SE467840B - Vridmomentoeverfoeringsenhet foer drivfoerbindelse mellan ett hjaelpaggregat och en foerbraenningsmotor - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 4e7_s4o 2 inbyggande av ett frihjul mellan två växeldelar och en koppling mellan två växeldelar enkelt uppnå en utväxlingsändring mellan ingångsorgan och utgångsorgan genom att kopplingen valfritt öppnas eller sluts. Det är därvid inte nödvändigt att förutom solhjul, ett stag och ett planethjul också förekommer ett hålhjul. Hålhjulet kan dessutom vara ersatt med ett ytterligare solhjul. Planethjulet kan vara en- eller tvåstegigt utformat.

Vid användning av två solhjul kan planethjulet även vara utformat såsom ett koniskt hjul, vilket gör ingrepp samtidigt med de båda - likaledes såsom koniska hjul utformade - solhjulen.

Frihjulet behöver inte nödvändigtvis vara anordnat mellan två drivande delar hos planetväxeln utan det kan vara anordnat mellan en stationär stöddel och en roterande del hos planet- växeln. Likaledes behöver kopplingsanordningen inte nödvändigt- vis vara anordnad mellan en roterande del hos planetväxeln och en stationär del; den kan dessutom även vara anordnad mellan två roterande delar hos planetväxeln.

Utföringsexempel på planetväxlar framgår exempelvis också av tysk patentansökan P 37 40 082.7 av sökanden samt av mot- svarande patentansökningar i England 88 27 300.8 Frankrike 86 16 094 USA 272 739 Italien 68049-A/88.

Från DE-OS 36 22 335 är det känt att såsom kopplingsanordning använda en friktionskoppling samt att in- och urkoppla denna friktionskoppling, som påverkas av förbränningsmotorns smörj- medelsystem.

Det har nu visat sig, att kopplingsanordningens påverkan genom förbränningsmotorns smörjmedelsystem fortfarande kan' förbättras. Det har speciellt visat visat sig att de hydrau- liska kopplingselement, som skall användas för kopplingens styrning, är känsliga för föroreningar, som kan förekomma i smörjmedelkretsloppets olja och som till och med kan leda till störningar hos vridmomentöverföringsenheten och därmed till driftstörningar hos vridmomentöverföringsenheten. Dylika driftsstörningar kan leda till tungt vägande störningar i driftdugligheten hos den exempelvis i ett motorfordon inbyggda 10 15 20 25 30 35 467 840 3 växellådan i det att den genom vridmomentöverföringsenheten drivna generatorn och därmed hela strömförsörjningsanläggningen bortfaller.

Uppfinningen har till uppgift att utforma en vridmoment- överföringsenhet av det inledningsvis angivna slaget på sådant sätt, att den är oberoende av förbränningsmotorns smörjolje- kretslopp.

För att lösa denna uppgift föreslås enligt uppfinningen att kopplingsanordningen är påverkbar av utgångstrycket hos en hydraulisk pump, som är integrerad i vridmomentöverföringsen- heten.

Vid utformningen enligt uppfinningen är det hydrauliska kretsloppet-hos kopplingsanordningen samt dess styrning helt oberoende av smörjoljekretsloppet. Detta har den ytterligare fördelen, att inbyggandet av vridmomentöverföringsenheten underlättas så till vida som endast dessutom den mekaniska kopplingen måste åstadkommas mellan vridmomentöverföringsenhet och förbränningsmotor, varvid dock ingen ledningsförbindelse måste åstadkommas mellan smörjoljekretsloppet hos förbrännings- motorn och kopplingsanordningen.

Kopplingsanordningen kan företrädesvis vara utformad som en friktionskopplingsanordning, till vilken hör en kopplingspå- verkningsapparat; denna kopplingspåverkningsapparat försörjs då genom den i vridmomentöverföringsenheten integrerade hydraulis- ka pumpen. Integrationen av den hydrauliska pumpen i vridmo- mentöverföringsenheten leder till korta ledningsvägar i det hydrauliska kretsloppet. Samtliga ledningsvägar kan vara placerade i vridmomentöverföringsenheten och är dessutom skyddade mot skada vid ingrepp i förbränningsmotorn och dess periferi. Överraskande nog har det visat sig att det för den hyrauliska pumpens integration nödvändiga utrymmesbehovet i vridmomentöverföringsenheten är så litet, att vridmomentöverfö-H ringsenheten utan väsentlig storleksökning i förhållande till kända utföringsformer kan uppbyggas ungefär enligt DE-OS 36 22 335. Detta är av väsentlig betydelse, emedan det för inbyggan- det av vridmomentöverföringsenheten i motorfordon till förfog- ande stående utrymmet är ytterst begränsat. Med avseende på denna utrymmesbegränsning visar det sig också vara speciellt 10 15 20 25 30 35 467 840 4 fördelaktigt att inga yttre förbindningsledningar erfordras för_ kopplingens hydraulikförsörjning, eftersom inbyggandet av vridmomentöverföringsenheten i motorrummet hos det aktuella motorfordonet därigenom just underlättas med begränsade rums- mässiga förhållanden.

Det har visat sig, att det med avseende på effektförbruk- ning är fullt acceptabelt om den hydrauliska pumpen ständigt är driven av vridmomentöverföringsenheten, så länge vridmoment- överföringsenheten är driven av förbränningsmotorn.

Därvid kan reglerventilen också vara så utformad, att den vid driftsfaser, varvid ingen kopplingspåverkan äger rum eller förväntas, kopplas till fri genomströmning, så att den ändå redan obetydliga effektförbrukningen hos den hydrauliska pumpen då i tidsmässigt genomsnitt sett blir ändå mindre. Det i förväg _ bestämda tryck, som upprätthålls vid utgången av den hydrau- liska pumpen för betjänande av kopplingsanordningen, kan vara variabelt eventuellt genom att reglerventilens genomflödestvär- snitt varieras. Därmed kan det vridmoment, som skall överföras av kopplingsanordningen, varieras. En variation av detta vridmoment kan vara önskad av följande skäl: Det överförbara vridmomentet måste naturligtvis vara så stort, att det vid stationär drift kan överföra det av de aktuella hjälpaggregaten erforderliga drivmomentet. Vid omkopplingen av utväxlingsförhållandet i och för en snabbare drivning av det aktuella hjälpaggregatet är det emellertid under vissa för- hållanden önskvärt att erhålla en eftersläpning i kopplingen, så att en återverkan på förbränningsmotorn och därmed på fordonets körkomfort genom en stötliknande påverkan av det aktuella hjälpaggregatet uteblir. Genom förekomst av eftersläp- ning i kopplingsanordningen kan detta uppnås. Eftersläpningen i kopplingen måste emellertid å andra sidan hållas så liten, att en termisk överbelastning av kopplingsanordningen inte upp- träder. Det kan vara önskvärt att styra eller reglera det vid den hydrauliska pumpens utgång rådande trycket genom engångsin- ställning eller löpande reglering av reglerventilen på sådant sätt, att den vid en inkoppling av utväxlingen förekomande stöten på förbränningsmotorn å ena sidan hålls så liten som möjligt men å andra sidan inte förorsakar en termisk överbe- lastning av kopplingsanordningen. Denna styrning eller regle- 10 15 20 25 30 35 467 840 5 ring av reglerventilen kan därvid ske genom förbränningsmotorns driftsparametrar. Alternativt kan också till den hydrauliska pumpens trycksida anslutas ett fördröjningsorgan, exempelvis i form av ett trycklagringsorgan, som endast långsamt fylls vid kopplingsventilens koppling.

Det är lämpligt att den hydrauliska pumpen suger från en tank, som är integrerad i vridmomentöverföringsenheten. Detta är återigen speciellt av fördel, eftersom då yttre ledningar, vilka skulle behöva slutas vid inbyggandet av vridmomentöver- föringsenheten, helt kan bortfalla. Därvid kan åtminstone en del av tanken vara fast anordnad med avseende på den aktuella förbränningsmotorn, exempelvis på den stationära stöddelen.

Därutöver är det möjligt att åtminstone en del av tanken är utformad i en roterande del av vridmomentöverföringsenheten, så att en roterande vätskering bildas i vridmomentöverförings- enheten. Denna lösning har den ytterligare fördelen, att den hydrauliska pumpen kan försörjas med ett visst förtryck från vätskeringen, i det att-man inför ett insugningsrör tangen- tiellt i vätskeringen och detta mot vätskeringens rotations- riktning.

En speciellt enkel och utrymmesinbesparande utföringsform av planetväxeln består i, att planetväxeln omfattar ett sol- hjul, ett stag med åtminstone ett planethjul samt ett hålhjul, varvid planethjulet samtidigt gör ingrepp med solhjulet och hålhjulet.

Uppbyggd på en sådan planetväxeltyp kan vridmomentöverfö- ringsenhetens totala uppbyggnad ytterligare förenklas genom att staget för den gemensamma vridningen är förbundet med ingångs- organet, att hålhjulet för den gemensamma vridningen är förbun- det med utgångsorganet, att solhjulet är fixerbart i förhållan- de till stöddelen genom kopplingsanordningen samt att frihjulet är anordnat mellan staget och hålhjulet på sådant sätt, att antingen staget via frihjulet medbringar hålhjulet eller hålhjulet kan passera staget. _Såsom hydrauliska pumpar ifrågakommer speciellt deplace- mentpumpar och företrädesvis rullcellpumpar, men också kugg- hjulspumpar eller kolvpumpar.

Såsom kopplingsanordning ifrågakommer speciellt en lamellkopplingsanordning. 10 15 20 25 30 D35 467 s4o p 6 Den hydrauliska pumpen kan utnyttjas, förutom för sin kopplingspåverkningsfunktion, även för smörjoljeförsörjningen I av smörjmedelkrävande delar hos vridmomentöverföringsenheten, speciellt för lagersmörjníngen. Vidare kan den hydrauliska pumpen även utnyttjas för kylning av kylningskrävande delar hos vridmomentöverföringsenheten, speciellt för kylning av frik- tionskopplingen. För att därvid undvika en överhettning av den hydrauliska vätskan är det möjligt att i pumpens hydrauliska kretslopp anordna åtminstone en med kylflänsar försedd del, som leder en hydraulisk olja.

För att vid omkopplingen av utväxlingsförhållandet undvika en vibrering i kopplingsanordningen föreslås att denna sluts och frigörs vid olika varvtal, dvs. med en eftersläpning.

Denna eftersläpning måste ta hänsyn till utväxlingsförhållan- det, när kopplingens styrning sker i beroende av utgångs-D organets varvtal: när nämligen vid ökande förbränningsmotor- varvtal en omkoppling sker till minskat utväxlingsförhållande, dvs. reducerat varvtal hos utgångsorganet, och när omkopplingen sker i beroende av utgångsorganets varvtal, så reduceras utgångsorganets varvtal vid omkopplingen och då måste vid fel hos en motsvarande eftersläpning genast åter en återkoppling ske till det större utväxlingsförhållandet.

Det är lämpligt att anordna en säkerhetsanordning, som vid ett i förväg bestämt varvtal hos en vridande del i planet- växeln påverkar kopplingsanordningen i riktning mot en minsk- ning av utväxlingsförhâllandet mellan ingångsorgan och utgångs- organ, så att utgångsorganet omkopplas till ett reducerat ~varvtal.

Denna säkerhetsanordning sörjer för att även när den förväntade omkopplingen av utväxlingsförhâllandet vid ökande förbränningsmotorvarvtal inte sker, vid ett över den normala kopplingspunkten liggande varvtal hos förbränningsmotorn, i alla fall minskningen av utväxlingsförhållandet mellan ingångs-_ organ och utgångsorgan sker, så att utgångsorganet omkopplas till ett reducerat varvtal och det genom utgångsorganet drivna hjälpdrivaggregatet inte kan skadas genom ett alltför högt varvtal.

Kopplingsanordningen kan vara styrd av en styrlogik, som utlöser en omkoppling av kopplingsanordningen mellan slutet och 10 15 20 25 30 35 467 840 7 frigjort tillstånd i beroende av ett flertal driftsparametrar.

Sålunda är det till exempel möjligt att utväxlingsförhållandet mellan utgångsorgan och ingångsorgan är förändringsbart i och för en ökning av utgångsorganets varvtal när a) en rapport om underskridandet av ett i förväg bestämt första varvtal hos en roterande del i planetväxeln föreligger och när b) en rapport om ett varvtalsökningsbehov föreligger från hjälpaggregatet eller från ett genom hjälpaggregatet försörjt system.

Det extra villkoret b) för en förändring av utväxlings- förhållandet i och för en ökning av utgångsorganets varvtal befrämjar körkomforten: utväxlingsändringen inträffar då nämligen inte i varje fall redan vid överskridande av ett i förväg bestämt första varvtal utan endast när samtidigt en rapport föreligger beträffande ett varvtalsökningsbehov. De genom inkopplingen av ett större utvecklingsförhållande förvän- tade stötarna på förbränningsmotorn undviks därigenom num- merärt. Körkomforten kan dessutom förfinas genom att utväx- lingsförhållandet mellan utgångsorgan och ingångsorgan är förändringsbart i och för en ökning av utgångsorganets varvtal, när förutom rapporterna a) och b) c) åtminstone en av rapporterna enligt a) och b) fortgår under en första förutbestämd tid.

Därmed undviks en utväxlingsändring när endast kortfris- tigt det i förväg bestämda första varvtalet underskrids och/eller endast kortvarigt en rapport föreligger beträffande ett varvtalsökningsbehov från hjälpaggregatet.

Körkomforten kan ytterligare ökas genom att utväxlings- förhållandet mellan utgångsorgan och ingångsorgan är föränd- ringsbart i och för en ökning av utgångsorganets varvtal, när förutom rapporterna enligt a) och b) samt eventuellt c) d) en rapport föreligger beträffande en i förväg bestämd reducering av varvtalet hos en vridande del i planet- växeln.

Skälet till denna åtgärd är följande: när ett varvtal på grund av en rapport a) eller b) ändrar utväxlingsförhållandet i och för en ökning av utgångsorganets varvtal, så betyder detta, såsom redan tidigare förklarats, en stötliknande återverkan på I4Ev>7 840 10 15 20 25 30 35 8 förbränningsmotorn, eftersom denna alltefter kopplingsanord- ningens eftersläpningsförhållande mer eller mindre kraftigt belastas av hjälpdrivaggregatets ytterligare acceleration. Om man nu lägger utväxlingsökningen vid en tidpunkt, varvid ändå en retardation av förbränningsmotorn sker, exempelvis på grund av att föraren bromsar framför ett trafikregleringsljus, så blir återverkan av hjälpdrivaggregatets ytterligare accelera- tion genom ökningen av utväxlingsförhållandet knappast förnim- bar av föraren, ty för det första måste då hjälpaggregatet ändå accelereras till det varvtal, som motsvarar det varvtal hos förbränningsmotorn, som inställs efter avslutandet av kopp- lingskopplingstiden, för det andra kan föraren knappast skilja mellan den retardation hos förbränningsmotorn, som han ändå kommer att åstadkomma genom bromsning av fordonet eller åter- tagande av gaspedalen och den varvtalsreducering hos förbrän- ningsmotorn, som sker genom utväxlingsbetingad acceleration hos ett hjälpaggregat.

Beroendet av utlösningen av en utväxlingsväxling till hastigheten av en i förväg bestämd retardation av varvtalet hos en vridande del i en planetväxel, när allt kommer omkring alltså en i förväg bestämd retardation hos förbränningsmotorn, skulle kunna leda till att utväxlingsväxlingen till hastigheten då uteblir alltför länge, när föraren eventuellt vid färd rakt fram på en jämn sträcka under längre tid inte åstadkommer någon retardation av förbränningsmotorvarvtalet. För att förhindra att varvtalsväxlingen till hastigheten i ett sådant fall ute- blir alltför länge kan såsom alternativ till rapporten d) utväxlingsväxlingen till hastigheten utlösas genom en rapport e) om underskridande av ett ytterligare i förväg bestämt varvtal, vilket är lägre än det första i förväg bestämda varvtalet. Vidare kan den alltför länge uteblivna utväxlings- växlingen även utlösas genom en tidmätning, vilken ger att en av rapporterna a) och b) har varat under en andra i förväg bestämd tid. Denna andra i förväg bestämda tid är i regel större än den under c) definierade första i förväg bestämda tiden, emedan den första i förväg bestämda tiden endast skall förhinda ett fladdrande i utväxlingsväxlingen, under det att den andra i förväg bestämda tiden måste vara uppmätt så länge att den ger systemet en reell chans att fördröja utväxlingsväx- 10 15 20 25 30 35 467 840 9 lingen till hastigheten till dess en naturlig retardation förekommer hos förbränningsmotorn, Om man åstadkommer ett beroende av utväxlingsförhållandet till hastighet av ett i.förväg bestämt värde på en varvtalsre- tardation hos förbränningsmotorn, så är det lämpligt anordna en accelerator för utväxlingsändringens förlopp, som blir verksamt när en rapport d) förekommer, alltså en rapport om den in- träffade retardationen hos förbränningsmotorvarvtalet. Skälet för användande av en sådan accelerator är det, att att förbrän- ningsmotorvarvtalets retardation endast kvarstår kortvarigt och att man måste utnyttja denna korta tid för att ännu under denna retardation utföra varvtalsväxlingen till hastigheten.

För att ta hänsyn till förhållandet hos många fordons- förare, som tillfälligt låter förbränningsmotorns gaspedal pendla kring en bestämd punkt föranstaltas att omkopplingen av utväxlingsförhållandet mellan utgångsorgan och ingångsorgan i och för ett ökat varvtal hos utgångsorganet stoppas, när, inom ett föregående i förväg bestämt övervakningstidsutrymme, ett i förväg bestämt antal omkopplingsförlopp av utväxlingsförhållan- det har överskridits. Denna åtgärd utesluter en fladdring av utväxlingsförhållandet, när fordonsföraren tillfälligt låter gaspedalen pendla i det varvtalsområde hos förbränningsmotorn, varvid en utväxlingsväxling anstår.

De bifogade figurerna förklarar uppfinningen med hjälp av utföringsexempel, varvid: - Fig. 1 visar ett schema för en vridmomentöverföringsenhet enligt uppfinningen; Fig. 2 visar pump- och ventilbyggruppen hos vridmoment- överföringsenheten enligt fig. 1; Fig. 3 visar schemat vid en första styrning för pump- och ventilbyggruppen enligt fig. 2; Fig. 3a visar ett schema för åskådliggörande av beroendet hos hjälpaggregatdrivanordningens utgångsvarvtal av förbrän- ningsmotorns utgångsvarvtal; Fig. 4 visar ett schema för en andra styrning för pump- och ventilbyggruppen enligt fig. 2; Fig. 5 visar schemat för en tredje styrning för pump- och ventilbyggruppen enligt fig. 2; Fig. 6 visar schemat för en fjärde styrning för pump- och 4467 840 1. 10 15 20 25 30 35 ventilbyggruppen enligt fig. 2; Fig. 7 visar den mekaniska uppbyggnaden av vridmoment- överföringsenheten i detalj; Fig. 8 visar schemat för en rullcellpump; och Fig. 9 visar en serie av möjliga planetväxelkonstruk- tioner för användning i vridmomentöverföringsenheten enligt uppfinningen.

I fig. 1 är utgångsaxeln hos en förbränningsmotor beteck- nad med 10. Till denna utgångsaxel ansluter sig en ingângsaxel 12 hos vridmomentöverföringsenheten. Med ingångsaxeln 12 är en första remskiva 14 förbunden, som ständigt roterar med utgångs- axelns varvtal alltså ungefär med vevaxelvarvtalet, och exem- pelvis tjänar för drivning av en fläkt. Vidare är staget 16 hos en totalt med P betecknad planetväxel förbundet med ingångs- axeln 12. På detta stag 16 är åtminstone ett planethjul 18 lagrat. Detta planethjul 18 står samtidigt i ingrepp med ett solhjul 20 och ett hålhjul 22 hos planetväxeln P. Med hålhjulet 22 är en ytterligare remskiva 24 vridfast förbunden, vilken skiva tjänar exempelvis för drivning av en generator.

Mellan staget 16 och hålhjulet 22 är ett frihjul 28 anordnat, som är i läge för överföring av ett vridmoment från staget 16 till hålhjulet 22 vid en vridningsriktning och som blir overksamt, när hålhjulet 22 roterar snabbare i denna vridningsriktning än staget 16.

Planetväxelns solhjul 20 kan via en koppling 30 låsas till ett vridmomentstöd 32. Kopplingen 30 kan slutas genom ett hydrauliskt kopplingspåverkningsorgan 34. Det hydrauliska kopplingspåverkningsorganet 34 försörjs med tryckvätska från en pump 36. Pumpen 36 drivs kontinuerligt av ingångsaxeln 12 och lämnar tryckvätska via en ledning 38 och en ventilbyggrupp 40 till kopplingspåverkningsorganet 34. Ventilbyggruppen 40 är i förbindelse med en styrningsenhet 42.

Arbetssättet för den hittills beskrivna vridmomentöver- föringsenheten är i princip såsom följer: När motorns utgångsaxel roterar med lågt varvtal, ungefär med förbränningsmotorns tomgångsvarvtal, så är kopplingen 30 sluten och därmed solhjulet 20 förhindrat att vridas. Planet- växeln P är då insluten i vridmomentöverföringen från ingångs- axeln 12 till remskivan 24. Staget 16 roterar med ingångsaxelns 10 15 20 25 30 35 467 840 11 12 varvtal och remskivan 24 roterar med ett till hastigheten _ omvandlat varvtal; utväxlingsförhållandet kan kallas i. Därvid är frihjulet 28 overksamt, emedan hålhjulet 24 roterar snabbare än staget 16.

På detta sätt uppnås även vid relativt lågt varvtal hos motorutgångsaxeln 10 ett relativt högt varvtal hos remskivan 24, vilket är tillräckligt för att exempelvis driva en genera- tor med det erforderliga varvtalet, när motorutgångsaxeln 10 roterar med ett lågt, för generatorns drivning olämpligt varvtal.

När motorutgångsaxelns 10 varvtal blir större så öppnas vid ett i förväg bestämt varvtal kopplingen 30 genom kopplings- påverkningsorganet 34. Sedan sker remskivans 24 drivning via frihjulet 28 med stagets 16 varvtal och därmed med motorut- _ gångsaxelns varvtal. Hålhjulet 22, staget 16 och solhjulet 20 roterar då gemensamt såsom block. Planethjulen 18 står stilla i förhållande till solhjulet 20 och hålhjulet 22.

Det bör beaktas att pumpen 36 är integrerad i vridmoment- överföringsenheten 36, i det att pumpens rotor är ansluten för gemensam vridning med ingångsaxeln 12 och pumpens 36 stator är vridfast lagrad.

När kopplingen 30 har frigjorts så sker alltså inte längre någon utväxling. Remskivan 24 roterar med samma varvtal som ingångsaxeln 12. På detta sätt säkerställs att vid höga varvtal hos ingångsaxeln 12 remskivan 24 inte roterar alltför snabbt och att hjälpapparaten, alltså eventuellt generatorn, inte drivs med alltför högt varvtal.

I fig. 2 är samma delar försedda med samma hänvisningsbe- teckningar som i fig. 1. Pumpen 36 suger hydraulisk vätska från behållaren 44 och matar ständigt tillbaka till behållaren 44.

Trycket vid pumpens 36 utgång är bestämt av en reglerventil 46.

I fig. 2 är det tillstånd åskådliggjort, vilket erhålls vid högt varvtal hos ingångsaxeln 12. En kopplingsventil 48 vid pumpens 36 utgång befinner sig i ett läge, i vilket kopplings- påverkningsorganet 34 är skilt från pumpens 36 utgång och kopplingspåverkningsorganets 34 tryckrum 50 är förbundet med behållaren 44 via kopplingsventilen 48. Detta betyder att kopplingen 30 är fri och att remskivan 24 roterar med ingångs- axelns 12 varvtal. 10 15 20 25 30 35 467 840 12 När ingångsaxelns 12 varvtal minskar så omkopplas kopp- lingsventilen 48, så att pumpens 36 utgång kommer i förbindelse med kopplingspåverkningsorganet 34 och därmed, i kopplingspå- verkningsorganets 34 tryckrum 50, det vid pumpens 36 utgång rådande trycket uppbyggs, vilket är bestämt av reglerventilen 46. Därefter är kopplingen 30 sluten. Planetväxeln P är där- efter varvtalsutväxlande verksam; remskivan 24 roterar med till hastigheten omvandlat varvtal.

Med kopplingspåverkningsorganets 34 tryckrum 50 är vidare en centrifugalkraftstyrd säkerhetsventil 52 förbunden. Denna säkhetsventil 52 är styrd av en centrifugalkraftregulator 54, vilken företrädesvis är driven av hålhjulet 22. När hålhjulet 22 överskrider ett i förväg bestämt varvtal, så öppnar den centrifugalkraftpåverkade säkerhetsventilen 57 till behållaren, så att trycket i tryckrummet 50 går förlorat, kopplingen 30 utlöses och remskivans 24 varvtal åter återstegas till ingångs- axelns 12 varvtal. Därmed har förhindrats att det av remskivan 24 drivna hjälpaggregatet antar ett alltför högt varvtal, som skulle kunna leda till en skada hos hjälpaggregatet. _ Kopplingsventilen 48 kan styras på olika sätt. En första möjlighet för styrning är åskådliggjord i fig. 3.

I fig. 3 är samma delar försedda med samma hänvisningsbe- teckningar som i fig. 2. Kopplingsventilen 48 är styrd av en styrenhet 56, som via en signalledning 58 erhåller en det aktuella ärvarvtalet nmu hos förbränningsmotorn representerande signal, via en ledning 60 en behovssignal, som uppträder när det i ett hjälpaggregat finns behov efter ökat varvtal, och som är förbunden med en tidgivare via en ledning 62. Vidare har styrenheten 56 en börvärdesingång 64, genom vilken ett i förväg bestämt varvtal nw kan lämnas, dvs. det övre kopplingsvarvtal, vid vilket omkoppling skall ske från den utväxlade drivningen av remskivan 24 till den direkta drivningen. Vid en börvärdes- ingång 66 inges det undre kopplingsvarvtalet nw, dvs. det varvtal, vid vilket remskivan 24 skall omkopplas från direkt drivning till utväxlad drivning. Vidare ser man vid styrenheten 56 en ingång 68 för föregivande av en fördröjningstid, vars betydelse skall förklaras närmare.

Med hjälp av fig. 3a skall först betydelsen av kopplings- varvtalen nä och nw förklaras. I fig. 3a är förbränningsmo- 10 15 20 25 30 35 467 840 13 torns ärvarvtal nun inritat på abskissaxeln och på ordinataxeln remskivans 24 ärvarvtal nm, dvs. "drivvarvtalet".

Vid låga varvtal hos förbränningsmotorn sker remskivans 24 drivning med utväxling i till hastigheten. Varvtalsförloppet vid remskivan 24 erhålles från kurvan a. När det övre kopp- lingsvarvtalet næ uppnås så öppnas kopplingen 30, remskivan 24 drivs sedan direkt och återfaller utmed linjen b för att sedan vid ytterligare ökning av mm, följa linjen c.

När förbränningsmotorns varvtal åter minskar, så återgår remskivans 24 varvtal utmed linjen d ända till det undre kopplingsvarvtalet nw. I denna kopplingspunkt sluts sedan kopplingen 30 åter och remskivan 24 drivs med utväxling för att sedan vid ytterligare sänkning av förbränningsmotorvarvtalet åter sjunka utmed linjen a.

Förflyttningen av kopplingsvarvtalen nw och næ har åstadkommits för att förhindra att kopplingen 30 löpande kopplas fram och åter vid området för kopplingspunkten.

Till grundutrustningen för anordningen enligt uppfin- ningen enligt fig. 3 hör vid området för styranordningen 56 i varje fall signalledningen 58, som är förbunden med en ärvär- desgivare 58a för förbränningsmotorvarvtalet nun, och en in- ställningsmöjlighet för kopplingsvarvtalen nw och nw vid börvärdesingångarna 64 och 66.

Nu är det emellertid inte alltid erforderligt att verk- ligen en omkoppling till drivning med utväxling äger rum, när förbränningsmotorvarvtalet närmar sig den undre kopplings- punkten nw. När exempelvis motorfordonets generatordrivna strömförsörjning ännu är tillräckligt säkerställd vid det undre kopplingsvarvtalet nw, så är det möjligt och fördelaktigt, att den generatorn drivande remskivan 24 även under kopplingsvarv- talet nali fortsättningen drivs direkt, dvs. med ett utmed linjen d vidare minskande varvtal. Först när en behovsrapport lämnas från motorfordonets strömförsörjningsanläggning till ingången 60, vilken säger att en högre effekt nu önskas hos generatorn, så måste remskivan 24 omkopplas till den utväxlade driften. Man kan alltså inställa styrenheten 56 på sådant sätt, att den lämnar en omkopplingssignal till kopplingsventilen 48 för kopplingstillkoppling först när dels förbränningsmotorns ärvarvtal nn” har minskat under det undre kopplingsvarvtalets 10 15 20 25 30 35 467 840 _ 14 nw värde och när dessutom en behovssignal lämnas vid ingången 60.

Såsom ytterligare utformning av styrningen kan vidare föranstaltas att vid kopplingsvarvtalet nw omkoppling till utväxlad drift hos remskivan 28 sker endast när kopplingsvarv- talet nw underskrids under en längre tid Atwn Denna tid Atwr, som skall förflyta, anges vid 68. Genom en tidmätapparat _ fastställs een förbereds vid sz den tia At, som ner förflutit sedan underskridandet av det undre kopplingsvarvtalet nw. Så snart denna tid överskrider värdet Atuk och först fortfarande ärvarvtalet ligger under det undre kopplingsvarvtalet nüloch dessutom en behovssignal finns vid 60 så åstadkommer styren- heten 56 en omkoppling av kopplingsventilen till tryckgivning i tryckrummet 50 hos kopplingspåverkningsorganet 34 och därmed en omkoppling till utväxlad drivning av remskivan 24.

Fördröjningstiden Atwrär avsedd att säkerställa att antalet kopplingsförlopp hålls på ett minimum. Detta är önsk- värt, eftersom kopplingsförloppen kan leda till stötar i drivningen, vilka föraren förnimmer och vilka minskar körkom- forten. y I Man bör lägga märke till att under vissa förhållanden även endast den tidsberoende styrningen av styrenheten 56 kan åstadkommas förutom den varvtalsberoende styrningen, varvid man sålunda kan avstå från den behovsberoende styrningen.

I fig. 4 är en ytterligare utbyggnad av styrenheten 56 åskådliggjord. Analoga element är återigen försedda med samma hänvisningsbetecknar som i fig. 3. Man lägger vid styrenheten 56 märke till en ytterligare ingång 70, som till styrenheten lämnar en indikering om den aktuella accelerationen resp. retardationen dqmfla hos förbränningsmotorvarvtalet. Man kan nu såsom ytterligare villkor för aktiveringen av styrenheten_56 i och för omkoppling av kopplingsventilen 48 till utväxlad drivning av remskivan 24 föranstalta att ett bestämt fördröj- ningsvärde (dqmflm,fiJ förekommer vid ingången 70a. Med detta förhåller det sig på följande sätt: det är önskvärt att omkopp- lingen till utväxlad drivning av remskivan 24 äger rum när samtidigt en varvtalsminskning äger rum hos förbränningsmotorn.

Sedan uppträder nämligen - under förutsättning av en ändlig varaktighet hos omkopplingsförloppet - vid omkopplingen till 10 15 20 25 30 35 467 840 15 utväxlad drivning en mindre acceleration hos det av drivenheten för drivning avsedda hjälpaggregatet. Detta är i och för sig önskvärt men har dessutom den fördelen, att den genom hjälpagg- regatets acceleration åstadkomma återverkan på förbrännings- motorn överlagras på dess ändå kvarvarande retardation, så att föraren känner av omkopplingsstöten i ringa grad eller inte alls.

I praktiken betyder detta att omkopplingsförloppet till utväxlad drivning av remskivan 24, efter inträffande av det undre kopplingsvarvtalet nw och eventuellt efter förekomst av en behovssignal, avvaktas tills första gången en i förväg bestämd fördröjning hos förbränningsmotorn inträder, eventuellt vid bromsningen framför ett trafikregleringsljus. Eftersom det emellertid inte är uteslutet att det vid körbetingelser, som blir konstanta, dröjer alltför länge till dess en sådan (förd-5 röjning inträffar, är för säkerhets skull en ytterligare föregift lagd på en ingång 72 hos styrenheten 56, nämligen föregiften nhm. Om förbränningsmotorns ärvarvtal n under- mt skrider det föregivna varvtalsvärdet nmn så utlöses genom styrenheten 56 omkopplingsförloppet i kopplingsventilen 48 i och för en omkoppling till utväxlad drivning av remskivan i varje fall även när inträffandet av en i förväg bestämd för- dröjning (dnmt/dt bar) har uteblivit.

En annan möjlighet för att vid långvarigt uteblivande av en fördröjningsignal likväl åstadkomma en omkoppling till drivning av utgångsorganet för ökad utväxling är inritad i fig. 4 med streckade linjer. Vid styrenheten förekommer en inmatning ATu# vid 75A och en motsvarande inmatning AT förekommer från en tidmätapparat på en ingångsledning 75. När fördröjningssig- nalen vid 70 efter underskridande av varvtalet nw uteblir alltför länge eller börvärdet vid 70a inte uppnås så âstad-' kommes omkopplingen av kopplingen till utväxlat vartal hos utgångsorganet, när den vid 75 inmatade tidssignalen AT blir större än det vid 75a förekommande börvärdet ATNM. Detta bety- der att det efter tiden AT i alla fall sker en omkoppling av utväxlingsförhållandet till högre varvtal hos utgångsorganet 24 även när en fördröjningssignal har uteblivit eller det föregiv- na börvärdet inte har uppnåtts. Tiden ATQ” är regelbundet A467 840 10 15 20 25 30 35 16 större än den i fig. 3 antydda tiden Atük, så att det inom tiden ATEN finns en verklig chans att åstadkomma en utlösning av utväxlingsväxlingen genom förekomsten av en i förväg bestämd fördröjning.

Till utgången hos pumpen 36 är vid denna utföringsform ett tryckmagasin 76 anslutet, vilket fylls av pumpen 36 och sörjer för att när slutligen en omkopplingssignal sänds till kopplingsventilen 48 för en omkoppling till utväxlad drift, pumpens matningsverkan understöds, så att kcpplingspåverknings- organets 34 tryckrum 50 snabbt fylls. Detta är önskvärt, eftersom fördröjningstillstånden, som skall utelösa en omkopp- ling till utväxlad drivning, endast består under kort tid och man därför är föranledd att vid förekomst av dylika fördröj- ningstillstånd utföra en omedelbar omkoppling.

Slutligen eliminerar utföringsformen enligt fig. 4 också en ofta förekommande koppling fram och åter mellan direkt och utväxlad drivning av remskivan 24, vilken skulle kunna ske när föraren periodiskt flyttar gaspedalen fram och tillbaka eller oskäligt ofta växlar körväxelns kopplingssteg. Av detta skäl finns en ytterligare ingång 74 till styrenheten 56, vilken till styrenheten meddelar antalet omkopplingsförlopp per tidsenhet vid kopplingen 30 och vid överskridande av en i förväg bestämd vid 74a påförd kopplingsfrekvens Zu undertrycker den fortsatta omkopplingen av kopplingsventilen 48 till utväxlad drivning av remskivan 24 under en i förväg bestämd tid.

I fig. 5 är en modifiering av utföringsformen enligt fig. 3 åskådliggjord; analoga kopplingselement är återigen försedda med samma hänvisningsbeteckningar som i fig. 3. Dessutom är vid denna utföringsform ett fördröjningsmagasin 78 anslutet till kopplingspåverkningsorganets tryckrum 50 via en parallellkopp- ling av en backventil 80 och en drossel 82. Med dessa hydrau- liska kopplingselement kan ökningen av det av kopplingen 30 överförbara vridmomentet fördröjas, så att inga på körkomforten inkräktande kopplingsstötar inträffar genom hjälpdrivaggrega- tets acceleration. Vid dimensionering av denna fördröjning måste säkerställas att kopplingen inte överbelastas genom alltför länge verkande eftersläpning.

Den omnämnda fördröjningen inträffar i det att fördröj- ningsmagasinet 78 vid öppnandet av kopplingsventilen 48, fylls 10 15 20 25 30 35 467 840 17 .via backventilen 80 parallellt med-tryckrummet 50. Drosseln 8 sörjer därvid för att kopplingens 30 öppnande inte fördröjs genom återflytningen från fördröjningsmagasinet 78.

I fig. 6 är ett med avseende på kopplingslogiken förenk- lat alternativ relativt fig. 3 åskådliggjort. Vid denna ut- föringsform styrs kopplingsventilen 48 av en centrifugalkraft- regulator 84, som vid ett underskridande av det undre kopp- lingsvarvtalet nu sluter kopplingsventilen 48, så att kopp- lingen 30 sluts. Centrifugalkraftregulatorn 84 är företrädesvis förbunden med vridmomentöverföringsenhetens ingångsaxel 12. Den mot det avvikande läget hos kopplingsvarvtalen nw och nw svarande eftersläpningen kan här uppnås genom att ett fjäder- spänt spärrorgan 56 samverkar med utsprång 88 och 90, som är anbringade på en med kopplingsventilen 48 förbunden stång 92.

För undertryckning av kopplingsförloppet vid kortvarigt underskridande av det undre kopplingsvarvtalet nfllär här ett dämpningsorgan 94 anslutet till stången 92.

I fig. 7 urskiljer man vevaxeln 110 vid området för den ändvägg 111 hos förbränningsmotorn, som vetter från drivanord- ningen. Denna vevaxel 110 har ett drev 113 för kamaxeln och oljepumpen hos förbränningsmotorn. På vevaxeln 110 är staget 116 anbringat, som bär planethjulet/planethjulen 118. Planet- hjulen 118 gör ingrepp med solhjulet 120, vilket är vridbart lagrat på ett nav 125. Navet 125 är anslutet till vevaxeln 110 genom en dragbult 127 för gemensam vridning. Planethjulet 118 gör vidare ingrepp med hålhjulet 122, som är vridfast lagrat på en hylsa 129. På hylsan 129 är remskivan 124 utformad. På staget 116 är remskivan 114 anbringad i ett stycke. Hylsan 129 är lagrad på en förlängning 116a hos staget 116 medelst ett rullager 129a. Mellan förlängningen 116a och hylsan 129 är frihjulet 128 anbringat. Radiellt innanför förlängningen 116a är en kopplingskorg 113a för kopplingen 130 anordnad, vilken är vridfast förbunden med solhjulet 120 och icke vridbart men axiellt förskjutbart upptar två yttre kopplingslameller 130b.

V En ytterligare kopplingslamell 130c är vridfast förbunden med ett kopplingsnav 130d, som är lagrat på vevaxelnavet 125 via ett kullager 130k. Den sista lamellen 130c ligger mellan de båda förstnämnda kopplingslamellerna 130b. Kopplingsnavet 130d är vridfast förbundet med ett vridmomentstöd 132, som å sin _4E;7 840 10 15 20 25 30 35 18 sida är stött mot förbränningsmotorns'kåpa 111. Kopplings- lamellerna 130b och 130c är anordnade mellan en stationär back 130e och en axiellt rörlig back 130f. Den stationära backen 130d är anbringad vridfast och axiellt oförskjutbar på kopp- lingsnavet 130e.

Den rörliga kopplingsbacken 130f är likaledes anordnad på kopplingsnavet 130d axiellt förskjutbart men inte vridbart.

Förutom den rörliga kopplingsbacken 130f är en hydraulisk cylinder 130g fast anbringad på kopplingsnavet 130d, varvid cylindern upptar en hydraulisk kolv 130h. Den hydrauliska kolven 130h är förspänd åt vänster genom en tallriksfjäder 130i i och för ett frigörande av kopplingen. Till vänster om den hydrauliska kolven 130h finns tryckrummet 150.

Inuti kopplingsnavet 130d är pumpen 136 anbringad.

Pumpstatorn 136a är vridbart förbunden med kopplingsnavet 130d; pumprotorn 136b är förbunden med vevaxelnavet 125 för gemensam vridning.

Pumpen är en rullcellpump, vilken kommer att behandlas närmare. Pumpen 136 suger från behållaren 144, som är anordnad vid området för vridmomentstödet 132. Den från pumptrycksidan avgivna oljan kommer i enlighet med det hydrauliska schemat i fig. 2 till tryckrummet 150 vid den vänstra sidan av den hydrauliska kolven 130h, så att kopplingslamellerna 130b och 130c kan inklämmas mellan kopplingsbackarna 130f och 130e och sålunda kopplingskolven 130a kan fastlåsas i förhållande till kopplingsnavet 130d.

Reglerventilen 46 är inte åskådliggjord i fig. 7. Den är anbringad i en av de genom vridmomentstödet 132 vid vridning hindrade delarna. Den från reglerventilen 46 ständigt utpas- serande tryckoljan flyter via ett urborrningssystem 135 vid området för kopplingsskivorna 130b och 1300 hos planetväxeln P och de olika skikten, där den tjänar såsom kyl och smörjolja.

Den utpasserande hydrauliska oljan samlas i en samlingskammare _ 137, som är bildad av ett lock 139 hos hylsan 129. Eftersom hylsan 129 vrids med hålhjulets 122 varvtal bildar den i samlingskammaren 137 inpasserande hydrauliska oljan en roteran- de ring inuti samlingskammaren 137. I denna roterande ring inskjuter ett fint rör 141 tangentiellt med vevaxelns axel- linje. Detta fina rör leder tillbaka till behållaren 144. 10 15 20 25 30 467 840 19 Därmed är ett ständigt oljekretslopp samt en ständig smörjning och kylning säkerställd. Behållaren 144 är försedd med kylflän- sar 145.

I fig. 8 är en rullcellpump 137 åskådliggjord i princip.

Den omfattar en stator 136a samt en rotor 136b. Rotorn 136b roterar med vevaxelnavet 125. Pumpstatorn 136a har en excent- risk urborrning 136h. I pumprotorn 136b är celler 136c utfor- made. I dessa celler är cylinderrullar 136d upptagna, vilka under centrifugalkraften anligger mot urborrningen l36h i pumpstatorn 136a. När pumprotorn 136b roterar medurs i förhåll- ande till pumpstatorn 136a så minskas rummet 136e, under det att rummet l36f ökas. Det minskande rummet 136e är anslutet till den vid trycksidan befintliga utgången hos pumpen 136, dvs. det är enligt fig. 2 via kopplingsventilen 48 anslutbart till tryckrummet 50. Det ökande rummet l36f är via en insug- ningsledning förbundet med behållaren 44 i fig. 2.

I fig. 9 är på skissen a-g olika möjliga konstruktioner av planetväxlar för användning i en vridmomentöverföringsenhet enligt uppfinningen åskådliggjorda. Därvid är frihjulet och kopplingsanordningen utelämnade i alla figurerna a-g. Med 1 betecknas ingångsorganet, med 2 utgångsorganet, med s staget och med p planethjulet. Såvida två planethjul förekommer så betecknas dessa med p, och pa. Av speciellt intresse är därvid fig. c och d. Fig. c visar att såväl ingångsorganet som ut- gångsorganet alltid kan vara utformat med ett solhjul samt att planethjulet p kan vara vridbart lagrat på staget s kring en mot solhjulens axellinje vinkelrät axellinje, när endast solhjulen och planethjulen är utformade såsom koniska hjul, såsom är känt från differentialväxlar. Fig. d visar återigen att ett hålhjul kan utelämnas genom förekomst av två solhjul, när ett tvåstegigt planethjul p1, pa förekommer.

Claims (27)

.467 840 10 15 20 25 30 335 20 Patentkrav "

1. Vridmomentöverföringsenhet för drivförbindelsen mellan åtminstone ett hjälpaggregat och en förbränningsmotor, omfat- tande en ingångsorgan (12) för förbindelsen med utgångsaxeln (10) hos förbränningsmotorn, ett utgångsorgan (24) för förbin- delsen med hjälpaggregatet, en planetväxel (P), ett frihjul (28) samt en kopplingsanordning (30) för vridfast förbindelse mellan ett organ (20) hos planetväxeln (P) och en fast stöddel (32) eller ett annat organ hos planetväxeln (P), k ä n n e - t e c k n a d därav, att kopplingsanordningen (30) är påverk- bar av utgångstrycket hos en hydraulisk pump (36), vilken är integrerad i vridmomentöverföringsenheten.

2. Vridmomentöverföringsenhet enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att kopplingsanordningen (30) är en friktionskopplingsanordning samt att till denna frik- tionskopplingsanordning (30) hör ett kopplingspåverkningsorgan (34), vilket är försörjt av den i vridmomentöverföringsenheten. integrerade hydrauliska pumpen (36).

3. Vridmomentöverföringsenhet enligt kraven 1 och 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den hydrauliska pumpen (36) är kontinuerligt driven av vridmomentöverföringsenheten så länge vridmomentöverföringsenheten är driven av förbrännings- motorn.

4. Vridmomentöverföringsenhet enligt kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d därav, att den hydrauliska pumpens (36) utgång (38) är ansluten till en reglerventil (46), som upprätthåller ett i förväg bestämt tryck vid den hydrauliska pumpens utgång, samt den hydrauliska pumpens utgång (38) genom en kopplingsventil (48) är anslutbar till kopplingsanordningen (30) eller separerbar från denna.

5. Vridmomentöverföringsenhet enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d därav, att den hydrauliska pumpen suger från en behållare (44), som är integrerad i vridmoment- överföringsenheten.

6. Vridmomentöverföringsenhet enligt kravet 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att åtminstone en del av behållaren (44) är anordnad stationär med avseende på den aktuella förbränningsmotorn.

7. Vridmomentöverföringsenhet enligt kravet 6, 10 15 20 25 30 35 21 467 2840 k ä'n n e t e c k n a d därav, att åtminstone en del (144) av behållaren är anordnad på stöddelen (132).

8. Vridmomentöverföringsenhet enligt kravet 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att åtminstone en del (137) av behållaren är utformad i en roterande del (129) av vridmoment- överföringsenheten, så att en roterande vätskering bildas i vridmomentöverföringsenheten.

9. Vridmomentöverföringsenhet enligt något av kraven 1-8, därav, att planetväxeln (P) omfattar ett solhjul (20), ett stag (16) med åtminstone ett planethjul (18) och ett hålhjul (22), varvid planethjulet (18) samtidigt gör ingrepp med solhjulet (20) och hålnjuiet (22) . '

10._Vridmomentöverföringsenhet enligt kravet 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att staget (16) för gemensam g vridning är anslutet till ingångsorganet (12), att hålhjulet (22) för gemensam vridning är anslutet till utgångsorganet (24), att solhjulet (20) är låsbart i förhållande till stöd- delen (32) genom kopplingsanordningen samt att frihjulet (28) är anordnat mellan staget (16) och hålhjulet (22) på sådant sätt, att antingen staget (16) via frihjulet (28) medbringar hålhjulet (22) eller hålhjulet (22) kan passera förbi staget (16) . k ä n n e t e c k n a d

11. Vridmomentöverföringsenhet enligt något av kraven 1-10, k ä n n e t e c k n a d därav, att den hydrauliska pumpen (36) är en deplacementpump, speciellt en rullcellpump eller en kugghjulspump eller en kolvpump.

12. Vridmomentöverföringsenhet enligt något av kraven 1-11, k ä n n e t e c k n a d' därav, att kopplingsanord- ningen (30) är en lamellkopplingsanordning.

13. Vridmomentöverföringsenhet enligt något av kraven 1-12, k ä n n e t e c k n a d pumpen (36) tjänar till smörjoljeförsörjning av smörjningskräv- därav, att den hydrauliska ande delar hos vridmomentöverföringsenheten.

14. Vridmomentöverföringsenhet enligt något av kraven 1-13, k ä n n e t e c k n a~d pumpen (36) tjänar till kylning av kylningskrävande delar hos därav, att den hydrauliska vridmomentöverföringsenheten.

15. Vridmomentöverföringsenhet enligt kravet 14, k ä n n e_t e c k n a d därav, att i pumpens (36) hydrauliska 10 15 20 25 30 35' 467 840 22 kretslopp är anordnad åtminstone en hydraulolja ledande del (144) med kylflänsar (145).

16. Vridmomentöverföringsenhet enligt något av kraven l-15, k ä n n e t e c k n a d ningen (30) är styrd på sådant sätt, att den sluts och frikopp- därav, att kopplingsanord- las vid olika varvtal (nflu Ino).

17. Vridmomentöverföringsenhet enligt något av kraven 1-16, k ä n n e t e c k n a d 54), vilken vid ett i förväg bestämt varvtal hos en del av av en säkerhetsanordning (52, planetväxeln (P) påverkar kopplingsanordningen (30) i och för en minskning av utväxlingsförhållandet mellan ingångsorgan (12) och utgångsorgan (24), så att utgångsorganet (24) omkopplas till ett reducerat varvtal.

18. Vridmomentöverföringsenhet enligt något av kraven 1-17, k ä n n e t e c k n a d därav, att kopplingsanord- ningen är styrd av en styrlogik (56), vilken utlöser en omkopp- ling av kopplingsanordningen (30) mellan slutet och frigjort tillstånd i beroende av ett antal driftsparametrar.

19. Vridmomentöverföringsenhet för drivförbíndelsen mellan åtminstone ett hjälpaggregat och en förbränningsmotor, omfattande ett ingångsorgan (12) för förbindelse med en ut- gångsaxel (10) hos förbränningsmotorn, ett utgångsorgan (24) för förbindelse med hjälpaggregatet, en planetväxel (P), ett frihjul (28) samt en kopplingsanordning för vridfast förbindel- se mellan ett organ (20) hos planetväxeln (P) och en stationär stöddel (32) eller ett annat organ hos planetväxeln (P), speciellt enligt något av kraven 1-18, k ä n n e t e c k n a d därav, att utväxlingsförhållandet mellan utgångsorgan (24) och ingångsorgan (12) är förändringsbart i och för en ökning av utgångsorganets (22) varvtal, när a) en rapport föreligger (vid 58) beträffande underskridande av ett i förväg bestämt första varvtal (nw) hos en roterande del hos planetväxeln (P) eller hos en därmed förbunden vridande del, och när b) en rapport föreligger (vid 60) beträffande ett varvtal- sökníngsbehov hos hjälpaggregatet eller hos ett genom hjälpaggregatet försörjt system.

20. Vridmomentöverföringsenhet enligt kravet 19, k ä n n e t e c k n a d därav, att utväxlingsförhållandet 10 15 20 25 30 35 467 840 23 mellan utgångsorgan (24) och ingångsorgan (12) är förändrings- bart i och för en ökning av utgångsorganets (24) varvtal, när förutom rapporterna a) (vid 58) och b) (vid 60) c) åtminstone en av rapporterna enligt a) och b) fortgår under en i förväg bestämd tid (At).

21. Vridmomentöverföringsenhet för drivförbindelsen mellan åtminstone ett hjälpaggregat och en förbränningsmotor, omfattande ett ingångsorgan (12) för förbindelse med en ut- gångsaxel (10) hos förbränníngsmotorn, ett utgångsorgan (24) för förbindelse med hjälpaggregatet, en planetväxel (P), ett ~frihjul (28) samt en kopplingsanordning (30) för vridfast (förbindelse mellan planetväxelns (P) organ (20) och en stationär stöddel (32) eller ett annat organ hos planetväxeln (P), speciellt enligt något av kraven 1-20, k ä n n e t e c k- n a d därav, att utväxlingsförhållandet mellan utgångsorgan (24) och ingångsorgan (12) är förändringsbart i och för en ökning av utgångsorganets (24) varvtal, när a) en rapport föreligger (vid 58) beträffande underskridande av ett i förväg bestämt första varvtal (nw) hos en roterande del hos planetväxeln (P) eller hos en därmed förbunden vridande del, och när d) en rapport föreligger (vid 70) beträffande en i förväg bestämd retardation (DqmUmtñQ av varvtalet (nmn) hos en vridande del hos planetväxeln (P), eventuellt endast när även en rapport föreligger enligt b) (vid 60) eller c) (enligt 62).

22. Vridmomentöverföringsenhet enligt kravet 21, k ä n n e t e c k n a d därav, att utväxlingsförhållandet mellan utgångsorgan (24) och ingångsorgan (12) är förändrings- bart i och för en ökning av utgångsorganets (24) varvtal när förutom rapporten enligt a) (vid 58) såsom alternativ till rapporten d) (vid 70) föreligger en rapport e) beträffande underskridande av ett ytterligare i förväg bestämt varvtal (nmn) (vid 58), vilket är mindre än det första i förväg bestämda varvtalet (nw), eller när f) åtminstone en av rapporterna a) och b) har lämnats under en andra i förväg bestämd tid (Atfik).

23. Vridmomentöverföringsenhet enligt kravet 21 eller 22, k ä n n e t e c k n a d därav, att en accelerationsanordning ' 467 840 10 15 20 25 30 35 24 (76) är anordnad för utväxlinqsändringiens förlopp, vilken blir verksam när en rapport d) (vid 70) förekommer.

24. Vridmomentöverföringsenhet för drivförbindelse mellan åtminstone ett hjälpaggregat och en förbränningsmotor, omfat- tande ett ingångsorgan (12) för förbindelse med en utgångsaxel (10) hos förbränningsmotorn, ett utgångsorgan (24) för förbin- delse med hjälpaggregatet, en planetväxel (P), ett frihjul (28) och en kopplingsanordning (30) för vridfast förbindelse mellan ett organ (20) hos planetväxeln (P) och en stationär stöddel (32) eller ett annat organ hos planetväxeln (P), speciellt enligt något av kraven 20-23, k ä n n e t e c k n a d därav, att omkopplingen av utväxlingsförhållandet mellan utgångsorgan (24) och ingångsorgan är hejdat i och för en ökning av utgångs- organets (24) varvtal, när, i en föregående i förväg bestämd övervakningstidsperiod ett i förväg bestämt antal (zuk) omkopp- lingsförlopp av utväxlingsförhållandet har ägt rum (rapport vid 74).

25. Vridmomentöverföringsenhet enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att reglerventilen (46) vid den hydrauliska pumpens (36) utgång är inställbar på annat tryck vid den hydrauliska pumpens (36) utgång, eventuellt i beroende av driftsparametrar hos förbränningsmotorn och/eller vridmomentöverföringsenheten och/eller hjälpaggregatet och/- eller ett system, som försörjs av hjälpaggregatet.

26. Vridmomentöverföringsenhet enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att i en hydraulisk ledning mellan kopplingsventilen (48) och kopplingsanordningen (30) är anordnat ett fördröjningsorgan (78, 80, 82), exempelvis med ett tryckmagasin (78).

27. Vridmomentöverföringsenhet enligt något av kraven 5-8, k ä n n e t e c k n a d därav, att behållaren (44) är utformad såsom en utbytspatron, som tillåter utbyte av behålla- ren åtminstone med en del av fyllningen hos den hydrauliska pumpens (36) hydrauliska kretslopp.