöras av en enhet omfattande ett antal sekundärspolar som kan han- teras samtidigt och lätt separeras vid slutlig användning eller vid hantering i ett lager. En särskild fördel är den förbättrade hanteringen av skrot och det förbättrade skyd- det av spolarna vid transport. Kantremsor efter renskär- ning kan kvarstå som lindade spolar i vardera änden av spolkonstruktionen i stället för att nystas, fragmenteras eller lindas på konventionellt sätt. Dessa skivformade spolar tjänar att skydda kanterna av de yttre sekundär- spolarna under transport, och kan lätt lossbrytas_vid l0 15 20 25 30 35 3 _ 451 963 nn användningstillfället och i vissa fall återgå till jarnver- ket som en enhet; Oavsett om slutlig separering av sekundärspolarna sker pá haspeln eller senare, blir den slutliga separeringen re- lativt enkel.

Uppfinningen beskrives nedan i form av utföringsexempel och med hänvisning till åtföljande ritningar som även illu- strerar tidigare känd teknik för framställning av slitsade band samt den särskilda teknik som tillämpas vid framställ- ning av konstruktionselementet enligt uppfinningen. Beskriv- ningen omfattar även anordningar för separering av de preli- minärt sammanhállna banden.

Fig. l visar i perspektiv ett slitsverk av känt utfö- rande.

Fíg. 2 är ett snitt utmed linjen 2-2 på fig. l.

Fig. 3 visar i perspektiv ett slitsverk för tillverk- ning av ett konstruktionselement enligt uppfinningen.

Fig. 4 är ett snitt i större skala utmed linjen 4-4 på fig. 3 och 5.

Fig. 5 är ett snitt utmed linjen 5-5 på fig. 4.

Fig. 6 visar schematiskt läget av skäreggar enligt fig. 4 och 5 i olika rotationslägen av slitsknivarna .

'Fig. 7 är en delvy av skäreggen pà en slitskniv.

Fig. 8 är en motsvarande delvy av en slitskniv i an- nat utförande.

Fig. 9 visar i perspektiv ett konstruktionselement enligt uppfinningen i form av en slitsad primärspole.

Fig. 10 och ll är schematiska tvärsnitt av den på fig. 13 visade raka delen av plàtbanan i olika punkter före dess lindning kring en haspel för att bilda ett kon- struktionselement enligt uppfinningen.

Fig. 12 är ett schematiskt tvärsnitt liknande fig. 10 och ll, med annan inställning av maskinen enligt fig. 13.

Fig. l3 är en sidovy av en arbetsmodell för tillverk- ning av ett konstruktionselement enligt uppfinningen.

Fig. 14 är en ändvy av anordningen enligt fig. 13, med bortskurna delar. 10 l5 20 25 30 35 451 965 4 Fig. 15 visar i perspektiv ett klyvningsverktyg i an- ordningen enligt fig; 13.

Fig. l6 visar i förkortad längdskala en plåtbana med serpentinformade snitt.

Fig. l7 är ett schematiskt tvärsnitt av ett antal se- kundärspolar.

Fig. 18 är en sidovy, delvis i snitt av en anordning för separering av sekundärspolar vid användningsstället.

Fig. 19 och 20 visar i planvy och sidovy en del av apparaten enligt fig. 181 Fig. 2l är en schematisk sidovy, delvis i snitt, vi- sande separering av sekundärspolar vid lindning av dessa.

Fig. 22 är en vy liknande fig. 21 visande ett modifi- erat arbetssätt för separering.

Fig. 23 är en ändvy visande ett ytterligare sätt för separering av sekundärspolarna.

Fig. l visar schematiskt en konventionell slitsnings- anordning omfattande en avlindningsstation 10, en slits- ningsstation 12 och en lindningsstation 14. En uppspolad plåtbana eller liknande 16 är placerad på en avlindnings- haspel 18 och förd genom slitsningsstationen 12.

I slitsningsstationen samverkar övre roterande knivar 20 med likadana ej visade knivar anordnade under plåtbanan och förskjutna relativt knivarna 20 för att slitsa plåt- banan till ett antal smalare band 22. Banden 22 lindas därefter åter på en lindningshaspel 24 med en separerings- anordning 26 omfattande separeringsskivor 28 som tjänar att hindra överlappning av bandens 22 kanter.

Det observeras på fig. l att slitsnings- och upplind- ningsstationerna måste vara placerade på avsevärt avstånd från varandra för att åstadkomma erforderlig separering i lindningsstationen 14.

Såsom framgår av fig. 2 avviker tvärsnittet av plåt- banan 16 avsevärt frånideellrektangulär form, såsom vi- sat med streckade linjer på fig; 2, i det att banans mitt- parti är betydligt tjockare än dess kantpartier. Som re- sultat härav blir banden som utskäres från mittpartiet l0 15 20 25 30 35 451 963 av plåtbanan tjockare än de som utskäres från dess sidopar- tier och banden från mittpartiet kommer därför att lindas tätare än banden från sidopartierna; _ Såsom visat på fig. l medför detta att de yttre banden hänger ned mellan slitsverketochupplindningshaspeln. Endast en relativt svag nedhängning är visad på ritningen, men det inses att under fortgående slitsning och upplindning kommer denna resulterande nedhängning att bli avsevärd, vilket kräver gropar mellan slitsverketochhaspeln eller ett system av rullar för att styra de yttre banden över slitsningslin~ jen. ' Ovanstående problem undvikes genom att en begränsad förbindelse mellan de slitsade banden tillàtes kvarstå i slitsningsstationen och att banden separeras sedan plåtba- nan har börjat återupplindas till spolar på återupplind- ningshaspeln. Såsom framgår av fig; 3 avlindas plàtbanan 16 från haspeln 18 och föres genom en slitsningsstation 13 där den preliminärt uppdelas i band 32 under bibehållande av begränsad förbindelse mellan banden, såsom angivet genom punktstreckade linjer 34. När dessa sålunda sammanhållna band 32 åter upplindas på haspeln 36, fungerar banden som en enda plåtbana.

Det föreligger sålunda ej något behov av att bibehålla separeringen mellan kanterna av närliggande band eller att låta de tunnare banden nedsjunka mellan slitsverket och haspeln 36. Såsom framgår av fig; 3 kan haspeln 36 av denna anledning vara placerad intill slitsverket, varigenom er- hålles en kompaktare slitsningslinje med möjlighet att an- vända en sammanbyggd enhet för både partiell slitsning och efterföljande separering.

Detta kompakta utförande är emellertid ej den enda fördelen av den relativa närheten mellan slitsverk och haspel. Av större betydelse är att banden styres under upplindning så att de följer en rätlinjig matningsbana och bildar sekundärspolar åtskilda av plana sidoytor. Man har funnit att fördelade anslutningspartier pà kantsidorna av de slitsade banden medför att banden fungerar som en enda plåtbana (genom att bandens kantsidor sammanhålles under l0 15 20 25 30 35 451 963 s eller omedelbart efter slitsningen) och att dessa anslut- ningspartier kan medverka vid upplindningen genom att styra in banden på haspeln innan de eliminerats under bandens väg från slitsknivarna; Som resultat erhålles sekundärspolar åt- skilda av plana mellanrum genom vilka sträcker sig de bryt- bara anslutningspartierna; Dessa plana mellanrum kan åstad- kommas trots den oundvikliga välvningen av plåtbanan och trots den resulterande ojämna tjockleken av de slitsade ban- den, och även trots en viss snedställning av plåtbanans in- matningsspole.

Preliminär slitsning, eller någon motsvarighet till denna, kan åstadkommas periodiskt eller icke-periodiskt, och intermittent eller icke-intermittent; Ett exempel på periodisk icke-intermittent preliminär slitsning är använd- ning av plana partier på skäreggen av slitsknivarna för att periodiskt åstadkomma anslutning mellan banden (vid varje varv av knivarna) utan att utelämna sådana anslutningar 'under vissa varv. Exempel på periodisk intermittent preli- minär slitsning är en liknande anordning varvid slitskni- varna är så placerade att anslutningspartier ej bildas, men varvid dessa slitsknivar intermittent förflyttas för att åstadkomma periodiskt uppträdande anslutningspartier.

Exempel på icke-periodisk icke-intermittent preliminär slitsning är en anordning med slitsknivar som kontinuer- ligt slitsar plåten fullständigt följt av omedelbar par- tiell sammanfogning genom kontinuerlig eller icke-perio- disk verkan av rullar placerade omedelbart efter slits- knivarna, utan avbrott i rullarnas sammanfogande funktion.

Exempel på icke-periodisk intermittent preliminär slits- ning är en liknande anordning varvid rullarna för efter- följande sammanfogning är så placerade att sammanfogningen normalt ej sker men varvid rullarna intermittent förflyt- tas så att sammanfogning sker.

Såsom framgår av ovanstående kan den preliminära slitsningen enligt uppfinningen åstadkommas på ett antal olika sätt. Plåtbanan kan förses med alternerande helt separerade och endast delvis separerade avsnitt. Sepa- rerade avsnitt med en längd av exempelvis någon meter, 10 l5 20 25 30 35 1 451 963 eller vid tunnare material en längd av ett antal centimeter, förenas genom endast delvis separerade avsnitt av relativt kort längd. Alternativt kan banden kontinuerligt separeras och därefter åter förenas, såsom ovan angivits. I vissa fall kan det vara möjligt att använda knivar 31 (fig. 3) utan pla- na partier eller urtag och injustera dessa för att åstadkomma ett kontinuerligt snitt mellan närliggande band 32 varvid ma- terialet genomskäres till en punkt omedelbart före brott och brottet fullbordas efter påbörjad återupplindning.

De alternerande separerade och ej separerade avsnitten kan åstadkommas på ett antal olika sätt, inkluderande att en eller báda knivarna monteras något excentriskt, att en eller båda knivarna förses med plana partier eller urtag ut- med sin omkrets, eller att en eller båda knivarna genom ver- kan av styrkammar eller liknande förflyttas i riktning vin- kelrätt mot ytan av plåtbanan 16. Urtagen på varje kniv kan vara otillräckliga att hindra fullständig separering enbart, men i stånd att åstadkomma detta om de samverkar med motsva- rande urtag på tillhörande kniv, och urtagen kan bringas att arbeta i eller ur register genom förskjutning av vinkelläget av en kniv relativt den andra kniven med hjälp av en diffe- rentialkoppling eller liknande, då båda knivarna kontinuer- ligt roterar mot varandra. Nämnda arrangemang kan även kom- bineras.

Alla ovanstående anordningar för att åstadkomma parti- ell preliminär slitsning, eller motsvarighet därtill, kan betecknas som anordningar för “nästning". De slitsade ban- den frammatas kontinuerligt tillsammans och är då nästade tillsammans, periodiskt eller icke-periodiskt, och inter- mittent eller icke-intermittent.

Både periodisk och icke-periodisk eller kontinuerlig nästning innebär att förbindelsen mellan de slitsade ban- dens kanter är tillräcklig för att de slitsade banden skall upplindas tillsammans. Förbindelsen mellan banden kan vara icke-intermittent eller kan vara intermittent genom avbrott som antingen kan vara programmerade eller utförda efter behov. 10 15 20 25 30 35 451 963 Som exempel på styrning efter behov, såsom visat på fig. 3, är avkänningsorgan 33 anordnade mellan slitsnings- stationen 30 och upplindningshaspeln 36 för avkänning av nedhängning eller spänningsdifferenser eller andra differen- ser vid lindning av de slitsade banden; Som avkänningsorgan kan användas någon lämplig anordning såsom en spänningsav- kännare eller, såsom visat, en fotoelektrisk avkännare.

Kniven 31 och dess motkniv är placerade tillräckligt nära varandra för att åstadkomma kontinuerlig slitsning till dess avkännaren 33 konstaterar differenser eller begynnande differenser under lindningen av banden 32, varvid knivarna föres isär eller på annat sätt automatiskt inställes (ej vi- sat) tillräckligt för att åstadkomma periodisk nästning mel- lan kantsidorna av banden 32 i tillräcklig utsträckning för att banden skall lindas tillsammans; Detta tillstånd kan av- slutas efter en bestämd tidsperiod, eller sträcka, eller kan avslutas sedan nämnda differenser ej längre konstateras.

Fig. 4 och 5 visar ett tvärsnitt i området för en näst- ning eller partiell separering. De närliggande banden 32 förskjutes vertikalt relativt varandra då de möter knivarna och àterfjädrar då de är helt separerade. I det partiellt separerade området är banden fortfarande förenade genom en brygga 48 som förbinder metallen i de närliggande banden och vidmaktháller den vertikala förskjutningen av banden 32 relativt varandra, såsom framgår av fig. 5. Därigenom bibehålles en ökad totaltjocklek av närliggande band (till- sammans betraktade som en enhet) och därmed en ökad total- tjocklek vid området för nämnda bryggor i de lindade sekun- därspolarna.

Fig. 6 är ett diagram visande de momentana lägena vid skärnypet av kanterna a,b,c,d enligt fig. 4 vid olika rota- tionslägen av knivarna. Knivarnas rotationslägen svarande mot passagen av det nedslipade partiet av knivarna genom skärnypet representeras av sträckan e-f. Punkterna g och h på diagrammets ordinata representerar höjden av de övre och nedre ytorna av plåtbanan före skärnypet, och av de helt genomslitsade partierna efter skärnypet. 10 15 20 25 30 35 9 ~ .451965 Även om endast en kniv är nedslipad kommer skärförlop- pet att ge ett resultat såsom visat på fig. 6. Ehuru de mot- svarande kurvorna ej är exakt symmetriska kring en horison- talaxel, är de likväl i stort sett likadana som de visade kurvorna då de närliggande, ännu ej separerade banden 32 strävar att centrera sig vertikalt mellan knivarna även om endast en kniv är nedslipad; Fig. 7 visar det nedslipade urtaget på en kniv 61 av- sedd att samverka med en motsvarande ej nedslipad kniv (ej visad). Knivens cirkulära omkrets vid 62 är nedslipad till ett plant parti 63 som övergår i den cirkulära omkretsen vid ändarna 64 och 65i I en föredragen utföringsform av uppfinningen tillàtes ej anslutningspartierna att bibehålla sin ökade totaltjock- lek såsom visat på fig. 5, utan nedpressas genom att slit- sen får passera mellan ett par pressvalsar på ett avstånd från varandra ungefär lika med eller något mindre än plåt- banans tjocklek före slitsningen. Avståndet kan även vara större än nämnda tjocklek, vilket dock ej föredrages. Bryg- gan 48 avskäres delvis när banden vid anslutningspartiet áterföres till samma nivå; Det har konstaterats att sekun- därspolarna i vissa fall lindas med god styrning och utan överlappning även utan tidigare beskrivna anordningar genom att bandens sidokanter vid lindningen av sekundärrullarna fortfarande griper fast i varandra.

I den på fig. 13 och 14 visade experimentanordningen avlindas ett stålband 121 (fig. 13) av 0,38 mm tjocklek ge- nom en styrning 122 ett slitsverk 123 med roterande 75 mm knivar och pressvalsar 124 till en lindningshaspel 125 dri- ven av en motor över lämplig nedväxlad transmission och kopp- ling. Ett manöverhandtag 127 anslutet till en skruvväxel användes för att ändra rotationsläget för en excentrisk lagring för den övre kniven 123, varigenom avståndet mellan knivarna inställes. De nedre knivarna l23 är försedda med ett nedslipat plant parti såsom visat på fig. 7, varvid längden av detta plana parti från kant till kant utgör 3,17 mm och dess djup (dvs pilhöjden av cirkelbågen över kordan) utgör 0,15 mm. l0 15 20 25 30 35 451 965 u, Knivarna 123 kan vardera omfatta de egentliga fördelade skärknivarna 130 anordnade att parvis i form av en övre och en nedre kniv samverka för slitsning av plåtbanan, och av- strykare eller elastomerbylsor 131 anordnade att trycka den slitsade plåten bort från knivarnas skärkanter när plåten lämnar skärnypet; En vev 132 är anordnad för manuell drivning av de övre knivarna 123 under igångkörning av apparaten.

Med angivna dimensioner hålles banden sammanfogade ge- nom bildade anslutningspartier även efter passage genom press- valsarna så att de slitsade banden lindas tillsammans till ett antal sekundärspolar 140 (fig; 9) bildande en primärspo- le 141. I det visade exemplet utgör de två yttre sekundärspo- larna 140a kantremsor efter renskärning och är därför avse- värt smalare än de övriga sekundärspolarna.

När handtaget 127 omkastas för sänkning av de övre kni- varna 123 bildas inga anslutningspartier mellan banden och slitsningen sker kontinuerligt; De slitsade banden fortsätter att instyras väl när de lindas till sekundärspolar. Sá snart en viss fladdring eller lös upplindning av endera eller båda de yttre eller närmast yttre sekundärspolarna observeras, återföres handtaget så att de övre knivarna höjes och anslut- ningspartier mellan banden bildas. Fladdringen eller den lö- sa lindningen försvinner omedelbart när de slitsade banden åter sammanhàlles så att banden följs åt vid lindningen.

Fig. 10 och ll är schematiska tvärsnitt av de slitsade banden omedelbart efter pressvalsarna. Fig. 10 visar ett om- råde med anslutningspartier, varvid bryggorna mellan närlig- gande band är visade såsom mer eller mindre skurna men ej helt separerade. Fig. ll visar ett fullständigt genomslit- sat område.

På grund av den på fig. 10 och 11 visade välvningen av plåtbanan lindas sekundärspolarna vid sidorna lösare än de mer centrala sekundärspolarna. Då emellertid sekundärspo- larna sammanhàlles för gemensam lindning får de alla samma antal varv per längdenhet; Anslutningspartierna är sådana att förbindelsen mellan närliggande sekundärspolar ligger helt mellan över- och undersidan av plåtbanan. Över- och undersidorna är ej obrutna över anslutningspartierna, vil- 10 15 20 25 30 35 _ _._.____, 7 11 451 963 ket skulle vara fallet om slitsningen helt upphävdes vid an- ,slutningspartierna; De motsatta kantytorna av närliggande sekundärspolar har vardera en kontinuerlig hörnkant utmed hela sin längd, inkluderande anslutningspartierna.

Anslutningspartierna mellan de slitsade banden kan ut- föras så att endast en minimal sammanhållning uppnås för att de slitsade banden skall lindas tillsammans; När sålunda en- ligtovanståendeexempel en fladdring eller lös lindning av någon sekundärspole observeras, lyftes de övre knivarna 123 ej plötsligt utan handtaget 127 omställes tillräckligt för att åstadkomma en minimal anslutning som vanligen är för svag för att både motstå pressvalsarna och hålla samman ban- den till dess de lindas på haspeln 125. Handtaget 127 omstäl- les vidare till dess anslutningen är tillräckligt kraftig för att hålla samman banden vid lindningen; När så skett, kan de övre knivarna hållas i sitt läge eller lämpligen åter sänkas för upprepning av cykeln. Denna sänkning kan ske successivt och fortsättas till dess fladdring eller lös lindning åter observeras. Denna manuellt styrda anordning kan tydligen er- sättas av en automatisk anordning som utför en omställning mellan ett tillstånd då banden nätt och jämnt sammanhàlles till ett tillstånd då anslutningen nätt och jämnt är otill- räcklig.

Istället för den ovan nämnda nedslipningen av 0,15 mm på de nedre knivarna kan man även använda samverkande plana nedslipningar på både de övre och de nedre knivarna 123 av vardera 0,08 mm djup för liknande men mer symmetrisk anslut- ning mellan banden; I sådant fall är de övre och nedre kni- varna kopplade för rotation i samverkan så att nedslipning- arna ingriper samtidigt. Knivarna l23 är i den visade appa- raten ej kopplade på detta sätt.

För bättre reglering av anslutningarnas styrka som funktion av knivarnas inställning kan nedslipningen ha an- nan form än plan form; Fig; 8 visar sålunda ett nedslipat urtag med måsvingeprofil omfattande ett par bågar som tange- rar omkretsen av en skärkniv med 75 mm diameter, varvid av- ståndet mellan tangeringspunkterna är 3,l8 mm; Bàgarna skär varandra på ett djup av 0,15 mm under den tänkta cirkulära omkretsen av kniven; 10 15 20 25 30 35 451 965 12 Lämpligen kan man använda två liknande utförda urtag anordnade pá ett par samverkande skärknivar, varvid varje urtag har ett djup vid bágarnas skärningsöunkt av 0,08 mm.

Med dylika urtag erhålles en mer bestämd variation av anslutningsbryggornas tvärsnitt i enlighet med avståndet mellan skârknivarna, vilket möjliggör noggrannare reglering.

När knivarna föres samman kommer de spegelvända urtagspro- filerna att i ökande grad överlappa varandra och bildar ett rombliknande tvärsnitt av allt mindre storlek som slutligen försvinner, ehuru anslutningspartiets styrka sannolikt re- dan tidigare nedgått under vad som erfordras för att hålla samman banden under lindningen; _, Om en av de övre eller nedre knivarna undergár en vin- kelförskjutning relativt den andra kniven medan knivarna samverkar med urtagen i register, medför detta att det romb- liknande tvärsnittet deformeras; Denna deformation kan vara riktad framåt eller bakåt beroende på den relativa riktningen av vinkelförskjutningen. Denna relativa vinkelförskjutning kan åstadkommas genom någon konventionell anordning, såsom en differentialkoppling mellan de båda roterande knivarna.

De två knivarna kan vara anordnade att förflyttas i riktning till och från varandra och vinkelförskjutas rela- tivt varandra för att uppnå varierande anslutningsverkan.

Med stöd av erfarenhet av ett givet plåtmaterial kan man på förhand bestämma anslutningsgraden mellan banden. Sá- lunda kan enligt uppfinningenanslutningennællan sekundär- spolarna modifieras från prímärspole till primårspole genom inställning av anslutningspartiernas styrka och frekvens, såsom exempelvis genom inställning av slitsknivarna för att variera tvärsnittet av varje anslutningsparti och/eller inställningen av anslutningarnas frekvens. _ I apparaten enligt fig. 3 kan en pressvals 35 vara anordnad tillsammans med en liknande pressvals under plåt- banan. Vid användning av dylika pressvalsar inses att for- men av den pá haspeln 36 lindande spolen överensstämmer med formen av spolen 141; Istället för att arbeta som pressvalsar kan valsarna l24 enligtfig.l3 och valsarna.35en1igt fig. 3 inställas 10 15 20 25 30 35 13 451 965 genom lämpliga mellanlägg eller liknande lej visat) på ett avstånd svarande ungefär mot tjockleken av plåtmaterialet, eller lämpligen något under denna tjocklek, och slitskni- varna kan inställas för kontinuerlig slitsning. Det har i vissa fall visat sig att slitsarna vid passage mellan val- sarna 124 eller 35 åter hopfogas så att icke-periodisk an- slutning ástadkommesl Med användning av apparaten enligt fig. 13 och 14 slitsades mjuk kopparplåt av 0,13 mm tjock- lek och fördes mellan valsar 124 på ett inbördes avstånd av 0,10 mm (med hjälp av ej visade mellanlägg) för att ge en nominell reduktion av 0,025 mm eller 20 %. Den verkliga reduktionen är emellertid svår att fastställa såsom bestämd enligt ökning av plåtbandets bredd, och betraktas ej som betydelsefull. Slitsarna hopfogades åter genom valsningen, och anslutningen 48a syntes vara kraftigare i matningsrikt- ningen än i en riktning vinkelrätt mot plåtbanan. Denna för- nyade anslutning mellan de slitsade banden är ej helt klar- lagd och kan vara ett trycksvetsningsfenomen eller liknande och/eller resultera från mekaniskt ingrepp av grader eller liknande efter slitsningen. På fig. 12 är schematiskt visat grader såsom små krökta linjer i den övre och nedre änden av slitsen. Fig.l2 visar ett schematiskt tvärsnitt av en plåtbana som har blivit icke-periodiskt hopfogad på ovan beskrivet sätt. Om emellertid grader utgör en del av eller hela förbindningen 48a torde de uppträda på andra ställen i fogytorna och ej endast vid fogytornas kanter. Det be- skrivna förfarandet är icke-intermittent då mellanläggen ej kan ändras under slitsningen.

Förbindelsen mellan sekundärspolarna såsom spolarna 140 kan brytas antingen genom avlindning eller genom sam- tidig brytning av alla förbindelser. Vid apparaten enligt fig. 13 och 14 kan separering vid avlindning ske genom att haspeln 125 avlägsnas med sin primärspole 141 från upp- lindningsstationen, vändes och placeras i avlindnings- stationen för den ursprungliga oslitsade rullen 121. En kantspole 140 (eller 140a om utgångsspolen 121 från början ej var kantskuren) föres över en kilformad finger 134 som 10 15 20 25 30 35 451 963 är svängbart uppburen på en slid 135 (figl 15) i ett stativ 136 (fig. l3 och 15) och genom en lämplig styrning såsom pressvalsarna, varvid skärknivarna kan föras isär om de står i vägen. De främre ändarna av de återstående sekundärspolar- na l40 tejpas fast för att hindra dem från att fladdra och slå; Fingern 134 kan vara tunnare på sin inre sida och ha ökad tjocklek mot utsidan såsom antytt på fig; 15, för att åstadkomma tillfredsställande lyftning; Den avsedda sekun- därspolen avlindas manuellt genom dragning i bandet. När spolen avlindas tillåter sliden 135 att fingern 134 följer spolens minskande diameter; En lätt bromsning ansättes mot primärspolen 140 för att hindra denna från att löpa. Det avlindade bandet brytes lätt och distinkt loss från primär- spolen. Efterföljande sekundärspolar kan på liknande sätt avlindas varvid stativet med spåret 136 flyttas i sidled till nästa sekundärspole för lämplig inställning av fingern 134. Stativet eller konsolen fixeras på det fasta stativet medelst skruvar. _ Såsom ovan angivits bildas plana mellanrum mellan se- kundärspolarna trots den nästan oundvikliga varierande tjockleken av plåtbanan; Fig; 16 och 17 visar schematiskt ett förhållande varvid tjockleksvariationen är serpentin- formad, vilket kan förorsakas exempelvis genom små varia- tioner i valsningshastigheten. Enligt fig. 17 är mellan- rummen mellan närliggande sekundärspolar plana trots denna tjockleksvariation, och de två kantsidorna av varje sekun- därspole och av primärspolen skiljer sig från varandra i -avseende på lindningens täthet, utöver den skillnad som beror på plåtbanans välvning, som en funktion av graden och riktningen av plåtbanans tjockleksvariation i dess längdriktning under framvahningen.Fig. 16 visar i mindre skala en utbredning av den på fig. l7 visade spolen, varav framgår den periodiska serpentinformade tjockleksvariatio- nen. Vid sådant förhållande kan de yttre ändarna av pri- märspolen vara mycket ojämna, såsom visat på fig. 17, men trots detta är mellanrummen mellan sekundärspolarna plana, såsom visat. 10 15 20 25 30 35 451 963 15 Fig. 17 visar även de skivliknande spolarna av kantskrot 34a, som kan användas för att skydda kanterna av primärspolen vid transport, såsom ovan angivits, och som kan brytas loss eller avlindas från primärspolen antingen före leverans eller vid den slutliga användningen. Sådana skivformade skrotspolar är ej särskilt visade på figl 3 på grund av att figuren är ritad i liten skala; De yttre ändarna av primärspolen och sekundärspolarna kan säkras mot avlindning genom att tejpas till underliggande bandslinga. För transport kan det vara önskvärt att lägga säkringsband genom spolens inre öppning, exempelvis tre band med 120 grader fördelning; Skrotspolarna 34a i ändarna av' primärspolen skyddar denna mot skador från bandningen.

Ehuru de yttrekanternaav skrotspolarna kan vara mycket ojämna, såsom visat, är likväl deras insidor plana, såsom även framgår av fig. 17.

Det observeras att när en sekundärspole avlindas från primärspolen, och sålunda ej brytes loss, kan avlindningen anordnas så att det avlindade partiet erhåller en rörelse- komponentparallellmed spolens axel. Det avlindade bandet erbjuder ett stelt motstånd mot sådan avböjning. Det är därför mycket effektivt att ansätta en dylik kraftkomponent, varvid anslutningspartierna utsättes för koncentrerad drag- spänning med åtföljande brott. I vissa fall kan detta åstad- kommas genom tyngdkraft enbart, varvid utgängsänden av en sekundär ändspole drages nedåt från den nedre änden av en primärspole i vertikalt läge så att utgångsänden fortsätter att avlindas genom sin egenvikt. Prov har utförts med för- söksspolar på detta sätt, varvid en i änden av primärspo- len belägen sekundärspole får avlindas i fallande skruv- form och ansamlas som ett separat band på golvet, medan återstoden av primärspolen kvarstår opàverkad och den fri- lagda sidan av nästföljande sekundärspole uppvisar en jämn och klart avgränsad sidoyta. I En särskild anordning för slutlig separering visas på fig. 18. I detta fall avlindas en sekundärspole 88 från sin primärspole 89, varvid det avlindade partiet är betecknat med 90. I detta fall användes en klyvkil 91 för 10 15 20 25 30 35 451 965 16 att underlätta separeringenanrsekundärspolen, såsom visat på fig. 19 och 20; Denna klyvkil är fäst med skruvar på en kilformad finger 92 över. vilken det avlindade bandet 90 glider och under vilken de lindade varven av sekundârspolen 88 rör sig; Det avlindade bandet 90 glider på översidan 93 av fingern 92. Fingern 92 är svängbart uppburen på en fläns 97 medelst en bult 94 försedd med en fjäder 95 anordnad att eftergivligt centrera fingern 92 i visat horisontalläge.

Flänsen 97 framskjuter från ett tvärstycke 98 anordnat att vertikalt glida på fyra pelare (av vilka två är visade) vilka sträcker sig uppåt från ett par fotstöd (av vilka ett är visat). Vertikal förflyttning av tvärstycket åstadkommes med hjälp av en manövercylinder 96; Undersidan av fingern 92 kan glida direkt på den fortfarande lindade delen av sekundärspolen 88.

Framkanten av klyvkilen 91 kan, såsom visat, sträcka sig något nedanför översidan 93 av fingern 92, så att klyv- kilen delvis inskjuter i skärplanet för nästföljande lind- ningsvarv av sekundärspolen för att initiera separationen av det varv som närmast skall avlindas eller åtminstone medverka till att bibehålla läget av klyvkilen 91 omedel- bart intill kantsidan av närliggande skikt av den fort- farande lindade spolen som ligger mitt för det skikt som avlindas. I vissa fall är denna styrning onödig och det nedåtriktade partiet av klyvkilen 91 kan utelämnas.

Klyvkilen 91 tjänar att i sidled kila ut det översta skiktet av sekundärspolen under dess avlindning från mot- svarande skikt av den närliggande och fortfarande lindade spolen i tillräcklig utsträckning för att bryta igenom kvarstående anslutningspartier mellan dessa skikt; Såsom antytt i det föregående sker lossbrytningen mera genom kilverkan än genom avskärning; Det inses att olika kombinationer av partiell slits- níng och separering kan användas vid uppfinningen. Efter partiell slitsningenligtnågot av ovan beskrivna sätt kan slitsen exempelvis fullbordas vid något tillfälle efter lindningen med tillämpning av något av ovan beskrivna sätt. 10 15 20 25 30 35 17 451 963 Den slutliga separeringen kan även genomföras vid upp~ lindningen. Såsom visat på fig; 21 fullbordas den i slits- verket 30 (fig. 3) utförda partiella slitsen genom användning av en balk 38 som anligger mot de fortfarande sammanhängande banden 32 omedelbart innan de upplindas på haspeln 36. Genom den ökade totaltjockleken vid anslutningsbryggorna kommer trycket från balken 38 mot banden att bryta den kvarvarande förbindelsen mellan närliggande band så att slitsen fullbor- das omedelbart innan banden lindas till spolar. Lämpligen är ändlösa bält 39 insatta mellan balken 38 och spelarna för att hindra skrapning eller annan skada på ytorna av de linda- de banden. Dessa bälten kan röra sig fritt eller drivas från skivor 40 som i sin tur drives av en kuggväxel 41, 42 kopplad till axeln för de nedre slitsknivarna.

Såsom visat på fig. 22 kan en rulle 43 användas istället för balken 38 för att slutföra slitsningen av banden när de lindas till den andraspolen.En rulle eller vals 43 med re- lativt större diameter 44 anligger därvid mot banden vid deras längsgående kanter. Rullen eller valsen har mellan- liggande partier 45 med mindre diameter.

I en ytterligare utföringsform kan roterande knivar (ej visade) drivna av motorer vara anordnade vid återupp- lindningshaspeln för att fullborda slitsarna mellan närlig- gande_band 32 sedan dessa har börjat lindas på haspeln. An- slutningspartierna mellan närliggande band kan även brytas endast genom att bandspänningen regleras, särskilt i fall då det gäller sprött material.

Den kompakta anordningen av slitsningslinjen enligt uppfinningen tillåter att speciella slitsnings- och sepa- reringsmekanismer inbygges i anordningen. Såsom framgår av fig. 23 avlindas plàtbanan 16 fràn haspeln 18 och föres genom ett slitsverk 50 för att därefter åter lindas på has- peln 9. I slitsverket 50 är parvis motsatta slitsknivar 52 och 54 anordnade över och under plátbanan liksom de mot- satta knivarna 31.

Kniven 54 är emellertid på sin omkrets försedd med en hjälpkniv 56 som är fjäderbelastad radiellt utåt från kni- ven 54. Haspeln 49 är monterad för rörelse i riktning av lO 15 451 963 l8 pilen 58 så att de relativa lägena av kniven 54 och närlig- gande yta av den på en haspel lindade spolen bibehålles un- der lindningsförloppet; När sålunda bandet 16 föres mellan knivarna 52 och 54 slitsas det till ett antal smalare band utom i de områden där plâtbanan l6 träffar hjälpkniven 56.

Kraften från fjädern 60 är avpassad så att den är otill- räcklig för att tvinga kniven 56 helt genom plåtbanan 16 vid dess passage mellan knivarna 52 och 54. När de delvis slitsa- de partierna emellertid åter möter hjälpkniven 56 har de del~ vis slitsade partierna försvagats tillräckligt för att kniven 56 skall kunna fullborda snittet som påbörjats i slitsverket 50. Dä avståndet mellan delvis slitsade områden genom hjälp- kniven 56 är en funktion av diametern av kniven 54, förelig- ger automatisk synkronisering som tillåter de delvis slit- sade områdena att noggrant möta hjalpkniven sedan banden har börjat återupplindas;

Claims (7)

10 15 20 25 30 451 963 \°\ PATENTKRAV

1. Konstruktionselement i form av en långsträckt metall- bana (16) med ett antal i sidled fördelade längsgående del- ningsslitsar (34) i banans yta, vilka avgränsar brytbart förbundna band (32), varje delningsslits (34) är kontinuerligt inskuren i ba- k ä n n e t e c k n a t av att nans (16) yta i dess längdriktning och frilägger obrutna motstående kantytor av närliggande band (32), varvid kvar- stående partier (48, 48a) av banans material av mindre tjocklek än bantjockleken överbryggar mellanrummen mellan de motstâende kantytorna och bildar brytbara anslutninga- partier mellan närliggande band (32).

2. Konstruktionselement enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a t av att banden ligger väsentligen i ett plan.

3. Konstruktionselement enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a t av att de kvarstående partierna (48, 48a) är intermittent fördelade utmed delningsslitsarna (34).

4. Konstruktionselement enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a t av att de kvarstående partierna (48, 48a) är åtminstone delvis genomskurna.

5. Konstruktionselement enligt krav 4, k ä n n e - t e c k n a t av att de kvarstående partierna (48, 48a) är underkastade skärpåverkan till brottpunkten och att motsatta kantytor av närliggande band är brytbart förbund- na genom ingrepp mellan deformerade grader på kantytorna.

6. Konstruktionselement enligt något av krav 1 - 5, k ä n n e t e c k n a t av att metallbanan (16) är en lindad spole i vilken de inbördes förbundna banden (12) bildar sekundärspolar. 10 451 965 20

7. Konstruktionselement enligt krav 6, k ä n n e - t e c k n a t av att lindningsvarven av respektive band (12) och delningsslitsarna mellan banden är inrik- tade radiellt över varandra genom hela tjockleken av konstruktionselementet.