SE451643B - Sett och apparat for registrering av en digitaliserad informationssignal, samt ett sett och en apparat for att reproducera en modulerad, kodad, digitaliserad informationssignal - Google Patents

Description

451 645 _. heter. Användning av digitala tekniker erbjuder lyckligt- vis tämligen flexibla möjligheter att registrera de digi- tala signalerna i olika format utan kvalitetsförlust. Så- som exempel kan nämnas att i ett format registreras ett an- tal kanaler med information i varsitt spår på exempelvis ett magnetband. Sådan multi-kanalregistrering har länge använts vid professionell analog inspelning, t.ex. fram- ställning av analoga masterband från vilka grammofonskivor, inspelade band etc. framställs. Om varje kanal med informa- tion registreras i ett leparat spår kommer det maximala an- talet kanaler att registreras men det krävs att bandet körs med en förhållandevis hög hastighet. Således är bandkonsum- tionen även förhållandevis hög. Bandhastigheten och således även bandkonsumtionen reduceras om varje kanal med digitala signaler registreras i ett flertal spår. Bandhastigheten kan' t.ex. reduceras till hälften om varje kanal registreras i två separata spår. Bandhastigheten kan reduceras till hälften ännu en gång om varje kanal registreras i fyra spår. Den ti- digare nämnda amerikanska patentskriften 4 211 997 beskriver en digital ljudinspelningsteknik i vilken en kanal registre- ras i två separata spår.

Digitala signaler som registreras i ett av de ovan nämnda formaten måste i allmänhet spelas av med hjälp av apparater, som arbetar i enlighet med det ifrågavarande formatet. En ap- parat som fungerar i enlighet med ett format är i allmänhet inte kompatibel med data, som registreras i ett annat for- mat. Digitala signaler smuregistreratspå ett magnetband i det format som innebär ett band per kanal kan således vanli- gen inte spelas av med en apparat som konstruerats för det format som innebär att digitala signaler registreras i två (eller fyra) spår per kanal. Denna brist på kompatibilitet mellan olika format är en nackdel med digitala ljudregistre- ringsapparater av det ovan beskrivna slaget.

Ett annat exempel på olika registreringsformat är det som innebär att den digitala signalen (vilken exempelvis har bil- dats såsom en PCM-signal bestående av 16 bitar) kodas med 5l~ | 451 643 en felkorrigeringskod vald bland flera olika. En ny felkor- rigeringskod som har utvecklats och som är särskilt använd- bar för återvinning av digitalt kodade signaler, Vilka kan utsättas för signalbortfall, färgsynkfel etc. är den så kal- lade korsinterfolierings-felkorrigeringskoden beskriven i den amerikanska patentansökningen 218 256. Andra felkorri- gerings-kodtekniker är även kända, exempelvis den som be- skrives i den amerikanska patentansökningen 195 625. En re- producerings- och avkodningsapparat som är anpassad för av- kodning av information, som hade kodats i enlighet med ett kodningsschema, t.ex. i enlighet med ett bestämt felkorri- gerings-kodschema, är vanligen inte kompatibel med digital information, som har kodats i enlighet med ett annat kod- ningsschema.

Vidare kan den kodade digitaliserade informationen module- ras före dess registrering. Olika modulationsförfaranden är kända, jämför exempelvis den amerikanska patentansökningen 222 278. En reproducerings- och demoduleringsapparat som fungerar tillsammans med data, som har modulerats i ett format, kan vanligen inte användas för att demodulera da- tainformation som har modulerats i enlighet med ett annat format.

Det är således önskvärt att åstadkomma en apparat, som med- ger återvinning av digitaliserad information, som har re- gistrerats i format av olika typer. Beroende på användarens särskilda behov och ändamål är det även önskvärt att åstad- komma en registreringsapparat, som medger registrering av digitaliserad information i ett format, som valts bland fle- ra olika.

I digitala registrerings-/reproduceringsapparater av multi- kanaltyp är det ibland önskvärt att redigera informationen i enskilda kanaler utan att påverka eller störa informationen i andra kanaler. Den information som har registrerats i ett spår eller i en kanal skall ibland även kunna omregistreras und... . _ 451 643 i ett annat spår eller i en annan kanal. Sådana operationer underlättas i allmänhet om information tillhandåhålles vil- ken identifierar de olika signaler som finns registrerade i de olika spåren eller i de olika kanalerna. Om varje ka- nal eller varje spår förses med lämpliga identifieringssig- naler måste en påtagligt stor mängd redundans förfinnas i de nyttiga dataspåren vilket således minskar det utrymme som står till förfogande för registrering av nyttig infor- mation. Om å andra sidan ett separat styrspår förses med identifieringssignaler för var och en av de kanaler som re- gistreras på registreringsmediet kan man förutse att dessa identifieringssignaler selektivt måste revideras eller om- inskrivas varje gång den i ett motsvarande spår eller kanal registrerade informationen ändras, t.ex. vid redigering. Den selektiva revideringen av t.ex. endast en bland många i ett styrspâr registrerade identifieringssignaler är svår att ge- nomföra och kräver komplexa kretsar. Vidare innebär dylika selektiva revideringar av identifieringssignalerna stor risk r4 för att fel inträffar under signalomskrivningsoperationen.

Det är därför önskvärt att tillhandahålla en relativ enkel teknik för identifiering av den datainformation som finns re- gistrerad i var och en av de separata kanalerna på registre- ringsmediet.

Uppfinningen syftar till att åstadkomma ett förbättrat sätt och en förbättrad apparat för registrering av digitaliserad information, vilket sätt respektive vilken apparat inte skall vara behäftad med de ovan nämnda nackdelarna. ...m-U » Ett annat föremål för uppfinningen är att tillhandahålla ett sätt och en apparat för registrering av digitala signa- ler och ljudsignaler på ett i rörelse varande registrerings- medium, t.ex. ett magnetband, i vilket ett flertal kanaler är registrerade i olika spår.

Ett annat föremål för uppfinningen är att åstadkomma ett 451 643 sätt och en apparat för registrering och reproducering av digitaliserad information i olika format, medelst vilket sätt respektive apparat varje enskilt format identifieras och återvinns.

Uppfinningen avser även en apparat för registrering och re- producering av digitala ljudsignaler i ett flertal olika format, varvid reproduceringsapparaten är kompatibel med dessa format.

Ett annat förmål för uppfinningen är att åstadkomma ett sätt och en apparat för PCM-registrering och PCM-reproduce- ring av ljudsignaler, varvid dessa signaler registreras i ett format valt bland ett flertal olika formattyper.

Uppfinningen avser ett sätt och en apparat för registrering av åtminstone en kanal med digitaliserad information i ett valt antal dataspâr på ett registreringsmedium. Åtminstone en kanal med information kodas till digital form och den kodade informationen moduleras och registreras i ett förut- bestämt antal dataspår. Om exempel n kanaler med informa- tion föreligger registreras dessa n kanaler i m dataspår, varvid varje kanal registreras i É dataspâr (m2; n och m och n är heltal). En styrsignal alstras och denna styrsig- nal innehåller styrdata, som representerar åtminstone något av det följande: (a) antalet spår i vilka varje kanal med information registreras , (b) det ifrågavarande kodnings- schemat som används för att koda informationen, (c) den ifrågavarande typen av modulering som används för att modu- lera informationen och (d) den relativa hastigheten med vil- ken registreringsmediet rör sig. Styrsignalen registreras i ett separat spår på registreringsmediet.

I enlighet med en aspekt av föreliggande uppfinning härleds den digitaliserade informationen ur analoga signaler, till- sammans ljudsignaler, vilka samplas med en vald samplings- hastighet. Varje sampel omvandlas därefter till digital form.

Ni?- 451 643 Den styrdatainformation som ingår i styrsignalen är även representativ för den valda samplingshastigheten.

En annan aspekt av föreliggande uppfinning är att selektivt betona den förut nämnda analoga signalen innan den samplas.

En betoning-identifieringssignal registreras i åtminstone ett av de dataspår som hör samman med den kanal vars analo- ga signal selektivt har betonats. Betoning-identifieringsig- nalen representerar denna selektiva betoning av denna ana- loga signal. Om en kanal med information registreras i E spår registreras företrädesvis betoning-identifieringssig- nalen i ett förutbestämt spår bland nämnda spår och på en förutbestämd plats i förhållande till den digitaliserade in- formationen.

I enlighet med en annan aspekt av föreliggande uppfinning reproduceras de signaler som registrerats på det ovan nämn- da sättet och den reproducerade styrsignalen används för att identifiera det ifrågavarande formatet med vilket den digi- taliserade informationen är registrerad. Oberoende av det ifrågavarande format som har använts utnyttjas den i den re- producerade styrsignalen ingående styrdatainformationen för att återvinna den ursprungliga digitaliserade informationen.

En aspekt av detta särdrag enligt uppfinningen är att mul- tiplexera den digitaliserade informationen som reproduceras från samtliga de dataspår i vilka den digitaliserade infor- mationen av en ifrågavarande kanal är registrerad, vilken multiplexering sker i enlighet med det parti av styrdatain- formationen som representerar det antal dataspår i vilka nämnda ena kanal-har registrerats.

En annan aspekt av detta särdrag enligt uppfinningen är att utnyttja betoning-identifieringssignalen, som har registre- rats i valda dataspår, till att selektivt undertrycka de ana- loga signaler som härleds ur den återvunna digitaliserade in- formationen i varje kanal. ...um-_ 451 643 Uppfinningen kommer att förklaras närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. lA-lC är schema- tiska diagram som visar olika exempel på spärmönster som bildas i enlighet med föreliggande uppfinning, fig. 2A-2F är tidsdiagram som representerar de olika signaler som re- gistreras i data- och styrspâren på registreringsmediet i enlighet med föreliggande uppfinning, fig. 3A-3C är tabel- ler vilka är värdefulla för förståelsen av förhållandet mel- lan de olika format tillsammans med vilka föreliggande upp- finning utnyttjas, fig. 4 är ett blockdiagram av en utför- ingsform av registreringssektionen enligt föreliggande upp- finning, fig. 5 är ett blockdiagram av en utföringsform av reproduceringssektionen enligt föreliggande uppfinning, fig. 6 visar ett schematiskt kopplingsschema av en demultiplexen- het som kan användas tillsammans med utföringsformen enligt fig. 4 och som med modifieringar kan utnyttjas såsom multi~ plexenhet tillsammans med utföringsformen i fig. 5, fig. 7 är ett blockschema av en ingângskrets av den typ som utnytt~ gg jas i utföringsformen enligt fig. 4, fig. 8 är ett tidsdia- gram som visar en typiskt digital signal, vilken matas till registreringssektionen i fig. 4, fig. 9 är ett blockschema av en utföringsform av en apparat som kan utnyttjas för att återvinna de ursprungliga analoga signalerna ur den digitali- serade informationen, som reproduceras med hjälp av den i fig. 5 visade utföringsformen och fig. l0 är ett blocksche- ma av en utföringsform av en apparat, som kan användas för att omvandla analoga signaler till digitaliserad information, vilken apparat är avsedd för användning tillsammans med re- gistreringssektionen i fig. 4.

Fig. lA~lC visar tre exempel på olika magnetbandkonfigura- tioner tillsammans med vilka föreliggande uppfinning kan utnyttjas. Av nedanstående beskrivning kommer att framgå att uppfinningen kan användas för att registrera digitaliserad information på ett flertal olika typer av registreringsme- dier, såsom t.ex. magnetband, magnetskivor, magnetblad, op- tiska skivor etc., Enbart för att underlätta den nedanståen- 451 643 de beskrivningen antas att den digitaliserade informationen registreras på magnetband. Vidare antas att detta magnetband rör sig i förhållande till fasta registrerings- och reprodu- ceringsomvandlare. Registreringsomvandlarna eller registre- ringshuvudena är företrädesvis anordnade i ett aggregat på så sätt att ett flertal spår registreras samtidigt. Fig. lA illustrerar att dessa spår är registrerade på ett magnetband l vars bredd exempelvis är 6,3 mm. Fig. lB illustrerar de spår som registreras på ett magnetband vars bredd är 12,7 mm och fig. lC visar de spår som registreras på ett magnetband vars bredd är 25,4 mm. De olika spåren är parallella med var- andra och går i bandets längdriktning.

Bandet 1 i fig. lA, vilket har bredden 6,3 mm, visas ha kantspår TAI och TA2 vid bandets motstående kanter. Dessa kantspâr är avsedda för registrering av analoga signaler.

Om bandet l exempelvis utnyttjas för att registrera digitala ljudsignaler används de analoga spåren TAI och TA2 för re- gistrering av analoga ljudsignaler. Dessa analoga ljudsig- naler är användbara för lokalisering av önskade partier av magnetbandet i samband med dess redigering, t.ex. så kallad skarv-redigering eller elektronisk redigering.

Magnetbandet l visas ha en centrumlinje. På vardera sidan om denna finns spår TC och TT. Spâret TC är ett styrspår av- sett för registrering av en styrsignal. Denna styrsignal vi- sas i närmare detalj i fig. 2B. Spåret TT är avsett för registrering av en tid-kod.

,.. Miu..- . .

Dataspår TDl, TD2, TD3 och TD4 är inplacerade mellan det analoga spåret TAI och styrspàret TC. På motsvarande sätt finns dataspår TD5, TD6, TD7 och TD8 inplacerade mellan tid-kodspåret TT och det analoga spåret TA2. Det inses att den digitaliserade informationen registreras i var och en av dataspåren TD. I det visade exemplet med bandet med bred- den 6,3 mm kan den digitaliserade informationen registreras i ett godtyckligt format valt bland flera olika. För att när- ,_\ 451 645 mare belysa uppfinningen och i exemplifierande syfte kommer tre separata format att beskrivas. Dessa format benämns ne- dan format A, format B och format C. I exemplifierande syf- te registreras digitaliserad information i format A i ett spår per kanal. Om således åtta kanaler med digitaliserad information finns förhanden registreras dessa åtta kanaler vardera i varsitt av dataspåren TDI-TD8. I format B registre- ras den digitala informationen i två spår per kanal. Efter- som åtta dataspår finns förhanden kan således totalt fyra kanaler registreras, varvid kanal l registreras i spåren TDl och TD5, kanal 2 i spåren TD2 och TD6 etc. I format C registreras den digitaliserade informationen i fyra spår per kanal. Med dei fig. l visade åtta dataspåren kan således to- talt två kanaler registreras. De digitala signalerna från och TD medan de 5 7 digitala signalerna från kanal 2 registreras i spåren TD kanal l registreras i spåren TDl, TD3, TD 2! TD4, och TD8.-Det exakta sättet på vilket de digitala signa- lerna registreras i var och en av de olika spåren kommer att beskrivas närmare i detalj nedan.

I fig. lA används följande bokstäver för de angivna dimen- sionerna: a = dataspårens delning b = dataspàrets bredd p C = hmedd av skyddsband som åtskiljer intilliggande dataspår d = avstånd mellan ett analogt spår och intilliggande dataspår räknat från kanten av det analoga spåret till centrum av det intilliggande dataspåret e = bredd av analogt spår och f = bandbredd.

Ett numeriskt exempel på ovanstående dimensioner är: D! II 480 Pm (mikron) 280 till 380 pm U' ll 531.5* .rusa-u | -styrspåret TC. På likartat sätt är ett dataspår TD 451 645 10 200 till 100 pm 540 pm FhflIlÛ-IO lllll Oïnb ~nb WU! °r l+ N O 'G F* Fig. lB visar ett magnetband vars bredd är 12,7 mm. På sam- ma sätt som i arrangemanget enligt fig. lA är bandet l för- sett med ett par utmed kanten sig sträckande analoga spår TA2 och TA2. Vidare finns på vardera sidan om centrumlin- jen ett styrspår TC respektive ett tidkodspår TT. Dataspâr TDl-TDl2 är inplacerade mellan det analoga spåret TAI och 13'TD24 inplacerade mellan tid-kodspâret TT och det analoga spåret TA2. Eftersom ett band l med bredd 12,7 mm (fig. 1B) är dub- belt så brett som bandet i fig. 1A med bredden 6,3 mm finns dubbelt så många dataspår. Givetvis kan varje kanal med di- gitaliserad information registreras i ett förutbestämt an- tal dataspår beroende på det för registrering valda formatet. så I enlighet med ovanstående dimensionsbeteckningar kan för bandet lB det följande gälla: = 440 pm = 240 till 340 pm = 200 till 100 pm r-hmQ-Otfw ll m o o = 12,65 mmïio Pm Fig. lC visar ett magnetband l vars bredd är 25,4 mm. Även här är bandet försett med ett par motstående kantspår TAl och TA2 för registrering av analoga signaler. På ömse si- dor om en centrumlinje finns ett styrspår TC och ett tid- -kodspår TT. Dataspår TDl-TD24 är inplacerade mellan det analoga spåret TAI och styrspâret TC. Dataspåren TD25-TD48 är inplacerade mellan tid-kodspåret TT och det analoga spå- ret TA2. Således står fyrtioàtta dataspår till förfogande 451 643 ll för registrering av digitaliserad information på det 25,4 mm breda bandet. Även här registreras varje kanal i ett förutbestämt antal dataspâr i enlighet med det aktuella format, som valts för registrering av denna information.

Utnyttjas ovanstående beteckningar för de definierade banddimensionerna kan för det 25,4 mm breda bandet i fig. lC det följande gälla: a = 480 Pm b = 280 till 380 pm c = 200 till 100 Pm d = 540 pm e = 325 pm f = 25,35 mmïlo Pm Av ovanstående exempel framgår att i enlighet med en utför- ingsform är bandet med bredden 6,3 mm avsett för registre- Û* ring av åtta dataspâr, bandet med bredden 12,7 mm för registrering av tjugofyra dataspâr och bandet med bredden 25,4 mm för inspelning av fyrtioåtta dataspâr.

När format A används varvid ett spår per kanal används för registrering framförs magnetbandet med en hastighet, som benämns dess högsta hastighet. När format B används, varvid två spår per kanal används för registrering kan bandhastig- heten reduceras till hälften och denna lägre bandhastighet kallas bandets mellanhastighet. När format C används, var- _ vid fyra spår per kanal utnyttjas för registrering, kan É bandhastigheten halveras ytterligare en gång och denna yt- terligare reducerade bandhastighet kallas bandets lägsta hastighet. Ett numeriskt exempel för ett 6,3 mm brett band är det följande: Format A Format B Format C Antal kanaler 8 4 2 Antal spår per kanal l 2 4 Bandhastighet (cm/sek.) 76,00 38,00 19,00 we 451 643 12 Det inses att om flera spår per kanal utnyttjas kan band- hastigheten minskas varvid bandkonsumtionen även minskas och så kallade long-playing-band erhålls. När bandkonsum- I tionen minskas, varvid speltiden ökas, reduceras det antal kanaler som kan registreras.

I den föregående tabellen härleds den digitaliserade infor- mationen, som finns inspelad i de respektive dataspåren, från analoga signaler. Dessa analoga signaler samplas med en för- utbestämd samplingshastighet och varje sampel omvandlas till digital form. Såsom ett numeriskt exempel kan nämnas att den samplingshastighet fs som används för att åstadkom- ma den digitaliserade informationen är av storleksordningen 50,4 kHz.Amüa samplingsfrekvenser fs kan användas, När låga samplingsfrekvenser används inses att den hastighet med vil- ken bandet drivs för registrering av den digitaliserade in- formationen i de respektive formaten likaledes kan reduceras.

För en samplingsfrekvens fs i storleksordningen 44,1 kHz kan bandhastigheten för ett 6,3 mm brett band vid registrering i format A vara i storleksordningen ca. 66,5 cm/sek.. Samp- lingsfrekvensen fs i storleksordningen 32,0 kHz är bandhas- tigheten för ett band med bandbredden 6,3 mm vid registre- ring i format A i storleksordningen 48,25 cm/sek. Givetvis halveras de ovanstående bandhastigheterna om format B används och dessa bandhastigheter halveras än en gång om format C utnyttjas.

I fig. 2A-2F visas ett typiskt exempel på den styrsignal, som registreras i styrspâret TC. Figurerna visar även ett typiskt exempel på den digitaliserade informationen som re- gistreras i ett typiskt dataspâr TD. Pig. 2B är ett tids- diagram som representerar styrsignalen och fig. 2C-2F rep- ..,.».... . resenterar i kombination med varandra tidsdiagram för den digitaliserade informationen.

Styrsignalen har en tidsrepresentation som visas i fig. 2B och denna styrsignal registreras i styrspâret TC för samt- 451 643 13 liga format. Styrsignalen består av en synkroniseringssignal som är belägen i signalens begynnelseparti och denna synkro- i niseringssignal åtföljs av ett styrord om 16 bitar vilket är bildat av styrdatabitar CO-C15. På styrordet följer en sektoradress om 28 bitar. Sektoradresserna är bildade av adressbitar SO-S27. Pâ sektoradressordet följer ett felde- tekteringskodord på 16 bitar, t.ex. ett ord skrivet i den cykliska redundanskoden (CRC). Ehuru den i fig. 2B visade styrsignalen består av förutbestämda segment vilka vart och ett består av ett förutbestämt antal bitar, inses att om så önskas kan andra segment användas och vart och ett av de vi- sade segmenten kan vara bildat av vilket önskat antal bitar som helst vilka medger representering av styrdata, sektorad- resser och feldetekteringskoder.

Det häri använda uttrycket "sektor" eller "sektorintervall" avser ett förutbestämt tidsintervall som motsvarar en förut- bestämd registferingslängd eller ett förutbestämt registre- ringsintervall på registreringsmediet. Sektorintervallet de- finieras av den i fig. 2_B visade styrsignalen. Successiva styrsignaler registreras i successiva, angränsande sektor- intervaller.PFör varje styrsignal som registreras i ett sek- torintervall ökas sektoradressen med en enhet (dvs. med en bit). Sâlnnda används sektoradressen för att identifiera det ifrågavarande sektorintervallet i vilket styrsignalen är registrerad. Access till det önskade sektorintervallet erhålles helt enkelt genom adressering av den motsvarande sektoradressen. Det inses att 228 successiva sektorinterval- ler kan registreras på exempelvis ett avsnitt av ett magnet- band och de motsvarande sektoradresserna kommer att öka från É ett sektorintervall till det nästföljande så att de framträ- der exempelvis på följande sätt finomnoory, [0oo...oo;7, ¿Û00...0lQf, ¿ß00...0ll7 etc.. Såsom kommer att beskrivas närmare nedan registreras digitaliserad information i de, respektive dataspâren TD under var och en av de successiva sektorintervallerna. 451 645 14 Den synkroniseringssignal som föregår styrordet visas i ex- panderad tidsskala i fig. 2Ar Synkroniseringssignalen upp-_ tar en varaktighet som är lika med fyra styrsignal-bitcel- ler, varvid en bitcell är lika med det intervall som en en- skild bit i styrordet upptar, sektoradressen och CRC-koden.

Synkroniseringssignalen uppvisar ett förutbestämt, konstant synkroniseringsmönster vilket föregås av en "ingress“. Syf- tet med ingressen är att anpassa den sista eller minst sig- nifikanta biten av CRC-koden, vilken ingår i den omedelbart föregående styrsignalen, i och för säkerställande av att synkroniseringsmönstret uppträder på visat sätt. Om exempel- vis den sista biten av den föregående styrsignalen är en bi- när "l", vilken uppvisar en relativt sett hög nivå, är in- gressen i den omedelbart efterföljande synkroniseringssig- nalen även på en relativt sett hög, binär "l"-nivå under en tid uppgående till 0,5 T' (där T' är lika med bitcell-tiden för en styrsignalbit). Om omvänt den sista biten i den ome- delbart föregående styrsignalen är en binär "0", vilken! representeras av en relativt sett lâgnivåig signal, är in- gressen av den påföljande synkroniseringssignalen en låg, binär "O"-nivå under denna tid 0,5 T'. Sålunda kan ingressen uppvisa antingen ett första eller andra logiskt tillstånd beroende på tillståndet för den sista biten i den omedel- bart föregående styrsignalen.

Det synkroniseringsmönster som ingår i synkroniseringssig- nalen och som följer på ingressen uppvisar en positivt gå- ende övergâng vid tiden lT' efter ingressen och därefter en motsatt, negativt gående övergång vid tiden l,5T' efter den förstnämnda positivt gående övergången. Synkroniseringssig- nalen slutar och styrordet börjar vid en tid lT' efter den- na andra, negativt gående övergång. Detta speciella synkro- niseringsmönster är fördelaktigt eftersom det distinkt skil- jer sig från alla bitmönster som ingår i styrordet, sektor- adressen eller CRC-koden av styrsignalen. Detta synkronise- ringsmönster kan således lätt detekteras under reproducering i och för identifiering av början av successiva sektorinter- .- .nu-.ÅL 451 645 15 valler. När synkroniseringsmönstret har detekterats kan _det även användas för att synkronisera detekteringen av styrordet, sektoradressen och CRC-koden av styrsignalen ocn det kan även användas i en servostyrningskrets för att styra banddrivningen under reproducering. När den förelig- gande uppfinningen utnyttjas tillsammans med ett magnetiskt registreringsmedium representerar Övergångarna i den re- gistrerade signalen, t.ex. de visade Övergångarna som bil- dar synkroniieringsmönstret, magnetiska vektorer.

Styrordet är anpassat så att det representerar styrdata vars syfte är att identifiera det ifrågavarande formatet som utnyttjas för att registrera den digitaliserade infor- mationen. Således kan t.ex. styrbitarna C12-C15 represente- ra den samplingshastighet som har använts för att digitali- sera den analoga signalen som resulterar i den digitalise- rade informationen vilken registreras. Alternativt kan styr- bitarna C12-C15 representera bandhastigheten eftersom den hastighet med vilken registreringsmediet drivs är relaterad till samplingshastigheten. Såsom ett exempel på de tre representativa samplingshastigheter vilka omnämnts ovan, kan styrbitarna C12-C15, vilka nedan benämns samplingshastighet- -identifieringssignal, vara de följande: Samplingshastighet- -identifieringssignal Samplingshastighet (kHz) C15 C14 C13 C12 fs O 50,4 44,1 O 32,0 Det är således tydligt att om så önskas kan ända upp till sex- ton olika samplingshastigheter inbakas i samplingshastighet- -identifieringssignalen (C12-C15).

Styrbitarna C9-C11 representerar det antal spår per kanal i ..._.:..u.'.;..-1.. 451 643 16 vilka varje kanal med digitaliserad information registreras.

Såsom omnämnts ovan registreras varje kanal med digitaliserad information i varsitt dataspâr då format A väljs medan då format B väljs varje kanal med digitaliserad information re- gistreras i tvâ separata dataspår. I formatet C registreras varje kanal med digitaliserad information i fyra separata da- taspår. Antalet spår per kanal kan representeras med kon- trollbitarna C9-C11 på följande sätt: C11 C10 C9 Spår/kanal Format O l A 2 B 0 4 C Totalt åtta olika formategenskaper inklusive antalet spår per kanal kan representeras med 3-bit-koden C9-C11. I exemplifi- erande syfte och i syfte att underlätta framställningen så att denna inte blir betungande läng visas endast tre dylika formategenskaper (dvs. spår per kanal).

Styrbitarna CO-C8 används för att representera andra element, vilka tillsammans utgör respektive format. Exempelvis kan o- lika kodscheman utnyttjas för att koda den digitaliserade informationen. Sådana kodscheman innefattar den ovan nämn- da korsinterfolieringskoden. Modifieringar av korsinterfo- lieringskoden kan även användas om så önskas. Man kan även använda ett kodschema som är anordnat att i högsta möjliga grad minska den distordering som beror på likströmskompo- nenten i de på registreringsmediet registrerade digitala Sig- Däleïñê, t.ex. det kodschema som visas i den amerikanska patentansëkningen 201 781. Andra exempel på ínterfolierade felkorrigerings-kodförfaranden visas i de amerikanska patent- ansökningarna 218 256, 195 625, 230 395 och 237 487.

Förutom att kodas i ett önskat kodschema, vilket kodschema representeras av databitar valda bland databitarna Co-C9 kan den kodade digitaliserade informationen moduleras innan den man» 451 643 l7 registreras. Ett exempel på en sådan typ av modulering be- skrivs i den amerikanska patentansökningen 222 278. I den däri beskrivna modulatorn moduleras de kodade digitala sig- nalerna för att bilda strikta begränsningar avseende mini- mum- och maximum-intervaller mellan successiva övergångar för att därigenom undvika distordering när de digitalise- rade signalerna reproduceras. Givetvis kan även andra typer av modulering användas, t.ex. modulering av så kallad 3PM- -typ, av MFM-typ eller av bi-fas-typ. Den ifrågavarande typ av modulering som används representeras av styrbitar -C. valda bland styrbitarna CO 9 Det inses således att den av bitarna Co-C15 bestående styr- datainformationen representerar det ifrågavarande eller en- skilda formatet vilket utnyttjas för att sampla, koda, mo- dulera samt registrera ingångsinformationen.

Såsom kommer att beskrivas nedan utsätts styrsignalen i fifi fig. 2B för FM-modulering och den FM-modulerade styrsigna- len registreras därefter i styrspåret TC. Oberoende av det ifrågavarande formatet som utnyttjas för att registrera den digitaliserade informationen är således den ovan beskrivna FM-modulerade styrsignalen lika för olika format.

Fig. 2C visar ett tiddiagram vilket åskådliggör det sätt på vilket digitaliserad information registreras i ett ifrågava- rande eller enskilt dataspår TD. Till en början beskrivs en- dast registrering av digitaliserad information i ett spår per kanal. I enlighet med den tidigare nämnda korsinterfo- lierings-felkorrigerings-kodtekniken omvandlas successiva sampel av en analog ingångssignal, t.ex. en ljudsignal, till motsvarande digitala informationsord. Dessa digitala infor- mationsord används för att framställa felkorrigeringsord, t.ex. paritetsord P. Därefter tidsinterfolieras ett fördt- bestämt antal informationsord och paritetsord i och för bildning av underblock och ett tillkommande felkorrigerings- ord, t.ex. ett Q-paritetsord, härleds ur det tidsinterfolie- 451 643 18 rade underblocket. Udda och jämna informationsord och dessas motsvarande P-paritets~ och Q-paritetsord korsinterfolieras för att bilda datablock, som exempelvis består av tolv in- formationsord, fyra paritetsord och ett därur härlett felde- tekteringsord, t.ex. ett CRC-kodord. Ett enskilt datablock föregås av en data-synkroniseringssignal och såsom visas i fig. 2C registreras fyra successiva datablock i ett sektor- intervall. Såsom beskrivits ovan kan givetvis datablocken mo- duleras innan de registreras.

När format A används, varvid den digitaliserade informatio- nen registreras i ett spår per kanal, registreras successi- va datablock i serieföljd i ett motsvarande dataspår TD. När digitaliserad information registreras i format B, varvid tvâ spår per kanal utnyttjas, förses vart och ett av dessa två dataspår med successiva datablock såsom framgår av fig. 2C.

Dessa registrerade datablock behöver emellertid inte komma i följd efter varandra. Exempelvis kan det första datablocket registreras i blockläge nr. l i ett första spår bland de två spåren och det andra datablocket kan kan registreras i blockläge nr. l i det andra dataspåret. Därefter kan det tredje datablocket registreras i blockläge nr. 2 i det för- sta dataspåret och det fjärde datablocket i blockläge nr. 2 i det andra dataspåret. Denna fördelning av datablock kan fortsätta så att det exempelvis i det första dataspâret re- gistreras datablocken nr. 1, 3, 5, 7 etc. medan det i det andra dataspåret registreras datablocken nr. 2, 4, 6, 8 etc..

Om format C väljs, varvid fyra spår per kanal används för registrering registreras det första datablocket i blocklä- ge nr. l i ett första dataspår, det andra datablocket i blockläge nr. l i det andra dataspåret, det tredje data- blocket i blockläge nr. l i det tredje dataspåret och det fjärde datablocket i blockläge nr. l i det fjärde dataspå- ret. Därefter registreras ett femte datablock i blockläge nr. 2 i det första dataspåret, det sjätte i blockläge nr. 2 i det andra dataspåret, det sjunde i blockläge nr. 2 i det 451 643 19 tredje dataspåret och det åttonde datablocket i blockläge nr. 2 i det fjärde dataspåret. I det första dataspàret re- gistreras således datablocken i följden l, 5, 9, 13 etc.. _ I det andra dataspâret registreras datablocken i följden 2, 6, 10, 14 etc., i det tredje dataspåret registreras da- tablockföljden 3, 7, ll, 15 etc. och i det fjärde dataspâ- ret registreras datablockföljden 4, 8, 12, 16 etc..

Oberoende av det aktuellt använda formatet eller det aktuellt använda antalet spår per kanal finns i varje dataspâr regist- rerat successiva datablock på det sätt som visas i fig. 2C. Under varje sektorsintervall registreras fyra på var- andra följande datablock och varje datablock föregås av en datasynkroniseringssignal. Det är fördelaktigt om det re- gistreringshuvud, som registrerar styrsignalen, ligger nog- grant i linje med de registreringshuvuden vilka registrerar informationssignalen, så att samtliga dataspår ligger i lin- je över bredden av det magnetiska mediet, dvs. dels samtliga datasynkroniseringssignaler och dels informations- signalerna ligger i linje med den i styrspåret TC registre- rade styrsignalen. Närmare bestämt är den synkroniserings- signal, som registreras i början av styrsígnalen, i linje med datasynkroniseringssignalerna i ' vart och ett av de första datablocken vilka registreras i ett bestämt sektor- intervall. Alternativt kan det registreringshuvud, som re- gistrerar styrsignalen, vara förskjutet i förhållande till de registreringshuvuden som registrerar informationssigna- len, med ett avstånd som är lika med en heltalsmultipel av ett sektorintervall.

Den datasynkroniseringssignal som föregår varje datablock (vilken visas med de streckade ytorna i fig. 2C) visas i ex- panderad tidsskala i figurerna 2D och 2E. Datasynkronise- ringssignalen upptar ett intervall som motsvarar sexton da- tabitceller, varvid varje databitcell är lika med varaktig- heten för den registrerade databiten. Det inses att varak- tigheten av en databitcell T är mycket mindre än varaktighe- _ :hf ...tum- » i ~ 451 645 20 ten för en styr-bitcell T', t.ex. T' = l8T. Datasynkronise- ringssignalen innehåller ett synkroniseringsmönster, som består av en första övergång, vilken inträffar i ett inter- vall l,5T efter början av datasynkroniseringssignalen, en andra övergång som inträffar i ett intervall4,5T efter den första övergången och en tredje övergång som inträffar i ett intervall 4,5T efter den andra övergången. Eftersom datasyn- kroniseringssignalen för ett datablock följer omedelbart ef- ter den sista biten i det föregående datablocket kan synkro- niseringsmönstret uppvisa den vågform som visas antingen 1 fig. 2D eller i fig. 2E beroende på logik-signalnivån för den sista databiten i det föregående datablocket. .

Datasynkroniseringsmönstret väljes vara entydigt på så sätt att detta mönster inte finns i den datainformation som ingår i de respektive datablocken, även efter modulering. Om exempelvis den modulering används, vilken beskrivs i den ame- rikanska patentansökningen 222,278, kommer Övergångarna mel- lan databitarna i den modulerade, digitaliserade informatio- nen att vara förhindrade att uppvisa det mönster som visas i fig. 2D och 2E. Således är det lätt att vid reproducering detektera datasynkroniseringssignalen och utnyttja denna till att exempelvis återställa tidsanpassningen, att detektera början av ett dataord, att synkronisera demodulering och av- kodning av den digitaliserade informationen etc.

Datasynkroniseringsmönstret följs efter en fördröjningsperi- od av 0,5T av en blockadress, som består av bitarna Bo-BZ, Bl och FB0. Block- adressen [BZBIBOI identifierar den aktuella blockposition i vilken datablocket registreras. Företrädesvis göres den mest vilken ísin tur åtföljs av flaggbitar F ”ruu-øulu... . t., signifikanta biten B2 i blockadressen lika med den minst sig- nifikanta biten S0 i sektoradressen för den aktuella sektor i vilken datablocket registreras. Eftersom blockadressen består av tre bitar inses att åtta separata blockpositioner kan representeras med blockadressen. Eftersom fyra datablock registreras i ett sektorintervall och eftersom den mest sig- nifikanta blockadressbiten B2 göres lika med den minst signi- 451 643 21 fikanta sektoradressbiten S0 inses att blockadressen [B2BlB0] upprepas vartannat sektorintervall. Under vartannat sektor- intervall registreras således åtta separata blockpositioner.

Flaggbitarna FBI och FB0 används i den föredragna utförings- formen av föreliggande uppfinning såsom en betoning-identi- fieringssignal. När föreliggande uppfinning används för att registrera digitala ljudsignaler utsätts de ursprungliga analoga ljudsignalerna företrädesvis för betoning innan de digitaliseras. Om sådana analoga signaler betonas, dvs. om en konventionell betoning-krets aktiveras eller "kopplas in" så kommer betoning-identifieringssignalen att upplysa om att den analoga signalen har betonats. Exempel: [FBlFBO/ = /bl).

Om de inkommande analoga signalerna omvänt inte har betonats så kan betoning-identifieringssignalen representeras såsom ßslfqao] = fov' Betoning-identifieringssignalen registreras företrädesvis endast om blockadressen /B2BlB0] är lika med [DOQ/. Om den digitaliserade informationen registreras i två spår per kanal kan betoning-identifieríngssignalen vidare registreras i ett av dessa två spår och på samma sätt som ovan registrerar be- toning-identifieringssignalen endast när blockadressen i det ifrågavarande spåret är lika med [UOQ/. När den digitalisera- de informationen registreras i fyra spår per kanal kan på motsvarande sätt betoning-identifieringssignalen registreras i endast ett förutbestämt av dessa fyra spår och ånyo endast när blockadressen i detta spår är lika med [BOQ/. Således kan Bl °°h Fßo information eller om så önskas format-datainformation om Å flaggbitarna F användas för att representera annan blockadressen är någon annan än [UOQ].

Som visas i fig. 2D och 2E är datasynkroniseringssignal-in- tervallet lika med ett sexton-bit-intervall, vilket i sin tur motsvarar varaktigheten för ett informations-(eller pari- tets~)ord. 451 643 22 Informationspartiet i varje datablock visas i expanderad tidsskala i fig. 2F. Informationsorden Wl-Wlz består vardera av ett sexton-bit-ord och varje sådant ord är härlett ur ett motsvarande sampel av den inkommande analoga signalen. För- utom informationsorden Wl-Wlz innehåller varje datablock även udda och jämna paritetsord P0 respektive PE och udda och jäm- na Q-paritetsord Q0 respektive QE (0 = odd = udda respektive E = even = jämn). De udda och jämna informations- och pari- tetsorden är korsinterfolierade i enlighet med de tekniker som beskrives i de ovan nämnda patentansökningarna. Dessutom bildas ett feldetekteringsord, t.ex. ett av sexton bitar be- stående CRC-kodord, i beroende av informations- och paritets- orden och även i beroende av blockadressbitarna BO-B2 och flaggbitarna FB0 och Fßl.

Det inses att samtliga informationsord Wl-Wlz härleds från samma kanal. Udda numrerade och jämna numrerade informa- tionsord separeras och de respektive paritetsorden PO, PE och QO, QE härleds ur dessa separerade informationsord. Således bildas ett udda paritetsord Po såsom gensvar på de sex udda numrerade informationsorden Wl, W3... ll medan ett jämnt pa- ritetsord PE bildas såsom gensvar på de sex jämnt numrerade informationsorden W2, W6.¿.Wl2. De udda numrerade informations- och paritetsorden tidsinterfolieras voch ur dessa fram- ställs det udda paritetsordet QO. Pâ samma sätt tidsinter-' folieras de jämnt numrerade informations- och parítetsorden och ur dessa framställs det jämna paritetsordet QE. Därefter kors-interfolieras samtliga dessa tidsinterfolierade udda och jämna ord för att bilda det visade datablocket. Före- trädesvis är paritetsorden belägna i det centrala partiet av datablocket och successiva udda numrerade (och jämnt numre- rade) informationsord âtskiljs från varandra med största möjliga avstånd. Således visas de successiva udda numrerade informationsorden Wl och W3 vara åtskilda från varandra med det största möjliga avståndet vilket datablocket kan rymma- Pâ motsvarande sätt är successiva jämnt numrerade in- formationsord W2 och W4 åtskilda frân varandra med detta .fl-u 451 643 " 23 största möjliga avstånd. Denna korsinterfolierings-fel- korrigerings-kodteknik underlättar korrigering av vad som . annars skulle anses vara “ej korrigerbara" fel ledande till att successiva informationsord utplânas. Eftersom sannolik- heten är låg för att t.ex. informationsorden Wl och W3 båda kommer att utplånas om endast ett av dessa ord är felbehäf- tat kan det felbehäftade ordet genom interpoleringsteknik härledas ur de icke felbehäftade informationsorden.

Fig. 3A-3C visar de förhållanden som råder mellan registre- ringsformaten A, B respektive C. I format A registreras var- je kanal med digitaliserad information i ett dataspâr, i format B registreras varje kanal med digitaliserad informa- tion i två dataspâr och i format C registreras en sådan ka- nal i fyra dataspår. Fig. 3A visar format A i vilket succes- siva datablock registreras i ett enda dataspâr. I format B, som visas i fig. 3B fördelas successiva-datablock omväxlan- de mellan spår A och B. I format C fördelas successiva, i en enda kanal ingående datablock i sekvens i dataspàren A, B, C och D. Fördelningen av datablock i respektive dataspâr be- skrivs närmare nedan.

I fig. 3A-3C refererar uttrycket "datasekvens" till de suc- cessiva datablock som ingår i en aktuell kanal medan uttryck- et "blockadress" refererar till det blocknummer i vilket det nämnda aktuella datablocket registreras i ett enskilt data- spâr. De i fig. 3A-3C visade beteckningarna "n" och "m" är heltal. Således inses att för format A registreras det för- sta datablocket (n) i block nummer O i exempelvis det första sektorintervallet. Det andra datablocket “(n + 1) registre- ras i block nummer l i detta sektorintervall o.s.v. I det andra sektorintervallet (4m + l) registreras det femte data- blocket (n + 4) i block nummer 4, det sjätte datablocket (n + 5) registreras i block nummer 5 o.s.v. I det nästföljan- de sektorintervallet (4m + 2) upprepar sig blockadresserna.

När format B används registreras det första datablocket (n) i block nummer O i spår A i det_första sektorintervallet 3531 451 643 24 (4m + 0) och det andra datablocket (m + 1) registreras i block nummer 0 i spår B i detta sektorintervall. Det tred-_ je datablocket (n + 2) registreras i block nummer l i spå- ret A i detta sektorintervall och det fjärde datablocket (m_+ 3) registreras i block nummer l i spåret B i detta sek- torintervall. Fördelningen av datablock fortsätter på så sätt att i blocken med nummer 0, l, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 i spåret A registreras datablocken n, n + 2, n + 4, n + 6, n + 8, n + 10, n + 12 och n + 14. I blocken med nummer 0, l 2, 3, 4, 5, 6 och 7 i spåret B registreras datablocken n + l, n + 3, n + 5, n + 7, n + 9, n + ll, n + 13 och n + 15. Det inses att dessa blockadresser upprepar sig vid början av I sektorintervallet 4m + 2.

När det i fig. 3C visade formatet C används fördelas de successiva datablocken i spåren A, B, C och D. Det första datablocket'(n) registreras i block nummer 0 i spår A, det andra datablocket (n + 1) registreras i block nummer O i spår B, det tredje datablocket (n + 2) registreras i block nummer 0 i spår C och det fjärde datablocket (n + 3) regis- treras i block nummer O i spår D. Denna datab1ock-fördel- ningssekvens fortsätter så att datablocken registreras i wa respektive blocknummer i spåren A, B, C respektive D på det i figuren visade sättet. Efter sektorintervallet 4m + 2 upp- repar sig blockadresserna i var och en av spåren A-D, Det ovanstående kan sammanfattas på följande sätt om re- gistreringsmediet t.ex. är ett band med bredden 6,3 mm: Dataspår Format A Format B Format C TDI CHI CHl-A CHl-A TD CH2 CH2-A CH2-A : CH3 CH3-A CHl-C 4 CH4 CH4-A CH2-C TD5 CH5 CHl-B CHl-B 6 CH6 CH2-B CH2-B 7 CH7 CH3-B CHl-D 8 CH8 CH4-B' CH2-D _~_ 451 643 25 Av det ovanstående framgår det att när format B används registreras det första datablocket (A) för kanal l (CHl) i - dataspâret TD1 och det andra datablocket (B) i kanal l (Cfll) registreras i dataspåret TD5. En motsvarande fördel- ning sker för kanalerna 2-4.

När format C används registreras det första datablocket (A) för kanal l (CHI) i dataspåret TDI, det andra data- blocket (B) hörande till kanal l (CHl) registreras i data- spâret TD5, det tredje datablocket (C) hörande till kanal l (CHl) registreras i dataspåret TD3 och det fjärde data- blocket (D) hörande till kanal l (CHl) registreras i data- spåret TD7. En motsvarande fördelning av successiva data- block A, B, C och D för kanal 2 registreras i dataspâren TD2, TD6, TD4 respektive TD8. De nämnda spårtilldelningar- na förenklar påtagligt det sätt på vilket datainformationen fördelas eller âtervinns för de olika använda formaten.

Fig. 4 visar ett blockschema av en utföringsform av den ap- parat som används i enlighet med föreliggande uppfinning för att registrera digitaliserad information i ett format valt bland flera olika. Denna digitaliserade information kan representera digitala ljudsignaler} t.ex. PCM-ljudsigna- ler, vilka har omvandlats till digital form i enlighet med en vald samplingshastighet fs och vilka har selektivt beto- nats i enlighet med en konventionell betoningskrets. I syf- te att.förenkla framställningen visas utföringsformen i fig. 4 för användning tillsammans med en bandbredd på 6,3 mm.

Oaktat detta förhållande kan följande beskrivning även tillämpas i samband med en registreringsapparat, vilken är avsedd för användning tillsammans med 12,7 mm breda band el- ler vilken är avsedd för användning tillsammans med band som är 25,4 mm breda.

För användning tillsammans med 6,3 mm breda band är den vi- sade registreringsapparaten anordnad att mottaga upp till åtta kanaler med digitaliserad information och att registre- ra de mottagna informationskanalerna i enskilda dataspår. Så- 451 643 26 som omnämnts tidigare är det antal spår i vilka varje infor- mationskanal registreras beroende av det valda formatet. Den visade apparaten är försedd med åtta ingångar 2a...2h, vilka var och en är avsedd att mottaga varsin kanal CHl...CH8 med digitaliserad information. vardera ingången 2a-2h är kopplad till varsin ingângskrets 3a-3h. Såsom kommer att beskrivas närmare nedan är den digitaliserade information som ingår i var och en kanalerna CHI-CH8, sammansatt av ett informations- ord, t.ex. ett 16-bit-PCM-ord som representerar ett motsva- rande sampel av den ursprungliga analoga signalen (t.ex. ljud- signal), samt åtta tillkommande bitar, vilka bland annat kan användas för att ange om den ursprungliga analoga signalen har betonats. Ingångskretsen, t.ex. ingångskretsen 3a, är an- ordnad att dels bilda en önskad klocktid för den digitalise- rade informationen och dels tillhandahålla en separat beto- ning-identifieringssignal i beroende av de nämnda tillkomman- de bitarna.

Den av vardera ingångskretsen 3a-3h bildade, klockade digita- liserade informationen och betoning-identifieringssignalen går till varsin kodare 4a-4h. Varje kodare kan vara av den ovan beskrivna korsinterfolierings-felkorrigerings-typen el- ler alternativt kan de vara anordnade att koda den digitali- serade informationen enligt andra felkorrigerings-kodscheman.

Varje kodare kan arbeta i enlighet med olika format så att ett aktuellt kodschema införs i enlighet med en till kodaren matad formatidentifieringssignal. För detta ändamål anordnas en tillkommande ingång Sa för mottagning av en formatstyrsig- nal, som t.ex. kan alstras av en operatör till den visade ap- paraten.

I syfte att förenkla framställningen antas att endast en kodschema-typ används, t.ex. den ovan nämnda korsinterfolie- rings-felkorrigerings-koden. Således kommer detta kodschema att användas oberoende av det valda formatet för att koda varje kanal med digitaliserad information. Emellertid lig- ger det inom ramen för föreliggande uppfinning att utnyttja olika kodschemor för att införa olika format. Det aktuellt valda kodschemat, d.v.s. det speciella funktionssättet för 451 643 27 de visade kodarna är beroende av den formatstyrningssignal som matas till kodarna från ingången Sa.

Den kodade, digitaliserade informationen som erhålls från kodarna 4a-4h matas till en respektive ingång av en demul- tiplexenhet 7, vilken nedan benämns demultiplexor. Denna demultiplexor visas i närmare detalj i fig. 6. Tills vidare räcker det med att säga att demultiplexorn 7.är anordnad att fördelaåden digitaliserade informationen, som matas till de- multiplexorns olika ingångar, på förutbestämda utgångar be-' roende på det aktuellt valda formatet. Med hänsyn härtill är demultiplexorn 7 kopplad till en styranordning 8, som i sin tur är kopplad till ingången Sa för att mottaga formatstyr- signalen.

Demultiplexorn innefattar en uppsättning switchkretsar vars funktion styrs av styrenheten 8. Om exempelvis formatstyrsig- nalen på ingången 5a anger formatet A styr styrenheten 8 an switchkretsarna i demultiplexorn 7 så att den från kodarna 4a-4h till vardera ingången av demultiplexorn matade digi- taliserade informationen kopplas till en mot vardera ingång- en svarande utgång. Således fördelas varje kanal med digita- liserad information på endast en utgång av demultip1exorn_7¿ Om emellertid formatstyrsignalen vid ingången Sa identifie- rar formatet B styr styrenheten 8 demultiplexorn 7 så att varje kanal med digitaliserad information, vilken matas till en enskild ingång, fördelas på två utgångar. I detta fall kommer således endast fyra kanaler (CHI-CH4) av digitalise- rad information att matas till den visade registreringsappa- raten. Varje kanal fördelas på två motsvarande utgångar av demultiplexorn i enlighet med den ovanstående tabellen. Om på motsvarande sätt formatstyrsignalen på ingången Sa identi- fierar formatet C styr styrenheten 8 switchkretsarna i multi- plexorn 7 så att varje kanal med digitaliserad ingångsinfor- mation, vilken matats till demultiplexorn, fördelas på fyra enskilda utgångar. Om formatet C införs inses att endast två kanaler (CHI och CH2) med digitaliserad information till- 451 643 28 föres den visade registreringsapparaten. Demultiplexorn 7 styrs så att den fördelar dessa kanaler med digitaliserad information på det sätt som sammanfattningsvis anges i den ovanstående tabellen.

Utsignalerna från demultiplexorn 7, vilken även kan benämnas fördelningskrets, går vardera till varsin modulator 9a-9h.

Utsignalenna från modulatorerna 9a-9h kopplas vardera till varsitt dataregistreringshuvud HRI-HR8 via registrerings- förstärkare l0a-l0h i och för registrering i dataspår TDl- -TD8. Således registreras varje mottagen kanal med digita- liserad information i ett valt format på exempelvis magnet- band. Det valda kodschemat, den valda typen av modulering, den valda bandhastigheten och antalet spår per kanal införs således i enlighet med det aktuellt använda formatet.

Fig. 4 visar även en styrkanal i vilken den i figu 2b visa- de styrsignalen bildas, moduleras och registreras i ett se- parat styrspår TC. Styrkanalen är kopplad till ingången 5a och till tillkommande ingångar 5b och 5c. Ingângen 5b är an- ordnad att mottaga en samplingsidentifieringssignal som iden- tifierar eller representerar den aktuella samplingsfrekvensen fs som används för att digitalisera den ursprungliga analoga ingângsinformationen. Ingången 5c är anordnad att mottaga en lämplig klocksignal för synkronisering av styrkanalens drift.

Ingångarna 5a, 5b och So är kopplade till en styrsignalkoda~ re 6 vilken exempelvis innefattar en styrordsgenerator som är känslig för formatstyrsignalen och för samplingsidentifie- ringssignalen för att bilda det ovan nämnaa styraraet, som består av styrbitarna Co-C15. Styrsignalkodaren innefattar även en synkroniseringssignalgenerator för alstring av in- gressen och synkroniseringsmönstret enligt fig. 2a såsom gen- svar på klocksignalen vid ingången 5c. Dessutom innefattar styrsignalkodaren en sektoradressgenerator vilken exempelvis kan innefatta en binär multi-bit-räknare. I styrsignalkoda- ren 6 ingår även en CRC-ordgenerator vilken kan vara av kon- W* ~ .....muu-.;_. 451 643 29 ventionell typ och vilken matas med det alstrade styrordet och den alstrade sektoradressen för att bilda ett lämpligt Den av styrsignalkodaren 6 alstrade styrsignalen, vilken kan vara av den i fig. 2B visade typen, kopplas till styrre- gistreringshuvudet HRC via en FM-modulator ll och en re- gistreringsförstärkare 12. Det är lämpligt att registrera styrsignalen såsom en frekvensmodulerad signal för att under- lätta styrsignalens reproducering och detektering 1 samtliga format. Trots att således bandhastigheten kan vara olika från format till format kan icke desto mindre den frekvens- modulerade styrsignalen noggrant detekteras.

Som framgår av fig. 6 är demultiplexorn 7 försedd med in- gångar l3a-l3h vilka är anordnade att vardera mottaga var- sin av kanalerna CHl-CH8 med digitaliserad information som kommer från kodarna 4a-4h. Varje ingång är kopplad till var- sin switchkrets l5a-l5h. Dessa switchkretsar visas schema- tiskt såsom elektro-mekaniska switchar eller omkopplare, vilka har en rörlig kontakt som valfritt kan föras i ingrepp med en fast kontakt vald bland flera. Det inses emellertid att i en föredragen utföringsform utgöres var och en av switchkretsarna av en halvledaranordning, som kan vara av konventionell konstruktion. Trots att det inte visas i figu- ren är varje switchkrets anordnad att styras av styrenheten 8 på så sätt att switchkretsens rörliga kontakt väljer en motsvarande fast kontakt i enlighet med den till styrenheten matade formatstyrsignalen. Switchkretsarna l5a-l5h innefattar vardera varsin fast kontakt a-h. Dessa fasta kontakter är an- slutna till utgångar l4a-l4h och från dessa genom modulato- rer 9a-9h, förstärkare l0a-l0h till varsitt registreringsnu- vud HRl-HR8 i och för registrering av digitaliserad informa- tion i varsitt av dataspåren TD -TD8. l Switchkretsen l5a innefattar även fasta kontakter a, c och g kopplade till utgångar l4a, l4c respektive l4g. På samma 451 643 30 sätt innefattar switchkretsen lflofastakontakter f, d och h kopplade till utgångar l4f, l4d respektive l4h. Switchkret- sen l5c innefattar en tillkommande fast kontakt g kopplad till utgången l4g. Switchkretsen l5d innefattar en tillkom- mande fast kontakt h kopplad till utgången l4h. Samtliga switchkretsar l5c-l5h innefattar även en tillkommande fast kontakt i, vilken är elektriskt isolerad från övriga utgång- ar såsom visas schematiskt i fig. 6.

När format A väljs matas den tillämpliga formatstyrsignalen till styrenheten 8, som i sin tur kopplar de rörliga kontak- terna i switchkretsarna l5a-l5h till sina fasta kontakter a, b, c, d, e, f, g respektive h. Sålunda kommer varje kanal med digitaliserad information, vilken matas till ingångarna l3a-l3h att kopplas till varsin av utgångarna 14-l4h. Närma- re bestämt kommer varje datablock i kanal CHI att registre- ras i dataspåret TDI medan varje datablock i kanal CH2 re- gistreras i dataspåret TD2 och varje datablock i kanal CH registreras i dataspâret TD3 etc. 3 När format B väljs styr styrenheten 8 switchkretsarna så att de rörliga kontakterna i switchkretsarna l5e-l5h förblir kvar i ingrepp med sina fasta kontakter i. De rörliga kontak- terna i switchkretsarna l5a-l5d alternerar emellertid för varje datablockintervall mellan sina första två fasta kon- takter. Närmare bestämt alternerar den rörliga kontakten i switchkretsen l5a mellan de fasta kontakterna a och e för successiva datablockintervaller. På samma sätt alternerar den rörliga kontakten i switchkretsen l5b mellan de fasta kontakterna b een f; den rörliga kontakten i ewitcnkreteen l5c mellan de fasta kontakterna c och g; och den rörliga kon- takten i switchkretsen l5d mellan de fasta kontakterna d och h. Sålunda fördelas successiva datablock som ingår i kanal l på utgångarna l4a och l4e för att på så sätt registreras i dataspâren TDI och TD5. På samma sätt fördelas successiva da- tablock som ingår i kanal 2 omväxlande på utgångarna l4b Och ..-.._|.~»..i\ _ . 451 643 31 l4f för registrering i dataspâren TD2 och TD6. Successiva datablock ingående i kanal 3 fördelas omväxlande på utgång- arna l4c och l4g i och för registrering i dataspáren TD3 och TD7. Successiva datablock i kanal 4 fördelas omväxlande på utgångarna l4d och l4h i och för registrering i dataspåren TD4 och TD8. Pâ detta sätt verkställs det i fig. 3B visade registreringsformatet.

När format C väljs styr styrenheten 8 demultiplexorn 7 så att de rörliga kontakterna i samtliga switchkretsar lSc-l5h förblir kvar i ingrepp med sin fasta kontakt i. Den rörliga kontakten i switchkretsen l5a stegas för varje successivt datablockintervall till de fasta kontakterna a, e, c, g och därefter tillbaka till a. På samma sätt stegas den rörliga kontakten i switchkretsen l5b för varje successivt datablock- intervall till de fasta kontakterna b, f, g, h och därefter tillbaka till b.Närsâledes format C införs fördelas succes- siva datablock ingående i kanal l på utgångarna l4a, l4e, l4c respektive l4g i och för registrering i dataspåren Tnl, TD5, TD3 och TD7. Samtidigt härmed fördelas successiva data- block ingående i kanal 2 på utgângarna l4b, l4f, l4d respek- tive l4h i och för registrering i dataspâren TD2, TD6, TD4 och TD8. Således verkställer multiplexorn 7 det i fig. 3C visade registreringsarrangemanget.

I fig. 4 kan ingångskretsarna 3a-3h vara av likartad kon- struktion. En utföringsform av en ingångskrets 3a som kan användas tillsammans med föreliggande uppfinning visas i fig. 7. Här är ingången 2a kopplad till ett skiftregister 43 och till en synkroniseringssignalseparator 44. Ingången 2a matas med digitaliserad information, som t.ex. kan be- stå av successiva PCM-ord, vilka erhållits ur successiva sampel av en kanal med analoga signaler. En typisk samman- sättning för det PCM-ord som kan matas till ingången 2a vi- sas i fig. 8. Som framgår kan detta PCM-ord vara i form av exempelvis ett digitalt ord på 24 bitar varav 16 bitar rep- resenterar amplituden av den analoga signalen, vilka bitar a.. .m-.m . 451 643 32 i fig. 8 benämns PCM-data, samt åtta tillkommande bitar vilka t.ex. består av fem styrbitar ao-a4 och en av 3 bitar bestående synkroniseringssignal bo-bz. Den av 3 bitar bestå- ende synkroniseringssignalen kan uppvisa ett bestämt bit- mönster så att den enkelt detekteras med synkroniserings~ separatorn 44. Styrbitarna ao-a4 kan utnyttjas för olika styrfunktioner och två av dessa styrbitar, nämligen az och a3, är anordnade att ange om den ursprungliga analoga ingångs- signalen har betonats. De övriga styrbitarna kan användas ex- empelvis såsom en kall-flagga för att ange huruvida dubbning etc. skall verkställas.

Synkroniseringssignalseparatorn 44 är anordnad att detekte- ra den av 3 bitar bestående synkroniseringssignalen visad i fig. 8 och att synkronisera klockgeneratorn 47 med denna sig- nal. Således är klockgeneratorn synkroniserad med en hastig- het med vilken PCM-orden (visad i fig. 8) matas till ingång- en Za. Den av klockgeneratorn 47 bildade klocksignalen går till skiftregistret 43 ooh till en parallell-till-serie-om- vandlare 46. Skiftregistret 43 är således anordnat att syn- kroniseras av klockgeneratorn 47 för att mottaga de succes- siva bitarna vilka ingår i den digitala signalen som matas till skiftregistret från ingången 2a.

När skiftregistret 43 är fulladdat, dvs. när samtliga tjugo- fyra bitar av PCM-ordet visat i fig. 8 är lagrat i regist- ret överförs skiftregistrets innehåll parallellt till en låskrets 45. Denna låskrets är synkroniserad med den hastig- het med vilken den digitala signalen matas till ingången 2a och laddas i skiftregistret 43 med hjälp av synkroniserings- Signalseparatorn 44. Om exempelvis synkroniseringsbiten bo (fig. 8) är den sista bit som överförts till ingången 2a kan denna bit detekteras med synkroniseringssignalseparatorn 44 för att mata en lås- eller laddningspuls till låskretsen 45, varvid innehållet i skiftregistret laddas in i låskret- sen. Ehuru det inte visas kan det tänkas att det inte finns något behov av att ha kvar den av 3 bitar bestående synkro- niseringssignalen (bo-bg) och valfritt behöver således denna 451 643 33 synkroniseringssignal inte låsas i lâskretsen.

Det av 16 bitar bestående PCM-ordet som är lagrat i lâskret- sen 45 omvandlas till serieform av en parallell-till-serie- -omvandlare 46 med en önskad utläsnings-klockfrekvens under styrning från klockgeneratorn 47. Denna till serieform över- förda digitala signal matas bit för bit till kodaren 4a. Till kodaren 4a matas dessutom de i låskretsen 45 lagrade betoning- -identifieringsbitarna az och aa.

Ehuru det inte visas innefattar kodaren 4a (liksom även ko- darna 4b-4h) en synkroniseringsmönster-generator som alstrar det i fig. 2D och 2E visade synkroniseringsmönstret, en block- adress-generator för alstring av blockadressen (B2BlB0)-för varje datablock som överförts till blockadress-generatorn från parallell-till-serie-omvandlaren 46, en betoning-identifie- ringsgenerator som är känslig för betoningsbitarna az och a3 i och för alstring av den ovan beskrivna betonings-identifie- ringssignalen FBI, FBO samt kretsar för kodning av de till kodaren 4 matade digitala signalerna i korsinterfolierings- kod som innehåller interfolierade paritetsord och ett CRC- -kodord i enlighet med vad som beskrivits i de ovan nämnda patentansökningarna. Sålunda bildar kodaren 4 de i fig. 2C- -ZF visade datablocken.

Ehuru det inte visas i fig. 4 eller 7 inses att tidsstyr-' ningen av kodarna är en funktion av det aktuellt införda formatet. För detta ändamål kan en lämplig tidsstyrnings- krets, som innefattar en omställbar klockgenerator, ingå i varje kodare och funktionen av varje tidsstyrningskrets styrs eller ställs in såsom gensvar på den formatstyrsignal som föreligger vid ingången 5a i kretsen enligt fig. 4. Så- ledes erhålls rätt tidsstyrning av den kodade digitalisera- de informationen så att tidsstyrningen överensstämmer med det valda formatet.

Fig. 5 visar ett blockschema på en reproduceringsapparat för Wii »mia-anni- 451 643 34 reproducering av digítaliserad information från enskilda spår på registreringsmediet. Apparaten är kompatibel med vilket som helst av de enskilda format vilka kan användas för att registrera den nämnda informationen. I syfte att förenkla framställningen är den visade apparaten anpassad för användning tillsammans med ett band vars bredd är 6,3 mm. Datareproduceringsapparaten innefattar reproducerings- huvuden HPI-HP8 anordnade att reproducera den digitalisera- de information, som har registrerats i dataspåren TDl-TD8.

Huvudena HBl-HB8 är kopplade till demodulatorer 20a-20h via avspelningsförstärkare l8a-l8h. Varje demodulator är anord- nad att vara kompatibel med den aktuella moduleringstyp som har utnyttjats för att registrera den digitaliserade infor- mationen. Sålunda kan varje demodulator innefatta en Valbar demodulatorkrets som är känslig för en formatidentifierings- signal (t.ex. den som representeras av styrbitarna CO-C15 i den registrerade styrsignalen) i och för val av lämplig de- moduleringskrets.

Demodulatorerna 20a-20h är vardera kopplade till varsin in- gång av en multiplexor 25. Denna multiplexor är exempelvis utförd komplementärt till den ovan i samband med utförings- formen enligt fig. 6 beskrivna demultiplexorn. Multiplexorn 25 styrs av en lämplig styranordning 24 som är känslig för en avkodad formatidentifieringssignal i och för fastställande av rätta switchsekvenser för multiplexorn. Utsignalerna från multiplexorn 25 kopplas till avkodare 26a-26h vilka kan va- ra av den typ som beskrivits i de ovan nämnda patentansök- ningarna och vilka är avsedda att avkoda exempelvis den före- dragna korsinterfolierings-felkorrigeringskoden, som har an- vänts för att registrera den digitaliserade informationen.

Utsignalerna från avkodarna 26a-26h gär till utgångar 27a- -27h i och för återvinning av de ursprungliga kanalerna CHI- -CH8 med digitaliserad information.

Reproduceringsapparaten i fig. 5 innefattar även en styrka- nal som är anordnad att återvinna den styrsignal (fig. 23) som har registrerats i styrspåren TC. För detta ändamål in- _451 643 35 nefattar styrkanalen ett styrreproduceringshuvud HP som är kopplat till en FM-demodulator 21 via en avspelnšngsför- stärkare 19. FM-demodulatorn är anordnad att demodulera styr- signalen, vilken före sin registrering har frekvensmodule- rats. Denna demodulerade styrsignal går därefter till en feldetekteringskrets 22, t.ex. en CRC-kontrollkrets, vilken fungerar på känt sätt såsom gensvar på det CRC-kodord, som ingår i styrsignalen, i syfte att detektera huruvida ett fel förekommer i styrsignalen. Närmare bestämt detekterar CRC- -kontrollkretsen 22 huruvida styrordet CO-C15 eller sektor- adressen S0-S27 innehåller ett fel. Om inget fel detekteras matas styrsignalen till en avkodare 23, vilken fungerar så att den återvinner styrordet ÉO-C15),-sektoradressen och syn- kroniseringsmönstret i styrsignalen. Om emellertid ett fel detekteras i reproduceringsstyrsignalen används ett omedel- bart föregående styrord som har lagrats med hänsyn till den- möjligheten att den nästföljande styrsignalen kan vara fel- behäftad. För detta ändamål kan en fördröjningskrets, vars tidsfördröjning är lika med ett sektorintervall, ingå i ex- empelvis avkodaren 23.

Det återvunna styrordet (CO-C15) matas till styrenheten 24 för att fastställa det aktuella omkopplingsarrangemang med vilket den digitaliserade informationen som reproduceras ur dataspåren TDI-TD8 åter-omfördelas eller återförs tLU.derik- tiga kanalerna. Detta styrord matas även till avkodare 26a- -26h för val av det lämpliga kodschema som är kompatibelt med det aktuella kodschema som utnyttjades vid registrering av den digitaliserade informationen. Beroende på vilket an- tal spår per kanal som har använts vid registreringen kan tidsstyrningen av avkodarna ställas in så att den blir kom- patibel med den som utnyttjats vid registreringen, varvid antalet spår per kanal givetvis representeras av åtminsto- ne C9-C11. Även sampel-identifieringsdatainformationen som utgöres av bitarna C12-C15 kan användas av (icke visad) di- gital-till-analog-kretsar för att återvinna den ursprungli- ga analoga signalen i varje kanal. ._*;....=.x;... _ 451 643 36 Såsom ett exempel på en multiplexor 25 kan den i fig. 6 vi- sade demultiplexorn användas varvid den reproducerade, demo- dulerade, digitaliserade informationen matas till varsin av ingångarna l4a-l4h och switchkretsarna l5a-l5h selektivt ak- tiveras för att återvinna de enskilda kanalerna med digita- liserad information vid ingângarna l3a-l3h. Dessa kanaler med digitaliserad information matas vardera därefter till varsin avkodare 26a-26h i och för återvinning av de ursprung- liga digitala signalerna, t.ex. PCM-orden. När den i fig. 6 visade apparaten utnyttjas såsom multiplexor 25 är den rör- liga kontakten i samtliga switchkretsar l5a-l5h i ingrepp med den översta fasta kontakten när format A används. Det inses att styrenheten 24 matas med styrbitar C9-Cll från styravkodaren 23 i och för detektering av det aktuella for- mat med vilket den digitaliserade informationen har registre- rats. När formatidentifieringssignalen (C9-C11) represente- rar formatet A styr styrenheten 24 switchkretsarna l5a-l5h i enlighet därmed. W När alternativt formatet B detekteras är den rörliga kontak- ten i var och en av switchkretsarna l5e-l5h anordnad att va- ra i ingrepp med den fasta kontakten i. Därefter switchas de rörliga kontakterna i switchkretsarna l5a-l5d omväxlande mellan de två översta fasta kontakterna. De två spår i vilka varje kanal med digitaliserad information finns inspelad återomfördelas således nu på fyra separata kanaler CHl-CH4.

När formatet C detekteras är de rörliga kontakterna i samtli- ga switchkretsar.l5c-l5h anordnade att vara i ingrepp med de fasta kontakterna i. De rörliga kontakterna i switchkretsar- na l5a-l5b stegas i följd från den ena till den nästföljande av de visade fasta kontakterna. Således kommer de fyra spår i vilka varje kanal med digitaliserad information finns in- spelad att åter-omfördelas till respektive kanal varvid så- ledes kanalerna CHl och CH2 återvinns.

Den i fig. 5 visade reproduceringsapparaten återvinner den 451 643 37 ursprungliga digitaliserade informationen som därefter före- trädesvis matas till en lämplig omvandlingskrets som omvand- lar de digitala signalerna tillbaka till deras ursprungliga analoga form. Om den visade apparaten exempelvis används såsom en så kallad PCM-ljudregistreringsapparat föreligger den digitaliserade information, vilken finns vid utgångarna från avkodarna 26a-26h, i form av PCM-signaler och varje PCM-signal omvandlas till en motsvarande analog nivå i och för återställande av den ursprungliga analoga ljudsignalen.

En utföringsform av en lämplig omvandlingskrets som kan an- slutas till varsin av ingångarna 27a-27h visas i fig. 9.

Den i fig. 9 visade omvandlingskretsen innefattar en data- separeringskrets 28, en digital-till-analog-omvandlare 29, ett lågpassfilter 30 och en linjeförstärkare Bl. Linjeför- stärkaren är anordnad att verkställa undertryckningsopera- tionen selektivt. Utgângen från linjeförstärkaren 31 är kopp- lad till en utgång 32a. ~ Datasepareringskretsen 28 matas med digitala signaler från exempelvis avkodaren 26a. Denna digitala signal innefattar blockadressen och betoning-identifieringssignalen (FBIFBO) som är belägen i början eller täten av varje datablock så- som framgár av fig. 2c-2f. Ändamålet med datasepareringskret- sen är att separera den digitala informationen, dvs. det PCM- -ord som representerar den analoga signalnivån, från den sammansatta digitala signalen. Det separerade PCM-ordet omvandlas tillbaka till analog form med digital-till-ana- log-omvandlaren 29 och denna analoga signal filtreras där- efter och förstärks av lågpassfiltret 30 respektive linje- förstärkaren 31.

De separerade blockadress- och betoning-identifieringssigna- lerna går från datasepareringskretsen 28 till en växlings- pulsgenerator 34. Denna växlingspulsgenerator är anordnad att detektera när blockadressen /BZBIBOX är lika med [UOQY och att därefter avkänna de flaggbitar[ÉBlFB0] som utgör betoning-identifieringssignalen. På grundval av den detekte- 'tr »Vä 451 645 38 rade betoning-identifieringssignalen aktiveras selektivt en väljaromkopplare 33 till att koppla in eller koppla ur den i linjeförstärkaren 31 ingående undertryckningskretsen.

Det inses således att när de flaggbitar FBIFBÛ som följer på en blockadress [ÉZBIBOI = ZÖOQI är ZÖQI så avges en växlingspuls till omkopplingskretsen 33 i och för urkopp- ling av undertryckningskretsen. Om omvänt de flaggbitar FBIFBO som följer på blockadressen ¿B2BlBG/ = /ÖOQY är ]UQ7 så tenderar den växlingspuls som nu matas till omkopplings- kretsen 33 att koppla in undertryckningskretsen. iBeroende på den betoning-identifieringssignal som har bil- dats och registrerats verkställs således undertryckningen selektivt.

Det inses att den i fig. 9 visade omvandlingskretsen är ett exempel på en omvandlingskrets som kan anslutas till exem- pelvis utgången 27a av avkodaren 26a. Andra omvandlings- kretsar av samma slag skall anslutas till var och en av ut- gångarna 27b-27h i och för återvinning av de analoga signa- lerna för var och en av kanalerna CH2-CH8.

I den ovanstående beskrivningen av figurerna 4-9 har i syf- te att förenkla framställningen antagits att det registre- ringsmedium tillsammans med vilket föreliggande uppfinning utnyttjas är ett magnetband med bredden 6,3 mm. Det inses emellertid att föreliggande uppfinning lika gärna kan till- lämpas tillsammans med magnetband som har bredden 12,7 mm el- ler 25,4 mm. Om exempelvis ett magnetband med bredden 12,7 mm används har den information, som är registrerad i de res- pektive dataspåren, det utseende som visas i fig. 3b. Den registrerade datainformationen kan sammanfattningsvis skri- vas: 451 643 39 Datasgâr Format A Format B n CH(n) CH(n)-A n + 6 CH(n+6) CH(n+6)-A n + 12 CH(n+l2) CH(n)-B n + 18 CH(n+l8) CH(n+6)-B I ovanstående tabell är "n" ett heltal från l till 6.

När föreliggande uppfinning utnyttjas tillsammans med ett band med bredden 25,4 mm av t.ex. det slag som visas i fig. lC fördelas den digitaliserade informationen på de enskilda spåren i enlighet med följande tabell: Datasgâr Format A Format B n CH(n) CH(n)-A n + 12 CH(n+l2) CH(n+l2)-A n + 24 CH(n+24) CH(n)-B n + 36 CH(n+36) CH(n+l2)-B I ovanstående tabell är"n" ett heltal från l till l2.

I de ovanstående tvâ tabellerna skall beteckningen "-A" och "-B" i formatet B tolkas såsom hänförande sig till det för- sta och det andra datablocket av en given kanal.

I den i fig. 4 visade utföringsformen antas den digitali- serade information, som gâr till ingångarna 2a-2h, komma från PCM-modulatorer, vilka innefattar analog-till-digital- -omvandlingsenheter. En sådan analog-till-digital-omvand- lingsenhet innefattar företrädesvis en ingångsförstärkare med en betoningskrets, som selektivt träder i funktion i en- lighet med känd betoningsteknik. En utföringsform av en lämp- lig omvandlingskrets för att till kodaren 4a mata digitali- serad information visas i fig. 10. Det inses att en likar- tad omvandlingskrets finns vid var och en av avkodarna 4b- -4h. 451 643 40 Kretsen i fig. 10 har en ingång 35a som är kopplad till en förstärkare 36 vars utgångssignal går via en línjeförstär- kare 37 och ett lågpassfilter 39 till en analog-till-digi- tal-omvandlare 40. Linjeförstärkaren 37 innefattar en selek- tivt aktiverad betoningskrets som kan vara av känd typ. Den- na betoningskrets aktiveras eller slås till när en omkopp- lare 38 är sluten, d.v.s. när omkopplaren är i det i figuren visade läget. Slutning av omkopplaren 38 detekteras av en flaggbit-generator 41 som är anordnad att avge de ovan nämn- da flaggbitarna FBIFBD beroende på huruvida den analoga in- gångssignalen har betonats före analog-till-digital-omvand- lingen.

De av flaggbit-generattorn 41 bildade flaggbitarna FBlFB0 har ovan kallats betoning-identifieringssignal. Om den digi- taliserade informationen för en enskild kanal registreras i två eller flera dataspår (t.ex. två spår per kanal i format B och fyra spår per kanal i format C) så behöver betoning- -identifieringssignalen registreras i endast det ena av de nämnda dataspåren såsom omnämnts tidigare.

Av fig. 10 framgår att den av analog-till-digital-omvandla- ren 40 bildade digitaliserade informationen, vilken kan in- nefatta PCM-dataord, skillnader mellan PCM-dataord etc., kombineras med betoning-identifieringssignalen i kodaren 4a.

Denna kodare kan vidare vara av det slag som beskrivits i de ovan nämnda patentansökningarna för att bilda den föredragna korsinterfolierings-felkorrigerings-koden. §@

Claims (22)

_ 451 643 411 PATENTKRAV

1. l. Sätt att registrera åtminstone en (n=l) kanal (CH1U.CH8) med en digitaliserad informationssignal i ett valt antal (=m) dataspår (TDl".TD8) på ett registreringsmedium (1) i enlighet med ett format.(t.ex.A), som valts bland flera format (A, B, C) innefattande följande steg: bildning av en format- styrsignal (5a); kodning (4a-h) av åtminstone en kanal med en informationssignal till digital form: modulering (9a-h) av den kodade informationssignalen; samt registrering (HRl."HR8) av kanalen med den modulerade, kodade informationssignalen i ett förutbestämt antal (É ) dataspår (TDI, TD2U.) på registreringsmediet, k ä n n e t e c k n a t av alstring av en styrsignal (fig. 2B), vilken innehåller styr-data,(fig. 28) (CO-C15), såsom gensvar på format-styrsignalen, som i sin tur representerar åtminstone något av det följande: (a) det antal spår ( ä eller C9-C11) i vilka varje kanal med den modulerade, kodade informationssignalen är registrerad, (b) det kodningsschema (Co-C8) som använts för kodning av informationssignalen, och (c) den typ av modulering som använts för att modulera den kodade signalen; samt registrering (HRC) av styrsignalen i ett separat styrspår (TC) på registreringsmediet.

2. Sätt enligt krav l, varvid informationssignalen registre- ras i successiva datablock (fig. 2C) i varje dataspår (TD), vilka datablock vardera innefattar ett flertal digitala informationsord och åtminstone ett paritetsord (fig. 2F), k ä n n e t e c k n a t av att ett förutbestämt antal (4) datablock i ett dataspår bildar ett sektorintervall (fig. 2C), och att varsin styrsignal registreras i vart och ett av sektorintervallerna.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2, varvid alstringen av en styrsignal ytterligare kännetecknas av alstring av en styr- signal-feldetekterings-kod (fig. 2B, CRC) vilken är härledd ur 451 643 _ 42 nämnda styrdatainformation, vilken styrsignal-feldetekterings- kod ingår såsom en del av styrsignalen.

4. Sätt enligt något eller några av kraven l-3, varvid informationssignalen är en analog signal och kodningen innefattar sampling av den analoga signalen med en vald samplingsfrekvens (fs), k ä n n e t e c k n a t av att styrdatainformationen represen-terar både det antal ( % ) spår (C9-C11) i vilka varje kanal med den modulerade, kodade informationssignalen är registrerad och den nämnda valda samplingsfrekvensen (C12-C15).

5. Sätt enligt något eller några av kraven 1-4, varvid kodningen innefattar selektiv betoning av den analoga signalen före dess sampling, k ä n n e t e c k n a t av att en betoning-identifieringssignal (FBI, FB0) registreras i åtminstone ett av de dataspår i vilka nämnda kanal med en informationssignal är registrerad, varvid betoning- identifieringssignalen represen-terar den selektiva betoningen av den analoga signalen.

6. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att betoning-identifieringssignalen registreras i åtminstone ett dataspår i ett förutbestämt datablock (B2BlB0=O00) under vissa sektorintervaller (SÛ=0).

7. Sätt enligt något eller nâgra av kraven l-6, varvid alstringen av en styrsignal k ä n n e t e c k n a s av alstring av en förutbestämd synkroniserings-vågform (fig. 2A), alstring av en ingressignal (O,5T') med en första logiknivå om styrsignalen för den omedelbart föregående sektorn slutar med en första signalnivå och alstring av nämnda ingressignal med en andra logiknivå om styrsignalen för den nämnda omedelbart föregående sektorn slutar med en andra signalnivå, och att ingress-signalen åtföljd av synkroniseringsvågformen registreras såsom begynnelsepartiet av styrsignalen (fig. 2B) i varje sektorintervall (fig. 2C). 451 643 413

8. Sätt att reproducera en modulerad, kodad, digitaliserad informationssignal, som finns registrerad i ett förutbestämt antal ( % ) dataspår (TDl~.TDB) på ett registreringsmedium (l) i ett förutbestämt format (t.ex. A) och som innehåller information som ingår i åtminstone en inspelningskanal (CHl."CH8) samt för att reproducera en styrsignal (fig. 23) som finns registrerad i ett separat styrspâr (TC) på registreringsmediet och som innehåller styrdatainformation (Co-C15) avseende åtminstone något av det följande: a) det antal (C9-C11) spår i vilka varje kanal med den modulerade, kodade ínformationssignalen är registrerad, b) det kodningsschema (Co-C8) som använts för kodning av ínformationssignalen, och c) den typ av modulering (CO-C8) som använts för att modulera den kodade signalen, k ä n n e t e c k nna t av att styrdatainformationen i den reproducerade styrsignalen (fig. 2B) utnyttjas för återvinning av den ursprungliga informationssignalen oberoende av det aktuella format i vilket informationssignalen har registre- rats.

9. Sätt enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att den digitaliserade informationssignalen och styrsignalen reproduceras samtidigt från nämnda dataspår respektive nämnda styrspår.

10. Sätt enligt krav 8, k ä n n e t e C k n a t av att multi- plexering av de digitaliserade informationssignalerna som reproducerats från samtliga dataspår (TDl".TD8) i vilka den digitaliserade informationssignalen för en kanal är registrerad, vilken multiplexering sker i enlighet med den styrdatainformation (C9-C11) som representerar det antal dataspår i vilka nämnda kanal med informationssignalen har registrerats.

11. Sätt enligt krav 8, varvid den digitaliserade informationssignalen representerar analoga signaler, och varvid åtminstone ett dataspår i vilket den digitaliserade fii _..._V f. ....... . _. ...___ _... ......-.x-».- .4. 451 643 Q4 informationssignalen för en enskild kanal finns registrerad även innehåller betoning-identifiering-datainformation (FBI, FB0) som anger huruvida den analoga signal, som representeras med den digitaliserade informationssígnalen, har betonats och att den återvunna ursprungliga digitaliserade informations- signalen omvandlas till motsvarande analoga signaler, k ä n- n e t e c k n a t av reproducering av nämnda betoning- identifiering-datainformation (FBI, FB0) och selektiv undertryckning av de omvandlade analoga signalerna i enlighet med den reproducerade betoning-identifiering-datainforma- tionen.

12. Apparat för registrering av åtminstone en (N=1) kanal (CHl".CH8) med en digitaliserad informationssignal i ett valt antal (=m) dataspår (TDl~.TD8) på ett registreringsmedium (l), innefattande en formatkrets (Sa) för fastställannde av ett format (t.ex. B), som är valt bland ett flertal format (A, B, C) för en digitaliserad informationssignal (fig. 2C), vilket format innefattar ett särskilt kodningsschema (fig. 3A- 3C), en särskild typ av modulering, en särskild hastighet för ett registreringsmedium (1) och ett särskilt antal ( % ) dataspår (m) per kanal (n) med den nämnda digitaliserade informationssignalen samt dataregistrerings-omvandlare (HRl".HR8) för registrering av åtminstone en kanal (CH1) med en digitaliserad informatíonssignal i nämnda valda antal (m) dataspår (TD1."TD8) på registreringsmediet, 1: ä n za e- t e c k n a d av en styrsignalgenerator (6) för alstring av en styrsignal (fig. 2B), som innefattar styrdatainformation (Co- Cls) som representerar det format som fastställts för den digitaliserade informationssignalen, samt en styrregist- reringsomvandlare (HRC) för registrering av styrsignalen i ett separat styrspår (TC) på registreringsmediet.

13. Apparat enligt krav 12, varvid formatkretsen är anordnad att bilda successiva datablock (fig. 2C) som innefattar ett flertal dataord och åtminstone ett felkorrigeringsord (fig. 2F vid CRC) för varje dataspår (TDlU.TD8) och varvid nämnda dataregistreringsomvandlare (HRl".HR8) är anordnade att ...nM-...M l|5 registrera successiva datablock i vart och ett av det valda antalet ( E) dataspåren (TD), k ä n n e t e c k n a d av att styrregistreringsomvandlaren (HRC) registrerar nämnda styrsignal (TC) i successiva sektorintervaller och att ett förutbestämt antal (4) datablock är registrerade i ett sektorintervall.

14. Apparat enligt krav 12 eller 13, k ä n n e t e c k n a d av att styrsignalgeneratorn (6) innefattar en feldetekterings- kod-generator för alstring av en feldetekteringskod (CRC) såsom gensvar på åtminstone nämnda styrdatainformation (C0- CI5) och att styrregistreringsomvandlaren(HRC) registrerar feldetekteringskoden, varvid ett fel i styrdatainformationen detekteras vid reproducering av styrsignalen (fig. 28).

15. Apparat enligt något eller några av kraven 12-14, varvid varje kanal (m) med en digitaliserad informationssignal representerar en motsvarande kanal (TA) med analoga signaler och varvid nämnda formatkrets innefattar varsin digital-til1- analog-omvandlare för sampling av kanalen med analoga signaler med en samplingsfrekvens (fs) som är vald bland ett flertal samplingsfrekvenser och för omvandling av varje sampel till en digital representation, k ä n n e t e c k n a d av att styr- signalgeneratorn (6) alstrar en samplingsfrekvensidentifie- ringssignal (C12-C15) såsonx en del av nämnda styrdata- information för identifiering av den valda samplingsfrekvensen (fa).

16. Apparat enligt något eller några av kraven 12-15, varvid digital-till-analog-omvandlaren innefattar en betoningskrets som är anordnad att selektivt betona kanalen (TA) med analoga signaler, k ä n n e t e c k n a d av en krets (43, 45; 38, 41) för alstring av betoning-identifieringssignal (Fßl, FBO) som upplyser om kanalen med analoga signaler har betonats, varvid nämnda dataregistreringsomvandlare (HC) är anordnade att registrera betoning-identifieringssignalen (FBI, FBO) i åtminstone det ena av det valda antalet dataspår (TD). ëš 451 643 1:6

17. Apparat enligt något eller några av kraven 12-16, k ä n- n e t e c k n a d av att formatkretsen innefattar dels en demultiplexenhet (7) vilken har ingångar (l3a-l3h) som är kopplade för att mottaga varsin kanal (n eller CHl~.CH8) med den digitaliserade informationssignalen och vilken har utgångar (l4a-l4h) som är kopplade till dataregistrerings- omvandlarna (HRl".HR8) och dels switchkretsar (l5a-l5h) som är selektivt aktiverbara för att koppla en enskild ingång till successiva, förutbestämda utgångar (a,e,c,g;b,f,d,h;c,g;d,h) för bildning av antalet ( E ) dataspâr per kanal för den digitaliserade informationssignalen.

18. Apparat för reproducering av en modulerad, kodad, digitaliserad informationssignal, som finns registrerad i ett förutbestämt antal (lg) dataspår (TDIWTDB) på ett registreringsmedium U) i ett förutbestämt format (t.ex.A) och som innehåller information, som ingår i åtminstone en inspelningskanal (CHl~.CH8) samt för att reproducera en styrsignal (fig. 2B) som finns registrerat i ett separat styrspâr (TC) på registreringsmediet och som innehåller styr- datainformation avseende åtminstone något av det följande: a) det antal (C9-C11) spår i vilka varje kanal med den modulerade, kodade informationssignalen är registrerad, b) det kodningsschema (CO-C8) som använts för kodning av informationssignalen, och c) den typ av modulering (Co-C8) som använts för att modulera den kodade signalen, innefattande datareproduceringsomvandlare (HPl~.HP8) för reproducering av de digitaliserade informationssignalerna (fig. 2C) som finns registrerade i varsitt av nämnda antal (E) ' 11 dataspår (TDl.HTD8), k ä n n e t e c k n a t av en styrre- produceringsomvandlare (HPC) för reproducering av styrsignalen (fig. 28) från styrspåret (TC) samt en återvinningskrets (23, 24, 25, 26a-26h) som är känslig för-nämnda styrdatainformation (Co-C15) i och för återvinning av de ursprungliga kanalerna med den digitaliserade informationssignalen.

19. Apparat enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a d av att Eiiïi ........u_.. 451 643 *n återvinningskretsen innefattar en multiplexenhet (25) vilken dels har dataingångar (m stycken = l4a-14h), som vardera är kopplade för att mottaga den digitaliserade informationen som reproduceras från varsitt dataspår (TDI-TD8) dels utgångar (n stycken = 13a-l3h) för tillhandahållande av enskilda kanaler (CH1."CH2) med den digitaliserade informationssignalen och dels omkopplingskretsar (l5a-l5h) vilka selektivt aktiveras för att koppla varsin utgång till successiva förutbestämda ingångar (a,e.c,g;b,f,d,h:c,g;d,h) såsom gensvar på den reproducerade styrsignalen (fig. 2B) för att därigenom återbilda de respektive kanalerna (CHl~.CH8) med den digitaliserade informationssignalen.

20. Apparat enligt krav 18 eller 19, varvid det i varje dataspår (TD1.~TD8) är inspelat successiva datablock (fig. 2C) som innefattar ett flertal dataord och åtminstone ett felkorrigeringsord (fig. 2F vid CRC), k ä n n e t e c k n a d av att en styrreproduceringskrets (9, 21, 22, 23, 24) som är kopplad till styrreproduceringsomvandlaren (HPC) innefattar en feldetekteringskrets (22), som är känslig för den reproducerade feldetekteringskoden (CRC) i och för detektering av om nämnda styrdatainformation är korrekt, och om så är fallet för användning av styrkoden (CO-C15) till styrning (24) av multiplexenheten (ZSL

21. Apparat enligt något eller några av kraven 18-20, varvid styrreproduceringsomvandlaren(HPC) framställer datainforma- tion (C12-C15) avseende identifiering av den använda samplingsfrekvensen (fc), k ä n n e t e c k n a d av en dataavkodare (28-34) för avkodning av de enskilda kanalerna (CH1."CH8) med den kodade digitaliserade informationen, vilken dataavkodare innefattar en digital-til1-analogomvand- lare (29) som är känslig för den reproducerade datainformatio- nen (C12-C15) avseende identifiering av den använda samplingsfrekvensen för att återvinna de ursprungliga kanaler- na (CHlu.CH8) med analoga signaler.

22. Apparat enligt något eller några av kraven 18-21, varvid [az-ng ...ah . 451 643 -i qg varje kanal med den digitaliserade ínformationssignalen representerar en motsvarande kanal (TA) med analoga signaler, varvid formatkretsen innefattar dels en betoningskrets som selektivt träder i funktion för att betona kanalen (TA) med analoga signaler och dels en krets för alstring av en betoningsidentifieringssignal (F80-FBI) som upplyser om om kanalen med analoga signaler har betonats, vilken betoning- identifieringssignal är registrerad i åtminstone ett dataspår bland nämnda valda antal dataspår, och att återvinningskretsen (23, 24, 25, 26a-26h) innefattar dels varsin digital-till- analogomvandlare för omvandling av vardera kanalen med digitaliserade informationssignalen till en motsvarande kanal med analoga signaler och dels en undertryckningskrets (31, 32) k ä n n.e t e c k n a d av att undertryckningskretsen (31, 32) är känslig för den reproducerade betoning-identifieríngssig- nalen (FBO-FBI) för nämnda kanal för att selektivt undertrycka nämnda analoga signaler. í-:ë