SE501028C2 - Förfarande för framställning av gelatin - Google Patents

Description

501 028 2 När kollagenmolekylen värmedenatureras tvinnas trip- pelhelixen upp och fria polypeptidkedjor bildas - man får gelatin. När kollagenmolekylerna föreligger i en vävnad som ett ben är situationen mera komplex. För att tropokol- lagenmolekylerna skall kunna gå i lösning och värmedenatu- reras till gelatin, krävs att de kovalenta tvärbindningar- na mellan molekylerna bryts. Detta kan t ex göras genom kraftig uppvärmning av materialet (autoklavering). Man får då en brytning av tvärbindningarna men även en slumpmässig hydrolys av bindningarna inom tropokollagenet. Detta ger ett gelatin av låg kvalitet. Den vanligaste metoden är att man hydrolyserar telopeptiderna, och därmed även tvärbind- ningarna, vid en làg temperatur (15-25°C), vilket lämnar trippelhelixen intakt och gör tropokollagenet extraher- bart.

Den traditionella metoden för framställning av gela- tin från ben gär därför ut pá att benen, hela eller sön- derdelade i bitstorlek, först avmineraliseras fullständigt med syra, vid làg temperatur under flera dagar, varvid kollagenmatrisen frilägges och man erhåller s k ossein.

Avmineraliseringen, som genomföres i ett separat steg, innebär en behandling vid pH <2 och därvid åtgår stora mängder syra. Den separata, fullständiga avmineralise- ringen är en mycket viktig aspekt vid dagens gelatinfram- ställning ur benràvara. Avsikten med avmineraliseringen är att lösa upp de kalciumsalter som finns i benen för att frigöra kollagenmatrisen. Kalcium föreligger i form av hydroxiapatit som löses upp genom behandling med utspädd saltsyra. Efter avmineraliseringen "konditioneras" ossei- sàsom kalk eller kalkmjölk, vid lág temperatur. Vid denna behandling bryts de inter- net med alkali, i 1-6 månader molekylära bindningarna, lösningen neutraliseras och kol- lagenet extraheras ut vid förhöjd temperatur (50-95°C).

Kollagenet denaturerar och gelatin erhålles.

Vid dagens metoder för framställning av gelatin skil- jer man pà om utgàngsmaterialet är ben eller hudmaterial (spalt, svål) och annat bindvävsmaterial. 501 028 3 Hudar och bindväv innehåller inga mineraler och ut- sätts således inte för någon avmineraliseringsbehandling, men behandlas i övrigt på samma sätt som benråvaran.

"Konditioneringen“ kan alternativt innebära en sur behandling. Den sura behandlingen innebär att råmaterialet efter att ha tvättats och eventuellt sönderdelats i mindre bitar, får ligga i ett syrabad under l-4 dygn vid låg temperatur. Även den sura konditioneringen sker vid pH <2.

Vilken typ av förbehandling som råmaterialet utsättes för beror huvudsakligen på dess ursprung. Ossein, kalv- och nötkreaturshudar behandlas huvudsakligen med den alkaliska metoden, medan grissvål p g a sin höga fetthalt är spe- ciellt lämpad för den sura metoden. Vidare kräver gamla hudar den alkaliska metoden p g a att det finns mycket tvärbindningar i materialet. För yngre hudar kan man tillämpa den sura metoden.

Den alkaliska behandlingen, som innebär att ossein och/eller hudmaterial behandlas under lång tid, upp till 6 månader, med kalk eller kalkmjölk (pH ca ll-12), kräver oerhört stora mängder processvatten och kemikalier då vattnet måste bytas många gånger. Upp till 1000 l vatten kan krävas för 1 kg gelatin. Kalkbehandlingen följs vidare av en avkalkning, vilket också är ett komplext förfarande- steg.

Den sura behandlingen är inte lika tidskrävande som den alkaliska processen, men det krävs ändock någon eller några dagars behandling för att frilägga merparten av kol- lagenet.

De traditionella metoderna kräver också ett stort antal, upp till 6-7, extraktionssteg för att få ett accep- tabelt utbyte. Gelatinkvaliteten är inte homogen utan generellt minskar kvaliteten med antalet extraktionssteg.

Ett gelatin med hög kvalitet erhålles endast i de första stegen.

De största nackdelarna med de traditionella förfaran- dena är således extremt långa behandlingstider, stora mängder processvatten och kemikalier, vilket medför stora 501 4 avfallsmängder och därmed miljöproblem. En ytterligare nackdel är att olika typ av behandling krävs för olika råmaterial. De långa behandlingstiderna påverkar natur- ligtvis gelatinets kvalitet och utbytet av gelatin nega- tivt. Q Beroende på gelatinets användningsområde ställs olika höga kvalitetskrav på gelatinet. Viktiga kvalitetsegen- skaper hos ett gelatin är dess gelbildningsförmåga och gelstyrka. Gelstyrkan mätes traditionellt såsom Bloom-tal.

Ett Bloom-tal av > ca 240 anger ett gelatin av hög kvali- tet, ca 120-240 ett gelatin av medelkvalitet och < ca 120 ett gelatin av låg kvalitet.

Det vore således en stor fördel att kunna framställa ett gelatin med hög kvalitet där framställningen samtidigt medför god processekonomi och minimal miljöpåverkan; dvs kortare uppehållstider, mindre processvatten och kemika- lier, och därmed mindre avfallsmängder och en bättre miljö än traditionellt.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstad- komma ett förfarande för framställning av gelatin med hög kvalitet, samtidigt som förfarandet medför god process- ekonomi och minimal miljöpåverkan. Ännu ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande för framställning av gelatin varvid ett och samma förfarande kan utnyttjas för olika typer av kollageninnehållande råmaterial eller blandningar av sådana material.

Dessa ändamål uppnås med hjälp av ett förfarande för framställning av gelatin från ett kollageninnehållande rå- material, varvid a) råmaterialet males till en partikelstorlek av högst l mm; b) det malda råmaterialet blandas med vatten för att bilda en uppslamning; c) uppslamningen från steg b) utsättes, i valfri ord- ning, för en pH-justering till ett pH-värde av 2-5 och en temperaturjustering till 60-130°C under en tid av 1 s till" 1 h: än 501 028 d) uppslamningens pH och temperatur justeras åter- igen; e) uppslamningen separeras i en gelatininnehållande vätskedel och en fast rest; f) gelatinet utvinnes ur vätskedelen med hjälp av filtreringssteg och/eller andra reningssteg.

Förfarandet enligt föreliggande uppfinning kan appli- ceras på olika material som innehåller kollagen, såsom hu- dar, spalt, svål, brosk, senor, tarmar, magar, bindvävs- material och olika typer av benmaterial från djur.

Förfarandet enligt föreliggande uppfinning kan vidare kännetecknas av att väsentligen inget processvatten bort- förs under stegen a) t o m e).

Förfarandet enligt uppfinningen innefattar eventuellt en partiell avmineraliseringsbehandling och/eller enzym- behandling i syfte att få ett ytterligare förbättrat ut- byte. Dock uppnås goda utbyten även utan dessa extra be- handlingar. Eventuellt kan också ràmaterialet avfettas innan det males.

Förfarandet enligt föreliggande uppfinning kan ut- nyttjas för framställning av gelatin såväl hel- och halv- kontinuerligt som satsvis.

Nedan följer en mera detaljerad beskrivning av före- liggande uppfinning.

Råmaterialet erhålles t ex från slakterier, styck- ningscentraler eller fiskindustrin. Med "kollageninne- hållande råmaterial" avses såväl en och samma typ av kollageninnehållande råmaterial som blandningar av olika typer av sådana råmaterial. Råmaterialet kan vara något eller några av ovan nämnda material härrörande från alla typer av däggdjur och även fiskar.

Det kollageninnehållande ràmaterialet males till en medelpartikelstorlek av högst 1 mm. Denna malning kan vara en våtmalning eller en torrmalning och utföres med hjälp av lämplig konventionell malningsutrustning i ett eller flera steg. Medelpartikelstorleken skall vara högst ca 1 mm och företrädesvis högst ca 300 um. En speciellt lämp-" 501 028 6 lig medelpartikelstorlek är <100 um, och allra helst <40 um. Materialet kan eventuellt avfettas före malningen och då t ex till en fetthalt av högst 3 vikt%. Detta steg är inte kritiskt, men en làg fetthalt underlättar efter- följande processteg.

Det malda materialet blandas med vatten till en upp- slamning, varefter pH och temperatur justeras i valfri ordning. pH justeras lämpligen till 2-5 och allra helst till 3,5-5. Temperaturen hàlles lämpligen vid 60-l30°C, företrädesvis vid 100-llO°C. Uppslamningen hàlles vid denna temperatur under mellan 1 s och l h, företrädesvis 1-15 min. Beroende pà malningsgrad och det erfordrade gelatinets kvalitet bestämmas pH, temperatur och tid.

Ju mindre partikelstorlek, ju lägre pH, ju högre temperatur och ju längre uppehàllstiden är, desto mera kollagen omvandlas till gelatin. Gelatinets kvalitet blir emellertid lägre ju kraftigare behandling materialet ut- sättes för. Man måste således välja en sádan kombination av dessa parametrar att man uppnår den gelatinkvalitet som erfordras. Vid en del tillämpningar kan man naturligtvis nöja sig med ett gelatin av sämre kvalitet.

Eventuellt kan materialet, efter malningen, utsättas för en kort, partiell avmineralisering och/eller en enzym- behandling för att öka effektiviteten och det totala ut- bytet av gelatin. Den partiella avmineraliseringen göres med hjälp av en syra, t ex fosforsyra. Enzymbehandlingen kan göras med ett eller flera enzym, eller en blandning av enzymer. Olika proteolytiska enzymer har olika specifici- tet för olika aminosyrasekvenser och är olika pH- och temperaturberoende. Exempel pà lämpliga enzymer är alka- liska, bakteriella proteaser. Vid enzymbehandlingen juste- ras pH-värdet för uppslamningen till ett för det aktuella enzymet lämpligt pH. Ett specifikt exempel pà enzym är Esperaseø (Novo, Danmark) och detta kräver ett pH av ca 7.

Lämpligen tillsätter man som mest någon % enzym, t ex 0,5%. Uppslamningen får verka några timmar vid rumstempe- ratur med enzymet och därefter extraheras kollagenet ut vid förhöjd temperatur som tidigare. 501 028 7 pH justeras med hjälp av en syra, som t ex klorväte- syra, fosforsyra, svavelsyra, salpetersyra eller ättik- syra. rande Den syra som användes vid förfarandet är inte avgö- utan i princip kan alla syror utnyttjas, såväl orga- niska som oorganiska, och blandningar därav. Emellertid är vissa syror mera effektiva än andra. Det kan vara en för- del att använda fosforsyra för att sänka pH och kalciumdi- hydroxid för att öka pH, eftersom dessa två kemikalier bildar en typ av kalciumfosfat som benmaterial naturligt består av. Användningen av klorvätesyra och natriumhydr- oxid är billigare, men detta ger en högre salthalt i den slutliga gelatinlösning som erhålles efter separationen.

Vad gäller temperaturjusteringen vid denna del av förfarandet så ökar reaktionshastigheten med en ökning av temperaturen. I princip finns ingen maximitemperatur, men vid väldigt höga temperaturer förstöres det organiska materialet snabbt. Den uppehållstid som erfordras kommer då också att vara oerhört kort och svår att reglera vid de höga temperaturerna.

Om man accepterar eller har för avsikt att producera ett gelatin av låg kvalitet, som t ex benlim, kan man naturligtvis öka temperaturen i syfte att förkorta uppe- hållstiden.

Uppehållstiden kan uppnås i ett rörsystem som upp- slamningen pumpas igenom, men det kan också uppnås genom att man utnyttjar en tank där uppslamningen lämnas under en viss erfordrad tid. Denna sista utföringsform innebär emellertid att uppehållstiden kommer att skilja sig åt för olika delar av uppslamningen och är således inte rekommen- dabel när man utnyttjar mycket korta uppehållstider.

Efter denna behandling justeras temperaturen och vid behov även pH-värdet för att avsluta reaktionen. Även här kan dessa justeringar ske i valfri ordning. pH-värdet ju- steras till lägst 4 och temperaturen justeras lämpligen till högst l00°C, t ex 60°C. Ett lämpligt pH-värde är 5,5.

Olika alkaliska kemikalier kan utnyttjas för att justera pH-värdet vid detta steg. Såsom tidigare nämnts kan kal- (II __.) ro 8 ciumdihydroxid med fördel utnyttjas och generellt är det en fördel att utnyttja en alkalisk kemikalie som reagerar med syran och bildar en olöslig substans. Detta ger en lägre salthalt i den gelatinlösning som erhålles efter separationen, än om kemikalierna inte reagerar med var- andra. Å andra sidan, belastar denna reaktionsprodukt de andra fastämnena vid det senare separationssteget och detta kan också vara en nackdel.

Temperatur- och pH-justeringen vid detta steg är en kompromiss mellan nedbrytning och mikrobiologisk aktivi- tet. Eftersom gelatin bildar en gel vid ca 30°C är det viktigt att hålla temperaturen väl över denna punkt under resten av processen.

Efter denna andra pH- och temperaturjustering sepa- reras uppslamningen i en vätskedel och en fast restdel.

Vätskedelen innehåller det gelatin som har utvunnits ur kollagenet. Den fasta restdelen innehåller, beroende på utgångsmaterialet, olösliga benrester, salter, olösliga proteiner mm, och den tvättas företrädesvis för att man ska få ut så mycket som möjligt av gelatinet. Separationen kan ske i en traditionell dekanter, men självklart kan även andra konventionella separationsutrustningar utnytt- jas. Den erhållna gelatinlösningen kan användas som den är, med erhållet utbyte och erhållen kvalitet, men kan också genomgå ytterligare behandlings- och reningssteg. Om fastämnena återblandas med vatten och homogeniseras och därefter låtes passera genom ännu en dekanter eller samma dekanter en gång till, kan utbytet ökas ytterligare. Detta kan naturligtvis upprepas ett valfritt antal gånger. De fasta resterna från dessa steg torkas separat.

Den gelatininnehållande vätskedelen kan sedan behand- las vidare för att utvinna torrt gelatin. Beroende på vilken gelatinkvalitet man vill uppnå får gelatinlösningen genomgå olika typer av filtreringssteg och/eller andra reningssteg. De olika filtrerings- och reningsstegen är också beroende av utgångsmaterialet. Nedan ges exempel på behandling med filtrerings och reningssteg. 501 028 9 Lösningarna från de olika dekanteringsstegen blandas och filtreras genom t ex två olika filter för att avlägsna partiklar och grövre material. Lämpliga filter kan t ex vara 50 och 25 um filter. För att ge ett gelatin med god kvalitet är det nödvändigt att avlägsna salter och pep- tider. Detta göres bäst genom ultrafiltrering. Samtidigt koncentreras lösningen. Ultrafiltering avlägsnar vanligen inte alla salter, utan jonbyte kan vara nödvändigt för att uppnå en tillräckligt låg salthalt. Efter dessa steg kan lösningen fortfarande vara grumlig och ha en viss smak. Om den innehåller fett kan detta avlägsnas med hjälp av spe- ciella fettabsorberande filter. Färg kan avlägsnas genom filtrering genom aktivt kol och den slutliga klarheten kan uppnås genom filtrering genom ett finfilter.

Den utrustning som utnyttjas vid de olika stegen i förfarandet enligt uppfinningen är konventionell och be- skrivs inte närmare. Val av lämplig utrustning är också en fackmannamässig åtgärd.

Med hjälp av föreliggande uppfinning åstadkommes ett gelatin med hög kvalitet, generellt med ett Bloom-tal överstigande 250, samtidigt som kostnaden är låg genom att processtiden är kort och processvolymerna små jämfört med de tidigare nämnda traditionella förfarandena. Således medför föreliggande förfarande för framställning av gela- tin god ekonomi och minimal miljöpåverkan. Jämfört med in- ledningsvis nämnda, kända förfaranden för utvinning av UPP' steget uppe- Enligt föreliggande förfarande exponeras kollagenmolekylerna på gelatin ur benråvara uppnår man enligt föreliggande finning speciellt fördelen att undvika det separata med fullständig avmineralisering och även den långa hållstiden vid den alkaliska konditioneringen. ett annorlunda sätt.

Föreliggande förfarande kan utföras i ett steg, dvs kontinuerligt, vilket p g a de långa uppehàllstiderna inte är möjligt med hittills kända förfaranden. Vidare är den gelatinlösning som erhålles enligt föreliggande uppfinning efter separationssteget fullt acceptabel vad avser såväl utbyte som kvalitet, medan de kända förfarandena kväver upp till 6-7 extraktionssteg för att uppnå motsvarande ut- byte. En stor fördel med föreliggande förfarande är också att samma förfarande kan utnyttjas oberoende av råmateria- lets ursprung, och att man kan utnyttja ett enhetligt rå- material och blandningar av olika råmaterial.

De följande icke-begränsande exemplen avser att yt- terligare illustrera uppfinningen.

EXEMPEL 1 Förfarandet enligt detta exempel är ett kontinuerligt förfarande. Ben av livsmedelskvalitet från slakterier av- fettas med hjälp av en Alfa Laval Centribone-process och males i vått tillstånd till en medelpartikelstorlek av 80 um. Målningen utföres i vått tillstånd och vatten till- sättes så att man erhåller en uppslamning med 20% torr- substanshalt, baserat på vikt. Uppslamningens pH justeras till 3,5 med fosforsyra. Uppslamningen upphettas till 1l0°C i en Alfa Laval-Conthermo slamningen hålles vid denna temperatur under 15 min i ett skrapvärmeväxlare och upp- rörsystem. Efter 15 min justeras pH till 5,5 med kalcium- dihydroxid.

Temperaturen justeras därefter till 60°C i en Alfa Laval Conthermo. Uppslamningen överföres sedan till en Alfa Laval-dekanteringsanordning NX409 och fastämnena av- skiljes från vattnet. Fastämnena blandas med rent vatten vid ca 60°C till en homogen uppslamning och denna uppslam- ning överföres till en annan dekanteringsanordning. Vät- skefasen från denna behandling blandas med vätskefasen från den första behandlingen. Cirka 75% av kollagenet har omvandlats till gelatin genom denna behandling. Genom att utnyttja två dekanteringsanordningar utvinnes ca 80% av gelatinet till vätskefasen. Den erhållna lösningen, be- stående av de sammanslagna värskefaserna, filtreras först för avlägsning av partiklar och annat grovt material. Den filtreras genom ett 50 pm filter och därefter genom ett pm filter. Lösningen behandlas nu i en ultrafiltre- ringsapparat HSK13l från Alfa Laval med membran från Koch 501 028 ll som har en cut-off av 5000 u. Däri koncentreras lösningen, och salter och peptider avlägsnas. Efter ultrafiltreringen utsättes lösningen, som nu har en torrsubstanshalt av 20%, för en jonbytesbehandling för avlägsning av det mesta av de kvarvarande salterna. Lösningen filtreras sedan i tre steg.

Det första steget är för att avlägsna fett som fort- farande kan finnas i lösningen. Nästa steg är en filtre- ring av aktivt kol för att avlägsna färg och för att för- bättra smak och doft och den slutliga filtreringen genom- föres genom ett polerfilter för att uppnå den slutliga klarheten. Lösningen kyles sedan och gelatinet bildar en gel, varefter s k nudlar bildas i en skrapvärmeväxlare, t ex Alfa Laval Contherma, och torkning sker. Ett gelatin med ett Bloom-tal av 290 g, en viskositet av 42,3 mPs och en klarhet av 21 NTU erhålles, mätt med en Hach Ratio Turbidimeter. NTU är ett mått på klarhet och står för Nepholometric Turbidity Units. IEP är 7,3 och står för isoelektrisk punkt.

EXEMPEL 2 Ben av livsmedelskvalitet från slakterier avfettas i en Alfa Laval Centribone-process. En hydrocyklon utnyttjas för att separera detta material i två fraktioner. En frak- tion med det mesta av benen och en fraktion som huvudsak- ligen utgörs av mjukare material. Benen utnyttjas i detta exempel.

Benen blandas med vatten till en uppslamning med en torrsubstanshalt med ca 20% och males till en partikel- storlek av ca 1-2 mm i en Simo industrikvarn. Uppslam- ningen därifrån överföres till en Dorr-Oliver Supraton- kvarn utrustad med koniskt malgarnityr. Efter denna be- handling är medelpartikelstorleken ca 200 pm. Uppslam- ningen behandlas ytterligare i en Sussmeyer pärlkvarn till en slutlig medelpartikelstorlek av ca 20 um. Uppslam- ningens pH justeras till 4 med fosforsyra och temperaturen justeras till lO0°C i en Alfa Laval Conthermg. Hålltiden är 5 min varefter pH justeras till 5,5 med kalciumdihydr- 12 oxid och temperaturen till 60°C. Därefter sker behand- lingen såsom i exempel 1.

I detta exempel överföres 85% av kollagenet till ge- latin och Bloom-talet är 310 g och viskositeten 46,3 mPs.

EXEMPEL 3 Detta exempel avser försök som har gjorts enligt föreliggande förfarande med och utan enzymbehandling, samt med och utan ultrafiltrering av gelatinlösningen. * anger extra delsteg för enzymatisk behandling. 1) 2 kg benmjöl (partikelstorlek 40-125 um) blandades med 6 kg isvatten till en uppslamning. 2) Benmjölet avmineraliserades partiellt med koncen- trerad fosforsyra till pH 3. 3) *Benmjölet tvättades tvâ gånger med vatten genom dekantering, för att avlägsna lösta salter, och pH juste- rades till ca 7. 4) *Esperaseu tillsattes (0,5%) och upslamningen fick stå under omröring över natten. ) pH justerades till 3,5. 6) Extraktion skedde genom uppvärmning portionsvis (2 liter) i mikrovågsugn till 90°C (tid ca 15 min). 7) Lösningen neutraliserades med Ca(OH)2 och centri- fugerades och filtrerades på cellulosa med filterhjälp- medel. 8) En del av lösningen torkades direkt och en del ultrafiltrerades. 9) Utbyte, Bloom-tal, viskositet, klarhet och askhalt bestämdes.

Resultaten från dessa försök redovisas i tabell 1. 501 028 13 TABELL 1 Resultat av försök med och utan enzym samt med och utan ultrafiltrering (UF) av framtaget gelatin Bloom- Visko- Klar- Ask- Ut- tal sitet het halt byte* Metod (9) (NDS) (NTU) (%) (%) Utan enzym 302** - - 18,8 uran enzum + ur soo 37 1so 3,9 73 Enzym 182 29 - 12,2 enzym + ur 256 ss 249 6,8 87 * Totalt utbyte efter 2 extraktioner.

** Bloom-tal mätt med 1/2 mängd.

Claims (14)

501 028 10 15 20 25 30 IH PATENTKRAV

1. Förfarande för framställning av gelatin från ett kollageninnehàllande råmaterial, k ä n n e t e c k n a t av att a) ràmaterialet males till en partikelstorlek av högst 1 mm, b) det malda ràmaterialet blandas med vatten för att bilda en uppslamning; i valfri c) uppslamningen från steg b) utsättes, ordning, för en pH-justering till ett pH-värde av 2-5 och en temperaturjustering till 60-l30°C under en tid av l s till 1 h; d) uppslamningens pH och temperatur justeras åter- igen; e) uppslamningen separeras i en gelatininnehållande vätskedel och en fast rest; f) gelatinet utvinnes ur vätskedelen med hjälp av filtreringssteg och/eller andra reningssteg.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t av att väsentligen inget processvatten bortförs under stegen a) t o m e).

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a t av att råmaterialet våtmales eller torrma- les.

4. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att det genomföres hel- /halvkontinuerligt eller satsvis.

5. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att råmaterialet males till en partikelstorlek av < ca 300 um, och allra helst < 40 um. företrädesvis < 100 pm

6. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att uppslamningen under steg c) behandlas med en syra till ett pH av 3,5-5. 10 15 20 25 50? 028 /5

7. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att syran är HCl, H3PO4, HNO3, CH3COOH eller H2SO4, eller en blandning därav.

8. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att uppslamningen under steg c) uppvärmes till en temperatur av ca 100-ll0°C.

9. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att behandlingstiden under steg c) är 1-15 min.

10. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att uppslamningen av det malda råmaterialet utsättes för en partiell avmineralisering och/eller en enzymbehandling före steg c), varvid upp- slamningen av det malda råmaterialet först justeras till det använda enzymets rätta pH-värde före enzymbehand- lingen.

11. ll. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att enzymbehandlingen utföres med ett alkaliskt bakteriellt proteas.

12. Förfarande enligt krav 11, k ä n n e t e c k - n a t av att enzymbehandlingen utföres med enzymet Esperase® vid ett pH av 7.

13. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att råmaterialet avfettas före malningen.

14. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att gelatinet utvinnes ur vätskedelen genom filtrering i ett eller flera steg.