SE433426B - Sett att framstella en pa blod baserad, proteinhaltig fodoemnesprodukt - Google Patents

Description

7708767-4 Man har nu funnit i enlighet med uppfinningen, att blod kan göras bättre lämpat och mer godtagbart för generell användning i födoämnen, om det avfärgas med oxidationsmedel och sedan överskottet av oxida- tionsmedel nedbrytes genom att ytterligare blod blandas i. Fastän det nu föreslagna förfarandet lämpligen utnyttjas för att behandla helblod, har det en omfattande tillämplighet och kan användas för att behandla blodinnehållande material, t.ex. vid slakt erhållna delar eller fisk med mörkt kött, och även för att avfärga röda blod- derivat, som t.ex. avskilda, röda blodkroppar, torkat helblod och torkade, röda blodkroppar.

Närmare bestämt avser sålunda föreliggande uppfinning ett sätt att framställa en födoämnesprodukt av helblod eller blodderivat, inne- hållande röda blodkroppar, eller djurvävnad, som innehåller sådant blod, varvid blodet eller derivaten eller vävnaden avfärgas genom behandling med ett överskott av oxidationsmedel och det resterande oxidationsmedlet därpå nedbrytes genom kemisk eller enzymatisk reak- tion, vilket sätt är kännetecknat av att helblod, blodderivat inne- hållande röda blodkroppar eller djurvävnad innehållande sådant blod, företrädesvis blod, derivat eller vävnad, vartill tillsatts ett kryddämne eller annat organoleptiskt medel; underkastas en behand- ling för att desaktivera enzymerna däri, varvid oxidationsmedlet blandas med blodet, derivatet eller vävnaden före, under eller efter behandlingen därav för att desaktivera enzymerna däri, och överskot- tet oxidationsmedel nedbrytes genom tillsättning av helblod eller rött blodderivat eller blodinnehållande djurvävnad till den avfär- gade blandningen av blod, derivat eller vävnad, i vilken enzymerna desaktiverats, och oxidationsmedel.

Fastän det ytterligare blod, som användes för att bryta ned oxida- tionsmedlet, ofta kan utgöras av mera av samma blod som det, som ut- sattes för den inledande avfärgningen, kan det dessutom för vissa ändamål vara fördelaktigt att använda blod i en annan form. Så kan t.ex. överskott av oxidationsmedel, som föreligger efter avfärgning av helblod, brytas ned genom att man blandar med bitar av rått kött eller fisk. Mängden och formen av det extra tillsatta blodet måste naturligtvis vara åtminstone tillräckligt för att bryta ned mängden förefintligt överskottsoxidationsmedel men därutöver kan den varieras i syfte att uppnå olika färg i den erhållna produkten. Denna varia- tionsmöjlighet vad gäller färgen erbjuder fördelar vid beredningen 'av olika produkttyper. Beroende på det utnyttjade, efteråt till- 7708767-4 satta blodets form kan det vara önskvärt antingen att sätta det efteråt tillsatta blodet till det avfärgade materialet eller vice VerSâ.

Det föredragna oxidationsmedlet vid förfarandet enligt uppifnningen utgöres av väteperoxid, som kan tillsättas som sådan eller alstras in situ, t.ex. av natrium- eller kalciumperoxid. Andra oxidations- medel, t.ex. natriumpersulfat, syre nascendi, koncentrerad ozon eller natriumperkarbonat kan användas.

Olika metoder kan utnyttjas för att underlätta avfärgningsreaktionen mellan blod och oxidationsmedel, fastän de utnyttjade betingelserna framför allt är beroende av oxidationsmedlet. Såsom diskuteras i ovannämnda tyska patentskrift avfärgar vanligen ej utspädd väteper- oxid färskt helblod utom i överdrivet stora kvantiteter.

Enligt en första viktig utföringsform av uppfinningen utsättes blod vid omgivningstemperatur för en pH-förändring av minst 2, företrä- desvis 3 eller flera, enheter och därefter förskjutes pH-värdet tillbaka, företrädesvis till väsentligen det ursprungliga värdet, i syfte att underlätta peroxidoxidering. Såsom redovisas nedan kan tillsättning av oxidationsmedel i förening med en pH-förändring av mindre än 2 enheter vara allt som erfordras för att erhålla till- fredsställande avfärgning, om blodet även utsättes för värme eller någon annan behandling.

Blodet, som skall avfärgas, har vanligen ett pH-värde inom området 6 - 8, och föredragna förfaranden innebär sålunda, att man bringar blodet till omkring pH = 3 och tillbaka eller till omkring pH = 11 och tillbaka. Oxidationsmedlet tillsättes normalt efter pH-föränd- ringen men kan tillsättas före eller efter genomförandet av pH-vär- dets förskjutning tillbaka till omkring det ursprungliga värdet.

Antingen oxidationsmedlet tillsättes före eller efter pH-omkastning- en, inträffar någon påtaglig avfärgning vanligen endast efter om- kastningen. En föredragen syra är klorvätesyra och ett föredraget alkali är natriumhydroxid.

Denna "pH-omkastnings"-metod ger med lätthet ett avfärgat material, som är lämpligt för blandning med icke-oxiderat blod eller röda blodderivat i enlighet med det viktigaste kännetecknet för uppfin- ningen. Den kan emellertid även användas för att avfärga blod för g '77Û8767-ls andra ändamål, med eller utan en specifik behandling för att av- lägsna överskott av oxidationsmedel eller där överskottet nedbrytes med hjälp av andra och mer konventionella åtgärder. Användningen av blod eller blodinnehållande material för denna nedbrytning är emellertid synnerligen fördelaktig med tanke på dess låga kostnad samt den lätthet, med vilken önskvärda färgade produkter kan erhål- las.

Nedan redovisas två föredragna förfaranden, som bygger på pH-om- kastningsprincipen.

I) Helblod surgöres (pH = 3) med klorvätesyra, så att man erhåller en förkoageluppslamning, som sedan justeras tillbaka till pH = 6-8 med natriumhydroxid. Därefter tillsättes väteperoxid under kraftig omröring och efter säg l0 minuter tvättas den erhållna, svagt gula, stelnade massan med vatten och behandlas vidare alltefter önskan. _II) Helblod göres alkaliskt (pH = ll) med natriumhydroxid och efter 5 minuter neutraliseras det (pH = 6 - 8) med klorvätesyra. Väte- peroxid röres i under kraftig omröring och efter säg 15 minuter tvättas produkten eller behandlas vidare på annat sätt, t.ex. genom tillsättning av blod.

Alstring av väteperoxid in situ av kalciumperoxid eller någon annan alkali- eller alkalisk jordartsmetallperoxid är särskilt användbar som en del i pH-omkastningsförfarandet. Tillsättningen av de senare peroxiderna till blod ger ett alkaliskt medium och verkställer så- lunda den önskade pH-förändringen, och neutralisering för att åter- ställa pH-värdet (pH-omkastning) verkställes genom alstringen av väteperoxid. 5 - 10 vikt-% kalciumperoxid eller någon annan metall- peroxid utgör en föredragen mängd.

I stället för eller i kombination med pH-omkastningsförfarandet, eller i avfärgningssteget genom blandning med ytterligare blod för att förstöra överskottet oxidationsmedel, är det möjligt att utnytt- ja en värmebehandling av blodet.

Vid denna behandling är det att föredraga, att blodet uppvärmes till åtminstone 65°c, företrädesvis 70 - 100%, innan oxidatiónsmsalet tillsättes. Det är även möjligt att tillämpa en lägre temperatur än 65°C, om pH-värdet i blodet förändras och sedan återställes. 7708767-4 I de fall denna värmebehandling utnyttjas i avfärgningssteget av ett förfarande, vid vilket överskottet oxidaitonsmedel senare biytes ned, kyles det avfärgade blodet till under 6500, företrädesvis under SOOC, innan det blandas med ytterligare blod.

För de flesta förfaranden, som utnyttjar väteperoxid som oxidations- medel (antingen tillsatt som sådan eller alstrad in situ) och som inkluderar de föredragna pH-omkastnings- och värmebehandlingsstegen, ger tillsättningen av 3 - 6 % 30-procentig väteperoxid eller med andra ord en så kallad "l00-vol. lösning", dvs. en lösning som ger 100 gånger så stor volym syre som sin egen volym (räknat på den procentuella viktandelen ingående helblod) goda resultat. Företrä- desvis tillsättes oxidationsmedlet till blodet under snabb ombland- ning och efter säg 5 - 15 minuter tillföres ytterligare blod vid en halt av 2 - 6 vikt-% (räknat som helblod). I stället för att till- sätta helblod vid en halt av 2 - 6 vikt-% till det avfärgade mate- rialet, kan det avfärgade materialet behandlas med blodinnehàllande material, som t.ex. kött eller slaktavfall, t.ex. vid en halt av 5 - 60 vikt-%, räknat pà blandningen.

Såsom tidigare nämnts är det lämpligast, att förfarandet enligt upp- finningen utnyttjas för behandling av helblod. Helblod, som kan utgöras av ombildat, torkat helblod och kan innehålla eller vara utan koagulationsförhindrande medel, ger helt överraskande ett pro- teinkoagel, när det avfärgas, vilket kan underkastas fortsatt be- arbetning. Den erhållna effekten är dramatisk, helblod, en mörkt röd vätska, omvandlas till ett blekt, granulärt koagel med grov, mjuk textur och endast lite resterande vätska finns kvar. Koaglet kan faktiskt av misstag tas för mald kyckling. Färgen kan emeller- tid varieras pâ ovan beskrivet sätt genom hopblandning med ytter- ligare blod och en produkt, som i ännu högre grad efterliknar malt kött, erhålles därvid.

I enlighet med en andra betydelsefull utföringsform av uppfinningen har det visat sig, att beståndsdelar, som sättes till helblodet före avfärgningen, bindes in i koagelstrukturen och hàlles kvar däri under efterföljande behandling. Koaglet kan icke endast behandlas för att avlägsna överskott av oxidationsmedel, t.ex. genom tillsätt- ning av ytterligare blod eller blodinnehâllande material, utan det kan även underkastas de hårdare betingelserna i samband med konser- vering, pastörisering, sterilisering och annan traditionell behand- ø ?7Û8767-l+ ling{ Denna karakteristiska möjlighet att binda beståndsdelar är särskilt värd att notera, eftersom den medger organoleptiskt förbättrande medel att "stängas in" i koaglets struktur. Det på så sätt erhållna proteinfödoämnet kan lätt formuleras så att det får en tilltalande textur. Det organoleptiskt förbättrande medlet kan utnyttjas för att förbättra koaglets egenskaper, t.ex. smaken, texturen (saftig- heten och tuggningsegenskaperna), aromen och färgen.

Som typiska exempel på sådana förbättrande medel kan nämnas olika köttslag, hydrolyserade proteinmaterial av kött eller vegetabiliskt ursprung, fetter, oljor, hydrofila kolloider, färgämnen och synte- tiska smakämnen. För vissa ändamål kan det vara onödigt att bryta ned överskottet av oxidationsmedel i koaglet, men denna nedbrytning är vanligen önskvärd. Oxidationsmedlet kan brytas ned genom till- sättning av ytterligare blod eller alternativt med andra material, Vt.ex. i de fall oxidationsmedlet utgöres av peroxid, med katalas, som syra, eller natriummetabisulfit.

I nedanstående tabell anges lämpliga halter för olika exempel på organoleptiskt förbättrande medel, vilka kan ingå i formuleringen före avfärgningen: Viktgrocent Kött och köttbiprodukter ' 0 - 50 Fetter och oljor 0 - 20 Hydrolyserat protein 0 - 50 Färgämnen O - 5 Smaksättningsmedel 0 - l0 Hydrofila kolloider 0 - 5 Salt 0 - 5 Komponenten "kött och köttbiprodukter" utgöres företrädesvis av slaktavfallsprodukter, t.ex. lever. Det föredragna fettet utgöres av talg från nötkreatur. Tillsättning av fetter, oljor eller hydro- fila kolloider utgör föredragna kännetecken, eftersom det erhållna koaglet icke endast får förbättrad smak utan även en saftig textur.

Ett exempel på en kolloid, som ger synnerligen tillfredsställande resultat, är karragen, företrädesvis l - 2 vikt-%. Tillsättningen av salt (upp till 5 %) utgör även ett föredraget kännetecken, efter- 77087674; som smaken hos den erhållna produkten förbättras och dessutom blir den avfärgande effekten ibland mer uttalad, särskilt när man an- vänder alstring in situ av väteperoxid.

Avfärgat blod, som framställts i enlighet med föreliggande uppfin- ning, med eller utan smakämnen, kan införlivas fördelaktigt i ett stort antal olika livsmedel och djurfoder. Det kan t.ex. användas som en beståndsdel i torra kex, "halvfuktiga" produkter (innehål- lande 15 - 45 vikt-% fukt och med reducerad vattenaktivitet), korvar pajer och pastejer, hamburgare, cheeseburgare etc. och köttanalog- produkter. Eventuellt kan det torkas till ett pulver och utnyttjas som ett proteintillskott.

Olika utföringsformer av uppfinningen belyses närmare nedan med hjälp av följande exempel.

Exempel l - behandling av färskt blod Man uppvärmde färskt blod till 70°C och tillsatte därefter väteper- oxid (4,5 vikt-% av "100-vo1.“). Den bleka, huvudsakligen fasta produkten kyldes till 40OC. Ett 5 ml prov av den från det samman- pressade, avfärgade materialet urpressade vätskan utspäddes till 100 ml med destillerat vatten och titrerades med 0,1 N kaliumper- manganatlösning. De erhållna resultaten visade, att återstående väteperoxid utgjorde 8,8 % av den ursprungligen tillsatta väteper- oxiden.

Ytterligare 4 vikt-% av samma färska blod tillfördes sedan till det avfärgade materialet för att avlägsna överskottet av väteperoxid. 2 minuter senare titrerades ett 5 ml prov av den från den partikel- formiga produkten urpressade vätskan på ovan angivet sätt. I detta fall visade resultaten att det inte fanns kvar någon rest av väte- peroxiden. Medan det färska utgângsblodet hade en kraftig bismak och en total bakteriehalt av 250 miljoner kolonier per millimeter, kunde konstateras, att denna smak icke fanns kvar i produkten och att bakteriehalten var för låg för att kunna påvisas.

Den genom denna behandling erhållna produkten hade samma utseende som malet kött. Den fann användning som en ersättning för inälvor i en konventionell, konserverad hemdjursmaträtt. Efter sterilise- ring i burkar och kylning visade sig födoämnet i färg- och textur- 77087674; avseende efterlikna en referensprodukt, som tillverkats med det konventionella receptet inbegripande inälvor. De avfärgade partik- larna bibehöll sin form under bearbetningen och hade en tilltalande textur vid tuggning.

Exempel 2 - peroxidborttagning med kött Ett prov på avfärgat blod, som innehöll överskott av väteperoxid, bereddes såsom i exempel 1 ovan. Detta fasta, avfärgade blod inför- livades sedan i en köttblandningsberedning med följande sammansätt- ning: Viktprocent Avfärgat blod _ 14,0 Hackade, bortputsade köttbitar 56,0 Köttsäs 3ø , o Ett 5 ml prov på den ovanförstående, klara vätskan i beredningen titrerades med kaliumpermanganat efter utspädning till 100 ml och gav ett värde vid titreringen, som var identiskt med det som erhölls med 5 ml prov av en beredning som icke innehöll något avfärgat blod.

Detta resultat visar, att peroxidåterstoden i det avfärgade blodet effektivt bryts ned av det blod, som finns i de utnyttjade kött- bitarna.

Efter hopblandningen uppvärmdes den ovan angivna kompositionen och steriliserades i burkar. Efter kylning och öppning av burken visa- de produkten en arom och ett utseende, som liknande enbart köttbitar och köttsâs.

Exempel 3 - avfärgning av lever Oxlever finfördelades fint under användande av en köttkvarn, som var utrustad med en 4 mm hålskiva. Den finfördelade levern uppvärm- des till 1oo°c een hölls vid denna temperatur i 10 minuter. 1: levermaterialet irördes 4,5 vikt-% väteperogid (“l00-vol.“) och blandningen fick svalna till 40°C. Därefter tillsattes 4 % färskt blod för att ta bort resterande väteperoxid.

Den pä detta sätt erhållna produkten bestod av partiklar, som lik- nade malet kött och hade en gul/brun färg. Efter sterilisering be- 7708767-4 dömdes partiklarna av en panel av smaktestare, vilka ansåg att par- tiklarna bibehöll en stark leversmak under hela tiden de fanns kvar i munnen.

Exempel 4 - avfärgning av blod/kött-blandning En blandning av 70 vikt-% blod och 30 vikt-% fint hackade magar uppvärmdes till 70oC och därefter tillsattes 3 vikt-% väteperoxid ("l00-vol."). Den erhållna blandningen kyldes sedan till 40°C och resterande peroxid avlägsnades genom tillsättning av 4 vikt-% färskt blod. Produkten fylldes i burkar och steriliserades och visade sig därefter likna tillagat malet kött. Den hade en godtag- bar, köttliknande smak, som bibehölls under hela tuggningsförloppet.

Däremot hade avfärgat blod utan magar en för blodprodukter typisk smak.

Exempel 5 - avfärgat blod med smakämnen Man beredde en beredning med följande sammansättning: Viktprocent Helblod 67,7 Finhackad lever 30,0 Mononatriumglutamat 0,1 Syntetiskt smakämne 2,2 Levern maldes i en köttkvarn med en 4 mm hâlskiva. Beredningen upp- värmdes till 100°C och hölls vid denna temperatur i 10 minuter. 4,5 vikt-% väteperoxid ("100-vol.") tillsattes sedan. Därefter fick blandningen svalna till 40oC och 4 vikt-% färskt blod tillsattes för att ta bort resterande väteperoxid och ge ett granulärt svagt brunt koagel. Efter sterilisering i burkar liknade produkten till- lagat malet kött och hade en stark men angenäm leversmak. Smaken var framträdande under hela tuggningsförloppet.

Dessutom använde man avfärgat blod som en ersättnig för inälvor vid beredningen av en typisk halvfuktig hundmatprodukt. Som sådant ut- gjorde det 20 % av hundmaten och hade liknande utseende och textur som en referensprodukt med inälvor. När den sättes fram åt hundar, visade det sig att de fann produkten mycket välsmakande och accep- terade den med lätthet. 7708767-4 10 Exempel 6 - variationer i avfärgningsprocessen Följande variationer a) till f) belyser alternativa förfaranden för avfärgningsprocessen. a) Ett helblodsprov surgjordes med 50 % klorvätesyra till pH = 3,0 och därvid erhölls en viskös, mörkbrun pasta. Sedan blandningens pH-värde justerats tillbaka till 7,0 genom tillsättning av en lösning av natriumhydroxid irördes 4,5 vikt~% väteperoxid ("l00-vol.").

Avfärgning skedde vid neutraliseringen och detta gav ljust gulbruna, finskurna köttliknande stycken med minimal mängd vätska. b) Ett helblodsprov gjordes alkaliskt till pH = 11,5 med natrium- hydroxidlösning. Sedan vätskans pH~värde sänkts till 7,0 genom till- sättning av 50 % klorvätesyra, tillsattes 4,5 vikt-% väteperoxid ("100-vol.“). Därvid skedde snabb avfärgning, som resulterade i bleka, ljust gulbruna, finskurna, köttliknande, vâta, granulära stycken. c) Denna variation genomfördes på samma sätt som a) med undantag för att kalciumtetravätediortofosfat begagnades i stället för klor- vätesyra. Den på detta sätt erhållna produkten var mycket lik den som erhölls i a). d) Helblod behandlades med en dispersion av kalciumperoxid i vatten.

Det erhållna pH-värdet i blandningen uppgick till ll,5 och sänktes till 7,0 genom tillsättning av klorvätesyra. Denna sänkning av pH- värdet resulterade i bildningen av en viskös, ljust grå/brun-färgad köttfärsliknande pasta. e) Denna variation utfördes på samma sätt som d) med undantag för att en lösning av citronsyra begagnades för att ersätta klorväte- syran. Såsom tidigare i samband med d) utgjordes den erhållna produk- ten av en viskös, ljust grå/brun-färgad köttfärsliknande pasta. f) Det i d) och e) beskrivna förfarandet upprepades med undantag för att 5 % salt tillsattes till blodet före tillsättningen av kal- ciumperoxid. I detta speciella fall hade defi fasta produkten en mycket ljust gräddliknande färg efter neutraliseringen, vilket visade på en påtaglig synergistisk effekt med salt. 7708767-4 ll De enligt var och en av variationerna a) till f) erhållna produkter- na var lämpade för användning i olika alternativa förfaranden, som närmare beskrivits tidigare. Som exempel kan nämnas nedbrytningen av överskottsperoxid genom ytterligare-blodtillsats och torkning av produkten från b) under bildning av ett blekt material, vilket efter sönderdelning utgöres av ett pulver, som kan användas som ett proteintillskott.

Exempel 7 - födoämnesprodukt med karragen Man beredde en beredning med följande sammansättning: Viktprocent Helblod 65,7 Finhackad lever 30,0 Karragen 2,0 Syntetiskt smakämne 2,2 Mononatriumglutamat 0,1 Beredningen behandlades på samma sätt som användes för att behandla beredningen i exempel 5. Efter sterilisering i burkar hade pro- dukten en leverpastejliknande textur. Den bedömdes av en grupp smaktestare ha en mycket mildare, angenämare leverarom än produkten enligt exempel 5. Aromen bibehölls märkbart under hela tuggnings- förloppet och beträffande texturen gjordes anmärkningen att den var bättre än hos produkten enligt exempel 5, då den var saftigare.

Exempel 8 - avfärgat blod med smakämnen, däribland fett Man beredde en beredning med följande sammansättning: Viktprocent Blod 40,4 Hackad lever 30,0 Hydrolyserat vegetabi- _ liskt protein 2,3 Jordnötolja 6,4 Syntetiskt smakämne 4,4 Mononatriumglutamat 0,2 Oxstekflott 16,3 10 15 77087674» 12 Levern finfördelades i köttkvarn genom en 4 mm hâlskiva och upp- värmdes sedan till 8000 i 10 minuter. Blandningen av bestånds- delarna uppvärmdes till 70°C och 4,5 vikt-% väteperoxid (“lO0-vol.") rördes i. Blandningen fick sedan svalna till 40°C innan tillsätt- ningen av 4 vikt-% färskt blod för att avlägsna eventuellt kvar- varande väteperoxid. Det på så sätt erhållna koaglet blandades med vatten i förhållandet 2 delar till l del och steriliserades i bur- kar. hade en kraftig lever/stekflott-smak.

Efter sterilisering liknade produkten tillagat malet kött och Denna smak fanns kvar under hela tuggningsförloppet.

Exempel 9 - avfärgning av autolvserat kött Ett prov på oxlever fick undergâ autolys, tills det övergick i vätskeform. Denna vätska underkastades sedan samma avfärgningsför- farande som i exempel 3. Efter sterilisering i burkar hade pro- dukten en starkare leverarom och leversmak än vad som erhölls i exempel 3.

Claims (9)

.B 7708767-4 Patentkrav

1. Sätt att framställa en födoämnesprodukt av helblod eller blodderivat, innehållande röda blodkroppar, eller djurvävnad, som innehåller sådant blod, varvid blodet eller derivaten eller vävnaden avfärgas genom behandling med ett överskott av oxidationsmedel och det resterande oxidationsmedlet därpå nedbrytes genom kemisk eller en- zymatisk reaktion, k ä n n e t e c k n a t a v att helblod, blodderivat innehållande röda blodkroppar eller djurvävnad innehållande sådant blod, företrädesvis blod, derivat eller vävnad, vartill tillsatts ett kryddämne eller annat organoleptiskt medel, underkastas en behand- ling för att desaktivera enzymerna däri, varvid oxidations~ medlet blandas med blodet, derivatet eller vävnaden före, under eller efter behandlingen därav för att desaktivera enzymerna däri, och överskottet oxidationsmedel nedbrytes genom tillsättning av helblod eller rött blodderivat eller blodinnehållande djurvävnad till den avfärgade bland- ningen av blod, derivat eller vävnad, i vilken enzymerna desaktiverats, och oxidationsmedel.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att oxidationsmedlet utgöres av väteperoxid och företrädes- vis användes i en mängd motsvarande 3 till 6 vikt% 100-vol. väteperoxidlösning, räknat på vikten blod eller motsvarande blodinnehåll i derívatet eller vävnaden. i

3. ,Sätt enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v att behandlingen för att desaktivera enzymerna i blodet innefattar att man låter blodet eller derivatet eller vävnaden vid omgivníngstemperatur undergå en föränd~ ring av pH-värdet om minst två enheter, antingen i sur 77087674» ü eller alkalisk riktning, varefter en omvänd förändring av pH-värdet åstadkommas.

4. H. Sätt enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t a v att oxidationsmedlet är en alkalimetall~ eller jordalkali- metallperoxid, vars tillsättning åstadkommer en pH-förskjut- ning i alkalisk riktning och vilken vid tillsättning av syra för att återställa pH-värdet nedbrytes under bildning av väteperoxid.

5. Sätt enligt krav H, k ä n n e t e c k n a t a v att den använda peroxiden är kalciumperoxid, företrädesvis i en mängd av 5 till 10 vikt%, räknat på blodet eller motsva- rande blodinnehâll i derivatet eller vävnaden.

6. Sätt enligt ett eller flera av kraven 1 - 5, k ä n - n e t e c k n a t a v _att behandlingen för att desaktivera enzymerna i blodet innefattar uppvärmning av blodet eller derivatet eller vävnaden till en temperatur av minst 6500, företrädesvis 7o°c till 1oo°c. i i

7. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t arv att uppvärmningen genomföres före tillsättningen av oxidations- medlet.

8. Sätt enligt krav 6 eller 7,l knä n n e t e c k n a t a v att det avfärgade blodet kyles ned till en temperatur under 6500, företrädesvis under 5000, innan det blandas med det efteråt tillsatta blodet, derivatet eller vävnaden.

9. Sätt enligt ett eller flera av kraven 1 - 8, k ä n - n e t e c k n a t a v att överskottet peroxid nedbrytes genom tillsättning av 2 till 6% helblod, räknat på vikten avfärgat material, eller motsvarande kvantitet blodderivat eller vävnad.