SE505158C2 - Sågblad med återkommande grupper av tänder - Google Patents

Description

sos 158 2 När rostfritt stål, sonlär ett material sonlär svärt.att såga, sågas med hjälp av en konventionell bandsåg är matningskraften för varje tand liten. Om bandsågbladet inte kan skära in i arbetsstycket kommer spetsarna på bandsågbladets tänder att skava mot arbetsstyckets yta så att ett genom bearbetning härdat lager formas på ytan, vilket gör det svårsågade mate- rialet än svårare att såga i. I samband med konventionella bandsågblad är det närmare bestämt mycket svårt att åstadkomma ett bandsågblad som har förmåga att såga alla material från lättsågade material till svårsågade material.

Konventionellt har, i ett bandsågblad utvecklat för sågning i svårsågade material, tändernas höjder gjorts olika för att öka matningskraften för en specifik tand. I ett bandsågblad för sågning i svårsågade material utför endast de längre eller större tänderna sågningen i arbetsstycket, och de kortare eller mindre tänderna utnyttjas vanligtvis inte. I denna typ av bandsågblad uppbär följaktligen de långa tänderna huvud- delen av belastningen, och jämte problemet med en kraftig nöt- ning böjs bandsågbladet som sågar i arbetsstycket till formen av en båge. I det ögonblick som det slutar såga i arbetsstyc- ket kommer det faktum att motståndet i sågningsriktningen för- svinner att förorsaka att bandsågbladet omedelbart återgår till en rät linje. Om en liten del av material som inte har sâgats kvarblir i form av små framskjutande sektioner (gra- der), och de korta tänderna vilka för alla praktiska ändamål inte uppburit någon belastning slår emot graderna, brister följaktligen dessa tänder lätt.

I ett bandsågblad med tänder av olika längd finns dessutom problemet med att de inre hörnen på spetsarna till korta tän- der som är motsatt skränkta, i synnerhet det vänstra hörnet på högerskränkta tänder, och det högra hörnet på vänsterskränkta tänder, sett från sågningsriktningen, inte utför någon som helst sågning då de längre tänderna står i vägen för dessa.

I ett sågblad med skiftande tandhöjd är det även vanligt att sammanhängande förena de korta högerskränkta tänderna och .á 505 158 vänsterskränkta tänderna. Av detta skäl uppträder även proble- met med att de långa tänderna som i sågningsriktningen är placerade nästintill de motsatt skränkta korta tänderna uppbär en särskilt stor belastning.

I dagens avancerade teknologi är det ett krav att maskin- verktyg har hög precision och hög effektivitet. I en bandsåg- maskin är sågningsprecisionen ett stort problem.

Närmare bestämt finns det ett direkt förhållande mellan det bandsågblad som utnyttjas och bandsågmaskinens sågningsnog- grannhet. Vid formande av konfigurationen för spetsarna på bandsågbladets tänder är det vanligt att skränka mönstret i bandsågbladets tjockleksriktning (den tvärgående riktningen) genom att kombinera de böjda, motsatt skränkta tänderna och de oskränkta tänderna som inte är motsatt böjda.

Exempelvis bildas ett med underställning skränkt mönster av tre sorters tänder i en grupp (uppsättning), dvs en höger- skränkt tand med bockningen utförd i högerriktningen, en vänsterskränkt tand med bockningen utförd i vänsterriktningen, vilka är förenade såson1ett.par, och en oskränkt tand som inte är bockad i vänster- eller högerriktningen. Det är vanligt att man i ordningsföljden i riktningen för bladets matning, direkt framför den nämnda oskränkta tanden alltid anordnar en höger- skränkt tand eller, i det andra fallet, en vänsterskränkt tand, utgående från samma riktning.

När exempelvis sågningsföljden för tänderna i en underställ- ningsskränkning är en högerskränkt tand, följd av en vänster- skränkt tand, och därefter en oskränkt tand, är tanden före den oskränkta tanden alltid en vänsterskränkt tand och föregår valltid en högerskränkt tand en vänsterskränkt tand. Om man tar den oskränkta tanden som basen i sågbladets löpriktning är här sträckan från den oskränkta tanden till den vänsterskränkta tanden ett tandavstånd och är sträckan från den oskränkta tanden till den högerskränkta tanden två tandavstånd. Eftersom sågbladet sänker sig med en fast hastighet under sågningen av 505 158 4 arbetsstycket är följaktligen matningsvärdet in i arbetsstyc- ket större när tandavståndet är större, och belastningen är likaledes större. Närmare bestämt skär det vänstra hörnet av den oskränkta tanden det parti som kvarblir från sågningen med hjälp av den vänsterskränkta tanden och skär det högra hörnet av den oskränkta tanden det parti som kvarblir från den höger- skränkta tandens sågning.Följaktligen utstår den oskränkta tandens högra hörn en större belastning än dess vänstra hörn, och förslitningen av det högra hörnet hos den oskränkta tanden är större än förslitningen vid det vänstra hörnet. Detta ger upphov till det problemet att avnötning uppträder på en sida av den oskränkta tanden så att en sågningsavvikelse lätt åstadkomes. _ Detta problem uppträder inte endast med underställningsskränk- ningen utan framkallas i alla sågblad som är utformade så att en högerskränkt tand eller en vänsterskränkt tand alltid be- finner sig omedelbart före en oskränkt tand.

För närvarande är det, på samma sätt som att ett speciellt bandsågblad måste utnyttjas för svårsågade material, nödvän- digt att klassificera bandsägblad som skall användas beroende på det material som skall sågas, i synnerhet för lättsågade material, material med stor diameter, material med liten dia- meter etc.

Ett syfte med föreliggande uppfinning är att, med vederbör- ligt beaktande av nackdelarna med dylika konventionella anord- ningar, åstadkomma ett sågblad i vilket alla tänder deltar i sågningen av arbetsstycket, i vilket alla tänder uppbär en lika stor belastning, i vilket vibrationen och avvikelsen i riktningen för sågbladets bredd“är liten, i vilket en liten belastning uppbärs av högre eller större tänder som är place- rade intill kortare eller mindre tänder, i vilket belastningen är mer likformig på varje tand, i vilket nötning uppträder jämnt, och i vilket avvikelser i sågningen är svåra att åstad- komma, varigenom sågbladets sågningshastighet och livslängd förbättras. 3 sos 158 Enligt en vidareutveckling av uppfinningen åstadkommes ett sågblad vid vilket det är svårt att framkalla en avvikelse när arbetsstycket sågas, och vid vilket nötningen av spetsarna på sågbladets tänder är likformig i relation till sågbladets totala längd.

För att uppnå detta föreslås enligt föreliggande uppfinning att sågarbetet omedelbart före sågbladets oskränkta tänder ut- förs upprepade gånger av ett lämpligt antal av antingen höger- skränkta tänder eller vänsterskränkta tänder, så att nötningen vid spetsarna på sågbladets tänder är likformig utmed hela periferin och så att det är svårt att framkalla en avvikelse.

Dessa och andra syften, särdrag och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att framgå tydligare av följande beskrivning av föredragna utföringsformer därav. Beskrivningen skall läsas i anslutning till de bifogade ritningarna, på vilka: Fig. l(a) är en vertikalprojektion framifrån som visar en grundläggande form av ett bandsågblad enligt de principer som ligger till grund för föreliggande uppfinning, fig. l(b) är ett snitt utmed linjen b-b i fig.]1a), fig. l(c)är en vy underifrån av bandsågbladet enligt fig. l(a), fig. 2(a) är en vertikalprojektion framifrån som visar en modifiering av bandsågbladet enligt fig. l(a)-(c), fig. 2(b) är ett snitt utmed linjen b-b i fig. 2(a), fig. 2(c)är en vy underifrån av bandsågbladet enligt fig. 2(a), fig. 3(a) är en vertikalprojektion framifrån som visar ännu en modifiering av bandsågbladet enligt fig. 505 158 fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. 3(b) 4(a) 4(b) 4(c) 5(a) 5(b) 5(c) 6(a) 6(b) 6(c) 7(a) 7(b) l(a)“(c)r är ett snitt utmed linjen b-b i fig. 3(a), är en vertikalprojektion framifrån som visar ytter- ligare en modifiering av bandsågbladet enligt fig. l(a)-(c). är ett snitt utmed linjen b-b i fig. 4(a), är en vy underifrån av bandsågbladet enligt fig. 4(a), är en vertikalprojektion framifrån som visar en ut- föringsform av bandsågbladet enligt föreliggande uppfinning, är ett snitt taget utmed linjen b-b i fig. 5(a), är en vy underifrån av bandsågbladet enligt fig. 5(a), är en vertikalprojektion framifrån som visar en andra utföringsform av bandsågbladet enligt före- liggande uppfinning, är ett snitt taget utmed linjen b-b i fig. 6(a), är en vy underifrån av bandsågbladet enligt fig. 6(a), är en vertikalprojektion framifrån som visar en tredje utföringsform av bandsågbladet enligt före- liggande uppfinning, är ett snitt taget utmed linjen b-b i fig. 7(a), fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. 7(c) 7(d) 7(e) 8(a) 8(b) 8(c) 10(a) l0(b) 10(c) 1o(d) ' sos 158 är en vy underifrån av bandsågbladet enligt fig. 7(a-)| är ett snitt som visar en tvärsektion av en fjärde utföringsform av föreliggande uppfinning ekvivalent med tvärsektionen som visas i fig. 7(b), är ett snitt som visar en tvärsektion av en femte utföringsform av föreliggande uppfinning ekvivalent med tvärsektionen som visas i fig. 7(b), är en vertikalprojektion framifrån som visar en sjätte utföringsform av bandsågbladet enligt före- liggande uppfinning, är ett snitt taget utmed linjen b-b i fig. 8(a), är en vy underifrån av bandsågbladet enligt fig. 8(a), är ett förstorat snitt genom en sjunde utförings- form av föreliggande uppfinning och är en för- klarande ritning beträffande placeringen av bock- ningen för skränkning av sågtänderna, är en vertikalprojektion framifrån som visar en åttonde utföringsform av bandsågbladet enligt före- liggande uppfinning, är ett snitt taget utmed linjen b-b i fig. lO(a), är en vy underifrån av bandsågbladet enligt fig. l0(a), är en vy underifrån av bandsågbladet och illustre- rar tillståndet för nötningen av spetsen på varje tand, 8 505 158 fig. ll(a) är en vertikalprojektion framifrån som visar en nionde utföringsform av bandsågbladet enligt före- liggande uppfinning, fig. ll(b) är ett snitt taget utmed linjen b-b i fig. ll(a), fig.]J(c) är en vy underifrån av bandsågbladet enligt fig. l1(a), fig. 1l(d) är ett snitt som visar en tvärsektion av en tionde utföringsform av föreliggande uppfinning ekvivalent med tvärsektionen som visas i fig. ll(b) och fig. l1(e) är ett snitt som visar en tvärsektion av en elfte utföringsform av föreliggande uppfinning ekvivalent med tvärsektionen som visas i fig. ll(b).

Föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning skall nu beskrivas med hänvisning till de bifogade ritningarna, och exempel ges för de förhållanden när föreliggande uppfinning hänför sig till bandsågblad. Uppfinningen är emellertid inte begränsad till bandsågblad utan kan även utnyttjas för många andra typer av sågblad såsom cirkelsågblad, bygelsågblad och liknande.

Med hänvisning nu till fig. l(a) till (c), innefattar ett sågblad 1 grundläggande en grupp (uppsättning) av tänder, »vilken grupp är bildad av en främre tand 3 som, när ett arbetsstycke W sågas, går framåt i riktningen för snittet som skall göras i arbetsstycket W (i riktningen för pilen A i figurerna) för att såga arbetsstycket W, och ett flertal bakre tänder 5 och 7 som sågar i arbetsstycket W senare än den främre tanden &.För den främre tanden 3, i fallet där exem- pelvis centrum för sågbladets l bredd tas som baspositionen F (i fallet med ett cirkelsågblad cirkelns centrum), är höjden 3H för tanden, från dess basposition F till tandens spets 3P, formad större än höjderna SH och 7H för ett flertal tänder 5 och 7, från baspositonen F till tändernas spetsar SP och 7P. 9 sos 158 Höjderna SH och 7H för dessa bakre tänder 5 och 7 är olika, med tandhöjden SH formad större än den andra tandhöjden 7H.

Närmare bestämt är den främre tanden 3 och de bakre tänderna 5 och 7 formade med en skillnad i höjd i riktningen i vilken arbetsstycket sågas, såsom visas tydligare i fig. l(b).

Såsom visas tydligare i fig.1Åb) är den främre tanden 3 for- mad såsom en oskränkt tand vilken inte är böjd i riktningen för sågbladets 1 bredd (nedan betecknad såsom den tvärgående riktningen), i det fall man betraktar det i riktningen som är motsatt sågbladets löpriktning i förhållande till arbetsstyc- ket W (riktningen för pilen B i ritningen). De bakre tänderna 5 och 7 är böjda i motsatta riktningar och är formade såsom högerskränkta respektive vänsterskränkta tänder.

Med sågbladet 1 format på ovanstående sätt rör sig sågbladet l, när arbetsstycket W sågas, i sågningsriktningen för att såga arbetsstycket W, och när det närmar sig arbetsstycket W kommer först den främre tanden 3, vilken är tanden med den största höjden (3H) att såga in i arbetsstycket W. Därefter kommer den bakre tanden 5 med den näst största höjden(5H), och därefter den följande bakre tanden 7 att skära in i arbetsstycket. Närmare bestämt skär tänderna in i arbetsstyc- ket W i ordningsföljd, med början med den längsta tanden.

Den främre tanden 3 är en oskränkt tand så att, när denna främre tand 3 skär in i arbetsstycket W, den inte utsätts för lkraftkomponenter riktade åt vänster och åt höger utan skär in i arbetsstycket W efter en rät linje. När därefter den bakre tanden 5 skär in i arbetsstycket kommer den, eftersom denna bakre tand 5 är en högerskränkt tand, att skära eller såga så att den vidgar den högra sidan av det främre sågspåret som bildats av den främre tanden 3. På samma sätt sågar den bakre tanden 7 så att den vidgar den vänstra sidan av det främre sågspåret som bildats av den främre tanden 3.

Vid denna utföringsform sågas arbetsstycket W närmare bestämt av den främre tanden 3 och de bakre tänderna 5 och 7. Eftersom sos 158 1° den främre tanden 3 och de bakre tänderna 5 och 7 tillsammans sågar arbetsstycket W har de spânor som producerats under såg- ningsverkan en liten storlek.

När sågbladet 1 sågar arbetsstycket W kommer, såsom diskute- rats ovan, den bakre tanden 5, vilken är en högerskränkt tand, att ha en tendens att avvika åt vänster såsom ett resultat av sågningsmotstândets komponent. Eftersom den är en skränkt tand, såsom visas i fig. 1(c), bildas vidare en frivinkel eller sidosläppningsvinkel 6 något bakåt i förhållande till tvärriktningen, och detta på grund av anbringandet av kraft- komponenten i tvärriktningen, och detta ger en benägenhet att framkalla en vibration i tvärriktningen.

När den bakre tanden 7 skär in i arbetsstycket W finns det på samma sätt även en benägenhet att framkalla en vibration i tvärriktningen. När de bakre tänderna 5 och 7 skär in i arbetsstycket W kommer vidare spetsen 3P på den främre tanden 3 inte att utsättas för någon kraftkomponent i tvärriktningen utan den kommer alltid att skära rakt fram i sågningsrikt- ningen, så att vibrationen i tvärriktningen, härrörande från de bakre tänderna 5 och 7, dämpas och så att de bakre tänderna 5 och 7 alltid styrs rakt framåt av det främre sågspåret som formas av den främre tandens 3 spets 3P. Följaktligen är för- mågan att såga rakt framåt bättre än vad man konventionellt finner, och således erhålles ett snitt med endast en liten av- vikelse.

Ovanstående utföringsform beskrevs i fallet där den främre tanden 3 är en oskränkt tand. Det är emellertid möjligt, såsom visas i fig. 2(a) till (c), att ha ett par i tvärled skränkta tänder 3L, 3R mycket svagt böjda i tvärriktningen men i övrigt formade på samma sätt som i utföringsformen som visas i fig. l(a) till (c). I fig. 2(a) till (c) visas vidare det fall där de bakre tänderna 5, 7 är skränkta i motsatta riktningar i förhållande till vad som gällde i exemplet som visas i fig. l(a) till (c). Vid konfigurationen enligt denna utföringsform ll 505 158 är funktionen och den erhållna effekten desamma som de för den tidigare utföringsformen.

I fallet med den konfiguration där ett flertal spetsar 3C, SC och 7C med solfjäderformad tvärsektion är fixerade en vid var och en av tänderna 3, 5 och 7 på sågbladet 1, i en plektrum- form såsom visas i fig. 3(a) och (b), skiljer sig vidare höjden på varje spets 3C, SC och 7C, och genom konfigurationen där höjden är mindre ju större spetsens bredd är, blir den funktion och effekt som erhålles desamma som för de tidigare utföringsformerna.

Vid de tidigare utföringsformerna är det, i syfte att ge den främre tanden 3 och de bakre tänderna 5 och 7 olika höjder 3H, 5H och 7H, möjligt att bilda tandhöjderna 3H, 5H och 7H i lämpliga steg med olika höjd genom att forma spetsarna på tän- derna 3, 5 och 7 exempelvis med hjälp av en fräs eller medelst ett organ där tändernas spetsar böjs eller bockas på lämpligt sätt av en stötkraft i sågbladets löpriktning. Såsom visas i fig.4(a) är det vidare önskvärt att ha den konfiguration vid vilken spetsen 3P på den främre tanden 3 och spetsarna SP och 7P på de bakre tänderna 5 och 7 är placerade på en rak linje som är lämpligt snedställd i förhållande till sågbladets l löpriktning B, eller är placerade på en cirkelbåge med en lämplig radie R. En konfiguration där spetsarna 3P, SP och 7P på tänderna 3, 5 och 7 är placerade på en rak linje eller på en båge bildas på detta sätt enkelt genom att utföra tänderna ~3, 5 och 7 med samma höjd, varvid de bakre tänderna 5 och 7 skränks genom bockning i tvärriktningen, varefter, såsom visas i fig. 4(b), de underkastas ett slipningsförfarande med hjälp av en slipskiva GW vars centrum är inställt på centrumlinjen för sågbladets 1 tjocklek.

På ovan angivet sätt är det önskvärt att slipa spetsarna 3P, SP och 7P på tänderna 3, 5 och 7 med hjälp av slipskivan GW i och för att bilda ett flertal jämförelsevis stora flanker Sr och 7r på de bakre tänderna 5 och 7 för att förstärka spet- sarna 5P och 7P. Dessutom får spetsarna 3P, 5P och 7P på tän- 505 158 #2 derna 3, 5 och 7, såsom klart visas i fig. 4(b), formen av en båge som har sitt centrum på centrumlinjen L för sågbladets l bredd, vilket förbättrar centripetaltendensen och förbättrar uppmärkningsarbetet för båda vinklarna på tandens 3 spets 3P samt vidare förbättrar tendensen till rörelse rakt framåt.

Såsom klart visas i fig. 4(c) blir dessutom frivinklarna 6, 6', vilka visas i fig. l(c), små för spetsarna 3P, SP och 7P på de bakre tänderna 3,5 och'L och tendensen till avvikelse i tvärriktningen och tendensen till framkallning av vibration blir likaledes små.

Beskrivningen av de ovan angivna utföringsformerna har gjorts för det fall där det finns antingen en oskränkt främre tand 3 eller ett par skränkta tänder med en mycket liten bockning i tvärriktningen, tillsammans med två bakre tänder 5 och 7 skränkta i tvärriktningen, vilka tänder bildar en grupp av tänder. Antalet tänder i en grupp är emellertid valfritt.

Exempelvis kan varje önskat antal tänder, U. såsom 4, 5, 6, 7, 8, 9"., väljas för att bilda en grupp, och skillnaden i höjd och skillnaden i skränkningsvidd mellan tänderna kan bil- das på lämpligt sätt.

I själva verket är det vid alla de beskrivna utföringsformerna en skillnad i höjd mellan den främre tanden och mångfalden av bakre tänder. Det finns även en skillnad i skränkningsvidd, och konfigurationen är sådan att alla tänderna utför en såg- ningsverkan. Enligt experiment är det önskvärt att ha en skillnad av 0,04 mm eller mer mellan tändernas höjder och mellan skränkningsvidderna på en sida, för att uppnå en så effektiv sågning som möjligt.

Såsom klargjorts vid beskrivningen av de ovan angivna utfö- ringsformerna finns det enligt föreliggande uppfinning en skillnad mellan höjderna för de främre tänderna hos sågbladet och höjderna för de bakre tänderna. De kortare bakre tänderna har en något vidare skränkning varvid dessa skränkningsvidder är olika. 13 sas 158 När ett arbetsstycke sågas med hjälp av ett dylikt sågblad deltar följaktligen alla tänder hos sågbladet i sågnings- verkan, och de spånor som produceras under sågningen har en reducerad storlek så att sågningshastigheten förbättras och belastningen på varje tand är lika stor.

Såšom ett resultat av det faktum att alla tänder utför sågning och att det vilar en lika stor belastning på varje tand, mot- tager ingen tand en koncentrerad belastning, och när längden pårsnittet reduceras plötsligt blir slaget eller stöten liten.

Mängden av tandbrott är liten och varje tand utsätts för en likformig grad av nötning så att sågbladets livslängd ökas.

Eftersom det föreligger en skillnad i höjd mellan den främre tanden och mångfalden bakre tänder hos sågbladet, mottager följaktligen den högre främre tanden inte en kraftkomponent i tvärriktningen, varför den alltid skär rakt framåt så att dess förmåga att såga rakt fram förbättras. Följaktligen är av- vikelsen och vibrationen för sågbladet i tvärriktningen i för- hållande till sågningslinjen extremt liten jämfört med konven- tionella sågblad.

Såsom ett resultat av det faktum att belastningen anbringas likformigt mot var och en av tänderna, fördelas belastningen till var och en av tänderna när arbetsstycket sågas. Följakt- ligen blir belastningen på varje tand jämförelsevis liten så att svårsågade material även kan hanteras och så att samma sågblad kan utnyttjas för sågning i svårsågade material och lättsågade material.

Dessutom sågar alla tänder hos sågbladet i arbetsstycket, och spånorna som produceras när arbetsstycket sågas är extremt fint fördelade så att utmatningen av dessa spånor från utrym- met mellan sågbladets stomme och sågspåret förbättras. Av den anledningen samlas spånorna inte i tandluckorna vilket gör det möjligt att enkelt utföra ett långt snitt i ett arbetsstycke.

Samma sågblad kan utnyttjas för att såga varje storlek av arbetsstycke, från liten diameter till stor diameter. sus 158 1,4 Med hänvisning nu till fig. 5(a) till (c) är sågbladet l, såsom en utföringsform av föreliggande uppfinning, försett med en grupp (uppsättning) av tänder som omfattar den främre tanden 3 och en högerskränkt tand 7R och en vänsterskränkt tand 9L vilka är de första bakre tänderna som utför sågningen av ett första steg i ett snitt för vidgning av det främre eller ledande spåret, samt en vänsterskränkt tand 5L och en högerskränkt tand llR vilka är andra bakre tänder som utför sågningen av ett andra steg i snittet för vidgning av det främre spåret.

Den främre tanden 3 har en höjd 3H från baspositionen F till tandens spets 3P, vilken höjd är större än höjderna SH, llH för de andra bakre tänderna 5L, llR från baspositionen F till spetsarna 5P, llP. Höjderna 7H, 9H för de första bakre tänder- na 7R, 9L från baspositionen F till spetsarna 7P, 9P är de- sanuna som höjden 3H för den främre tanden 3. Höjderna 7H, 9H kan emellertid även vara mindre än höjden 3H för den främre tanden 3.

Närmare bestämt är den främre tanden 3 och de första bakre tänderna 7R, 9L samt de andra bakre tänderna 5L, llR, såsom klart visas i fig.5(b), formade vid olika nivåer i riktning- en för sågningslinjen i arbetsstycket.

Vid denna utföringsform av föreliggande uppfinning är de andra bakre tänderna SL, llR de kortaste tänderna, och eftersom de “inte är placerade i följd efter varandra, såsom klart visas i fig. 5(a), uppbär den första bakre tanden 7R och den främre tanden 3, vilka är höga tänder och följer på de andra bakre tänderna SL, llR, en belastning motsvarande ett avstånd mellan den främre tanden och den korta andra bakre tanden. Om man jämför med de två på varandra följande korta bakre tänderna vilka uppbär en belastning motsvarande två tandavständ, är be- lastningen följaktligen jämförelsevis reducerad.

Denna utföringsform har beskrivits för det fall där den främre tanden 3 är en oskränkt tand. Såsom visas i fig. 6(a) till ls ses 158 (c) är det emellertid möjligt att vid denna utföringsform ha en konfiguration vid vilken det i stället för en oskränkt tand finns ett par av skränkta tänder 3L, 3R som är skränkta mycket svagt i motsatta riktningar, medan resten av utföringsformen är densamma som den som illustreras i fig. 5(a) till (ch Verkan och effekt för utföringsformen med denna konfiguration är exakt desamma som för de tidigare utföringsformerna.

Fig. 7(a) till (c) visar ett sågblad vid vilket det finns sex tänder i en grupp.]Isågbladet 1 är båda hörnen på den främre tanden 3 slipade och en sned sektion 3B är formad vid vilken båda sidorna är snedställda med samma lutning. I detta exempel är spetsen på den främre tanden 3 visad med en huvudsaklig V-form. Vid denna utföringsform av föreliggande uppfinning innefattar en grupp den främre tanden 3 med en höjd 3H och en andra främre tand 3S med samma dimension, tillsammans med tvâ par av bakre tänder 7R, 9L och 5L, llR. Den andra främre tanden 35, vilken även kan ha en höjd som är något mindre än den för den främre tanden 3, kan såga den kvarvarande sektio- nen som lämnats osågad på grund av den sneda sektionen 3B som är formad vid den främre tandens 3 spets.

När arbetsstycket sågas produceras närmare bestämt, med hjälp av denna utföringsform, spânor motsvarande bredden på den V-formade sektionens spets, och när arbetsstycket sågas av den andra främre tanden 3S produceras spånor motsvarande det parti som lämnats osågat på grund av det sneda partiet 38.

Reduktionen av dessa spånor till liten storlek förbättras ytterligare, och även lättheten att utmata spånorna förbättras ytterligare. Dessutom utsätts den främre tanden 3 och den andra främre tanden 3S inte för en kraftkomponent i tvärrikt- ningen utan de skär alltid rakt fram i sågningsriktningen så att förmågan att såga rakt fram förbättras. Verkan och effekt är desamma som för de tidigare utföringsformerna. Det skall nämnas att även om det är önskvärt att den andra främre tanden 3S anordnas för att producera spånor som är ännu finare sönderdelade, är den andra främre tanden 3S inte absolut nöd- sos 158 16 vändig. Såsom visas i fig. 7(d) är det exempelvis möjligt att eliminera den andra främre tanden 3S. Vidare är det såsom en konfiguration för att främja bildandet av finare sönderdelade spånor, vilket visas i fig. 7(e), möjligt att bilda en skära eller skåror 3N i den främre tandens 3 spets. Denna skåra kan ha en lämplig form såsom en V- eller U-form. I detta fall sågar den andra främre tanden 3S det parti som lämnats osågat på grund av bildandet av skåran 3N.

Hänvisning görs nu till fig. 8(a) till (c). När sågbladet 1 grundläggande sågar i arbetsstycket W, i sågningsriktningen i arbetsstycket W (riktningen för pilen A i figuren), är de följande tänderna anordnade såsom en grupp (uppsättning), näm- ligen den främre tanden 3 som utför sågningen i arbetsstycket, de första bakre tänderna 9L, 7R vilka utför sågningen av ett första steg i ett snitt för att vidga det främre spåret, de andra bakre tänderna 5L, llR vilka utför sågningen av ett andra steg av ett snitt för vidgning av det främre spåret, och ett flertal tredje bakre tänder l3L, 15R vilka fungerar såsom bufferttänder för att reducera belastningen på den främre tan- den 3 (en oskränkt tand). De tredje bakre tänderna l3L, l5R är, i det fall där exempelvis baspositionen F är centrum för sågbladets 1 bredd, formade med medelhöjder l3H och l5H från baspositionen F till spetsarna l3P och l5P vilket placerar dem mellan de andra bakre tänderna 5L, llR, vilka har höjder SH och llH från baspositionen F till spetsarna SP och llP, och den främre tanden 3 som har en höjd 3H från baspositionen F 'till spetsen 3P. Tandhöjderna SH och llH kan vara desamma eller kan vara olika. Dessutom kan även tandhöjderna 13H och l5H vara desamma eller olika.

Med den förutsättningen att storleken på bufferttändernas l3L, l5R skränkning är mindre än eller densamma som den för de andra bakre tänderna SL, llR kan dessa tänder skränkas val- fritt. Dessutom kan de vara oskränkta tänder som inte är bockade i tvärled. 17 505 158 I fallet där sågningsföljden för sågbladet går från den kor- tare tanden till den högre tanden är närmare bestämt en medel- hög bufferttand anordnad mellan den kortare tanden och den högre tanden för att mildra stöten mot den följande tanden.

Med hänvisning nu\till fig. 9 visar denna utföringsform av sågbladet enligt föreliggande uppfinning ett exempel på ett sågblad försett med en grupp bestående av den främre tanden 3, vilken när arbetsstycket W sågas utför det främre eller ledan- de snittet i sågningslinjen på arbetsstycket, och ett flertal bakre tänder 7R och 9L, vilka sågar in i arbetsstycket senare än den främre tanden 3 och vars funktion är att vidga det främre sågspåret som utförts av den främre tanden 3. Höjderna på de bakre tänderna 7R, 9L är mindre än höjden på den främre tanden 3 från baspositionen till tandens spets.

Här visar den streckprickade linjen fallet där den bakre tan- dens skränkning är utförd från bockningspositionen m, och visar den streckade linjen fallet där skränkningen är utförd från bockningspositionen n som ligger närmare tandspetsen.

Dessutom är storleken på tändernas 7R, 9L skränkning densamma, och tanden som visas med den streckprickade linjen och tanden som visas med den streckade linjen är formade med samma höjd innan skränkningen utförts.

Såsom klart visas i fig. 9 har den tand som är skränkt från en bockningspunkt n som ligger nära spetsen en större inre tandspetshörnsektion, vilken är den tandspetshörnsektion som är anordnad i en riktning motsatt skränkningsriktningen, än den tand som är skränkt från en bockningspunkt m som ligger längre bort från spetsen, och den förstnämnda tanden är längre med längden d.

I fallet där matningsvärdet för den främre tandenlšär stort har kortfattat den tand som är skränkt från bockningspunkten n ett inre spetshörn som kommer att utföra mer arbete än en som är skränkt från bockningspunkten m, och en buffertverkan mot 505 158 18 den belastning som anbringas mot den främre tanden 3 erhålles med hjälp av denna förstnämnda tand som sådan.

I detta exempel är andra tänder visade oskränkta. Om emeller- tid dessa andra tänder vore skränkta skulle det vara att före- draga att sätta bookningspositionen närmare spetsen för den bakre tand som har det största värdet på skränkningen och som har den kortaste tandlängden, än för den tand som har en skränkning med liten storlek.

Såsom inses med ledning av föregående beskrivning är, vid denna utföringsform,de bakre tänderna anordnade så att två kortare_tänder inte är placerade i följd efter varandra, och sågningen som utförs med hjälp av den högre tanden som utför den efterföljande sågningen i sågbladets löpriktning är av en storlek med vilken sågbladet sänker sig under förflyttningen över en längd av två tandavstånd motsvarande den ena kortare eller mindre tanden. Den belastning som anbringas mot den högre eller större tanden som utför sågningen efter den kor- tare eller mindre tanden är mindre jämfört med för ett konven- tionellt sågblad.

Vid denna utföringsform, i fallet när sågningsföljden är från den korta tanden till den höga tanden, kan dessutom belast- ningen på den höga tanden reduceras jämfört med en konventio- nell belastning, genom anordnandet av en bakre tand med medel- höjd, vilken är avsedd att fungera såsom en bufferttand mellan den korta tanden och den långa tanden.

Enligt föreliggande uppfinning är vidare bockningspunkten för skränkningen för en kortare tand med maximal storlek på skränkningen, placerad närmare tàndens spets än bockningspunk- ten för en med en skränkning av mindre storlek, så att det inre hörnet på en dylik tand utför bättre arbete och så att en effektiv buffertverkan mot den belastning som anbringas mot den höga tanden âstadkommes med hjälp av denna tand som sådan. 19 505 1 s I alla fall gäller enligt föreliggande uppfinning at? det finns en skillnad i höjd och i skränkningsvidd mellan den främre tanden och mångfalden av bakre tänder, och alla tänder bidrar till att utföra snittet eller sågningen i arbetsstyc- ket. Följaktligen reduceras spånorna till en liten storlek och förbättras och underlättas deras utmatning, samt förbättras sågningshastigheten. Vidare är de korta tänderna inte anord- nade i följd efter varandra och anordnandet av bufferttänder reducerar belastningen på den främre tanden, vilket har en avsevärt stor effekt på sågbladets förmåga att såga i en rak linje. Följaktligen blir den belastning som anbringas mot varje tand mer likformig, så att en likformig nötning uppträ- der, att sågbladet får en större motståndskraft mot att avvika från ett rakt snitt och att bladets livslängd förlängs.

Med sågbladet enligt föreliggande uppfinning är vidare varje rörelse i tandens breddriktning liten eftersom belastningen på varje tand är likformig och eftersom sägningen utförs på ett balanserat sätt så att inget arbete som utförs av en i tvärled skränkt tand är bortkastat. Det blir därför möjligt att såga lättsågade material och svårsågade material med användning av samma sågblad. De spånor som producerats med sågbladet enligt föreliggande uppfinning är vidare finare sönderdelade vilket har den effekten att deras utmatningsbarhet förbättras och att både material med stor diameter och med liten diameter kan sågas med en typ av sågblad.

-Det sätt som utnyttjas för att reducera belastningen på de kraftigt belastade tänderna i sågbladet enligt föreliggande uppfinning kan i praktiken appliceras på alla sågblad.

Med hänvisning nu till fig. l0(a) till (d) innefattar sågbla- det 1 de högerskränkta tänderna 3R, 7R, l3R, de vänsterskränk- ta tänderna SL, llL, l5L och de oskränkta tänderna 9S, 178 för sågning av arbetsstycket W, såsom en grupp (uppsättning) om åtta tänder. 20 505 158 Dessa tänder utför sågningen i följande ordningsföljd - höger- skränkt tand 3R, vänsterskränkt tand SL, högerskränkt tand 7R, oskränkt tand 9S, vänsterskränkt tand llL, högerskränkt tand l3R, vänsterskränkt tand l5L och oskränkt tand l7S. Med såg- bladet 1 som visas i detta exempel, i ordningsföljden i såg- bladets l löpriktning (riktningen enligt pilen A) när arbets- stycket W sågas, är den tand som direkt föregår den oskränkta tanden 9S den högerskränkta tanden 7R, och är den tand som direkt föregår den oskränkta tanden l7S den vänsterskränkta tanden l5L.

I ordningsföljden i riktningen för sågbladets 1 rörelse framåt (riktningen enligt pilen A), är närmare bestämt de tänder som omedelbart föregår en oskränkt tand placerade så att man und- viker att få alla med samma skränkningsriktning, såsom en högerskränkt följd av en högerskränkt, eller en vänsterskränkt följd av en vänsterskränkt, och så att tanden som direkt före- går den oskränkta tanden är högerskränkt eller vänsterskränkt, likformigt alternerande i riktningen för sågbladets längd.

Utgörande en grupp hos sågbladet l som visas i fig. l0(a) till (d) finns det totalt tre högerskränkta tänder - 3R, 7R och l3R - och totalt tre vänsterskränkta tänder - SL, llL och l5L.

Balansen i tvärriktningen är därför lika eller jämn och, såsom diskuterats ovan, tanden i läget direkt föregående den oskränkta tanden 9S är den högerskränkta tanden 7R. Vidare är tanden i läget direkt föregående den oskränkta tanden l7S den 'vänsterskränkta tanden l5L. Således är placeringen i ordnings- följd med sågbladets l löpriktning (riktningen enligt pilen A) sådan att tänderna som direkt föregår en oskränkt tand är placerade så att man undviker att få alla med samma skränk- ningsriktning. Närmare bestämt är, vid denna utföringsform av föreliggande uppfinning, de mönster som formats av den oskränkta tanden 98 och tänderna direkt före och efter denna de följande. Först finns ett första mönster som består av de tre tänderna i ordningsföljden "högerskränkt, oskränkt, väns- terskränkt", i detta fall 7R, 9S, 1lL. Därefter finns ett andra mönster i ordningsföljden “vänsterskränkt, oskränkt, 21 505 158 högerskränkt", i detta fall l5L, l7S, 3R. De första och andra mönstren är placerade alternerande och ett lämpligt antal tän- der är lämpligen placerade mellan de första och andra möns- tren.

Följaktligen blir nötningen vid dessa tänders spetsar sådan som visas i fig.lO(dL Närmare bestämt är nötningen vid den oskränkta tandens 9S vänstra hörn Cl stor jämfört med nötning- en vid det högra hörnet C2, och nötningen vid det högra hörnet C4 av den oskränkta tanden l7S är stor jämför med nötningen vid det vänstra hörnet C3, så att den vänstra och högra nöt- ningen över sågbladets 1 totala periferi är likformig.

Denna utföringsform har beskrivits med hjälp av en grupp (upp- sättning) om åtta tänder som innefattar tre högerskränkta tänder, vilka är bockade i riktning åt höger, tre vänster- skränkta tänder som är bockade i riktning åt vänster, och två oskränkta tänder som inte är bockade i tvärled. En grupp om sex tänder skulle emellertid även kunna utnyttjas, med tänder- na anordnade i ordningsföljden - högerskränkt tand, vänster- skränkt tand, oskränkt tand, vänsterskränkt tand, högerskränkt tand och oskränkt tand, sett i sågbladets löpriktning. Det är även möjligt att ha ordningsföljden - högerskränkt tand, väns- terskränkt tand, högerskränkt tand, oskränkt tand upprepad i sågbladets löpriktning, och följd av ordningsföljden - väns- terskränkt tand, högerskränkt tand, vänsterskränkt tand, oskränkt tand, upprepad.

Med hänvisning nu till fig. ll(a) till (c) har denna konfigu- ration grundläggande, när sâgbladet l sågar in i arbetsstycket W, en uppsättning om tolv tänder vars ordningsföljd, i rikt- ningen för sågningen i arbetsstycket W (den riktning som anges med hjälp av pilen B i figuren), är den oskränkta tanden l9S, den högerskränkta tanden 2lR, den vänsterskränkta tanden 23L, den högerskränkta tanden 25R, den vänsterskränkta tanden 27L, den högerskränkta tanden 29R, den oskränkta tanden 3lS, den vänsterskränkta tanden 33L, den högerskränkta tanden 35R, den sos 158 22 vänsterskränkta tanden 37L, den högerskränkta tanden 39R och den vänsterskränkta tanden 4lL.

De oskränkta tänderna l9S och 3lS har, exempelvis när basposi- tionen F är sågbladets 1 centrum, höjderna l9H och 3lH från baspositionen F till spetsarna l9P och 3lP, vilka är högre än för den vänsterskränkta tanden 23L, den högerskränkta tanden 29R, den högerskränkta tanden 35R och den vänsterskränkta tanden 4lL vilka har höjderna 23H, 29H, 35H och 4lH från bas- positionen F till spetsarna 23P, 29P, 35P och 4lP. Höjderna 2lH, 25H, 27H, 33H, 37H och 39H från baspositionen F till spetsarna 2lP, 25P, 27P, 33P, 37P och 39P för den högerskränk- ta tanden 2lR, den högerskränkta tanden 25R, den vänster- skränkta tanden 27L, den vänsterskränkta tanden 33L, den väns- terskränkta tanden 37L och den högerskränkta tanden 39R är de- samma som höjderna l9H, 3lH för de oskränkta tänderna l9S och 3lS. Vidare skulle höjderna 21H, 25H, 27H, 33H, 37H och 39H även kunna vara kortare än höjderna l9H, 3lH för de oskränkta tänderna l9S och 3lS.

Vidare är skränkningen för de vänsterskränkta tänderna 23L, 4lL och för de högerskränkta tänderna 29R och 35R större än den för de vänsterskränkta tänderna 29L, 33L, 37L och för de högerskränkta tänderna 2lR, 25R, 39R. Såsom visas tydligare i fig. ll(b) finns det närmare bestämt en höjdskillnad i såg- ningsriktningen in i arbetsstycket W och i riktningen för skränkningsvidden.

När arbetsstycket W sågas med hjälp av sågbladet 1 med den ovan angivna konfigurationen, är den högsta (l9H) oskränkta tanden l9S den första som sågar in i arbetsstycket W och den följs av de näst högsta tänderna (2lH, 25H, 27H) vilka är den högerskränkta tanden 2lR, den högerskränkta tanden 25R och den vänsterskränkta tanden 27L, varefter den vänsterskränkta tan- den 23L och den högerskränkta tanden 29R utför sin sågning.

Därefter utför den oskränkta tanden 3lS, den vänsterskränkta tanden 33L, den vänsterskränkta tanden 37L, den högerskränkta 23 505 158 tanden 39R, den högerskränkta tanden 35R och den vänster- skränkta tanden 41L sågningen i denna ordningsföljd.

Den vänsterskränkta tanden 23L, den högerskränkta tanden 29R, den högerskränkta tanden 35R och den vänsterskränkta tanden 4lL är kortare tänder och, såsom klart visas i fig. ll(a), är de inte anordnade i följd efter varandra, så att belastningen på de höga tänderna - den högerskränkta tanden 25R, den oskränkta tanden 31S, den vänsterskränkta tanden 37L och den oskränkta tanden l9S - vilka följer på den vänsterskränkta tanden 23L, den högerskränkta tanden 29R, den högerskränkta tanden 35R och den vänsterskränkta tanden 4lL, reduceras.

Vidare är den vänsterskränkta tanden 4lL placerad direkt före den oskränkta tanden l9S och är den högerskränkta tanden 29R placerad omedelbart före den oskränkta tanden 3lS.Eftersom tänderna som är placerade omedelbart före de oskränkta tän- derna alterneras för att ge ett lika antal vänsterskränkta tänder och högerskränkta tänder, utsätts spetsarna på tänderna för samma mängd av nötning,såsom illustreras i fig. lO(d), så att den vänstra och högra nötningen över sågbladets l totala periferi är likformig.

Fig. ll(d) och (e) visar ett annat utförande av fig. 1l(b). I fig. ll(d) är båda hörnsektionerna av den oskränkta tanden l9S slipade, och båda sidosektionerna är formade såsom lutande eller snedställda sektioner l9B med samma lutning. I detta exempel är spetsen på den oskränkta tanden l9S formad med en V-form. En användning av denna utföringsform ger spånorna en än mer reducerad storlek, vilket förbättrar den lätthet med vilken de utmatas samtidigt som det förbättar bladets förmåga att bibehålla snittet efter en rät linje. Funktion och verkan för denna utföringsform är desamma som för de som beskrivits OVan .

I det exempel som visas i fig.ll(e) är ett lämpligt antal av på lämpligt sätt formade, V-formade eller U-formade, skåror l9N upptagna i den oskränkta tandens l9S spets. I detta fall resulterar bildandet av skåran l9N i att en kvarvarande V-for- sos 158 24 mad sektion lämnas när tanden l9S utfört sin sågningsverkan.

Denna kvarvarande sektion avlägsnas genom den efterföljande sågningsverkan för den oskränkta tanden 31S, vilket resulterar i en ännu finare storleksreduktion för spånorna. Funktion och verkan för denna utföringsform är desamma som för de som be- skrivits ovan.

Med hänvisning återigen till fig. ll(a) till (c) är den väns- terskränkta tanden 41L och den högerskränkta tanden 29R, vilka direkt föregår de oskränkta tänderna l9S respektive 3lS, kor- tare tänder. En förbättrad buffertverkan kan tillföras genom att placera en tand med medelhöjd mellan den högerskränkta tanden 29R och den oskränkta tanden 3lS och en annan tand med medelhöjd mellan den vänsterskränkta tanden 4lL och den oskränkta tanden l9S, för att verka såsom bufferttänder.

Med hjälp av beskrivningen av denna utföringsform av förelig- gande uppfinning kan det enkelt inses att föreliggande uppfin- ning hänför sig till ett sågblad som innefattar en höger- skränkt tand som är bockad åt höger och en vänsterskränkt tand som är bockad åt vänster i förhållande till sågbladet löprikt- ning, i kombination med en oskränkt tand som inte är bockad i tvärled. Dessutom finns en höjdskillnad i sågbladets sågnings- riktning och i riktningen för skränkningsvidden. En skränkt tand är anordnad direkt föregående en oskränkt tand så att en sågningsverkan kan utföras alternerande av en vänsterskränkt tand och en högerskränkt tand, med lämplig upprepning. Följ- aktligen får spånorna en mindre storlek, vilket förbättrar deras utmatning. Man undviker en sådan placering av tänderna som utmed sågbladets längd direkt föregår en oskränkt tand att alla tänder är skränkta i samma riktning, och både nötning på vänstersidan och nötning på högersidan produceras alternerande vid den oskränkta tanden, med den totala effekten av en jämn nötning. Jämfört med konventionella sågblad avviker följakt- ligen ett snitt som utförs med hjälp av sågbladet enligt före- liggande uppfinning knappast från sågningsbanan eller -linjen.

Detta särdrag är särskilt effektivt vid sågning med hög has- tighet och vid grov sågning. 25 505 158 Dessutom kan sågbladet enligt föreliggande uppfinning effek- tivt utnyttjas med alla typer av skränkningar, med det vill- koret att antingen en högerskränkt tand eller en vänster- skränkt tand är placerad direkt före en oskränkt tand, och inte endast med en underställningsskränkning.

Claims (5)

505 158 26 PATENTKRAV

1. Sàgblad (1) innefattande tandgrupper bildade av en främre tand (3) som utför sàgningen i ett arbetsstycke (W) och som framflyttas :i matningsriktningen under det att arbetsstycket sågas och ett flertal bakre tänder (SL, 7R, 9L, llR) som sågar in i arbetsstycket senare än den främre tanden och som tjänar till att vidga det av den främre tanden sågade främre spåret, varvid nämnda flertal av bakre tänder innefattar ett lämpligt antal par med en vänsterskränkt tand och en högerskränkt tand utgörande varje par, varvid höjden (5H, 7H, 9H, llH) pà nämnda par av bakre tänder, fràn en basposition till spetsarna på nämnda par av bakre tänder, är densamma som eller mindre än höjden (3H) pà den främre tanden från baspositionen till den främre tandens spets, k ä n n e t e c k n a t av att de kortaste bakre tänderna (SL, llR) inte är placerade i följd efter varandra.

2. Sàgblad enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att skränkningsvidden för ett kortare par av bakre tänder (SL, llR) är större än skränkningsvidden för ett högre par av bakre tänder (7R, 9L).

3. Sàgblad enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att en bakre tand med mellanhöjd är anordnad mellan en kortare bakre tand och en högre främre tand.

4. Sàgblad enligt något eller några av kraven l-3, k ä n n e - t e c k n a t av att bockningspunkten för en minsta bakre tand med en maximal storlek på skränkning är inställd närmare spetsen än bockningspunkten för andra bakre tänder.

5. Sàgblad enligt något eller nàgra.av kraven 1-4, innefattande en kombination av en högerskränkt tand, vilken är bockad åt höger, och en vänsterskränkt tand, vilken är bockad åt vänster, sett i relation till löpriktningen för sàgbladet, och en oskränkt tand som inte är bockad, k ä n n e t e c k n a t av ett första mönster i vilket tänderna i löpriktningen är placerade i 505 158 27 ordningsföljden högerskränkt tand (7R), oskränkt tand (9S) och vänsterskränkt tand (1lL), av ett andra.mönster i vilket tänderna i sàgningsriktningen är placerade i ordningsföljden vänstersk- ränkt tand (15L), oskränkt tand (178) och.högerskränkt tand (3R), och av att det första mönstret och det andra mönstret är place- rade alternerande.