SE509398C2 - Bandsågblad - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 509 398 2 hårda material låta ett mindre antal långa tänder utföra det mesta arbetet med lärnpligt skärdjup, medan vid mjuka material alla tänder arbetar. Olikheter i tandavstånd utnyttjas för att minska risken för vibrationer och för att kunna placera liklånga tänder parvis utan att alltför många är i ingrepp samtidigt. Olikheter i skränkning används för att dela upp snittets bredd i flera bättre hoprullade spånor med större spåntjocklek. Utöver de tre traditionella altemativen höger - oskränkt - vänster förekommer även fem eller fler skränkvidder, där låga tänder brukar ha större skränkvidd.

För att kunna produceras rationellt bör tänderna vara arrangerade i återkommande grupper, vilket blir avgörande för bredden på de verktyg som används för slipning, stansning och skränkning. Långa återkommande grupper kräver större verktyg, större maskiner och större krafter.

Många föreslagna tandarrangemang, exempelvis patent US 4,727,788 utnyttjar olikheter i alla tre avseendena, men är då komplicerade och svåra att tillverka. Föreliggande uppfinning avser ett sätt att utfonna tändema på metallbandsågar som är lika användbart för hårda som mjuka material, som ger mindre vibrationer än tidigare kända sågar för olika material, och som kan lätt tillverkas med hög precision.

Beskrivning Uppfinningen beskrives med hänvisning till figurerna, där figur 1 är en sidovy av ett sågblad, och figur 2 en tvärsektion av samma.

Den första operationen vid tillverkning av tändema på en bandsåg är att utforma tänder i kanten av ett stålband genom stansning eller slipning. Tändema kan då ges olika höjd och avstånd. Enligt uppfinningen är olikheter i höjd nödvändiga, olikheter i avstånd kan vara förmånligt för vissa material. Om stålbandet består av två olika legeringar, som ofta är fallet, är tändema eller deras spetsar gjorda av snabbstål, medan kroppen och ryggen av bladet består av ett segt material utan tendens till utmattningssprickor. I många fall kan också tandspetsama vara utförda av hårdmetall, lödda eller svetsade till tändema, för att 10 15 20 25 30 509 ass 3 nå ännu högre slitstyrka. Tändema skränks därefter genom att slå eller pressa dem åt sidan, utom de som skall vara oskränkta.

Många föreslagna skränkmönster innehåller tänder med olika skränkvidd vilket i praktiken är svårt att utföra med precision, men enligt uppfinningen förekommer bara en skränkvidd. Många föreslagna tandarrangemang kombinerar skillnader i tandhöjd, avstånd och skränkvidd i återkommande grupper som omfattar ett stort antal tänder, vilket är en orsak till svårigheten att göra skränkningen med precision, och dessutom kräver dyrbara produktionsverktyg. Enligt uppfinningen får man en lång återkommande grupp genom att kombinera en kortare grupp för höjd och avstånd med en annan kortare grupp för skränkningen, varvid de två gruppemas tandantal skall vara inkommensurabla, utan gemensam faktor. Den långa gruppen får då ett tandantal som är produkten av de kortare gruppernas antal.

Figur 1 visar ett avsnitt av ett bandsågblad enligt uppfinningen, där tänderna i en längre återkommande grupp av sex tänder är markerade (1 1-16). Gruppen är resultatet av en höjd- och avståndsgrupp om två tänder, en hög och en låg (H - L) och en skränkningsgrupp om tre tänder, en oskränkt, en höger och en vänster (O - R - L). Som är vanligt vid metallsågblad är tändernas frarnsidor vinkelräta mot bladets sidor. Den första tanden (11) i gruppen blir då hög oskränkt, den andra tanden (12) låg höger, den tredje tanden (13) hög vänster, den fjärde tanden (14) låg oskränkt, den femte tanden (15) hög höger, och den sjätte tanden (16) låg vänster. Inga tänder i denna grupp om sex tänder (HO - LR - HL - LO - HR - LL) har samma kombination av höjd och skränkning, och varje av de sex möjliga kombinationema förekommer en gång.

Vid sågning av hårda material och massiva sektioner skär endast de höga tänderna, och då de är placerade med jämna avstånd motsvarande den korta gruppen, kommer sågbladet att fungera som ett blad med grov jämn tanddelning, och tänderna blir jämnt belastade med lika skärdjup och låga vibrationer. Sågbladet enligt uppfinningen har dessutom en viktig fördel jämfört med ett sådant blad, genom att de låga skränkta tändema har sarnma skränkvidd som visas i figur 2, och kommer då att glida mot snittets sidor utan att skära, 10 15 20 25 509 398 4 men stabiliserar sågbladet i sidled så att man undviker den tendens till sidosvängningar som uppstår då andra skränkta tänder äntrar eller lämnar snittet, och normalt bmkar vara synlig som kopior av arbetsstyckets konturlinj er.

När man sågar mjukare material eller tunnare sektioner kan man välja en matnings- hastighet som är tillräckligt stor för att alla sex tänderna skall skära, till en början med mindre skärdjup för de kortare tänderna. Om tandavståndet görs kortare framför höga tänder och längre framför låga tänder kommer skärdjupet att bli mer lika för höga och låga tänder, med optimal varaktighet för sågbladet i denna användning.

Uppfinningen har beskrivits ovan med en höjd-och avståndsgrupp om två tänder och en _skränkgrupp om tre tänder, men kan också realiseras med andra inkommensurabla tandantal i grupperna, t ex tre/fyra, tre/fem eller två/fem, och höjdgruppen behöver inte ha det lägre antalet. Exempel på sådana tandhöjdsgrupper är H-L, eller H-L-L, eller H-H-L, och exempel på skrånkningsgrupper O-R-L, eller O-R-O-L. Vid andra tandantal än tvåftre blir antalet tänder i den längre återkommande gruppen större än sex, medan antalet kombinationer av höjd och skränkning blir sex, och därför kommer vissa tänder att ha samma kombination, men med olika grannar. Balansen mellan höger och vänster ~ kan dock behållas, både när matningen är så låg att bara de höga tändema skär, och så hög att även de korta tändema skär med ett skärdjup som kan vara en viss bråkdel av de höga tändemas skärdjup.

Inom tandhöjdsgruppen skall höj dskillnaden vara så stor att de höga tändema får ett lämpligt skärdj up vid hårda material utan att de låga tänderna skär, vilket för flertalet sågdimensioner innebär att de låga tändema skall vara minst 0.1 mm lägre än de höga före skränkningen. Det är också möjligt inom uppfinningen att ha en tandhöjdsgrupp med tre olika höjder, hög - medel - låg.

Claims (3)

10 15 5Û9 398 KRAM

1. Bandsågblad med tänderna utförda i återkommande grupper, där varje tand har en höjd som kan vara hög eller låg, och en skränkning som kan vara höger, vänster eller oskränkt, k ä n n e t e c k n at av att tändemas höjd varierar i kortare grupper om två där en hög tand följs av en låg tand, och att skränkningen varierar i kortare grupper om tre tänder varav en rak, en högerskrärxkt och en vänsterskränkt, och antalet tänder i den återkommande gruppen sex, och där alla skränkta tänder har samma skränkvidd oavsett tandhöjd.

2. Bandsågblad enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at av att de låga tändema är minst 0.1 mm lägre än de höga.

3. Bandsågblad med tänderna utförda i återkommande grupper, där varje tand har en höjd som kan vara hög, medel eller låg, och en skränkning som kan vara höger, vänster eller oskrärikt, k ä n n e t e c k n at av att tändemas höjd varierar i kortare grupper om tre tänder, och skränkningen varierar i kortare grupper om fyra tänder, och antalet tänder i den återkommande gruppen är tolv.