SE438214B - Magnetisk presentationspanel - Google Patents

Description

~. 7800616-0 tionsanordning i vilken den magnetiska panelen utnyttjas.

Flera metoder för att åstadkomma en presentationsanordning genom att använda magnetiska fält är kända i tekniken. g En metod visas t ex i U.S. patentskriften 25 822 vid vilken kulor vilka vardera är haïvsfärer, olikfärgade och magnetiserade är placerade i respektive fickor, och kulorna vrides med en magnetisk spets för att sammansättas till en presentation. U.S. patentskriften 3 103 751 visar ett sätt där magnetiska stift vilka är inplacerade i respektive borrhâl förflyttas mot framsidan genom att man använder iden magnetnål för att bilda en presentation. Vidare visas i U.S. pa- tentskrifterna 2 853 830 och 2 589 601 en metod i vilken magnetiska finkorn insamlas på framsidan genom att använda en magnetisk penna.

U.S. patentskriften 3 322 482 visar ett system i vilket ett magne- tiskt fält pålägges en vätska i vilken magnetiska flingor är upp- slammade för att inrikta flingorna parallellt för att därvid bilda en presentation. I U.S. patentskriften 3 229.281 pålägges ett magne- tiskt fält en vätska i vilken magnetiska finkorn är uppslammade för att få de magnetiska finkornen att vandra, så att den del av de mag- netiska finkornen vilken är pålagd det magnetiska fältet ökas i kon- centration för att därvid bilda en presentation.

Ett första syfte med denna uppfinning är att åstadkomma en magnetisk panel i vilken en vätska i vilken åtminstone magnetiska finkorn är inneslutna mellan tvâ substrat, och vid påläggning av ett magnetfält pâ vätskan en presentation erhålles vilken har hög kon- trast och hög ton som i en svart presentation på vit bakgrund med önskat mönster och en presentationsanordning i vilken användes den magnetiska panelen. _ _ Ett andra syfte med uppfinningen är att åstadkomma en magne- tisk panel i vilken endast mfl*ett magnetiskt fält större än ett för- utbestämt värde pålägges denna, de magnetiska finkornen omedelbart vandrar och bildar en presentation längs lokus för det pålagda mag- netiska fältet, och en presentationsanordning i vilken den magnetis- ka panelen användes.

Ett tredje syfte med uppfinningen är att åstadkomma en magne- tisk panel vilken har en enkel uppbyggnad i vilken en presentation vilken är bildad genom päläggning av ett magnetiskt fält ej raderas även om det magnetiska fältet borttages, och en presentationsanord- ning i vilken den magnetiska panelen användes.

Ett fjärde syfte med uppfinningen är att åstadkomma en magne- _,._.___.___.____._..__.._...___ _; _ _ __=,. .,-,,,. ja; ..,_ 7800616-0 tisk panel vilken har enkel uppbyggnad, i vilken en presentation som bildas fullständigt kan raderas, och en presentationsanordning i vilken den magnetiska panelen användes.

Ett femte syfte med uppfinningen är att åstadkomma en magne- tisk panel i vilken en noggrann presentation kan göras eller kan ra- deras under motsatta villkor, och en presentationsanordning i vilken den magnetiska panelen användes.' Med en magnetisk panel erhållen genom inneslutning av en dis- pergerande vätska vilken är preparerad enbart genom uppslamning av magnetiska finkorn i ett dispergerande medium mellan två substrat, attraheras vid påläggning av ett magnetiskt fält på framsidan av pa- nelen de magnetiska finkornen till endast den del av framsidan där det magnetiska fältet pålägges för att bilda en presentation. Dock blir i detta fall presentationen suddig, eftersom till och med mag- netiska finkorn vilka mottar ett extremt svagt magnetiskt fält att- raheras. Eftersom dessutom den specifika vikten hos de magnetiska finkornen är mycket större än den hos det dispergerande mediet, fal- ler vid borttagning av det magnetiska fältet de attraherade magnetis- ka finkornen bort från framsidan av den magnetiska panelen till bak- sidan, och som konsekvens av detta försvinner presentationen, dvs det är omöjligt att stabilt bibehålla presentationen. Sålunda kan syftet med uppfinningen icke uppnås med denna typ av magnetisk panel.

Om viskositeten för det dispergerande mediet ökas för att för- hindra bortfallet av de magnetiska finkornen, avtar vandringen hos de magnetiska finkornen och tixotropi uppträder. Som följd härav ändras materialegenskaperna och det är svårt att erhålla en stabil och noggrann presentation. Följaktligen är det omöjligt att uppnå syftet med uppfinningen med denna typ av panel.

Om den specifika vikten för det dispergerande mediet tillåtes närma sig den för de magnetiska finkornen genom att tillsätta det material vilket ökar den specifika vikten hos det dispergerande me- diet, avtar bortfallet av de magnetiska finkornen, dock kommer de magnetiska finkornen att bortfalla under en lång tidsperiod. Efter- som vidare de magnetiska finkornen, vilka har mottagit ett svagt mag- netiskt fält, också attraheras till framsidan av den magnetiska panelen, blir presentationen otydlig. Dessutom kan den erhållna pre- sentationen fås att försvinna genom påläggning av en ytterst lätt stöt. Därför kan syftena med uppfinningen ej nås med anordnandet av denna magnetiska panel. . fl .__...._._._.._....._._.,.__.______. _ -V ___...

-POOR for en* 7soo61s-0 4 Av det följande kommer man att inse att det är absolut nöd- vändigt att förhindra bortfallet av de magnetiska finkcrnen, och vi- dare är det också nödvändigt att styra den magnetiska gensvarsvand- ringen för det magnetiska finkornet inom ett lämpligt område; dessa tvâ fordringar är dock oförenliga.

Det mest specifika särdraget hos uppfinningen består i att i ordning övervinna ovan nämnda svårigheter, varvid en finkornsför- tjockare användes, och flytvärdet hos en dispergerande vätska i vil- ken finkorn.är dispergerade justeras till att vara högre än 5 dyn/cm2.

I enlighet med denna specifika egenskap i fallet med den magnetiska panelen enligt denna uppfinning, orsakas vid pâläggning av ett mag- netfält på framsidan av denna medelst en magnet de magnetiska fin- kornen vilka.har mottagit ett magnetfält större än ett förutbestämt värde att vandra till framsidan av den magnetiska panelen för att bilda en presentation, och när ett magnetfält pålägges på baksidan av den magnetiska panelen med en magnet, vandrar de magnetiska fin- kornen till baksidan, vilket resulterar i att pre;entationen på fram- sidan försvinner. Uppfinnaren har funnit, att för att magnetiska fin- korn vilka har en större specifik vikt hålles stabila vid ett visst läge i den dispergerande vätska i vilken de magnetiska finkornen har dispergerats, endast förflyttas när ett magnetiskt fält större än ett förutbestämt värde pâlägges denna, och att tillfredsställande resultat ej kan erhållas även om viskositeten hos den dispergerande vätskan enbart justeras, eller även om en dispergeringsstabilisator eller skyddskolloid användes, eller även om den specifika vikten för det dispergerande mediet göres lika med den för de magnetiska fin- _ kornen. Utöver detta har sökanden funnit att tillfredsställande funk- tion kan erhållas endast när flytvärdet hos den dispergerande väts- kan ligger inom ett visst område. Dessutom har sökanden genom stu- dium kommit till slutsatsen att det tillfredsställande resultatet kan erhållas genom att använda en magnetisk panel i vilken en dis- pergerande vätska vars flytvärde justeras till att vara lika med el- ler större än 5 dyn/cm? med en finkornförtjockare är innesluten mellan de båda substraten. När flytvärdet är lägre än 5 dyn/cmg blir alltid en presentation bildad på den magnetiska panelen oklar vid påläggning av magnetisk energi. När dessutom de magnetiska finkornen snabbt faller bort, kan en felavläsning av presentationsanordningen ske, eller att den blir oläslig och vidare försvinner fullständigt inom en kort tidsperiod. 7800616-0 7 Denna nackdel är mest betydande i fallet när en dispergerings- vätska för magnetiska finkorn erhållen utan tillsättning av en fin- kornförtjockare, dvs när en díspergeringsvätska för magnetiska fin- korn vilken har ett flytvärde av 0 dyn/cmg användes. Denna tendens avtar när flytvärdet ökas genom tillsättning av finkornförtjockaren.

Endast när dispergeringsvätskan fås att ha ett flytvärde högre än 5 dyn/cmâ, kan en mycket klar presentation med hög kontrast erhållas och ändå är presentationen och raderingen mycket enkel. Den bildade presentationen raderas icke även om det magnetiska fältet tas bort, dock kan den raderas fullständigt genom påläggning av ett magnetiskt fält på den sida av den magnetiska panelen som är motsatt presenta- ationssidan.

Sålunda hänför sig uppfinningen till en magnetisk panel i vilken en dispergerande vätska är innesluten mellan två substrat, dispergeringsvätskan har ett flytvärde större än 5 dyn/cm2 och pre- pareras genom tillsats av en finkornförtjockare i ett dispergerande medium i vilket magnetiska finkorn är_dispergerade, och om nödvän- digt är ett färgämne dispergerat, och till en presentationsanordning innefattande denna magnetiska panel och en magnet för att pålägga ett magnetfält på denna.

Egenskaperna, principen och användbarheten hos uppfinningen kommer att framstå tydligare ur följande detaljerade beskrivning och bifogade krav när de läses i samband med de bifogade ritningarna.

I ritningarna är fig. 1 en grafisk representation utvisande förhållandet mel- lan skjuvningshastigheten och skjuvpåkänningen för beskrivningen av flytvärdet hos en dispergerande vätska vilken användes i denna upp- finning, _ _ fig. 2 är en tvärsníttsvy utvisande ett exempel på en magne- tisk panel i vilken en dispergerande vätska är innesluten mellan två substrat, fig. 3 är en tvärsnittsvy utvisande en första modifiering av magnetpanelen visad i fig. 2, ' fig. 4 är en tvärsnittsvy utvisande en andra modifiering av den magnetiska panelen, fig. 5 är en tvärsnittsvy utvisande en tredje modifiering av den magnetiska panelen, fig. 6 - 8 är delplanvyer utvisande flercelluppbyggnader vil- ka vardera har ett antal separata eller oberoende celler, och vilka FQCIPR Qïšíšïií' 78006164) är placerade i det vätskeinneslutna utrymmet i den magnetiska pane- len, fig. 9,är en perspektivvy utvisande en presentationsanord- ning i vilken en magnetisk panel och en pennformad magnet användes 'i kombination, och en radermagnet är glidbart anordnad på det bakre substratet på den magnetiska panelen, fig. 10 är en tvärsnittsvy tagen längs linjen II-II i fig. 9, fig. 11 är en sprängvy i perspektiv utvisande den magnetiska panelen och dess rektangulära ram, fig. 12 är en tvärsnittsvy utvisande en modifiering av pre- sentationsanordningen visad i fig. 9, fig. 13 är en tvärsnittsvy utvisande ett lämpligt exempel på en pennformad magnet, 1 ' fig. 14 är en tvärsnittsvy utvisande ett väsentligt parti av_ en pennformad magnet vilken har en spets som är mest lämplig för att åstadkomma en presentation på presentationsanordningen, och fig. 15 är en perspektivvy av ett tryckverktyg vilket har en siffra eller tecken tillverkat av magnetiskt material på ytan.

Termen "flytvärde" som den används i denna uppfinning betyder den lägsta skjuvpâkänning som erfordras för att få en vätska att flyta. Detta indikeras genom skjuvningen vid punkten A i flödeskur- van visad i fig. 1. Om förhållandet mellan skjuvningshastigheten och skjuvpàkänningen dvs viskositeten hos den dispergerande vätskan~ innan tillsättning av förtjockaren är som representeras genom den prickade linjen inses därvid att effekten av tillsättning av för- tjockaren är att förskjuta kurvan till höger_så att den skär ab- skissan i punkten A. När sålunda i grund en gång flytvärdet har över- skridits, förblir viskositeten hos vätskan i huvudsak oförändrad.

Enligt uppfinningen är värdet i punkten A större än 5_dyn/cm2.

I fig. 2 visas ett första exempel på en magnetisk panel 10.

En dispergerande vätska 13 är insatt mellan frontsubstratet 11 och ett bakre substrat 12, och den är innesluten mellan dessa med en för- skjutningsplatta 14 anordnad längs det perifera partiet av dessa två substrat.

I ett andra exempel på den magnetiska panelen 10 visat i fig. 3 användes i stället för det bakre substratet 14 visat i fig. 2 ett flercellssubstrat 15 vilket har ett antal oberoende eller separata celler i vilka den dispergerande vätskan 13 är insatt, och ett front- substrat 11 är fästat mot flercellssubstratet 15. I denna magnetiska 7800616-0 'panel kan flercellssubstratet 15 användas som substratet på framsi- dan eller på baksidan. Substratet 15 kan tillverkas genom etsning av en metallisk platta eller genom att lokalt smälta en fotokänslig hartsplatta, eller att underkasta en plastplatta För sprutformning.

I ett tredje exempel på den magnetiska panelen 10 visad i fig. 10, har en flercellsplatta 16 ett antal oberoende eller åtskilda små celler i form av genomgående hål fästa mot ett bakre substrat 12, och därefter placeras den dispergerande vätskan 13 i de små cellerna i flercellsplattan 16, ett främre substrat 11 är fästat mot flercell- plattan 16.

Ett fjärde exempel på den magnetiska panelen 10 visas i fig. 5. Ett bägarformat substrat 18 har ett ytterparti 17 runt dess peri- fera parti och ett nedsänkt parti 18a i det centr1la partiet. Fler- cellsplattan 16 är placerad i det fördjupade partiet 18a, och den dispergerande vätskan 13 är insatt_i cellerna hos flercellsplattan 16. Därefter är ett substrat 11 placerat över flercellsplattan 16 och substratet 18 och därpå är ytterpartiet 17 fästat mot substra- tet 11. I detta exempel kan substratet 18 användas som substrat på framsidan eller på baksidan.

Flercellsplattan 16, vilken är visad i fig. 4 och 5 kan utgö- ras av bikakeformade celler 16a som visas i fig. 6 eller av celler vars tvärsnitt är rektangulära som visas i fig. 7. Alternativt är som visas i fig. 8 korrugerade plattor 16c travade på varandra på ett sådant sätt att de utskjutande partierna 16d hos en korrugerad platta 16c är fästade mot de utskjutande partierna 16d hos den nära- liggande korrugerade plattan 16c för att därvid bilda cellerna 16e. _ Efter det att det bakre r substratet på den sålunda bildade magnetiska panelen har avsökts med en magnet för att pålägga ett mag- netiskt fält på den dispergerande vätskan för att attrahera de mag- netiska finkornen mot baksidan, förflyttas en magnet längs ytan på frontsubstratet. I detta fall attraheras de magnetiska finkornen i den dispergerande vätskan vilka har attraherats mot den bakre sidan omedelbart mot framsidan varvid de följer rörelsen eller lokus för magneten, och som följd av detta inträffar en kontrast i den disper- gerande vätskan. Om denna operation utföres upprepat, kan presente- rande och raderande uppteckningar på den magnetiska panelen upprepat åstadkommas.

En mångfald material kan användas i denna uppfinning som en finpartikelförtjockare vilken tillsättes ett dispergeringsmedium för q- _,»'.>_ in» 3» ~_ » H fr" i -^ , f' I» : s: _ ~ - en m m-.svtfï Ä l- I 7800616-0 att ge det ett högt flytvärde. Dessa innefattar finkornigt kalciumkarbonat, finkornig aluminiumoxid, finkornigt magnesium- karbonat, finkornig kiselsyra och finkornigt silikat._Dessa finpulveriserade förtjockare kan användas individuellt eller i kombination. Mängden som skall användas skiljer sig något beroende på slaget av dispergeringsmedel och förtjockarna själva, men rent generellt ger en tillsats av två procent eller mera av en förtjockare ett polärt dispergeringsmedium ett flytvärde högre än 5 dyn/cmg, vilket också erhålles med en tillsats av 0,5 % eller mera av en förtjockare till ett icke polärt dispergeringsmediumÄ En dispersion vilken har en hög molekylär beståndsdel, en me- talltvål, ytaktiv substans eller ett organiskt gelatineringsmedel' löst eller díspergerat i ett dispersionsmedium för att ge mediet ett högt flytvärde är tixotropiskt och följaktligen känsligt för tempe- ratur så att dess fysikaliska egenskaper lätt ändrar sig, med re- sultatet att de däri innehållna finpartiklarna blir inaktiva och en sedimentation inträffar.

Ett färgämne, vilket väljes ur vitt pigment, gult pigment el- ler andra färgmaterial eller pigment tillsättes den uppslammade dis- persionén av magnetiska finpartiklar för att förse den med avskär- made egenskaper och en färgton för att därvid öka kontrasten mellan färgen på presentationen bildad genom de magnetiska finpartiklarna och bakgrunden.

Användningen av mindre än l0 %,_företrädesvis mindre än 5 % av färgämnet på dispersionsbasen ger tillräcklig ökning av kontras- ten mellan dispersionen och de magnetiska finpartiklarna för att med- ge avläsning av en skarp presentation. Om färgämnet användes i över- mått, blir presentationspartiet som bildas genom de magnetiska fin- partiklarna mindre tydligt. Inget färgämne behöver tillsättas om fin- partikelförtjockaren har rimliga avskärmningsegenskaper såväl som en färgton som ger hög kontrast mot de magnetiska finpartiklarna.

Dispersionsmediet som är avsett att användas i denna uppfin- ning kan vara polärt eller icke polärt. Representativa exempel på ett polärt dispersionsmedium vilket kan användas vid_tillämpningen av uppfinningen innefattar vatten, alkoholer, glykoler, estrar, et- rar, ketoner och skilda kolväten t ex alifatiska lösningsmedel, aro- matiska lösningsmedel och lösningsmedel innehållande klorin. Typiska exempel på ett icke polärt dispergeringsmedium vilket kan användas vid tillämpningen av uppfinningen innefattar vissa organiska lös- 7800616-0 ningsmedel och oljor t ex växtolja, animalisk olja, mineralolja eller syntetisk olja.

Exempel på lämpliga magnetiska finpartiklar vilket kan använ- das i denna uppfinning innefattar magnetiska oxidmaterial t ex svart r magnetit, gammahematit, kromdíoxid, och ferrit och magnetiska metall- material tillverkade av legerade metaller baserade t ex på järn, ko- bolt eller nickel, och granulerade former av dessa partiklar. Om nöd- vändigt kan dessa partiklar justeras för sin färgton.

Vid mindre storlek på de magnetiska finpartiklarna och mind- re aktiv magnetisk kraft hos den magnetiska pennan eller liknande resulterar i att de magnetiska finpartiklarna vandrar så långsamt att de hängs upp i det dispergerande mediet, varvid sålunda en oläs- lig magnetisk panel erhålles. Tabell l visar resultaten av prov för bildning av markeringar ooh radering vid användning av en magnetisk panel. Panelen tillverkades på följande sätt: Flera åtskilda genom- gående celler anordnades i en platta av l,5 mm tjocklek. Ett trans- parent substrat fästes på ena sidan av den sålunda preparerade fler- cellsplattan. De individuella cellerna fylldes med en dispersion in- nehållande olika stora magnetiska fínpartiklar med ett flytvärde på 30 dyn/cmz. Ett substrat var även fästat mot den andra sidan av fler- cellsplattan för att innesluta dispersionen mellan de två substraten.

Pmüïâ ÖWfÄ-LITY 7880616-Û 10 Tabell 1 Typ av magnetiska finpartiklar Magnetisk panel i vilken användes dispersionsmedium innefattande Fe O -partiklar vilka har en dia- 3 4 meter mindre än 5 /u.

Magnetisk panel i vilken användes ett dispersionsmedium innefattande Fe 0 -partiklar granulerade till 3 4 en diameter av 10 - 44 /u.

Magnetisk panel i vilken användes ett dispersionsmedium innefattande Fe 0 -partiklar granulerade till 3 4 en diameter av 44 - 149 /u.

Magnetisk panel i vilken användes ett dispersionsmedium innefattande rostfritt pulver av en diameter på 44 ~ 149 /IL Resultat av upptecknings- och raderingsprov Ett mindre antal partiklar att- raherades av den magnetiska po- len, och de flesta partiklarna förblev upphängda i det mellan- liggande området i de individu- ella cellerna. Hela panelen var Qiäsbar och ej lämplig för praktisk användning.

Partiklarna attraherades icke _lätt av den magnetiska polen och några partiklar förblev upp- hängda i det mallanliggande om- rådet i de individuella cellerna. visningen hos hela panelen var något förstörd, men bildkvalitet- en var god. Någon minskning i kontrasten observerades.

Vandringen var tillräckligt bra för att möjliggöra fullständig uppteckning och radering. Ingen oläslighet hos panelen observe- rades. Både bildkvalitet och kon- trast var tillfredsställande.

Vandringen var tillräckligt god för att möjliggöra fullständig uppteckning och radering. Ingen oläslighet hos panelen observe- rades. Beroende på färgen hos det rostfria pulvret försämrades både bildkvaliteten trasten något. och kon- 7800616-0 11 Som tabell 1 visar har de magnetiska finpartiklarna företrä- desvis en diameter större än 10 /u. I vissa fall kan magnetiska fin- partiklar vilka har en diameter mindre än 5 Ju användas och partik- lar vilka har en diameter mindre än 10 /u också användas. Även om de magnetiska finpartiklarna har en storlek mindre än 10 /u kan de agglomerera i en dispersion för att ge en synbarlig diameter större än 10 u. Om ett sådant fall inträffar, åstadkommas ofta ett fördel- aktigt resultat. Den mest föredragna storleken ligger inom området 10 - 200 gu.

Granulering av de magnetiska finpartiklarna för att åstadkom- ma en svnbar storlek i det specificerade området genom att blanda dem med en hartslösning följt av antingen torkning eller malning eller besprutning och torkning ger en skarpare display. Hartslös- ningen kan ersättas av oorganiska material t ex gips och vattenglas.

De granulerade magnetiska finpartiklarna hänföras också till som mag- netiska finpartiklar i denna uppfinning.

Av de två motsatta substraten vilka bildar en magnetisk panel, tillverkas substratet på framsidan på vilken en presentation läses företrädesvis av transparent material, men beroende på den praktiska tillämpningen kan den tillverkas av ett halvgenomskinligt material.

I endera fallet kan en mångfald av plaster och glas användas. Det är ej nödvändigtvis erforderligt att det andra substratet på baksidan är tillverkat av genomskinligt material, varvid olika plaster,glas och metaller kan användas. Dessa plaster och glas kan vara färgade eller icke. Det är à andra sidan nödvändigt att förhindra läckage av dispersion mellan de två substraten. För detta ändamål kan gapet mellan de två substraten fyllas med förslutningsplattor placerade vid substratkanterna, eller kan ett bindemedel användas för att fixe- ra vardera substratet mot multicellplattan, eller kan substraten svetsas till varandra vid sina ytterändkanter.

Utrymmet mellan de två substraten för inneslutning av disper- sionen kan lämpligt ändras i enlighet med det specifika ändamålet, men för att ge en skarp presentation med hög kontrast och för att man skall kunna utföra en önskad radering, kan de vara åtskilda med ett avstånd av 0,3 - 20 mm företrädesvis 0,5 - 2 mm. Mängden magne- tiska finpartiklar avsedda att innehâllas i dispersionen är företrä- desvis 10 delar eller mindre på bas av 100 delar dispersionsmedium.

Användning av mindre mängd partiklar tenderar att ge en diskontinu- erlig bruten presentation. 07800616-0 12 Arrangemanget av flera oberoende små celler mellan de två substraten och att man har en dispersion innesluten inom vardera cellen ger en skarp bild med en extremt hög kontrast jämfört med en magnetisk panel där man ej har sådana celler utan endast en inneslut- ning av en dispersion mellan de två substraten. Den sålunda åstad- V komna bilden är mycket stabil och behåller sin kvalitet under lång tid under de svåraste villkor. Tvärsnittet hos vardera cellen kan vara cirkulärt, halvcirkulärt eller polygonalt. Ju tunnare delnings- väggen är vilken separerar en cell från den andra, desto bättre pre- sentation med tillräcklig kontinuitet kan erhållas. Delningsväggen har företrädesvis en tjocklek av mindre än 0,5 mm. De två substraten i flercellsstrukturen kan vara förformade eller kan en flercellsen- het tillverkad av metall, plast, papper etc vara anordnad mellan de två substraten. Det är önskvärt att flercellsenheten är fästad mot substraten medelst ett bindemedel, eftersom på detta sätt dispersio- nen är helt innesluten inom varje cell. Exempel på fördelaktiga bin- demedel är epoxilim, polyuretanlim och vinyllim.

En magnetisk presentationspanel kan förfärdigas genom inför- livande av en dispersion av nämnda magnetiska finpartiklar i celler anordnade på så sätt att bildelement åstadkommas, t ex en sjuseg- ments alfanumerisk presentation, cellerna kan vara anordnade på så sätt att en punktmatris erhålles, eller så kan cellerna vara anord- nade på så sätt att tecken eller geometriska mönster erhålles.

Denna uppfinning beskrivs också i samband med en presentationsanord- ning vilken innefattar ovan beskrivna magnetiska presentationspanel och en magnet för att orsaka vandring av de magnetiska finpartiklarna innehållna i dispersionen. En permanentmagnet eller en elektromagnet kan användas som magnet. Funktionen av både presentation och radering kan åstadkommas med en magnet men för enkelhet i hantering är det att föredra att en separat radermagnet är glidbart anordnad på bak- sidan av panelen. Naturligtvis kan en radermagnet vilken har en re- lativt stor yta användas för att åstadkomma total eller partiell ra- dering. I vilket fall är minimifordran på en radermagnet vilken kan användas i denna uppfinning att den kan attrahera de magnetiska fin- partiklar på en presenterad yta vilka ej längre behövs. Ett konkret exempel på en presentationsanordning i vilken användes ovan beskriv- na magnetiska panel visas i fig. 9 och 10. Den magnetiska panelen 10 är monterad på en rektangulär ram 21 vilken bildar en låda med en plan platta 20. En raderpermanentmagnet 22 är placerad i utrymmet 7830616-0 13 definierat genom den rektangulära ramen 21 på ett sådant sätt att den möter det bakre substratet. En manöverstång 24 vilken är fästad på magneten 22 utgår genom en ledslits 23 utformad i den rektangulä- ra ramen 21 längs rörelseriktningen för magneten 22, för att under- lätta den glidande rörelsen hos magneten 22. Det Érämre substratet vilket användes som presentationsavsnitt 25 är transparent eller halvtransparent.

För att man lätt skall kunna skjuta magneten 22 ligger två ledstänger 26 och 27 över utrymmet i den rektangulära ramen 21 och parallellt med det bakre substratet med de två ändarna hos vardera stången orörligt fästade mot den rektangulära ramen. Ett block 28 och en stödplatta 29 är orörligt fästade mot den bakre ytan av bär- partiet 18, och ledstången 27 är insatt i blocket 28 medan ledstång- en 26 bringas i kontakt med stödplattan 29. Längden hos magneten 22 bör vara tillräckligt lång för att täcka åtminstone presentationsav- snittet 25. I I det fallet där den magnetiska panelen 10 visad i fig. 5 är kopplad till den rektangulära ramen 21 som visas i fig. 11, är en mängd genomgående hål 17a anordnade i det yttre partiet 17 vilket är det perifera partiet på magnetplattan 10, medan en mängd utskott 21a är anordnade på den rektangulära ramen 21 i överensstämmelse med mängden genomgående hål 17a. Utskotten 21a gör ingrepp med de genom- gående hålen 17a så att det nedsänkta partiet 18a på substratet 18 placeras i den rektangulära ramen 21. Ingreppet kan göras medelst ett lim eller en skruv.

Med den sålunda utformade presentationsanordningen, pålägges ett magnetfält på den dispergerande vätskan genom att skjuta rader- magneten 22 med manöverstången 24, vilket resulterar i att de magne- tiska finkornen kan attraheras mot baksidan av den magnetiska pane- len 10. Om därefter en pennformad magnet förflyttas på ytan av pre- sentationsavsnittet 25, attraheras de magnetiska finkornen i den dis- pergerande vätskan vilka har attraherats mot baksidan mot presenta- tionssidan omedelbart följande lokus hos den pennformade magneten vilken resulterar i att en kontrast inträffar i den dispergerande vätskan för att presentera lokus.

Ett annat exempel på presentationsanordningen visas i fig. 12, i vilken presentation eller skrivning kan utföras på de två ytor- na av denna och en radermagnet är anordnad inuti. I detta exempel är anordnad en annan magnetisk panel 10 i stället för den plana plattan POOR QUÃLITY 7800616-0 14 20 vilken är rörligt fästad mot den rektangulära ramen 21 i presen- tationsanordningen visad i fig. 9 eller 10. Mera specifikt är de två magnetiska panelerna 10 och 10' åtskilda från varandra genom den rek- tangulära ramen 21, eller placerade på båda sidor om den rektangulä- ra ramen 21. Magnethâllarpartiet på manöverspaken 24 är modifierad på så sätt att en permanentmagnet 22' ytterligare är anordnad vilken är motställd baksidan på den magnetiska panelen 10', dvs magnethål- larpartiet håller två permanentmagneter 22 och 22' så att radermagne- terna glidbart förflyttas mellan de magnetiska panelerna 10 och 10'.

Substratet på framsidan av vardera presentationsaasnitt 25 är trans- parent eller halvtransparent. _ Den kontakterande ytan för en_presentationsmagnet behöver justeras i enlighet med det specifika objektet, och generellt före- drages en magnet som har en diameter av_1 -23 mm. En magnet som har en diameter i storleksordningen 10 - 80 mm kan föredragas för skriv- ning av stora tecken. Ett stort problem vid användningen av en pre- sentationsmagnet är närvaron av ett onödigt magnetiskt läckflöde vil- ket attraherar mera magnetiska finpartiklar än som är nödvändigt och ger en otydligt skriven presentation. Det bästa sättet att lösa det- ta problem är att använda en presentationsmagnetenhet vilken har det magnetiska partiet omgivet med t ex ett ok tillverkat av ett ferro- magnetiskt material. Ett annat effektivt organ för presentation är en tryckningsanordning vilken har en magnet formad till ett tecken, symbol eller geometrisk figur. Exempel på andra tillämpliga metoder eller anordningar är att utföra uppteckning genom påläggning av en ström genom en pennformad elektromagnet i stället för en pennformad permanentmagnet. En tryckanordning som använder en magnetisk platta vilken har sådana mönster som geometriska figurer och tecken på grund av en elektromagnet, en pennformad magnet vilken är utformad efter en japansk skrivpensel och använder ett hårigt magnetiskt ma- terial, och en uppteckningsanordning vilken kombinerar ett magnetiskt mönster vilket har en magnetisk skärm med en permanentmagnet eller en elektromagnet.

För radering av presentationen på den magnetiska panelen be- skriven ovan, kan även den pennformade magneten användas som en ra- gdermagnet. Om dock dess raderyta är i huvudsak en presenterad linje, är Get svårt att radera den presenterade linjen. I fig. 13 visas ett exempel på en pennformad magnet vilken är lämplig för radering.

I detta exempel är en presentationsmagnet 32 vilken har en rund kon- 15 7suo61s-o taktytan vilken bringas i kontakt med magnetiska panelen anordnad vid ena änden av en hållare 31, medan en radermagnet 33 vars kontaktyta är större än åtminstone den hos presentationsmagneten 32 är anordnad vid andra änden av hållaren 3l så att man kan radera presentationer.

Med denna pennformade magnet är det möjligt att icke enbart skriva tjocka bokstäver utan också lätt radera presenterade linjer eftersom kontaktytan hos magneten 33 vilken bringas i kontakt med den magne- tiska panelen är större än den av presentationsmagneten 32.

Presentationsmagneten 32 beskriven ovan är ofördelaktig i det att den är svår att framställa maskinellt, och den är benägen att gå sönder när den tappas, och dessutom är det svårt att bibehålla dess styrka. I fig. lä visas en pennformad magnet, med vilken övervinnes ovan beskrivna svårigheter vilka följer med presentationsmagneten 32 och vilken medger ett fritt val av skrivvinkel. En presentationsmag- net 35 och ett cylindriskt ok 36 vilket griper om båda sidor av pre- sentationsmagneten 35 är inbäddade i ett ändparti av en hållare 3ü, och presentationsmagneten 35 och det cylindriska oket 36 tillsammans med ändpartiet av hållaren 3M är rundade till att bilda en sfärisk yta vid änden av hållaren 3H. I detta fall kan den lätt tillverkas maskinellt, linjer kan dragas i önskade riktningar, en skrivvinkel kan väljas enligt önskan, och det glidande tillståndet hos presenta- tionsmagneten och följaktligen hållaren förbättras. Eftersom vida- re ett onödigt magnetiskt flöde ej framställes via oket 36, attrahe- ras endast de magnetiska finkornen svarande mot tvärsnittsytan på magneten 35, och som resultat kan erhållas tydlig skrivning och pre- sentation. Sålunda är den pennformade magneten lämplig för skrivning av extremt tunna linjer. Dock är det ej alltid nödvändigt att anord- na oket 36 för presentation av linjer vilka har större bredd.

Fig. l5 visar ett tryckverktyg 38 som en stämpel i vilken en figur eller tecken 37 tillverkad av en permanentmagnet är anordnad på ytan. Figuren eller tecknet kan lätt presenteras genom att bringa tryckverktyget 38 i kontakt med den magnetiska panelen.

Om i vilket som helst av exemplen beskrivna ovan de två mag- netpolerna hos de magnetiska finkornen är olikfärgade, kan en två- färgspresentation erhållas genom att välja magnetpoler på uppteck- ningsmagneten.

Den magnetiska panelen enligt uppfinningen och presentations- anordningen är åtskilligt användbara eftersom de vida kan tillämpas som leksak för barn, undervisningsutrustning, skrivtavlor, skilda Poor ot¿atzrï_ ~ 7800616-0 16 speltavlor, minnestavlor, uppteckningspresentationstavlor, svarta tavlor, vita tavlor, dammfria presentationstavlor, annonstavlor, POP-tavlor, eller undervattensuppteckningspresentationstavlor i vil- ' ka användes ett upptecknings- och radersystem i vilket uppteckning utföres utan användning av bläckvätska, och vilkei är helt stabil mot vatten. I Nedan kommer att beskrivas olika exempel på en detaljerad be- skrivning av den magnetiska panelen i enlighet med uppfinningen, dock bör det märkas att uppfinningen ej är begränsad därigenom eller därtill. 7 Exempel 1 . 98 delar av Isopar M (varumärke för ett isoparaffinlösnings- -medel tillverkat av Humble Oil & Refining Co.), 1,25 delar Aerosil- 200 (varumärke för en finpulveriserad kiselsyra tillverkad av De- gussa) och en del Tipaque CR-50 (titanoxid tillverkad av Ishihara Sangyo K.K.) knädades med en T.K. homogeniseringsblandare (vilken är en dispergeringsmaskin av våttyp tillverkad av Tokushukika Kogyo K.K.) för att erhålla en vit vätska. 40 delar Toda Color KN-320 (vilken är en magnetit tillverkad av Toda Kogyo K.K.) och 25 delar 40 ïkig metyletylketon av Epo-Tohto YD-017 (vilken är en fast epozciharts tillverkad av' Toto Kasei LK.) knâdades för att erhålla en blandning. Den sålunda erhållna bland- ningen underkastades torkning och malning för att erhålla 30 delar 0,149 - 0,044 mm maskvidd svarta magnetiska finkorn. De magnetiska finkornen blandades och dispergerades i den.vita vätskan beskriven innan för att erhålla en dispergerande vätska.

Flytvärdet hos denna dispergerande vätska var 6,3 dyn/cmg. En flercellsplatta 1,3 mm i tjocklek var anordnad. Tvärsnittsytan hos vardera cellen var 4 mm i kvadrat, och väggtjockleken var 0,075 mm.

Den dispergerande vätskan inneslöts i cellerna genom täckning av bå- da ytorna hos multicellplattan med polyesterfilmer 0,1 mm i tjocklek.

Därefter fixerades det yttre partiet hos flercellsplattan med ett epoxilim för att bilda en magnetisk panel.

Exempel 2 En magnetisk panel tillverkades på samma sätt som i exempel 1 - med undantaget att 1,5 delar Aerosil-200 användes. Flytvärdet hos den dispcrgerande vätskan var 10,9 dyn/bma.

Exempel 3 En magnetisk panel tillverkades på liknande sätt som i exem- pel 1 med undantaget att 1,75 delar Aerosil-200 användes. Flytvärdet 71800616-0 517 hos den dispergerande vätskan var 20,2 dyn/cmg.

Exempel 4 En magnetisk panel tillverkades på liknande sätt som i exem- pel 1 med undantaget att 2,0 delar Aerosil-200 användes. Flytvärdet hos den dispergerande vätskan var 35,0 dyn/cmg.

Exempel 5 En magnetisk panel tillverkades på liknande sätt som i exem- pel 1 med undantaget att 4,0 delar Aerosil-200 anrändes. Flytvärdet hos den dispergerande vätskan var 81,9 dyn/cmg.

Efiempel 6 82 delar Isopar M, 1,5 delar Aerosil-200 och 0,8 delar Tipaque CR-50 knâdades med T.K. homogeniseringsblandaren För att erhålla en vit vätska. _ Trettio delar Toda Color KN-320, åtta delar Polysol SH-502 (vilket är ett vinylacetathartsemulsion tillverkad av Showa Kobunshi K.K.) och åtta delar vatten knådades för att berela en blandning.

Denna blandning underkastades torkning och malning för att erhålla sexton delar 0,15 - 0,044 mm maskvidd svarta magnetiska finkorn. De sålunda erhållna magnetiska finkornen blandades och dispergerades i den förut nämnda vita vätskan för att erhålla en dispergerande vätska.

Flytvärdet hos den dispergerande vätskan var 30,0 dyn/cm2. En fler- cellsplatta 1,4 mm i tjocklek med en tvärsnittsarea hos vardera cel- len av 4 mm*i kvadrat anordnades ett substrat med ett nedsänkt parti i den centrala delen och en fläns längs dess perifera parti. Fler- cellsplattan fästes mot det nedsänkta partiet av substratet för att tillverka en behållare. Den dispergerande vätskan fylldes ibehålla- ren, och därefter täcktes den andra ytan av behållaren med ett vinyl- kloridhartsark täckt med ett epoxilim för att fullständigt försluta den dispergerande vätskan i denna. Därefter underkastades det peri- fera partiet av behållaren högfrekvenssvetsning för att fabricera en magnetisk panel.

Exempel 7 Efter att 85 delar av Isopar M och 15 delar bensidingult hade knådats med T.K. homogeniseringsblandaren, blandades 30 delar av samma magnetiska finkorn som de som användes i exempel 1 och disper- gerades för att erhålla en dispergerande vätska.

Flytvärdet hos den dispergerande vätskan var 13 dyn/cmâ. En flercellsplatta 1,5 mm i tjocklek av typen visad i fig. 3 som platta 15, där tvärsnittsarean hos vardera cellen är 4 mm i kvadrat, och soon QUAHTY m* 7800616-0 18 tjockleken på väggen mellan näraliggande celler är 0,02 mm anordna- des. Den dispergerande vätskan hälldes i cellerna. Den andra ytan på flercellsplattan täcktes med en polypropylenfilm 0,5 mm tjock ge- nom användning av ett uretanlim och det perifera wartiet av flercells- plattan vilket täcktes med polypropylenfilm undercastades värmeför- segling, varvid en magnetisk panel fabricerades.

Exempel 8 En hundradel mineralsprit, 6 delar silnex P-52 (vilket är ett fint silikatpulver tillverkat av Mizusawa Kagaku Kogyo K.K.) och en del Tipaque CR-50 knådades med T.K. homogeniserinysblandaren för att bereda en vit vätska. Därefter knådades 24 delar AM-400 (vilken är en gamma-hematit tillverkad av Toda Kogyo K.K.) och 30 delar 20 %~ig vattenlösning av gosenol GM-14 (vilken är en polyvinylalkohol till- verkad av Nippon Goseikagaku K.K.) knâdades med tre rullar för att bereda en blandning. Blandningen underkastades torkning och malning för att erhålla 23 delar 0,149 - 0,062 mm maskvidd magnetiska fin- korn. De bruna magnetiska finkornen blandades och dispergerades i den Förut nämnda vita vätskan för att ge en dispergerande vätska.

Flytvärdet för den dispergerande vätskan var 13,4 dyn/cmg. På samma sätt som i fallet med exempel 7 inneslöts den dispergerande vätskan i cellerna hos flercellsplattan för att fabricera en magne- tisk platta. Den andra ytan hos flercellsplattan täcktes med ett vi- nylkloridark genom användning av ett epoxilim och det perifera par- tiet av flercellsplattan vilket var täckt med vinvlkloridarket under- kastades högfrekvenssvetsning, för att därvid fabricera en magnetisk panel. . _ Exempel 9 1 Först knâdades 100 delar mineralsprit, 3 delar aluminiumoxid C (vilket är en aluminiumoxid tillverkad av Nippon Aerosil K.K) och 0,1 delar Seikafast yellow-200 (vilket är ett gult pigment tillver- kat av Dainichi Seika Kogyo K.K.) av T.K. homogeniseringsblandaren för att bereda en blandning. Därefter blandades 30 delar av samma magnetiska finkorn som de som användes i exempel 1 blandades och dis- pergerades i blandningen sålunda beredd för att erhålla en disperge- rande vätska.

Flytvärdet för den dispergerande vätskan var 26 dyn/cm2. På liknande sätt som i fallet med exempel 1, sattes den dispergerande vätskan i cellerna på flercellsplattan. Därefter fixerades det peri- fera partiet på flercellsplattan med ett uretanlim för att bilda 7800616-0 19 en magnetisk panel.

Exemgel 10 Först knådades 100 delar toluen, 3 delar S-Ben (vilket är en organisk bentonit tillverkad av Hojun Yoko Co.), rn del Tipaque CR- 50 och 0,2 delar A110 röd (vilket är ett rött pigxent tillverkat av Dainichi Seika Kogyo K.K.) med T.K. homogeniserinrsblandaren för att bereda en blandning. Därefter blandades 40 delar 1,149 - 0,044 mm maskvidd rostfritt pulver och dispergerades i blaidningen för att be- reda en dispergerande vätska.

Flytvärdet för den dispergerande vätskan var 33,9 dyn/cmz. På liknande sätt som i fallet med exempel 1 förseglales den dispergeran- de vätskan i cellerna hos flercellsplattan för at: ge en magnetisk panel.

EXemEel 11 Först knâdades grundligt 50 delar vatten, 50 delar etylengly- kol, 10 delar Aerosil-200 och 2,5 delar Tipaque yellow TY-50 (vilket är ett gult pigment tillverkat av Ishihara Sangyo K.K.) i en kontai- ner med en omrörande stång för att bereda en gul vätska. Därefter knå- dades 30 delar MRMB-450 (vilket är en magnetit tinlverkad av Toda Kogyo K.K.) och 40 delar 20 %-ig tolen lösning av Acrypet VK-001 (vil- ket är ett metakrylatharts tillverkat av Mitsubis1i Rayon K.K.) med tre rullar för att bereda en blandning. Blandningan underkastades torkning och malning för att erhålla 25 delar 0,149 - 0,062 mm mask- vidd svarta magnetiska finkorn. De sålunda erhållia magnetiska fin- kornen blandades och dispergerades i förut nämnda gula vätska för att bereda en dispergerande vätska.

Flytvärdet hos den dispergerande vätskan var 42 dyn/cmg. På liknande sätt som i fallet med exempel 1 inneslöts den dispergerande vätskan i cellerna hos flercellsplattan för att ge en magnetisk pa- nel.

Exemgel 12 Först knådades 100 delar vatten, 10 delar Aerosil-200 och en del Tipaque R-550 i en behållare med en omrörande stång för att be- reda en vit vätska. Därefter knådades 36 delar rostfritt pulver (0,149 - 0,044 mm maskvidd), 9 delar Tipaque R-55), 3 delar A310 rött, och 15 delar 40 %-ig metyletylketonlösning av Epo-Tohto YD-014 (vil- ' ken är en fast epoxiharts tillverkad av Toto Kaseí K.K.) för att be- reda en blandning. Blandningen underkastades torkning och malning för att erhålla 35 delar 0,149 - 0,044 mm maskvidd röda magnetiska Poor QUALITY, 7800616-0 20 finkorn. De sålunda erhållna magnetiska finkornen blandades och dis- pergerades i den förut nämnda vita vätskan för att ge en disperge- rande vätska. _ Flytvärdet för den dispergerande vätskan var 39,5 dyn/cmz. På liknande sätt som i fallet med exempel 1 inneslöts den dispergerande vätskan i cellerna hos flercellsplattan för att fnbricera en magne- tisk panel.

Exempel 13 Först knådades 100 delar Isopar NH00, 14 delar mjuktkalcium- karbonat, och en del Tipaque CR-50 av T.K. homogeniseringsblandaren för att bereda en blandning. Därefter blandades 30 delar av samma magnetiska finkorn som de som användes i exempel 1 och dispergerades i den sålunda beredda blandningen för att ge en dispergerande vätska.

Flytvärdet för den dispergerande vätskan var 14,7 dyn/cm2. På liknande sätt som i fallet med exempel 1 inneslöts den dispergerande vätskan i cellerna hos flercellsplattan för att ge en magnetisk pa- nel.

Därefter anordnades en magnetisk panel i vilken en dispergeran- de vätska inneslöts vilken icke hade något flytvärde. Den disperge- rande vätskan erhölls genom dispergering av endast de magnetiska fin- kornen i ett färgat dispergeringsmedel i vilket ett färgningsmedel var löst eller dispergerat. Dessutom anordnades en magnetisk panel i vilken en dispergerande vätska var innesluten. Denna dispergerande vätska var tillverkad av magnetiska finkornyett dispergeringsmedel, en finkornförtjockare,ett färgningsmedel och hade ett flytvärde mind- re än 5 dyn/cm2. Dessa sålunda anordnade paneler jämfördes med de magnetiska panelerna enligt uppfinningen. I alla magnetiska paneler- na fanns en flercellsplatta 1,3 mm tjock och med separata eller obe- roende celler, vardera cellen är i form av ett genomgående hål, tvärsnittsytan hos vardera cellen är 4 mm i kvadrat, och tvâ ytor av flercellsplattan var täckta med transparenta polyesterfílmer.

Referensexempel 1 Till 100 ml destillerat vatten i vilket 1 gram natriumhexame- tafosfat var löst tillsattes 10 gram av ett fint pulver av anatastyp titandioxid och 4 gram kromdioxid följt av blandning i en kulkvarn för att erhålla en dispersion. Den sålunda erhållna dispersionen för- delades bland enskilda celler i en flercellsplatta. En polyesterfilm var Fäst mot båda sidor om flercellsplattan med ett epoxilim för att ge en magnetisk panel. 7300616-o 21 ' Referense§§mg5§L¿§ Till en lösning av 170 gram polystyrol i 500 ml bensen till- sattes 200 gram gamma-hematit och 100 gram titaniumdioxid och blan- dades i en kulkvarn för att bereda en pasta. Medan ett magnetiskt fält pâlades pastan i en given riktning, torkades pastan och härda- des. Den fasta produkten maldes med en kvarn för att ge finpulveri- serade magnetiska partiklar. En blandning av 0,3 gram oljeblått färg- medel och 0,1 gram koboltnaftenat löstes i 100 ml tetrafluordibrom- etan (specifik vikt 2,18). Till lösningen tillsattes 7 ml olivolja och 8 gram av de tidigare beredda magnetiska partiklarna och blanda- des i en färgblandare för att ge en dispersion. Dispersionen använ- des för att göra en magnetisk panel på samma sätt som i referensexem- pel 1.

Referensexempel 3 Ett prov av 100 gram Isopar M (isoparaffinlösningsmedel) blan- dades med ett gram titandioxid och 25 gram granulerad ferrosoferrik- oxid vilken hade en partikelstorlek av 44 - 149 /u i en homogenise- ringsblandare för att bereda en dispersion. Enligt samma metod som användes i referensexempel 1, preparerades en magnetisk panel med an- vändning av denna dispersion.

Referensexempel 4 Till 100 gram Isopar M tillsattes 1 gram titandioxid, 25 gram granulerad ferrosoferrikoxid vilken hade en partikelstorlek av 44 - 149 u, och 0,75 gram Aerosil-200, och blandad i en homogeniserings- blandare för att bereda en dispersion. Enligt samma metod som använ- des i referensexempel 1 preparerades en magnetisk panel med använd- ning av denna dispersion.

Referensexempel 5 Till 100 gram Isopar M tillsattes 1 gram titandioxid, 14 gram av ferrosoferrikoxid granulerad för att innehålla en partikelstorlek av 44 - 149 och 1 gram Aerosil-200 och blandad i en homogenise- ringsblandare För att bereda en dispersion. En magnetisk panel pre- parerades med användning av denna dispersion i enlighet med samma metod som användes i referensexempel 1.

Mätning av flytvärdena utfördes i enlighet med en direkt me- tod med en Brook-Field BL viscometer (tillverkad av Tokyo Keiki K.K.).

Metoden är som följer: Rotorn hos viscometern nedsänkes i den disper- gerande vätskan, och endast den dispergerande vätskan tillåtes att röra sig runt rotorn med en mycket låg hastighet av 0,2 varv/minut PGOR QUALITY 7800616-0 22 utan att rotera rotorn. I detta fall roteras fjädern hos rotorn, vil- ket resulterar i att både rotorn och den dispergerande vätskan vri- des. När dock rotorn roteras till en viss vinkel, orsakas den dis- pergerande vätskan att glida längs rotorn. Vid denna tidpunkt, mätes torsionsvinkeln hos rotorn. Flytvärdet erhålles genom cmvandling från torsionsvinkeln hos rotorn, den konstanta torsionen hos fjädern på rotorn, och utseendet och ytan hos rotorn. Omvandlingsekvationen är som följer: Rotornummer Flytvärde No 1 rotor 0,168 Q.

No 2 rotor 0,840 Q No 3 rotor 3,360 Q där Q är den uppmätta torsionsvinkeln för rotorn.

Presentationer vilka upptecknades med en uppteckningshastig- het av 25 cm/sek med en permanentmagnet svarande mot MPB 380 i JIS C250? observerades visuellt. En skillnad i ljusheten mellan färgen på hela panelen och den upptecknade presentationen i enlighet med samma metod som den för bestämning av tydligheten hos displayen ob- serverades visuellt.

Uppteckning utfördes genom påläggning av tillräckligt magne- tiskt fält på panelen, och panelen tilläts att stå stilla. Efter en viss tidsperiod observerades sedimentationshastigheten hos de magne- tiska finkornen visuellt. Dessutom observerades visuellt sedimenta- tionshastigheten hos de magnetiska finkornen erhållen när panelen på vilken uppteckningen hade blivit utförd på liknande sätt vibrerades manuellt (med en frekvens av 1 gång per sekund och en amplitud av 200 mm). Tätheten hos en upptecknad presentation genom växling av det pålagda magnetfältet på panelen, (mängden magnetiska finkorn, vilka tillåtes vandra) observerades visuellt. 7 Tabell II visar prestanda för de magnetiska panelerna prepa- rerade i enlighet med denna uppfinning och de som preparerats i ovan nämnda referensexempel. 7800616-0 .mfiflflhu wsvzwë >wfin fiwhmfim lmwo suo .vSwuwH~fivwflowumHnfi> hwøzß wømwmmhpflw mznmfixwvnmm >m flowwmuflwšflwwm >m Umhm wmfi> .s:m>m lamm zwflowwmpswmwflm suo mshmfl lxfiufimm >m Sowpmvflwëwwwm wwmm lmwfipsfi mnflsxuwwmmß Hwumw Mwm om .fiflßmwm Hm> swzowv lmuswmmfim .w:mvmHflfium§oflwmnßw> hwflfiw whmsofiwmum cwmzfiuzm ww> wwmmmmnusfl sofiumwswëfluwm Qwmøfi ou Poo.o mm wfiwzfla uu «oo.o cm wnuzfla .mm m.o wmnxm |flw>m flmxflæum ufimnw mm www mfimh wwmfihmß hmflxflpnmm mfifim .ou wo.o wwnxm lhw>m flmxfiäum unmflm wm www MHDH wflm ÜHÛD .HMHMMPHMQ NHHN .mm wo_o øwnxm lHw>m smxhäpm »hmmm wm mflm mnmn wwmnnmn fimflxfiufimm mflflm .mm mo.o uwnxm |Hw>m nmxhäpm vhmflm mm mflm anwa wwmwhmß Hmflxflvhmm mflfim .om «o.o wwnxm |Hw>w nmxfiæum uhmflw mm mwm mhmn Hmfihmn Hmflxflunmm mflflm finmfixfiufimm mxmfipwflmmë >ø Qoflumvswëwwwmv sofipmuswmwhm bm wøflmfiflmswßwm www mnnhnuum nmwnmn mznmflxfiu lamm mxmfiuwummë mv pwMHH> Ufi> pflwmvwsmme nam mxH>@wHsfl:fiz HH Hflwßmë mm o N xw.«mm o ~ xw.«mm m.Pw m xm o.mm v xm N.oN m xm m.o~ N xm w.w ~ xw A EU\fl>Uv nmfimämxm :o.mHwmmfiw ämm wUfim>w>fim wxmwßo m©m>oHm yoüg QuAL-YIYJ 7800616-0 .wmmm>ma@m ppmfi >wHn swäofiumvflwmwnm suo Usm~mHHflpmS0fivmHnfi> Hwøflß . Uwvflflflmæmflfiflflfi .NGHMHMfiPHMQ »ëfl QOHPMPQÜEflUUM PPNH _ .mflflwäw wnwswë >mHß swsoflumuswwwsm zoo w:wpmHHflpm:ofipmnnfi> nwwsß wummmmfipsfi soflwmpswsflwwm >m unna mwfl> .Qsm>mfinm swsoflumpswmwnm zoo pswswwwm nmflxfluhmm mfiflm: smumms mvmuflfin msflcxuwumms hwumw Qwussxww om ou «o.o sw wfivsfls ma foo_o sm wpwsfis ^@:fl=p»mm~n0«v HH flfiwnme Vw m X0.%wM W Xw.MwM m Xw.mwM 78ÜÛ6í6~Û .pwspmp mwfi mm »pm fißw flowwmwflwëwwwm wwmwmmnu lflfl mos unmsm mwë m:fiHusm> com wUmmw>mmß mQHmfiMfiuHmm .mflwcmfifl mfims Eofiwm wwmfiwm lfiwmmww >wHnH@m mn .flwflom mxmwvwnmmë nww >m uwmfl wxuw mwumnwsmhwum mzhmflxwufimm .wwßumw mmfi fi mnwvfismwh ppm Hmm Qowumuswëfiwmm wflmmmmnu Iflfi mos unmsm .m§finw:m> mom wUmmfi>mmß mnfimfixflunmm mhß uwxuäë vom .øwønshmxmn >m msflzfiflwpmëo wmfl> fl wumnwvfißmwn mzfiæwømn :oo mfiflsxuwvmmß >m mnflflmmnmmß .wzßnmxflß mfiflwæpo :oo wfifimwm lëo w mwmnwuflßmwn mflfinwømfi suo mflwsxuwummß >m msflsmwnmmfi .swwflßfimxmß bm mflflñflfimuw IEO mmw> w wwmfiwuflßmwfi mflwnwwmfi Sue mflw§MUwumms.>m mfififimwnmmß nmflx uwxuhë .Hflflvw .flwfifimsnw noflu luvnwwwnm uwmë sm wmmwsw .wofinwßwfip unox Sw Hwwmß ummunw :wa lfimsfiw Sowumvflwmwnß uvmë Gm .flwfiflmsfiw zofiu lmwflowwhm >0nm zoo Qwwzhn .Uofinwmwfip unox uwxuhâ sm nwuflß :oflvmuswmwnm mm>m suo Qwusnß sm ummwflw wfiflms |Hw »nanm uwxumë wwmmmmnw law flofiumuflwëfivwm Eomnwwmw nmflflwsaw sofivmunwmwhm mhmxm pwxumë 2 .fiflwsfiw Qofivmuflwmwnm ßnmxw fimamflwamm mxmfiumsmmë bm mflflMUzm> wflsämxæß S00 Qowumvflwmwhm Gmflflwë vmmfivflom Sowwmuswmwnm mos mmhmxm Amsflsppwmpnowv HH Hflwßma mm .T NUÅHÜM m Nw.wwM N Nw.mmM w Nw.MwM m XW w Éä m i C\| âš få 7800616-0 .mamnwflm>nm umwfififixmuw nwmflwnswwmmø umfiflnw mnhmflmnmm mxmwumflmms mv am mwflsflmm .mwnmumwam mmwfiuswnho nëouß wEß\n>u m sm wnmms wwnm>p>Hw uuw nas øwMHfl> zmxwumb wwflmfiwmnwmwww Sww w mnwsflmxm Eonwm wumfimu lfiflnøm nm> mMHw> mcfiwflwsmm mxmwuwsmmë ww oummw>mmß .umuflßmwfi mn>flnxmwn flmbo QS Hmmëmnm Eon .cwwzsfimxmn >m mflflzflfiwumëo flwfifiwssw uumfi w mflmfiwuflsmmußmnfinwumæ soflumuømwmfim :mushn :oo = suo wsflsxuwummß >m møflsmwfimmfi mflflnwsäfiucoxlwxuw .pumë m xw.mmm Qwänppwmpnonö HH Zwpå. wm , f 'ur-ra" ' 5 \ -. _ fa .MÜfAyÉ-ë,

Claims (2)

7800616-0 2 7 PATENTKRAV

1. l. Magnetisk presentationspanel innefattande åtminstone ett vätsketätt utrymme omgivet av två motstående substrat, vilka åtminstone i presentationsområdet är mer eller mindre transpa- renta, vilket utrymme innehåller en dispergeringsvätska bestå- ende av ett dispergeringsmedium, eventuellt ett färgningsmedel och fina magnetkorn, vilka under inverkan av ett pâlagt magnetfält kan vandra mellan substraten, k ä n n e t e c k - n a d av att dispergeringsvätskan innehåller ett finkorns- förtjockningsmedel valt ur gruppen bestående av finkornig kiselsyra, finkornigt silikat, finkornig aluminiumoxid, fin- kornigt kalciumkarbonat och finkornigt magnesiumkarbonat i sådan mängd att dispergeringsvätskans flytningsvärde för vand- ringen av de fina magnetkornen överskrider 5 dyn/cmz, varvid finkornsförtjockningsmedlet är olösligt i dispergeringsvätskan.

2. Magnetisk presentationspanel enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att de fina magnetkornen består av svart magnetit, gamma-hematit, kromdioxid, ferrit, järn, kobolt eller nickel, eller erhålles genom granulering av dessa mate- rial till fina korn. *ß-fl-åohuea--L ryñfafi fas-v!! 'I