SE175755C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: S H Hedvall Foreliggande uppfinning hanfor sig till bagsagblad for sagning i tra och dylikt, vilka blad aro forsedda med skar- eller Hy-Lander, vilka aro indelade i grupper atskilda av spanluekor storre an tandluekorna. Sadana blad ha sin kanske framsta anvandning for sagning av tuft virke, exempelvis sagning av torr ved. Dylika blad aro kanda i ett stort antal typer, exempelvis med tanderna uppdelade i olika grupper med olika tanddelning mom samma grupp, varvid tanddelningen kan variera efter olika monster, sasom successivt tilltagande eller avtagande i shgens langdriktning. Hit-tills Hilda sagar av ovan anforda typer ha ofta visat sig behaftade med diverse ofullkomligheter, ,sasom olika skarmotstand for olika sagningsriktning, forekomsten av kritiska vibrationssvangningstal m. m.

Uppfinningen, som avser ett overvinnande av hi. a. dessa svarigheter, hanfor sig till den bagsagbladstyp, vid vilken tanderna Oro indelade i grupper, atskilda av spanluckor storre On tandluckorna. Uppfinningen kannetecknas darav, att varje grupp bestar av minst tre tander, saint att tanddelningen inom varje grupp Or konstant samt av annat -aide On motsvarande far atminstone en angransande tandgrupp. D. lika tanddelning ger i b.uvudsak lika skarmotstand vid samma slag och dimension av Under kommer skarmotstandet all bliva lika fOr bagge sagningsriktningarna, vilket ju Or av stor vikt for sagningsarbetet. Vid olika tanddelning inom en grupp kommer skarmotstandskurvorna for olika shgriktning att bli olika, vilket ju Oven p0 ett oformanligt satt skulle paverka sagningsarbetet, nagot som undvikes genom uppfinningen. Enligt uppfinningen later man tanddelningen variera mellan grupperna, varigenom nagot speciellt >egensvangniugstah for hela bladet icke kommer att forefinnas, varf Or man vid sagbladet enligt uppfinningen forutom ovan namnda fordel har vinner fOrdelen av en eli- minering av de vid manga sagbladstyper alltf Or kanda, obehagliga vibrationerna under sagarbetet. Samtidigt med en jamn och vibrationsfri gang sagar dessutom bladet rakt utan avvikelser i sidled och har en hag avverkningsformaga.

Man later vanligtvis vid sagbladet enligt uppfinningen tanddelningen vara atminstone i huvudsak lika for varannan tandgrupp, vilket Oven ur tillverkningsteknisk synpunkt medfor vissa fordelar. Skrankning av tva grupper kan ske samtidigt och med konstant frammatning Indian varje arbetsslag av skrankmaskinen, och Oven stansningen och filningen bli relativt enkla ph grund av symmetrien hos bladet och det jamfOrelsevis ringa antalet olika tanddelningar. Ett blad med tanddelning enligt uppfinningen ger alltsa. hag sagningseffekt samt jamn och vibrationsfri gang, samtidigt som det Or relativt billigt i framstallning.

Olika utforingsformer for bladet framga narmare nedan i samband flied beskrivningen av de bifogade figurerna. Fig. 1 visar ett bagsagblad av en typ med lika stor spanlueka och fig. 2 visar en annan typ med olika stor spanlueka.

I fig. 1 visas ett bagsagblad 11 med tre rivthnder 12, 13 etc. inom varje grupp. Tanddelningen Or som sagts konstant inom varje grupp (exempelvis 13), men skiljer sig ifran motsvarande varde for atminstone en, i det visade fallet bagge, angransande grupperna 12, 14. Grupperna Oro atskilda av spanluckor 15 av konstant (fig. 1) eller varierande (fig. 2) bredd och bagge dessa forhallanden Oro applicerbara pa olika inom ramen for uppfinningen fOrekommande bagsaghladstyper. (Spanluckorna ha storre bredd och i vissa fall Oven starre djup On tandluckorna.) Skrankningen Or har utfard med varannan tand skrankt i motsatt riktning, men detta kan givetvis utforas annorlunda vid delar av bladet. 2— — Hela delar av bladet kunna Liven vara skrankta i enlighet med fig. 2 vid vilken narliggande tander i angransande tandgrupper skrankts omvaxlande i samma och i motsatt riktning. liven annan typ av skrankning är givetvis tankbar. Antalet tander mom vane grupp ãr i de valda fallen ire, men aven annat antal kan givetvis i vissa fall vara lampligt, och I. ö. kan det i vissa fall vara fOrdelaktigt med olika antal for olika grupper. I dylika fall kan det ofta vara lampligt med annat skrankningsmOnster an ovan anforda (se 16, 17 i figurerna).

De olika bladen kunna vara ohardade eller hardade till samma hardhet over hela bladet och darefter ev. extrahardade vid tandspetsarna. Skrankningen forlagges darvid mellan den vid extrahardningen uppkommande mjukzonen och tandbasen eller i denna zon. Ett vanligt aktuellt matt pa skrankvidden är 1,20-1,40 mm, foretradesvis 1,30 mm mellan tandspetsarnas bra sammanbindningslinjer, men man kan i vissa fall ha olika skrankvidd vid olika Under eller vid olika delar av bladet.

Uppfinningen am- i forsta hand avsedd att appliceras pa blad av tjockleken 0,65-0,80 mm, fOretradesvis 0,73 -± 0,03 mm och med bredden liggande mellan 15 och 25 mm, foretradesvis vid 20 mm. Uppfinningen am- dock ej hegransad enbart till ovan namnda utforingsform, utan kan aven tankas applicerad vid andra typer av sagblad, ev. med annan typ av tandning, mom ramen for de uppstallda patentanspraken.

V

Claims (5)

Patentansprak:

1. Bagsagblad for sagning i tra och dylikt, vilket blad är forsett med riv- eller skartander, vilka aro indelade i grupper, atskilda av spantuckor storre an tandluckorna, kannetecknat ddrav, att varje grupp bestir av minst tre Under, samt att tanddelningen inom vane grupp an konstant samt av annat varde an motsvarande for atminstone en angransande tandgrupp.

2. Bagsdgblad enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att tanddelningen ãr i huvudsak lika for varannan tandgrupp.

3. Bigsagblad enligt patentanspraken 1-2, kannetecknat darav, att narliggande tander inom olika tandgrupper Oro atminstone for vissa grupper skrankta at var sitt hall.

4. Bagsagblad enligt patentanspraken 1-2, lannetecknat darav, att narliggande lander inom olika tandgrupper aro atminstone for vissa grupp er skrankta at samma Anforda publikationer: Patents krif ter !n Sverige 68031; Norge 452&7; U. S. A. 1 512 62

5. Andra publikationer : Handbok for huggare. Sthlm 1053. p. 18. Studier i skogsbrukets arhetslara. Sthlm 1943. p. 54-55.