SE444694B - Deodoriserande textilkonditioneringskomposition samt anvendning av kompositionen - Google Patents

Description

7801711-”8 uuphov till kroppsodör.

Det skulle därför vara fördelaktigt att kunna åstadkomma kontinuerligt skydd mot utvecklingen av kroppsodör när tvättning icke är möjlig eller är obekväm att genomföra.

Deodorantprodukter för personligt bruk i form av aerosol~ sprejer, roll-on-kulor, "sticks" (stift) är tillgängliga för att bekämpa detta problem men liksom är fallet med personlig tvättning måste sådana produkter påföras på huden, i synnerhet armhålan med regelbundna intervall om utveckling av kroppsodör skall kunna för- hindras. Många kommersiellt tillgängliga produkter för personlig hygien av denna typ har emellertid begränsad effektivitet eller lider av vissa olägenheter. Såsom exempel kan nämnas att om sådana produkter innehåller en mikrobicid (germicid) såsom deodorantaktivt material för att minska bakteræbemängningen på huden, som annars skulle kunna ge upphov till kroppsodör, kan missfärgning av klädesplagg invid den behandlade huden uppträda.

Det skulle därför vara fördelaktigt om man skulle kunna åstadkomma förlängd skyddsverkan mot utveckligen av kroppsodör utan behov av upprepade tvättningar eller påföring av en deodorantprodukt för personligt bruk på huden med ofta återkommande intervall.

Det har enligt uppfinningen visat sig att skydd mot utveck- lingen av kroppsodör kan åstadkommas genom behandling av klädesplagg avsedda att bäras i kontakt med huden med en speciell parfym, betecknad deodorantparfym, kombinerad med textilmjukgöringsmedel, Parfymer har använts såsom odörmaskerande medel sedan antiken, i synnerhet vid påföring direkt på huden, men parfymering av klädesplagg avsedda att bäras intill huden har hittills icke möjlig- gjort effektiv maskering av kroppsodör. Detta beror åtminstone delvis på problemet att på ett tillförlitligt sätt tillföra parfymen till textilierna i ett sådant klädesplagg på sådant sätt att de blir effektiva under lång tidrymd för att eliminera iakttagbara kroppsodör« komponenter, samt även på grund av den inneboende oförmågan hos par~ fymer att effektivt maskera de mer potentiella eller framträdande odörbildande föreningar som bidragit till kroppsodören.

Det har enligt uppfinningen visat sig att vissa kombina- tioner av parfymmaterial, i det följande benämnda deodorantparfymer, vid införlivande i textilier i klädesplagg tillsammans med textil» mjukgöringsmedel kan förläna textilierna i klädesplagg förmågan att ”íöütïl led reducera kroppsodör när klädesplagget därefter bäres i kontakt med huden.

Effektiviteten av deodorantparfymer som användes på detta sätt kan uppmätas med en provningsmetod som baseras på den metod som anges av Whitehouse & Carter och publicerats i "The Prodeedings of the Scientific Section of the Toilet Goods Associaiton", No. 48, December 1967, på sidorna 31-37, under titeln "Värdering av deodorant- toalettstänger". , Den provning som beskrivas i denna publikation modifierades på fyra sätt: för det första utgjordes den provade produkten av deodo- rant-textilkonditioneringskompositionen enligt uppfinningen vilken pafördes, såsom beskrives i det följande, på ett textílmaterial under tvättning-, sköljnings- eller torkningscykeln vid en tvättningsprocess i stället för en tválstàng som användes för tvättning av armhálan hos försökspersoner, för det andra användes en värderingsskala av O-5 i stället för O-10 såsom bas för bestämning av odörreduktionsvärdet, för det tredje genomfördasgraderingen av odörintensiteten 5 timmar efter behandlingen i stället för 24 timmar, och för det fjärde bestäm- des odören från den del av en behandlad skjorta, som burits i kontakt med armhålan, i stället för själva armhålan hos bäraren.

Vid genomförandet av provningen bör textilkonditionerings- kompositionen pàföras på textilmaterialet på ett standadiserat sätta Den metod som skall tillämpas för var och en av två olika typer av komposition, en flytande komposition och ett impregnerat substrat, anges i det följande, Likartade standardmetoder för tillföring av textilkonditioneringskompositioner, som är flytande, fasta eller im- pregnerade på substrat, till textilmaterial via tvättnings-, skölja nings- eller torkningscykeln, av annat slag än de i det följande be- skrivna standardmetoderna, kan anges.

Påföring av en flytande textilkonditioneringskomposition på textilmaterial vid sköljningscykeln i en tvättningsprooessfi Skjortor av polyester-bomull av typen "coat style button through" underkastades först förtvätt i en automatisk tvättmaskin med användning av ett textiltvättpulver med nonjonisk detergent. Detta genomfördes för att säkerställa att skjortorna som användes vid prov- ningen samtliga var lika rena och fria från appretering före påföring- en av textilkonditioneringskompositionen. " _ , De tvättade skjortorna torkades på torkstreck och tvätta- des därefter pà nytt i den automatiska tvättmaskinen. Den provade E 1 f' É i; 1 “_ v. i' 780171l-8 flytande textilkonditioneringskompositionen innehållande di-(härdad talg)-dimetylammoniumklorid såsom textilmjukgöringsmedel i en kon- centration av 6 viktprocent av kompositionen och deodorantparfym i en koncentration av 0,2 viktprocent av kompositionen tillsättes där- efter till sköljvätskan i en mängd av 0,2 viktprocent av vätskan.

Förhållandet mellan skjorttextil (torr vikt) och sköljvätskan var 40 g textil per liter sköljvätska.

Skjortorna omrördes i sköljvatskan under 5 minuters tid vid en temperatur av från 15 till 2000 samt centrifugerades till en fukthalt av 50 % vatten och torkades slutligen på torkstreck till en fukthalt av högst lO %.

En ytterligare sats av förtvättade skjortor vilka skulle användas såsom kontrollskjortor, under likadana betingelser med undantag av att deodorantparfymen ute- lämnades från textilkonditioneringskompositionen som sattes till sköljvätskan. , . , Skjortorna veks samman och lagrades över natten i poly- etenpàsar tills de behövdes för provning av en panel av manliga för- sökspersoner och försöksvardering för bestämning av odören av en panel av kvinnliga provare. _ Den ovan angivna proceduren upprepades fyra dagar i följd utan förtvättning av skjortorna, varvid hälften av försökspersonerna sköljdes och torkades därefter É tioneringsmedel och hälften bar kontrollskjortor utan deodorantpar- flfymbehandling.

Pafiörine~av tentilkondmttonertngskomeositiom material från ett impregnerat substrat i en torktumlare.

Skjortor av polyester-bomullstyg av typen "coat style button through" förtvättades, sköljdes och torkades såsom beskrivits i det föregående samt fuktades därefter till en.fukthalt av 75 %.

Textilmaterial som skulle användas såsom substrat för impregnering med en textilkonditioneringskomposition framställdes av ovavda textilfibrer innefattande ett polyestersubstrat med en vikt av 32-34 g/m2 och med vattenabsorbtionskapacitet av 3,3. Textilmate- terialet impregnerades med textilkonditioneringskomposition bestående av 3 viktdclar di-(hardad talg) dimetylammoniumklorid såsom textil- mjukgöringsmedel och en viktdel av kondensationsprodukten av sekundär linjär Cll_l5alkohol l2EO såsom nonjoniskt dispergeringsmedel och deodorantparfym i en koncentration av 2 viktprocent av kompositionen på textil» wsefivii-e för att ge en tillsats till textilkonditioneringskompositionen av 0,66 g per l00 cm2 textilsubstrat. Impregneringstemperaturen som användes var ca. 5000.

En last av 1400 g (torrvikt) av det oknäppta genomfuktade skjortorna torktumlades i närvaro av ett tëxtilstycke (28 x 23 cm) impregnerat med den provade textilkonditioneringskompositionen under 45 minuters tid vid en utloppstemperatur varierande från 2500 vid början till 77°c vid slutet. ' “ . r* _ ' l' “ ' En ytterligare sats av förtvättade skjortor som skulle användas såsom kontroflskjortor, torktumlades under likartade betingel- ser med undantag av att deodorantparfymen utelämnades från textilkon- ditioneringskompositionen med vilken textilmaterialet var impregneratt Skjortorna veks och lagrades tills de erfordrades för provning på i det föregående angivet sätt.

Q Den ovan angivna proceduren upprepades fyra dagar i följd utan förtvättning av skjortorna, varvid hälften av försökspersonerna bar skjortor behandlade med deodorantparfymhaltigt textilkonditionefl ringsmedel och hälften bar kontrdfiskjortor utan deodorantparfymbe- handling. É 1 1 í í I i I l Uppfinningen är icke begränsad till användning av det kvatenära ammoniumtextilmjukgöringsmedel som användes vid de ovan beskrivna provningarna, Andra textilmjukgöringsmedel, enligt följande definition, ger jämförbara odörreduktionsvärden inom ramen för upp» finningen när effektiviteten av textilkonditioneringskompositionen enligt uppfinningen värderas enligt den lämpliga provningsmetoden.

Odörreduktionsvärde: För att en behandlad skjorta skall vara verksam för att reducera kroppsodör är det nödvändigt att odörreduktionsvärdet för å skjortan uppgår till minst 0,50.

Företrädesvis uppgår odörreduktionsvärdet till minst 0,70, i synnerhet minst 1,0 och mest föredraget till minst l,20. Det är uppenbart att den deodoranteffekt som erhålles på detta sätt icke endast utgör en odörmaskering eftersom i många fall det icke finnes någon märkbar lukt av parfym på de behandlade textilierna efter några få timmars tid. Användningen av deodorantparfymerna på det beskrivna sättet representerar därför en ny funktionell princip.

Under försök att karakterisera denna nya princip har många hundra kända parfymmaterial prövats. Hundratals kompositioner framställda genomeblandning av material har undersökts,däribland ett ti* =~'-fi,'~'“;e“§'r°fi~_1@= I i; fr' "<“ï.f"*"'iíiß“'"'~“m~'*ài» .vf “ âwufl-<ïaz:«>wfl=»m^..n » = WW» 7801711-8 antal kommersiella parfymer vilkas sammansättning icke är helt känd (sammansättningen utgör en hemlighet för parfymerihuset i fråga som erbjuder parfymen till försäljning). Ingen kommersiell parfym har .visat sig kunna ge ett behandlat textilmaterial den odörinhiberande förmåga som kan tillskrivas en deodorantparfym. Detta stöder uppfatt- ningen att uppfinningen avser en ny princip av helt oväntad typ.

Definition av uppfinningen: _ Uppfinningen avser en deodoriserande textilkonditione- ringskomposition innefattande ett textilmjukgöringsmedel och en parfym, som kännetecknas av att: (i) textilmjukgöringsmedlet utgör från l till 99,99 viktprocent av kompositionen och '(ii) parfymen är en deodorantparfym, som utgör från 0,01 till lO viktprocent av kompositionen, varvid deodoranflparfymen innefattar såsom huvudsakliga mate- rial sådana, som sänker partialångtrycket hos morfolin med minst lO % mer än vad som motsvarar Raoults lag, vid bestämning med "morfolinprovning", varvid kompositionen såsom helhet har ett odörreduktionsvärde av från 0,50 till 3,5 bestämt med modifierad Whitehouse- och Carter- -provning.

Uppfinningen avser vidare användning av denna komposition för att undertrycka mänsklig kroppsodör. Man kan härvid bringa 'huden i kontakt med ett textilmaterial, som behandlats med textil- konditioneringskompositionen enligt uppfinningen.

Textilmjukgöringsmedel; Textilkonditioneringskompositionen enligt uppfinningen innefattar föreningar som allmänt klassificeras såsom textilmjukgöringsw medel som användas under tvättnings-, sköljnings- och torkningscykeln i hemtvättoperationero Sådana textilmjukgöringsmedel utgöras av oorga- niska leror eller vattenlösliga eller vattendispergerbara organiska material, vaxartade material med en föredragen smältpunkt (eller mjuwningspunkr) mellan Cao 25 och 15o°c° Mjuxgöringsmeaei av denna typ är även textilsubstantiva i det avseendet att de lätt avsättas på ytan av de textilmaterial som behandlas med medlen. Många textil- mjukgöringsmedel av denna typ ger även en viss grad av statisk kon- troll (reglering av statisk elektricitet) åt textilmaterial som behandw ín-ïw Q>_\3 Qi? å? .aa-ia “såå e» fl I. “ä El íilš las med kcmpositionernaa Textilmjukgöringsmedlen kan användas antingen för sig eller i blandning med ett eller fler kombinerbara textilmjukgörings- medel. De' kan väljas bland följande allmänt angivna klasser av före» ~ ningar som innehåller minst en långkedjig grupp: (l) kaqoniskaløærtenära ammoniumsalter innefattande kvartenara imidazoliniumsalter; ' (2) nonjoniska föreningar exempelvis sorbitanestrar, tertiära amin- oxider och etoxilerade alkoholer och alkylfenoler; (3) anjoniska tvålar, sulfater och sulfonater, exempelvis fettsyra- tvålar, etoxílerade alkoholsulfater och natriumalkylsulfater, alkyl- sulfonater, natriumalkylbensensulfonater och natrium- eller kalium- alkylglyceryletersulfonater; (4) zwitterjoniskaloartenära ammoniumföreningar; (5) amfolytiska tertiara ammoniumföreningar; (6) oorganiska leror av smektittyp.

I synnerhet föredragas mjukgöringsmedel som utgöras av katjoniska kvarknara ammoniumsalter med följande alllmänna formel R/N\R X- (1) i vilken X är en anjon, företrädesvis halogenid och 1 synnerhet klo- ridjon. Andra lämpliga anjoner kan innefatta acetatjon, fosfatjon, nitritjon och metylsulfatjon. Dessutom betyder i denna formel R och Rl bensyl eller alkyl innehållande från l-3 kolatomer, eller alkyl med från 12-20 kolatomer, eller alkoxipropyl eller hydroxisubstitue~ rade alkoxipropylgrupper, varvid alkoxigruppen innehåller l2-20 kol- atomer, samt R2 betyder en alkyl innehållande från l2-20 kolatomer.

Kolkedjan hos R3 och R2, när R2 representerar en kedja med från l2~2O kolatomer kan vara rak eller grenad samt mättad eller omättad» De mest föredragna "katjoniska mjukgöringsmedlen är dialkyldimetylammoniumklorid eller alkyltrimetylammoniumklorid varvid alkylgruppen innehåller från 12-20 kolatomer och härrör från långked- jiga fettsyror, i synnerhet från hydrogenerad talg. Uttrycket "talg" och "talgalkyl" är avsedda att beteckna alkyler innehållande från l6~l8 kolatomer. 7801711-8 "Talgalkoxi" avser en alkyletergrupp i vilken alkylen innehåller från 16-18 kolatomer. Specifika exempel på de särskilt före» dragna katjoniska mjukgöringsmedlen innefattar följande: talgtrimetylammoniumklorid talgdimetyl(3-talgalkoxipropyl)ammoniumklorid ditalgdimetylammcniumklorid ditalgdimetylammoniummetylsulfat eikosyltrimetylammoniumklorid, och dieikosyldimetylammoniumklorid.

Exempel på andra föredragna kattjoniska mjukgöringsmedel som är lämpade för användning enligt uppfinningen innefattar följande: dodecyltrimetylammoniumklorid didodecyldimetylammoniumklorid tetradecyltrimetylammoniumklorid ditetradecyldimetylammoniumklorid pentadecyltrimetylammoniumklorid dipentadecyldimetylammoniumklorid didodecyldietylammoniumklorid didodecyldipropylammoniumklorid ditetradecyldietylammoniumklorid ditetradecyldípropylammoniumklorid ditalgdietylammoniumklorid ditalgdipropylammoniumklorid talgdimetylbensylammoniumklorid talgdietylbensylammoniumklorid dodecyltrimetylammoniummetylsulfat didodecyldietylammoniumacetat talgtrimetylammoniumacetat talgdimetylbensylammoniumnitrit ochv ditalgdipropylammoniumfosfat.

Andra kafioniska mjukgöringsmedel enligt formel l inne- fattar variationer i vilka R och Rl även kan beteckna en fenylgrupp eller en hydroxísubstituerad alkyl med från l-3 kolatomer.

Kaqoniska kvartenära imidazoliniumföreningar föredragas även såsom mjukgöringsmedel. Dessa föreningar har en sammansättning enligt formeln: + 'o H N Nw-u-æ, -N-C-Qe ' r \(\QÅ X >< flv 5% i Q) veeiviaee i vilken H5 är en alkyl innehållande från l-4, företrädesvis från l-2, kolatomer, R6 är en alkyl innehållande från l-4 kolatomer eller en vätegrupp, R7 är en alkyl innehållande från 8-25 och företrädesvis minst l5 kolatomer, R4 är väte eller alkyl innehållande från 8-25 och företrädesvis minst 15 kolatomer samt X är en anjon, företrädes- vis metylsulfat- eller kloridjoner. Andra lämpliga anjoner innefattar de som anges med hänsyn till kattjoniska mjukgöringsmedel i formel lt Särskilt föredragna är föreningar enligt formel 2 i vilka både R4 och R7 är alkyl med från lö-25 och i synnerhet lö-18 och 20-22 kolatomer.

Många andra. katjoniska kvartenära ammoniummjukgörings- medel är kända; exempelvis alkyl(Clà till C20)-pyridiniumklorider, alkyl(Cl2 till C20)-alkyl(Cl till G3)-morfoliniumklorider, och kvar- derivat av aminosyror och aminoestrar.

Textilmjukgöringsmedlet kan även innefatta vissa katjonis- ka alkylerade och acylerade diaminmaterial och dessas syrasalter.

Användbara diamintextilmjukgöringsmedel har den allmänna formeln: ß tara E10 L-~R11 i vilken R8 är en alkyl- eller acylgrupp, innehållande från ca; l2- 20 kolatomer; R9 och Rlo är väte eller alkyl med från ca. l-20 kol- atomer och Rll är väte, C1_2Öalkyl eller Cl2_2O-acyl. Åtminstone två av R9, Rlo och E11 är väte eller alkyl innehållande 1-3 kolatomer, Re och n är från 2-5.

Ecempel på sådana alkylerade diaminföreningar innefattar: c11H33-N - 3 - N2 C18H37'N(CH3)'(°H2>2'N(C2“5)2 c12H25-N(cH3)-(cH2>3-HN_c12H25 C12H25'N(C2”5>"(CH273'N(C3H7)2 ntalg NH-3-N czonu1-N-2-N2 c15H31-N(c¿H5>-(cH2)3-NH2 _c18H37-NH- »æwm »ek-an i ,_, _«\V¿,_,._« 1 = .Vw eqaw., , , W. ç,_,___',,,šy,___, »nl 'vu ~:» _- - _.' z (ïš _ ka” -_-.- |;p A -', u Myr" V in @¿f.J-; 780171 1-»8 ' 10 C16H33-NH-(CH2)3-HN'C16H33 Rtalg N(cH3)-(cæa2)3-N (c2H5)2 C16H33N(CH3)“(CH2)5-N(CZH5)2 C12H25N(C2H5)-CH2)2-N(C3H7)2 OCh C1uH29N(CH3)-(CH2)3~(CH3)N~C8H17 varvid i ovanstående formler Rtaïg är alkylgrupp härrörande från talgfettsyra. y , Andra exempel på lämpliga alkylerade diaminföreningar innefattar N-tetradecyl,_N'-propybl,3-propan~diamin; N-eikosyl, N,N',N'-trietyl-l,2-etan-diamin och N-oktadecyl, N,N',N'-tripropyl- 1,3-propan-diamin.

Exempel på lämpliga acylerade diamintextilmjukgörings- medel innefattar Cl3_2Oamidoaminderivat.

Syrasalter av de ovan beskrivna diaminföreningarna kan även användas såsom textilmjukgöringsmedel. Sådana material innefattar de som härrör från saltsyra, ättiksyra, svavelsyra, sulfonsyra, myr» syra och citronsyra.

Andra föredragna mjukgöringsmedel innefattar zwitterjonis- ka kvartenära ammoniumföreningar som har formeln Q., ® _ «g '_ .Qm- 'T w' UML” Qvs CH?- G5 R i vilken Rl3 och Rl4 vardera betecknar metyl, etyl, n-propyl, isopro- pyl, 2-hydroxietyl eller 2-hydroxipropyl, Rlz betecknar alkyl eller alkenyl med 20-30 kolatomer, varvid denna alkyl eller alkenyl inne~ håller från O-2 hydroxylsubstituenter, från O-5 eterbindningar och från O-l amidbindningar, samt R5 är en alkylengrupp innehållande från l-4 kolatomer med från O-1 hydroxylsubstituenter, i synnerhet föredragna är föreningar i vilka H12 är en kolkedja innehållande från 20-26 kolatomer vald från alkyler och alkenyler varvid alkylerna och alkenylerna innehåller O-2 hydroxylsubstituenter. Exempel på särskilt D+) *w 'VL ~ ef. , àv' i W i» L* N 5' , .-, ï- « 1 V q ' x* t, lf? :å t' _ i .

SÅ* É I: - ffm-.wflrflf-ynv-znww-e- - ...v ll föredragna föreningar tillhörande denna klass innefattar följande: 3-N~eíkosyl-N,N-dimetylammonio)-2-hydroXipropan-l-sulfonat 3-(N-eikosyl-N,N-dimetylammonio)~propan-l-sulfonat 3-[N-eikosyl-N,N1-di(2-hydroxietyl)ammonio]-2-hydroxipropan~sulfonat 3-(N-dokosyl-N,N-dimetylammonio)-2-hydroxipropan-l~sulfonat 3-(N-dokosyl-N,N~dimetylammonio)~propan-l-sulfonat 3-[N-dokosyl-N,N-bis-(2-hydroxietyl)ammonio]-2-hydroxipropan~l- -sulfonat ~ 3-(N-tetrakosyl-N,P-dimetylammonio)-2-hydroxipropan-l-sulfonat 3-(N-tetrakosyl-N,N-dimetylammonio)-propan~l-sulfonat 3-(N-tetrakosyl-N,N-bis(2-hydroxietyl)ammonio]-2-hydroxípropan-l- -Sulfonat __ 3-(N-hexakosyl-N,N-dimetylammonio)~2-hydroxipropan-1-sulfonat 3~(N-hexakosyl-N,N~dimetylammonio)-propan-l-sulfonat Exempel på andra föredragna föreningar tillhörande denna klass är följande: 3-(N-eikosyl-N~etyl-N-metylammonio)-2-hydroxipropan-l-sulfonat 3-(N-dokosyl-N-etyl-N-metylammonio)-2-hydroxipropan-l~sulfonat 3-(N-tetrakosyl-N-etyl-N-metylammonio)-2-hydroxipropan-l-sulfonat 3-(N-heneikosyl-N,N-dimetylammonio)~2~hydroxipropan-l~sulfonat 3-Wëtrikosyl-N,N-dimetylammonio)-2~hydroxipropan-l-sulfonat 3-(N-trikosyl-N-etyl-N~metylammonio)-2-hydroxipropan~l-sulfonat 3-(N-trikosyl~N,N-dimetylammonio)-propan-l-sulfonat 3~(N-pentakosyl~N,N-dimetylammonio)-2-hyümxipropan-l-sulfonat 3~[N-(2-metoxidokosyl)~N,N-dimetylammonio]-2~hydmmipropan-1-sulfonat 3-(N-neptakosyl-N,N-dimetylammonio)-propan-l-sulfonat 3-(N-oktakosyl-N,N-dimetylammonio)-2-hydroxipropan~1«sulfonat 3-(N-monakosyl~N,N-dimetylammonio)-2-hydrampropan-l-sulfonat 3-(N-triacontyl-N,N-dimetylammonio)-propan-l-sulfonat 3-[N-(3,5~dioxatetrakosyl)-N,N-dimetylammonio]-2-hydroxipropan~l~ -sulfonat » Andra zwitterjoniska föreningar som är användbara såsom mjukgöringsmedel innefattar zwitterjoniska syntetiska detergenter som representeras av derivat av alifatiska kvartenära ammoniumföreningar i viíw en av de fiera eliêfßitieifla ewaaewe ëzšêä šêelaïëfàfilfäFz en anzian innehåller en vattenëelxlïaizliëerande gmpp (erempelvie Rana boxi-, sulfnto~ eller nulfogrupper), och godtycklig av dessa är raka eller grenade.

Nonjoniska tertiüru fosfinoxidförcningar ar även föredragna 7801711-8 12 mjukgöringsmedel. Dessa föreningar har den generiska formeln R 81344) <5) 16R17R1 i vilken Rlö är alkyl, alkenyl eller monohydroxíalkyl med en kedje~ längd från 20-30 kolatomer, varvid B17 och H18 vardera betecknar metyl, etyl eller etanol. Specifika exempel på särskilt föredragna mjukgöríngsmedel tillhörande denna klass innefattar följande: eíkosyldimetylfosfínoxid, eíkosyldí(2fhydm»detyl)fosfinoxíd, dokosyldímetylfoefinoxid, dokosyldi(2~hydroxíetyl)fosfinoXid, tetrakosyldimetylfosfínexid, hexakoeyldímetylfosfinoxid, eikoeyldietylfosfinoxid, dokosyldietylfosfínoxid, och Ä tetrakosyldi(2-hydroxíetyl)foefinoxid.

Exempel på andra föredragna tertiära fosfinoxider av denna L klass är följande: eíkosylmetyletylfosfinexid, heneikosyldímetylfosfinoxid, ß-hydroxíeikosyldimetylfoefínoxíd, ß-hydroxídokoeyldimetylfoefinoxid, heneíkosylmetyletylfosfinøxíd, dokosylmetyletylfosfinoxíd, tríkosyldíetylfosfínoxid, trikosyldimetylfósfinoxid, tetrakosyldi(2-hydroxietyl)fosfinoxíd, pentakosyldímetylfosfinoxid, eikoeylmetyl-2-hydroxibutylfosfinoxid, eíkosyldibutylfosfínoxid, dokosylmetyl-3~hydroxibutylfoefínoxid, hexakosyldíetylfosfínoxid, heptakosyldimetylfosfinoxíd, oktakosyldíetylfosfinoxid, triakontyldimetylfosfinoxído ' Andra nonjoniska tertíära fosfinoxider innefattar non~ joniska syntetiska detergenter med samma formel som førmel (5) i det föregående varvid B16 är alkyl, alkenyl eller monohydroxialkyl med' i?aoi7ii+e ,l3 från 10-20 kolatomer, varvid B17 och Rlö vardera betecknar alkyl eller monohydroxialkyl med frán'l~3 kolatomer.

Nonjoniska tertiara aminoxider är även kända såsom använd~ bara mjukgöringsmedel och kan användas i kompositionen enligt upp- finningen; Dessa nonjoniska föreningar har formeln R19R2oR21N'“ O (6) i vilken H19 betyder en raké eller grenkëdjig alkyl eller alkenyl innehållande från 20~3O kolatomer och från O-2 hydroxylsubstituenter, från O-5 eterbindningar, varvid minst en grupp med minst 20 kolatomer icke innehåller några eterbindningar (är fri från eterbindningar), och O-l amidbindning, och varvid H20 och H21 vardera betecknar alkyl eller monohydroxialkyl innehållande från l-4 kolatomer varvid R20 och H21 kan vara förenade till en heterocyklisk grupp innehållande från 4-6 kolatomer, i synnerhet föredrages föreningar i vilka B19 är en rak eller grenkedjig alkyl, alkenyl eller monohydroxialkyl innehållan- de 20-26 kolatomer samt E20 och Rzl vardera betecknar metyl, etyl eller etanol.

Specifika exempel på särskilt föredragna föreningar till- hörande denna klass är följande: eikosyl~bfiáß~hydroxietyl)aminoxid, eikosyldimetylaminoxid, dokosyldimetylaminoxid, dokosyl-bis%ß-hydroxietyl)aminoxid tetrakosyldimetylaminoxid, t etrake eylfb-í »iégs-»nydroxifetyl )ï aninoxid, hexakosyldimetylaminoxid, och hexakosyl-bis(ß~hydroxietyl)aminoxid.

Exempel-på andra föredragna tertiara-aminenider'tillnöranfl de denna klass är följande: V 2-hydroxieikosyldimetylaminoxid, eikosylmetyletylaminoxid, eikosyldietylaminoxid, fi' fw »leva life www f: . neneinesyldimetylaminoxid, vflf,ffeff»f~fwi efiif' ,« Ja: »é »- -e heneikosyldietylaminoxid, dokosyldietylaminoxid, trikosyldimetylaminoxid, _, V, _- Nar.. fr..

A3 mol etylenoxid + l mol heneikosylakohol, 78Ûi711-8 . 14. tetrakosyldietylaminoxid, 3-hydroxitetrakosyldimetylaminoxid, pentakosyldimetylaminoxid, hexakosyldietylaminoxid, eikosylmetyl(Zéhydroxipropyl)aminoxid, dokosylbutylmetylaminoxid, _ 2-dokosenyldimetylaminoxid, 2-metoxidokosyldimetylaminoxid, heptakosyldimetylaminoxid, oktakosylmetyletylaminoxid, oktakosyldietylaminoxid, nonakosyldimetylaminoxid, triakontyldietylaminoxid, 3,6-dioxaoktakosyldimetylaminoxid, 2-hydroxi-4-oxatetrakosyldimetylaminoxid 6-stearamidohexyldimetylaminoxid.

Andra tertiära aminoxiderlinnefatttar föreningar motsva- rande formel (6) i det föregånde i vilka Rlg är en alkyl med 8-20, och i synnerhet 16-18, kolatomer samt B20 och H21 betecknar metyl- eller etylgrupper.

Nonjoníska etoxilerade alkoholföreningar är även kända såsom mjukgöringsmedel och föredragas i mjukgöringskompositioner enligt uppfinningen. Dessa föreningar har den generiska formeln H22 ---- o(c21-14o)x1»¶ (7) i vilken H22 betecknar en alkyl med från 20-30 kolatomer samt X ar ä ett heltal från 3-45, Särskilt föredragna etoxilerade alkoholföreningar till~ hörande denna klass är kondensationsprodukter av reaktion av från 3 mol - 45 mol etylenoxid med l mol eikosylalkohol, heneikosylalkohol, trikosylalkohol, pentakosylalkohol, eller hexakosylalkohol.'Speicifíka exempel på särskilt föredragna etoxilerade alkoholer innefattar föl- jande reaktíonsprodukter av: 9 mol etylenoxid + l mol eikosylalkohol 12 mol etylenoxid + 1 mol hexakosylalkohoï, l5 mol etylenoxid + l mol tetrakosylalkohol, 7%Ûl7ll@8 l5' 20 mol etylenoxid + l mol pentakosylalkohol, och 30 mol etylenoxid + l mol trikosylalkohol.

Andra föredragna etoxilerade alkoholer är kondensations- produkter av från 3-45 mol etylenoxid med l mol heptakosyl-, oktakosyl- nonakosyl- eller triakontylalkoholer. Specifika exempel innefattar kondensationsprodukterna av följande: 5 mol etylenoxid + l mol nonakonsylalkohol, 6 mol etylenoxia @c%,1 mel neptakosyiaikohoi, 9 mol etylenoxid + l mol oktakosylalkohol, 20 mol etylenoxid + l mol heptakosylalkohol, 30 mol etylenoxid + l mol triakontylalkohol, och 40 mol etylenoxid + 1 mol nonakosylalkohol.

Lämpliga för användning såsom mjukgöringsmedel i komposi- tioner enligt uppfinningen är även nonjoniska syntetiska detergenter som representeras av polyetylenoxidkondensat av alifatiska alkoholer innehållande från 8-20 kolatomer och alkylfenoler i vilka alkylgruppen innehåller från 8~20 kolatomer. I synnerhet föredragas kondensations- produkter av l mol talgalkohol med 20 mol och med 30 mol etylenoxid, i det följande betecknade TAEQO respektive TAE3O.

Särskilt föredragna nonjoniska textilmjukgöringsmedel innefattar förestrade cykliska dehydratiseringsprodukter av sorbitol, dvs. sorbitanostrar. Beskrivning och framställning av sorbitanestrar anges i amerikanska patenskriften 4,022,938.

Sorbitanestrar av laurinsyra, myristinsyra, palmitinsyra, stearinsyra och behensyra är särskilt lämpliga. Blandade sorbitan- estrar, exempelvis blandningar av de i det föregående estrarna, och blandningar framställda genom föreetring av eorbitan med fettsyror är även användbara. Omättade C10-C18-sorbitanestrar, exempelvis sorbitanoleater, förefinnae även i sådana blandningar. Alla sorbitan- eetrar och blandningar av sådana som är vasentligen.vattenolösliga och som uppvisar fetthydrokarbyl"ändar" är användbara textilmjuk- göringsmedel i samband med uppfinningen.

Exempel på tri- och tetrasorbitanestrar innefattar sorbi- tantrilaurat, sorbitantrimyristat, sorbitantripalmitat, sorbitantri- stearat, sorbitantribehenat, aorbitantetralaurat, serbítantetramyrietat sorbitantetrapalmitat, sorbitantetrastearat, sorbitantetrabehenat och blandningar av sådana. /trädesvis 14-20 kolatomer. Dessa innefattar dodekanol, tetradekanol, 7801 7l 'M8 'lö ' I ¿ En annan användbar grupp av nonjoniska textilmjukgörings- medel är de väsentligen vattenolösliga föreningar som kemiskt klassi» ficeras såsom fettalkoholer. Monooler, dioler och polyoler med erfor- derliga smältpunktsvärden och vattenolöslighetsegenskaper som angivits i det föregående är användbara. Sådana material av alkoholtyp inne» fattar även mono- och difettglycerider som innehåller en "fri" t ° Alla slags atgärder i samband med vattenolösliga hög- smältande alkoholer(innefattande mono- och diglycerider) kan med för» del användas på textilmjukgöringsmedel i den utsträckning alla sådana material kan avsättas på textilytor.

En föredragen typ av oförestrade alkoholer innefattar högsmältande föreningar tillhörande den s.k, fettalkoholklassen, Även om detta uttryck tidigare begransats till alkoholer som erhållits från naturliga fetter och oljor har uttrycket "fettalkoholer" erhållit betydelsen alkoholer som motsvarar de alkoholer som kan erhållas från fetter och oljor, och alla sådana alkcholer kan framställas med syntetiska processer. Fettalkoholer framställda genom mild oxidering av petroleumprodukter kan med fördel användas. Exempel på lämpliga fettalkoholer är sådana som innehåller från lO422 kolatomer, före~ cetylalkoholer, oktadekanol, eikosanol och talgfettalkohol. Talg- alkohol föredrages.

En annnan typ av material som kan klassificeras såsom alkohol och som kan användas såsom textilmjukgöringsmedel väljes från olika estrar från flervärda alkoholer. Sådana "esteralkohol"~ material som har en smältpunkt inom det definierade området och som är väsentligen vattenolösliga kan.användas om de innehåller minst en fri hydroxylgrupp, dvs. om de kan klassificeras kemiskt såsom alkoholer.

De alkoholiska diestrarna av glycerol innefattar både 1,3-diglycerider och l,2-diglycerider. I synnerhet är diglycerider innehållande två C8~Cl8- och företrädesvis ClO~Cl8-alkylgrupper i molekylen användbara såsom textilmjukgöringsmedel.

Exempel på esteralkoholer innefattar: glycerol-l,2~dilaurat; glycerol-l,3~dilaurat; glycerol~l,2-myristat; glycerol-l,3-dimyristat; glycerol-l,2~dipalmitat; glycerol-l,3~di- palmitat; glycerol-l,2~distearat och glycerol-1,3-distearat. Blanda- de glycerider som är tillgängliga från blandade talgalkylfettsyror, V .e,.=_ *""'“"!s-.f~"'~*»,«'»e\__.._ än ._ .__ ._,_. .. .e ~,. _ _ -..~, -, - . 'ïßßlïtteâ 17 dvs. l,2~ditalgalkylglycerol och l,3-ditalgalkylglycerol och l,3- ditalgalkylglycerol är även användbara.

Y'no~ och dieteralkoholer, i synnerhet C10-Cl8~dieter~ alkoholer innehållande minst en fri OH-grupp faller även inom definitionen av aflmholer som är användbara såsom textilmjukgörings~ medel. Eteralkoholerna kan framställas med den klassiska Williamson~ etersyntesen. Liksom i fråga om esteralkoholer väljas reaktionsbe- tingelserna på sådant sätt att åtminstone en fri, oföretrad OH-grupp återstår i molekylen.

Eteralkoholerna innefattar glycerol-l,2-dilauryleter; glycerol~l,3-distearyleter och butantetra-ol~l,2,3-trioktanyleter.

Av alla de ovan angivna typerna av nonjoniska textilmjuk~ göringsmedel är de mest föredragna Cl4-l8-alkylsorbitantri- och -tetraestrar. I synnerhet föredragas i hög grad sådana föreningar som sorbitantristearat, sorbitantetrastearat, sorbitantripalmitat, sorbítantetrapalmitat, talgalkyltriester av sorbitan och talgalkyl- tetraester av sorbitan.

Föredragna såsom mjukgöringsmedel i kompositioner enligt uppfinningen är även anjoniska etoxilerade alkoholsulfater och an- joniska sulfonater.

De föredragna etoxilerade alkoholsulfaterna har den allmänna formeln R --- O( O)XSO3-M+ (8) 23 C2H4 i vilken X är ett heltal från l~20, M är en alkalimetall (exempelvis Na, K, Li), ammonium eller substiterade ammoniumkattjoner, och varvid H23 är en alkyl innehållande från 20~3O kolatomer.

De särskilt föredragna anjoniska etoxilerade alkoholsul- fatmjukgöringsföreningarna är natrium- och kaliumsalter av monoetanol-, dietanol- eller trietanolammoniumsalter av sulfaterade kondensations- produkter av från l-ca. 20 mol etylenoxid med l mol eikosylalkohol.

Specifika exempel på dessa särskilt föredragna anjoniska mjukgörings- föreningar innefattar salterna av de sulfaterade kondensationsproduk~ terna av följande: l mol etylenoxid + l mol tetrakosylalkohol, 3 mol etylenoxid + l mol hexakosylalkohol, 9 mol etylenoxid + l mol trikosylalkohol, 12 mol etylenoxid + l mol eikosylalkohol, iir-tf.. i-:flxiêiwï-f .yilñiiäííåfifiïvex-“flíÄw-ï -r ài.. “E 7801711-s l8' 16 mol etylenoxíd + l mol pentakosylalkohol, och . 29 mol etylenoxid + 1 mol heneikosylalkohol.

Andra föredragna anjoníska etoxilerade sulfatföreningar är natrium- eller kalíumsalter av monoetanol~, dietanol- eller tri- etanolammoniumkattjoner av de sulfaterade kondensationsprodukterna av från l-20 mol etylenoxid med l mol heptakosylalkohol, oktakosyl- alkohol, nonakoeylalkohol, och tríakontylalkohol.

Anjoniska syntetiska detergenter som reprensenteras av alkylsulfater med formeln R -- oso3 M* _ (9) 24 i vilken M är alkalimetall och B24 en alkyl med från 8-20 kolatomer. är även användbara såsom mjukgöringsmedel.

De föredragna anjoniska sulfaterna har den allmänna formeln O. _¿* l (m) \cu3 . O I M* C 1 vilken M är en alkalimetall~ eller substituerad ammoninmkattjon, samt E95 är en alkyl innehållande från 20-30 kolatomer. Särskilt föredragae anjoniska sulfonater i vilxa E25 är alkyl innehållande från 20-26 kolatomer. Exempel på särskilt föredragna föreningar innefattar: naüríum- eller kalium-2~acetoxídokosylsulfonat, Rai' ammonium-2~acetoxidokoeylsulfonat, díetanolammoninm~2-acetoxídokosylsulfonat, natríum- eller kalium~2~acetoxitrikosyleulfonat, natríum- eller kalium~2-acetoxítetrakosylsulfonat, natríum- eller kalíum~2-acetoxipentakosylsulfonat, natríum~ eller kalium~2-acetoxihexakosylsulfonat, natrium~ eller kalium-2-acetoxiheptakosylsulfonat, och ' natríum- eller kalium~2-acetoxioktakosylsulfonat. _ Andra föredragna anjoniska sulfonater innefattar natríumf,m 7 amf711-ie~ ' l9t eller kalium-: 2-acetoxinonakosylsulfonat, 2-acetoxitríakontylsulfonat, 2-acetoxiheneitriakontylsulfonat och 2-acetoxidotriakontylsulfonat.

Andra anjoniska sulfonater som är användbara såsom mjuk- göringsmedel enligt uppfinningen är syntetiska detergenter som repre- senteras av bland andra natrium- eller kaliumalkylbensensulfonater och natriumalkylglyceryletersulfonater med sammansättning enligt formel (10) i det föregående, i vilken.R25 är en alkylbensen eller A alkylglyceryleter med alkylgrupp innehållande från lO-20 kolatomer.

Dessutom kan amfolytiska syntetiska detergenter med formeln + _- nzó-nri-(caziz -- cH3 s (11) A i vilken H26 är en alkyl med från 8-18 kolatomer, A är B26 eller väte, och B är en vattensolubilserande grupp (i synnerhet S03) användas såsom mjukgöringsmedel.

Anjoniska tvålar, dvs. natriumsalter av lángkedjiga fett- syror, exempelvis laurin-, myristin-, palmitin-, stearin- och ara- chidonsyra, kan även användas såsom mjukgöringsmedel i kompositioner enligt uppfinningen, och många sådana föreningar är kända.

Oorganiska leror av smektittyp för användning såsom tex- tilmjukgöringsmedel är "okannbara" leror med partikelstorlek under- stigande 50 um och företrädesvis har lerorna en Pärtikelstorlek varierande från 5-50 pm.

Lermineralen kan beskrivas såsom expanderbara, treskikts- leror, dvs. aluminiumsilikater och magnesiumsilikater med jonbytes- kapacitet av minst 50 mekv./100 g lera. Uttrycket "expanderbar" an- vändes för att beskriva leror med förmåga hos lerskiktsstrukturen att svälla eller expandera vid kontakt med vatten. De expanderbara tre- _ skiktslerorna är de material som klassificeras geologiskt såsom smektiter.

Det finns två distinkta klasser av smektittypleror. I den första ingår aluminiumoxid i silikatkristallgittret och i den andra klassen av smektit narvararmagnesiumoxid i silikatkristallgittret.

De allmänna formlerna för dessa smektiter är Al2(Si2O5)2(OH) och ,___ .l _. 7801711-s '2o Mg3(Si2O5) (OH)2 för aluminium- respektive magnesiumoxidtypen av lera. Det bör observeras att haltintervallet för hydratvatten i de ovan angivna formlerna kan variera med den behandling för vilken leran utsatts. Detta är oväsentligt för användningen av smektitlerorna enligt uppfinningen eftersom de expanderbara egenskaperna hos hydra- tiserade leror bestämmas av silikatgitterstrukturen. Vidare kan ato~ kristallgitt- + mar substitutiton med järn och magnesium förefinnas i ret hos smektiterna, ooh metallkatjoner sàsom_Na+, Ca++ liksom H kan samtidigt förefinnas i hydratiseringsvattnet för att ge elektrisk neutralitet.

De expanderbara treskiktsaluminiumsilikaterna kännetecknas vidare av en dioktaedrisk kristallgitterstruktur under det att de expanderbara treskiktsmagnesiumsilikaterna har trioktaedriskt kri- stallgitter. Dessa leror har även en jonbyteskapacitet av minst 50 mekv./100 g.

Smektitlerorna innefattar exempelvis montmorillonit, volchonskoit, nontronit, hektorit,saponit, saukonit och vermikutit.

Godtyckliga leror av smektittyp med en katjonbyteskapa« citet av minst ca. 50 mekv./l0O g är användbara enligt uppfinningen, men vissa leror föredragas. Sålunda är exempelvis Gelwhite GP ,n extremt vit form av smektitlera och föredrages därför vid beredning av vita granulära detergentkompositioner.Volclay BC, som är ett ler~ mineral av smektittyp innehållande minst 3 % järn (uttryckt såsom Fe2O3) i kristallgittret och som har en mycket hög jonbyteskapacitet, är en av de mest effektiva lerorna för användning i kompositioner enligt uppfinningen och föredragas med hänsyn till produktens använd- ningsegenskaper.

Lämpliga lermineral för användning enligt uppfinningen kan väljas med ledning av det förhållandet, att smektiter uppvisar ett verkligt (true) 14 Å röntgendiffraktionsmönster. Detta karakte~ ristiska mönster, i kombination med jonbyteskapacitetsmätningar, ger en bas för val av speciella mineral av smektittyp för användning i kompositioner enligt uppfinningen.

De textilmjukgöringsmedel som angivits i det föregående utgör en omfattande lista från vilken ett visst enstaka textilmjuk~ göringsmedel eller en blandning av mjukgöringsmedel kan väljas.

Mängden textilmjukgöringsmedel som användes i textil- konditioneringskompositionen beror på huruvida kompositionen användes ' i form av en fast produkt eller en vätska eller om kompositionen w . -.- -v-,.-~»,-.».~ -..NM-s _ v M veeivit-a 2l' impregneras på ett fast substrat eller bärare från vilket kompositionen kan överföras till textilier under tvättning, sköljning eller torkning vid en tvättningsprooess.

Allmänt kan. anges att textiimjukgöringsmetnet utgör från l-99,99 %. För sköljning tillsatt flytande textilkonditionerings- komposition gäller att den föredragna mängden textilmjukgöringsmedel är från 5~4O viktprocent. För torkning tillsatta impregnerade sub~ stratsystem är den föredragna mängden textilmjukgöringsmedel fràn 25-99 viktprocent.

Deodorantnarfym.

De väsentliga material som erfordras för beredning av deodorantparfymer som är verksamma enligt den nya principen är de material som sänker partialångtrycket för morfolin med minst lO % mer än vad som motsvarar-Raoults lag, vid bestämning enligt i det följande angiven provning, som betecknas "morfolinprovning".

Morfolinprovning.

Vid denna provning mätes förmågan hos ett parfymmaterial att sänka partialangtrycket av morfolin mer än vad som motsvarar Raoults lag. Substanser som undergår kemisk reaktion med morfolin maste betraktas såsom uteslutna från provningen även om de i allmänhet sänker partialångtrycket för morfolin med minst den angivna mängden eftersom icke alla sådana ämnen är verksamma enligt den nya principen.

Sådana substanser kan emellertid införlivas i deodorantparfymkomposi- tionen förutsatt kompositionen vid införlivande av dessa ämnen har förmåga att sdnka odörintensiteten med minst 0,50 med definitionen enligt uppfinningen.

Morfolinprovningen genomföras på följande sätt: I en provflaska med kapaciteten 20 ml införas morfolin ( 1 g) och flaskan förses med ett serumlock samt hålles vid 3000 under 30 minuters tid för utjämning._Gasen i gasutrymmet i flaskan analyseras genom attfserumlocket genomstickes med en kapillärndl genom vilken kväve vid 3000 införes för att höja trycket i flaskan i en standardgrad varefter man tillåter övertrycket att injicera ett prov från gasutrymmet i en gaskromatografisk apparat som analyserar gasprovet och åstadkommer en kromatografisk sparkurva med en topp som beror på morfolin, varvid arean under toppen är proportionell mot « mängden morfolin i provet. A u Proceduren.upprepas under exakt samma betingelser med användning av i stället för morfolin enbart av morfolin (O,25 g) och :_ “vf 7801711-*8 '22 parfymmaterialet som ska provas (l g), samt aven med användning av parfymmaterial (l g) utan morfolin för kontroll huruvida parfymmate- rialet ger interferens med morfolintoppen (vilket är ovanligt).

Proceduren upprepas tills reproducerbara resultat erhål- les. Areorna under morfolintopparna mätas och eventuella nödvändiga korrektioner beroende på interferens med materialet göres.

En lämplig apparat för genomförande av den angivna proce- duren ar en apparat av typen "Perkin-Elmer Automatic GB Multifract F40 for Head Space Analysis". Ytterligare detaljer beträffande denna metod beskrives av Kolb i "CZ-Chemie-Technik", volym l, No» 2, 87-91 (l972) och av Jentzsch et al i "Z. Anal. Chem."236, 96-118 (1968).

De uppmätta aeravärden som representerar morfolinkonoen- trationen är proportionella mot partialångtrycket av morfolin i flas- kans gasutrymme. Om A är- arean under morfolintoppen nar endast morfo- lin provas och A' är arean som beror på morfolin när ett parfymmate- rial närvarar anges den relativa sänkningen av partialångtrycket av morfolin genom inverkan av parfymmaterialet av uttrycket l - A'/Å.

Enligt Raoults lag gäller att om vid en given temperatur partialångtrycket av morfolin i jämvikt med luft över flytande mor- folin är p, är partialångtrycket p' som utövas av morfolin i en homo- gen vätskeformig blandning av morfolin och parfymmaterial vid samma temperatur pM/(M+PC), varvid M och PC är molkoncentrationen av morfo- lin och parfymmaterial. Enligt Raoults lag galler sålunda att den relativa sänkningen av morfolinets partialàngtryck (p-p')/p anges av l-M/(M+PC),som under de rådande provningsbetingelserna ar 87/(87+m/4), varvid M är molekylviktcn av parfymmaterialet.

Den grad i vilken blandningens uppträdande avviker från Raoults lag anges av förhållandet i-zv A 87/(87+m/4) Det ovan angivna förhållandet som benämnes Raoult-varians- förhållandet, beräknas av provningsresultaten. Om ett parfymmaterial utgörs av en blandning av föreningar användes en beräknad eller experi- mentiellt bestämd medelmolekylvikt för m. Ett parfymmaterial som sänker partialångtrycket av morfolin med minst lO % mer än vad som erfordras enligt Raoults lag är ett parfymmaterial för vilket Raoult-varians-förhållandet är minst 1:1. _.. .ae-Nm fimfl-fp. 1.-..¿ _T___ veeiiiiee 23 Deodorantparfymer kan införlivas i textilkonditionerings-* kompositioner enligt uppfinningen i en koncentration av från ca. 0,01- -lO % och företrädevis från ca. 0,05-3 % samt speciellt från O,l-l viktprocent.

Det är uppenbart att om mindre än 0,01 % av ett deodorant- parfymmaterial närvarar är det osannolikt att användningen av en' textilkonditioneringskomposition medför en vänsentlig sänkning av odörintensiteten. Om mer än lO % av en deodorantparfym användes kan textilkonditioneringskompositionen ytterligare minska odörintensi- teten utöver vad som observeras vid halten lO %, men användning av en komposition innehållande så hög halt av parfym kan medföra att textilmaterialet blir "överparfymerat" och därför oacceptabelt för användaren.

Textilkonditioneringstillsatser.

Förutom i textilkonditioneringskompositionen ingående konventionella textilmjukgöringsmedel och deodorantparfym kan i kompositionen ingå vissa textilkonditioneringsmaterial som i allmän- het icke verkar såsom textilmjukgöringsmedel. I samband med förelig- gande uppfinning utgöres en textilkonditioneringstillsats av ett material som icke är ett textilmjukgöringsmedel enligt definitionen i samband med uppfinningen samt förbättrar eller modifierar de' kemiska eller fysikaliska egenskaperna hos textilmaterialet som be- handlas med tillsatsen.

Valet av textilkonditioneringstillsatser som valfritt kan införlivas i kompositionen beror i allmänhet på den fysikaliska formen av kompositionen och även på stället för tillsats till textil- materialet under tvättningscykeln (dvs. blötläggning, tvättning, eköljning eller torkning). Exempel på sådana textilkonditionerings- tillsatser innefattar: l) Vattenlösliga detergentaktiva ämnen inkluderande vanliga anjoniska, nonjoniska amfolytiska och zwitterjoniska detergentaktiva ämnen som är välkända inom detta område av tekniken. Exempel på detergentaktiva ämnen är följande.

Vattenlösliga salter av högre fettsyror, dvs. "tvålar" är användbara anjoniska detergentaktiva ämnen. Denna klass av deter- gentaktiva ämnen innefattar vanliga alkalimetalltvålar, exempelvis natrium-, kalium-, ammonium-och alkanolammoniumsalter av högre fett- syror innehållande frdn ca. 8- ca. 24 kolatomer och företrädevis från ca. lO-20 kolatomer. Tvålar kan framställas genom direkt förtvålning V 7801711-8 24 av fetter och oljor eller genom neutralisering av fettsyror. Särskilt användbara är natrium~ och kaliumsalter av blandningar av fettsyror härrörande från kokosnötolja och talg, dvs. natrium- eller kalium- talg- och kokosnöttvålar.

Andra klasser av anjoniska detergentaktiva ämnen inne- fattar vattenlösliga salter, i synnerhet alknlimetall-, ammonium- och alkanolammoniumsalter, av organiska svavelsyrareaktionsprodukter som i mdkkflstrukturen.innefattar en alkylgrupp innehållande från ca. 8 - ca. 22 kolatomer och sulfonsyra~ eller svavelsyraestergrupper (i uttrycket "alkyl" innefattas alkyldelen av acylgrupper). Exempel på denna grupp av syntetiska detergentaktiva ämnen som kan användas är natrium~ och kaliumalkylsulfater, i synnerhet sådana som erhållas genom sulfatering av de högre alkoholerna (08-C18-kolatomer) fram- ställda genom reducering-av glycerider av talg eller kokosnötolja; samt natrium- och kaliumalkylbensensulfonater, i vilka alkylgruppen innehåller från ca. 9 - ca. 15 kolatomer i rakkedjig eller grenkedjig form. ' Andra anjoniska detergentaktiva ämnen innefattar natrium- alkylglyceriletersulfonater, i synnerhet sådana etrar eller högre alkoholer som härrör från talg och kokosnötolja; natriumkokosnötolja- fettsyramonoglyceridsulfonater och -sulfater; och natrium- eller kaliumsalter av alkylfenoletylenoxidetersulfat innehållande ca. l - ~ ca. lO enheter av etylenoxid per molekyl och i vilka alkylgrupperna innehåller ca. 8 ~ ca. l2 kolatomer.

Andra användbara anjoniska detergentaktiva ämnen innefattar vattenlösliga salter av estrar av d-sulfonerade fettsyror inne- hållande från ca. 6 - 20 kolatomer i estergruppen; vattenlösliga sal- ter av 2-acyloxi-alkan-l-sulfonsyror innehållande från ca. 2 ~ 9 kol- u atomer i acylgruppen och från ca. 9 - ca. 23 kolatomer 1 alkangrup- pen; alkyletersulfater innehållande från ca. lO - 20 kolatomer iv alkylgruppen och från ca. l - 30 mol etylenoxid; vattenlösliga salter av olefinsulfonater innehållande från ca. 12-24 kolatomer; och ß~alkyl- oxialkansulfonater innehållande från ca. l~3 kolatomer i alkylgruppen och från ca. 8~2O kolatomer i alkangruppen.

Föredragna vattenlösliga anjoniska organiska detergent« aktiva ämnen innefattar linjära alkylbensensulfonater innehållande från ca. ll - 14 kolatomer i alkylgruppen; talgintervall (Cl2_2O) alkylsulfater; kokosnötintervall~alkylglycerylsulfonater; och alkyl- etcrsulfater i vilka alkylgruppen från ca. 14-18 kolatomer och i vilka - den genomsnittliga graden av etoxilering varierar mellan l och 6. 7se17i1~e -25 _ Särskilt föredragna anjoniska detergentaktiva ämnen för användning i textilkonditioneringskompositioner innefattar: natrium~ linjär C10-C12 alkylbensensulfonat; trietanolamin ClO-Cl2-alkylbensen- sulfonat; natriumtalgalkylsulfat; och natriumkokosnötalkylglyceryl~ etersulfonat; och natriumsalt av en sulfaterad kondensationsprodukt av talgalkohol med från ca. 3 - ca. lO mol etylenoxid.

De i det föregående angivna anjoniska detergentaktiva föreningarna kan användas separat eller i blandning.

Nonjoniska detergentaktiva föreningar innefattar vatten- lösliga etoxilater av C10-C20 alifatiska alkoholer och G6- C12 alkyl- fenoler. Många nonjoniska detergentaktiva föreningar är särskilt läm- pade för användning såsom skumningsreglerande medel i kombination med detergentaktiva föreningar av den typ som anges i det föregående.

Semipolära detergentaktiva föreningar innefattar vatten» lösliga aminoxider innehållande en alkylgrupp med ca. lO - 28 kolatomez och två grupper valda bland alkylgrupper och hydroxialkylgrupper inne-_ hållande från l - ca. 3 kolatomer; vattenlösliga fosfinoxider inne- hållande en alkylgrupp med ca. lO - 28 kolatomer och två grupper valda bland alkylgrupper och hydroxialkylgrupper innehåflande från ca. l-3 kolatomer; och vattenlösliga sulfoxider innehållande en alkylgrupp med från ca. lO-28 kolatomer obh en grupp vald bland alkyl- och hydroxialkylgrupper med från 1-3 kolatomer.

Amfolytiska detergentaktiva föreningar innefattar derivat av alifatiska eller heterocykliska sekundära och tertiära aminer i vilka den alifatiska gruppen kan vara rakkedjig eller grenkedjig och i vilka en av de alifatiska substituenterna innehåller från ca. 8-18 kolatomer och minst en alifatisk substituent innehåller en anjonisk vattenlösliggörande grupp.

Zwitterjoniska detergentaktiva föreningar innefattar deri- vat av alifatiska kvartenüra ammonium-, fosfonium- och sulfoniumföre- ningar i vilka de alifatiska grupperna kan vara rakkedjiga eller gren- kedjiga och varvid en av de alifatiska substituenterna innehåller från' ca. 8-lö kolatomer och en innehåller en anjonisk vattenlösliggörande ewpp - ' ' När textilkonditioneringskompositionerna användas för blötläggning eller förtvött eller såsom tvättillsatskompositioner i_ kombination med andra kommersiellt tillgängliga tvattdetergentproduk- in ter utgör den detergentaktiva komponenten i allmönhet från ca. O-7 A viktprocent av kompositionen, företrädesvis från ca. 2 ~ 6 Viktprocent.' 7801711*~8 26 Om textilkonditioneringskompositionerma användas såsom enda detergent- produkt under tvättningsprocessen utgör den detergentaktiva komponen- ten i allmänhet från ca. 5 - 25 % och företrädesvis frán ca. lO - 20 % av kompositionens vikt. 2) Detergentuppbyggnadsmedel innefattande oorganiska och organiska vattenlösliga uppbyggnadsmedelsalter (stödsubstanser) samt olika vattenolösliga och s.k. "groddbildande" uppbyggnadsmedel (seeded builders). l Oorganiska detergentuppbyggnadsmedel innefattar exempel- vis vattenlösliga salter av fosfater, pyrofosfater,ortofosfater, polyfosfater, fosfonater, karbonater, vätekarbonater, borater och silikater. Specifika exempel på oorganiska fosfatuppbyggnadsmedel innefattar natrium- och kaliumtripolyfosfater, ~fosfater och ~hexametafosfater. Polyfosfonaterna innefattar speciellt exempelvis natrium~ och kahumsalter av etylendifosfonsyra, natrium- och kalium- salter av etan-l~hydroxi- l,l-difosfonsyra och natrium- och kalium- salter av etan-l,l,2~trifosfonsyra. Natriumtripolyfosfat är ett särskilt föredraget vattenlösligt oorganisk uppbyggnadsmedel.

Icke-fosforhaltiga sekvestreringsmedel kan även väljas såsom detergentuppbyggnadsmedel. Specifika exempel på fosforfria ooqmmiska uppbyggnadsmedelsbeståndsdelar innefattar vattenlösliga oorganiska karbonater, -vätekarbonater, -borater, och -silikater.

Alkalimetall-, exempelvis natrium- och kalium-karbonater, ~vatekar~ bonater, -borater (borax) och -silikater är särskilt lämpliga.

Vattenlösliga fosforfria organiska uppbyggnadsmedel är även användbara. Sålunda är exempelvis alkalimetall~, ammonium- och substitueradeammoniumpolyacetater, karboxilater, polykarboxilater, succinatcr, och polyhydroxisulfonater lämpliga uppbyggnadsmedel i samband med kompositioner och förfarande enligt uppfinningen. Speci- fika exempel på polyacetat- och polykarboxilatuppbyggnadsmedáæsalter innefattar natrium-, kalium-, litium~, ammonium~ och substituorade ammoniumsalter av etylendiamintetraättiksyra, nitrilotriättiksyra, oxidibürnstensyra, mcllnsyra, bensenpolykarhonsyror och citronsyra.

I hög grad föredragna fosforfria uppbyggnadsmedel (både organiska och oorganiska) innefattar natriumkarbonat, natriumväte- karbonat, natriumsilikat, natriumcitrat, natriumoxidisuccinat, natriummelhiat, natriumnitrilotriacetat och natriumetylondiamintetra- acetat samt blandningar av dessa ämnen» 7 En annan typ av detergentupphyggnadsmedel innefattar ett 7801711-8 '27 vattenlösligt material som kan bilda en vattenolöslig reaktionspro- dukt med vattenhårdhetskattjoner i kombination med en kristalli- seringsgrodd som kan tillhandahålla tillvaxtstallen för reaktions- produkten, _ Exempel på material som kan bilda vattenolösliga reaktions~ produkter innefattar vattenlösliga salter av karbonater, vatekarbo- Alkali- metall-, i synnerhet natriumesalter av de i det föregående angivna nater, sekvikarbunater, silikater, aluminater och oxalater. materialen föredragas på grund av lattillgänglighet och kostnad.

En annan typ av uppbyggnadsmedel som är lämpliga enligt uppfinningen innefattar olika väsentligen vattenolösliga material som kan reducera hårdhetshalten i tvättvätskor, exempelvis genom jonbytesprocesser.

De komplexa aluminiumsilikaterna, dvs, material av zeolittyp, ar användbara förtvätt/tvättillsatsmedel (-hjälpmedel) genom att dessa material mjukgör vattnet, dvs. avlägsnar Ca++-hård- het. Både naturligt förekommande och syntetiska "zeoliter", i synner- hêfzeolit A och hydratiserad zeolit A-material är lämpliga för detta uppbyggnadsmedel/mjukgöringsändamàl.

Om textilkonditioneringskompositionerna användas såsom förtvätt- eller tvattillsatsmeàdskompositioner i kombination med andra kommersiellt tillgängliga tvättmedelsdetergentprodukter utgör detergentuppbyggnadsmedelkomponenten i allmänhet från.ca. BO-90 % och företrädesvis från ca. 50-75 % av vikten av kompositionen.

Om textilkonditioneringskompositioner skall användas såsom enda detergcntprodukt under tvättningsprocessen utgör detergentuppbygg- nadsmedelkomponenten i allmänhet från ca. 25-75 % och företrädesvis från ca. 30-50 ß av kompositionens vikt. 3) Optiska vitmedel, dvs. fluorescensvitgöringsmede1, exempelvis substituerade disulfonerade diaminostilben- och triazol- föreningar. 4) Essensoljor och aromamnen som icke utgör deodorant- parfymer. 5) Antistatmedel, som i många fall utgöras av föreningar av samma allmänna struktur som diskuteras i det föregående i samband med textilmjukgöringsföreningar. Specifika antistatmedel som kan nämnas såsom exempel är etoxilerade föreningar, exempelvis etoxileradef aminer, etoxilerade kvartära tiska alkoholer eller alkylfenoler, etoxilerade kolhydrater,_exempel- ¿: (i ammoniumföreningar, etoxilerade alifa-:t '7801711-8 ae' vis sorbitoletoxilater, etoxilerade alifatiska mono- eller dikarbon- syror, amider eller estrar av sådana, eller polyetylcnglykoler. Anti- stategenskaperna hos de föredragna kvartenära ammoniumföreningarna liksom med andra textilmjukgöringsmedel kan förbättras i synnerhet genom kombinering av dessa material med etoxilerade amider, exempel- vis talgetanolamider, eller med etoxilerade alifatiska alkoholer. 6) Mikrobicider (germicider) exempelvis halogenerade salicylanilider, t.ex. triklorkarbanilid, tribromsalioylanilid, tri- klorhydroxidifenyleter, hexaklorofen, neomycinsulfat,bensalkonium- kvartära föreningar och liknande. 7) Utdrygningsmedel (förtjockningsmedel, bodying agents), exempelvis karboximetylcellulosa, hydroxietylcellulosa, stärkelse, polyvinylacetat och liknande. Polyvinylacetat är även verksamt för att förbättra strykningsegenskaperna och kan användas för detta ändamål. 8) Smutsfrigöringsmedel, exempelvis polyakrylsyra, poly- metakrylsyra, polyvinylalkohol, poly(akrylsyra-etylakrylat), alkyl- cellulosamaterial, alkylhydroxialkylcellulosamaterial, hydroxialkyl- \ cellulosa, fluorkolvaten och sampolymerer av etylenglykol med tereftal- É syra, som är användabara för behandling av polyestertextilier för _ detta ändamål. 9) Strykningshjälpmedel, exempelvis silikoner, t.ex. di- mctyleilikon. , 10) Blekmedel som allmänt användas i förtvätt-, tvättill- sats- och detergentkompositioner. Sådana blekmedel kan innefatta exem- pelvis olika organiska peroxisyror, exempelvis peradipinsyra, perftalsyra, diperftalsyra, diperazelainsyra och liknande. Oorganiska blekmedel, dvs. persalter innefattande sådana material som natrium- perborat, natriumperborattetrahydrat, ureaperoxid och liknande, kan användas i kompositionerna. Blekmedel kan användas i en halt från ca. 1-45 viktprocent av kompositionen.

Ett särskilt föredraget blekmedel är natriumperborattetra- hydrat i en effektiv mängd av från ca. lO -,ca. 30 viktprocent av den totala kompositionen. ' _ ll) Detergentenzymer (tvättmedelsenzymer) som är välkända inom tekniken på grund av dessa ämnens förmåga att nedbryta och under- lätta avlägsnandet av olika smutsämnen och missfärgande ämnen. Tvätt- medelsenzymer är allmänt använda i koncentrationer från ca. 0,1 - ca. l,O viktprocent av kompositionerna. Typiska enzymer innefattar -z>-ffafl!i'zäi'fzj_ , i . * 'f J. ti-.',:.,..:._.\.1¿'.«.....a.'lax. ....:;'..',..."=";í....'.'.ï';.'*:. '.::f...-'.;.~:, eeeiriiwe olika slag proteaser, lipaser, amylaser och blandningar av sådana, som är lämpade för att avlägsna olika smutsande och missfärgande ämnen från textilier.

Förutom de i det föregående angivna tillsatsmedlen eller Å hjälpmedlen kan kompositionejna valfritt innehålla en stor mångfald 1 av andra konventionella detergenttillsatsmedel. Reprensentativa material av denna typ innefattar exempelvis olika antikakbildnings« medel, fyllmedel, elasticitetsförbättrande medel, flammbeständig- görande medel, antiskrynklingsmedel, antifläckningsmedel, vatten~ repellerande medel, pressningsbeständiggörande medel (pleating agents), syrarepellerande medel, antikrympmedel,vvärmebeständiggörande medel och färgämnen. Dessa detergenttillsatsmedel användas allmänt såsom mindre komponenter (exempelvis O,l ~ 5 viktprocent) i kompositioner enligt uppfinningen.

Sådana textilkonditioneringstillsatser måste emellertid f -.--r.:«æ+ f-.H-fv _ _ väljas med omsorg för att säkerställa att de är kombinerbara med textilmjukgöringsmedlet och deodorantparfymenø Den använda textil» konditioneringstillsatsen skall vara därför vara inert gentemot g kemisk reaktion med textilmjukgöringsmedlet, É Textilkonditioneringstillsatsen som väljes skall även vara fri från ämnen som har benägenhet att inverka fysikaliskt på textilmjukgöringsmedlet eller deodorantparfymen på ett sätt som V försämrar eller förhindrar dessas mjukgörande respektivande deodori~ å serande egenskaper.

Förutom att de är kemiskt inerta är det väsentligt att föranngarna i toxtilkontioneringstillsatserna som användas har för~ hållandevis höga kokpunkter. Komponenter med kokpunkter under vissa värden är i allmänhet alltför flyktiga för att kunna användas. Kom» ponenterna i textilkonditioneringstillsatser som användas enligt föreliggande uppfinning mäste därför ha kokpunkt överstigande ca, 10000 och företrädesvis ca, 20000. För ändamålet enligt uppfinningen anses textilkonditioneringstilleatskomponenter som icke har någon rapporterad kokpunkt, dvs. sådana som sönderdelas före kokning, men som är kemiskt stabila vid lOOoC (eller 20000) såsom föreningar med kokpunkter överstigande lOOOC (eller 200°C)@ Den totala mängden textilkonditioneringstillsatser som kan införlivas i textilkonditioneringskompositionen enligt uppfinningen är normalt resten av kompositionen förutom deodorantparfymen och textilkcnditioneringsmedletü Textilkonditioneringstillsatserna utgör 30 sålunda fran O-96,99 viktprocent av kompositionen.

Beredning och användning av fasta textilkonditioneringskomoositionert Textilkonditioneringskompositionerna kan vara fasta, exempelvis ha formen av partiklar eller grannler eller "prills" som är avsedda för tillsats till förtvatt-, tvätt-, skölj- eller tork- ningssekvensen vid en tvättningsprocess.

De fasta kompositionerna kan framställas på ett enkelt satt genom sammanblandning av konventionella detergentgranuler inne- hållande detergentaktiva ämnen och/eller uppbyggnadsmedel, med de i det föregående angivna textilmjukgöringsmedlen och deodorantparfymer- na. Det första steget vid textilkonditioneringsmetoden enligt upp- finningen kan på ett enkelt sätt genomföras genom att man sätter de i det föregående angivna fasta kompositionerna till den varma (under A500) förtvättvätskan eller tvattvätskan under tvättningsprocessen.

Sådana kompositioner kan upplöses eller dispergeras i en mängd från ca. 0,05 - 1,0 % och företrädesvis från ca. 0,07 - 0,2 % räknat på vikten av förtvätt-, tvätt- eller sköljvätskan, eller ookså kan de tillsattas till den fuktiga eller blöta tvattbeskiktningen i en tork- tumlare i en mängd av från 0,02 - 10 g och företrädesvis l - 2 g per 2 kg tvättbeekiktning beräknat på torr vikt. “ Beredning och användning av flytande textilkonditioneringskomposi- tioner. V Textilkonditioneringskompositionerna kan vara flytande," exempelvis flytbara förtjockade vätskor, eventuellt innehållande upp- lösta eller dispergerade fasta ämnen, som är avsedda för tillsats till förtvätt-, tvätt- eller sköljsekvensen vid en tvattningsprocess. Den flytande konditioneringskompositionen kan även föreligga i en form som är lämpad för sprutning eller sprejning på en fuktig tvattbe- skiktning fönatorkningen.

Flytande textilkonditioneringskompositioner kan fram- ställas på enkelt sätt genom sammanblandnng av komponentbestånds- delarna i någon lämplig ordningsföljd. En viss omrörning är i allmän- het erforderlig för att säkerställa erforderlig fördelning eller dispergering av de olösliga beståndsdelarna, erforderlig suspension av fasta ämnen och erforderlig'upplösning av de lösliga materialen.

Sådana flytande textilkonditioneringskompositioner kan användas för att genomföra det första steget av textilkonditionerings- metoden.De flytande kompositionerna kan tillsättas till förtvatt-, tvätt- eller sköljvattnet i en mängd av från 0,01 - 0,5 % och före- ...vw »v tat M är Q Bl' tradesvis frin C,O2 « 0,5 % räknat på vikten vattent Tramstallninz och anvandnin: av impregncrad; slflstrat varksamra såsom textilkonditionerínqsproduktert Textilkontditioneringskompositionerna kan, såsom angivits i det föregående, användas på ett enkelt satt genom tillsats av en uppmätt mängd av kompositionen till förtvatt-, tvätt- eller skölj» vattnet eller till torkningen. Enligt en föredragen utföringsform användes emeflertid textilkonditíoneringskompositionerna såsom ett tillverkat föremål eller en produkt i kombination med ett dispen- _seringsmedel som effektivt frigör mjukgöringskompositionerna i en torktumlare. Sådana dispenseringsmedel kan utformas för engångs- användning eller för flerfaldig användning. De kan även användas genom att sättas till förtvätt-, tvätt- eller sköljvatten.

En sådan produkt innefattar ett svampmaterial som fri» givbart innesluter tillräcklig mängd konditioneringskomposition för att effektivt åstadkomma textilmjukgöring och deodorisering under ett flertal torkningscykler. Den för flerfaldiga användning avsedda produkt kan framställas genom att man fyller en ihålig svamp med ca. 20 g av kompositionen. Vid användning smälter kompositionen och lakas ut genom porerna i svampen och mjukgör textilierna. En sådan fylld svamp kan användas för behandling av ett flertal beskiktningar av textilmaterial i konventionella torkanordningar och har den för- delen att produkten kan kvarstanna.i torkningsanordningen efter an- vändning och därför icke behöver förläggas eller gå förlorad.

En annan produkt innefattar en påse av tyg eller papper som pd ett frigivbart satt innesluter kompositionen och är tillsluten med en hårdnad plugg av blandningen. Aktionen och uppvärmningen av torkningsanordningen öppnar påsen och friger kompositionen så att denna utövar sin mjukgörande fumfmon och deodorantparfymavgivande funktion.

Ytterligare ett annat föremål innefattar en aerosolbehål- lare innehållande de i det föregående angivna kompositionerna under tryck. Kompositionen kan utportioneras från denna aerosolanordning tí1l_torktrumman.

Ett i hög grad föredraget föremål innefattar kompositioner- na innehållande mjukgöringsmedel och deodorantparfym på ett frigivbart sätt bundna till ett ark av papper eller vävt eller ovävt tygsubstrat.

Om ett sådant föremål anbringas i en automatisk tvattorkanordning kommer värmen och tumlingsverkan av torkanordningen att avlägsna '<3 (39 CD nå.

.Mil ...sl t GI? v? ro kompositionen från substratet och avsatta kompositionen pa textilierna.

Ark-formen har ett flertal fördelar. Sdl*nda kan exempel~ wa vis effektiva mängder av kompositionen för användning i konventionella áäïfgv» torkningsanordningar på ett latt sätt sorberas på och i ark« skiktsubstrat genom en enkel neddoppning eller svabbningsprocess.

Användaren behöver därför icke uppmata den mängd av kompositionen som erfordras för àstadkommande av textilmjukgöring. Dessutom medför arkets flata form att detta upp'is-r ett stort ytomfang vilket medför effektiv frigöring av mjnkgöringsmedlet på textilierna genom tumling:- verkan av torkningsanorndingen.

I Det vattenolösliga substrat av papper eller vavt eller ovavt material som användes i föremålen kan ha en tät, eller före~ trädesvis, öppen och porös struktur. Exempel på lämpliga material som kan användas såsom substrat enligt uppfinningen innefattar papper, vävda tyger och ovavda tyger. Uttrycket "tyg" (oloth) enligt uppfinningen innefattar vävda eller ovävda substrat för föremål enligt uppfinningen och skiljer sig därför från uttrycket "textil" (fabric) som innefattar de tygprodukter som torkas i en automatisk torkanordning.

Det är känt att de flesta ämnen kan absorbera en vätska viss grad. Med uttrycket "absorbtionsmedel" avses emellertid i föreliggande sammanhang ett ovävt textilsubstrat med en viss absorbé tionsförmâga (dvs. en parameter som representerar ett substrats förmåga att upptaga och kvarhdlla en vätska) av från 4-12 och före- trödesvis 5-7 gånger substratets vikt, av vatten.

Om substratet utgöres av ett skumformigt plastmaterial är absorbtionskapaciteten företrädesvis inom området 15-22, men vissa speciella skummaterial, exempelvis retikulära skum' (nätformiga skum ) kan ha en absorbtionsförmdga inom omradet från 4-12. A Bestämningen av absorbtionskapacitetsvärdet genomföras *Ju med användning av den kapacitetsprovningsmetod som beskrivas i U.S. Federal Specifications (UU~T-5995b) modifierad på följande satt: 1. vattenledningsvatten användes i stallet för destillerat vatten. 2. Provkroppen neddoppas under 30 sekunders tid i stället för under 3 minuters tid. 3. Avrinningstiden är 15 sekunder i stället för en minut. 4. Provstycket vägas omedelbart på en torsionsvåg med en-~ vágskàl med uppvikta kanter. Absorbtionsmedelskapacitetsvärdet berak§ vsetritwe 33 nas därefter i överensstämmelse med den formel som anges i ovannämnda "specification". Baserad på detta prov har enskikts, tatt blekt papper (exempelvis.Kraftpapper eller "bond"-papper med en basvikt av cat låyš kg per QEO må) en absorötionskapacitet 3,5-4, i handeln till- gängligt enskikts hushallspapper ett värde av 5-6 och i handeln till- gängligt tvàskikts hushållspapper ett varde av 7- can \?5t Lämpliga material som kan användas såsom suöstrat en uppfinningen innefattar ölta. svampmaterialy papper samt vavt och ovävt tyg, vilka alla uppvisar den enligt definitionen ovan erfor- derliga absorbtíonsförmågan. De föredragna substraten för mjukgörings- kompositionerna enligt uppfinningen är cellulosamaterial, i synnerhet flerskiktspapper och ovävt tyg. Ett särskilt föredraget papperssub- strat innefattar en kompressibel, laminerad, kalandrerad,flerskikts, absorbtionspappersstruktur. Företradesvis innefattar pappersstruktu- ren 2-3 skikt och har en total basvikt av från 20-140 g/m2 och en absorbtionsmedelkapacitet inom området 7-10. Varje skikt av den före- dragna pappersstrukturen har en basvikt av ca. lO-50 g/m2, och pappers- strukturen kan utgöras av skikt av samma eller olika basvikt. Varje skikt är företrädesvis utfört av ett kräppat eller på annat sätt töjbart papper med en kräppningsprocent (creped) av ca. 15-40 % och en maskinriktnings (MD) draghållfasthet samt tvärmaskins (CD) drag- hållfasthet av från ca. 15-250 g/cmz pappersbredd. Det två yttre skikten av en treskiktspappersstruktur eller varje skikt av en två- skiktsstruktur är präglade med identiskt lika repeterande mönster bestående av ca. 2-30 separata utskott per cmz som är upphöjda till en höjd av från ca. 2,5~lO mm över ytan av det opraglade pappersarket.

Från ca. lO-60 % av pappersarkets yta är upphöjd. De distala ändarna (dvs. de ändar som är vända bort från den opräglade pappersarksytan) av utskotten på varje skikt anligger mot varandra och är vidhaftande bundna till varandra varigenom man åstadkommer en föredragen pappers- struktur som uppvisar en kompressionsmodul av från ca. 30-120 cm-g/cm2 och "Handle-0-Meter (HDM)" MD- och -CD-värden av ca. lO-130.

De föredragna ovavda tygsubstraten kan i allmänhet definie- ras såsom bindemedelsbundna fibrösa eller filamentösa produkter med _ en bana av kardfiberstruktur (om fiberstyrkan är lämpad för att till-_ låta kardning), eller innefattande fibermattor i vilka fibrerna eller filamenten är fördelade slumpvis eller i slumpordning (haphazardly, random array) (dvs. en fiberrad eller fiberarrangemang i en kardad bana i vilken partielll orientering av fibrerna förekommer frekvent. ibrerna eller filamenten kan vara av naturligt ursprung (exempelvis ylle, silke, jute, hampa, bomull, linne, sisal eller ramie-fiber) eller syntetiska material (exempelvis rayon, cellulosaester, poly- vinylderivat, polyolefiner, polyamider eller polyestrar).

De föredragna absorbtionsmedelsegenskaperna kan särskilt lätt uppnås med ovävda tyger och kan åstadkommas genom att man enbart uppbygger tjockleken av tyget, dvs. genom att anordna ett flertal kardbanor eller mattor på varandra till en tjocklek som är tillräcklig för att ge de erforderliga absorbtionsmedflsegenskaperna, eller genom att man bringar en tillräcklig tjocklek av fibrer att avsättas på ett nät. Godtycklig diameter eller denier hos fibrerna (i allmänhet upp till ca. lO denier)kan användas eftersom det är det fria ut- rymmet mellan varje fiber som gör att tygets tjocklek står i direkt relation till absorbtionsförmdgan hos tyget och som vidare gör det ovävda tyget särskilt lämpat för impregnering med en komposition Om substratet för kompositionen utgörs av ovavt tyg fram- ställt av fibrer som bringas till avsättning slumpartat eller i slump- vist ordnade mönster på ett nat eller en vira kommer produkten att uppvisa mycket god hållfasthet i alla riktningar och visar icke be- nägenhet att rivas isär eller separeras vid användning i automatiska tygtorkanordningar.

Företradesvis är det ovavda tyget vattenlagt eller luft- lagt och framställt av cellulosafibrer, i synnerhet av regenererad cellulosa eller rayon. Sådant ovdvt tyg kan smörjas med godtyckliga textilsmörjmedel av standardtyp. Företrädesvis har fibrerna en längd av från 5-50 mm och en tjocklek av 1,5-5 denier. Företrädesvis ar fibrerna åtminstone delvis orienterade slumpvist, i synnerhet väsent- ligen eller övervägande slumpvis, och är bindemedelsbundna till W varandra med ett hydrofobt eller väsentligt hydrofobt bindemedelsharts, i synnerhet med en nonjoniskt självförnätande akrylpolymer eller :A sådana polymerer. Företrädesvis innefattar tyget ca. 70 % fibrer och 30 % bindemedelshartspolymer, räknat på vikten, och har en basviktf från ca. 18-45 g/m2. 7 Uppfinnmgen tyaiiggöres narmare med följande utföriingsa _ 7801711-s exempelt Ekemoel l. 0 Detta exempel åskådliggör behandling av skjortor med en flytande textílkonditíoneríngskomposítion som tillsättes under sköljníngscykeln vid en tvättningsprocess. W 40 skjortor av polyester-bomullstyg tvättades, torkades på torkstreck och tvättades därefter på nytt enligt den standard- metod som beskrives i det föregående för behandling med flytande textílkonditioneringsmedel under sköljcykeln vid en tvättningspro~ cess. 20 av skjortorna behandlades såsom provskjortor och återstående 20 såsom kontrollskjortor, Sammansättningen av textilkonditioneringskompositíonen som användes var följande: Viktgrooent ARQUAD ZHT (di~härdad~talg)dimetylammoniumklorid 6 deodorantparfym (komposition A4) _ 0,2 formaldehyd 0,015 NaCl 0,04 färgämne ' 0,005 dejoniserat vatten. til1_lOO K avg, -. 7801711-8 '36 Deodorantpsrfymen hade följande sammansättning: Deodorantnarfym komnosition A4 Delar bergamot AB 430 8,00 p-t-butylcyklohexylaoetat 4,30 citroneiia-olja 6,00 díetylftalat 8,25 etylvanilj .0,20 iso-Eugenol 5,00 Green Herbal AB 502 15,00 2~n-heptylcyklopentanon 0,50 indol 1,50 inonylformet A 5,00 LRG 201 1,25 x-iso-metyljonon 5,00 ß-naftolmetyleter 7,50 nonandio1~l:3-diacetat 4,00 Patchouliolja 7,00 fenyletylfenylacetet 5,00 Rosenta AB 380 6,00 Sendalone 4,00 tetrahydromuguol 6,00 Y-undekalakton, 0,50 100,00 De med deodorantparfym behandlade samt kontrollskjortorna provades med standardprovningsmetoden som beskrivas i det föregående.

J Resultaten ev den modifierade Whitehouse- och Carterprov- ningen var följande: Provkomnosition 1,54 Kontrollkomposition Medeltestvärden 2,62 Redaktionen av odörinteneiteten med provkompositionen utgör skillnaden mellan dessa två testvärden, vilken uppgick till 1,08. Detta är väl över 0,50 som utgör den lägre gränsen för reduk~ tionen av odörintensiteten (odörreduktionsväfdet) för kompositioner enligt uppfinningen. ~..f-f;«.-s<--w=_,¶_ h. .s Víktnrocent ARQUÅD QHT 3 'Ammoflyx 4o8o (dialkyl (C16-cl8)~ ímídazolmmetosulfat 3 deodorantparfym (komposition H6) 0,2 formaldehyd 0,007§ Nacl o,o2 färgämne 0,0025 uüšeíjàoml -- 78Û1711~8 @ ä Exemoel 2. É _ l Detta exempel visar behandling av skgortor med en flytande L textílkondítioneríngskompositíon som tillsättes under sköljnings- v e cykeln vid en tvättningsprocess. % 40 skjortor av polyester-bomullstyg tvättades, torkades på torkstreck och tvättades därefter på nytt enligt den standardme- tod som beskrives i det föregående för flytande textílkonditíonerings- behandling under sköljníngscykeln vid en tvättningsprooess. Hälften av skjortorna behandlades såsom provskjortor och återstoden såsom kontrollskjortor.

Sammansättningen av textilkondítioneríngskompositíonen som användes var följande: dejoníserat vatten till lOO »mßzw-I- 7801711-8 38 Sammansättnineen av deodorantoarf men var följande: V J..

Deodorentoarfym komoosition B6 bensylpropionat 4,0 Bor;amot~olje 1 ,0 o~t~outyloyK1ohexy1eoetet 2,0 p4t~hutyl-d~metylhydrocinnemineldehyd 15,0 Glove leef»olja 10,0 dietylfthalet 9,25 diemtylbensylkarbinylacetat 5,0 ononylacetat 10,0 iso-butylbensoat , 5,0 LRG-201 1,25 3a-metyl~dodekahydro~6,6,9a,trimetylnefto-2 (2,l~b)~furan 0,5 Neroli-olja 3,0 Petitgrain~olje 6 10,0 fenylefyialkohol ' 10,0 100,00 Prov- och kontrollekjortorna värderadee enligt standard- provningsmetoden som beskrives i det föregående.

Resultaten av den modifierade Whitehouee- och Carter- provningen var följande: Kontrollkomposition Teetkomposition meaeltestvaraen 2,42 V 1,36 Reduktionen ev odörintensiteten med provkompositionen var skillnaden mellan dessa två teetvärden som uppgick till 1,06.

Detta är val över 0,50 som utgör den lägre gränsen för reduktionen av odörintonsitetcn (odörreduktionevärdet) för kompositioner enligt uppfinningen. Ö Exemnel 3.

Detta exempel åskådliggör behandling av skjortor med ett substret som impregnerats med textilkonditioneringskomposítion som 7801711-8 '39 tillsättes till en fuktig tvättbeskiktning omedelbart före torktumling. 40 skjortor av polyester~bomullstyg tvättedes, torkedes på streck och tvättedes på nytt samt torktumlades enligt den metod som beskrives i det föregående för behandling med substrat impregnerade med textilkonditioneringskomposition under torkningssekvensen vid en tvättningsprocess. Hälften av skjortorna behandlades såsom prov~ skjortor och återstoden såsom kontrollskjortor.

Sammensättningen av textilkondtioneringskompositionen som användes för impregnering av standardsubstretvävneden (av den typ som beskrivits i det föregående i samband med standard~ och prov- ningsmetoden) var följande: Viktnrocent di~(hürdad talg)dimetylammoniumklorid ' 75 kondensationsprodukt av en.sekundär linjär (C11-C15) alkohol med 12 mol etylenoxid A 25 Sammansättningen av deodorantparfymen (B6) var den som beskrives i exempel 2.

Prov~ och kontrollskjortor värderades enligt den i det föregående beskrivna stendardprovningsmetoden. V Resultaten av den modifierade Whitehouse- och Carter- provningen ver följande: Kontrollkomposition Testkomnosition Medelvdrden - ' 2,48 ' l,74 Reduktionen av odörintensiteten med den provade komposi- tionen var skillnaden mellan dessa två värden som uppgick till 0,74.

Detta är tydligt över 0,50 som utgör lägre gränsen för reduktionen av odörintensiteten (odörreduktionsvärdet) för kompositioner enligt uppfinningen. Éxemßel 4 - 7.

Resultat likartade med de i exemplen l - 3 angivna erhål- les med användning av de i det följande angivna deodorantperfymkom- postionerna: ufeå .. f-í-wfiç., -~ à~«4 444» 44-» 41- 4' 4 v 44 4 4 7801711-8 40 Doodornntnnrfym'komnosítíon Cl Amber A8 358 iso-amylsalícylat bensylsalícylat Bergamot AB 430 o~t-butylcyklohcxylacefiat Cedar atlas-olja Cítronellol Cítronella-olja 0ítr0n0J,;1.;/l0xiacetaldehycl Geraníum base 76 l,3,4,6,7,8-hyxahydro-4,6,6,7,8,8~hexametyl cyklopenta-Yü2übensopyrañ hexylaldon Jasmin AB 284 LRG 201 Nonanolid~l:4 Opoponax resinoíd Orange oil sweet 10-Und0con~l~0l Vetyvert-olja ..,«,_-. -Vrq-flq an» .

Q q.

H O UW à Uï KM u"- O O 0 _- H JÅOQQU: Offiš-'OO P-J (BO \1© 12,0 5,0 0,2 1,7 8,0 0,30 2.0 100,00 7801711~8 41- Deodorantoarfym komposition D2 22123 6-acetyl-l,l,3,4,4,6~hexametyl~tetrahydro- nafthalat A 3,00 Bergamot base 37 20,00 Carvacrol 3,50 Citronellylacetat 5,00 dipropylenglykol 4,75 geranyl-nitril 1,50 indol l,OO Lemongrass-olja A 3,00 Lime AB 402 10,00 Lavandin~olja 4,00 l-mental 0 8,00 3a~metyl~dodekahydro-6,6,Qa-trímetylnafto-2(2,l-b)- -furan _ 0,25 B-metylnaftylketon. 5,00 B-naftolmetyleter 9,00 Neroli base 78 6,00 Pomeransol AB 314 6,00 Petitgrain~olja (terpenffí) 4,00 Orange oil sweet 5,00 Thyme oil red 1,00 1oo,oo 11%., . a-ayfwg -. _ f-.f-Y-f-wfiwn 780171?-8 '42 Deodorantnarfym komnositíon H3 ._____1__fi_____n____1__M_____.“u Ü p-t-amylcyklohexanon Benzoin Siam resinoid Bergamot AB 430 Coumarín 1 dietylftalat Geranium-olja Hercolyn D l,3,4,6,7,8 -hexahydro-4,6,6,7,8,8~hexamctyl cyklopenta-Y-2-bensopyran Lavandín~olja a-iso~metyli0non Mousse de chene yugo Musk ambrette Pimento leaf~0lJa Rosenta AB 380 Ros0~D-oxid Delar 5,00 5,00 15,00 4,00 4,35 5,00 12,25 3,00 10,00 12,00 1,25 3,00 10,00 10,00 __0,15 100,00 wlg", . .,_,. 78Û1711-3 43 Deodorantoarfym komoosition F5 Delar 6-aeetyl~l,l,3:4,4,6~hexameüyl tetrahydronaftalat 2,5 p-t-amylcyklohexanon90 0,06 Bensylsalícylat 15,0 Bergamot AB 430 15,0 Cínnamínalkohol 5,0 dietylftalat 8,04 dimetylbensylkarbinylaeetat 2,5 Dimyrcetol 16,0 dipropylenglykol 14,25 Geraniol 5,0 isobutylfenylaeetat' 5,0 Ba metyl~dodekahydro-6,6,9a-trimetyl-nafio~2- (2,1-b)furan 0,75 metylsdlicylat 0,5 Mousee de Shane Yougo 6,0 nonanolid-1:4 0,2 Pelargene 4,0 triklormetylfonylkarbinylacetat 0.2 100,00 I det följande anges information, där ibland tillverkar- nas namn, som möjliggör identifiering av vissa av de i det föregående angivna parfymkomponenterna och beštdndsdelarna.

Samfiliga material som dr klassificerade med namn och nummer kan erhållas från Proprietary Perfumes Limited.

Dimyrcetol ~ Dimyrcetol (IWF) Hercolyn D - Tetrahydrodbitot + dihydroabietat (HP) LRG 20l ~ Oakmoss speciáüïy (RB) Pelargene - Pelorgeno (PPL) Rose oxide synthetie (PÉL) Sandalone (PPL) Rose-D-Oxide - Sandalone ~ Parfvmtillverkare Hercules Powder Company lnternationaå Flavour & Fragrances Inc.

Roure Bertrand Proprietary Perfumes Limited -a-fw.

Claims (2)

1. a... ?8017ï1-8 44 www, . PATENTKRAV l. Deodoriserande textilkonditioneringskomposition inne- fattande ett textilmjukgöringsmedel och en parfym, k ä n - n e t e c k n a d därav, att: (i) textilmjukgöringsmedlet utgör från l till 99,99 viktprocent av kompositionen och (ii) parfymen är en deodorantparfym, som utgör från 0,01 till lO viktprocent av kompositionen, varvid deodorantparfymen innefattar såsom huvudsakliga mate- rial sådana, som sänker partialångtrycket hos morfolin med minst 10 % mer än vad som motsvarar Raoults lag, vid bestämning med "morfo1inprovning", varvid kompositionen såsom helhet har ett odörreduktions- värde av från 0,50 till 3,5 bestämt med modifierad Whitehouse- och Carter~provning.

2. Användning av deodoranttextilkonditioneringskomposi- tionen enligt patentkravet l för undertryckande av mänsklig kroppsodör. «1,_;:,.-. ..