SE463247B - Foerfarande foer igaangsaettning av en straenggjutanlaeggning - Google Patents

Description

20 25 30 35 40 låóš 2 bättrad driftsäkerhet förenkla pågjutningsförloppet och till- hörande anordning.

Detta uppnås enligt uppfinningen genom att vid anvand- ning av en slidtillslutning såsom utgjuttillslutning är denna helt öppnad vid stålsmältans påfyllning i mellankärlet, tills den av den i stränggjutkokillen stigande är-fyllnivån vid ett första signalplan nedanför mätsträckan bringas till ett förut- bestämt strypläge, och att därefter är-fyllnivåns stigning - till ett andra signalplan nedanför mätsträckan kontrolleras och eventuellt korrigeras genom ändring av utgjuttillslut- ningens strypläge för utjämning av tidsavvikelser. Därigenom strömmar vid beskickning av mellankärlet smältan genast genom utgjuttillslutningen och in i kokillen, utan att därvid be- höver befaras någon påverkan av mätvärden på badets stigande yta, vilken vid endast en kontroll och rättelse medelst ett enda enkelt signalplan lugnt och målinriktat överföras till bör-fyllnivån. Härvid erhåller à ena sidan den nya strängen tillräcklig tid till att hårdna, medan å andra sidan dock även sker en tillräcklig utjämning av utgjuttillslutningen till drifttemperaturen genom tillräckligt genomströmmande smälta.

Sålunda förebygges i stor utsträckning strängskador genom av- slitning samt vidare tilltäppning av utgjuttillslutningens ge- nomströmningstvärsnitt genom fastsmältning av smältan, varvid förutsättningarna för optimal drift vid igångsättningen är uppfyllda. I princip är slidtillslutningens strypläge och den därmed påbörjade ytterligare stigningen av är-fyllnivån liksom tidpunkten för inkoppling av strängens utdragning funktioner av strängens solidifieringsprocess i kokillen och uppvärm- ningsprocessen i slidtillslutningen i beroende av strängtvar- snittet och smältans fysikaliska egenskaper. I enlighet därmed fastställes egna tidsförlopp för varje strängformat resp. tid- karakteristikor för förfarandestegen, varvid såsom begränsande kriterier gäller fullständigtvöppethållande av utgjuttillslut- ningen under längsta möjliga tid och undvikande av överfyll- ning av kokillen.

Vid ett föredraget förfaringssätt för den s.k. öppna pà- gjutningen förfares ändamålsenligt i detalj på sådant sätt, att regleringen av är-fyllnivån medelst signalplan längs tids- kurvan övergår i en inom en mätsträcka pågående reglering av bör-fyllnivån och att övergången verkställes genom ytterligare 10 15 20 25 30 35 3 463 2¿? strypning av utgjuttillslutningen till driftläget vid ett sig- nalplan hos mätsträckan. Denna regleringskombination längs en tidskurva som uppvisar ett enda kontrollsignalplan med en an- slutande mätsträckreglering, vilken i bör-fyllnivaomradet in- ledes till driftläget genom ytterligare strypning av utgjut- tillslutningen, bidrar väsentligen till ett driftsäkert för- lopp hos pàgjutningsprocessen. I driftläget intar utgjuttill- slutningen ett läge i vilket pà samma sätt kan tagas hänsyn till öppnings- och stängningsinstruktioner för iakttagande av bör-fyllnivàn.

Ytterligare särdrag hos uppfinningen inses genom att särskilt vid gjutning av strängar med större tvärsnitt sker starten för strängens draganordning samtidigt med strypning av utgjuttillslutningen till driftläget, varemot vid strängar med mindre tvärsnitt strängens draganordningen pà fördelaktigt sätt sker vid ändomradet av tidskurvan, vid vars ytterligare förlopp hänsyn tages till påverkan av hastigheten hos strängens draganordning. Vidare är det ändamålsenligt att lata det strypläge hos utgjuttillslutningen som ligger vid början av tidskurvan äga rum i ett område mellan 25-65% av den totala fyllnivà som står till förfogande i kokillen och därvid in- ställa strypningen vid ämneskokiller eller smà kokiller till 5-30% och vid stora grovplàt- eller götkokiller till 15-30% av den totala öppningsgraden. Med dessa områden kan tagas hänsyn till alla gàngbara strängformat.

Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till bifogade ritningar, pà vilka fig, 1 visar ett principschema över en stränggjutanläggning; §¿g¿_2 visar mer detaljerat mät- stället 13 i fig. 1; fig, 3 visar ett diagram för igàngsätt~ ning av anläggningen; Lig¿_g visar positioner hos en sàsom slidtillslutning utbildad utgjuttillslutning; och iig¿_§ visar ett andra utföringsexempel av ett igàngsättningsprogram.

I fig. 1 betecknas med 1 ett mellankärl som skall fyllas medelst en gjutstràle la, varvid stàlsmältan doserbart till- föras fràn mellankärlet 1 via en reglerbar utgjuttillslutning i form av en slidtillslutning 2 och ett därtill anslutande 10 15 20 25 30 35 40 465 247 4 gjutrör 3 till en vattenkyld stränggjutkokill 4. Härtill är tillslutningens 2 slidplatta 5 mekaniskt utan spel inkopplad med ett ställdon 6, vars förhandsnvarande driftläge registre- ras av en lägesmätare 7. Gjutröret 3 sträcker sig med dess fria ände in i kokillen 4, vars bör-fyllniva 8 övervakas inom en mätsträcka 9 medelst en mätanordning bestående av en stav- strålare 10 och en räknare 11. Under anordningen 10, 11 är vid kokillen 4 på inbördes vertikalt avstånd anordnade punktformi- ga mätställen 12 och 13. Som framgår av fig. 2 uppvisar dessa i kokillens vägg 4 utbytbart inbyggda temperaturavkännare 14, vilka väsentligen består av ett termoelement 15 - företrädes- vis en elektrisk värme- eller köldledare, en av en tryckfjäder belastad avkännarhylsa 16, en nippel 17 och en elektrisk an- slutningsförbindning 18.

Till kokillen är först underordnad en för enkelhets skull ej framställd sekundärkylning och sedan en med den kylda strängen 19 ingripande draganordning 20,_vilken uppvisar driv- valsar 21 och dessas drivanordning 22 samt en drivregulator 20 och en tackometer 24. Den senare avger sina mätvärden dels till nämnda drivregulator 23, dels till en processdator 25, vilken dessutom mottar mätvärdena hos lägssmätaren 7 som kontrollerar slidtillslutningens 2 öppningsgrad, mätvärdena fran mätanordningens 10, 11 räknare 11, behandlar dessa mätvärden och avger styrinstruktioner till slidtillslutningens 2 ställdon 7 och till draganordningsns 20 regulator 23. Där fastställes draghastigheten såsom konstanter, vilket innebär att vid oförändrad draghastighet hos den via kallsträngen 19 gjutna strängen regleras bör-fyllnivån 8 i kokillen 4 företrä- desvis enbart från tillflödessidan medelst slidtillslutningen 2, men vid gjutbetingelser vilka sträcker sig utanför slid- tillslutningens 2 regleringsområde tages även hänsyn till draghastigheten, närmare bestämt via draganordningens 20 driv- regulator 23.

I fig. 3 visas ett exempel på igàngsättning av en an- läggning med ett smältstycke med 230 x 230 mm kantlängd. Vid gjutningens början är kallsträngen 19 införd, draganordningen bortkopplad och slidtillslutningen 2 bringad till det helt öppnade läget enligt fig. 4, så att ovanför kallsträngen 19 tillhandahållas en är-fyllniva 26 enligt fig. 1, vilken raskt stiger till samma niva som mätställets 12 signalplan och där- 10 15 20 25 30 465 2fá-7 5 med utlöser inledningen av slidtillslutningens 2 införing till ett strypläge enligt fig. 4b. Därigenom minskas är-fyllnivans 26 stighastighet och styras samtidigt längs en i processdetorn 25 fastställd tidskurva 27, fram till mätsträckans 9 undre signalplan 28. Här sker stränganordningens 20 start 29 och samtidigt pabörjandet av den normala gjutningen med slidtill- slutningens 2 strypning till driftläget enligt fig. 4c för reglering av bör-fyllnivan 8 inom mätsträckan 9. Bör-fyllnivàn 8 uppnås efter ungefär 30 sek., medan draganordningens 22 start 29 sker efter 20 sek. och minskningen av är-fyllnivàns stighastighet inträder redan efter 5 sek. Därvid ligger de graverande ställena 29 och 12 ungefär vid 81% och 35% av det i kokillen 4 ovanför kallsträngen 19 till förfogande stående fyllniväomradet, vilket är lika med 100%.

För övervakning av förloppet hos den förutbestämda tids- kurvan 27 tjänstgör mätställets 13 signalplan, vid vilket är-nivån 26 kontrolleras med avseende på för tidig eller för sen ankomst. I fall tidsavvikelser förekommer, exempelvis tF eller tS, avges instruktioner till slidtillslutningens 2 ställdon 6 för ställrörelser i korrigerande riktning.

Vid mindre strängtvärsnitt kan till följd av strängens bättre stelnande i kokillen 4' vara tillräckligt med kortare igàngsättningstider, som visas i fig. 5, enligt vilken inpend- lingen till bör-fyllnivàn 8' är avslutad efter redan 20 sek.

Härvid sker starten 29' av drivningen 22 för draganordningen 28 redan innan är-fyllnivan vid mätsträckane 9' undre signal- plan 28' har uppnåtts. Detta sker medelst ett ytterligare punktformigt mätställe 31, vilket liksom mätställena 12' och 13' består av en temperaturavkännare 14.

Claims (5)

10 15 20 25 30 35 40 405 247 Patentkrav

1. Förfarande för igàngsättning av en stränggjutanlägg- ning, vid vilket metallsmälta, speciellt stàlsmälta, medelst en vid ett mellankärl (1) anordnad reglerbar utgjuttillslut- ning (2) fylles i en stränggjutkokill (4) och smältans är- -fyllnivà (26) i stränggjutkokillen (4) regleras fram till en mätsträcka (9) för en bör-fyllnivà (8) längs en förutbestämd tidskurva (27), varvid är-fyllnivàn (26) med hjälp av mät- och regleranordningar (10, 11; 25) hàlles vid bör-fyllnivàn (8) inom mätsträckan (9), och vid vilket vid uppnáende av ett förutbestämt signalplan (29, 29') medelst är-fyllnivàn (26) inkopplas en draganordning för strängen, k ä n n e t e c k - n a t av att vid användning av en slidtillslutning såsom ut- gjuttillslutning (2) är denna helt öppnad vid stàlsmältans påfyllning i mellankärlet (1), tills den av den i stränggjut- kokillen (4) stigande är-fyllnivàn (26) vid ett första signal- plan (12) nedanför mätsträckan (9) bringas till ett förutbe- stämt strypläge (fig. 4b), och att därefter är-fyllnivàns (26) stigning till ett andra signalplan (13) nedanför mätsträckan (9) kontrolleras och eventuellt korrigeras genom ändring av utgjuttillslutningens (2) strypläge (fig. 4b) för utjämning av tidsavvikelser.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att regleringen av är-fyllnivån (26) till signalplanen (12, 13) längs tidskurvan (27) övergår i en inom mätsträckan (9) pàgàende reglering av bör-fyllnivàn (8) och att övergången verkställes genom ytterligare strypning av utgjuttillslut- ningen (2) till ett driftläge (fig. 4c) vid ett signalplan (28) hos mätsträckan (9).

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att strypningen av utgjuttillslutningen (2) till driftläget (fig. 4c) sker samtidigt med starten (29) för strängens drag- anordning (20).

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, k ä n n e - t e c k n a t av att signalplanet (29, 29') för inkoppling av strängens draganordning (20) ligger i mätsträckans (9) område för bör-fyllnivàn (8) och att efter inkopplad strängdragan- ordning (20) är regleringen av draghastigheten en bestämmande- faktor för bildandet av tidskurvan (27, 27'). ä, 463 247

5. Förfarande enligt något av kraven 1-4, k ä n n e - t e c k n a t av att utgjuttillslutningens (2) strypläge (4b> inleds i ett område mellan 25-65% av stränggjutkokillens (4) fyllnivà (30, 30') och att strypläget vid ämneskokiller eller smà götkokiller uppgår till 5-30% och vid stora grovplàt- eller götkokiller uppgår till 15-50% av den totala öppningsgraden.