SE464442B - Foerfarande foer reglering av planttillvaexten med anvaendning av en komposition innehaallande 3-isononyloxipropylammoniummetylfosfonat som aktiv bestaandsdel - Google Patents

Description

464 442 10 15 20 25 30 35 Följaktligen avser uppfinningen ett förfarande för reglering av planttillväxten, företrädesvis för att befrämja blombindningen, skördebindningen, skördemog- . naden, rotbíldningen och utvecklingen av de växtdelar som innehåller näringsmaterialet, varvid förfarandet 1 utmärkes därav, att man behandlar fröna, de vegetativa fortplantningsstrukturerna och blommorna med en komposi- tion som innehåller 0,2-95 vikt-% 3-isononyloxipropyl- ammoniummetylfosfonat som aktiv beståndsdel och fast eller flytande fyllmedel eller bärare och eventuellt andra tillsatsmedel, företrädesvis ett ytaktivt medel och/eller adhesionsbefrämjande medel i en mängd som utgör återstoden upp till 100 vikt-%, i en mängd av 1-2000 ppm av den aktiva beståndsdelen eller växtjorden med en mängd av 0,001-5,0 g/m2 av den aktiva beståndsdelen före sådd eller med en mängd av 1-2000 ppm av den aktiva bestånds- delen genom besprutning efter plantering eller sättning.

Före praktisk användning beredes den aktiva bestándsdelen till en komposition genom att man använder fasta eller flytande bärare och eventuellt andra tillsatsmedel, lämp- ligen ytaktiva och adhesionsbefrämjande medel.

Lämpliga bärare innefattar organiska eller oorganiska, naturliga eller syntetiska substanser, som befrämjar adsorptionen eller absorptionen av den aktiva bestånds- delen (exempelvis vatten, metanol, glycerol, vaxer, hartser, talk etc).

Lämpliga ytaktiva medel innefattar jonaktiva och/eller icke-jonaktiva emulgerings- och dispergeringsmedel eller * vätmedel, företrädesvis alkylarylpolyglykoletrar och fett- syrapolyglykolestrar; lämpliga adhesionsbefrämjande medel * är exempelvis polyvinylpyrrolidon, polyetylenglykol och karboximetylcellulosa.

Den använda kompositionen kan beredas som vatten- 10 15 20 25 30 35 3 464 442 lösliga koncentrat (WSC), vätbara pulver (WP), puder, emulgerbara koncentrat (EC) eller granulat (G).

Uppfinningen åskådliggöres närmare medelst följande ut- föringsexempel, där BF-51 avser 3-isononyloxipropyl- ammoniummetylfosfonat.

Exempel 1 En lösning framställes utgående från följande komponenter: % BF-51 5 Emulsogen NO90 (alkylarylpolyglykoleter) 0,5 Metanol 94,5 Exempel 2 En lösning framställes utgående från följande komponenter: % BF-51 2 Arkopal.N08O (nonylfenolpolyglykoleter) 0,51 Glycerol 97,85 Exempel 3 En lösning framställes utgående från följande komponenter: % BF-51 90 Arkopal N150 (nonylfenolpolyglykoleter) 5 Dimetylsulfoxid 5 Exempel 4 En blandning innehållande 10 g BF-51 och 100 ml metanol homogeniseras med 90 g talk. Efter avdrivning av metanolen under reducerat tryck erhålles en puderkomposition med en adhesion av o,os-o,o1 g/cmz. 4654 10 15 20 25 30 35 4112 Exempel 5 En blandning innehållande 10 g BF-51, 10 % polyetylen- glykol, 0,1 g Emulsogen NO9O (alkylarylpolyglykoleter) och 100 ml metanol homogeniseras med 79,9 g talk. Efter V: avdrivning av metanolen under reducerat tryck erhålles ett vätbart pulver innehållande 10 % aktiv beståndsdel, vars adhesion uppgår till 0,07-0,01 g/cmz.

Exempel 6 En blandning innehållande 10 g BF-51, 5 g polyvinylpyrro- lidon, 0,2 g Arkopal NO80 (nonylfenolpolyglykoleter) och 100 g metanol homogeniseras med 84,8 g talk. Efter avdriv- ning av metanolen under reducerat tryck erhålles ett vät- bart pulver innehållande 10 % aktiv beståndsdel, vars ad- hesion uppgår 1-.111 o,o1-o,oø2 g/cmz.

Exempel 7 100 g pärlgur omröres intensivt med 100 g BF-51 och efter det att blandningen har fått stå 2-3 timmar filtreras den och produkten torkas vid 40°C under 1-2 timmar.

Exempel 8 100 g pärlgur, 100 g BF-51 och 25 g Sipemat 50 (ett syn- tetiskt silikat) blandas omsorgsfullt och därefter följes den i exempel 7 angivna metoden.

Exempel 9 ' Potatisgroddar, som hade uttagits från en potatisknöl ' under användning av en pluggborr, doppades i lösningar innehållande olika koncentrationer av de för provning avsedda substanserna under 10 minuter och sattes därefter i odlingsflaskor. 464 442 3-indolylättiksyra (IAA) och gibberellinsyra (GA) an- vändes som referenssubstanser. Rotmassan, skottmassan och knölskottmassan vagdes. Resultaten är sammanfattade >w.@P ~o.o «>_w_ m~._ Emm oo- av Qo.ao. P«_o Pe.a «m.~ sam OF mw m~.mm wo.° m@.PP am., saa F ßw.@P mø.o mm.w a>.o sam oas < ao.a~ wN.o a~_@ ~a.o Emm Q. < aa.om mF.a >«.- a«._ Emm P < ao.Qw ««.o o_.a mm.~ Emm Qom .m|mm mm.mw oa.o ~».w_ ww.P sam øm~ Pmumm oo.ow mm.e >m.mP wm._ Emm aa, _m|mm °o.oo~ «e.o m~.s~ wm.~ sam Q, .muta °o.ooF wm_a «w.w_ a«.~ sam P Pm|mm Q.°m wo.ø æm.@ -.P e Hfiowucom L w m m m Aoaøumv mmmmšflmflm mmmmâuuoxw mmwmšuom cowumuunmocøm mcflawcmsmm n _ e b m H Hampus i 464 442 Exempel 10 Paprikafrön ("ram-horn"-art) blötlades under 10 minuter i lösningar innehållande olika koncentrationer av de för 5 provning avsedda substanserna. Efter torkning av ytan sâddes fröna i odlingsflaskor. Efter 2 månader bestämdes den procentuella groningen och medellängden. Resultaten är sammanfattade i tabell II. 'vx 10 Tabell II _ Genomsnittlig plant- . Groning % l Behandling 19/04 20/04 24/04 langd mm24/04 15 Kontroll 8 30 38 8,26 BF-51 1 ppm 18 38 60 22,40 BF-51 10 ppm 38 56 76 26,66 20 BF-51 100 ppm 26 42 60 24,77 BF-51 250 ppm 26 50 70 26,97 IAA 1 ppm 14 28 62 14,51 IAA 10 ppm 18 24 60 22,47 25 IAA 100 ppm 8 16 48 17,88 GA 1 ppm 10 14 52 13,69 GA 10 ppm 10 16 46 16,48 GA 100 ppm 12 12 42 16,38 30 Exempel 11 35 Betfrön ("kamennaja“-art) blötlades under 10 minuter i lösningar innehållande olika koncentrationer av de för provning avsedda substanserna. Efter torkning av ytan 10 15 20 25 30 35 7 464 442 sâddes fröna i odlingsflaskor och efter 2 månader bestäm- des den procentuella groningen. Resultaten är sammanfat- tade i tabell III.

Tabell III Behandling Groging Genomsnitšlšg färskvikt Kontroll 27 3,25 BF-51 500 ppm 73 4,68 BF-51 250 ppm 60 5,27 BF-s1 1oo ppm so 4,44 BF-51 10 ppm 53 6,87 BF-51 1 ppm 40 9,67 IAA 100 ppm 80 4,76 10 ppm 76 3,91 _1 ppm 73 4,05 GA 100 ppm 66 4,50 1 ppm 73 3,37 IAA = 3-indolylättiksyra GA = gibberellinsyra Exempel 12 Sättpotatis betades under användning av lösningar inne- hållande olika koncentrationer av den BF-51 90 WSC-kom- position som beskrives i exempel 3. Åtta dagar efter betningen planterades sättpotatisen. Den obehandlade sättpotatisen sattes samtidigt med den behandlade eller en vecka tidigare. Den skördade mängden bestämdes. Resul- taten återges i tabell IV. 464 442 10 15 20 25 30 35 Tabell IV Skördad mängd av tidig potatis Q . Dos Behandling . kg/20 stånd Totalt liter/ton I II III IV _ BF-51 90 WSC 0,5 4,8 4,5 2,8 2,9 15 BF-51 90 WSC 0,25 6,2 5,5 5,9 5,9 23,5 BF-51 90 WSC 0,1 5 6,5 5,75 5,6 22,65 BF-51 90 WSC 0,025 5,75 5,8 4,9 5,2 21,65 Ob h dl d køâtïglla - 4,0 5,0 6,3 4,9 20,2 Tidigt satt obehandlad - 3,6 5,1 6,7 4,9 20,3 kontroll På grundval av resultaten kan fastställas att den sätt- potatis som behandlades med BF-51 kan sättas en vecka senare utan att man får någon fördröjning av utvecklingen av plan- torna (senare satta). Detta är speciellt viktigt för områden där en tidig sättning av potatisen kan spolieras av ett oför- delaktigt kallt vårväder.

Exempel 13 Tio vinrankeskott med 5 knoppar vardera för varje behand- ling blötlades i lösningar, som innehöll 10, 100 respektive 500 ppm BF-51 90 WSC, under 24 timmar och därefter odlades skotten under växthusbetingelser i plastkärl i en humus- och sandhaltig jord.

Efter 3 månaders odling bestämdes för varje planta längden hos de skott som hade utvecklats på vinsticklingarna och efter att skotten och rötterna hade skurits bort från vin- stjälkarna bestämdes vikten hos dessa. Genomsnittsvärden bestämdes för varje behandling och utvecklingen av skotten 10 15 20 25 30 35 464 442 och roten jämfördes med kontrollprovet. Resultaten är sammanfattade i tabell V.

Tabell V Genomsnitt för en planta Behandling Dos ppm Skottlängd Skottvikt Rotvikt cm % g % g % 1) BF-51 90 WSC 10 24 133,3 10,2 182,1 9,0 166,6 2) BF-51 90 WSC 100 19 105,5 7,0 125,0 8,5 157,4 3) BF-51 90 WSC 500 16 88,8 4,5 80,3 6,5 120,3 4) Kontroll - 18 100,0 5,6 100,0 5,4 100,0 Skottutvecklingen hos vinrankan befrämjades genom BF-51 90 WSC i koncentrationen av 10 och 100 ppm. Rotutvecklingen hos sticklingarna befrämjades genom BF-51 90 WSC i koncentra- tionen av 10, 100 och 500 ppm.

Exempel 14 Perliter, som hade blötlagts med samma mängd Hvagland-närings- lösning, placerades i 4 odlingsflaskor av plast, vardera med en öppningsytarea av 214 cmz. Olika doser av BF-51 50 G, som hade framställts i enlighet med exempel 7, applicerades jämnt över perlitytan, varefter 10 vetekorn sâddes i varje flaska.

Efter begynnande skottbildning utvärderades rytmen hos skottbildningen vid varje behandling till dess skottbild- ningen i förhâllande till den obehandlade kontrollen nådde 90 % (tabell VI). Vidare bestämdes den procentuella groning- en, skottlängden, färskvikten och rotvikten i 4-bladsstadiet i förhållande till kontrollplantorna (tabell VII). 10 Tabell VI Behandling /gïâska Skottbildningens rytm i % g 2 dagar 3 dagar 4 dagar 5 Kontroll - 68,75 86,25 90 BF-51 50 G 0,005 80 90 91,25 BF-51 50 G 0,01 85 95 96,25 10 Tabell VII 15 Groning Skottlängd Färskvikt Rotvikt 20 25 30 35 Behandling Dos % % av abs. kontr. gran % av kontr. g % av kontr. g % av kontr.

Kontroll - 90 100 18,46 100 0,41 100 0,71 100 BF-51 50 G 0,005 91 101 23,68 128 0,70 170 0,9 127 BF-51 50 G 0,01 92 102 22,72 123 0,88 141 0,85 119 Av resultaten framgår att: a) skottbildningsrytmen hos plantorna blev mera intensiv under inverkan av behandlingarna; och att b) både planthöjden och färskvikten hos plantorna signifi- kant ökade jämfört med kontrollen.

Exempel 15 Majs sâddes i odlingsflaskor (5 plantor/flaska) och bespru- tades efter uppkomsten med en lösning innehållande BF-51 eller gibberellinsyra respektive 3-indolylättiksyra i 11 464 442 koncentrationen av 250 respektive 500 ppm. I 4-bladsstadiet hos de obehandlade kontrollplantorna bestämdes plantornas längd, färskvikt och rotvikt (tabell VIII) liksom kloro- fyllhalten, som bestämdes hos spetsen av det andra bladet på varje planta (tabell IX). 12 464 442 f: .uounmfim mmfifimnmm uwxuæë mmwmHx0w>u5 mnæwcflfifiwuwnnflm >m :mxHw>ufl Hoøcb ¥ w~._ «m.>w mm., °«.m~P @_.P ww.mm~ m~.wm~ °m~ ~P.P mm.@oP ww.P mP.mm_ ««.P m>.~>_ wo.«w~ com « mm.o ~ß.>__ vw.. æm_@o_ 0.? mm.mm <..~m. °m~ P>.o Pw_«mP mP.~ «>.m«P ~m.P wm.«°_ ow.mm~ Qom < ~m.o wm.om- @°.~ mæ.m.~ >o.P m>.m°. wm.PwP omm @æ.o >«_>«~ mm.~ w~.P~F «F.P ßw.«o~ wm.mm_ Qøm Pm|mm F oo. wm.F QQP «m.o oo, mæ.~mP | fifiouvcox ømfiucmsmno NUGGHQ P mOS HHOHSCOM HHOHUCOM HHOHHCOM uxfi>xmuwu w >m w m >m w m >m w sa Mmm mcflfiucmnwm Hflflu Umnmfl w mucmfim Gm mon mucmflm cm mo: wmcmfiucmfim Mwßüßflfiwâußm ßMfi>#0M uMfi>¥mHWm HHH> Hflwßmü 464 442 13 |xmHww mmflfluuflcmäøcwm mmm x .Q su + m su. u .mucmflm cm mos cmuxfi> cmuxw>xmHwm mama >m cmvflmnfifiæwouofix mfimnou :wo m.ßæ mm~o N.oß m.mm P.@w >«.° °_.° wm.° °m~ @.æ~. Pæ.Q w.mw ß.Pm @_Pw @m.o _P.° m«.° com «.wm ~w.o m.~m QQP >_~m ~w.o ~P.o Pm.o omm «.~mP wm.o m.«oP QOP w.moP °>.o ~P.o ßm.° Qom < w.>«. mm.o æ.m~P m.mm~ _.m~P ßw.o @F.Q _ß.o °m~ _.~m~ P~.. ~.wmP >._«~ øww wo.. m~_c >ß.o Qom Pm|mm OOP mw.° QOP oo, QOF >w.o ~F.o mm.° | Hfiouucox umfiønmnwno :w»xfl>xw~mw cw»xfi> mama >m w |xwHmm mfimz m\mE m\mE Emm « Q nu >m pfimzflflæu n nu + w w n nu + m\@s m\ms won waflfiøcmnwm + m nu »ouofix Haves + m nu n nu m nu + M nu n nu m nu xH HHQQMB 464 10 15 20 25 30 35 442 '4 Av resultaten ovan framgår att utvecklingen av plantorna signifikant befrämjades av samtliga tre aktiva substanser jämfört med de obehandlade kontrollerna. u.

Förhållandet planthöjd/färskvikt hänförs emellertid till ; en mera föredragen verkan av BF-51 jämfört med den hos referenssubstanserna. Således framgår att majsens habitus ej ogynnsamt påverkades av BF-51, medan oproportionerligt gängliga plantor med en ofördelaktig habitus utvecklades under inverkan av gibberellinsyra. Det framgår av resul- taten av klorofyllbestämningarna att effekten av BF-51 var den mest gynnsamma både vad gällde mängden bildad klorofyll i ett gram av den gröna plantan liksom i hela den gröna plantan.

Exempel 16 Rotzonen hos tomatfröplantor besprutades med 0,1 liter av en BF-51 90 WSC-lösning med en koncentration av 250 ppm, beräknat för varje individ. Utvecklingen utvärderades efter 6 veckor. Resultaten är sammanfattade i tabell X.

Tabell X Gr°_ Genomsnittl. Antal Antal Behand- Dos "in planthöjd sidoskott blom- Anm ling ppm 9 cm/ % st/ % knoppar ' % planta planta st/ % planta BF-51 90 250 100,0 59,6 124,1 10,6 165,6 25,2 143,1 mörk- HSC grön Kontroll - 100,0 48,0 100,0 6,4 100,0 17,6 100,0 ljus- grön ß Under inverkan av behandlingen ökar skottillväxten och an- talet sidoskott och blomknoppar blir större. 15 464 442 Exemgel 17 "Jonathan"-äppelträd besprutades var sjunde-åttonde dag, totalt 8 gånger, med en BF-51 90 WSC-lösning med en kon- centration av 2000 ppm (4 upprepningar).

Mognadsprocessen hos det behandlade äpplet studerades därefter genom respirationsmätningar (tabell XI) och genom undersökning av hårdheten hos fruktköttet (tabell XII). Samtidigt studerades även hållbarheten hos det be- handlade äpplet (tabell XIII).

Tabell XI Tidpunkt för mätningarna BF-51 90 WSC Kontroll 05/09/1984 9,5 8,9 12/09/1984 9,3 8,6 19/09/1984 8,9 8,5 27/09/1984 8,6 7,8 03/10/1984 8,5 7,7 10/10/1984 7,9 7,0 17/10/1984 7,5 6,5 24/10/1984 6,9 6,1 31/10/1984 6,6 5,8 08/11/1984 6,1 5,4 14/11/1984 6,0 5,1 21/11/1984 5,8 4,9 28/11/1984 5,7 4,8 04/12/1984 5,6 4,6 11/12/1984 5,5 4,4 16 464 442 Tabell XII Äåfigïgššršïr BF-51 90 Esc Kontroll 05/09/1984 686 508 12/09/1984 503 546 19/09/1984 531 668 27/09/1984 542 710 03/10/1984 610 770 10/10/1984 721 821 17/10/1984 742 942 24/10/1984 793 1012 31/10/1984 8 842 988 14/11/1984 887 1064 21/11/1984 910 1066 28/11/1984 931 1109 04/12/1984 951 1210 11/12/1984 967 1262 1): Anm: Data avser mg/kg/dag av koldioxid. 10 15 20 25 30 “V 464 442 Tabell XIII Hållbarhet hos äpplet (Ujfehêrtö, 1984) Det lagrade äpplet är Behandlingar intakt med skal- med med för- totalt fläckar brunt sämrande frukt- defekter kött BF-51 90 WSC st. 550 34 - 4 588 % 94,5 4,8 - 0,7 100,0 Kontroll st. 421 54 28 16 519 % 81,1 10,4 5,4 3,1 100,0 Lagringens början: 15/10/1984 Slut på lagringen: 03/04/1985 Av resultaten framgår att mognadsprocessen hos äpplen be- handlade med BF-51 retarderas, varigenom det blir möjligt att ett senare skördat äpple blir lagrat med ett optimalt tillstånd av mognad, vilket är en förutsättning för god hållbarhet.

Av data i tabell XII framgår att ett äpple behandlat med BF-51 med fördel kan lagras trots sen skörd och sen lag- ring.

Claims (1)

1. 464 442 /8 RATENTKEAV Förfarande för reglering av planttillväxten, företrädesvis för att befrämja blombindningen, skördebindningen, skördemog- naden, rotbildningen och utvecklingen av de vâxtdelar som 41 innehåller näringsmaterialet, k ä n n e t e c k n a t därav, att man behandlar fröna, de vegetativa fortplantnings- strukturerna och blommorna med en komposition som innehåller 0,2 - 95 vikt-% 3-isononyloxipropylamoniummetylfosfonat som aktiv beståndsdel och fast eller flytande fyllmedel eller bärare och eventuellt andra tillsatsmedel, företrädesvis ett ytaktivt medel och/eller adhesionsbefrämjande medel i en mängd som utgör återstoden upp till 100 vikt-%, i en mängd av l - 2000 ppm av den aktiva beständsdelen eller växtjorden med en mängd av 0,001 - 5,0 g/m2 av den aktiva bestândsdelen före sådd eller med en mängd av l - 2000 ppm av den aktiva bestånds- delen genom besprutning efter plantering eller sättning.