SE451645B - Apparat och sett for redigering av digitala signaler som er registrerade pa ett registreringsmedium - Google Patents

Description

451 645 2 en styras under den elektroniska redigeringen så att ej korrigerbara fel förhindras.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning styrs de punkter på ett registreringsmedium, vid vilka det senare kan startas eller stoppas (vilka punkter nedan benämnes inklippspunkter eller bortklippspunkter) så att ej korrigerbara fel hindras från att uppstå under redigering. Om den tillhörande felkor- rígeringskoden medger korrigering av m-faldiga fel och en interfolierings- (eller "felspridnings-")-teknik används för att skydda mot så kallade felskurar tillhandahåller apparaten enligt föreliggande uppfinning en styrsignal som markerar tillåtna inklippspunkter eller bortklippspunkter i förening med interfoliering av en registrerad datasekvens så att mindre än m+1 fel inträffar till följd av någon inklipps- eller -bortklippsoperation.

Sättet och apparaten enligt föreliggande uppfinning lämpar sig för användning där den registrerade digitala signalen har försetts med felkorrektionsförmåga genom att signalen före sin registrering behandlats såsom en sekvens av felkorrigerings- block som är bildade av N stycken sekvenser av digitala infor- mationsord och n sekvenser av felkorrigeringsord vilkas gene- reringselement består av ord ur de respektive informationsord- sekvenserna och där fördröjnings-interfoliering åstadkommes genom att var och en av de N sekvenser av informationsord och n sekvenser av felkorrigeringsord tilldelas olika fördröj- ningstider som är heltalsmultiplar av D blocklängder. I detta fall utförs redigering genom att de registrerade digitala signalerna reproduceras från registreringsmediet, att en tillkommande digitalsignal, som skall redigeras, tillhanda- hålles, att den reproducerade digitala signalen och den tillkommande digitala signalen blandas, företrädesvis en cross-fader, för bildning av en redigerad digital signal och att den redigerade digitala signalen registreras på registreringsmediet. Tidkopplingen av påbörjandet och avslutandet av registreringen av den redigerade digitala signalen är styrbar för att inträffa i punkter, “AÜ/ 451 645 som är skilda från varandra med ett förutbestämt intervall T för säkerställande av att färre än m+l fel kommer att alstras.

Närmare bestämt kan det förutbestämda intervallet vara läng- re än den största av de olika fördröjningstiderna så att ett redigeringsinklipp eller -bortklipp verkställes endast en gång för varje sådant avsnitt av registreringsmediet som upp- bär ett eller flera bestämda felkorrigeringsord och de infor- mationsord som bildar detta ords eller dessa ords genererings- element. Alternativt väljes det förutbestämda intervallet T så att den minsta gemensamma multipeln av T och D är större än det antal fördröjningstider D som åtskiljer orden i ett bestämt felkorrigeringsblock_ För N informationsord-sekvenser och n felkorrigeringsord-sekvenser är den minsta gemensamma multipeln av T och D större än (N+l-l)D. 7 Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. l är ett blocksche- ma som visar ett exempel på en PCM-registreringsapparat för användning tillsammans med föreliggande uppfinning, fig. 2 visar ett sändningsblock av en felkorrektionskodad signal i det ovanstående exemplet, fig. 3 är ett diagram som förkla- rar fördröjningsinterfolierinqen i apparaten i fig. l, fig. 4A, 4B, SA och 5B är diagram som används till att förklara utföringsformer av sättet enligt föreliggande uppfinning, fig. 6 visar ett segment av ett inspelat magnetband som an- vänds i samband med föreliggande uppfinning, fig. 7A och 7B visar ett registreringsformat för en utföringsform av före- liggande uppfinning, fig. 8 är en schematisk vy av ett band- huvud-arrangemang som används tillsammans med föreliggande uppfinning, fig. 9 och 10 är blockdiagram vilka visar kon- struktionerna för ett registreringsarrangemang respektive ett reproduceringsarrangemang som används i samband med en utföringsform av uppfinningen, fig. ll är ett blockdiagram som visar konstruktionen av en kodare som är anordnad i ett praktiskt registreringsarrangemang, fig. 12, 13, 14A och l4B är diagram som används till att förklara uppbyggnaden av den registrerade digitala signalen och dess korsinterfoliering 451 645 i en utföringsform av föreliggande uppfinning, fig. 15 är ett blockschema visande konstruktionen av en avkodare som finns anordnad i ett praktiskt reproduceringsarrangemang, fig. 16 är ett blockschema av en utföringsform av en redigeringsap- parat enligt uppfinningen och fig. 17A-l7F är tidsdiagram som används till att förklara funktionen av ovanstående redige- ringsapparat.

Digitala registreringsförfaranden har utvecklats för registre- ring av signaler, t.ex. ljudsignaler av high-fide1ity-kvali- tet, såsom en pulskodmodulerad (PCM) signal. Med dessa-för- faranden förbättras signalbehandlingsutrustningens trogenhet avsevärt och den reproducerade signalen får den högsta möjli- ga kvalitén. Digitaliserade signaler kan emellertid-utsättas för avbrottsfel s.k. felskurar som beror på avbrott vilka kan inträffa under registrerings- och avspelningsprocessen. För att skydda PCM-signalen från sådana avbrottsfel har olika in- terfolieringsförfaranden utvecklats. Enligt ett sådant förfa- rande används ett flertal successiva ord av PCM-datasignalen till att alstra ett felkorrigeringskodord: Därefter sprids de enskilda PCM-dataorden och felkorrigeringskodordet med hjälp av ett fördröjningsinterfolieringsförfarande så att de inträf- far i olika block på registreringsmediet. På detta sätt är det troligt att ett avbrottsfel påverkar på sin höjd ett enda ord i ett godtyckligt felkorrigeringsblock. När således PCM-data- orden återsammanställes till den ursprungliga ordningen kommer på sin höjd ett enda ord att vara felbehäftat och ett sådant fel är enkelt att korrigera.

Ett exempel på en enkel kodningsapparat som verkställer den ovan nämnda interfolieringen visas i fig. l.

En ljudsignal från en enda kanal går till en ingång l och där- ifrån till en pulskodmodulator 2 där signalen omvandlas till en PCM-ljudsignal. Pulskodmodulatorn 2 är anordnad att omvand- la successiva sampel av den analoga ingångssignalen till suc- cessiva digitala ord Wi med hjälp av en icke visad analog- -till-digitalomvandlare. PCM-ljudsignalen går från pulskod- Ûfl, 451 645 ' modulatorn 2 till en fördelningskrets 3 där den cykliskt de- las in i fyra pulskodmodulerade datasekvenser W(0), W(l), W(2) och W(3). Varje sådan datasekvens innehåller vart* fjärde ord: ¿W , W4, w8,.. w w(1) -= ml, ws, w9,...] W(2) = ¿W2, W6, wl0..,7 w(3) = ¿W3, w7, wll..,7 Dessa fyra datasekvenser W(O) till W(3) matas-ord för ord till en modulo-två-räknare 4 som bildar en paritetsdatasekvens P(0) som används för felkorrektion. Paritetsdatasekvens P(0), vil- ken bestâr av paritetsord P0, P2, P4, P6...., kan skrivas så- som: Pw) = mo) Q w(1) Q) W(2) @ W(3).

Varje sådant paritetsord P0, P2,... och de fyra orden (W(0), w(1), W(2) och W(3), vilka bildar paritetsordens genererings- element, utgör ett felkorrigeringskod-block.

Dessa sekvens W(0), W(l), W(2), W(3) och P(0) matas till ett interfolieringssteg 5, som interfolierar eller sprider varje felkorrigeringsblock över ett avsnitt med flera transmissions- block. Interfolieringssteget 5 innehåller separata fördröj- ningskretsar som har fördröjningstider på 0 ord, D ord, 2D ord, 3D ord och 4D ord så att var och en av sekvenserna W(0), W(l), W(2), W(3) och P(0) utsätts för varsin av de nämnda tids- fördröjningarna. ' I en praktisk anordning kan interfolieringssteget 5 vara bil- dat av ett flertal RAM-minnen där skrivadresserna och läs- adresserna för varje RAM-minne styrs så att varje minne till- handahåller den rätta fördröjningstiden. I detta fall kan RAM-minnena även utnyttjas såsom fördelningskretsen 3 liksom 451 645 även såsom en hopsättningskrets 6 som följer på interfoliefl ringssteget och som beskrives närmare nedan.

Vid en utgång från interfolieringssteget 5 erhålles interfo- lierade datafrekvenser W(0), W'(l), W'(2), W'(3) och P'(0) och hopsättningskretsen 6 omvandlar de fem interfolierade sekvenserna W(0), W'(l), W'(2), W'(3) och P'(0) till en se- “ rie registreringsblock som innehåller fem ord ur de respekti- ve sekvenserna. Efter hopsättningskretsen finns en CRC-kod- generator 7 som till slutet av varje block adderar en cyk- lisk redundanskontrollkod (CRCI-kod. En synkroniseringssig- nal-blandningskrets 8 följer på CRC-kodgeneratorn och adde- rar ett synkroniseringsord till början av varje block. Vid en utgång 9 som följer på synkroniseringssignal-blandnings- kretsen 8, föreligger således transmissionsblock, vilka har det i fig. 2 allmänna utseendet, i serieform.

CRC-kodgeneratorn 7 kan exempelvis innefatta en heladderare och de minst signifikanta bitarna i en summa av de interfo- lierade orden av transmissionsblocket kan utnyttjas såsom CRC-koden. I en komplementär avkodningskrets jämförs CRC- -koden med de minst signifikanta siffrorna i en summa av de mottagna interfolierade orden för varje block. Om CRC-koden och de minst signifikanta bitarna i den härledda summan in- te överensstämmer förses samtliga ord i detta block med fel- markeringsbitar som identifierar ordet såsom varande felbe- häftat. Således används CRC-koden såsom en feldetekterings- kod.

Ehuru det inte visas i fig. l är en modulator, en registre- ringsförstärkare och ett registreringshuvud kopplade till utgången 9 så att de i serieföljd kommande transmissions- blocken registreras ett i taget i ett längsgående spår på S ett magnetband. E E Effekten av fördröjningsseparationen av de enskilda orden i varje felkorrigeringsblock kan förklaras med hänvisning till 451 645 fig. 3. Om felkorrigeringskodningen verkställes på det ovan beskrivna sättet registreras fem ord WO, W1, W2, W3 och P vilka bildar ett enskilt felkorrigeringskod-block, i det längsgående spåret på magnetbandet med ett intervall av D block mellan tidsmässigt närmast intilliggande block. All- mänt sett definieras den totala längden av det avsnitt av o! bandspåret vilket erfordras för att registrera samtliga ord 'i detta kodblock såsom en kodsekvens-längd CL. Om ett enskilt felkorrigeringskod-block är bildat av N ord av PCM-data och av n felkorrigeringsord och om fördröjningstiden D är ett heltal av sändningsblocklängden så kommer kodsekvens-längden CL att spänna över ett avstånd CL = (N+n-l)D blocklängder.

I det ovanstående exemplet är CL;ÄD blooklängder.

Eftersom paritetsord P(0) används i det ovanstående exemplet för felkorrigering kan upp till ett enda felbehäftat ord i varje felkorrigeringskod-block korrigeras och avbrottsfel som har en längd, vilken är mindre än D transmissionsblock, kan fullständigt korrigeras om det ovan beskrivna fördröjnings-in- terfolieringsförfarandet användes. Vissa felkorrigeringskoder, såsom t.ex. b-gränskoden, kan korrigera mer än ett felbehäf- tat ord i varje felkorrigeringskod-block.Om således en sådan kod användes kan avbrottsfel, vars längd är större än längden för D transmissionsblock, ibland fullständigt korrigeras.

Om registreringen av transmissionskod-blocken av någon anled- ning avbryts, t.ex. för insättning av en redigerad signal, kommer ett fel att bildas i åtminstone ett transmissionsblock.

För att säkerställa att varje fel som alstras vid sådana av- brott är fullständigt korrigerbart skall inklipps- och bort- klippspunkterna för redigering styras så att avbrottsfe1,'vil- ka kan sprida sig över ett avstånd som är större än D trans- missionsblock inte alstras om flerfaldig redigering verkställs.

Om en digital PCM-signal är kodad så att kodsekvens-längden CL 451 645 är 4D block i enlighet med vad som beskrivits ovan och om tas let n, som anger antalet felkorrigeringssekvenser, väljes va- ra ett så kan inklipps- och bortklippspunkterna vid redigering väljas så att det mellan dessa finns ett intervall T som är större än felsekvens-längden CL såsom framgår av fig. 4A och 4B. Om bara intervallerna T är större än felsekvens-längden CL behöver intervallerna T inte vara lika varandra.

Alternativt kan inklipps- och bortklippspunkterna skrivas så- som visas i fig. 5A och SB. Om bara de enskilda orden i ett felkorrigeringskod-block är åtskilda med ett regelbundet av- stånd av D sändningsblock (vilket svarar mot en enhetsför- å dröjningstid D) kan de styrda inklipps- och bortklippspunkter- na såsom visas i fig. 5B arrangeras så att den minsta gemen- samma multipeln av D och intervallet T i sekvensen av in- klipps- och bortklippspunkter är längre än kodsekvens-längden CL. Om intervallet T mellan inklipps- och bortklippspunkten väljes såsom visas i fig. 5A och 5B så kommer de fel, som upp- står vid avbrott i den registrerade signalen till följd av redigering att sammanfalla med på sin höjd ett enda ord av ett bestämt felkorrigeringsblock Wo, Wl, W2, W3, P0.

En utföringsform av en registrerings- och avspelningsapparat för utförande av registrering av en redigerad signal i enlig- het med föreliggande uppfinning till en början att beskrivas med hänvisning till fig. 6. I fig. 6 har på ett magnetband lO med bredden 6,3 mm inspelats åtta längsgående dataspår TD0 till TD7. Ett styrspår TC och ett tidkodspår TT är registre- rade i bandets centrala parti medan analoga spår TAI och TA vardera är registrerade vid varsitt kantparti av bandet 10. 2 Dessa åtta dataspår TD0 till TD7 registreras vardera med respektive ljud-PCM-signaler'från åtta kanaler CHl till CH8. 3 De analoga spåren TAI och TAZ kan ha analoga versioner av PCM-signalen och de utnyttjas för referensändamål, t.ex¿ för att underlätta redigering. D 451 645 Som framgår av fig. 7A har dataspåren TD0 till TD7 och styr- spåret TC det i fig. 7A visade inbördes förhållandet. Ett ty- piskt dataspår TD används för att representera något av da- taspåren TD0 till TD7. Styrspåret TC är bildat av successi- va sektorer där varje sektor motsvarar fyra block av den sig- nal som är registrerad i dataspåret TD. Varje sektor i styr- signalen innefattar ett av fyra bitar bestående synkronise- ringsord, ett av sexton bitar bestående styrord, en av tjugo- åtta bitar beståendesektoradressoch en av sexton bitar be- stående CRC-kod. Den i dataspåret TD registrerade PCM-signa- len har högre bit-tal än styrsignalen och varje sändnings- block är bildat av ett inledande synkroniserings-kodord på sexton bitar, sexton dataord på sexton bitar och ett efter- följande CRC-kodord på sexton bitar.

Inuti synkroniserings-kodordet SYNK för varje block med PCM- -data finns en av tre bitar bestående blockadress (B2, Bl, Bo). Den mest signifikanta biten B2 i varje sådan sektorad- ress svarar mot den minst signifikanta biten S0 i den res- pektive sektoradressen som ingår i styrsignalen. De övriga bitarna Bl och Bo i blockadressen ändrar sig i sekvens för de fyra blocken i varje sektor så att för varje sektor block- adresserna ändrar sig cykliskt: [Sooojl [300117/ [solojl [S011] Det i styrsignalen ingående styrordet hjälper till att dis- kriminera samplingsfrekvensen för PCM-audio-signalen som finns registrerad i dataspåret TD samt identifierar även denna signals registreringsformat. Sektoradressen, vilken är en absolut adress som ökar stegvis med början från 0, kan användas för att finna en bestämd frammatningspunkt utmed bandet. CRC-koden kan användas för att verifiera riktighe- ten av styrordet och sektoradressen för varje sektor i styr- signalen. I Tre-positionsmodulering (3PM) eller någon annan mddulerings- 451 645 teknik som erbjuder hög täthet föredras vid registreringen av dataspåret TD. Styrsignalen på spåret TC kan registreras genom användning av frekvensmodulering.

Fig. 8 visar hur registrerings- och avspelningshuvudena för vartoch en av de tre spåren TD0 till TD7 är anordnade. Ett registreringshuvud HR, ett avspelningshuvud HT och ett till- kommande registreringshuvud HR' är anordnade i rad efter var- andra i framföringsriktningen för magnetbandet 10. I prakti- ken har varje HR, HP, HR' tio separata gap och tio separata lindning- ar, varvid gapen är anordnade i linje över magnetbandet 10 (dvs. i riktning på tvären mot magnetbandet). Av dessa gap svarar åtta gap mot dataspåren TD0 till TD7 medan de övriga tvâ gapen svarar mot styrspåret TC och tidkodspåret TT. De analoga spåren TAI och TA2 registreras med hjälp av icke visade, separata huvuden.

Den initiala registreringen på magnetbandet 10 verkställes med användande av registreringshuvudet HR medan efterföljan- de registrering sâsom t.ex. inklippnings- eller bortklipp- ningsredigering verkställes med användande av registrerings- huvudet HR'. _ Styrspåret TC bildas endast av registreringshuvudet HR och det registreras endast när bandet initialt registreras. Så- ledes kommer styrspåret TC inte att omregistreras eller på annat sätt revideras till följd av någon redigeringsopera- tion.

Fig. 9 respektive 10 visar strukturen av registrerings- och avspelningsenheterna för registrering respektive avspelning av PCM-data i de åtta dataspåren TD till TD 0 7' I den digitala registreringsanordningen enligt fig. 9 inma- tas de åtta kanalernas CHl till CH8 ljud-PCM-signaler på in- gångar lla till llh som leder till respektive kodare l2a till 12h. Dessa kodare l2a till l2h har vardera den allmän- w 451 645 11 na konstruktion som beskrivs nedan i samband med fig. ll och de innefattar fördröjningsinterfolieringskretsar, paritets- signal-genereringskretsar, en CRC-additionskrets och en lsynkroniseringssignal-blandningskrets. Kodarna avger felkor- rigerings-kodblock som har parametrarna N=6 och n=2.

De sändningsblock som erhålles från kodarna l2a till l2h går därefter till en de-multiplexerare 13 för att avge åtta da- tasekvenser. En diskrimineringssignal avges till en ingång 14 och går därifrån till en styrsignalkodare lä. Styrsignal- kodaren 15 tillhandahåller en tidsstyrningssignal till de- -multiplexeraren 13 för att styra den formatering som verk- ställes i denna.

Därefter avger de-multiplexeraren 13 de åtta datasekvenserna i ett förutbestämt format till modulatorer l6a till l6h vari- ïfrån de går genom separata registreringsförstärkare l7a till l7h till registreringshuvudena HR0 till HR7. I praktiken är de senare i själva verket de enskilda gapen på ett enda huvud HR och de ligger således i linje på tvären över magnetbandet .

Om en enkelkana1-audio-PCM-signal finns registrerad i ett en- da spår är de-multiplexeraren 12 strängt taget inte nödvän- dig. Om emellertid ett flertal dataspår, t.ex. två dataspår eller fyra dataspâr, används för registrering av en enkelka- nal-PCM-audiosignal behövs de-multiplexeraren 12 för att för- dela PCM-datainformationen på de olika spåren." Styrsignalen TC registreras även med hjälp av anordningen i fig. 9. Styrsignalkodaren 15 tillför styrsignalen från fig. 7A till en modulator 8 varifrån den går genom en registre- ringsförstärkare l9 till ett styrsignal-registreringshuvud HRC.

Anordningen för digital avspelning visad i fig. 10 är i huvud- sak komplementär till registreringsanordningen enligt fig. 9 451 645 12 och innefattar dataavspelningshuvuden HP0 till HP7 och ett styrsignal-avspelningshuvud HPC i kontakt med dtaspåren TD0 till TD7 respektive styrspåret TC. De enskilda avkända data- signalerna går från huvudena HP0 till HP7 genom enskilda av- spelnings-förförstärkare 20a till 20h och k1ock-extraherings- kretsar 2la till 2lh till demodulatorer 23a till 23h. De de- modulerade datasignalerna går därefter till respektive tid- bas-korrigeringskretsar 24a till 24h. Den av huvudet HPC av- kända signalen går genom en avspelningsförstärkare 20k och en klockextraheringskrets 21k till en styrsignaldemodulator 23k.

Den demodulerade styrsignalen går därefter till en styrsig- nal-avkodare 25. " Styrsignal-avkodaren 25 tillhandahåller en drivrulle-styrsig- nal för en icke visad drivrulle-servo. Vidare tillhandahål- ler styrsignal-avkodaren 25 en formatstyrningssignal och inskrivnings-klocksignaler för styrning av tidbas-korrige- ringsanordningarnas 24a till 24h minnesadresser. Närmare bestämt används den sektoradress och de blockadresser som härletts från styrspåret TC och synkroniseringsorden i da- taspâren TD0 till TD7 I för att definiera inskriv- ningsadresserna för tidbas-korrigeringsanordningarna 24a till 24h. En referensklocksignal anbringas vid en referensklock- ingång 26 såsom en läsklocksiqnal till var och en av tidbas- korrigeringsanordningarna 24a till 24h. Tidbas-korrigerings- anordningarna 24a till 24h tillhandahåller därvid den från tidbas-variation fria sekvensen av block vilka matas till en multiplexerare 27. Den senare används för att återformatera den reproducerade datainformationen från den åtta spåren till ett förutbestämt antal kanaler med datasekvenser, i detta fall åtta sekvenser. Var och en av dessa sekvenser går däref- ter till varsin korrigerings-avkodare 28a till 28h. Varje av- kodare innefattar en CRC-kontrollkrets, de-interfolierings- kretsar, felkorrigeringskretsar och felkompenseringskretsar såsom kommer att beskrivas i detalj med hänvisning till fig.

. Slutligen tillhandahållas de reproducerade audio-PCM-sig- nalerna vid utgångar 29a till 29h. 451 645 13 Felkorrigeringskodarna kan alla ha samma grundkonstruktion och var och en ordnas företrädesvis på det sätt som visas i fig. ll. Som framgår av denna figur matas en enkelkanal- -PCM-datasekvens, som bildas av successiva digitala ord Wi, genom en ingång 20 till en udda-jämn-föredelningskrets 31, i vilken PCM-datasekvensen uppdelas i tolv datasekvenser.

I denna anordning fördelas datasekvenserna i två grupper, nämligen udda datasekvenser W(l), W(3), W(5), W(7), W(9) och W(ll), vilka var och en består av udda numrerade ord, samt jämna datasekvenser W(2), W(4), W(6), W(8), W(l0) och W(l2) vilka vardera består av jämnt numrerade ord. Den udda gruppen med sekvenserna W(l) till W(ll) och den jämna grup- pen med sekvenserna W(2) till W(l2) Éodas separat för fel- korrigering.

Var och en av datasekvenserna innehåller vart tolfte ord en- ligt följande: ¿Wl, WI3, w25 ..._7 w(3) = A213, wls, w27i ...j W(l) W(ll) = A111, WB, w3-5..._7 w(2) = ßvz, WH, w26..._7 m4) = m4, wl6,gvz28...] wuz) = ¿wl2, w24, vz36..._7 De udda datasekvenserna W(l) till W(ll) matas ord för ord' till en modulo-två-adderare 32A för bildning av en paritets- data-ordsekvens P(l). Exempelvis kan paritetsordet Pl skri- vas matematiskt: 451 645 14 P1 = W1 (:> W3 (:> W5 (:) W7 <3) W9 {:> W11' De sex PCM-datasekvenserna och paritetsdatasekvensen P(l) går därefter till ett fördröjningsinterfolieringssteg 33A.

I interfolieringssteget 33A tilldelas sekvenserna W(l), W(3), W(5), P(l), W(7), W(9) och W(l1) i tur och ordning fördröjningstider av 0 ord, d ord, 2d ord, 3d ord, 5d ord, 6d ord och 7d ord. De på så sätt interfolierade sekvenserna W(l), W'(3), W'(5), P'(l), W'(7), W'(9) och W'(ll) matas därefter till en annan modulo-två-adderare 34A för alstring av en andra paritetsdata-ordsekvens Q(l). Därefter matas de sex udda datasekvenserna W(l) till W'(ll) och paritetsdata- sekvenserna P'(l) och Q(l) samtliga till ett annat fördröj- ningsinterfolieringssteg 35A. Detta interfolieringssteg 35A har fördröjningskretsar, som ger fördröjningar med 0 ord, (D-a) ord, 2(n-a) ord, 3 6(D-d) ord respektive 7(D-d) ord för sekvenserna W(l), W'(3), w'(5), P'(l), Q(1), w'(7), w'(9) ooh w'(11) 1 ooh för bila- ning av de dubbelt interfolierade sekvenserna W(l), W"(3), w"(5), P"(l), Q'(1), w"(7), w"(9) ooh w"(11). Dessa dub- belt interfolierade sekvenser matas därefter samtliga till en hopsattningskrets 36.

Samtidigt därmed bearbetas de sju sekvenserna W(2) till W(l2) i en första modulo-två-adderare 32B för alstring av en för- sta paritetssekvens P(2), ett första fördröjningsinterfolie- ringssteg 33B, som är i huvudsak likartat steget 33A, en andra modulo-tvâ-räknare 34B för alstring av en andra pari- tetsdatasekvens Q(2) och ett andra fördröjningsinterfolie- ringssteg 35B, som är i huvudsak likartat steget 35A. De dubbelt kodade datasekvenserna W(2), W"(4), W"(6), P"(2), Q'(2), W"(8), W"(l0) och W"(l2) matas samtliga till en K- i -ord-fördröjningskrets innan de matas till hopsättningskret- » sen 36. K-ord-fördröjningskretsen används för att ge var och en av sekvenserna W(2) till W"(l2) en konstant fördröjning med K ord så att efter en dubbel interfolieringsoperation- de udda orden och de jämna orden fördelas så långt från var- 451 645 andra som möjligt. Även om ett stort antal fel bildas nära en bestämd inklippnings- eller bortklippningspunkt under en redigeringsoperation kan på detta sätt samtliga fel effek- tivt korrigeras eller kompenseras.

Hopsättningskretsen 36 sätter ihop de sexton dubbelt inter- folierade sekvenserna till sändningsblock. Varje_sändnings- block börjar med ett synkroniseringsord på sexton bitar så- som framgår av fig. l2. En CRC-kodgenerator 38 lägger till en CRC-kontrollkod av sexton bitar i slutet av varje sänd- ningsblock och de på detta sätt konstruerade sändningsblocken erhålles vid en utgång 39.

Fig. l3 är ett diagram som illustrerar tidsinpassningen av orden i de felkorrigeringsblock som bildas i de första och andra module-två-adderarna 32A och 34A med avseende på tids- inpassningen av de dubbelt interfolierade orden Wl, W"3, W"5, P"l, Q'l, W"7, W"9 och W"l1 ningsblocken. I fig. 13 anger en cirkel orden Wl, W3,,..Wll vilka finns i sänd- vilka bildar genereringselementen för paritetsordet Pl, medan ett kryss markerar de ord Wl, W'3,...W'll och P'l vilka bil- dar genereringselementen för paritetsordet Ql. Fördröjning- arna D och d väljes här vara 17 respektive 2 ord så att i de registrerade sändningsblocken det första felkorrigeringsblock- ets ord Wl, W3, W5, Pl, W7, W9 och Wll är skilda från varandra med 17 block medan det andra felkorrigeringsblockets ord Wl, W'3, W'5, P'l, Ql, W'7, Q'9 och W'll är skilda från varandra med (D-d)=l5 block. Eftersom den minsta gemensamma multipeln för D och (D-d) är 225 block och således överstiger kodlängden 7D=l99 kodblock sammanfaller endast ett ord i de två felkor- rigeringsblocken. Om således ett bestämt ord inte kan korrige- ras genom användning av ett av paritetsorden P1 och Ql är san- nolikheten hög att det kan korrigeras genom användning av det andra paritetsordet. ' " Fig. 14 A och l4B visar de respektive tidsanpassningarna för de interfolierade felkorrigeringsblocken och för en signal CCR som definierar de tidpunkter i vilka en registreringsoperation 451 645 l6 kan starta eller sluta under redigering. I denna utförings- form kan signalen CRR uppträda endast i intervaller C, som är åtskilda med trettiotvå block (svarande mot åtta sektorer).

I detta fall är den största gemensamma multipeln av_T och antingen D eller (D-d) större än kodsekvenslängden CL på 7D block varför alla fel som alstras under redigeringsproces- sen lätt kan korrigeras. ' Fig. 15 visar ett praktiskt felkorrigerings-avkodararrange- mang som kan användas såsom de respektive avkodarna 28a till 28h 1 fig. 10. Avkodararrangemanget är i princip komplemen- tärt till felkorrigerings-kodarrangemanget i fig. ll och det mottar den reproducerade datasignalens sändningsblock vid en ingång 40.

Den mottagna signalen går till en CRC-kontrollkrets 41 som för varje block bestämmer huruvida detta block innehåller nâg- ra felbehäftade ord. Om CRC-kontrollkretsen 41 fastställer att blocket innehåller fel så förses vart och ett av blockets sexton dataord med en markeringsbit.

Den kontrollerade signalen går därefter till en fördelnings- krets 42 som fördelar de sexton dataorden i varje block i en udda respektive jämn grupp av sekvenser innehållande de sex PCM-datasekvenserna W(l) till W"(ll) och två paritetsdata- sekvenser P"l) och Q'(l) samt de sex PCM-datasekvenserna W(2) till W"(l2) och de två paritetsdatasekvenserna P"(2) och Q'(2). Därefter felkorrigeras var och en av de udda och jämna grupperna separat. Emellertid matas de udda sekvenser- na först till en fördröjningskrets 43 med fördröjningen K ord, vilken tillhandahåller en likformig fördröjning till var och en av de udda sekvenserna för att kompensera för den fördröj- ning som erhölls med fördröjningskretsen 37 med fördröjningen K ord i kodningsarrangemanget i fig. ll. Därefter matas de udda sekvenserna till ett första de-interfolieringssteg 44A som tillhandahåller fördröjningar på 7(D4d) ord, 6(D-d) ord, (D-d) ord,... och 0 ord för att kompensera för de respektive 451 645 17 fördröjningarna som erhölls i interfolieringssteget 35A i fig. ll. Efter denna de-interfoliering matas de erhållna da- tasekvenserna till en Q-avkodare 45A i vilken felkorrigering verkställes med användande av den andra paritetsdatasekven- sen Q(l). Om ett enskilt ord är felaktigt korrigeras det felbehäftade ordet och den med detta förbundna markeringsbi- ten.

De korrigerade sekvenserna W(l), W'(3), W'(5), P'(l), W'(7), W'(9) och W'(11) går genom ett andra de-interfolieringssteg 46A som tilldelar sekvenserna en fördröjning av 7d ord, 6d ord, sa ord, 4d ord, za ord, a ord samt o ord för att kom- pensera för de tidsfördröjningar som lagts in i interfolie- ringssteget 33A i fig. ll. Därefter går de de-interfolierade sekvenserna till en P-avkodare 47A i vilken upp till ett ord kan korrigeras genom användning av paritetssekven P(l). Om ett ord korrigeras nollställs den tilldetta ord hörande mar- keringsbiten. Därefter går de de-interfolierade och korrigera- de sekvenserna W(l) till W(ll) till en kompenseringskrets 48.

Den jämna sekvensgruppen W(2), W"(4), W"(6), P"(2), Q'(2), W"(8), W"(l0) och W"(l2) går genom ett de-interfolierings- steg '44B, en Q-avkodare 45B, ett andra de-interfolieringssteg 46B och en P-avkodare 47B så att de-interfolierade, korrigera- de sekvenser w(z), w<4>, w(s), w(s), w(1o) och w(12> även ma- tas till kompenseringskretsen 48. Konstruktionen och funktio- nen av de-interfolieringsstegen 44B och 46B och av Q-avkoda- ren 45B och P-avkodaren 47B är i huvudsak densamma som för de motsvarande elementen 44A-47A.

Kompenseringskretsen 48 identifierar varje ord som innehåller ett ej korrigerbart fel och bestämmer närvaron av en marke- ringsbit. Om något ord av detta slag detekteras verkställes en interpoleringsoperation och ett syntetiskt dataord bildas genom beläggning av medelvärdet av de dataord som represente- rar samplade värden och som ligger omedelbart före och ome- 451 645 18 delbart efter det ord som innehåller det ej korrigerbara fe- let. Det interpolerade ordet kan då insättas istället för det felbehäftade ordet. Interpoleringstekniken används för att göra de ej korrigerbara felen omärkliga och denna teknik är framgångsrik tack vare den allmänt sett höga graden av korrelation som finns i en pulskodmodulerad audiosignal. Ut- signalen från kompenseringskretsen 48 går därefter till en udda-jämn-hopsättningskrets 49 som återställer de tolv sek- venserna W(1) till W(l2) till serieform vid sin utgång 50.

Fig. 16 visar en utföringsform av en redigeringsapparat en- ligt föreliggande uppfinning. Redigeringsapparaten används för att redigera en pulskodmodulerad audiosignal som tidi- gare registrerats på det ovan beskrivna sättet. För att för- enkla framställningen beskrivs utföringsformen enligt fig. 16 i samband med en enkanalsinspelad pulskodmodulerad audio- signal, vilken finns registrerad i ett enda spår TD0. I syf- te att förenkla framställningen beskrivs inklippningsredige- ring när den verkställs med avseende på det enda dataspâret TD0. Det inses emellertid att om signalen vore inspelad i flera spår skulle varje pulskodmodulerad ljudsignal, som finns inspelad i var och en av de olika spåren TD0 till TD7 utsättas för samma behandling. ' Under en redigeringsoperation används avspelningshuvudet HP0 och det andra registreringshuvudet HR'0 visade i fig. 8. Av- spelningshuvudet HPO spelar av den pulskodmodulerade audio- signalen och matar denna till ett reproduceringssystem 5l vars allmänna uppbyggnad framgår av fig. 10. Den reproduce- rade PCM-audio-signalen går därifrån genom en fördröjnings- ledning 52 till ena ingången av en övertoningsanordning 53.

En signal som skall redigeras med den reproducerade signalen inmatas på en annan ingång 54 till övertoningsanordningen.

En redigerad signal, vilken är blandad från den reproduce- rade signalen och den tillkommande signalen, erhålles från övertoningsanordningen 53 och går till ett registreringssys- tem 55 vilket kan vara konstruerat i enlighet med fig. 9. Den 451 645 l9 redigerade signalen matas därefter genom en styrd omkopplare 56 till det vid redigeringen använda registrerinqshuvudet HR'0.

Fördröjningsledningen 52 har en fördröjningstid som motsvarar avståndet mellan de två huvudena HP0 och HR'0 så att när ut- signalen från avspelningshuvudet HP0 går genom fördröjnings- ledningen 52, övertoningsanordningen 53, registreringssyste- met 55 och den styrda omkopplaren 56 till registreringshuvu- det HR'o samt av detta registreras på bandet 10 kommer en signal, som är exakt densamma som den på bandet ursprungligen registrerade signalen att åter registreras. En styrpuls Pl (fig. l7B) för övertoningsanordningen inmatas via en ingång 54 till övertoningsanordningen 53 och under det intervall när styrpulsen Pl är hög eller har logiknivån "l" ökar överto- ningsanordningens multiplikationskonstant c( långsamt från 0 till l medan dess konstant (l-0() långsamt minskar från l till O. En styrordersignal På (fig. l7A) styr styrpulsens Pl inträffande så att den sistnämnda styrpulsen inträffar ome- delbart efter styrordersignalens P2 stigning till "l" samt omedelbart efter sistnämnda signals sjunkning ner till "0".

Styrordersignalen P2 går även till en ingång 58.

En referensklockgenerator 59 alstrar klockpulser CP1 med sek- torfrekvensen samt klockpulser CP2 med blockfrekvensen. Klock- pulserna CPl och de reproducerade styrsignalerna går till en icke visad servokrets för drivrullen i och för styrning av den hastighet med vilken bandet 10 framföres, Klockpulser- na CP2 går till en klockingång på en 5-bits hinär räknare 60.

Räknaren 60 tillförs vid sina laddningsingångar initiala nol- lor i de mest signifikanta bitarna samt de tre minst signi- fikanta_siffrorna (S2, S1, S0) av den reproducerade styrsig- nalens sektoradress. Räknaren 60 återställs när de tre siff- rorna (S2, S1, S0) samtliga är "O". När därefter trettiotvå klockpulser ÖP2 har matats till räknaren 60 avger den vid sin utgång en enda TILL/FRÅN-styrpuls CRR.

Eftersom i denna utföringsform de minst signifikanta bitarna av sektoradressen blir "O" endast en gång för var åttonde 451 645 sektor, varvid en sektor innehåller fyra block, alstras en styrpuls CRR en gång vart trettioandra block. TidsanpassningÄ en av styrpulsen CRR i förhållande till PCM-datainformatio- nen uppvisar således ett konstant förhållande såsom framgår av fig. 14A och l4B. öppningen och slutningen av omkopplaren 56 styrs med hjälp av ett arrangemang som innefattar en fördröjningsledning 61, en ELLER-krets 62 och en vippa 63 av D-typ. Vippan 63 har en klockingång som är ansluten till räknaren 60, en D-ingång som är ansluten till ELLER-grinden 62 och en utgång Q, som är kopplad till omkopplarens 56 styringång. Ingången 57 är kopp- lad direkt till den ena ingången av ELLER-grinden 62 och är via en fördröjningsledning 61 även kopplad till en annan in- gång av denna ELLER-grind 62. Ingången 58 är kopplad till en tredje ingång av ELLER-grinden 62. Styrpulsen P1 för övertof ningsanordningen, en puls P'1 (fig. l7C) som bildas genom att pulsen Pl får passera fördröjningsledningen 61 och styrorder- signalen P2 matas samtliga till ELLER-grinden 62 så att dess utgång är "l" under hela redigeringsoperationen. Styrpulsen CRR, som matas till klockingången på Vippan 63, bringar den senare att avge en TILL/FRÅN-signal P3 för registrering, vil- ken signal matas till omkopplaren 56 så att registreringen med hjälp av huvudet HR'0 kommer att börja och sluta exakt i de förutbestämda punkterna på bandet, vilka punkter är skilda från varandra med den ovan nämnda perioden T.

Funktionen av kretsen i fig. 16 kan förklaras med hänvisning till fig. l7A-l7F. Styrordersignalen P2 bringas till "l" el- ler hög nivå för att inleda en inklippningsstartfas och den bringas till "O" eller låg nivå för att inleda en inklipp- ningsslutfas såsom framgår av fig. l7A. Styrpulsen Pl för övertoningsanordningen bringas till "l" eller hög nivå under en tidsperiod från tz till t4 som följer på början av styror- dersignalen P2 och under en likartad period från tidpunkten ts till ta vid slutet av styrordersignalen såsom visas i fig. 17B. Den fördröjda pulsen P'l är "1" eller har hög nivå under en period från tidpunkten t3 till ts och under en tidsperiod á 451 645 21 från tiden t7 till tg, vilka perioder följer i början Och slutet av styrordersignalen P2 såsom framgår av fig. l7C.

TILL/FRÅN-styrpulsen CRR erhålles med en period av T=32 block såsom framgår av fig. l7D och matas till klockingång- en på vippan 63. Den senare är konditionerad så att den slår till varje gång styrordersignalen P2 eller pulserna Pl och P'1 är "l" och den är konditionerad så att den slår från var- je gång den sista av signalen P2 och av pulserna Pl och P'l återgår till "0". Som framgår av fig. l7E avger således vip- pan 63 vid Q-utgången den för registrering använda TILL/FRÅN- -signalen P3 från tiden tl, när den första styrpulsen CRR kommer efter signalens P2 början, till en tidpunkt tlo som följer efter den tid tg när pulsen P'l återgår till 0.

I den i fig. 16 visade utföringsformen inredigeras således di- gital datainformation såsom framgår av fig. l7F. Först, dvs. vid startfasen, sluts registreringsgrinden 56 i tidpunkten tl för att inleda registreringen med hjälp av huvudet HR'0.

Fram till tiden t2 registreras den avspelade signalen. Där- efter, vid tiden tz, börjar övertoningsoperationen. Under in- tervallet mellan tidpunkterna t2 till t4 registreras en över- tonad signal, vilken representeras med en lutande linje. över- toningstekniken kan göra varje diskontinuitet, t.ex. ett ni- våskift i gränsen mellan två audiosignaler, omärkbar. Tack vare fördröjningsledningen 61, som ger en fördröjning av en kodsekvenslängd CL=7D, registreras de interfolierade dataor- den av den övertonade signalen under hela intervallet mellan tidpunkterna t3 till ts såsom visas med den lutande, strecka- de linjen. ' När styrordersignalen P2 för registrering blir "O" vid tiden t6 inträffar en övertoning i inklippningsslutfasen under in- tervallet mellan tidpunkterna t6 till t8. De interfolierade orden i den övertonade signalen registreras även under inter- 451 645 22 vallet mellan tidpunkterna t7 till tg. Från tiden t9 till t registreras därefter den avspelade signalen i huvudsak exakt som den var i den tidigare registreringen. Vid tiden tlo öpp- nas den styrda omkopplaren 56 och registreringsoperationen avslutas. Från och med tiden tlo är den registrerade datasig- nalen TD0 oförändrad.

I den ovan beskrivna utföringsformen alstras TILL/FRÅN-styr- pulsen CRR för varje T=32 block, dvs. vart trettioandra block, varför relationen mellan pulsen CRR och den registre- rade datainformationen är den som visas i fig. 14A och l4B.

Detta betyder att de korsinterfolierade orden Wl - Wll, vil- ka bildar genereringselementen för det första paritetsdata- ordet Pl, är fördelade med ett intervall D=l7 block. Även de korsinterfolierade orden Wl - W'll, vilka bildar genererings- 'elementen för det andra paritetsdataordet Q1, är fördelade med ett intervall av (DOd)=l5 block. Om därför ett sändnings- block som innehåller Wl sammanfaller med styrpulsen CRR när den senare alstras med ett intervall T=32 block, så kommer ett sändningsblock som innehåller något annat ord W3-Wll in- te att sammanfalla med någon puls CRR. Eftersom dessutom 2D= 34 block och 2(D-d)=30 block så kommer de styrpulser CRR och sändningsblock vilka innehåller några andra ord W3 - Wll el- ler W'3 - W'l1 att vara skilda från varandra med åtminstone två block. Om därför ett fel inträffar i en relation mellan styrpulsen CRR och den registrerade datainformationen till följd av att magnetbandet sträcks, fladdring eller dylikt in- träffar så är det osannolikt att det inträffar någon stör- ning av den redigerade signalens felkorrigeringsförmâga.

I fig. 17 behöver intervallerna tz - t4 och t3.- ts (samt även intervallerna t6 - ts och t7 - t9) inte nödvändigtvis överlappa varandra när kodsekvenslängden CL är längre än kors- interfolieringsperioden. I detta fall kan en tillkommande för- dröjningsledning inkopplas till ELLER-grinden 62 för undvikan- de av ett intervall som är "O" mellan pulserna Pl och P'1 pe- rioder på "l". ' u 451 645 23 Av beskrivningen av ovanstående utföringsform framgår att ett flertal ord och tillhörande felkorrigerings-kodord blockko- das. När datainformationen ingående i ett kodblock interfo- lieras och därefter registreras kommer de fel som hör sam- man med växling av registrering och reproducering i redige- ringspunkten inte att överskrida det maximala antal fel som kan korrigeras även om inklippningens början eller slut upp- repas i samma punkt. Om exempelvis ett sändningsblock som in- nehåller PCM-ordet Wl av CRC-koden bedöms innehålla ett fel till följd av den första inklippningsoperationen och ordet Wl blir felbehäftat kommer de andra och efterföljande in- klippningsoperationerna som verkställes på samma plats att påverka endast det block som innehåller ordet Wl och de kom- mer inte att påverka några andra dataord eller paritetsord i samma felkorrigeringsblock som ordet Wl. Eftersom TILL/- FRÅN-styrpulsen CRR bildas på basis av den sektoradress som är registrerad på styrspåret TC kommer pulsen CRR även att under den andra och de följande redigeringarna att alstras med samma fas som i den första redigeringen. Det är således möjligt att inte endast sektoradressen utan även en signal i konstant förhållande till registrerad datainformation, så- som t.er. dataadresser, styrsignaler eller liknande,kan an- vändas för att bilda TILL/FRÅN-styrpulsen CRR.

Ehuru uppfinningen beskrivits i samband med en bandspelare med flera stationära huvuden inses att den även kan tilläm- _ pas i samband med en PCM-registreringsapparat med ett enda stationärt huvud eller i samband med en PCM-registreringsap- parat med ett eller flera roterande huvuden.

Fel-korrigeringskoden är inte begränsad till den ovan be- skrivna paritetskoden utan kan även vara en heladderarkod, en b-gränskod eller någon annan lämplig felkorrigeringskod. b-gränskoden har den fördelen att den medger korrigering av upp till två felbehäftade ord i ett godtyckligt block, så att två ordfel kan alstras i en inklippnings- eller bortklipp- ningsoperation utan att negativt påverka kvalitén av den 451 645 24 redigerade signalen.

Den ovan beskrivna utföringsformen av uppfinningen kan på många olika sätt mødifieras och varierasinom ramen för upp- finningens grundtanke.

Claims (5)

i4s1 645 25 PATENTKRAV

1. l. Sätt att redigera digitala signaler, som är registrerade på ett registreringsmedium (10), varvid de registrerade signa- lerna har kodats för korrigering av multipla fel (m stycken) genom att signalerna före sin registrering behandlas såsom en sekvens av felkorrigeringsblock, vilka vardera är bildade dels av ett ord i vart och ett av ett flertal sekvenser av digitala informationsord och dels av ett ord i åtminstone en sekvens av felkorrigeringsord vars genereringselement är bildade av orden i de informationsordsekvenser som bildar blocket, att sekven- serna med informationsord och sekvensen med felkorrigeringsord interfolieras genom att de tilldelas olika tidsfördröjningar som är heltalsmultipler av en förutbestämd tidsfördröjning (D), att registreringsblock bildas av de interfolierade orden så att varje ord i ett felkorrigeringskodblock är skilt från de när- mast_intilliggande med ett förutbestämt antal dylika registre- ringsblock, vilket sätt innefattar de följande stegen: reprodu- cering (51) av de registrerade digitala signalerna från registreringsmediet, bildning av en tillkommande digital signal (54), som skall redigeras, blandning (53) av den reproducerade 'signalen och den tillkommande digitala signalen för bildning av en redigerad digital signal och registrering (55) av den redi- gerade digitala signalen på registreringsmediet, k å n n e - t e c k n a t av att registeringssteget innefattar styrning (59, 60, 61, 62, 63) av att påbörjandet och avslutandet av re- gistreringen av den redigerade digitala signalen inträffar endast i förutbestämda inklipps- och bortklippspunkter (CRR), vilka väljs så, att vid flerfaldig editering efter varandra kommande inklipps- och bortklippspunkter är åtskilda med ett förutbestämt intervall (T), varigenom färre än m+l fel kommer att alstras.

2. Sätt att redigera digitala signaler enligt krav l, k ä n - n e t e c k n a t av att det förutbestämda intervallet (T) mellan de nämnda efter varandra kommande inklipps- och bort- 451 645 26 klippspunkterna väljs så, att den minsta gemensamma multipeln av det förutbestämda intervallet (T) och den längd av registre- ringsmediet (10) som motsvarar den nämnda förutbestämda tids- fördröjningen (D) är större än den längd av registreringsmediet som motsvarar ett interfolierat felkorrigeringsblock ((N+n-l)D) i vilket ingår åtminstone ett felkorrigeringsord och de infor- mationsord som bildar detta felkorrigeringsords genererings- element.

3. Sätt att redigera digitala signaler enligt krav l,l<ä n- n e t e c k n a t av att det förutbestämda intervallet (T) mellan de nämnda efter varandra kommande inklipps- och bort- klippspunkterna väljs så, att det svarar mot en längd av re- gistreringsmediet (10), som är större än den registrerings- mediumlängd ((N+n-l)D) som motsvarar ett interfolierat felkor- rigeringsblock i vilket ingår ett felkorrigeringsord och de in- formationsord, som bildar felkorrigeringsordets genererings- element. l ' 7

4. Apparat för redigering av digitala signaler med användande av sättet enligt krav 1, innefattande reproduceringskretsar (HPO, 51) för reproducering av de digitala signalerna från re- gistreringsmediet (10), en ingång (54) vid vilken föreligger en tillkommande digital signal,som skall redigeras, en blandninga- krets (S3) för blandning av de reproducerade digitala signaler- na och den tillkommande signalen i och för bildning av en redi- gerad signal, samt registreringskretsar (55, HR) för registre- ring av den redigerade, digitala signalen på registrerings- mediet, k ä n n e t e c k n a d av tidsanpassningskretsar (59, 60, 61, 62, 63) för tidsanpassning (CCR) av påbörjandet och avslutandet av registreringen av den redigerade digitala signalen i förutbestämda inklipps- och bortklippspunkter.

5. Apparat för redigering av digitala signaler enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att tidsanpassningskretsarna innefattar en räknare (60) för alstring av en styrsignal (CRR) i451 645 27 vart förutbestämt antal (t.ex. vart 32:a) registreringsblock, logikkretsar (60, 61) vilka är kopplade för att mottaga en eller flera redigeringsstyrsignaler (Pl, P'l, P2.) och för att tillhandahålla en logiksignal, samt en signalgenerator (63) för redigeringsstyrsignaler, vilken signalgenerator har ingångar som är kopplade för mottagning av styrsignalen (CRR) och logik- signalen, samt en utgång som tillhandahåller en redigerings- styrsígnal (P3) för styrning av registreringen av den redige- rade digitala signalen.