SE437112B - Foderprodukt med gelad eller fortjockad vattenfas - Google Patents

Description

10 40' 7811534-2 2 tillgängliga i oerhörda kvantiteter. Exempelvis producerade en- bart staten Florida, USA, under 1972-73 ca 600 000 ton torkat citrusavfall, av vilket den huvudsakliga delen användes som djur- foder. Citrusavfallet bildas vid utvinningen av fruktsaft från apelsiner, citroner och andra citrusfrukter och består av frukt- skal och fruktkött, vilket utgör ca 40-60% av hela frukten. Även om en liten del av skalet torkas och användes vid tillverk- ningen av pektiner med hög och låg metoxylhalt, så användes hu- vuddelen som djurfoder, då man ej hittat något annat lämpligt an- vändningsområde för materialet. Speciellt apelsinskal skapar problem för pektintillverkaren till följd av att det är svårt att filtrera och har höga halter av enzymer, vilka angriper pek- tinmolekylen.

”Wilson (amerikanska patentskriften 2 132 065) har för ca 30 år se- dan beskrivit ett sätt att framställa en rå, alkalisk, avest- rad pektatmassa, men denna produkt tycks ej ha fått någon större avsättning och någon tillverkning förekommer ej för närvarande.

Pektinsubstanserna är komplexa, kolloidala kolhydratderívat, som förekommer i eller framställes av växter. De består huvudsakli- gen av polymerer av M-D-galakturonsyra, även om små mängder neut- rala sockerarter, såsom ramnos, xylos och gulos, kan förekomma i 'själva polygalakturonsyrans huvudkedja eller som sidokedjor.

Polymerernas karboxylgrupper kan förestras med metylgrupper i större eller mindre utsträckning och icke förestrade grupper kan delvis eller fullständigt neutraliseras med en eller flera ba- ser. Den i vatten olösliga pektinsubstans, som förekommer i väx- ter, är känd som protopektin och ger vid begränsad hydrolys pek- tinsyror, vilka innehåller en betydande mängd metylestergrupper, samt pektiner, vilka är de vattenlösliga pektinsyror, som har förmåga att bilda geler med socker och syra vid lämpliga betingel- ser. Pektinsyra är den term som användes för kolloidala polyga- lakturonsyror, vilka är huvudsakligen fria från metylestergrup- per och bildas genom huvudsakligen fullständig hydrolys av andra pektinsubstanser.

Pektinsubstansernas gelningsegenskaper beror i avgörande grad på hur stor del av galakturonsyraresterna som är metoxylerad. I ett 7811534-2 med metylgrupper fullständigt förestrat material, dvs med en förestringsgrad (DE) av 100%, är metoxylhalten ca 15 Vikt-%.

De i handeln f.n. tillgängliga pektinerna, vilka användes för att bilda geler, kan uppdelas i tvâ grupper: 1. Pektiner med hög metoxylhalt med en förestringsgrad över 50%, vilka bildar geler av den traditionella marmeladtypen.

Pektiner av detta slag bildar endast geler vid pH-värden under 3,5 och i närvaro av substanser, vilka anses ha en dehydratise- rande inverkan på pektinmolekylen. Sockerhalter över 60% använ- des vanligen för att åstadkomma detta, även om sådana förening- ar som alkohol eller glycerol också skulle kunna insättas. Pek- tiner med hög metoxylhalt användes i första hand som gelbildare i konserver och konditorivaror. 2. Så kallade lågmetoxylhaltiga pektiner, i vilka vanligen mel- lan 20 och 40% av galakturonsyraresterna är förestrade. Pekti- ner av detta slag kan bilda geler inom ett bredare pH-område i frånvaro av socker, men de erfordrar närvaro av tvåvärda alkalis- ka jordartsmetalljoner. Sin största stabilitet har de inom pH- området 4,0-4,5, framför allt när pektingelen blir föremål för värmebehandling (se brittiska patentskriften 814 549). Pektiner med låg metoxylhalt har använts som gelningsmedel i sådana födo- ämnesprodukter, som t.ex. dietiska sylter och frukt-mjölk-desser- ter. I handeln förekommande lågmetoxylhaltiga pektiner framstäl- les vanligen av pektiner med hög metoxylhalt, antingen genom be- handling med syror under mycket långa tidsperioder eller genom inverkan av ammoniak i alkoholhaltiga system, I det senare fal- let kommer den bildade pektinprodukten att innehålla en del ga- lakturonsyrarester, i vilka karboxylgrupperna överförts till amidgrupper.

I vissa fall är det önskvärt att framställa gelade eller för- tjockade födoämnesprodukter vid så gott som neutralt pH-värde, vilka underkastats värmebehandling för att pasteuriseras eller steriliseras. Den önskade gelstrukturen kan variera från ett tätt fast gelé till en viskös sås. Sådana produkter består van- ligen i första hand av kött eller fisk, men de kan även bestå av grönsaker eller andra födoämnen. Det har visat sig omöjligt 7811534-2 1.~o 4 att framställa tillräckligt förtjockade eller gelade konser- ver vid de nämnda värmebehandlings- och pH-betingelserna an- tingen man använder pektiner med hög metoxylhalt eller pektiner med metoxylhalter av 20-40%. Ett av skälen härför anses vara att pektiner av dessa typer depolymeriseras vid höga temperaturer och neutrala pH-värden och därigenom förlorar de sina gelningsegen- skaper.

Det har nu visat sig, att om man använder pektinsubstanser, i vilka mindre än 20% av karboxylgrupperna är metylerade, och fö- reträdesvis mindre än 10%, verkar molekylen ha tillräcklig värme- stabilitet för att bibehålla sina gelnings- eller förtjocknings- egenskaper i produkterna vid neutrala eller så gott som neutra- la pH-värden efter värmebehandling. Sådana substanser kan därför användas som gelnings- eller förtjockningsmedel eller bindemedel i pasteuriserade, steriliserade, konserverade eller på annat sätt värmebehandlade födoämnesprodukter.

För enkelhetens skull kommer pektinsubstanser med en förestrings- grad lägre än 20% att i fortsättningen benämnas "pektat“, vilken term sålunda innefattar icke endast idealfallet, då huvudsakligen inga metoxylgrupper finns närvarande utan även pektat med en för- estringsgrad av upp till 20%. Framställningen av pektat genom kall alkalisk hydrolys av protopektin har beskrivits av Wilson i amerikanska patentskriften 2 132 065.

Föreliggande uppfinning avser sålunda en hemdjursmatprodukt, nedan även benämnd födoämneskomposition, bestående av ätbara, fasta ingredienser inneslutna i en vattenfas, som förtjockats eller gelats med hjälp av en pektinsubstans med en förestrings- grad under 20% och företrädesvis under 10%. Uppfinningen är spe- ciellt betydelsefull då det gäller förtjockningen eller gelnin- gen av så gott som neutrala, kötthaltiga produkter, nämligen in- om pH-området 5-8,5 och i synnerhet 6,0-7,5. Sådana kompositio- ner pasteuriseras eller steriliseras vanligen i värme och de kan inneslutas i hermetiska förpackningar, såsom konservburkar. De kan ha den stelhet som är karakteristisk för en gel eller den viskositet och vanligen de pseudoplastiska eller tixotropa egen- skaper som erfordras hos förtjockade produkter, vilket beskri- ves nedan. 7811534-2 Närmare bestämt avser uppfinningen en hemdjursmatprodukt, inne- fattande reaktionsprodukten av ett pektat och tvâvärda eller trevärda metalljoner och med ett pH-värde inom intervallet 5-8,5, vilken är kännetecknad av att den omfattar 5-95% stycken eller partiklar av fast proteinfödoämne, företrädesvis kött, köttbi- produkter och köttersättningsmedel, vilka är bundna samman i en sammanhängande gel, sammansatt av reaktionsprodukten av metall- jonerna och ett pektat eller naturligt pektinråmaterial med en pektinhalt av minst 5% på basis av vikten i torrt tillstånd, var- vid pektinets förestringsgrad ligger under 20% och pektinet ut- gör 0,1 till 20% av foderproduktens torrvikt.

De pektinsubstanser, som är användbara enligt föreliggande upp- finning, innefattar icke endast renade eller isolerade pektat utan även naturliga råpektinkällor, såsom äppel-, citrus- eller sockerbetrester, vilka om så är nödvändigt avestras, t.ex. med hjälp av alkali eller enzymer, för att sänka förestringsgraden under 20%. Naturliga pektinsubstanser måste i allmänhet utsättas för långsam och försiktig avestring, exempelvis genom alkalisk hydrolys eller med hjälp av något enzym, såsom pektinesteras.

Tidsödande avestring är emellertid ej nödvändig, om en naturlig protopektinrâvara med en förestringsgrad under 20% användes, t.ex. på grund av att råvaran innehåller pektinesteras. Om råva- ran innehåller ett sådant enzym, kan dessutom urlakningen av detta material eller tillsättningen av detsamma till en huvud- sakligen neutral födoämneskomposition före pasteurisering el- ler sterilisering åstadkomma en enligt uppfinningen tillräcklig reduktion av förestringsgraden.

Om sålunda apelsinskal males till en liten partikelstorlek och företrädesvis neutraliseras till pH 7-8 med ett alkali, så- som natriumkarbonat, under en tidsperiod av t.ex. 30 minuter, tvättas för avlägsnande av sockerarter och olämpliga lösliga föreningar och därefter torkas, kan den malda produkten använ- das som ett förtjocknings- och Qelniflgsmeåel i k0nSerVera' de födoämnen. Eftersom huvuddelen av apelsinens aromatiska beståndsdelar och färgämnen finns i skalets ytskikt (flave- don), är det lämpligt att detta ytskikt, när det behandlade skalet skall användas för förtjockning eller gelning av så- 7611534-2 50 um - e dana produkter som kött och fisk, avlägsnas före behandling- en, medan däremot den vita delen av skalet (albedon) som har mindre karakteristisk arom lämnas kvar. Tekniska metoder för att avlägsna apelsinflavedon från pressade apelsinhalvor finns utförligt beskrivna i litteraturen.

Reaktionsförloppet när protopektinet i skalet omvandlas till ett gelningsmedel är ej helt klarlagt. Även om föreliggande uppfinning ej är beroende av någon teori för att kunna till- lämpas, är dock en möjlig förklaring den, att enzymer som frigöres vid_malningen av apelsinskalet åtminstone delvis demetoxylerar pektinmolekylen, vilken troligen är bunden till hemicellulosor och andra material i protopektinkonfiguratio- nen, och att det vid efterföljande värmebehandlíng i den hu- vudsakligen neutrala födoämnesprodukten förekommer ytterliga- re demetoxylering och solubilisering av pektinet. Det är tro- ligt, att det resulterande pektatet därefter reagerar med alkaliska jordartsmetalljoner i födoämnesprodukten och bil- dar ett förtjockat eller gelat system.

Hydrolys eller någon annan behandling av pektinsubstansen får naturligtvis ej förorsaka någon överdriven reducering av mo- lekylvikten, eftersom detta_försämrar gelnings- och förtjock- ningsegenskaperna. Det är troligt, att om avestringen utfö- res med ett enzym, kan de för uppfinningen karakteristiska resultaten uppnås med en högre förestringsgrad än om avest- ringen utföres på annat sätt, antagligen som ett resultat av de sekvensartade egenskaperna hos denna typ av hydrolys i mot- sats till det slumpartade avlägsnandet av metoxylgrupper längs kedjan, som sker vid syra- eller alkalihydrolys. Detta är spe- ciellt märkbart vid kraftigare värmebehandlingar, såsom vid upphettningen av konserverade produkter, och troligen sker depolymerisationen av pektatet vid dessa betingelser i mindre utsträckning, när materialet avestrats med hjälp av enzymer.

Förestringsgraden kan bestämmas genom mätning av metoxyl- halten i materialet och mätning av dess galakturonsyrahalt. Även om en modifiering av Hinton's förtvålningsprocedur all- mänt användes för att fastställa metoxylhalten i högmetoxyl- haltiga pektiner, har det visat sig att denna procedur kan ge 50 1811534-2 felaktiga resultat, när de undersökta proverna utgöres av råprotopektinråvaror, vilket förmodligen beror på växelver- kan med andra komponenter i råvarumateríalet, som t.ex. pro- tein.

Här har använts både den modifierade förtvålningsmetoden och en mer specifik metod, baserad på gas-fastämnesfördelnings- kromatografi enligt det tillvägagångssätt som beskrivits av Krop et al. (Lebensm. - Wiss.u. Technol, volym 7, 197Ä, nr 1). Båda metoderna har gett likartade resultat för råpro- topektínmaterial med låg metoxylhalt, d.v.s. det enligt upp- finningen föredragna materialet.

~Modifierad förtvålningsmetod Ett prov på finmalet, torkat material, vanligen 2 g, tillräck- ligt för att avge maximalt 0,02 g metanol, omröres med 250 ml vatten och upphettas på kokande vattenbad under 20 minuter med sporadisk omröring, varefter blandningen urlakas med hjälp av en snabbgående omrörare. Dispersionen kyles till ¶3och neutraliseras till ph.8,4 under-användning av en pH-elektrod för att kunna fastställa slutpunkten, och neutra- lisationen utföres med 0,1-normal natriumhydroxid. 20,00 ml 0,1-normal Na0H tillsättes därefter ooh efter omröring får det hela stå under 20 minuter. 20,00 ml 0,1-normal HCl till- sättes och överskottet HCl bestämmes genom titrering med 0,1- -normal natriumhydroxidlösning till slutpunkten pH 8,U under användning av en pH-elektrod för att avgöra s1utpunkten._ Titern = B ml x o,31ou 74 metmfyl = :avta-tm GSC-metoden 2 g fínmalet, torkat material omröres med 100 ml vatten och upphettas på ett kokande vattenbad under 20 minuter med spo- radisk omröring, varefter blandningen urlakas med hjälp av en snabbgående omrörare. Dispersionen kyles till 2000 oèh 20 ml 1-normal natriumhydroxidlösning tillsättes under omröring. 7811534-2 Efter 20 minuter vid 2000 röres 5 ml 50%-ig koncentrerad saltsyra och kvantitativt ökas volymen till 200 ml med des- tillerat vatten. Dispersionen får stå 10 minuter så att fäll- ningen får sätta sig.

Metanolhalten i den överstående vätskan fastställes därefter gaskromatografiskt vid de betingelser som beskrivits av Krop et al. (enligt ovan).

Galakturonsyrahalten i provet bestämmes genom att man uppre- par ovan beskrivna procedur fram till och med det arbetssteg, där provet får stå 20 minuter efter tillsats av 1-normal nat- riumhydroxid, och därefter tillsättes 20 ml koncentrerad salt- syra under omröring. 800 ml propan-2-ol tillsättes och disper- sionen får stå i 30 minuter.

Den utfällda, fasta produkten filtreras av i en büchnertratt och tvättas noga med 60 volym-% propan-2-ol i vatten. Det fasta ämnet dispergeras därefter i vatten, 10,0 ml 0,1-normal natriumhydroxid tillsättes och det fasta ämnet dispergeras med hjälp av en snabbomrörare. Dispersionen titreras till pH 8,ü med 0,1-normal natriumhydroxid under,användning av en pH-me- ter. Titern = A ml. ' (A + 10) X 0,970? % galaktUPOnSyPa : ñ?6ïëïš_Vïíï~* % metoxylhalt x 625,5 % förestríngsgrad : z-ššïäEïüF6ñš§šäñäïE_ Pektat erhålles vanligen som alkalimetallsaltet och det än i allmänhet nödvändigt, att ett salt av en två- eller trevärd metall ingår i födoämnesprodukten tillsammans med pektatet för -att en tillfredsställande gel skall bildas. Sådana metalljoner är dock kanske ej nödvändiga, om endast en förtjockningsverkan önskas, och tillsats-av sådana joner kan uteslutas, om metall- joner naturligt finns närvarande i födoämnesprodukten, i pek- tinråvaran eller i själva pektatet. Den föredragna metalljo- 'nen är kalcium, och salter som lämpligen kan tillföras pro- dukten är dikalciumfosfat-dihydrat, kalciumsulfat-dihydrat, R kalciumcitrat, kalciumlaktat och kalciumklorid.

. HO 7811534- 2 Det har visat sig lämpligt, att en sekvestrant eller ett kelatbildande medel inkluderas i produktsammansättningen, särskilt när en oren protopektinråvara insättes, när pek- tatet föreligger i form av ett två- eller trevärt metall- salt eller när produkten naturligt har höga halter av två- värda eller trevärda metalljoner. Lämpliga sekvestranter är natriumtripolyfosfat, natríumhexametafosfat och trinatrium- citrat. Det kelatbildande medlet tjänar till att fördröja bildningen av en gel gör det lättare att handskas med den kalla blandningen och att fylla den i exempelvis burkar och medför dessutom att värmegenomträngningen vid pasteurisering- en eller steriliseringen går fortare. När köttvaror finns närvarande, motverkar ett alkaliskt kelatbildande medel att pH-värdet sjunker, något som iakttagits vid tillsats av två- eller trevärda salter till köttvaror. Detta åstadkommande av sura betingelser kan även motverkas genom tillsats av ett alkali, t.ex. natriumhydroxid, eller en alkalisk buffert- lösning. iMängden pektat eller avestrad pektinråvara, som åtgår för att bilda en förtjockad eller gelad hemdjursmatprodukt kan vara -mycket varierande. När ett rent pektat utnyttjas, kan detta ingå i en mängd av'0,1~10 vikt-% av hemdjursmatprodukten, men företrädesvis i en mängd av 0,5-2,0%. När en avestrad pektin- râvara användes, kan halten pektinråvara (i torrt tillstånd) variera inom omrâdet 0,1-2o vikt-% av hemdiursmatprodukten, men ligger företrädesvis inom området 0,5-3%. Den avestrade, orena pektinråvaran skall innehålla mer än 5% pektin (ooh företrädesvis mer än'10% pektin), räknat på torrsubstansen.

Den avestrade pektínråvaran kan användas i torkad form, men när t.ex. användningsplatsen är belägen på bekvämt avstånd från bearbetningsplatsen kan den insättas utan att torkas, i vilket fall de erfordrade kvantiteterna beror på halten fast- ämnen i den orena avestrade pektinråvaran. ' 'Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen har det visat sig, att avestrat citrusskal är förvånansvärt effek- tivt vid gelning och förtjockning. Sålunda har det framkom- mit att en köttprodukt, som gelats med 1,5 vikt-% apelsin- 7811534-2 , H0 skal, är fastare än en liknande produkt, gelad med 1,0% rent pektat. Detta är överraskande, eftersom analyser visade, att apelsinskalet innehöll endast 30% pektin (uttryckt som ga- lakturonsyra). Apelsinskalet kan utsättas för alkalisk av- estring, men det har visat sig, att detta ej är något för uppfinningen nödvändigt arbetssteg.

Det behandlade, torkade skalet innehåller ca 20-N51 pektin (räknat som galakturonsyra), beroende på fruktslag, mognads- grad, sortering och andra faktorer, och resterande torra fastämnen består av hemicellulosor, araban och andra ballast- material. Åsikterna inom näringsfysiologin har på senare tid gått åt det hållet, att sådana cellulosamaterial i de kvanti- teter som tillföres på grund av inblandning i födoämnena ofta är direkt hälsosamma. En ytterligare fördel med att använda ett sådant råmaterial som t.ex; enligt uppfinningen behandlat citrusskal är, att på grund av det låga kalorivärdet hos detta material, i förening med de tidigare nämnda egenskaperna, blir det mycket användbart-i matvaror för diabetiker och ban- tare, eftersom man kan få_de'önskade vattenbindande egenska- perna genom att insatta behandlat skal i stället för andra kaloririka vattenbindande medel, som t.ex. stärkelse. Även om ett antal olika matvaror, såsom grönsaker, frukt och såser, kan förtjockas eller gelas med hjälp av pektat eller behandlade protopektinmaterial, ä1=detta speciellt fördelak- tigt då det gäller konserverade köttprodukter, eftersom när- varon av olösliga, icke pektinhaltiga material härrörande från råmaterialet, såsom_t.ek. från pulveriserat skal, döljes av de fina köttkorn, som bildas när de lösliga köttproteinerna koagulerar i värme, En'myeket god egenskap hos vissa gelningssystem är termore- versibiliteten. En termoreversibel gel kan_här definieras som en gel, vars smältpunkt och stelningspunkt ligger inom de tem- peratnrer, som förekommer vid tillverkningen och användningen av det gelade systemet.

Det har visat sig, att smältpunkten och stelningspunkten hos pektatgeler enligt uppfinningen kan regleras genom en ökning 7811534-2 11 eller minskning av tillgänglig mängd kalcium eller annan icke-toxisk, tvåvärd eller trevärd metalljon i matvaran. Till- gången på kalcium eller någon annan metall som samverkar med pektatet sammanhänger ej endast med mängden kalcium eller an- nan närvarande metall utan beror även på vilket metallsalt som användes och på den typen och mängd av sekvestrant som ingår i systemet.

Vid höga halter tillgängligt kalcium kan man sålunda framstäl- la matvaror med strukturer som är stabila vid värmebehandling, medan vid lägre halter av tillgängligt kalcium termoreversib- la, gelade eller förtjockade system kan erhållas.

Det har också visat sig, att en förtjockad hemdjursmatprodukt, dvs en produkt i vilken vattenfasen har en ökad viskositet, antingen kan framställas genom att man direkt använder rela- tivt höga halter av obehandlade eller rena pektatråvaror, el- ler fördelaktigare genom användning av mycket lägre halter av den obehandlade eller rena pektatråvaron i närvaro av tillförda kalciumjoner och sekvestrant. Dessa lägre halter är sådana, att en koherent gelstruktur ej kan bildas utan i stället bildas viskösa och vanligen pseudoplastiska lösningar.

Dessutom har det visat sig, att om skal eller sekret frân psyl- liumfrö sättes till födoämnesblandningar, innehållande behand- lat apelsinskal, sker en oväntad synergistisk verkan under upp- hettningssteget, varigenom den färdiga produkten får en fasta- re, segare och mer elastisk gelstruktur än vad som erhålles med vart och ett av de olika systemen. Psylliumfröskal och -sekret utvinnes från en grupp växter tillhörande släktet Plantago och användes i olika farmaceutiska preparat. Även om citrusskal visat sig speciellt lämpligt i den beskrivna produkten enligt uppfinningen, kan också andra protopektinråva- ror, som t.ex. äppel- och päronmos samt sockerbetavfall användas.

Vid framställning av en hemdjursmatprodukt enligt uppfinningen blandas ätbara, fasta ingredienser med en vattenlösning av pek- tat (enligt tidigare definition) och företrädesvis med en subs- 7811534-2 12 tans, som avger alkaliska jordartsmetalljoner, samt även en sekvestrant, vilken blandning värmebehandlas och därefter får svalna, varvid vattenlösningen förtjockas genom pektatets gel- ning.

Förfarandet kan tillämpas i samband med många olika födoämnen och under många olika betingelser. Pektaten är exempelvis lämp- liga vid framställning av födoämnesprodukter i förslutna för- packningar eller behållare, t.eX. konservburkar, särskilt hem- djursmat, i synnerhet hund- och kattmat. Även om pektatgelen, beroende på tillgänglig mängd kalcium, kan smälta vid en tempe- ratur som är lägre än burkarnas konserveringstemperatur, så bi- behåller pektatmediet sina gelningsegenskaper och stelnar åter vid kylning .

Pektaten kan även användas som bindemedel för att ge en fast konsistens åt de tillverkade produkterna, såsom korvar och fyll- ningar i köttpajer. Dessa produkter uppvärmes aldrig under fram- ställningen till så höga temperaturer som konserverade födoäm- men, men de utsättas åtminstone för de betingelser som gäller vid pasteurisering. Pasteurisering kan definieras som upphett- ning till en temperatur, vanligen under 100°C, tillräcklig för att effektivt avlägsna till Växtriket hörande bakterier, medan sterilisering innebär upphettning till temperaturer över 100°C för att effektivt avlägsna både växtbakterier och sporer.

Ett annat exempel på pektatens användning som bindemedel är framställningen av köttliknande eller som kött utformade bi- tar, vilka bibehåller sin form, när de exempelvis ingår i en konserverad produkt.

Dessa produkter framställes genom att man t.ex. genom sträng- pressning formar en blandning av finfördelat kött eller köttbi- produkter eller vegetabiliskt protein och pektatmaterialet samt önskad sekvestrant. Produkten kan efterbehandlas i en lös- ning av alkaliska jordartsmetalljoner.

Pektaten kan även användas som bindemedel i halvfuktiga födo- 40 7811534-2 13 ämnen, dvs sådana som stabiliserats genom inblandning av till- räcklig mängd lösta vattenlösliga ämnen för att reducera vat- tenaktiviteten till mellan 0,65 och 0,85, och som innehåller ett antimykotikum.

De enligt uppfinningen föredragna konkreta produktsammansätt- ningarna, vilka innefattar en på pektat baserad gel eller för- tjockningsmedel, är beroende av den speciella typ av produkt som är aktuell.

Då det gäller konserverade köttvaror eller biprodukter av kött innehåller de föredragna kompositionerna 20-95 vikt-% kött eller köttbiprodukter, 0,1-5 vikt-% pektat, eller 0,1- vikt-% finfördelat citrusskal (räknat på torrvikten), 0-5 vikt-% godtagbar, icke-toxisk, alkalisk jordartsmetall- förening, 0-5 vikt-% sekvestrant och 0-50 vikt-% vatten eller 50-95% fukthalt i produkten.

Då det gäller formade köttprodukter, inklusive korv, fram- ställda genom sammanbindning av finfördelade köttvaror eller köttbiprodukter, innehåller de föredragna kompositionerna 40-95 vikt-% kött eller köttbiprodukter, 0,1-5 vikt-% pek- tat (eller 0,1-10 vikt-% finfördelat citrusskal, räknat på torrvikten), 0-5 vikt-% icke-toxisk, alkalisk jordartsmetall- förening, 0-5 vikt-% sekvestrant och 20-50 vikt-% vatten (el- -ler 50-95% fukthalt i produkten).

Då det gäller köttliknande bitar, framställda av något annat än kött, t.ex. av vegetabiliska proteiner, innehåller de före- dragna kompositionerna 5-50 vikt-% vegetabiliskt protein, 0,1-5 vikt-% pektat eller 0,1-10 vikt-% finfördelat citrusskal (räknat på torrvikten), 0-5 vikt-% icke-toxisk, alkalisk jord- artsmetallförening, 0-5 vikt-% sekvestrant och 20-50 vikt-% vatten eller 50-95% fukthalt i de färdiga bitarna.

“Följande exempel åskådliggör det praktiska utförandet av före- liggande uppfinning tillämpad på ett antal nästan neutrala produkter, och visar gelnings- eller förtjockningsmedlets sta- bilitet vid värmebehandling. Alla delar och procenttal avser vikt om icke sammanhanget erfordrar något annat. 7811534-2 2o_ lfl Éšempel 1 Användning av isolerat pektat g av ett i handeln tillgängligt natriumpektatpreparat PSO- dium Polypectate" Sigma Chemical Company), vilket hade ca 1% kvarvarande metoxylgrupper, löstes i 200 ml vatten och sattes till 250 g i bitar skuren lunga. En uppslamning av 20 g dikal- ciumfosfat-dihydrat (CaHP0u.2H2O) och 5 g natriumtripolyfos- fat (Na5P3o10 9 polypektatblandningen, och den flytande blandningen fylldes ) i 50 ml vatten sattes under omröring till lung/ i burkar rymmande ca HSM g, vilka tillslöts och sterilisera- des under 1 timme vid ett övertryck av.1,Ä kp/cm2 (20 psig) i en ångautoklav.

Efter kylning öppnades burkarna och lungbitarna visade sig vara inbäddade i ett fast, klart, sammanhängande gelé. Pro- duktens pH var 6,2.

För att jämföra effekten när pektiner med högre metoxylhalt insattes, upprepades exempel 1 med det undantaget att nat- riumpektatet ersattes med samma mängd rent pektin med låg metoxylhalt med.förestringsgraden 35%'(H.P. Bulmer Ltd). Den lt_ steriliserade produkten bestod av kokta lungbitar i en tunn .

»S0 H0 vattnig vätska och hade ett pH-värde av 6,1. * , När detta exempel åter upprepades och man i stället för nat- riumpektat insatte samma mängd av ett i handeln tillgängligt preparat av låghaltig metoxylpektinamid med en förestrings- grad av 20-33% och en amideringsgrad av 20-25% (tillverkad av Cesalpinia), bestod den steriliserade produkten av kokta lungdelar i en tunn vattenlík vätska med ett pH av 6,1.

Exempel 2 'g av ett i handeln tillgängligt natriumpektatpreparat ("So- dium Polypectate", SunkistpGrowers), i vilket så gott som inga metoxylgrupper fanns närvarande, löstes i 150 ml vatten och sattes till 288 g av en blandning av köttavfallsbitar av en typ som normalt användes i konserverad hundmat. En uppslam- ning av 20 g dikalciumfosfat och 5 g natriumtripolyfosfat ' i 60 ml vatten tillsattes under omröring och blandningen häll- ' 1011534-2 des på burkar och behandlades såsom beskrivits i exempel 1.

Efter kylning öppnades burkarna och produkten visade sig be- stå av en hel bit köttavfall omgiven av ett klart samman-, hängande gelé. Produktens pH var 6,2.

Exempel 3 Exempel 1 upprepades med det undantaget att i stället för g dikalcíumfosfat insattes 5 g kalciumsulfat-dihydrat CCaS0u.2H2O).

Den steriliserade produkten hade samma utseende som den í exempel 1 beskrivna, även om gelét var något mjukare i kon- sístensen. Produktens pH var 6,5.

Exempel U Exempel 1 upprepades med det undantaget att mängden dikal- ciumfosfat minskades från 20 g till 5 ß, och i stället för 5eg natriumtripolyfosfat insattes 0,25 g natriumhydroxidl Den steriliserade produkten bestod av lungbitar inbäddade i ett mjukt sammanhängande gelé och hade ett pH av 6,4.

Exempel 5 Användning av färskt finfördelat apelsinskal a) Behandlat apelsinskal framställdes på följande sätt; ,2 kg sydafrikanska navelapelsiner behandlades i en skrap- maskin för att avlägsna yttersta delen av skalet (flavedon), De skars sedan mitt itu och pressades för att avlägsna frukt- saften. Det kvarvarande skalet (3,ü5 kg) fick passera en köttkvarn försedd med en U,7 mm skiva. Det malda skalet tvät- tades med Å 1 ledningsvatten och pressades i en muslínpåse. ü,16 kg tvättad apelsinmassa erhölls. Det behandlade skalets pH var 5,2. 7811534-2 H0 16 b) Framställning av en gelad köttprodukt: Beståndsdelar: hackad lunga 150 g köttavfall 150 g vatten 37,5 g natriumtripolyfosfat 6,25 g kalciumsulfat-dihydrat (finmalet) 5,00 g behandlat skal 150 g Ingredienserna blandades i en skål, tillräcklig mängd natrium- karbonat (ca 0,U g) tillsattes för att blandningen skulle få ett pH av 7;5 och det hela fick stå 2 timmar för att pektinets förestringsgrad skulle reduceras, så att den blev lägre än %. Blandningen hälldes därefter i burkar vilka förseglades och steríliserades vid ett övertryck av 1,68 kp/cm2 under 50 minuter. Sedan de fått stå över natten öppnades burkarna och visade sig innehålla en hel köttklump, bestående av köttbitar suspenderade i ett fast; sprött, klart gele. Produktens pH var 6,0. 0 I Exempel 6 Användning av torkat apelsinskal a) Den torkade massan framställdes såsom beskrivits i exempel med det undantaget att efter tvättning och pressning tor- kades det malda skalet i en svävtork för laboratoriebruk vid 6000. Torkningen visade sig vara besvärlig på grund av det malda skalets vidhäftande natur och torkningen tog flera tim- mar. Éörestríngsgraden hos pektinet i det torkade skalet var lägre än_20%. ' b) Framställning-av en gelad köttprodukt: hackad lunga- I _ 15 % köntliknanae produkt ' 10 % köttavfali 0 0 ' " 22,5 % inälvor ' . 2,5 1 benmjöl -~' _ ' 5,0 % natriumtripolyfosfat 1,25 1 kalciumsulfat-díhydrat _1,0 % behandlat skal 3,0 % _ '35 7811534-2 17' färgämneslösning 0,3 % karamell 0,5 1 vatten 38,95 % Ingredienserna blandades och fylldes i burkar som försegla- des och steriliserades i autoklav vid 1,68 kp/cm2 under 1 tim- me. Sedan den fått stå över natten visade sig produkten utgö- ras av en fast köttbit inneslutande fickor med ett fast sprött gelé. En svag eller ingen apelsinlukt eller -smak var märk- bar. Produktens pH var 5,85.

Exemgel 7 Användning av alkalibehandlat apelsinskal a) 11,56 kg hela kaliforniska apelsiner skrapades för att av- lägsna flavedon, delades och pressades för att avlägsna frukt- saften. U,91 kg skal erhölls, vilket maldes i en köttkvarn ge- nom en U,7 mm skiva, tvättades med 3 kg vatten och pressades. 2,5 kg vatten sattes till det pressade skalet och pH inställ- des på 8,5 genom tillsats av 55 g natriumkarbonat. Uppslam- ningen fick stå 18 timmar i rumstemperatur och pressades se- dan genom en muslinpåse. Det avvattnade skalet torkades dår- efter vid 60°C i en svävtork och grovmaldes..Pektinhalten i det behandlade skalet var 10%. Alkalibehandlingen visade sig markant underlätta avvattningen av skalet. b) Framställning av en gelad köttprodukt hackad lunga 1U,1 % ribröst kött _ 7,8 x köttliknande produkt 7,0 % köttavfall - _ 3,9 % benmjöl ' I 5,7 1 bortskuret kött _ 12,0 % inälvor 7,3 % vatten _ 9,9 % natriumtripolyfosfat . 1,1 % kalciumsulfat-dihydrat 0,9 % 7811534-2 50 Ä0 18 karamell 0,U % ) färgämneslösning 0,3 % ) köttspaa behandlat skal o 2,7 % ) vatten 25,7 % ) Det behandlade skalet blandades noggrant med karamell, färg- ämne och vatten och sattes därefter till en blandning av de övriga ingredienserna. Efter noggrann blandning fylldes pro- dukten på burkar vilka förseglades och steriliserades vid 1,68 kp/cm2 under 1 timme. Sedan burkarna fått stå över nat- ten visade sig produkten bestå av ett helt, fast köttstycke med fickor av ett klart, fast, sprött gelé. Produktens pH var 6,6.

Exempel 8 Användning av alkalibehandlat apelsinskal och minskade kalcium- och sekvestranthalter Det torkade alkalibehandlade apelsinskal som beskrivits i exempel 7 insattes vid tillredningen av följande köttblandning: hackad lunga _ I .2Q- ß . köttliknande produkt I 1Ö 1%. bortskuret kött 20 % inälvor I - ' ~5" g% benmjöl . ' _ 5 -% vatten 7.5 % kalciumsulfat 2H2o _ 0,25 2 behandlat skal _ I2,o 1 Köttspad _ o natriumtripoljfosfati '0,5 % p karamell - f 0,5 z färgämneslösning . o- 0,3 % behandlat skal ' U _ _ 150 % vatten I I - 30,U5'% Köttspadet tillreddes-genom att köttspadingredienserná med undantag av det behandlade skalet blandades och värmdes till 90°C, varefter det behandlade skalet tillsattes under kraftig omröring. Efter 3 minuter sattes det viskösa köttspadet i S0 7811534-2 19 varmt tillstånd till köttblandningen och det hela blanda- des noggrant. Den färdiga blandningen fylldes i burkar som tillslöts och autoklaverades vid 1,68 kp/cmz i 1 timme. Se- dan den fått stå över natten visade sig produkten vara lik- artad den i exempel 7 beskrivna.

Användning av alkalibehandlat apelsinskal som förtjockningsmedel utan tillsats av kalcium och Exemgel 9 sekvestrant Det i exempel 7 beskrivna, torkade, alkalibehandlade apelsin- skalet användes vid tillredning av följande köttblandningz hackad lunga 50 % malet kött 30 ' % vatten _ 10 % Köttspad behandlat skal 3% % karamell _0,5 % färgämneslösning _ ~O,3 1 vatten ^ 26,2 Z Det behandlade skalet nedblandadès i det kalla vattnet, vil- ket innehöll karamell och fårgämneslösning, och efter 3 mi- nuters omröring blandades den bildade uppslamningen med kött- materialen och återstående vatten. Blandningen fylldes där- efter i burkar, vilka tillslöts och behandlades i autoklav vid 1,68 kp/cm2 under 1 timme. Sedan den fått stå över natten visade sig produkten utgöras av en icke sammanhängande massa av ubpsvällda köttbitar, suspenderade i en viskös, tjock, blank köttsås. Produktens pH var 6,3. D Exemgel 10 Användning av torkat, alkalibehandlat apel- sinskal jämte'sekvestrant utan tillsats av kalciumjoner Det i exempel 7 beskrivna torkade, alkalibehandlade apelsin- skalet insattes vid tillredningen av följande köttblandningi 7811534-2 '10 '15 .,25 .nl _55 'Exempel 11 ' hackad lunga 30 % malet kött 30 % vatten 20 % behandlat skal 2 % Köttspad . torkat, malet apelsinskal 1 1 natriumtripolyfosfat 0,25 % kafameil 0,5 z färgämne 0,5 1 “vatten ,951 Köttspadingredienserna blandades, värmdes till kokning och sattes därefter till köttblandningen. Efter ytterligare omrö- ring fylldes blandningen på burkar, vilka tillslöts och au-, toklaverades vid 1,68 kp/cmz under 1 timme. Sedan den fått stå över natten visade sig produkten utgöras av en fast, sam- manhängande köttklump med inneslutna fickor, fyllda med ett _ klart, mjukt, sprött gelé, speciellt runt köttklumpens yta. '_20 V Produktens pH var 6,5.

Användning av torkat, alkalibehandlat grape- fruktskal _ ' Sydafrikanska grapefrukter delades, pressades för att avlägs- na fruktsaften och maldes i en kvarn försedd med en fl,7 mm skiva. Sålunda erhölls 81H g malet skal, vilket tvättades med ledningsvatten och pressades för att avlägsna överskott av vatten. 500 ml vatten tillsattes, så att en uppslamning bil- dades och pH-värdet justerades från U,6 till 8,5 genom till- sats av 11 g natriumkarbonat. Uppslamningen fick stå 18 tim- mar i rumstemperatur och pressades därefter fri från över- skott av_vätska, tvättades en gång med ledningsvatten, pressa- _des åter och torkades därefter i en svävtork vid 6000. Det be- handlade skalet, vars pektininnehåll hade en förestringsgrad under 20%, maldes till ett fint pulver och användes i följan- . de köttblandning: 50 HO 21 hackad lunga 25 % malet kött 15 I fibröst kött ' 10 % bortskuret kött 10 5 vatten 10 1 natriumtripolyfosfat 1,25 1 kalciumsulfat-dihydrat 1,0 1 ßöttspad behandlat skal 3,0 Z karamell 0,5 % färgämneslösning 0,5 Z vatten 23,95 % Det behandlade skalet dispergerades i det kalla vattnet, som innehöll karamell och färgämneslösning, och detta "köttspad"_ sattes till övriga hopblandade ingredienser under noggrann om- rörin. Blandningen fylldes i burkar, vilka förseglades och behandlades i au- toklav vid 1,68 kp/cm2 under 1 timme. Sedan den fått stå över natten, visade sig produkten utgöras av en fast sammanhängan- 'de klump med ett ytskikt av ett mjukt, sprött gelé. Produk- tens-pH var.6,2. Produkten hade köttarom med endast en svag överton av grapefrukt.' Exempel 12 Torkat citronskal framställdes av sydafrikanska citroner på det sätt som i exempel 11 beskrivits för grapefrukt. En.kött- produkt, tillredd under användning av det torkade citronska- let på det i exempel 11 beskrivna sättet, visade sig utgöras av en fast, sammanhängande köttklump med ett ytskikt av mjukt, sprött gelé. Produktens pH var 6,2 och den hade en svag doft av citron.

Exempel 13 Användning av apelsínskal och psylliumfröskal 'Torkat apelsinskal framställdes på det i exempel 6 beskrivna sättet med det undantaget att torktemperaturen var 90°C. Pulv- riserat psylliumfröskal utgjordes av en i handeln tillgänglig produkt. Nedanstående material användes vid tillredningen av ~7ïs1~ 1 srz4-2 §0 H0 22 följande gelade köttprodukt: Köttblandning; format kött §,7 1 vegetabiliskt protein 26¿3 % benmjöl 9¿3 % bortskuret kött _ 13,8 1 inälvor 7 9?3 % tillsatt vatten Nä? % kalciumsulfat-dihydrat 0,3 % psylliumfröskal 0;5'% Köttspad: färgämneslösning 0¿5 % karamell f 0,9 % natriumtripolyfosfat 0,5 % vatten ~ _ _- 29,1 % 1. behandlat skal. - 1,6 De olika ingredienserna i kbttblandningen'blandades samman och köttspadblandningen_til1sattes sedan den upphettats till 9500 och inblandades noga. Blandningen fylldes i burkar vilka steriliserades vid 1,68 kp/cmg under 1 timme. Efter kylning och sedan den fått stå"över natten visade sig produkten ut- göras av en stel köttklumb inbäddad i en fast, seg, elastisk gel.

Den gelade produkten var hårdare och segare än den som er- hölls när antingen psyll§umfröskal_eller behandlat apelsin- skal insattes var för.sig; 7 Exempel 1u a) Framställning av behandlat apelsinskal kg sydafrikanska navelapelsiner delades, pressades för ut- vinning av fruktsaften och maldes därefter i en kvarn försedd. med en ü,7 mm skiva. Det malda skalet tvättades med lednings- vatten, pressades,füppslammades i vatten och tillräcklig mängd vattenfritt-natriumkarbonat tillsattes under omröring för att höja pflëvärdet till 9,0. Uppslamningen fick stå 18 timmar och .25 50 40 781 1534-2 pressades därefter, tvättades, pressades och valstorkades. De valstorkade flingorna maldes till ett fint pulver. Utbytet var 520 g och pektínets förestringsgrad var lägre än 20%. b) Användning i formade köttbitar Sammansättning: behandlat skal - 1,6 % vatten 31,7 % natriumtripolyfosfat 0,2 1 icke-fibröst bortskuret kött 63,3 Z färgämneslösning 1,3 % karamell 1,9 % Natriumtripolyfosfat, färgämne och karamell löstes i vattnet, vilket värmts till kokpunkten. Behandlat skal, framställt en- ligt a) ovan, tillsattes under kraftig omröring och lösningen blandades intimt med det icke-fibrösa köttet, Blandningen strängsprutades till kulformade bitar ner i en 10%-ig kal- “ciumkloridlösning och fick stå U timmar." De hårda bitarna upptogs därefter, tvättades med vatten och behandlades inlagda på burk i autoklav vid 1,68 kp/cm? under 1 timme i närvaro av finskuret kött.

Efter kylning undersöktes burkinnehållet och de formade kött- bitarna visade sig ha en fasthet och inre struktur som påmin- de om lunga.

Exempel 15 Användning i köttliknande bitar Sammansättning: vatten ' . I 65,3 % karamell 2,2 % färgämneslösning ' 1,5 % natriumtripolyfosfat 0,3 % devitaliserat vetegluten 28,0 % behandlat skal 2,6 % och behand- lat skal (framställt enligt exempel 1U) upphettades i vatten Karamell, färgämneslösning, natriumtrípolyfosfat 7811534-2 .2Q BO no* Exempel 16 2U till kokpunkten och det devitaliserade veteglutenet till- sattes under kraftig omröring. 1 Blandningen hälldes i en skål och fick svalna. Sedan den stått 1 timme skars den stelnade massan i ca 19 mm bitar och behandf lades tillsammans med en lösning av gelningsmedel.i burkar vid 1,68 kp/omg under 1 timme, Sedan de svalnat visade sig de köttliknande bitarna ha bibe- hållit sin form och de hade en fast men tämligen spröd kon- sistens, som påminde om kokad njure.

Detta exempel visar möjligheten att använda behandlat skal då det gäller att sammanbinda denaturerade proteinmaterial, vilka ej längre har några sammanhållande egenskaper, till en kohe- rent massa. 1 Användning i fisk/köttfärsprodukter a) Hela spanska Valencia-apelsiner skrapadesiför att avlägsna flavedon, delades och pressades för att utvinna fruktsaftën. 1 kg av den vita skaldelen maldes i en kvarn försedd med en 4 mm skiva och blandades med 12 g vattenfritt natriumkarbonat under 30 minuter. Massan pressades i en mus1inbåse'och b1anÄ dades därefter under 5 minuter med samma viktmängd_vatten. Den pressades sedan åter i en muslinpåse och efter malning genom en 2 mm skiva, torkades massan på en valstork vid 5,60 kp/cm2.

Det visade sig att på valsar torkat material bade betydligt mildare smak och var mindre gulfärgat än varmlufttorkat ma- terial. Förestringsgraden hos detta material var 10 %@ b) Det behandlade skalet användes sedan som ett alternativt' gelningsmedel för att jämföras med ett cerealt bindemedel i en fisk/köttfärsprodukt. ' Cereal blandning köttbíprodukter 92 delar vitffisk 57o" " hönsbiprodukter 186 " W cerealíer 375 " 55 NO 7811S34~2 saltlake 65 delar helblod 522 " vatten 770 " torskleverolja 26 " mjölkproteinkälla 65 “ färgämneslösning 19 " karamell 7 " Biananing ínnenåliánae behandlat skal köttbiprodukter 92 delar Vitfísk 370 " hönsbíprodukter 186 “ behandlat skal 9U " natríumtripolyfosfat - 10 " helblod 522 " vatten _ 1051 " torskleverolja 26 " m¿ö1kpr0teifikä11a e 65 " färgämneslösníng _ 7- 19 " karamell- '.' 7 " I vart och ett av-försöken blandades ingredienserna, upphetta- des till kokning och-hölls vid denna temperatur under 5 minu- ter. Blandningen fylldes i burkar, vilka därefter förseglades och steríliserades i autoklav.

Sedan de kylts öppnades burkarna och produkterna jämfördes.

Den med behandlat skal framställda produkten visade sig utgöra en sammanhängande köttfärsbit med samma fasthet som den inne- hållande cerealier men med bättre smak och utseende.

Exempel-17_ Detta exempel är avsett att visa förhållandet mellan förest- ringsgraden hos prover av behandlat skal och deras förmåga att åstadkomma förtjockade köttspad efter värmesterilisering. Tre prover på behandlat apèlsinskal framställdes på det i exempel 16 beskrivna sättet med den skillnaden att till det första provet sattes ej något natriumkarbonat, till det andra sattes g natriumkarbonat och till det tredje sattes 15 g natrium- 7811534-2 26' karbonat till den vita delen av apelsinskalet efter fínför- delningen.

Förestríngsgraden i de tre proverna bestämdes på det ovan be- skrivna sättet och följande resultat erhölls: Prov Förestríngsgrad 1 i 56 2 15 3 ~ 11 Produktframställning Ugnsbakade, formade köttbitar framställdes av köttavfall och bindemedel enligt kompositioner och procedurer som vanligen användes inom födoämnesindustrin. Tre köttspad tillreddes, i vilka ingick de tre behandlade skalproverna, genom att man till kokning upphettade följande komposition: ~behandlat skal 0,7 delar karamell 7 ' ^ 1,6 " färgämneslösning I i _ 1,1 “ natriumtripolyfosfat '0,5 " vatten 96,1 " H5 viktdelar formade köttbitar och 55 viktdelar av det förut- bestämda köttspadet blandades och fylldes i burkar, vilka till- slöts och steriliserades i autoklav. Efter kylning öppnades burkarna och produkterna bedömdes subjektivt, samtidigt som produktens köttspad utsattes för objektiva viskositetsmät- ningar. _ I 55 HO Exempel 18 7811553-4-2 . 27 Prov Utseende viskositet med Brookfieldvískometer LVT spindel 2, hastig- het 12 1 Formade köttbitar i stor 100 cP volym vattnig, brun vätska _2 Formade köttbitar i mått- 1225 cP lig volym viskös, brun vätska 3 Formade köttbitar i liten 1750 cP volym mycket viskös, brun e vätska Användning i gelade köttprodukter De tre proverna av behandlat apelsinskal, som beskrivits i exempel 17, användes för att jämföra deras effekt vid tillred- ningen av gelade köttprodukter.

Ergduktsammansättning formade köttbitar 26,2 delar vegetabiliskt protein 2,4 " inälvor 8,53 " oxköttavfall 19,3 " benmjöl Å,5 " ivatten 7,1 " köttspad 31,7 " Köttspadets sammansättning behandlat skal ü,7 delar natriumtripolyfosfat 1,6 " färgämneslösning 20,8' " karamell 2 1,1 " vatten U 90,6 " kalcíumhydroxid 0,3 “ kaliumklorid 1,0 " Köttspadingredienserna blandades och upphettades till kok- ning. Den lämpliga mängden blandades sedan med de övriga ingredienserna och blandningen fylldes i burkar vilka för- seglades och steriliserades i autoklav. Efter kylning öpp- . 7811534-2 28 nades burkarna och följande noteringar gjordes: Prov Produktens utseende 1 Mycket mjuk produkt, föll ihop när den avlägsna- des från burken, utgjordes av köttbitar i ett tunt, vattnigt köttspad 2 Fast sammanhängande produkt med en klar, blank, fast gel 3 Samma som prov 2 med det undantaget att gelen var _ något fastare Exempel 19 Användning i halvvåt hundmatblandning g: bortskuret kött 25,8 % socker 31,0 % vatten 12,6 % glycerolmonostearat 0,4 % nötfett 6,4 % citronsyra _ 0,2 % butylerad hydroxianisol 0,02% propylenglykol 3,9 % färgämneslösning 0,1 % §: behandlat skal, enligt exempel 14 12,9 % natriumtripolyfosfat 1,3 % dikalciumfosfat 3,6 % kaliumsorbat 0,4 % vitamintillsats 1,3 % Ingredienserna enligt A blandades och upphettades till kokpunk- ten. Efter 10 minuters kokning återfördes blandningens vikt till ursprungsvikten genom tillsats av kokande vatten, och de blandade ingredienserna enligt B tillsattes under kraftig omröring. Hela blandningen överfördes därefter i en skål och fick kallna, varef- ter den skars i tjocka bitar och inneslöts i förseglade plastpå- Sår. iProdukten hade ett pH av 6,5 och en fast, tuggbar struktur samt angenäm köttaktig arom utan den vanliga obehagliga sojalukt och 7811534-2 29 -smak, som förekommer när sojagryn och -mjöl användes i kon- ventionella produkter för att åstadkomma den sammanbindande effekten.

Claims (5)

7811534-2 30 _Patentkrav

1. Hemdjursmatprodukt, innefattande reaktionsprodukten av ett pek- tat och tvåvärda eller trevärda metalljoner och har ett pH-värde inom intervallet 5-8,5, k ä n n e t e c k n a d av att den omfattar 5-95 % stycken eller partiklar av fast proteinfödoämne, företrädes- vis kött, köttbiprodukter och köttersättningsmedel, vilka är bundna samman i en sammanhängande gel, sammansatt av reaktionsprodukten av metalljonerna och ett pektat eller naturligt pektinrâmaterial med en pektinhalt av minst 5 % på basis av vikten i torrt tillstånd, varvid pektinets förestringsgrad ligger under 20 % och pektinet ut- gör 0,1 till 20 % av foderproduktens torrvikt.

2. Produkt enligt krav 1, k ä n n.e t e c k n a-d av att gelfasen även innehåller psylliumfröskal eller -sekret.

3. Produkt enligt krav 1, k ä n n e't e c k n a d av att den är en konserverad produkt, vilken innehåller 20-95 vikt% kött eller köttbi- produkter, 0,1-5 vikt% pektat eller 0,1-10 vikt% finfördelat citrus- skal (torrvikt), 0-5 vikt% icke-toxisk alkalisk jordartsmetallföre- ning och 0-5 vikt% sekvestrant samt har en fukthalt av 50-95 vikt%.

4. Produkt enligt krav 1, k ä n n,e t e c k n a d av att den är en koherent utformad köttkomposition, vilken innehåller 40-95 vikt% kött eller köttbiprodukter, 0,1-5 vikt% pektat eller 0,1-10 vikt% fin- fördelat citrusskal (torrvikt), 0-5 vikt% icke-toxisk alkalisk jord- artsmetallförening och 0-5 vikt% sekvestrant samt har en fukthalt av 50-95 vikt%.

5. Produkt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den ut- göres av en köttliknande komposition, vilken innehåller 5-50 vikt% vegetabiliskt protein, 0,1-5 vikt% pektat eller 0,1-10 vikt% finför- delat citrusskal, 0-5 vikt% icke-toxisk alkalisk jordartsmetallföre- ning och 0-5 vikt% sekvestrant samt har en fukthalt av 50-95 vikt%.