SE523250C2 - Effektiv återsändning av höghastighetspaketdata - Google Patents

Description

523 250 . x a . o . n a o 2 överföringstjänster pà 2Mbps eller mer i tredje genera- tionens mobilkommunikationssystem. Vidare har ett fjärde generationens mobilkommunikationssystem föreslagits, vil- ket kommer att tillhandahàlla en höghastighets-, högkva- litetsmultimediatjänst som är överlägsen den hos tredje generationens mobilkommunikationssystem.

En huvudsaklig faktor som hämmar en höghastighets-, högkvalitetsradiodatatjänst ligger i radiokanalomgivning- en. Radiokanalomgivningen ändras ofta pà grund av en va- riation i signaleffekt som förorsakas av vitt brus och fädning, skuggning, dopplereffekten som förorsakas av rö- relsen av och den frekventa ändringen i hastighet hos en UE (användarutrustningen) och interferenser som förorsa- kas av andra användare och multivägssignaler. För att därför tillhandahålla en höghastighetsradiodatapaket- tjänst finns det behov för en förbättrad teknologi som är kapabel att öka anpassningsbarheten till variationer i kanalomgivningen förutom den allmänna teknologin som tillhandahålls för de existerande andra också tredje ge- nerationens mobilkommunikationssystem_ En höghastighets- effektstyrmetod som används i det existerande systemet ökar också anpassningsbarheten i kanalomgivningen. Emel- lertid hänvisar både 3GPP och 3GPP2, vilka implementerar standardisering av höghastighetsdatapaketssändning, AMCS (adaptiv modulering/kodningsschema) och HARQ-tekniker (Hybrid Automatic Repeat Request ”hybridautomatisk repe- teringsbegäran”). _ AMCS är en teknik för att adaptivt ändra en modula- tionsteknik och en kodningstakt i en kanalkodare enligt en variation i nedlänkkanalomgivningen. Vanligtvis mäter en UE ett signalbrusförhàllande (SNR) och sänder SNR-in- formationen till en nod B över en upplänk för att detektera nedlänkkanalomgivningen. Noden B predikterar nedlänkkanalomgivningen baserat pà den mottagna SNR- informationen och designerar en korrekt modulationsteknik och kodningstakt enligt det predikterade värdet. Modula- tionsteknikerna som är tillgängliga för AMCS innefattar 2523 250 3 QPSK (kvadraturfasskiftsnyckling), 8PSK (8:är fasskifts- nyckling), l6QAM (l6:är kvadraturamplitudmodulation), och 64QAM (64:är kvadraturamplitudmodulation), och kodnings- takterna som är tillgängliga för AMCS innefattar l/2 och 3/4. Ett AMCS-system tillämpar högreordningsmodulationer- na l6QAM och 64QAM) och den höga kodningshastigheten 3/4 pà nämnda UE som är belägen i närheten av noden B, som har en god kanalomgivning och tillämpar làgordningsmodu- lationer (QPSK och 8PSK) och làgkodningstakten 1/2 pà nämnda UE som är belägen inom en cellgräns. Dessutom minskar AMCS en interferenssignal och förbättrar därmed medelsystemprestandan jämfört med den existerande höghas- tighetseffektstyrmetoden.

HARQ är en länkstyrteknik för att rätta till ett fel genom àtersändning av den felaktiga datan vid inträffande av ett paketfel vid en ursprunglig sändning. Allmänt klassificeras HARQ i Chase-kombinering (cc), dundancy) (Chase Combining) full inkrementell redundans (Full Incremental Re- (FIR), och partiell inkrementell redundans (PIR).

CC är en teknik för att sända ett paket sä att hela (Partial Incremental Redundancy) paketet som sänds vid en àtersändning är lika med paketet som sändes vid den ursprungliga sändningen. I den här tekniken kombinerar en mottagare det àtersända paketet med det ursprungligen sända paketet som tidigare lagrats i en buffert. Genom att göra så här är det möjligt att öka pàlitligheten för kodade bitar som matas in till en avkodare, vilket resulterar i en ökning i den totala sys- temprestandan. Kombinering av de två likadana paketen liknar àterupprepad kodning i termer av effekterna, sä att det är möjligt att öka prestandaförstärkningen med omkring 3 dB i medel.

FIR är en teknik för sändning av ett paket som inne- fattar endast redundanta bitar som alstras från kanalko- daren istället för samma paket vilket sålunda förbättrar prestandan för en avkodare i mottagaren. Det vill säga att FIR använder de nya redundanta bitarna såväl som den lO 523 250 . . .. v u nu avs.. n .a u»- 1 u u~n 4 ursprungligen sända informationen under avkodning vilket resulterar i en minskning i kodningstakten, vilket i sin tur därmed förbättrar prestanda för avkodaren. Det är välkänt i kodningsteori att en prestandaförstärkning ge- nom en låg kodningstakt är högre än en prestandaförstärk- ning genom återupprepad kodning. Därför är FIR överlägset i termer av endast prestandaförstärkning.

Till skillnad från FIR är PIR en teknik för sändning av ett kombinerat datapaket av informationsbitar och de nya redundanta bitarna vid àtersändning. Därför kan PIR uppnå liknande effekter som CC genom att kombinera de återsända informationsbitarna med de ursprungliga sända informationsbitarna under avkodningen och också erhålla liknande effekt som FIR genom att utföra avkodningen med användning av redundanta bitar. PIR har en kodningstakt som är något högre än den för FIR vilken uppvisar mellan- liggande prestanda mellan FIR och CC. Emellertid bör HARQ betraktas i ljuset av inte endast prestandan utan också systemkomplexiteten såsom en bufferstorlek och signale- ring av mottagaren. Som ett resultat är det svårt att fastställa vilken teknik som är optimal för ett givet sy- stem.

AMCS och HARQ är separata tekniker för att öka an- passningsbarheten till variationerna i länkomgivningen.

Det är möjligt att avsevärt förbättra systemprestanda genom att kombinera de två teknikerna. Dvs. sändaren fastställer genom AMCS en modulationsteknik och en kod- ningstakt som är lämplig för ett nedlänkkanalsförhållande och återsänder sedan paketdata enligt den förutbestämda modulationstekniken och kodningstakten. Vid feluppkomst att avkoda datapaketet som sänds genom sändaren sänder sedan sändaren en återsändningbegäran. Vid mottagande av återsändningsbegäran från mottagaren återsänder noden B datapaketet genom nämnda HARQ.

Fig l illustrerar en existerande sändare för höghas- tighetspaketdatasändning varvid det är möjligt att reali- N if- u u» v-.v u-.. f523 250 .. . vw.- 1 sera olika AMCS-tekniker och HARQ-tekniker genom att sty- ra en kanalkodare 112.

Med hänvisning till fig 1 innefattar kanalkodaren 112 en kodare (ej visad) och en punkterare ”puncturer” (ej visad). När ingàngsdata vid en förutbestämd datatakt anbringas på en ingängsanslutning pà kanalkodaren 112 ut- för kodaren kodning för att minska en sändningsfelhastig- het. Vidare punkterar punkteraren en utsignal frán koda- ren enligt en kodningstakt och en HARQ-typ som tidigare fastställts genom en styrenhet 122 och tillhandahåller dess slutsignal till en kanalsammanlagrare 114. Det fram- tida mobilkommunikationssystemet behöver en kraftfull ka- nalkodningsteknik för att tillförlitligt sända höghastig- hetsmultimediadata. Kanalkodaren 112 såsom visas i fig 2 innefattar en turbokodare 200 med en moderkodningstakt pà R=l/5, en punkterare 216 och en buffert 202. Det är känt inom teknikomràdet att kanalkodning med en turbokodare presterar närmast Shannon-gränsen i termer av bitfelshas- tighet (BER) även vid en làg SNR. Kanalkodning med hjälp av en turbokodare har också antagits för HSDPA och 1xEV- DV-standardisering genom 3GPP och BGPP2. Utsignalen från turbokodaren 200 kan delas in i systematiska bitar och paritetsbitar. De ”systematiska bitarna ” hänvisar till verkliga informationsbitar som skall sändas medan ”pari- tetsbitar" hänvisar till en signal som används för att hjälpa en mottagare att korrigera ett möjligt sändnings- fel. Punkteraren 216 punkterar selektivt de systematiska bitarna eller paritetsbitarna som matas ut från kodaren 200 vilka uppfyller en fastställd kodningstakt. De syste- matiska bitarna och paritetsbitarna från turbokodaren 200 lagras temporärt i bufferten 202 för att användas under àtersändning vid en àtersändningsbegäran fràn mottagaren.

Med hänvisning till fig 2 matar turbokodaren 200 ut den intakta ingångsdataramen som en systematisk bitram X och matar vidare ut tvà olika paritetsbitsramar Y1 och Y2 vid mottagande av en insignaldataram. Dessutom matar tur- bokodaren 200 ut olika paritetsbitsramar Z1 och Z2 genom ooonou 523 250 ....- . ø ofao. . 6 att utföra sammanlagring och kodning pà insignalsdatara- men. Den systematiska bitramen X och paritetsbitsramarna Y1, Y2, Z1 och Z2 tillhandahålls till punkteraren 216 i en sändningsenhet pä 1, 2, W, N. Punkteraren 216 fastställer ett punkteringsmönster enligt en styrsignal som tillhan- dahàlls från styrenheten 122 i fig l och utför punktering på den systematiska bitramen X och de fyra olika pari- tetsbitsramarna Y1, Y2, Zl och Z2 med användning av det fastställda punkteringsmönstret, för att därigenom mata ut önskade systematiska bitar S och paritetsbitar P. Här tillhandahålls bufferten 202 mellan turbokodaren 200 och punkteraren 216 för att förenkla realisering av nämnda HARQ. Dvs. att när IR (inkrementell redundans) används som HARQ mäste olika kodade bitar sändas vid varje àter- sändning. Därför lagras alla kodade bitar som alstras av turbokodaren 200 vid en moderkodningstakt i bufferten 202 och de lagrade kodade bitarna matas ut enligt ett motsva- rande punkteringsmönster vid varje àtersändning. Om buf- ferten 202 inte tillhandahålls, mäste samma kodningspro- cess àterupprepas av turbokodaren 200 vid varje àtersänd- ning, vilket pàverkar behandlingstiden och effekteffekti- viteten. När emellertid CC används som HARQ sänds samma data vid varje àtersändning. I det här fallet förorsakar användandet av bufferten 202 en minskning i effektivite- ten sä att det skulle vara mer effektivt att utföra en àtersändningsbehandling efter kanalsammanlagringsenheten 114 1 fig 1.

Såsom beskrivits ovan beror punkteringsmönstret som används för att punktera de kodade bitarna med punktera- ren 216 pà kodningstakten och HARQ-typen. Dvs. med an- vändning av CC är det möjligt att sända samma paket vid varje sändning genom att punktera de kodade bitarna sä att punkteraren 216 har en fast kombination av systema- tiska bitar och paritetsbitar enligt en given kodnings- takt. Med användning av PIR punkterar punkteraren 216 de kodade bitarna i en kombination av de systematiska bitar- na och paritetsbitarna enligt den givna kodningstakten u ouooao 523 250 7 vid ursprunglig sändning och punkterar de kodade symbo- lerna i en kombination av olika paritetsbitar vid varje àtersändning och minskar således den totala kodningstak- ten. Med användning av CC med kodningstakten 1/2 kan punkteraren 216 exempelvis kontinuerligt mata ut samma bitar X och Y1 för en ingàngsbit vid ursprunglig sändning och àtersändning, genom att fast använda [1 1 O 0 0 0] i de kodade bitarna [XY¿Y2X“Z1Z2] ordning som punkterings- mönstret. Med användning av FIR matar punkteraren 216 ut de kodade bitarna i ordningen för [X¿YuX2Zn] vid ur- sprunglig sändning och i ordningen för [YmZ2fiA¿Zn] vid àtersändning för tvâ inmatningsbitar genom att använda [l 1 0 O 0 0 ; l 0 0 0 O 1] Och [O O 1 0 0 1 ; 0 1 O O 1 0] som punkteringsmönstren vid ursprunglig sändning respektive àtersändning. Även om det inte visats separat kan kanalkodaren som använder R=1/3 koder som antagits av 3GPP2 samtidigt realiseras med tur- bokodaren 200 och punkteraren 216 i fig 2.

En paketdatasändningsoperation av AMCS-systemet och HARQ- systemet som realiserats genom fig 1 kommer att beskrivas här nedan. Innan sändning av ett nytt paket fastställer sändarens styrenhet 122 en lämplig modulationsteknik och en kodningstakt baserat pà nedlänkskanalförhàllandeinformationen som tillhandahàllits frän mottagaren. Därefter styr styrenheten 122 kanalkodaren 112, en modulator 116 och en kanaldemultiplexor 118 i ett fysiskt skikt baserat pá den fastställda modulationstekniken och kodningstakten och en fördefinierad HARQ-typ. En datatakt i det fysiska skiktet fastställs enligt den fastställda modulationstekniken och kodningstakten och antalet multipla koder som används.

Kanalkodaren 112 utför kodning genom turbokodaren 200 under styrning av styrenheten 122 och utför bitpunktering med punkteraren 216 enligt ett givet punkteringsmönster och matar därmed ut kodade bitar. De kodade bitar som matats ut fràn kanalkodaren 112 tillhandahålls till kanalsammanlagraren 114 där de utsätts för sammanlagring. - ev... u-. av 523 250 8 Sammanlagring är en teknik för att förhindra ett skurfel genom randomisering av ingångsbitarna till spridda datasymboler pà flera platser istället för att koncentrera datasymbolerna på samma plats i en fädningsomgivning. För att förenkla förklaringen antas storleken pà kanalsammanlagraren 114 vara större än eller lika med det totala antalet kodade bitar. Modulatorn 116 symbolavbildar de sammanlagrade kodade bitarna enligt modulationstekniken som tidigare fastställts av styrenheten 122 och en given symbolmätningsteknik. Om modulationstekniken representeras av M, blir antalet I tabell 1 visas modulationstekniker som används i AMCS och antalet bitar kodade bitar som utgör en symbol logfim som utgör en symbol.

Tabell 1 modulationstyp (M) antal bitar som utgör en symbol (logzM) QPSK 2 l6QAM 4 64QAM 6 Kanaldemultiplexorn 118 demultiplexar en symbol som mottagits fràn modulatorn 116 till sà många symboler som antalet multipla koder som tilldelats av styrenheten 122 för höghastighetsdatasymbolöverföring vid en datahastighet som fastställs av styrenheten 122. En spridare 120 sprider de demultiplexerade symbolerna från kanaldemultiplexorn 118 med de tilldelade multipla koderna. De multipla koderna kan innefatta Walsh-koder för identifiering av kanaler. När en fast chiptakt och en fast spridningfaktor (SF) används i höghastighetspaketsändningssystemet är takten av symboler som sänds med en Walsh-kod konstant. För att använda den förutbestämda datatakten är det därför nödvändigt att använda multipla Walsh-koder. För att därför använda den fastställda datatakten är det nödvändigt att använda u-a- .- vu. nu 523 250 9 multipla Walsh-koder. Exempelvis när ett system som använder en chiptakt på 3.84Mcps och en SF på 16 chip/symbol, använder 16QAM och en kanalkodningstakt på 3/4 blir datatakten som kan tillhandahållas med en Walsh- kod 1.08Mbps. När därför 10 Walsh-koder används är det möjligt att sända data vid en datatakt på maximalt .8Mbps. _ Fig 3 visar en struktur hos en mottagare som motsvarar sändaren i fig 1. Med hänvisning till fig 3, avsprider en avspridare 312 mottagen data enligt information om de multipla koder som används, varvid informationen tillhandahålls genom signalering. En kanalmultiplexor 314 multiplexerar den avspridda mottagna datan och tillhandahåller dess utsignal till en demodulator 316. Demodulatorn 316 utför demodulering enligt modulationen som används av sändaren och tillhandahåller LLR-värden (Log Likelihodd Ratio "logsannolikhetskvot”) för symbolerna till en avsammanlagrare 318. Avsammanlagraren 318, som har en struktur som motsvarar den för sammanlagraren 114 i fig 1, utför avsammanlagring på den demodulerade datan och återskapar den ursprungliga datasekvensen. Den avsammanlagrade datan tillhandahålls till en kombinerare 320 där den kombineras med samma tidigare mottagna data i en bitenhet. Om CC används som HARQ sänds samma data vid varje återsändning. I det här fallet är en bufferstyrenhet 302 onödig eftersom kombinering kan utföras med användning av en buffert.

Om emellertid IR används som HARQ kan ett annat redundanspaket skickas vid àtersàndning så att buffertstyrenheten 322 är nödvändig. Buffertstyrenheten 322 tilldelar på rätt sätt buffertar i kombineraren 320 till den mottagna datan så att den mottagna datan kan kombineras med samma tidigare mottagna data. En utsignal från kombineraren 320 tillhandahålls till en kanalavkodare 324. Kanalavkodaren 324 utför avkodning på utsignalen från kombineraren 320 kontrollerar ett CRC-fel .. v n. n-n. ...o o. a525 250 - .--n. - lO för den mottagna datan och sänder en NACK eller ACK- signal till en sändare enligt CRC-checkresultatet. Vid mottagning av NACK-signalen från mottagaren utför sändaren àtersändningsprocessen enligt HARQ. Vid mottagning av ACK-signalen från mottagaren påbörjar emellertid sändaren sändning av ett nytt datapaket.

I sändaren i höghastighetspaketsändningssystemet i fig l antas det att AMCS, som definieras av styrenheten 122 vid ursprunglig sändning av ett datapaket enligt en kanalomgivning, tillämpas även under återsändning utan modifiering. Såsom beskrivits ovan kan en höghastighets- datasändningskanal emellertid utsättas för en ändring i kanalomgivningen även under en HARQ-period på grund av ändringen i antalet UE:er i en cell och dopplerskiftet.

Bibehàllande av modulationstekniken och kodningstakten som används vid ursprunglig sändning bidrager därför till en reduktion i systemprestandan. Av det här skälet över- väger de pågående HSDPA och 1xEV-DV-standardiseringarna att använda AMCS även vid återsändning. V Som ett exempel har en ny teknik som är kapabel att ändra både en modulationsteknik och en kodningstakt vid återsändning föreslagits. Vanligtvis ändras storleken på sändningsbar data enligt en modulationsteknik och en kod- ningstakt, så att den föreslagna nya tekniken möjliggör sändning av data genom att ändra TTI (Time To Interlea- Ving ”tid till sammanlagring”), en minimienhet av behand- lingspaketdata. Därför är den nya tekniken fördelaktig i det att den kan anpassa sig till variationer i kanalom- givningen. Emellertid ökar användningen av den variabla TTI komplexiteten i realisation och signalering. Vidare understödjer den här tekniken endast IR bland HARQ- typerna.

Som ett annat exempel i ett system där CC används som HARQ och en kodningstakt vid återsändning är identisk med en kodningstakt vid ursprunglig sändning och om anta- let tillgängliga koder förändras, ändrar en annan före- slagen teknik en modulationsteknik för àtersändningen för -~. - -.. c-v. en n v~ u-u u. (523 250 ll att anpassa sig till ändringen och àtersänder en del av eller alla de ursprungligen sända paketen enligt den änd- rade modulationstekniken. Under tiden kombinerar en mot- tagare det återsända partiella paketet med det ursprung- ligen sända hela paketet vilket resulterar i en minskning i hela BER för en avkodare. Den här tekniken är fördelak- tig i det att dess realisering och signalering är enkel eftersom den använder en fast TTI och har en egenskap av partiell Chase-kombinering. Även om den här tekniken kan minska BER genom återsändning av en ospecificerad del av den slumpmässigt sammanlagrade datan kombinera den åter- sända partiella datan med det ursprungligen sända hela paketet är en förbättring i en ramfelstakt (FER) restrik- tiv. Dessutom kan den här tekniken understödja endast CC bland HARQ-typerna.

Därför har det i ett kommunikationssystem baserat på en fast TTI funnits behov av en metod för att ändra en modulationsteknik under återsändning oberoende av HARQ- typen som används även om antalet tillgängliga koder för- blir oförändrat och en annan metod för att förbättra sys- temprestandan genom att på rätt sätt välja ett sändnings- paket enligt den ändrade modulationstekniken.

Sammanfattning av uppfinningen Det är därför ett ändamål med föreliggande uppfin- ning att tillhandahålla en datasändtagarapparat och ett förfarande för att förbättra prestandan hos ett radiokom- munikationssystem.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en sändtagarapparat och ett förfarande för att mottaga bitar med en högre sannolikhet i en mottagare för ett mobilkommunikationssystem.

Det är ett ytterligare ändamål med föreliggande upp- finning att i en sändare för ett höghastighetsradiokommu- nikationssystem som understödjer AMCS och HARQ tillhanda- hålla en apparat och ett förfarande för att erhålla en prestandaförbättring i ett system genom att ändra endast en modulationsteknik under återsändning medan man bibe- nu... -... v. -. 35_ 523 250 u v - g; av. »- o nu; n « u 12 häller samma kodningstakt som användes under ursprunglig sändning.

Det är ännu ett ytterligare ändamàl med föreliggande uppfinning att i en sändare för ett höghastighetsradio- kommunikationssystem som understödjer AMCS och HARQ till- handahålla en anordning och ett förfarande för att erhål- la en prestandaförbättring i ett system genom att selek- tivt àtersända ett datasubpaket som är indelat i systema- tiska bitar eller paritetsbitar enligt en modulationstek- nik som behövs under àtersändning.

Det är ännu ett annat ändamål med föreliggande upp- finning att i en mottagare för ett höghastighetsradiokom- munikationssystem tillhandahålla en apparat och ett för- farande för att erhålla en prestandaförbättring genom att selektivt mjukkombinera ett datapaket som selektivt äter- sänds med en modulationsteknik som behövs av en sändare med ett ursprungligen sänt datapaket eller genom att an- vända utsänd redundans.

I enlighet med den första aspekten av föreliggande uppfinning tillhandahålls ett förfarande för àtersändning av kodade bitar genom en sändare som svar pä en àtersänd- ningsbegäran fràn en mottagare i ett mobilkommunikations- system vilket fastställer sändningskodade bitar genom punktering av kodade bitar som matas ut från en kodare vid en given moderkodningstakt enligt ett förutbestämt punkteringsmönster och sänder en ström av symboler som erhållits genom symbolavbildning av de fastställda kodade bitarna med en given modulationsteknik, från sändaren till mottagaren. Förfarandet innefattar fastställande av en modulationsteknik som skall användas vid átersändning som en modulationsteknik som har en lägre modulationsord- ning än en modulationsteknik som används vid ursprunglig sändning; fastställande av ett punkteringsmönster enligt en HARQ-typ (hybridautomatisk àterupprepningsbegäran ”Hy- brid Automatic Repeat Request”) och välja sà många kodade bitar som antalet kodade bitar som kan symbolavbildas ge- nom den fastställda modulationstekniken bland de kodade v. -:ou -523 250 | . n; ~ | ø - o a u 13 bitarna som punkterats av det fastställda punkterings- mönstret ; och symbolavbilda de valda kodade bitarna med den fastställda modulationstekniken och sända de symbol- avbildade kodade bitarna till mottagaren.

I enligt en andra aspekt av föreliggande uppfinning tillhandahålls ett förfarande för àtersändning av kodade bitar av en sändare som svar pà en àtersändningsbegäran från en mottagare i ett mobilkommunikationssystem vilket fastställer sändningskodade bitar genom punktering av ko- dade bitar som matats ut fràn en kodare vid en given mo- derkodningstakt enligt ett förutbestämt punkteringsmöns- ter och sänder en ström med symboler som erhållits genom symbolavbildning av de fastställda kodade bitarna med en given modulationsteknik, fràn sändaren till mottagaren.

Förfarandet innefattar fastställande av en modulations- teknik som skall användas vid àtersändning som en modula- tionsteknik som har en lägre modulationsordning än en mo- dulationsteknik som används vid ursprunglig sändning; att distribuera de sändningskodade bitarna som punkterats ge- nom ett punkteringsmönster motsvarande en HARQ-typ i ett flertal strömmar av underpaket som har en given storlek och att välja så många underpaket som antalet kodade bi- tar som kan vara symbolavbildade med den fastställda mo- dulationstekniken bland strömmarna med underpaket; och att symbolavbilda avkodade bitar som utgör de utvalda un- derpaketen med den fastställda modulationstekniken och sända de symbolavbildade kodade bitarna till mottagaren.

Kort beskrivning av ritningarna Ovanstående och andra ändamål, särdrag och för- delar med föreliggande uppfinning kommer att bli tydli- gare fràn den följande detaljerade beskrivningen när den tas i samband med de vidhängande ritningarna pà vilka: Fig 1 visar en struktur för en sändare i ett konven- tionellt CDMA-mobilkommunikationssystem för höghastig- hetsdatasändning; Fig 2 visar en detaljerad struktur för kanalkodaren i fig 1; 525 250 o-uw- - o l4 Fig 3 visar en struktur för en mottagare som motsva- rar sändaren i fig 1; Fig 4 visare n struktur för en sändare i ett CDMA- mobilkommunikationssystem enligt en utföringsform av fö- religgande uppfinning; Fig 5 visar en struktur för en sändare för ett CDMA- mobilkommunikationssystem enligt en annan utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig 6 visare en struktur för en mottagare motsvaran- de sändaren i fig 5, enligt en utföringsform av förelig- gande uppfinning; Fig 7 visar en metod för att välja sändningsdatapa- ket genom sändaren i fig 4 eller fig 5 under àtersänd- ning, när en kodningstakt är 1/2 och PIR används som HARQ; Fig 8 visar ett förfarande för att välja sändnings- datapaket med sändaren i fig 4 eller fig 5 under äter- sändning, när en kodningstakt är 3/4 och PIR används som HARQ; Fig 9 visare n metod för att välja sändningsdatapa- ket med sändaren i fig 4 eller fig 5 under ätersändning, när en kodningstakt är 1/2 och FIR används som HARQ; Fig 10 visar ett förfarande för att välja sändnings- datapaket med sändaren i fig 4 eller fig 5 under äter- sändning, när en kodningstakt är 3/4 och FIR används som HARQ; Fig 11a visar ett förfarande för att välja sänd- ningsdatapaket med sändaren i fig 4 eller fig 5 under ätersändning, när en kodningstakt är 1/2 och CC används som HARQ; Fig llb visar ett förfarande för att välja sänd- ningsdatapaket med sändaren i fig 4 eller fig 5 under ätersändning, när en kodningstakt är 3/4 och CC används som HARQ; Fig 12 visar en process för att sända datapaket ge- nom en ändrad modulationsteknik i sändaren i fig 4; s2s 250 Fig 13 visar en process för att sända sända datapa- ket med en ändrad modulationsteknik i sändaren i fig 5; Fig 14 visar ett meddelandeprocessflöde för fallet där modulationstekniken inte ändras i ett CDMA- mobilkommunikationssystem för höghastighetsdatasändning; Fig 15 och 16 visar data- sändning/mottagningsprocesser i ett mobilkommunikations- system som understödjer PIR; och Fig 17 och 18 visar datasänd- ning/mottagningsprocesser i ett mobilkommunikationssystem som understödjer CC.

Detaljerad beskrivning av den föredragna utföringsformen En föredragen utföringsform av föreliggande uppfin- ning kommer att beskrivas här nedan med hänvisning till de vidhängande ritningarna. I den följande beskrivningen beskrivs välkända funktioner och konstruktioner inte i detalj eftersom det skulle dölja uppfinningen i onödig detalj.

Föreliggande uppfinning tillhandahåller en datasänd- tagaranordning och ett förfarande för att förbättra pá- litligheten för sändningsdata i ett CDMA-mobilkommunika- tionssystem. Speciellt tillhandahåller uppfinningen flera utföringsformer av en datasändtagaranordning och ett för- farande för att förbättra systemprestandan genom att tillåta en ändring i en modulationsteknik under ätersänd- ning och att styra ett sändningsdatapaket enligt en änd- rad modulationsteknik i ett höghastighetspaketdatasänd- ningssystem som understödjer AMCS och HARQ.

Häri kommer en detaljerad beskrivning att göras av en anordning och ett förfarande för att tillàta en änd- ring i en modulationsteknik under ätersändning oberoende av HARQ-typen som används även om antalet tillgängliga koder förblir oförändrat i ett kommunikationssystem base- rat pà en fast TTI. Dessutom kommer en detaljerad be- skrivning att göras av en apparat och ett förfarande för att förbättra systemprestanda genom att pà rätt sätt väl- ja ett sändningspaket enligt en ändrad modulationsteknik. lO 523 250 16 Dvs. att hänvisning kommer att göras till en anordning och ett förfarande för användning av en modulationsteknik som har en modulationsordning som är lägre än modula- tionstekniken som används vid ursprunglig sändning vid återsändningsbegäran från en UE, snarare än att bibehålla modulationstekniken som används vid ursprunglig sändning och att på rätt sätt välja en del av det sändbara datapa- ketet enligt den ändrade modulationstekniken.

Nu kommer en detaljerad beskrivning av föreliggande uppfinning att göras med hänvisning till de vidhängande ritningarna. Även om föreliggande uppfinning tillhandahåller fle- ra utföringsformer kommer endast två av dem att beskrivas häri för enkelhets skull. Föreliggande uppfinning kommer att beskrivas med hänvisning till olika utföringsformer där en kanalkodare understöder en kodningstakt på 1/2 och 3/4 och en modulator understödjer en modulationsteknik på QPSK och 16 QAM. Exempelvis använder modulatorn 16QAM vid ursprunglig sändning och ändrar modulationstekniken till QPSK vid àtersändning. Om modulatorn använder modula- tionstekniken 64QAM vid ursprunglig sändning kommer den så klart att använda modulationsteknik på 16 QAM vid àtersändning. Dessutom kan utföringsformerna tillämpas på alla HARQ-typer.

Första utföringsformen av sändaren Fig 4 visar en struktur för en sändare i ett CDMA- mobilkommunikationssystem enligt en utföringsform av fö- religgande uppfinning. Även om det inte visas har en tur- bokodare, en kanaldemultiplexor och en spridare i sända- ren i fig 4 samma struktur och funktion som de motsvaran- de elementen i sändarna i fig 1 och 2, så en detaljerad beskrivning därav kommer inte att tillhandahållas.

Med hänvisning till fig 4, lagras kodade bitar som alstrats genom kodning av ingàngsdata vid en moderkod- ningstakt för en turbokodare (ej visad) i en buffert 402.

De kodade bitarna punkteras på rätt sätt med en punktera- re 404 enligt information om en kodningstakt och en vald -_ u~., -.Q uu :523 250 17 HARQ-typ, som tillhandahålls från en styrenhet 412. Punk- teraren 404 använder ett punkteringsmönster för att punk- tera de kodade bitarna enligt HARQ-typen. Om HARQ-typen exempelvis är CC kommer punkteringsmönstret som används vid àtersändning att vara identiskt med modulationstekni- ken som används vid ursprunglig sändning. Om HARQ-typen emellertid är PIR eller FIR kommer punkteringsmönstret som används vid återsändning att vara skilt från modula- tionstekniken som används vid ursprunglig sändning. Om HARQ-typen är PIR använder punkteraren 404 ett ätersänd- ningspunkteringsmönster för att mata ut ursprungligen sända systematiska bitar och nya paritetsbitar. Om HARQ- typen är FIR, använder punkteraren 404 ett ätersändnings- punkteringsmönster för att mata ut endast de nya pari- tetsbitarna. Emellertid är antalet kodade bitar som matas ut från punkteraren 404 konstant vid både ursprunglig sändning och àtersändning. Eftersom antalet kodade bitar kan vara skilt från antalet databitar som slutligen skall sändas i ett fysiskt skikt måste taktanpassning utföras efter punkteringen för att anpassa antalen. För enkelhe- tens skull kommer taktanpassning inte att beskrivas häri.

Utsignalen från punkteraren 404 är data som har storleken som motsvarar kodningstakten och en modulationsteknik som fastställts under ursprunglig sändning och de kodade bi- tarna som matas ut från turbokodaren punkteras enligt nämnda HARQ.

En återsändningsmasksektion 406 väljer äter igen ut en del av de punkterade kodade bitarna. Vid ursprunglig sändning tillhandahåller àtersändningsmasksektionen 406 exempelvis de intakta kodade bitarna frän punkteraren 404 till en sammanlagrare 408. Detta beror på att vid den ur- sprungliga sändningen fastställdes först de kodade bitar- na som skulle sändas av punkteraren 404. När modulations- tekniken ändras under återsändning väljer ätersändnings- masksektionen 406 emellertid endast en del av de kodade bitarna som tillhandahålls från punkteraren 404 enligt den ändrade modulationstekniken. Speciellt när en làgord- q ouoooo lO 523 250 18 ningsmodulationsteknik används under àtersändning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning är en mängd data som kan àtersändas minskad. Därför mäste àtersänd- ningsmasksektionen 406 välja en del av de kodade bitarna som matas ut fràn punkteraren 404 enligt den ändrade mo- dulationstekniken. Föreliggande uppfinning tillhandahål- ler ett förfarande för att välja kodade bitar fràn punk- teraren 404 baserat pà den tidigare bestämda HARQ-typen och den ändrade modulationstekniken. Exempelvis alstrar återsändningsmasksektionen 406 under styrning av styren- heten 412 en given maskfunktion och maskar de kodade bi- tarna fràn punkteraren 404 enligt den alstrade maskfunk- tionen för att därigenom mata ut de önskade kodade bitar- na.

De kodade bitarna som matas ut fràn àtersändnings- masksektionen 406 tillhandahålls till en modulator 410 efter att den sammanlagrats av sammanlagraren 408.

Modulatorn 410 utför modulation pà de kodade bitarna från sammanlagraren 408 enligt den ändrade modulations- tekniken under àtersändning. Exempelvis modulerar modula- torn 410 de kodade bitarna med l6QAM vid ursprunglig sändning och modulerar de kodade bitarna med QPSK vid àtersändning. Om modulationstekniken som används vid ur- sprunglig sändning är 64QAM, kommer modulationstekniken som används vid àtersändning att vara l6QAM. Även om en symbol innefattar fyra kodade bitar vid ursprunglig sänd- ning innefattar en symbol därför tvà kodade bitar vid àtersändning. Som ett resultat sänds endast hälften av de kodade bitarna som sänts vid ursprunglig sändning under ätersändning.

I fig 4, är punkteraren 404 för att punktera de ko- dade bitarna som alstrats vid en moderkodningstakt och àtersändningsmasksektion 406 för att selektivt mata ut de kodade bitarna fràn punkteraren 404 fysiskt separerade.

Emellertid kan maskätersändningsfunktionen 406 kombineras I det här fallet mäste den kombine- rade strukturen styras pä rätt sätt för att välja ut de med punkteraren 404. -523 250 19 kodade bitarna enligt den nämnda modulationstekniken un- der àtersändning.

Den konventionella mottagaren som visas i fig 3 kan användas som en mottagare motsvarande sändaren i fig 4.

Dvs. att data som sänds av en förutbestämd HARQ~typ kan lagras eller kombineras under styrning av buffertstyren- heten 322, oberoende av huruvida HARQ-typen är CC eller IR. Här måste buffertstyrenheten 322 i mottagaren känna igen information pà kodningstakten, modulationstekniken och HARQ-typen som används av sändaren. höver buffertstyrenheten 322 information om antalet åter- sändningar och ett redundansnummer.

Fig 12 visar en sändningsprocess för àtersändning genom en ändrad modulationsteknik under àtersändning i ett CDMA-mobilkommunikationssystem enligt en utförings- I vissa fall be- form av föreliggande uppfinning. Sändningsprocessen i fig 12 utförs av sändaren i fig 4.

I fig 12 när en kodningstakt och en modulationstek- nik är fastställda pà rätt sätt av ett övre skikt vid ur- sprunglig sändning utför turbokodaren kodning därefter och utför punktering enligt ett punkteringsmönster som fastställs baserat pà den valda kodningstakten och HARQ- typen.

Med hänvisning till fig 12 i steg 1210 fastställer sändaren en kodningstakt R som skall användas vid ur- sprunglig sändning eller àtersändning och en mängd Mimed data som sänds vid ursprunglig sändning. Efter att ha fastställt R och Mi kanalkodar sändaren i steg 1212 sänd- ningsdata vid en moderkodningstakt och matar ut kodade bitar. Efter kodningen punkterar sändaren de kodade bi- tarna med ett förutbestämt punkteringsmönster i steg 1214. Punkteringsmönstret kan fastställas enligt HARQ- typen som används vid ursprunglig sändning eller àter- sändning. Vidare innefattar en operation i steg 1214 taktmatchning. den aktuella sändningen är ursprunglig sändning eller àtersändning (Re_Tx).

Om det fastställs i steg 1216 att Sändaren fastställer i steg 1216 huruvida “LE -ll 523 250 den aktuella sändningen är àtersändning, väljer sändaren i steg 1218 en del av de kodade bitarna som punkterats enligt den förutbestämda Mi och modulationstekniken som fastställs att användas vid àtersändning. Den här opera- tionen kallas en maskningsprocess. Om maskningsprocessen avslutas eller om den aktuella sändningen är ursprunglig sändning fortsätter sändaren till steg 1220 där de punk- terade kodade bitarna eller de maskade kodade bitarna ka- nalsammanlagras. Efter kanalsammanlagringen fastställer sändaren äter igen i steg 1222 huruvida den aktuella sändningen är àtersändning. Om det fastställs att den ak- tuella sändningen är àtersändning fortsätter sändaren till steg 1224. I annat fall om det fastställs att den aktuella sändningen är ursprunglig sändning fortsätter sändaren till steg 1226. I steg 1224 dä en làgordningsmo- dulationsteknik används vid àtersändning sätter sändaren en mängd Mr med data som kan sändas till en halva av Mi, dvs. M¿x0,5. Här kan en konstant multiplicerad med Mi för att fastställa Mr definieras som en kvot av antalet bitar som kan avbildas per symbol med den tidigare använda mo- dulationstekniken till antalet bitar som kan avbildas per symbol med den valda modulationstekniken. Konstanten ”0.5” betyder att antalet kodade bitar som kan avbildas till en symbol reduceras till hälften på grund av änd- ringen i modulationsteknik. Emellertid sätter sändaren Mr till Mi i steg 1226. Efter fastställande av Mr, utför sän- daren modulation pà utvalda kodade bitar i steg 1228. Mo- dulationen utförs genom symbolavbildning enligt den för- utbestämda modulationstekniken. Efter modulationen spri- der sändaren i steg 1230 den modulerade signalen med mul- tipla Walsh-koder och sänder den spridda signalen till en mottagare.

För att sammanfatta utför sändaren vid ursprunglig sändning kanalsammanlagring pà de intakta punkterade ko- dade bitarna, modulerar de sammanlagrade kodade bitarna genom symbolavbildning baserat pà den fastställda modula- tionstekniken och frekvenssprider de modulerade kodade p-va n.~. va ; 523 250 --va- » 21 bitarna med användning av förutbestämda Walsh-koder. Vid àtersändning àterpunkterar sändaren emellertid de punkte- rade kodade bitarna enligt den fastställda modulations- tekniken innan sammanlagring och modulerar de sammanlag- rade kodade bitarna med användning av en modulationstek- nik som har en ett steg lägre modulationsordning än modu- lationstekniken som används vid ursprunglig sändning.

Andra utföringsformen av sändare.

Fig 5 visar en struktur för en sändare för ett CDMA- mobilkommunikationssystem enligt annan utföringsformen av föreliggande uppfinning. Som i utföringsformen som visas i fig 4 visar fig 5 också endast elementen som är anord- nade mellan bufferten och modulatorn i sändaren.

Med hänvisning till fig 5, lagras kodade bitar som alstras genom kodning av ingàngsdata vid en moderkod- ningstakt för en turbokodare (ej visad) i en buffert 502.

De kodade bitarna punktera lämpligt av en punkterare 504 enligt information om en kodningstakt och en utvald HARQ- typ som tillhandahàlls fràn en styrenhet 520. Punkteraren 504 använder ett punkteringsmönster för punktering av de kodade bitarna enligt HARQ-typen. När HARQ-typen är CC eller PIR innefattar en utsignal fràn punkteraren 504 ett systematiskt underpaket som endast har de systematiska bitarna och ett paritetsunderpaket som endast har pari- tetsbitarna vid varje àtersändning. Här när HARQ-typen är CC förblir paritetsunderpaketet som matats ut frän punk- teraren 504 oförändrat vid både ursprunglig sändning och àtersändning. När HARQ-typen emellertid är PIR är_pari- tetsunderpaketet vid ursprunglig sändning skilt fràn un- derpaketet vid àtersändning. När HARQ-typen dessutom är FIR matar punkteraren 504 ut ett systematiskt underpaket och ett paritetsunderpaket vid ursprunglig sändning och matar endast ut ett annat paritetsunderpaket vid äter- sändning. Underpaketet kan definieras som en kodad bit- ström med en specificerad storlek, innefattande systema- tiska bitar eller paritetsbitar. ~ u-ø- o-s u» u- 523 250 22 En paketdistribuerare 506 distribuerar underpaketen fràn punkteraren 504 till ett flertal sammanlagrare 508 enligt en kodningstakt. Om kodningstakten exempelvis är l/2 är ett systematiskt underpaket identiskt i storlek med ett paritetsunderpaket (vid varje sändning i CC och PIR och vid ursprunglig sändning i FIR) eller så är tvà olika paritetsunderpaket identiska med varandra i storlek (vid àtersändning i FIR) sä att paketdistribueraren 506 distribuerar underpaketen till sammanlagrarna 508. När kodningstakten emellertid är 3/4 är storleken pà ett sys- tematiskt underpaket tre gånger större än storleken pà ett paritetsunderpaket (vid varje sändning i CC och PIR och vid ursprunglig sändning i FIR) distribuerar paket- distribueraren 506 separat de systematiska underpaketen och paritetsunderpaketen. I fallet med àtersändning med FIR, kan paritetsunderpaketet delas ut jämnt för distri- bution eftersom ett sändningspaket innefattar endast pa- ritetsunderpaketet. Underpaketen som distribuerats med paketdistribueraren 506 sammanlagras oberoende av varand- ra med sammanlagraren 508 och tillhandahålls sedan till en paketväljare 510. Även om sammanlagrarna 508 häri är fysiskt åtskilda i tvà sammanlagrare behöver de inte vara separerade fysiskt. I det här fallet kan en enda samman- lagrare vara logiskt separerad genom enkel modifiering av dess läs/skrivmekanism.

Paketväljaren 508 fastställer en mängd med àtersänd- ningsdata baserat pä information om en modulationsteknik som används vid ursprunglig sändning, en modulationstek- nik som skall användas vid àtersändning och antalet àter- sändningar och väljer sedan kodade bitar fràn den första sammanlagraren och den andra sammanlagraren enligt den fastställda datamängden. De kodade bitarna som valts av paketväljaren 508 tillhandahålls till en modulator 512.

Under àtersändning matar paketväljaren 510 endast ut de systematiska bitarna eller endast paritetsbitarna eller matar ut de systematiska bitarna och paritetsbitarna i kombination. Exempel pä ett paketvalsmönster med paket- 1523 250 23 väljaren 510 visas i fig 7 till 11. En detaljerad be- skrivning av paketurvalsmönstret kommer att ges senare.

De kodade bitarna som matas ut fràn paketväljaren 510 av- bildas i en symbol genom symbolavbildning enligt den för- utbestämda modulationstekniken och sprids med användning av de förutbestämda multipla koderna innan de sänds.

Styrenheten 520 styr drift av varje element i sända- ren enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

För det första fastställer styrenheten 520 en kodnings- takt och en modulationsteknik baserat pà information om den aktuella kanalomgivningen och en nedlänk som sänts av mottagaren under ursprunglig sändning och styr kodaren att koda sändningsdata vid den förutbestämda kodningstak- ten. Dessutom styr styrenheten 520 paketväljaren 510 och modulatorn 512 enligt den förutbestämda modulationstekni- ken. Styrenheten 520 styr en kanaldemultiplexor (ej vi- sad) genom att fastställa antalet nödvändiga Walsh-koder baserat på den fastställda kodningstakten och modula- tionstekniken.

Fig 13 visar en sändningsprocess för àtersändning av en ändrad modulationsteknik under àtersändning i ett CDMA-mobilkommunikationssystem enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning. Sändningsprocessen i fig 13 ut- förs av sändaren i fig 5.

I fig 13 när en kodningstakt och en modulationstek- nik har fastställts pà lämpligt sätt av ett övre skikt vid ursprunglig sändning utför turbokodaren kodning där- efter och utför punktering enligt ett punkteringsmönster som fastställts baserat pà den utvalda kodningstakten och HARQ-typen.

Med hänvisning till fig 13 i steg 1310 fastställer sändaren en kodningstakt R som skall användas vid ur- sprunglig sändning eller àtersändning och en mängd Mi av data som sänds vid ursprunglig sändning. Efter att ha fastställt R och Mi kanalkodar sändaren i steg 1312 sänd- ningsdata vid en moderkodningstakt och matar ut kodade bitar. Efter kodningen punkterar sändaren de kodade bi- _ v _, ,,,, .».~ --v - 0 lO oønm 523 250 ï_"ü_"M,,,¿, 24 tarna enligt ett förutbestämt punkteringsmönster i steg 1314. Punkteringsmönstret kan fastställas enligt HARQ- typen som används vid ursprunglig sändning eller àter- sändning. Vidare innefattar en operation i steg 1314 taktanpassning. I steg 1316 distribuerar sändaren de ko- dade bitarna i systematiska underpaket som innefattar systematiska bitar och paritetsunderpaket som innefattar paritetsbitar. Efter distributionen av de kodade bitarna kanalsammanlagrar sändaren det distribuerade systematiska underpaketet och paritetsunderpaketet i steg 1318. Efter kanalsammanlagringen fastställer sändaren i steg 1320 hu- ruvida aktuell sändning är àtersändning. Om den aktuella sändningen är àtersändning fortsätter sändaren till steg 1322. I annat fall om den aktuella sändningen är ur- sprunglig sändning fortsätter sändaren till steg 1324. I steg 1324 sätter sändaren M, till Mi och fortsätter sedan till steg 1330.

I steg 1322 sätter sändaren en mängd Mr med data som kan sändas under àtersändning till hälften av Midvs M¿xO.5. Detta beror pà att modulationstekniken som an- vänds vid àtersändning har en lägre modulationsordning än modulationstekniken som används vid ursprunglig sändning och den mängd data som kan sändas genom làgordningsmodu- lationstekniken är reducerad. Efter fastställande av M, i steg 1322 väljer sändaren underpaket som skall sändas bland underpaketen som matats ut frän kanalsammanlagraren i steg 1326. Exempelförfarande för val av underpaket som skall sändas kommer att beskrivas senare. Efter val av underpaketen som skall sändas utför sändaren i steg 1328 modulation pà underpaketen som fastställts av steget 1324 eller underpaketen som valts i steget 1326. Modulationen utförs genom symbolavbildning motsvarande den fastställda modulationstekniken. Efter modulationen sprider sändaren i steg 1330 den modulerade signalen med multipla Walsh- koder och sänder den spridda signalen till en mottagare.

För att summera kan den punkterade datan som matas ut av steg 1314 separeras i ett systematiskt underpaket 2525 250 och paritetsunderpaket eller olika paritetsunderpaket en- ligt HARQ-typen och sändaren distribuerar pà lämpligt sätt underpaketen till två kanalsammanlagrare och samman- lagrar separat de distribuerade underpaketen. Vid ur- sprunglig sändning moduleras den helt sammanlagrade datan med en tidigare fastställd modulationsteknik. Här kan prestanda förbättras med en symbolavbildningsmetod. Vid àtersändning är emellertid den mängd data som kan äter- sändas reducerad pà grund av en ändring i modulationstek- niken till en modulationsteknik som har en ett steg lägre modulationsordning sä underpaketen mäste väljas ut pà lämpligt sätt enligt den ändrade modulationstekniken och den fastställda HARQ-typen.

Första utföringsformen av mottagare Fig 6 visar en struktur för en mottagare motsvarande sändaren i fig 5, enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning. I fig 6 tillhandahålls en avspridare 602, en demodulator 606 och en styrenhet 620 med information om en kodningstakt, en modulationsteknik, en Walsh-kod som används, ett redundanspaketnummer och antalet ätersänd- ningar över en nedlänkstyrkanal och elementen utför föl- jande operationer baserat pà den tillhandahàllna informa- tionen.

Med hänvisning till fig 6 avsprids en mottagen data- symbol, vilken frekvensspreds av sändaren i fig 5 med multipla Walsh-koder före sändning i ett flertal sänd- ningssymbolströmmar av en avspridare 602 med de multipla Walsh-koderna, som används av sändaren. Mottagaren kan förses med de multipla Walsh-koderna som används i sända- ren baserat pà Walsh-kodinformation, som signaleras över en nedlänkkanal. Sändningssymbolströmmarna som avsprids med avspridaren 602 multiplexeras till en sändningssym- bolström av en kanalmultiplexor 604 och den multiplexera- de sändningssymbolströmmen tillhandahålls till en demodu- lator 606. Demodulatorn 606 utför demodulation pà sänd- ningssymbolströmmen med en demodulationsteknik motsvaran- de modulationstekniken som signalerats över nedlänkkana- v.-- ~. . - v v .... n... u- l0 523 250 m-fi ,,m 26 len. Demodulatorn 606 matar ut LLR-värden för de demodu- lerade symbolerna.

En distribuerare 608 distribuerar LLR-värdena för symbolerna som demodulerats av modulatorn 606 till mot- svarande avsammanlagrare 610 enligt ett val av en paket- styrenhet 620 på ingångsdatakarakteristiken (systematiska underpaket eller paritetsunderpaket eller en kombination av det systematiska underpaketet och paritetsunderpake- tet). Avsammanlagrarna 10 motsvarar sammanlagrarna 508 i sändaren i fig 5 och innefattar två oberoende avsamman- lagrare. Den första och andra avsammanlagraren avsamman- lagrar de systematiska bitarna och paritetsbitarna som tillhandahålls från distribueraren 608. Eftersom ett av- sammanlagringsmönster som används av avsammanlagrarna 610 har en motsatt ordning jämfört med avsammanlagringsmönst- ret som används i avsammanlagraren 508 i fig 5 måste sam- manlagringsmönsterinformation tillhandahållas tidigare till mottagaren. Såsom beskrivits med hänvisning till sändaren behöver inte avsammanlagrarna 610 vara fysiskt separerade utan kan vara logiskt separerade. Därför är den totala storleken konstant.

En paketkombinerare 612 kan innefatta en buffert som har samma storlek som ett maximalt tillåtet redundanspa- ket när FIR används som HARQ. Dvs. att bufferten har en storlek som är tillräckligt stor för att lagra ett syste- matiskt underpaket och ett flertal paritetsunderpaket.

När data som har samma egenskaper distribueras av distri- bueraren 608 vid varje återsändning kombineras den åter- sända datan med data som lagrats i den motsvarande buf- ferten. Om modulationstekniken emellertid ändras under återsändning ändras också storleken pà den återsända da- tan så att det är möjligt att minska en erforderlig stor- lek på bufferten. Om FIR eller PIR väljs som HARQ minskas frekvensen för användning av en buffert för paritetsun- derpaketet ytterligare och om CC väljs som HARQ kommer endast bufferten för det systematiska underpaketet att användas. Eftersom det återsända systematiska underpake- f 53 lO .oss o: .una 523 250 _. veva: o ~ anno . o 6 27 tet eller det partiella paritetsunderpaketet här module- rades genom en làgordningsmodulationsteknik är en pålit- lighet hos data avsevärt ökad jämfört med under den ur- sprungliga sändningen. Ãven om data är partiellt kombine- rad kan kombineringseffekten därför framstå mycket hög.

Sammanfattningsvis förbättrar utsignalen från paketkombi- neraren 612 avkodningsprestanda hos en kanalavkodare 614 och ökar därmed genomströmning hos systemet.

Paketstyrenheten 620 styr distribueraren 608 enligt information om HARQ-typen som används av sändaren, ett redundansnummer och antalet àtersändningar så att den de- modulerade datan kan avsammanlagras pà lämpligt sätt.

Dessutom styr paketstyrenheten 620 paketkombineraren 612 så att kombineringen mellan de motsvarande paketen kan utföras av paketkombineraren 612.

Kanalavkodaren 614 kan delas in i en avkodare och CRC-kontrollanordning enligt dess funktion. Avkodaren mottager kodade bitar som innefattar de systematiska bi- tarna och paritetsbitarna som matats ut fràn paketkombi- neraren 612 och matar ut önskade bitar genom att avkoda de kodade bitarna med en förutbestämd avkodningsteknik.

En teknik för att mottaga de systematiska bitarna och pa- ritetsbitarna och avkodning av de systematiska bitarna används som den förutbestämda avkodningstekniken. Avkod- ningstekniken fastställs enligt kodningstekniken som har använts av sändaren. Som för de avkodade utgängsbitarna fràn avkodaren kontrolleras en CRC som lagts till av sän- daren under àtersändning för att fastställa huruvida ett fel inträffat i de avkodade bitarna. Om det fastställs att inget fel inträffar i de avkodade bitarna matar ka- nalavkodaren 614 ut de avkodade bitarna och sänder dem till sändaren som en svarssignal ACK för att bekräfta mottagande av bitarna. Om det emellertid är fastställt att ett fel inträffar i de avkodade bitarna sänder kanal- avkodaren 614 en svarssignal NACK till sändaren för att begära àtersändning av bitarna. Bufferten i paketkombine- raren 612 är antingen initialiserad eller bibehåller det .- .- .. www. www. u- 523 250 28 aktuella tillstàndet enligt den utsända svarssignalen ACK/NACK. Dvs. att när ACK-signalen sänds initieras buf- ferten för att mottaga ett nytt paket och när NACK- signalen sänds bibehåller bufferten sitt aktuella till- stånd för att förbereda för kombinering med ett ätersänt paket.

Innan en detaljerad beskrivning av föredragna utfö- ringsformer av föreliggande uppfinning kommer en kortfat- tad beskrivning av utföringsformer att göras här nedan.

En första utföringsform föreslår en sändare och en mottagare för att understödja en moduleringsteknik som har en lägre moduleringsordning än moduleringstekniken som används vid ursprunglig sändning under àtersändning i ett CDMA-mobilkommunikationssystem som understödjer en kodningstakt pä 1/2 och PIR-typen HARQ. Exempelvis an- vänds l6QAM som moduleringsteknik för ursprunglig sänd- ning och QPSK används som en moduleringsteknik för àter- sändning. Specifikt föreslår den här utföringsformen ett förfarande för att välja sändningsdata enligt den ändrade moduleringstekniken under àtersändning och ett förfarande för att effektivt kombinera den sända datan.

En andra utföringsform föreslår en sändare och en mottagare för understödjande av en moduleringsteknik som har lägre moduleringsordning än moduleringstekniken som används vid ursprunglig sändning under àtersändning i ett CDMA-mobilkommunikationssystem som understödjer en kod- ningstakt pä 3/4 och PIR-typen HARQ. Exempelvis används 16QAM som en moduleringsteknik för ursprunglig sändning och QPSK används som en moduleringsteknik för àtersänd- ning. Specifikt föreslàr den här utföringsformen ett för- farande för att välja sändningsdata enligt den ändrade moduleringstekniken under àtersändning och ett förfarande för att effektivt kombinera den utsända datan.

En tredje utföringsform föreslär en sändare och en mottagare för understödjande av en moduleringsteknik som har en lägre moduleringsordning än moduleringstekniken som används vid ursprunglig sändning under àtersändning i mv.. -- vu nu av eu u.- l5 523 250 t.j ," M,.n -anou- - 29 ett CDMA-mobilkommunikationssystem som understödjer en kodningstakt pà l/2 och FIR-typen HARQ. Exempelvis an- vänds l6QAM som en moduleringsteknik för ursprunglig sändning och QPSK används som en moduleringsteknik för àtersändning. Specifikt föreslår den här utföringsformen ett förfarande för att välja ut sändningsdata enligt den ändrade moduleringstekniken under àtersändning och ett förfarande för att effektivt kombinera den sända datan.

En fjärde utföringsform föreslår en sändare och en mottagare för att understödja en moduleringsteknik som har en lägre moduleringsordning än moduleringstekniken som används vid den ursprungliga sändning under àtersänd- ning i ett CDMA-mobilkommunikationssystem som understöd- jer en kodningstakt pà 3/4 och FIR-typen HARQ. Exempelvis används l6QAM som en moduleringsteknik för ursprunglig sändning och QPSK används som en moduleringsteknik för àtersändning. Specifikt föreslår den här utföringsformen ett förfarande för att välja sändningsdata enligt den ändrade moduleringstekniken under àtersändning och ett förfarande för att effektivt kombinera den sända datan.

En femte utföringsform föreslär en sändare och en mottagare för att understödja en moduleringsteknik som har lägre en moduleringsordning än moduleringstekniken som används vid ursprunglig sändning under àtersändning i ett CDMA-mobilkommunikationssystem som understödjer en kodningstakt pà 1/2 och CC-typen HARQ. Exempelvis används l6QAM som en moduleringsteknik för ursprunglig sändning och QPSK används som en moduleringsteknik för àtersänd- ning. Specifikt föreslår den här utföringsformen ett för- farande för val av sändningsdata enligt den ändrade modu- leringstekniken under àtersändning och ett förfarande för effektiv kombinering av den sända datan.

En sjätte utföringsform föreslår en sändare och en mottagare för att understödja en moduleringsteknik som har en lägre moduleringsordning än moduleringstekniken som används vid ursprunglig sändning under àtersändning i ett CDMA-mobilkommunikationssystem som understödjer en . ~ v u -. ...v - u- u-fl, --. o- 523 250 kodningstakt pà 3/4 och CC-typen HARQ. Exempelvis används l6QAM som en moduleringsteknik för ursprunglig sändning och QPSK används som en moduleringsteknik för ätersänd- ning. Specifikt föreslär den här utföringsformen ett för- farande för val av sändningsdata enligt den ändrade modu- leringstekniken under àtersändning och ett förfarande för effektiv kombinering av den sända datan.

Nu kommer en beskrivning av utföringsformerna att ges med hänvisning till de vidhängande ritningarna.

' Först kommer hänvisning att göras till en mängd data som verkligen skall skickas i fallet där en module- ringsteknik ändras under àtersändning i utföringsformer- na. Om en moduleringsteknik vid ursprunglig sändning är definierad som Mi, en moduleringsteknik vid ätersändning som Mr, antalet databitar som sänds vid ursprunglig sänd- ning som Di och antalet databitar som mäste skickas un- der ätersändning som Dr ges följande relationer a=1L2Ä . . . . . . . . . ”(1) logzbl, zi-axp, . . . . . . . . . .. (2) I ekvationerna (1) och (2) sätts en parameter Mi eller M, motsvarande var och en av moduleringsteknikerna till 64 för 64QAM, 16 för 16QAM och 4 för QPSK. Om en mo- duleringsteknik vid ursprunglig sändning är 16QAM och en moduleringsteknik vid ätersändning är QPSK i utförings- formerna noteras det därför fràn ekvation (1) att en mängd data som kan àtersändas inte är mer än 1/2 av mäng- den data som sänds vid ursprunglig sändning. I ekvation (1), indikerar a en kvot mellan en mängd data som kan n oaqog.) w n ~ a - - v. v-.. av v. am.. u-v. u. »523 250 31 átersändas och en mängd data som kan sändas vid ursprung- lig sändning. Om a beräknas, beräknas mängden Dr med data som skall àtersändas genom att ersätta a och Di i ekva- tion (2). l. Första utföringsformen (kodningstakt 1/2, PIR) I den första utföringsformen är en kodningstakt 1/2 och PIR används som HARQ. Dessutom antas det att module- ringsteknikerna vid ursprunglig sändning och àtersändning är 16QAM respektive QPSK. Vidare antas det att antalet Walsh-koder som används vid àtersändning är lika med an- talet Walsh-koder som används vid ursprunglig sändning.

I den här utföringsformen kommer endas tre paritets- underpaket att tas i beaktande av bekvämlighetsskäl. I var och en av tabellerna som visas i fig 7 till l1B, be- tyder ”O” ett underpaket som sänds när en modulationstek- nik vid àtersändning är identisk med en modulationsteknik vid àtersändning, medan ”X” representerar ett underpaket som valts när en modulationsteknik ändras vid àtersänd- ning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Pig 7 visar underpaket som kan väljas när en modula- tionsteknik ändras under àtersändning i àtersändnings- masksektionen 406 i fig 4 eller paketväljaren 510 i fig .

Först kommer en beskrivning att ges av fem olika fall i fig 7 där samma modulationsteknik används både vid ursprunglig sändning och ätersändning. I fig 7 represen- teras underpaket som sänds vid den ursprungliga sändning- en och àtersändningen med "O". I det här fallet visas ett förfarande för att utbyta meddelanden mellan en nod B och en UE i fig 14.

Eftersom kodningstakten är 1/2 och PIR används som HARQ är ett systematiskt underpaket och ett paritetsun- derpaket som skickas vid varje sändning identiska med varandra i storlek. Dvs. att underpaketen (S,P1) sänds vid ursprunglig sändning och underpaketen sänds i ord- ningen av (S,P2) och (S,P3) vid àtersändning. Här repre- senterar P1, P2 och P3 redundansunderpaket och typerna av - cum.. a; 523 250 32 möjliga redundansunderpaket kan fastställas pà olika sätt enligt en kodningstakt och ett punkteringsmönster hos en turbokodare i användning. Vid mottagning av de ursprung- ligen sända och àtersända systematiska underpaketen och paritetsunderpaketen utför en mottagare i UE kombinering mellan likadana systematiska underpaket eller mellan li- kadana paritetsunderpaket. Detta visas i fig 14. Dessutom utför mottagaren kombinering mellan underpaketen repre- senterade av ”O” eller ”X” i samma rad i varje tabell som visas i fig 7. Även om underpaketen som skall sändas med sändaren kan väljas pà olika sätt enligt en utföringsform av före- liggande uppfinning visar fig 7 endast 5 typiska exempel.

Fall 1 visar ett förfarande för àtersändning av en- dast systematiska underpaket för kombinering medan man ignorerar redundansparitetsunderpaket även om HARQ-typen är PIR. Fall l är ofördelaktigt i det att det kan utveck- la starka punkter för PIR i termer av en giltig kodnings- förstärkning men den kan avsevärt öka en kombinerad för- stärkning hos de systematiska underpaketen. Dessutom bi- drager fall 1 till förenkling av en hàrdvarustruktur ef- tersom den arbetar som om HARQ-typen var CC.

Fall 2 visar ett förfarande för val av systematiska underpaket för kodade bitar som matas ut från en punkte- rare och alla alstrade redundansparitetsunderpaket under àtersändning. Fall 2 är fördelaktigt i det att den kan erhålla både en kombineringsförstärkning för det systema- tiska underpaketet och en kodningsförstärkning för sänd- ning av olika redundansparitetsunderpaket.

Fall 3 visar ett förfarande för att omväxlande välja ett systematiskt underpaket och olika redundansparitets- underpaket vid varje àtersändning och sända de valda un- derpaketen. Fall 3 kan kompensera en förstärkning efter- som den ökar en kombineringsförstärkning för det systema- tiska underpaketet. Här bör det noteras i alla de föregå- ende och följande fallen att en moduleringsteknik för àtersändning är QPSK. Om moduleringstekniken vid ur- s2s 250 a n u | f. 33 sprunglig sändning var 64QAM skulle en moduleringsteknik för återsändning givetvis bli l6QAM, en moduleringsteknik som har en ett steg lägre moduleringsordning än 64QAM.

Fall 3 kan också realiseras i samma förfarande som det föregående och följande fallen.

I fall 2 och fall 3 beskrivs ett förfarande för att utbyta meddelanden mellan en nod B och en UE i fig 15.

Med hänvisning till fig 15 skickar en nod B ett systema- tiskt underpaket S och ett paritetsunderpaket P1 med 16QAM. Vid mottagning av NACK från en UE som svar på de sända underpaketen återsänder noden B endast det systema- tiska underpaketet S med QPSK. Vid mottagning av NACK igen från UE som svar på det återsända systematiska un- derpaketet àtersänder emellertid noden B ett paritetsun- derpaket P3. Därefter vid mottagande av NACK från UE en gång till àtersänder noden B paritetsunderpaketet P2 i fall 2 och det systematiska underpaketet S i fall 3.

De tre fallen som fastslagits ovan tillhandahåller ett förfarande för att välja ett underpaket bland kodade bitar som punkterats med en punkterare enligt HARQ-typen så att de kan använda både sändaren i fig 4 och sändaren i fig 5. Dessutom kan àtersändningsmasksektionen 406 och punkteraren 404 i fig 4 realiseras kombinerat eller sepa- rat vilket gör det möjligt att flexibelt ta hand om en ändring i hàrdvarustrukturen.

Till skillnad från dessa tillhandahåller fall 4 och fall 5 ett förfarande för att sekventiellt sända ett sys- tematiskt underpaket och paritetsunderpaket oberoende av ordningen på underpaketen som ursprungligen skickades i PIR som användes.

Specifikt tillhandhåller fall 4 ett förfarande för att starta återsändning med början vid det systematiska underpaketet och är identiskt med fall 2 förutom att där finns en skillnad i ordning. Fall 5 tillhandahåller ett förfarande för att sekventiellt påbörja återsändning med början vid det första redundansparitetsunderpaketet Pl.

Fall 4 och fall 5 kan öka en kodningsförstärkning genom lO 523 250 34 att ta alla redundansunderpaket i beaktande. Dessutom är fall 4 och fall 5 fördelaktiga i det att schemaläggning av underpaketen som skall skickas förenklas. I sändaren i fig 4, kan fall 4 och fall 5 realiseras genom att förena punkteraren 404 och ätersändningsmasksektionen 406. Sam- tidigt i sändaren i fig 5 kan fall 4 och fall 5 realise- ras genom modifiering av ett punkteringsmönster. 2. En andra utföringsform (kodningstakt 3/4, PIR) När en kodningstakt är 3/4 är de systematiska bitar- na bland utmatningsbitarna hos en turbokodare tre gånger större till antalet än paritetsbitarna. För att visa en enhet av ett sändningspaket är ett systematiskt paket in- delat i lika stora underpaket S(l) S(2) och S(3) av be- kvämlighetsskäl. Vidare antas det i den här utföringsfor- men att antalet paritetsunderpaket P1, P2 och P3 är 3 av bekvämlighetsskäl.

I fig 8 visas underpaket som kan väljas av àtersänd- ningsmasksektionen 406 i fig 4 eller paketväljaren 510 i fig 5 när en modulationsteknik ändras under àtersändning och underpaketen som kan väljas när modulationstekniken inte ändras. I varje tabell i fig 8, representerar ”O” underpaket som sänds när en modulationsteknik som används vid àtersändning är identisk med modulationstekniken som användes vid ursprunglig sändning, medan ”X” represente- rar underpaket som väljs när en modulationsteknik ändras under àtersändning enligt en utföringsform av föreliggan- de uppfinning.

Först kommer en beskrivning att göras av 4 fall som visas i fig 8, där samma modulationsteknik används bàde vid ursprunglig sändning och àtersändning. I fig 8 är un- derpaket som sändes vid den ursprungliga sändningen och àtersändningen representerade med "O".

Eftersom kodningstakten är 3/4 och PIR används som HARQ är ett systematiskt underpaket som sänds vid varje sändning 3 gånger större än ett paritetsunderpaket. Där- för sänds underpaketen i ordningen S(l), S(2), S(3), Pl vid ursprunglig sändning och i ordningen S(l), S(2), u s-u.. .- 523 250 S(3), P2 och S(1), S(2), S(3), P3 vid àtersändning. Här representerar Pl, P2, P3 redundansparitetsunderpaket och typerna av möjliga redundansparitetsunderpaket kan fast- ställas pà olika sätt enligt en kodningstakt och ett punkteringsmönster för en turbokodare i användning. Vid mottagning av de ursprungligen sända och àtersända syste- matiska underpaketen och paritetsunderpaketen utför en mottagare i UE kombinering mellan likadana systematiska underpaket eller mellan likadana paritetsunderpaket. Mot- tagaren utför kombinering mellan underpaket representera- de med ”O” eller ”X” i samma rad i var och en av tabel- lerna som visas i fig 8. Även om underpaketen som skall sändas med sändaren kan väljas pà olika sätt i fallet där en modulationstek- nik ändras enligt en utföringsform av föreliggande upp- finning, visar fig 8 endast 4 typiska exempel. I fig 8 används också l6QAM som en modulationsteknik för ur- sprunglig sändning och QPSK används som en modulations- teknik för àtersändning.

Fall 1 som är identiskt med fall 1 i fig 7 visar ett förfarande för átersändning av endast systematiska under- paket för kombinering medan man ignorerar redundanspari- tetsunderpaket, även om HARQ-typen är PIR. Fall l kan av- sevärt öka en kombineringsförstärkning för de systematis- ka underpaketen. Dessutom bidrar fall 1 till förenkling av en härdvarustruktur. Eftersom kodningstakten här är 3/4 är det inte möjligt att skicka hela det systematiska underpaketet på en gång. Därför skickas underpaketen suc- cessivt i ordningen {S(l),S(2)},{S(2),S(3)}, och{S(l),S(3)}.

Fall 2 tillhandahåller ett förfarande för att välja ut systematiska underpaket för kodade bitar som matas ut fràn en punkterare och alstrade redundansparitetsunder- paket under àtersändning. Fall 2 är fördelaktigt i det att det kan erhålla bade en kombineringsförstärkning för det systematiska underpaketet och en kodningsförstärkning för sändning av olika redundansparitetsunderpaket_ Under lO 523 250 o o I v on 36 àtersändning baserat pà fall 2, skickas underpaketen suc- cessivt i ordningen {S(l),S(2)},{S(3),P3}, och{S(l), Pl}, {s(2),P2} och {s(1),s(3)}.

Fall 3 visar ett förfarande för att omväxlande välja ett systematiskt underpaket och olika redundansparitets- underpaket vid varje àtersändning och skicka de utvalda underpaketen. Fall 3 ökar en kombineringsförstärkning för de systematiska underpaketen. Under àtersändning baserat pà fall 3, skickas underpaketen successivt i ordningen {s(1),s(2>}, {s<3),P3}, {s<1),s(2)}, {s<3),P2} och {s(i),s(2)}.

De tre fallen som fastslagits ovan kan använda bàde sändaren i fig 4 och sändaren i fig 5. Dessutom kan àter- sändningsmasksektionen 406 och punkteraren 404 i fig 4 vara fysiskt kombinerade eller separata vilket gör det möjligt att flexibelt hantera en ändring i hàrdvarustruk- turen.

Till skillnad fràn fall 1 till 3, tillhandahåller fall 4 ett förfarande för sekventiell sändning av syste- matiska underpaket och paritetsunderpaket oberoende av typen av underpaket som ursprungligen skall skickas. Un- der àtersändning baserat pà fall 4 skickas underpaketen sekventiellt i ordningen {S(l),S(2)}, {S(3),Pl}, {s(1),P2}, {s(2),P3} och {s(3),s(i)}. Fall 4 kan öka en kodningsförstärkning genom att ta hänsyn till alla redun- dansunderpaket i beaktande. Dessutom är fall 4 fördelak- tigt i det att schemaläggning pà underpaketen som skall skickas förenklas. Fall 4 kan realiseras genom att förena punkteraren 404 och àtersändningsmasksektionen 406 i fig 4. 3. Tredje utföringsformen (kodningstakt l/2, FIR) I den här utföringsformen, kommer hänsyn att tas till endast fem paritetsunderpaket av bekvämlighetsskäl.

I fig 9 visas underpaket som kan väljas av àtersändnings- masksektionen 406 i fig 4 eller paketväljaren 510 i fig 5 när en modulationsteknik ändras under àtersändning enligt den tredje utföringsformen. I var och en av tabellerna i 2D 523 250 37 fig 9A och 9B, representerar ”O” underpaket som sänts när en modulationsteknik som används vid återsändning är identisk med modulationstekniken som användes vid ur- sprunglig sändning, medan ”X” representerar underpaket som valts när en modulationsteknik ändras under återsänd- ning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Till skillnad frän PIR, kan FIR under àtersändning sända ett systematiskt underpaket efter sändning av alla redun- dansparitetsunderpaket.

Först kommer en beskrivning att göras av 6 fall som visas i fig 9, där samma modulationsteknik används både vid den ursprungliga sändningen och àtersändning. I fig 9 representeras underpaket som sänts vid ursprunglig sändning och återsändning med "O".

Eftersom kodningstakten är 1/2 och FIR används som HARQ, sänds endast paritetsunderpaket under àtersändning.

Dvs. att underpaketen (S,Pl) skickas vid den ursprungliga sändningen. Vid àtersändning skickas underpaketen sekven- tiellt i (P4,P5) och därefter skickas underpaketen äter igen med början vid (S,Pl). ordningen (P2,P3) och Därför är ett förfarande för att välja underpaket under ätersändning något annorlunda. Även om det finns många typer av paritetsunderpaket kommer hänsyn att tas till endast 5 paritetsunderpaket av bekvämlighetsskäl. I fig 9 representerar P1, P2, P3, P4 och P5 redundansparitetsun- derpaket och typerna av möjliga redundansparitetsunderpa- ket kan bestämmas pà olika sätt enligt en kodningstakt och ett punkteringsmönster för en turbokodare i använd- ning. Även om det finns många metoder för alstring av re- dundansparitetsunderpaket föreslår föreliggande uppfin- ning ett förfarande för att definiera utsignaler från tvä konvuleringskodare i en turbokodare som ett sändningspar.

Dvs. att i àtersändningspaketen (P2,P3) och (P4,P5), in- nefattar P2 och P4 paritetsbitar (Yl och Y2 i fig 2) som matats ut från en första kodare i turbokodaren, medan P3 och P5 innefattar paritetsbitar (Zl och Z2 i fig 2) som matats ut från en andra kodare i turbokodaren. Här är P2 :nu-ao lO l5 523 250 u ø n | | p u . nu 38 och P4 som matats ut från samma kodare olika redundanser och P3 och P5 är också olika redundanser. På det här sät- tet kan de valda ätersändingsredundansparitetsunderpake- ten tjäna som typiska paritetsunderpaket för alla syste- matiska bitar. Vid mottagning av de ursprungligen sända och àtersända systematiska underpaketen och paritetsun- derpaketen utför en mottagare i UE kombinering mellan li- kadana systematiska underpaket eller mellan likadana pa- ritetsunderpaket. Eftersom emellertid FIR under àtersänd- ning kan sända det systematiska underpaketet efter sänd- ning av alla redundansparitetsunderpaket utförs kombine- ringen efter att alla redundansparitetsunderpaket har sänts. Dessutom utför mottagaren kombinering mellan un- derpaketen som representeras med ”O” eller ”X” i samma rad pà var och en av tabellerna som visas i fig 9. Även om underpaketen som skall sändas med sändaren kan väljas pà olika sätt visar fig 9 endast 6 typiska ex- empel. I fig 9 används också l6QAM som en modulationstek- nik för ursprunglig sändning och QPSK används som en mo- dulationsteknik för àtersändning.

Fall l tillhandahåller ett förfarande för att om- växlande välja ut alla redundansparitetsunderpaket under ätersändning och kan fullt ut använda en ursprunglig kod- ningsförstärkning för FIR. Då QPSK används under àter- sändning är en mängd data som kan àtersändas givetvis inte större än 1/2 av mängden data som sändes vid den ur- sprungliga sändningen. Därför bör sändningstiden dubblas för att sända alla redundansparitetsunderpaket. Eftersom redundansparitetsunderpaketen som sänds vid varje àter- sändning emellertid har mycket större pålitlighet är det möjligt att kompensera tillräckligt mycket för en minsk- ning i kodningsförstärkningen. Dvs. en sändningsmetod ba- serat pà fall 1 offrar hälften av kodningsförstärkningen för FIR men det är också möjligt att erhålla en förbätt- rad kodningsförstärkning genom att ändra en modulations- teknik, Vid fall l sänds underpaketen (S,Pl) vid ur- sprunglig sändning och underpaketen P2, P4, S, P3 och P5 ~ n us.. nu 523 250 o nu O u a c » u n 1 ~øo»v. p n u v - - n v a n nu 39 sänds sekventiellt vid àtersändning.

Fall 2 är liknande fall 1. I fall l skickas underpa- keten P2 och P4 först och underpaketen P3 och P5 skickas senare. I fall 2 skickas emellertid underpaketen i ord- ningen P2, P5, P3 och P4. Skälet är att eftersom underpa- keten P2 och P4 är undersignaler fràn den första konvule~ ringskodaren i turbokodaren och underpaketen P2 och P5 är utsignaler från den andra konvuleringskodaren är det nöd- vändigt att omväxlande skicka underpaketen för att helt utnyttja egenskaperna hos turbokodaren. I fall 2 skickas underpaketen (S, Pl) vid ursprunglig sändning och under- paketen skickas i ordningen P2, P5, S, P3 och P4 under àtersändning.

Till skillnad från fall 1 tillhandahåller fall 3 ett förfarande för att kontinuerligt àtersända endast en dela av redundansparitetsunderpaketen och kan uppnå en för- stärkning genom att tilläta kombinering mellan sända pa- ritetsunderpaket även om det inte átersänder alla redun- dansparitetsunderpaketen. Dessutom bidrager fall 3 till förenkling av realiseringen. I fall 3 skickas underpake- ten (S, Pl) ursprungligen och underpaketen sänds sekven- tiellt i ordningen P2, P4, S, P2 och P4 under àtersänd- ning.

Pà samma sätt som fall 2 begränsar fall 4 sändnings- paritetsunderpaketen i fall 2 till P2 och P5 för att an- vända egenskaperna hos turbokodaren. I fall (4) sänds un- derpaketen (S, Pl) ursprungligen och underpaketen sänds sekventiellt i ordningen P2, P5, S, P2 och P5 under àter- sändning.

Fall l till fall 4 kan använda både sändaren i fig 4 och sändaren i fig 5. Dessutom kan àtersändningsmasksek- tionen 406 och punkteraren 404 i fig 4 vara fysiskt kom- binerade eller separata vilket gör det möjligt att flexi- belt hantera en ändring i härdvarustrukturen.

Fall 5 och fall 6 tillhandahåller ett förfarande för sekventiell sändning av alla redundansparitetsunderpaket för att erhålla en kodningsförstärkning i FIR. Fall 5 K l0 523 250 40 tillhandahåller ett förfarande för att påbörja återsänd- ning med början vid ett systematiskt underpaket och fall 6 tillhandahåller ett förfarande för att påbörja àter- sändning med början vid ett paritetsunderpaket. Fall 5 och fall 6 är fördelaktiga i det att de enkelt kan reali- seras. I fall 5 och fall 6 måste emellertid ett punkte- ringsmönster som är annat än det ursprungliga punkte- ringsmönstret för nämnda FIR användas. Därför utförs schemaläggning vid underpaketsval genom att fast förena punkteraren 404 och àtersändningsmasksektionen 406 i sän- daren i fig 4 och när sändaren i fig 5 används kan fall 5 och fall 6 realiseras genom att ändra punkteringsmönstret i punkteraren 504. 4. Fjärde utföringsform (kodningstakt 3/4, FIR) När en kodningstakt är 3/4, är systematiska bitar bland utsignalbitarna från en turbokodare tre gånger större till antal än paritetsbitar. För att visa en enhet av ett sändningspaket är ett systematiskt paket indelat i S(2) och S(3) lighetsskäl. Därför sänds underpaketen i ordningen S(l), s(2), S(3), (P2, P3) tet Pl lika stort som underpaketen S(l), lika stora underpaket på S(l), av bekväm- Pl vid ursprunglig sändning och i ordningen och (P4, P5) vid återsändning. Här är underpake- S(2) och S(3) och underpaketen P2, P3 P4 och P5 är två gånger större än underpaketet Pl. Dessutom används också l6QAM som module- ringsteknik för ursprunglig sändning och QPSK används som en moduleringsteknik för återsändning. Fig 10 visar meto- der för att välja sändningsunderpaket när en modulations- teknik ändras under återsändning.

Fall l tillhandahåller ett förfarande för att omväx- lande välja alla redundansparitetsunderpaket under àter- sändning. Dvs. att fall 1 väljer underpaketen i ordningen P2, P4, P3 och P5 under återsändning. Fall 1 kan fullt ut utnyttja en ursprunglig kodningsförstärkning för nämnda FIR. Då QPSK används under återsändning är en mängd data som kan àtersändas givetvis inte mer än 1/2 av mängden data som sändes vid ursprunglig sändning. Därför bör -_ v-.. - - uu.. vu- lO = 523 250 41 sändningstiden fördubblas för att sända alla redundanspa- ritetsunderpaket. Eftersom redundansparitetsunderpaketen som sänds vid varje återsändning emellertid har mycket större pålitlighet är det möjligt att kompensera till- räckligt för en minskning i kodningsförstärkningen. Vida- re är det möjligt att erhålla en förbättrad förstärkning genom att ändra en modulationsteknik.

Fall 2 sänder, även om det liknar fall l, underpake- ten i ordningen P2, P5, P3 och P4, medan fall l först sänder underpaketen P2 och P4 och därefter sänder under- paketen P3 och P5. Skälet till att sända underpaketen på sättet enligt fall 2 är enligt följande. Eftersom under- paketen P2 och P4 såsom fastslagits ovan är utsignaler från den första konvuleringskodaren på turbokodaren och underpaketen P2 och P5 är utsignaler från den andra kon- vuleringskodaren är det fördelaktigt att omväxlande sända underpaketen för att fullt ut använda egenskaperna hos turbokodaren.

Till skillnad från fall 1, tillhandahåller fall 3 ett förfarande för återsändning av endast en del av re- dundansparitetsunderpaketen. Dvs. att fall 3 upprepade gånger sänder underpaketen P2 och P4. Därför möjliggör det kombinering på de sända underpaketen för att därmed uppnå en kombineringsförstärkning, även om fall 3 inte àtersänder alla redundansparitetsunderpaketen. Dessutom är fall 3 fördelaktigt i det att det enkelt kan realise- ras.

På samma sätt som fall 2 begränsar fall 4 sändnings- paritetsunderpaketen till P2 och P5 för att använda egen- skaperna hos turbokodaren. Dvs. att fall 4 àterupprepade gånger sänder underpaketen P2 och P5.

Fall 1 till fall 4 kan använda både sändaren i fig 4 och sändaren i fig 5. Dessutom kan àtersändningsmasksek- tionen 406 och punkteraren 404 i fig 4 vara fysiskt kom- binerade eller separata vilket gör det möjligt att flexi- belt hantera en ändring i hàrdvarustrukturen. 523 250 u ouagø. n n u c I a u u c na 42 Fall 5 och fall 6 tillhandahàller ett förfarande för att sekventiellt sända alla redundansparitetsunderpaketen för att erhàlla en kodningsförstärkning för nämnda FIR.

Fall 5 påbörjar àtersändning från de systematiska under- paketen och fall 6 påbörjar àtersändning fràn paritetsun- derpaketen. Fall 5 och fall 6 är fördelaktiga i det att de enkelt kan realiseras. Emellertid måste ett oberoende punkteringsmönster som är annat än det ursprungliga punk- teringsmönstret för FIR användas. Därför utförs schema- läggning av underpaketsurval genom att fast förena punk- teraren 404 och àtersändningsmasksektionen 406 i sändaren i fig 4 och när sändaren i fig 5 används kan fall 5 och fall 6 realiseras genom ändring av punkteringsmönstret.

. Femte utföringsformen (kodningstakt 1/2, CC) Fig llA visar ett förfarande för att välja underpa- ket när CC används som HARQ. När en kodningstakt är 1/2, sänds systematiska underpaket och paritetsunderpaket i samma kvot och likadana underpaket som de som sändes vid ursprunglig sändning sänds även vi varje àtersändning vilket bidrar till förenklad realisering.

Fall 1 tillhandahåller ett förfarande för att omväx- lande välja systematiska underpaket och paritetsunderpa- ket under àtersändning sä att de systematiska underpake- ten och paritetsunderpaketen alla kombineras vilket där- med ökar dess prestandaförstärkning.

Till skillnad fràn fall 1 tillhandahåller fall 2 ett förfarande för àtersändning av endast de systematiska un- derpaketet. Fall 2 är fördelaktigt i det att det enkelt kan realiseras. 6. Sjätte utföringsformen (kodningstakt 3/4, CC) Fig llB visar ett annat förfarande för att välja un- derpaket när CC används som HARQ. När en kodningstakt är 3/4, alstras tre systematiska underpaket Sl, S2, S3 och ett paritetsunderpaket P och likadana underpaket som de som sändes vid ursprunglig sändning sänds även vid varje àtersändning vilket bidrar till förenklad realisering. lO f523 250 43 Fall 1 tillhandahäller ett förfarande för att alter- S(2), S(3) och P under àtersändning så att det systematiska underpaketet och paritetsunderpaketen alla kombineras sekventiellt vilket därmed ökar dess prestandaförstärkning.

Till skillnad fràn fall 1 tillhandahåller fall 2 ett förfarande för ätersändning av endast det systematiska underpaketet. Fall 2 är enklare än fall 1 i sin realise- nativt välja de fyra underpaketen S(l), ring men har lägre prestanda än fall 1.

Fig 15 och 16 visar processer för utbyte av medde- landen mellan nod B och en UE i ett mobilkommunikations- system som understödjer IR-typen HARQ. Specifikt visar fig 15 processen i ett mobilkommunikationssystem som un- derstödjer PIR och fig 16 visar processen i ett mobilkom- I bàda fallen an- vänds en kodningstakt pà 1/2. I fig 15 och 16 är det sys- tematiska underpaketet S identiskt i storlek till pari- tetsunderpaketen P1, munikationssystem som understödjer FIR.

P2 och P3. För hänvisning represen- terar de skuggade blocken och blocken som är ritade med en heldragen linje underpaket som kan sändas medan block som är ritade med en streckad linje respresenterar under- paket som inte kan sändas när en ändrad modulationsteknik används.

Först illustrerar fig 15 processen för fall 2 och fall 3 i fig 7. lig sändning alla datapaketen (S,P1) med 16QAM. Vid mot- tagning av en àtersändningsbegäran NACK fràn en UE väljer noden B endast ett systematiskt underpaket S bland under- paketen (S, Kortfattat sänder en nod B vid ursprung- P2) och àtersänder det systematiska underpa- ketet S med QPSK. Vid den här punkten kombinerar UE det systematiska underpaketet som tidigare sänts med 16QAM med det systematiska underpaketet som àtersänts med QPSK vilket ökar avkodningseffektiviteten. Om ett CRC-fel emellertid inträffar sänder UE àter igen en àtersänd- ningsbegäran NACK till noden B.

Noden B väljer sedan ett paritetsunderpaket P3 istället för det systematiska underpaketet S bland under- v po v-o .- ~523 250 en o u n :nu u g. 4 v u a a a n o n o o o y n n n u v o . o n u 44 paketen (S, P3) som kan sändas och sänder det utvalda paritetsunderpaketet P3 med QPSK. Därför utför nämnda UE avkodning pà det kombinerade systematiska underpaketet och de tvâ paritetsunderpaketen Pl och P3 vilket ökar av- kodningsprestandan.

Därefter visar fig 16 processen för fallet 2 som vi- sas för fig 9. I korthet sänder en nod B alla datapaketen (S, Pl) med l6QAM vid ursprunglig sändning. Vid mottag- ning av en àtersändningsbegäran NACK fràn en UE, väljer noden B endast ett paritetsunderpaket P2 bland underpake- ten (P2, P3) och àtersänder det utvalda paritetsunderpa- ketet P2 med QPSK. Vid den här tidpunkten kombinerar UE underpaketen (S, Pl) som tidigare sänts genom 16QAM med paritetsunderpaketet P2 som àtersänts genom QPSK vilket ökar avkodningseffektiviteten. Om ett CRC-fel emellertid inträffar sänder UE àterigen en àtersändningsbegäran NACK till noden B. Noden B väljer sedan ett paritetsunderpaket P5 bland underpaketen (P4, P5) som kan sändas och sänder det utvalda paritetsunderpaketet P5 med QPSK. Därför ut- för UE avkodning pà det systematiska underpaketet S och de tre paritetsunderpaketen P1, P2 och P5 vilket ökar av- kodningsprestandan.

Fig 17 och 18 visar processer för att utbyta medde- landen mellan en nod B och en UE i ett mobilkommunika- tionssystem som understödjer CC-typen HARQ. Specifikt vi- sar fig 17 processen i ett mobilkommunikationssystem som understödjer en kodningstakt pà 1/2 och fig 18 visar pro- cessen i ett mobilkommunikationssystem som understödjer en kodningstakt på 3/4. I nämnda CC skickas samma paket vid bàde ursprunglig sändning och àtersändning. Därför har en process för att pà rätt sätt välja ett underpaket enligt en lägre ordnings modulationsteknik för àtersänd- ning en struktur som är mycket enklare än processen i mo- bilkommunikationssystemet som understödjer IR.

För det första visar fig 17 processen för fall 1 i fig 11A. I korthet skickar en nod B paketen (S, P) med 16QAM vid ursprunglig sändning och en UE kontrollerar CRC l5 523 250 45 hos de sända datapaketen med användning av en turbokoda- re. Om ett CRC-fel inträffar, sändningsbegäran NACK till noden B. Vid mottagande av àtersändningsbegäran NACK, sänder nämnda UE en åter- sänder noden B ett systema- (S,P) med QPSK, en modulationsteknik som har en lägre modulationsordning än tiskt underpaket S bland datapaketen l6QAM som används vid den ursprungliga sändningen. Vid den här punkten kombinerar UE det ursprungligen sända systematiska underpaketet med det àtersända systematiska underpaketet. Eftersom det átersända systematiska under- paketet här återsändes med QPSK förbättras kombinerings- effekten. Om NACK åter igen mottages från UE sänder noden B paritetsunderpaketet P bland datapaketen (S,P) med QPSK så att kombineringseffekten pà datapaketen (S,P) vid UE maximeras.

Därefter visar fig 18 processen för fall l i fig llB. Processen är lika dan som processen i fig 17 förutom att storleken på underpaketen S och P på grund av kod- ningstakten 3/4 så en detaljerad beskrivning kommer inte att tillhandahållas.

Såsom beskrivits ovan tillhandahåller föreliggande uppfinning ett förfarande för att ändra en modulations- teknik till en làg-ordnings modulationsteknik under åter- sändning oberoende av en vald modulationsteknik i ett höghastighetsradiopaketdatakommunikationssystem som un- derstödjer AMCS och HARQ. Vidare tillhandahåller förelig- gande uppfinning ett system för att anmärkningsvärt för- bättra pàlitligheten för LLR-värden för ingàngsbitar tillämpade på en turboavkodare genom att selektivt sända underpaketen med högre prioritet när endast en del av de ursprungligen sända paketen àtersänds med den ändrade modulationstekniken. Därför har det nya systemet en låg ramfelshastighet jämfört med existerande system vilket förbättrar sändningseffektiviteten. Uppfinningen kan tillämpas pà alla typer av sändtagare i ett tràdbase- rat/trådlöst kommunikationssystem. Dessutom kan förelig- gande uppfinning förbättra hela systemprestandan om det on s. n-.s p... u »uu- 523 250 46 tillämpas pà HSDPA och lxEV-DV som föreslagits av 3GPP och 3GPP2.

Medan uppfinningen har visats och beskrivits med hänvisning till en speciell föredragen utföringsform där- av kommer det att förstàs av fackmän inom området att olika ändringar i form och detalj kan göras däri utan att fràngà andan och omfattningen av uppfinningen säsom den definieras av de vidhängande patentkraven. w « noe.-

Claims (22)

10 15 20 25 30 35 -523 2so 47 PATENTKRAV

1. Förfarande för att àtersända kodade bitar med en sändare som svar pà en àtersändningsbegäran fràn en mot- tagare i ett mobilkommunikationssystem vilket väljer ko- dade bitar som skall sändas genom att punktera kodade bi- tar som matas ut fràn en kodare vid en given moderkod- ningstakt enligt ett förutbestämt punkteringsmönster och sänder fràn sändaren till mottagaren en ström med symbo- ler som erhållits genom symbolavbildning av de utvalda kodade bitarna med en given modulationsteknik, varvid förfarandet innefattar stegen: att välja en modulationsteknik att användas vid àtersändning som en modulationsteknik som har en lägre modulationsordning än en modulationsteknik som används vid ursprunglig sändning; att välja ett punkteringsmönster enligt en HARQ-typ (hybridautomatisk upprepningsbegäran) och välja så många kodade bitar som antalet kodade bitar som kan symbolav- bildas med den valda modulationstekniken bland de kodade bitarna som punkterats med det utvalda punkteringsmönst- ret; och att symbolavbilda de utvalda kodade bitarna med den utvalda modulationstekniken och sända de symbolavbildade kodade bitarna till mottagaren.

2. Förfarande enligt patentkrav 1, varvid de kodade bitarna är utvalda på ett sådant sätt att de kodade bi- tarna med högre prioritet först väljs bland de sändnings- kodade bitarna.

3. Förfarande enligt patentkrav 1, varvid de kodade bitarna väljs pà ett sådant sätt att tidigare icke sända kodade bitar först väljs bland de sändningskodade bitar- na.

4. Förfarande enligt patentkrav 1, varvid de kodade bitarna väljs pà ett sådant sätt att kodade bitar med högre prioritet och kodade bitar med lägre prioritet 10 15 20 25 30 35 i 523 zso . - ~ n . n 48 bland de sändningskodade bitarna omväxlande väljs sä mànga gånger som antalet àtersändningar.

5. Anordning för àtersändning av kodade bitar med en sändare som svar pà en àtersändningsbegäran fràn en mot- tagare i ett mobilkommunikationssystem vilket väljer ut kodade bitar att sändas genom punktering av kodade bitar som matats ut frän en kodare vid en given moderkodnings- takt enligt ett förutbestämt punkteringsmönster och sän- der fràn sändaren till mottagaren en ström med symboler som erhållits genom symbolavbildning av de utvalda kodade bitarna med en given modulationsteknik, varvid anordning- en innefattar: en styrenhet för att välja en HARQ-typ (hybridauto- matisk upprepningsbegäran) att användas vid àtersändning och för att välja en modulationsteknik att användas vid àtersändning som en modulationsteknik som har en lägre modulationsordning än en modulationsteknik som används vid ursprunglig sändning; en väljare för val av ett punkteringsmönster enligt HARQ-typen och för val av sä många kodade bitar som anta- let kodade bitar som kan symbolavbildas med den utvalda modulationstekniken bland de sändningskodade bitarna som punkterats med det utvalda punkteringsmönstret; och en modulator för symbolavbildning av de utvalda ko- dade bitarna med den utvalda modulationstekniken och sändning av de symbolavbildade kodade bitarna till mottagaren.

6. Anordning enligt krav 5, varvid väljaren innefat- tar: en punkterare för val av punkteringsmönstret enligt HARQ-typen och punktering av de kodade bitarna frän koda- ren enligt det utvalda punkteringsmönstret; och en àtersändningsmasksektion för alstring av en given masksektion för val av kodade bitar som kan symbolavbil- das med den utvalda modulationstekniken och för val av så många bitar som antalet kodade bitar som kan symbolavbil- 10 15 20 25 30 35 »523 250 49 das med den utvalda modulationstekniken bland de sänd- ningskodade bitarna genom att lägga pà maskfunktionen till de sändningskodade bitarna fràn punkteraren.

7. Anordning enligt krav 5, varvid väljaren innefat- tar: en punkterare för val av ett punkteringsmönster en- ligt HARQ-typen och punktering av de kodade bitarna fràn kodaren enligt det valda punkteringsmönstret; en paketdistribuerare för distribuering av de sänd- ningskodade bitarna fràn punkteraren till underpaket som har en given storlek; och en paketväljare för val av så många underpaket som antalet kodade bitar som kan symbolavbildas med den ut- valda modulationstekniken bland underpaketen.

8. Anordning enligt krav 5, varvid väljaren först väljer kodade bitar med högre prioritet bland de punkte- rade kodade bitarna.

9. Anordning enligt krav 5, varvid väljaren först väljer tidigare icke sända kodade bitar bland de punkte- rade kodade bitarna.

10. lO. Anordning enligt krav 5, varvid väljaren omväx- lande väljer kodade bitar med högre prioritet och kodade bitar med lägre prioritet bland de punkterade kodade bi- tarna så många gånger som antalet átersändningar.

11. ll. Förfarande för àtersändning av kodade bitar med en sändare som svar pà en àtersändningsbegäran fràn en mottagare i ett mobilkommunikationssystem vilket väljer kodade bitar att sändas genom punktering av kodade bitar som matats ut fràn en kodare vid en given moderkodnings- takt enligt ett förutbestämt punkteringsmönster och sän- der fràn sändaren till mottagaren en ström med symboler som erhållits genom symbolavbildning av de utvalda kodade bitarna med en given modulationsteknik, varvid förfaran- det innefattar stegen: att välja en modulationsteknik att användas vid àtersändning som en modulationsteknik som har en lägre »_ \\ ~ v vu ou.. vuau nu ~ - nu ».*. 10 15 20 25 30 35 A523 250 ovann- n 50 modulationsordning än en modulationsteknik som används vid ursprunglig sändning; att distribuera de sändningskodade bitarna som punk- terats med ett punkteringsmönster som motsvarar en HARQ- typ till ett flertal strömmar av underpaket som har en given storlek och välja sä många underpaket som antalet kodade bitar som kan symbolavbildas med den utvalda modulationstekniken bland strömmarna av underpaket; och att symbolavbilda kodade bitar som utgör de utvalda underpaketen med den utvalda modulationstekniken och sän- da de symbolavbildade kodade bitarna till mottagaren.

12. Förfarande enligt patentkrav ll, varvid ström- marna med underpaket genomgår sammanlagring.

13. Förfarande enligt patentkrav ll, varvid ström- marna med underpaket innefattar en ström med systematiska underpaket som vart och ett innefattar kodade bitar med högre prioritet och en ström med paritetsunderpaket som var och en innefattar kodade bitar med lägre prioritet bland de kodade bitarna.

14. Förfarande enligt patentkrav 13, varvid strömmen med underpaket väljs pà ett sådant sätt att de systema- tiska underpaketen väljs först.

15. l5. med underpaket väljs pà ett sàdant sätt att tidigare icke sända underpaket först väljs bland underpaketen.

16. l6. Förfarande enligt patentkrav ll, varvid strömmen Förfarande enligt patentkrav 13, varvid strömmen med underpaket väljs på ett sådant sätt att de systema- tiska underpaketen och paritetsunderpaketen omväxlande väljs så många gånger som antalet àtersändningar.

17. Anordning för àtersändning av kodade bitar med en sändare som svar pà en àtersändningsbegäran fràn en mottagare i ett mobilkommunikationssystem vilket väljer kodade bitar att sändas genom punktering av kodade bitar som matats ut fràn en kodare vid en given moderkodnings- takt enligt ett förutbestämt punkteringsmönster och sän- der fràn sändaren till mottagaren en ström med symboler som erhållits genom symbolavbildning av de utvalda kodade u. -ø-v om... u. w u v .- v w. -- v. 10 15 20 25 30 35 *S23 250 51 bitarna med en given modulationsteknik, varvid anordning- en innefattar: en styrenhet för att välja en HARQ-typ (hybridauto- matisk upprepningsbegäran) att användas vid àtersändning och för att välja en modulationsteknik att användas vid àtersändning som en modulationsteknik som har en lägre modulationsordning än en modulationsteknik som används vid ursprunglig sändning; en paketdistribuerare för distribuering av sänd- ningskodade bitar som punkterats med ett punkteringsmöns- ter motsvarande HARQ-typen i ett flertal strömmar av un- derpaket som har en given storlek; en paketväljare för val av så många underpaket som antalet kodade bitar som kan symbolavbildas med den ut- valda modulationstekniken bland strömmarna med underpa- ket; och en modulator för symbolavbildning av kodade bitar som utgör de utvalda underpaketen med den utvalda modula- tionstekniken och sändning av de symbolavbildade kodade bitarna till mottagaren.

18. Anordning enligt patentkrav 17, varvid strömmar- na med underpaket genomgår sammanlagring.

19. Anordning enligt patentkrav 17, varvid strömmar- na med underpaket innefattar en ström av systematiska un- derpaket som vart och ett innefattar kodade bitar med högre prioritet och en ström med paritetsunderpaket som var och en innefattar kodade bitar med lägre prioritet bland de kodade bitarna.

20. Anordning enligt patentkrav 19, varvid paketväl- jaren först väljer de systematiska underpaketen.

21. Anordning enligt patentkrav 17, varvid paketväl- jaren först väljer de tidigare icke sända underpaket bland underpaketen.

22. Anordning enligt patentkrav 19, varvid paketväl- jaren omväxlande väljer de systematiska underpaketen och paritetsunderpaketen så många gånger som antalet åter- sändningar.