SE451644B - Sett och apparat for att detektera en redigeringspunkt pa ett registreringsmedium - Google Patents

Description

451 644 för återvinning av digitaliserad information, som kan vara utsatt för bortfall, interferens etc., är den så kallade kors- interfolierings-felkorrigeringskoden, vilken beskrives i t.ex. den amerikanska patentansökningen 2l8 256 av den 19 december 1980. Andra felkorrigerings-kodförfaranden är kända, t.ex. de som beskrives i den amerikanska patentansökningen 195 625 av den 9 oktober 1980. Enligt dessa felkorrigeringskoder tidsin- terfolieras ett antal digitala ord, t.ex. PCM-ord, med varandra för att bilda datablock. Successiva datablock registreras i ett eller flera dataspâr på t.ex. ett magnetband. Om ett se- parat styrspâr också registreras kan adressignaler registre- ras i detta styrspâr och får identifiera förutbestämda inter- valler, t.ex. "sektorintervaller". Genom att adressera ett be- stämt sektorintervall kan de i detta registrerade datablocken lätt uppsökas. Detta särdrag är fördelaktigt när man önskar redigera informationen i vissa sektorintervaller. När denna teknik används är det bäst att stega fram adressignalerna, även kallade sektoradressignalerna, i tur och ordning från ett R intervall till det närmast följande.

Trots att ett magnetband som försetts med registrering på det nämnda sättet, dvs. ett magnetband på vilket är registrerat ett flertal dataspâr och ett enda styrspår, kan medge tämli- gen jämn elektronisk redigering, dvs. att de olika redigerings- punkterna knappast märks, är sådana digitalt registrerade band mindre fördelaktiga i samband med så kallad "inklippning". Vid inklippning förenas eller skarvas tvâ separata magnetband fy- siskt med varandra så att den på det ena bandet registrerade informationen följer på den på det andra bandet registrerade informationen. Man kan förvänta att på vardera sidan av "skar- ven" eller fogen den digitalt registrerade informationen kan vara behäftad med fel. Närmare bestämt förefinns en diskontinui- tet i den reproducerade, digitaliserade informationen när klipp- punkten nås. För att hindra denna diskontinuitet att allvarligt interferera med de audiosignaler som slutligen reproduceras från den digitala registreringen används vanligen sådana för- faranden som intoning, dämpning etc. Sådana förfaranden beskri- 451 644 ves i exempelvis den ovan nämnda patentansökningen 195 625 och även i den amerikanska patentansökningen 116 401 av den 29 januari 1980.

I samband med den företagna begränsningen av de effekter som förorsakas av diskontinuiteten vid klippunkten är det viktigt att detektera när denna punkt har uppnåtts. Ett förfarande att detektera när klippunkten inträffar beskrives i den amerikan- ska patentansökningen 169 093 av den 15 juli 1980. Enligt det- ta förfarande registreras en styrsignal och fasen av denna styrsignal avkännes under en avspelningsoperation. Om den rela- tiva fasen av styrsignalen är fördröjd eller uppträder förskju- ten framför dess förväntade fas indikeras klippunkten. Tyvärr finns det en gräns vad gäller den precision med vilken styr- signalens fas detekteras med denna teknik varför det exakta läget för klippunkten inte kan detekteras med lika hög grad av noggrannhet som kan åstadkommas med den föreliggande uppfin- ningen.

Ett annat förfarande har föreslagits för att detektera läget för en klippunkt och detta förfarande baserar sig på avkänning av de ofta förekommande felen i de reproducerade datasignaler- na. Eftersom sannolikheten för att fel uppträder är stor och att felen uppträder ofta, dvs. med hög frekvens, vid klipp- punkten har man tänkt att detta fenomen borde kunna användas till att detektera läget för klippunkten. Emellertid är det ofta svårt att skilja mellan fel som uppträder vid en klipp- punkt och fel som uppträder med hög frekvens och som härrör från bortfall, fingeravtryck, damm etc. Användning av ett så- dant på felfrekvensen baserat detekteringsförfarande kan såle- des ofta ge falska indikeringar av läget för klippunkten.

Föreliggande uppfinning syftar till att undvika de ovan nämnda nackdelarna och bristerna vid detektering av läget för en re- digeringspunkt, i synnerhet en klippunkt; på ett registrerings- medium av det slag där digital information finns registrerad i dataspâr. 451 644 Ett annat föremål för uppfinningen är att åstadkomma ett för- bättrat förfarande och en förbättrad apparat för detektering av en klippunkt på ett registreringsmedium av det slag på vil- ket ett styrspår är registrerat, i vilket styrspår finns en styrsignal som innehåller en progressivt ökande adressignal.

Uppfinningen avser även ett förfarande och en apparat för de- tektering av en klippunkt av det nämnda slaget varvid en diskon- tinuitet i adressignalen används som en indikation på läget för klippunkten.

Ett tillkommande syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett förbättrat förfarande och en förbättrad apparat för noggrann och tillförlitlig detektering av en redigeringspunkt på ett re- gistreringsmedium, t.ex. ett magnetband, på vilket digitalise- rad information, t.ex. PCM-audiosignaler, finns registrerad i ett flertal dataspâr. my I enlighet med föreliggande uppfinning detekteras en klippunkt på ett registreringsmedium på vilket data är registrerat i åt- minstone ett dataspâr och på vilket en periodisk styrsignal finns registrerad i ett styrspår, vilken periodiska styrsig- nal innehåller en adressignal för identifiering av återkomman- de intervaller på registreringsmediet. Adressignalen förändras stegvis från ett intervall till det närmast följande så att den av adressignalen representerade adressen därvid progres- sivt ändrar sig. Adressignalen reproduceras från registre- ringsmediet och successiva, förutsäqbara adressignaler alstras från ett intervall till det närmast följande såsom en funktion ...anna_ .l av en initialt reproducerad adressignal. I enlighet med en as- pekt av föreliggande uppfinning laddas en räknare med en initi- al, reproducerad adressignal och därefter, efter hand som var- je intervall reproduceras, stegas räknaren fram och framstäl- ler de successiva, förutsägbara adressignalerna. När en repro- ducerad adressignal skiljer sig från den förutsägbara adress- signalen detekteras inträffandet av en klippunkt. 451 644 U1 I enlighet med en aspekt av föreliggande uppfinning bestämmas inträffandet av klippunkten genom att avkänna när två succes- siva reproducerade adressignaler skiljer sig från två succes- siva förutsägbara adressignaler. Ett särdrag med föreliggan- de uppfinning är att ladda den nämnda räknaren med adressig- nalen, vilken därefter reproduceras i det ögonblick när klipp- punkten indikeras.

I enlighet med ett annat särdrag av föreliggande uppfinning indikeras klippunkten när en diskontinuitet i de reproducera- de adressignalerna avkännes och följande på denna diskontinui- tet de reproducerade adressignalerna ånyo ändrar sig regelbun- det, från ett intervall till det följande på logiskt sätt.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de visade ritningarna, i vilka fig. 1A-lC är schematiska diagram vilka representerar olika exempel på spârmönster till- sammans med vilka föreliggande uppfinning användes, fig. 2A-2F W är tidsdiagram representerande olika signaler som är registre- rade i data- och styrspåren på det registreringsmedium till- sammans med vilket föreliggande uppfinning utnyttjas, fig. 3A- -3C är tabeller som hjälper till att förklara förhållandet mel- lan de olika format tillsammans med vilka föreliggande uppfin- ning utnyttjas, fig. 4 är en schematisk bild som visar ett ar- rangemang med registrerings- och avspelningsomvandlare vilka kan användas för att verkställa en redigeringsoperation under utnyttjande av de fördelar, som föreliggande uppfinning erbju- der, fig. 5 är ett blockschema som visar en utföringsform av en registreringssektion för registrering av information på det registreringsmedium tillsammans med vilket föreliggande uppfin- -«..»....~........ ning användes, fig. 6 är ett blockschema av en utföringsform H av en reproduceringssektion i vilken föreliggande uppfinning i utnyttjas, fig. 7 är ett blockschema av en utföringsform av föreliggande uppfinning och fig. 8 är ett blockschema av en annan utföringsform av föreliggande uppfinning.

I fig. lA-lC visas tre exempel på olika magnetbandkonfiguratio- ner tillsammans med vilka föreliggande uppfinning kan utnytt- 451 644 jas. Det förutsättes att magnetbandet rör sig med avseende på fasta registrerings- och reproduceringsomvandlare. Företrädes- vis är registreringsomvandlarna eller registreringshuvudena anordnade i ett nedan närmare beskrivet aggregat på sådant sätt att de samtidigt registrerar ett flertal spår. Dessa spår visas i fig. 1A och är registrerade på ett magnetband vars bredd t.ex. är 6,35 mm. Fig. lB visar de spår vilka registreras på ett magnetband vars bredd är 12,70 mm och fig. lC visar de spår vilka registreras på ett magnetband vars bredd är 25,4 mm.

Som framgår av figurerna är de olika spåren parallella med var- andra och förlöper i magnetbandets längdriktning.

Bandet l i fig. lA har kantspår TAl och TA2 vid sina motsatta kanter. Dessa kantspår är avsedda för registrering av analoga signaler. Om exempelvis bandet l användes för att registrera digitala audiosignaler utnyttjas de analoga spåren TA1 och TA2 till att registrera analoga audiosignaler. Dessa analoga audio- signaler användes till att lokalisera önskade partier av mag- hg netbandet, vilka skall användas vid redigeringsoperationer, t.ex. så kallad inklippning eller elektronisk redigering.

Magnetbandet l visas ha en centrumlinje på vardera sidan om vilken det finns spår TC och TT. Spâret TC är ett styrspår som är avsett för registrering av en styrsignal. Denna styrsignal visas i detalj i fig. 2B. Spâret TT är avsett för registrering av en tidskod.

Dataspår TDl, TD2, TD3 och TD4 är förlagda eller inplacerade mellan det analoga spåret TAI och styrspåret TC. På likartat É sätt är dataspâr TD5, TD6, TD7 och TD8 förlagda eller inpla- cerade mellan tidsspåret TT och det analoga spåret TA2. Det in- ses att den digitaliserade informationen, t.ex. digitala audio- signaler, registreras i vart och ett av dataspåren TD. I det visade exemplet där bandbredden är 6,35 mm kan den digitalise- rade informationen registreras i ett format valt bland flera.

Såsom exempel och i belysande syfte beskrives nedan tre sepa- rata format benämnda format A, B respektive format C. Exempel- vis registreras digital information i format A i ett spår per 451 644 kanal. Om således åtta kanaler med digitaliserad information föreligger registreras dessa åtta kanaler vardera i varsitt av dataspâren TDI-TD8. I format B registreras den digitalise- rade informationen i två spår per kanal. Eftersom åtta data- spår föreligger kan således totalt fyra kanaler registreras, varvid kanal 1 registreras i spåren TDI och TD5, kanal 2 re- gistreras i spåren TD2 och TD6 etc. I format C registreras den digitaliserade informationen i fyra spår per kanal. Med de i fig. l visade åtta dataspåren kan således totalt två ka- naler registreras. Digitala signaler från kanal l registreras i spåren TDl, TD3, TD5 och TD7 och digitala signaler från ka- nal 2 registreras i spåren TD2, TD4, TD6 och TD8. Det speci- ella sätt på vilket de digitala signalerna registreras i de olika spåren beskrivs närmare nedan.

I fig. 1A användes de följande beteckningarna för de angivna dimensionerna: ll a dataspårens delning, b = dataspârens bredd, c = bredd av skyddsband vilka åtskiljer intilliggande dataspår d = avstånd mellan ett analogt spår och intilliggande dataspår räknat från kanten av det analoga spåret till centrum av det intilliggande dataspåret, e = bredd av analogt spår och f = bandbredd.

Ett numeriskt exempel på ovanstående dimensioner är: a = 480 pm (mikron), b = 280 till 380 pm, c = 200 till 100 pm, d = 540 pm, e = 445 pm, f= +° 6,30 mm._20 pm.

Fig. lB visar ett magnetband vars bredd är 12,70 mm. På samma fzäi .u-.ui-L; 451 644 sätt som i arrangemanget enligt fig. 1A är bandet l försett med ett par utmed kanten sig sträckande analoga spår TAl och TA2. Vidare finns på vardera sidan om centrumlinjen ett styr- spår TC respektive ett tidskodspår TT. Dataspâr TDl-TDl2 är inplacerade mellan det analoga spåret TAl och styrspâret TC.

Pâ likartat sätt är dataspâr TDI3-TD24 inplacerade mellan tidskodspâret TT och det analoga spåret TA2. Eftersom ett band l med bredden 12,70 mm (fig. lB) är dubbelt så brett som ban- det i fig. 1A med bredden 6,35 mm finns det dubbelt så många dataspâr. Givetvis kan varje kanal med digitaliserad informa- tion registreras i ett förutbestämt antal dataspår beroende på det för registreringen valda formatet.

I enlighet med ovanstående dimensionsbeteckningar kan för ban- det lB det följande gälla: a = 440 pm, b = 240 till 340 pm, c = 200 till 100 pm, ša d = 500 pm, e = 325 pm, f = 12,65 mm f :Lo flm.

Fig. lC visar ett magnetband l vars bredd är 25,4 mm. Även här är bandet försett med ett par motstående kantspàr TAI och TA2 för registrering av analoga signaler. På ömse sidor om en cent- rumlinje finns ett styrspâr TC respektive ett tidskodspår TT.

Dataspår TDl-TD24 är inplacerade mellan det analoga spåret TA och styrspåret TC. Dataspår TD25-TD48 är förlagda eller in- placerade mellan tidsspåret TT och det analoga spåret TA2. Så- ledes står fyrtioåtta dataspàr till förfogande för registrering av digitaliserad information på det 25,4 mm breda bandet. Även l ...- här registreras varje kanal i ett förutbestämt antal dataspår Ä beroende på det aktuella format som har valts för registre- ring av denna information.

Utnyttjas ovanstående beteckningar för de definierade banddi- mensionerna kan för det 25,4 mm breda bandet i fig. lC följan- de gälla: 451 644 a = 480 pm, b = 280 till 380 pm, c = 200 till 100 pm, d = 540 pm, e = 325 pm, f = 25,35 I 10 pm.

Av ovanstående exempel framgår att i enlighet med en utför- ingsform är bandet med bredden 6,35 mm avsett för registre- ring av åtta dataspâr, bandet med bredden 12,70 mm för registre- ring av tjugofyra dataspår och bandet med bredden 25,4 mm för registrering av fyrtioåtta dataspàr.

Det inses att när format A användes, varvid ett spår per ka- nal utnyttjas för registrering, framföres magnetbandet med en hastighet, som benämnes dess högsta hastighet. När format B an- vändes, varvid två_spâr per kanal utnyttjas för registrering, kan bandhastigheten reduceras till hälften och denna lägre bandhastighet kallas bandets mellanhastighet. När format C användes, varvid fyra spår per kanal utnyttjas för registre- _rii ring, kan bandhastigheten halveras ytterligare en gång och denna ytterligare reducerade bandhastighet kallas bandetgläg- sta hastighet. Ett numeriskt exempel för ett 6,35 mm brett band är följande: Format A Format B Format C Antal kanaler 8 4 2 Antal spår per kanal l 2 4 Bandhastighet (cm/sek.) 76,00 38,00 19,00 .-.um _ Det inses att om flera spår per kanal utnyttjas kan bandhas- tigheten minskas, varvid bandkonsumtionen även minskas och så kallade long-playing-band kan användas. När bandkonsumtionen minskas ökas emellertid speltiden och det antal kanaler som kan registreras minskas även.

I föregående tabell härleda den digitaliserade informationen 451 644 10 som finns inspelad i de respektive dataspåren från analoga sig- naler, vilka samplas med en förutbestämd samplingsfrekvens.

Varje sampel omvandlas till digital form. Såsom ett numeriskt exempel kan nämnas att den samplingshastighet fs, som använ- des för att åstadkomma den digitaliserade informationen, är av storleksordningen 50,4 kHz. Andra samplingsfrekvenser fs kan användas. När andra samplingsfrekvenser användes inses att den hastighet med vilken bandet drives för registrering av den digitaliserade informationen i de respektive formaten likale- des kan reduceras. För en samplingsfrekvens fs i storleksord- ningen ca. 44,l kHz kan bandhastigheten för ett 6,35 mm brett band vid registrering i format A vara i storleksordningen ca. 66,5 cm/sek. För samplingsfrekvensen fs i storleksordningen 32,0 kHz är bandhastigheten för ett band med bredden 6,35 mm vid registrering i format A av storleksordningen 48,25 cm/sek.

Givetvis halveras de ovanstående bandhastigheterna när format B används och dessa bandhastigheter halveras än en gång om format C användes.

Nedan förklaras att det bestämda kodningsschemat, dvs. kodkon- figurationen, liksom även den moduleringstyp som användes för att modulera den kodade signalen för registrering, är densam- ma för vart och ett av de olika formaten i den aktuellt be- skrivna utföringsformen.

I fig. 2A-2F visas ett typiskt exempel på den styrsignal som registreras i styrspåret TC. Figurerna visar även ett typiskt exempel på den digitaliserade information som registreras i ett typiskt dataspår TD. Fig. 2B är ett tidsdiagram som visar styrsignalen och fig. 2C-ZF representerar i kombination med varandra tidsdiagram för den digitaliserade informationen.

Styrsignalen, som har den tidsrepresentation vilken framgår av fig. 2B, registreras i ett styrspâr TC för alla format.

Styrsignalen består av en synkroniseringssignal som är belä- gen i signalens begynnelseparti och denna synkroniseringssig- nal åtföljs av ett styrord på 16 bitar, vilket bildas av styr- 3138 451 644 ll databitar Co-C15. På styrordet följer en sektoradress på 28 bitar. Sektoradresserna bildas av adressbitar SO-S27. Pâ sek- toradressordet följer ett feldetekteringskodord på 16 bitar, t.ex. ett ord som är skrivet i den cykliska redundanskoden (CRC). Ehuru den i fig. 2 visade styrsignalen består av för- utbestämda segment, vilka vart och ett består av ett förutbe- stämt antal bitar, inses att om så önskas kan andra segment användas och vart och ett av de visade sigmenten kan vara bildat av vilket önskat antal bitar som helst vilka medger representation av styrdata, sektoradresser och feldetekte- ringskoder.

Det häri använda uttrycket "sektor" eller "sektorintervall" avser ett förutbestämt tidsintervall som motsvarar en förut- bestämd registreringslängd eller ett förutbestämt registre- ringsintervall på registreringsmediet. Sektorintervallet de- finieras av den i fig. 2B visade styrsignalen. Successiva styrsignaler registreras i successiva, angränsande sektorin- tervaller. För varje styrsignal som registreras i ett sektor- intervall ökas sektoradressen med en enhet (dvs. med en bit).

Sålunda används sektoradressen för att identifiera det ifrå- gavarande sektorintervallet i vilket styrsignalen är registre- rad. Access till det önskade sektorintervallet erhålles helt enkelt genom adressering av den motsvarande sektoradressen. Det inses att 228 sektorintervaller kan registreras på exempelvis ett avsnitt av ett magnetband och de motsvarande sektoradres- serna kommer att öka från ett sektorintervall till det nästföl- jande så att de framträder exempelvis på följande sätt: (000...0O0), (000...00l), (000...0l0). (000...0ll) etc. Såsom kommer att beskrivas närmare nedan registreras digitaliserad information i de respektive dataspåren TD under under vart och ett av de successiva sektorintervallerna.

Den synkroniseringssignal som föregår styrordet visas i expan- derad tidsskala i fig. 2A.Synkroniseringssignalen upptar en varaktighet, som är lika med fyra styrsignal-bitceller, var- vid en bitcell är lika med detintervall som en enskild bit i 451 644 12 styrordet upptar, sektoradressen och CRC-koden. Synkronise- ringssignalen uppvisar ett förutbestämt, konstant synkroni- seringsmönster, vilket föregås av en “ingress". Syftet med ingressen är att anpassa den sista eller minst signifikanta biten av CRC-koden, vilken ingår i den omedelbart föregående styrsignalen, så att det säkerställes att synkroniserings- mönstret uppträder på det visade sättet. Om exempelvis den sista biten av den föregående styrsignalen är en binär "l", vilken uppvisar en relativt sett hög nivå, är ingressen i den omedelbart efterföljande synkroniseringssignalen även på en relativt sett hög, binär "l"-nivå under en tid som uppgår till 0,5 T' (där T' är lika med bitcell-tiden för en styrsignalbit).

Om omvänt den sista biten i den omedelbart föregående styrsig- nalen är en binär "0", vilken representeras av en relativt sett lågniväig signal, är ingressen av den påföljande synkro- niseringssignalen en låg, binär "O"-nivå under denna tid 0,5 T'. Sålunda kan ingressen uppvisa antingen ett första eller ett andra logiskt tillstånd beroende pâ tillståndet för den brå: sista biten i den omedelbart föregående styrsignalen.

Det synkroniseringsmönster som ingår i synkroniseringssignalen och som följer på ingressen uppvisar en positivt gående över- gång vid tiden l T' efter ingressen och därefter en motsatt, negativt gående övergång vid tiden 1,5 T' efter den förstnämn- da positivt gående övergången. Synkroniseringssignalen slutar och styrordet börjar vid en tid l T' efter denna andra, nega- tivt gående övergâng. Detta speciella synkroniseringsmönster är fördelaktigt eftersom det distinkt skiljer sig från alla bitmönster som ingår i styrordet, sektoradressen eller CRC-ko- den av styrsignalen. Detta synkroniseringsmönster kan således lätt detekteras under reproducering i och för identifiering av början av successiva sektorintervaller. När synkronise- ringsmönstret detekteras kan det även användas för att synkro- nisera detekteringen av styrordet, sektoradressen ocn CRC-ko- den av styrsignalen och det kan även användas i en servostyr- ningskrets för att styra banddrivningen under reproducering.

När den föreliggande uppfinningen utnyttjas tillsammans med 451 644 13 ett magnetiskt registreringsmedium representerar Övergångarna i den registrerade signalen, t.ex. de visade Övergångarna som bildar synkroniseringsmönstret, magnetiska vektorer.

Styrordet är anpassat så att det representerar styrdata vars ändamål är att identifiera ifrågavarande format som utnyttjas för att registrera den digitala informationen. Således kan t.ex. styrbitarna C12-C15 representera den samplingsfrekvens som har använts för att digitalisera den analoga signalen som resulterar i den digitaliserade informationen vilken registre- ras. Alternativt kan styrbitarna C12-Cls representera bandhas- tigheten eftersom den hastighet med vilken registreringsmedi- et drives är relaterad till samplingshastigheten. Såsom ett exempel på de tre representativa samplingshastigheter vilka omnämnts ovan kan styrbitarna C12-C15, vilka nedan benämnes samplingsfrekvens-identifieringssignal, vara följande: Samplingsfrekvens- -identifieringssignal Samplingsfrekvens (kHz) C15 C14' C13 C12 fs 50,4 44,1 l 'O 32,0 Det är således tydligt att om så önskas kan ända upp till sex- ton olika samplingsfrekvenser bildas med samplingsfrekvens-iden- tifieringssignalen (C12-C15).

Styrbitarna C9-Cll representerar det antal spår per kanal i vilka varje kanal med digitaliserad information registreras.

Såsom omnämnts ovan registreras varje kanal med digitaliserad information i varsitt dataspår närformatA väljs medan då for- mat B väljs varje kanal med digitaliserad information registre- ras i tvâ separata dataspår. I formatet C registreras varje ka- nal med digitaliserad information i fyra separata dataspår.

Antalet spår per kanal kan representeras med styrbitarna C9- -Cll på följande sätt: _. -mdr-knas ... 451 644 C11 C10 C9 Spår per kanal Format O 0 1 A 4 C Förutom att kodas i ett önskat kodschema, vilket kodschema representeras av databitar valda bland styrbitarna CO-C9, kan den kodade digitaliserade informationen moduleras innan den registreras. I en modulator beskriven i den amerikanska patent- ansökningen 222 278 av den 2 januari 1981 moduleras de kodade digitala signalerna för att bilda strikta gränser för minimum- och maximumintervaller mellan successiva övergångar varigenom distorsion undvikes när de digitaliserade signalerna reprodu- ceras.

Sektoradressen består av bitar S0-S27 vilka exempelvis kan alst- ras av en räknare, som stegas fram synkront med behandlingen _ Ü* och registreringen av varje sektorintervall. Företrädesvis an- vändes styrdatainformationen och sektoradressdatainformatio- nen för att bilda en bestämd CRC-kod eller någon annan felde- tekteringskod med hjälp av vilken närvaron av ett fel i styr- ordet och/eller sektoradressen kan detekteras vid reproducering.

Bildningen av en CRC-kod och det sätt på vilket denna.användes är i och för sig känt och kommer därför inte att beskrivas när- mare.

Såsom kommer att beskrivas nedan frekvensmoduleras styrsigna- len i fig. 2B och den frekvensmodulerade styrsignalen registre- på ras därefter i stvrspåret TC. Oberoende av det bestämda for- mat som användes för att registrera den digitaliserade infor- mationen är den frekvensmodulerade, ovan beskrivna, styrsig- nalen gemensam för de olika formaten.

Pig. 2C visar ett tidsdiagram vilket åskådliggör det sätt på vilket digitaliserad information registreras i ett enskilt dataspår TD. För att underlätta framställningen beskrives först 451 644 registrering av digitaliserad information i ett spår per kanal.

I enlighet med den tidigare nämnda korsinterfolierings-felkor- rigerings-kodtekniken omvandlas successiva sampel av en ana- log ingângssignal, t.ex. en audiosignal, till motsvarande digitala informationsord och de senare användes för att bilda felkorrigeringsord, t.ex. paritetsord P. Därefter tidsinterfo- lieras ett förutbestämt antal informationsord och paritetsord i och för bildning av underblock. Ett tillkommande felkorri- geringsord, t.ex. ett Q-paritetsord, härleda från det tidsin- terfolierade underblocket. Udda och jämna informationsord och dessas motsvarande P-paritets- och Q-paritetsord korsinterfo- lieras för att bilda datablock, vilka exempelvis består av tolv informationsord, fyra paritetsord och ett därnr härlett feldetekteringsord, t.ex. ett CRC-kodord. Ett enskilt data- block föregås av en datasynkroniseringssignal. Som framgår av fig. 2C registreras fyra successiva datablock i ett sektorin- tervall. Såsom beskrivits ovan kan givetvis datablocken modu- leras innan de registreras. få När format A användes, varvid den digitaliserade informationen registreras i ett spår per kanal, registreras succissíva data- block i serieföljd i ett motsvarande dataspâr TD. När den digi- taliserade informationen registreras i format B, varvid två spår per kanal utnyttjas, förses vart och ett av dessa två dataspâr med successiva datablock såsom framgår av fig. 2C.

Dessa registrerade datablock behöver inte nödvändigtvis komma i följd efter varandra.

Fördelningen av datablock kan ske så att datablocken nr. på l, 3, 5, 7 etc. registreras i det första dataspåret medan da- tablocken nr. 2, 4, 6, 8 etc. registreras i det andra dataspå- ret. Om format C väljes, varvid fyra spår per kanal användes för registrering registreras datablocken nr. 1, 5, 9, 13 etc. i det första dataspåret, dataspåren nr. 2, 6, 10, 14 etc. i det andra spåret, dataspåren nr. 3, 7, ll, 15 etc. i det tred- je dataspåret och dataspåren nr. 4, 8, 12, 16 etc. i det fjär- de dataspåret. 451 644 JG Oberoende av det använda formatet eller det aktuellt använda antalet spår per kanal finns efterföljande datablock registre- rade i varje dataspâr på det sätt som visas i fig. 2C. Under varje sektorintervall registreras således fyra successiva da- tablock där varje datablock föregås av en datasynkronise- ringssignal. Det är fördelaktigt om det registreringshuvud, som registrerar styrsignalen, ligger noggrant i linje med de registreringshuvuden som registrerar informationssignalen, så att samtliga dataspår ligger i linje över det magnetiska medi- ets bredd, dvs. dels samtliga datasynkroniseringssignaler och dels informationssignalerna ligger i linje med den i styrspå- ret TC registrerade styrsignalen. Således är den synkronise- ringssignal, som registreras i början av styrsignalen, i lin- je med datasynkroniseringssignalerna i vart och ett av de för- sta datablocken som registreras i ett bestämt sektorintervall.

Alternativt kan det registreringshuvud, som registrerar styr- signalen, vara förskjutet i förhållande till de registre- ringshuvuden, som registrerar informationssignalen, med ett ;a avstånd, som är lika med en heltalsmultipel av ett sektorin- tervall.

Den datasynkroniseringssignal (vilken visas med de streckade ytorna i fig. 2C, som föregår varje datablock visas i expande- rad tidsskala i fig. 2D och 2E. Datasynkroniseringssignalen upptar ett intervall som motsvarar sexton databitceller, var- vid varje databitcell är lika med varaktigheten av den re- gistrerade databiten. Det inses att varaktigheten av en data- bitggll T är mycket minåre än varaktigheten av en styrbitcell T' , t. ex. T' = l8T. Datasynkroniseringssignalen innehåller l kroniseringsmönster, som består av en första övergång, vilken inträffar i ett intervall l,5T efter början av datasynkroni- seringssignalen, en andra övergång som inträffar i ett inter- vall 4,5T efter den första övergången och en tredje övergång som inträffar i ett intervall 4,5T efter den andra övergången.

Eftersom datasynkroniseringssignalen för ett datablock följer omedelbart efter den sista biten i det föregående datablocket kan synkroniseringsmönstret uppvisa den vågform som visas an- 451 644 17 tingen i fig. 2D eller fig. 2E beroende på logik-signal-ni- vån för den sista databiten i det föregående datablocket. Da- tasynkroniseringsmönstret väljes vara entydigt på så sätt att detta mönster inte finns i den datainformation som ingår i de respektive datablocken, även efter modulering.

Datasynkroniseringsmönstretföljsefter en fördröjningsperiod av 0,5T av en blockadress, som består av bitarna BO-B2, vilka i sin tur åtföljs av flaggbitar FBI och F Blockadressen ¿É2BlB07 identifierar den aktuella blockpšgition i vilken da- tablocket registreras. Företrädesvis göres den mest signifi- kanta biten B2 i blockadressen lika med den minst signifikan- ta biten SO i sektoradressen för den aktuella sektor i vilken datablocket registreras. Eftersom blockadressen består av tre bitar inses att åtta separata blockpositioner kan represente- ras med blockadressen. Eftersom fyra datablock registreras i ett sektorintervall och eftersom den mest signifikanta block- adressbiten B2 göres lika med den minst signifikanta sektor- ”N adressbiten S0 inses att blockadressen ÅÉZBIBOI upprepas vart- annat sektorintervall. Under vartannat sektorintervall registre- ras således åtta separata blockpositioner.

Flaggbitarna FBI och FB0 användes i den föredragna utförings- formen av föreliggande uppfinning såsom en betoning-identifi- eringssignal. När föreliggande uppfinning används för att re- gistrera digitala ljudsignaler utsättes de ursprungliga analo- ga ljudsignalerna företrädesvis för betoning innan de digita- liseras. Om sådana analoga signaler betonas, dvs. om en kon- ventionell betoning-krets aktiveras eller "kopplas in" så kom- mer betoning-identifieringssignalen att upplysa om att den ana- loga signalen har betonats. Exempel: ÅïBlFB07 = ÅÖl7. Om de in- kommande analoga signalerna omvänt inte har betonats så kan be- toning-identifieringssignalen representeras såsom ÅFBIFBOY = EU.

Vanligen sker betoning under tillräckligt lång tid så att al- la digitaliserade signaler från en bestämd kanal vilka re- 451 644 18 gistreras i två sektorintervall kommer att vara betonade. Det är därför inte nödvändigt att registrera betonings-identifie- ringssignalen i varje datablock. Betonings-identifieringssig- nalen registreras därför företrädesvis endast om blockadres- sen ÅÉZBIBGI är lika med ÄDOQZ. Om den digitaliserade infor- mationen registreras i tvâ spår per kanal kan betoning-identi- fieringssignalen registreras i ett av dessa två spår och-på samma sätt som ovan registreras betoning-identifieringssignalen endast när blockadressen i det ifrågavarande spåret är lika med jÜOQ]. När den digitaliserade informationen registreras i fyra spår per kanal kan på.motsvarande sätt betoning-iden- tifieringssignalen registreras i endast ett förutbestämt av dessa fyra spår och ånyo endast när blockadressen i detta spår är lika med JUOQY. Således kan flaggbitarna FBI och FB0 das för att representera annan information eller om så önskas format-datainformation om blockadressen är någon annan än ÅÜOQ7. använ- Ehuru betonings-identifieringssignalen här har beskrivits så- som att den registreras i det första datablocket av t.ex. :'51- jämnt numrerade sektorintervaller (S0 = "O") kan betonings- identifieringssignalen om så önskas registreras i det första datablocket i udda numrerade sektorintervaller (S0 = "0").

Som visas i fig. 2D och 2E är datasynkroniseringssignal-in- tervallet lika med ett 16-bit-intervall, vilket i sin tur motsvarar varaktigheten för ett informations-(eller paritets-)- ord.

Informationspartiet i varje datablock visas i expanderad tids- skala i fig. 2F. Informationsorden Wl-Wlz består vardera av F ett 16-bit-ord och varje sådant ord är härlett ur ett motsva- rande sampel av den inkommande analoga signalen. Förutom in- formationsorden Wl-Wlz innehåller varje datablock även udda och jämna paritetsord P respektive PE och udda och jämna Q- O -paritetsord Q0 respektive QE (0 = odd = udda respektive E = even = jämn). De udda och jämna informations- och paritetsor- den är korsinterfolierade i enlighet med de förfaranden som be- 451 644 l9 skrivas i de ovan nämnda patentansökningarna. Dessutom bil- das ett feldetekteringsord, t.ex. ett av 16 bitar bestående CRC-kodord, såsom gensvar på informations- och paritetsorden och även såsom gensvar på blockadressbitarna BO-B2 och flagg- bitarna Fào och FBl.

Det inses att samtliga informationsord Wl-Wlz är härledda ur samma kanal. Udda numrerade och jämna numrerade informations- ord separeras och de respektive paritetsorden PO, PE och QO, QE härleds ur dessa separerade informationsord. Således bil- das ett udda paritetsord Po såsom gensvar på de sex udda num- rerade informationsorden W1, W3...Wl1 medan ett jämnt pari- tetsord PE bildas såsom gensvar på de sex jämnt numrerade in- formationsorden W2, W6...Wl2. De udda numrerade informations- och paritetsorden är tidsinterfolierade och ur dessa fram- ställs det udda paritetsordet QO. På samma sätt är de jämnt numrerade informations- och paritetsorden tidsinterfolierade hf och ur dessa framställs det jämna paritetsordet QE. Därefter ”W kors-interfolieras samtliga dessa tidsinterfolierade udda och jämna ord_för att bilda det visade datablocket. Företrä- desvis är paritetsorden belägna i det centrala partiet av da- tablocket och successiva udda numrerade (och jämnt numrerade) informationsord är åtskilda med största möjliga avstånd. Så- ledes visas de successiva udda numrerade informationsorden Wl och W3 vara åtskilda med det största möjliga avståndet vilket datablocket kan upptaga. På motsvarande sätt är successiva jämnt numrerade informationsord W2 och W4 åtskilda med detta största möjliga avstånd. Denna korsinterfolierings-felkorrige- rings-kodteknik underlättar korrigering av vad som annars skul- --,.....L.....» le anses vara "ej korrigerbara" fel ledande till att successi- va informationsord utplånas. Eftersom sannolikheten är låg för att t.ex. informationsorden Wl och W3 båda kommer att utplånas om endast ett av dessa ord är felbehäftat kan det felbehäftade ordet genom interpoleringsteknik härledas ur de icke felbehäf- tade informationsorden.

Fig. 3A-3C visar de förhållanden som råder mellan registre- ringsformaten A, B respektive C. I format A registreras var- 451 644 20 je kanal med digitaliserad information i ett dataspâr, i for- mat B registreras varje kanal med digitaliserad information i två dataspår och i format C registreras en sådan kanal i fyra dataspâr. Fig. 3A visar format A i vilket successiva datablock registreras i ett enda dataspâr. I format B, som visas i fig. 3B fördelas successiva datablock omväxlande mellan spår A och B. I format C fördelas successiva, i en enda kanal ingående datablock i sekvens i dataspåren A, B, C och D. Fördelningen av datablock i respektive dataspår beskrives närmare nedan.

I fig. 3A-3C refererar uttrycket "datasekvens" till de succes- siva datablock som ingår i en aktuell kanal medan uttrycket “blockadress“ refererar till det blocknummer i vilket det nämn- da aktuella datablocket registreras i ett enskilt dataspår. De i fig. 3A-3C visade beteckningarna "n" och "m" är heltal. Så- ledes inses att för format A registreras det första datablock- et (n) i block nummer 0 i exempelvis det första sektorinterval- let. Det andra datablocket (n + l) registreras i block nummer l i detta sektorintervall o.s.v. I det andra sektorintervallet (4m + 1) registreras det femte datablocket (n + 4) i block num- mer 4, det sjätte datablocket (n + 5) registreras i block num- mer 5 o.s.v. I det nästföljande sektorintervallet (4m + 2) upp- repar sig blockadresserna.

När format B används registreras det första datablocket (n) i block nummer 0 i spår A i det första sektorintervallet (4m + 0) och det andra datablocket (n + l) registreras i block nummer O i spår B i detta sektorintervall. Det tredje datablocket (n + 2) registreras i block nummer l i spåret A i detta sektorintervall' och det fjärde datablocket (n + 3) registreras i block nummer l i spåret B i detta sektorintervall. Fördelningen av datablock fortsätter på så sätt att i blocken med nummer 0, l, 2, 3, 4 5, 6 och 7 i spåret A registreras datablocken n, n + 2, n + 4,' n + 6, n + 8, n + 10, n + 12 och n + 14. I blocken med nummer 0, l, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 i spåret B registreras datablocken n + l, n + 3, n + 5, n + 7, n + 9, n + ll, n + 13 och n + 15.

Det inses att dessa blockadresser upprepar sig vid början av I 451 644 21 sektorintervallet 4m + 2.

När det i fig. 3C visade formatet C användes fördelas de suc- cessiva datablocken i spåren A, B, C och D. Det första data- blocket (n) registreras i block nummer O i spår A, det andra datablocket (n + l) registreras i block nummer O i spår B, det tredje datablocket (n + 2) registreras i block nummer 0 i spår C och det fjärde datablocket (n + 3) registreras i block nummer 0 i spår D. Denna datablock-fördelningssekvens fortsätter så att datablocken registreras i respektive block- nummer i spåren A, B, C respektive D på det i figuren visade sättet. Efter sektorintervallet 4m + 2 upprepar sig blockad- resserna i vart och ett av spåren A-D .

Det ovanstående kan sammanfattas på följande sätt om re- gistreringsmediet t.ex. är ett band med bredden 6,35 mm: Dataspår Format A Format B Format C M TDI CHl CHl-A CHl-A TD2 CH2 CH2~A CH2-A TD3 CH3 CH3-A ~ CHl-C TD4 CH4 CH4-A CH2-C TD5 CH5 CHl-B CHl-B TD6 CH6 CH2-B CH2-B TD7 CH7 CH3-B CHl-D TD8 CH8 CH4~B CH2-D De nämnda spårtilldelningarna förenklar påtagligt det sätt på vilket datainformationen fördelas eller àtervinnes för de oli- Å ka använda formaten.

Fig. 4 visar schematiskt ett exempel på de registreringsom- vandlare eller registreringshuvuden vilka användes för att re- gistrera dels information i de respektive dataspâren och dels styrsignalen i styrspåret TC. Arrangemanget i fig. 4 är särskilt lämpat för att medge att den information som finnes registre- rad i ett spår omregistreras i ett annat spår och även för att 451 644 22 medge elektronisk redigering, varvid information från en se- parat källa, t.ex. ett annat registreringsmedium, sättes in i ett eller flera önskade dataspâr vid intryckningspunkter. I den i fig. 4 visade utföringsformen förutsättes att magnet- bandet 1 drives i den av pilen markerade riktningen.

Registreringshuvudena i fig. 4 består av en uppsättning re- gistreringshuvuden HR, en uppsättning reproducerings- eller avspelningshuvuden HP och en annan uppsättning med registre- ringshuvuden HR'. Varje uppsättning med huvuden består dels av i linje liggande huvuden som användes för att registrera eller reproducera information i de respektive dataspåren TD och dels av styrhuvudet för registrering eller reproducering av styr- signalen i styrspâret TC. Således består registreringshuvu- dena HR i själva verket av separata registreringshuvuden HRI - HR8 tillsammans med ett styrsignalregistreringshuvud HRC, vil- ka samtliga ligger i linje över bredden av bandet l. På mot- svarande sätt utgöres de tillkommande registreringshuvudena HR' i själva verket av registreringshuvuden HR'l-HR'8 och av ett styrsignalregistreringshuvud HR'C.

Registreringshuvudena HR användes för att registrera original- information i de respektive data- och styrspåren på bandet l. íßxempelvis kan dessa huvuden användas för att bilda en origi- nalinspelning. Den information som finns registrerad i dessa spår reproduceras med de motsvarande reproduceringshuvudena HP.

När information som finns registrerad i ett eller flera spår skall redigeras, dvs. när denna information skall modifieras eller ersättas med tillkommande information, aktiveras re- gistreringshuvudena HR' selektivt för att registrera sådan tillkommande information i de bestämda spåren. Exempelvis kan A ß-'IMM _^_L.n..nnx. . i format A den digitaliserade information som finns registre- rad i spåret TDl redigeras genom lokalisering av den önskade intryckningspunkten och därefter när denna intryckningspunkt når registreringshuvudet HR'l, registreras den nya informatio- nen i dataspåret TDI. När den önskade intryckningspunkten nås bortkopplas registreringshuvudet HR'l från registreringen av den nya informationen. När information som finns registrerad t _ 451 644 23 i en kanal eller i ett spår skall omregistreras i en annan kanal eller i ett annat spår reproduceras informationen från den första kanalen eller spåret medelst de ifrågavarande re- produceringshuvudena HP och den reproducerade informationen matas därefter till de önskade registreringshuvudena HR' i och för omregistrering i de ifrågavarande spåren. Kombinerandet av huvudena HP och HR' kan användas för så kallad "synk"-registre- ring, varvid en kanal registreras medan en annan kanal repro- duceras. Det inses att även när de föregående vid redigeringen företagna insättningsoperationerna verkställes eller när "synk"- -registrering verkställes modifieras inte styrspåret. Såsom kommer att förklaras närmare nedan registreras emellertid styr- signaler i styrspåret när en “assemble“-redigeringsoperation verkställes, varvid ny information registreras efter den tidi- gare inspelade informationen. _ Fig. 5 visar ett blockschema av en utföringsform av en appa- rat som användes i enlighet med föreliggande uppfinning för att registrera digitaliserad information i ett format valt bland flera olika. Denna digitaliserade information kan repre- sentera digitala ljudsignaler, t.ex. PCM-ljudsignaler, vilka har omvandlats till digital form i enlighet med en vald samp- lingsfrekvens fs och vilka har selektivt betonats i enlighet med en konventionell betoningskrets. I syfte att förenkla framställningen visas utföringsformen i fig. 5 för användning tillsammans med en bandbredd på 6,35 mm.

Den visade registreringsapparaten är anordnad att mottaga upp till åtta kanaler med digitaliserad information och att re- gistrera de mottagna informationskanalerna i enskilda data- spår. Såsom omnämnts tidigare är det antal spår i vilka var- je informationskanal registreras beroende av det valda forma- tet. Den visade apparaten är försedd med åtta ingångar 2a...2h, vilka var och en är avsedd att mottaga varsin kanal CH1...CH8 med digitaliserad information. Vardera ingången 2a-2h är kopp- lad till varsin kodningskrets 3a-3h. än 451 644 24 Varje kodningskrets kan vara av korsinterfolierings-felkorri- geringstyp eller alternativt kan kodkretsarna vara anordnade att koda den digitaliserade informationen i andra felkorrige- rings-kodscheman. Varje kodningskrets kan aktiveras i enlig- het med olika format så att ett bestämt kodningsschema anta- ges i enlighet med en till kodningskretsen tillförd format- -identifieringssignal. För detta ändamål finns en tillkom- mande ingång 4a för mottagning av en formatstyrningssignal, som t.ex. kan alstras av en operatör till den visade appara- ten.

Den kodade, digitaliserade informationen som erhålles från kodningskretsarna 3a-3h matas till respektive ingångar av en demultiplexor 6. Denna demultiplexor är anordnad att fördela den till de respektive ingångarna matade, digitaliserade in- formationen till på förhand valda utgångar beroende på det bestämda format, som har valts. Med hänsyn härtill är demul-, tiplexorn 6 kopplad till en styrkrets 7, som i;sin tur är kopplad till ingången 4a för att mottaga formatstyrsignalen.

I den visade utföringsformen innefattar demultiplexorn en uppsättning switchkretsar, vilkas funktion styrs av styrkret- sen 7. Om exempelvis formatstyrsignalen på ingången 4a iden- tifierar format A styr styrkretsen 7 switchkretsarna i demul- tiplexorn 6 så att den från kodkretsarna 3a-3h till vardera ingången av demultiplexorn matade digitaliserade informatio- nen kopplas till en mot respektive ingång svarande utgång. Så- ledes fördelas varje kanal med digitaliserad information på endast en utgång av demultiplexorn 6. Om emellertid format- styrsignalen vid ingången 4a identifierar formatet â,styr styrkretsen 7 demultiplexorn 6 så att varje kanal med digita- liserad information, som matas till en enskild ingång, förde- las på två utgångar. I detta fall kommer således endast fyra kanaler (CHl-CH4) med digitaliserad information att matas till den visade registreringsapparaten. Varje kanal fördelas på tvâ motsvarande utgångar av demultiplexorn i enlighet med ovanstå- ende tabell. Om på motsvarande sätt formatstyrsignalen på in- gången 4a identifierar formatet C styr styrkretsen 7 switch- vin-un... .. 451 644 25 kretsarna i multiplexorn 6 så att varje kanal med digitalise- rad ingångsinformation, vilken matas till demultiplexorn, för- delas på fyra enskilda utgångar. Om formatet C användes inses att endast tvâ kanaler (CHl och CH2) med digitaliserad infor- mation matas till den visade registreringsapparaten. Demulti- plexorn 6 styres så att den fördelar dessa kanaler med digita- liserad information på det sätt som sammanfattningsvis anges i ovanstående tabell.

Utsignalerna från demultiplexorn 6 går vardera till varsin mo- dulator 8a-8h.

Utsignalerna från modulatorerna 8a-8h går vardera till varsitt dataregistreringshuvud HRl-HR8 via registreringsförstärkare 9a- -9h i och för registrering i dataspàr TDI-TD8. Således re- gistreras varje mottagen kanal med digitaliserad information i ett valt format på exempelvis magnetband. Det valda kodsche- mat, den valda typen av modulering, den valda bandhastigheten F" och antalet spår per kanal införes således i enlighet med det aktuella formatet.

Fig. 5 visar även en styrkanal i vilken den i fig. 2B visade styrsignalen bildas, moduleras och registreras i ett separat l styrspår TC. Styrkanalen är kopplad till ingången 4a och till tillkommande ingångar 4b och 4c. Ingången 4b är anordnad att mottaga en samplingsidentifieringssignal som identifierar el- ler representerar den aktuella samplingsfrekvensen fs som an- vänts för att digitalisera den ursprungliga analoga ingàngsin- formationen. Ingângen 4c är anordnad att mottaga en bestämd what-_.. klocksignal för synkronisering av styrkanalens drift. Ingång- arna 4a, 4b och 4c är anslutna till en styrsignalkodare 5 som exempelvis innefattar en styrordgenerator, vilken är känslig för formatstyrsignalen och för samplingsidentifieringssigna- len för att bilda det ovan nämnda styrordet som består av styrbitarna CO-C15. Styrsignalkodaren innefattar även en syn- kroniseringssignalgenerator för alstring av ingressen och syn- kroniseringsmönstret enligt fig. 2a som gensvar på klocksigna- 451 644 26 len på ingången 4c. Dessutom innefattar styrsignalkodaren en sektoradressgenerator, vilken företrädesvis innefattar en bi- när multi-bit-räknare, tÅex. en 30-bit-räknare. I styrsignal- kodaren 5 ingår även en CRC-ordgenerator, vilken kan vara av konventionell typ och vilken matas med det alstrade styrordet och den alstrade sektoradressen för att bilda ett bestämt CRC- -ord.

Den av styrsignalkodaren 5 alstrade styrsignalen (visad i fig. 2B) 1935 till styrregistreringshuvudet HRC via en FM-modula- tor l0 och en registreringsförstärkare ll. Man föredrar att registrera styrsignalen såsom en frekvensmodulerad signal för att underlätta styrsignalens reproducering och detektering i samtliga format. Trots att således bandhastigheten kan vara olika från format till format kan icke desto mindre den frek- vensmodulerade styrsignalen noggrant detekteras.

Ehuru det inte framgår av fig. 5 innefattar var och en av kod- ningskretsarna 3a-3h en datasynkroniserings~signalgenerator för alstring av den i fig. 2D och 2E visade datasynkronise- ringssignalen. Varje kodningskrets alstrar det bestämda syn- kroniseringsmönstret visat i fig. 2D och 2E. Vidare är varje kodningskrets anordnad att tillhandahålla blockadressen [B2BlB0] för identifiering av det bestämda block som är re- gistrerat i varje sektorintervall i varje dataspår. Denna blockadress härleds från exempelvis de tre minst signifikan- ta bitarna i kodningskretsens 5 30-bit-räknare. Sålunda kan denna 30-bit-räknare anses generera både sektoradressen och blockadressen. Således kan denna räknare stegas fram synkront med alstringen eller bildningen av varje datablock, som bil- das av kodningskretsarna 3a~3h. Sedan fyra datablock har alst- rats upprepar de två minst signifikanta bitarna i 30-bit-räk- naren sin cykel. Sedan åtta datablock har alstrats upprepas de tre minst signifikanta bitarna i 30-bit-räknaren. Det är således tydligt att de ovan nämnda block- och sektoradresserna alstras av denna 30-bit-räknare.

SJ- ~....-'......». 451 644 27 Av det ovanstående framgår att samma blockadress registreras för varje datablock som registreras i samma inbördes läge i ett sektorintervall i vart och ett av de olika dataspâren. Det första datablocket som registrerats i samtliga spårloberoende av formatetfinnehåller blockadressen (000), det andra data- blocket i vart och ett av dessa spår innehållerIoberoende av den bestämda kanal från vilken datablocket är härlettlblock- adressen [D01] och så vidare.

Det inses att den 30-bit-räknare som ingår i kodningskretsen 5 och som användes för att alstra sektor- och blockadresserna kan förändras stegvis med en klocksignal som matas till räkna- ren och som har en period, vilken är lika med en blockperiod och som är synkron med de digitala signaler vilka matas till ingàngarna 2a-2h. Således ökar sektoradresserna progressivt och likformigt från en sektor till den närmast följande. Al- ternativt kan sektoradresserna minska likformigt för successi- va sektorintervaller. _ 5* Ehuru det inte visas i figuren kan var och en av kodningskret- sarna 3a-3h även innefatta en betonings-identifieringsgenera- tor för alstring av betoningsidentifieríngssignalen FBlFB0.

Det inses att kodningskretsarnas tidskoppling är en funktion av det aktuellt använda formatet. Med hänsyn härtill kan var- je kodningskrets vara försedd med en lämplig tidskopplingsstyr- krets, som innefattar en inställbar klockgenerator. Funktionen eller driften av varje tidskopplingsstyrkrets styrs eller väx- las såsom gensvar på den till ingången 4a matade formatstyr- É signalen. Således erhålles rätt tidskoppling av den kodade di- gitaliserade informationen så att denna tidskoppling är konsis- tent med det valda formatet.

Fig. 6 visar ett blockschema på en reproduceringsapparat för reproducering av digitaliserad information från enskilda spår på registreringsmediet. Apparaten är kompatibel med vilket som helst av de olika format, vilka kan användas för att registrera 451 644 28 den nämnda informationen. Datareproduceringsapparaten innefat- tar reproduceringshuvuden HPl-HP8 anordnade att reproducera den digitaliserade informationen som har registrerats i da- taspåren TDI-TD8. Huvudena HPl-HP8 är kopplade till demodu- latorer l6a-l6h via avspelningsförstärkare l2a-l2h och klock- signalextraheringskretsar l4a-l4h. Varje klocksignalextrahe- ringskrets innefattar en faslåst slinga för alstring av en klocksignal av den önskade repetitionsfrekvensen och denna faslåsta slinga är synkroniserad med exempelvis bit-tidkopp- lings-frekvensen eller med fasen av de reproducerade digitala signalerna. Det synkroniseringsmönster som finnes registrerat i de enskilda dataspâren i början av varje datablock kan an- vändas för att synkronisera den faslâsta slingan. Således ex- traheras bit-tid-kopplingen eller klocksignalerna ur den data- information som reproduceras ur varje spår.

Varje demodulator är anordnad att vara kompatibel med den ak- tuella moduleringstyp som har använts för att registrera den digitaliserade informationen. Sålunda kan varje demodulator innefatta valbara demoduleringskretsar som är känsliga för en formatidentifieringssignal (t.ex. den som representeras av styrbitarna CO-C15 av den registrerade styrsignalen) för att välja den rätta demoduleringskretsen.

Demodulatorerna l6a-l6h är vardera kopplade till varsin in- gång av en multiplexor 21 via varsin tidbasfelkorrigerings- krets 22a-22h. Multiplexorn 21 styrs av en lämplig styrkrets 20 som är känslig för en avkodad formatidentifieringssignal för att fastställa de rätta switchsekvenserna för multiplex- orn. Utsignalerna från multiplexorn 21 leds till avkodare 24a- -24h vilka kan vara av den typ, som beskrives i de ovan nämn- da patentansökningarna och vilka är anordnade att avkoda t.ex. den föredragna korsinterfolierings-felkorrigerings-koden som har använts för att registrera den digitaliserade informatio- nen. Var och en av utsignalerna från avkodarna 24a-24h leds till varsin utgång 25a-25h i och för återvinning av de ur- sprungliga kanalerna CHl-CH8 med digitaliserad information. 451 644 29 Den i fig. 6 visade apparaten innefattar även en styrkanal, som är anordnad att återvinna styrsignalen (fig. 2B) vilken finnes registrerad i styrspåret TC. För detta ändamål inne- _ fattar styrkanalen ett styrreproduceringshuvud HPC som är :1 kopplat till en FM-demodulator 17 via en avspelningsförstär- kare 13 och en klocksignalextraheringskrets 15. Denna klock- signalextraherande krets kan vara likartad någon av de ovan beskrivna klocksignalextraherande kretsarna l4a-l4h. FM-dë- modulatorn är anordnad att demodulera styrsignalen, vilken frekvensmodulerades innan den registrerades. Denna demodule- rade styrsignal matas därefter till en feldetekteringskrets 18, t.ex. en CRC-kontrollkrets som på i och för sig känt sätt reagerar på det i styrsignalen ingående CRC-kodordet i och för detektering huruvida ett fel förekommer i styrsignalen.

Feldetekteringskretsen 18 detekterar huruvida styrordet'C0- -C15 i sektoradressen S0-S27 innehåller ett fel. Detekteras inget fel matas styrsignalen till en avkodare 19 vilken åter- vinner styrordet (Co-C15), sektoradressen och synkroniserings- âi mönstret i styrsignalen. Detekteras ett fel i den reproduce- rade styrsignalen användes ett omedelbart föregående styrord, vilket har lagrats för det fall att den närmast efterföljande styrsignalen skulle vara felbehäftad. För detta ändamål kan en fördröjningskrets, vars tidsfördröjning är lika med ett sektor- intervall, finnas anordnad i exempelvis avkodaren 19.

Det återvunna styrordet (CO-C15) matas till styrketsen 20 för att fastställa det bestämda switcharrangemanget för multiplex- É 1'TDs reproducerade informationen återomfördelas eller fördelas till- orn 2l med vilket den digitaliserade, ur dataspåren TD -sa *gå-h baka till de rätta kanalerna. Detta styrord matas även till av- kodare 24a-24h för val av det avkodningsschema som är kompati- belt med det bestämda kodningsschema som användes vid re- gistrering av den digitaliserade informationen. Beroende på det antal spår per kanal som har använts för registrering kan tidkopplingsstyrningen av avkodarna för att vara kompatibelt med detta antal. Antalet spår per kanal anges givetvis av'åt- minstone styrbitarna C9-C11. Även samplingsidentifieringsdata 451 644 ingående i bitarna C12-C15 kan användas av ej visade kretsar för digital~till-analog-omvandling i och för återvinning av den analoga originalsignalen i varje kanal.

Den i fig. 6 visade reproduceringsapparaten âtervinner före- trädesvis den digitaliserade originalinformationen som där- efter matas till en lämplig omvandlingskrets, som omvandlar de digitala signalerna tillbaka till deras ursprungliga ana- loga form. Om den visade apparaten exempelvis användes såsom en så kallad PCM-audioregistreringsapparat föreligger den di- gitaliserade informationen på utgångarna från avkodarna 24a- -24h i form av PCM-signaler. Varje PCM-signal omvandlas till en motsvarande analog nivå i och för återställande av den analoga originalaudiosignalen.

Avkodaren l9 återvinner även styrsynkroniseringssignalen (fig. 2A) och sektoradressen S0-S27 vilka ingår i varje re- producerad styrsignal. Denna styrsynkroniseringssignal, vil- ken har en repetitionsfrekvens som är bestämd av sektorinter- vallet, matas till en servokrets till bandets drivrulle för att utöva styrning av denna drivrulle så att registrerings- bandet drives likformigt under reproduceringsoperationen. Sek- toradressen används för att identifiera ett bestämt sektorin- tervall i vilket ett önskat datablock finnes registrerat för att därmed medge precis access till intrycknings- och uttryck- ningspunkterna för en redigeringsoperation. Sektoradressen kan även användas för att lokalisera önskvärd datainformation som finns registrerad i ett eller flera av dataspåren TDl-TD8. Så- som kommer att beskrivas närmare nedan används sektoradressen för att detektera en redigeringspunkt, t.ex. en klippunkt, på registreringsmediet.

Var och en av tidbasfelkorrigeringskretsarna 22a-22h är anord- nade att korrigera tidbasfel som kan introduceras i ett eller flera dataspâr under reproducering. Sådana tidbasfel kan t.ex. bero på bandgitter, utvidgning (eller hopdragning) av bandet sedan datainformation har registrerats på detta, eller en 451 644 störning i det normalt synkrona förhållandet mellan data- och styrspâren beroende på t.ex. redigering av endast en ka- nal (eller av flera men inte alla kanaler). Varje tidbasfel- korrigeringskrets innefattar företrädesvis en adresserbar minnesanordning, t,ex. ett random-access-minne (RAM) som har en kapacitet vilken är åtminstone lika med ett sektor- intervall (dvs. fyra datablock) och som helst har minneskapa- citet som räcker till för att rymma de största förväntade tid- basvariationerna. Vanligen räcker det om minnet har en kapaci- tet som är tillräcklig för lagring av åtta datablock. varje aatablock skrives in i RAM-minnet av en enskild tidbas- felkorrigeringskrets ord för ord såsom gensvar på den ur den reproducerade signalen härledda, extraherade klocksignalen. På samma sätt som i konventionella tidbasfelkorrigeringskretsar skrives den reproducerade datan in i RAM-minnet synkront med de tidbasvariationer som kan förekomma i den reproducerade sig- nalerna. Tidbasfelkorrigeringskretsarna är gemensamt anslutna till en läsklockingång 23 till vilken matas en läsklocksignal med fast referensfrekvens. Således läses varje datablock från RAM-minnet med en konstant referensfrekvens varigenom data- blocken befrias från tidbasvariationer som kan förekomma under reproduceringen.

Det bestämda läget i RAM-minnet (i tidbasfelkorrigeringskret- sen) i vilket ett demodulerat datablock skrives in är en funk- tion av den i detta datablock ingående blockadressen CB2BlBó].

Om grava tidbasfel förekommer, t.ex. sådana som orsakas av redigering, kan de i det redigerade spåret registrerade data- blocken skeva i förhållande till de övriga spåren och i syn- nerhet i förhållande till styrspåret TC. Denna skevning elimi- neras emellertid med tidbasfelkorrigeringskretsarna 22a-22h. 2 i blockad- ressen och den minst signifikanta biten S0 i sektoradressen medger skrivning av varje skevande datablock på rätt plats i RAM-minnet förutsatt att denna skevning är mindre än ett helt Koincidens mellan den mest signifikanta biten B sektorintervall. 451 644 Såsom beskrivits ovan matas de från tidbasfelkorrigeringskret- sarna 22a-22h lästa datablocken till multiplexorn 21 som åter- vinner varje kanal med digitaliserad information ur de en- skilda dataspår i vilka dessa kanaler registrerades. Om ex- empelvis den digitaliserade informationen har registrerats i formatet A så matar multiplexorn 21 de successiva datablock som denna mottager från tidbasfelkorrigeringskretsarna 22a- -22h (vilka datablock härleds ur dataspâren TDl-TD8) till av- kodarna 24a-24h. Om den digitaliserade informationen har re- gistrerats i formatet B så matar multiplexorn 2l de successi- va datablocken, vilka denna mottager från tidbasfelkorrige- ringskretsarna 22a och 22e, till avkodaren 24a. De datablock som multiplexorn 21 mottager från tidbasfelkorrigeringskret- sarna 22b och 22f matas till avkodaren 24b etc. Om den digi- taliserade informationen har registrerats i formatet C matar multiplexorn 21 de successiva datablock som den mottager från tidbasfelkorrigeringskretsarna 22a, 22e, 2Zc och 22g till av- kodaren 24 medan de successiva datablock, som den mottager från tidbasfelkorrigeringskretsarna 22b, 22f, 22d och 22h till avkodaren 24b. Multiplexorn kan vara av en konstruktion, som är komplementär till den för den i fig. 5 visade demultiplex- orn 6.

Avkodarna innefattar CRC-kontrollkretsar för detektering av om ett fel förekommer i något av de till dessa matade data- blocken (vilken detektering sker med användande av konventio- nell CRC-kontrollteknik). De-interfolieringskretsarna deinter- folierar de digitala ord som tillsammans bildar de enskilda datablocken. Felkorrigeringskretsarna korrigerar fel som kan förekomma i de deïnterfolierade orden (genom att på känt sätt utnyttja Q- och P-paritetsorden) och interpoleringskretsarna kompenserar eller döljer de fel som inte är korrigerbara (ge- nom att utnyttja interpoleringsförfaranden av det slag som be- skrives i de ovan nämnda patentansökningarna). De resulteran- de dataorden på utgángarna 25a-25h kan vara PCM-audiosignaler som omvandlas till analog form med hjälp av icke visade digi- tal-till-analog-omvandlare som är anslutna till dessa utgångar. »www 451 644 .f- Såsom omnämnts ovan används sektoradressen S0-S27 för att de- tektera förekomst av en klippunkt på registreringsmediet. Om registreringsmediet är ett magnetband inses att två separata band i likhet med konventionell analog audioinspelningsteknik kan skarvas eller sammanfogas på så sätt att informationen som finns registrerad på det ena bandet följs av den informa- tion som finns på det tidigare inspelade andra bandet. Sådan skarvredigering kan med fördel användas vid digitala audio- registreringar och den föreliggande uppfinningen tillhandahål- ler en relativt enkel men ända noggrann anordning med vars hjälp läget för klippunkten mellan de två banden kan lokalise- ras. När denna klippunkt väl en gång har bestämts kan en täm- ligen jämn övergång mellan informationen som finns registrerad på de båda banden erhållas. Detta finns beskrivet i de ovan nämnda patentansökningarna ll6 401 och 195 625. Företrädesvis innefattar avkodaren 19 en apparat med vars hjälp klippunkten detekteras. En utföringsform av denna apparat visas i blocksche- mat i fig; 7.

Den visade klippunktsdetektorn innefattar en adresseparator 26, en förinställbar räknare 28, en komparator 27, en fördröj- ningskrets 36 och en koincidensdetektor eller OCH-grind Q7.

Adresseparatorn 26 mottager den från styrspåret med hjälp av avspelningshuvudet HPC reproducerade styrsignalen, som har demodulerats i demodulatorn 17 och utsatts för feldetektering i CRC-kontrollkretsen 18. Adresseparatorn kan innefatta kon- ventionella grindkretsar för separering av sektoradressen (här även kallad adressignalen) S0-S27 ur den reproducerade styrsig- nalen. Exempelvis kan dessa grindkretsar aktiveras i ett på' förhand bestämt ögonblick räknat från detekteringen av det i början av styrsignalen liggande synkroniseringsmönstret. Den separerade adressignalen kan matas till andra icke visade kret- sar för att åstadkomma andra funktioner och denna separerade I adressignal matas även till komparatorn 27 och till räknaren 28.

Räknaren 28 är en förinställbar räknare som har en ingång, en __.....;_._.. 451 644 I 1,! klockingång, en laddningsingång samt utgångar. Ingången till räknaren 28 mottager den separerade adressignalen och räkna- ren är anordnad att förinställas eller laddas med denna ad- ressignal såsom gensvar på en laddningssignal vilken matas till dess laddningsingâng. Som framgår av figuren är räknarens 28 laddningsingång ansluten till utgången av OCH-grinden 37 för ett nedan närmare beskrivet ändamål.

Klockingången till räknaren 28 är ansluten till en källa 29 med klocksignaler. Dessa klocksignaler är t.ex. härledda från klocksignalextraheringskretsen 15 i fig. 6. Således matas klockingângen med klockpulser vars repetitionsfrekvens är li- ka med den frekvens med vilken varje sektorintervall repro- duceras från magnetbandet. Räknarens 28 räkneställning är an- ordnad att stegas fram med en enhet såsom gensvar på varje vid klockingången mottagen klockpuls. Dessa klockpulser matas även till fördröjningskretsen 36.

Räknarens 28 utgångar är anslutna till komparatorn 27. Denna komparator är anordnad att jämföra den separerade adressigna- len, vilken för varje sektorintervall reproduceras från mag- netbandet, med räknarens 28 räkneställning. Såsom kommer att beskrivas närmare nedan motsvarar räknarens 28 räkneställning en "förutsägbar" adress, dvs. den adress som förväntas bli re- producerad från magnetbandet varje sektorintervall. Kompara- torn 27 avger en utsignal i det fall den reproducerade adress- signalen skiljer sig från den förutsägbara eller förväntade adressignalen. I syfte att underlätta den följande framställ- ningen antages att denna utsignal från komparatorn är en binär "l".

Utsignalen från komparatorn 27 går till fördröjningskretsen 36 via en OCH-grind 35. Denna OCH-grind har en annan ingång, som är ansluten till en ingång 33 via en inverterande krets 34. Ingången 33 är anordnad att mottaga en binär "O" i det fall CRC-kontrollkretsen 18 (fig. 6) detekterar frånvaro av ett fel i den reproducerade styrsignalen. I det fall ett fel detekteras n. 451 644 matas en binär "l" till ingången 33. Medelst den inverterande kretsen 34 iståndsättes OCH-grinden 35 endast i det fall den reproducerade styrsignalen är felfri. Det inses att i frånva- ro av ett detekterat fel i styrsignalen kan den reproducerade adressignalen antagas vara korrekt.

Fördröjningskretsen 36 är anordnad att ge utsignalen från kom- paratorn 27 en förutbestämd fördröjning. Denna utsignal släpps fram till komparatorn 27 när OCH-grinden 35 är istândsatt. Den fördröjning som den nämnda utsignalen får i fördröjningskret- sen 36 är lika med perioden mellan successiva reproducerade adressignaler. Det är således tydligt att fördröjningskretsen 36 ger utsignalen från komparatorn 27 en fördröjning som är li- ka med ett sektorintervall. Såsom kommer att beskrivas närma- re nedan representerar komparatorns 27 utgångssignal en diskon- tinuitet i den reproducerade adressignalen. Denna diskontinui- tet antyder förekomst av en klippunkt. Fördröjningskretsen 36 lagrar således en indikering på förekomst av en klippunkt och denna indikering lagras under en tid som är lika med ett sek- torintervall. Fördröjningskretsen 36 kan exempelvis konstrue- ras såsom ett skiftregister, en fördröjningsledning eller nå- gon annan konventionell fördröjningskrets.

Utgångssignalen från fördröjningskretsen 36 respektive från OCH-grinden 35 kopplas till varsin ingång av OCH-grinden 37.

OCH-grinden 37 fungerar så att den avger en klippunktsindike- ring i det fall den fördröjda utsignalen från komparatorn 27 respektive den icke fördröjda utgångssignalen från denna kom- parator sammanfaller med varandra. Det är tydligt att denna klippunktindikering avges endast om två successiva reproduce- rade adressignaler skiljer sig från två successiva förutseba- ra adressignaler. Därigenom undvikes för tidig indikering av en klippunkt i det fall en falsk adressignal reproduceras el- ler en falsk förutsebar adressignal alstras även om CRC-kon- trollkretsen skulle missa att detektera ett fel i den repro- ducerade styrsignalen. Alternativt kan vilket önskat antal successiva skillnadsjämförelser mellan de reproducerade och förutsebara adressignalerna användas för att förhindra falsk än? 451 644 36 indikering av klippunkten.

Fig. 7 visar att räknarens 28 utgångar är anslutna till styrregistreringshuvudet HR'C via en fördröjningskrets 30, en switchkrets 31 och en inspelningsförstärkare 32. För- dröjningskretsen 30 kan ha samma konstruktion som fördröj- ningskretsen 36 och fördröjer den förutsebara, av räknaren 28 bildade, adressignalen med en tid som är lika med ett sek- torintervall. I det fall den förutsebara adressignalen skulle vara registrerad i styrspåret, vilket är fallet när en "ass- emble“-redigering verkställes aktiveras switchkretsen 31 så att den kopplar den fördröjda förutsebara adressignalen till styrregistreringshuvudet.

Funktionssättet för klippunktsdetektorn i fig. 7 kommer nu att beskrivas. När magnetbandet drives framåt i apparatens reproduceringsmod reproduceras den i styrspåret TC registre- rade styrsignalen med avspelningshuvudet HPC visat i fig. 6.

Klockpulser alstras av klockextraheringskretsen l5 och dessa klockpulser synkroniseras med den frekvens med vilken varje sektorintervall reproduceras. Såsom omnämnts ovan kan dessa klockpulser vara synkroniserade med det synkroniseringsmöns- ter som föregår varje styrsignal. Detta synkroniseringsmöns- ter visas i fig. 2B. Klockpulserna matas till klockingângen 29 och kopplas således till klockingången på räknaren 28 och till fördröjningskretsen 36.

Antag att den reproducerade styrsignalen är i huvudsak felfri.

Således detekterar CRC-kontrollkretsen 18 frånvaro av ett fel i den styrsignal som reproduceras under upprepade sektorinter- valler. Följden blir att CRC-kontrollkretsen matar en binär "O" till ingången 33. Denna binära "O" inverteras i den in- verterande kretsen 34 och iståndsätter OCH-grinden 35.

Den reproducerade styrsignalen matas dessutom till adressepa- ratorn 26 och den reproducerade, i denna styrsignal ingående adressignalen separeras från adressignalen och matas till kom- 93-5 451 644 37 paratorn 27.

Antag att en initial eller första reproducerad adressignal tidigare har laddats i räknaren 28. Sålunda har denna räkna- re förinställts med denna reproducerade adressignal. Efter hand som varje efterföljande sektorintervall reproduceras ökas denna förinställda räkneställning med de klockpulser som från klockingângen 29 matas till räknarens klockingâng. Antag att räknaren 28 till en början har förinställts med en initi- al adressignal som svarar mot adress 65 i det ögonblick när adress 65 reproduceras från magnetbandet. När därefter nästa sektorintervall reproduceras stegas räknarens 28 räkneställ- ning fram till den förutsägbara adressen 66. När det nästföl- jande sektorintervallet reproduceras ökas den förutsägbara adressen till adress 67. Denna framstegning fortsätter efter hand som varje återkommande sektorintervall reproduceras.

Man kan förvänta att den förutsägbara adressen, som stegas sfi fram från ett reproducerat sektorintervall till det närmast följande, skall vara lika med den adressignal som reproduceras under dessa sektorintervaller. När således den förinställda adressen i räknaren 28 stegas till adress 66 kommer den ad- ress som reproduceras från magnetbandet även att vara adress 66. Således avger komparatorn 27 en binär "O", vilken indike- rar denna jämförelse. När därefter nästföljande sektorintervall reproduceras stegas räknaren 27 fram och alstrar adress 67 och den reproducerade adressen kommer även att vara adress 67, vil- ket får till följd att komparatorn 27 avger ännu en binär "O".

Efter hand som varje successivt sektorintervall reproduceras kan således förväntas att den från magnetbandet reproducerade adressignalen skall vara lika med den förutsägbara, av räkna- ren 28 alstrade adressignalen.

Antag nu att en klippunkt kommer på magnetbandet. De konseku- tiva adresser vilka.Begistrerêtsuppströms denna klippunkt skil- jer sig i allmänhet avsevärt från de konsekutiva adresserna som finns registrerade nedströms klippunkten. Således före- 451 644 38 kommer en diskontinuitet över klippunkten. I anslutning till det ovanstående numeriska exemplet kan antagas att den sista adressen, som finnes registrerad omedelbart uppströms klipp- punkten, är adress 75 och att den nästföljande adressen, som finnes registrerad omedelbart nedströms klippunkten, är t.ex. adress 160. När adressen 75 reproduceras från magnetbandet kan man förvänta att denna vid jämförelse kommer att överensstäm- ma med den förutsägbara adressen 75, som alstrats av räknaren 28 på det ovan beskrivna sättet. När därefter den nästföljande adressen 160 reproduceras kommer räknaren 28 att ha stegats fram till den förutsägbara adressen 76. Komparatorn 27 detek- terar nu en skillnad mellan den reproducerade adressen och den förutsägbara adressen och alstrar en binär "l". Om OCH-grinden 35 är i ståndsatt (dvs. den från magnetbandet då reproducerade styrsignalen är felfri) kommer den från komparatorn 27 avgivna binära “l":an att gå genom OCH-grinden 35 såsom en klippunkts- indikeringssignal. Denna klippunktsindikeringssignal går till fördröjningskretsen 36 där den lagras eller fördröjs under en tid som är lika lång som den tid som erfordras för att repro- ducera ett sektorintervall från magnetbandet.

När det nästföljande sektorintervallet framställes stegas räk- naren 28 fram och avger den förutsägbara adressen 77. Den ad- ressignal som-reproduceras från magnetbandet under detta in- tervall är emellertid adress 161. Således detekterar kompara- torn 27 skillnaden mellan de reproducerade och förutsägbara adressignalerna och avger ännu en binär "l". I detta ögonblick kommer den föregående binära "l":an, som anger en klippunkt- indikeringssignal och som har matats till fördröjningskret- sen 36 att avges på utgången från denna fördröjningskrets 36 och den kommer att sammanfalla eller koincidera med den av komparatorn nu avgivna binära “l":an som representerar en klippunktindikering. OCH-grinden 37 avkänner denna koincidens och matar en klippunktssignal i form av en binär "l" till ut- gången 38. Denna klippunktssignal användes även som en "ladd- nings"-signal och leds till laddningsingången på räknaren 28, varvid räknaren bringas att laddas eller förinställas med den 451 644 39 vid sin ingång nu föreliggande reproducerade adressignalen.

Sålunda förinställes räknaren 28 med adressen 161. När näst- följande sektorintervall reproduceras från magnetbandet ökas räknarens 28 räkneställning så att den nu anger den förutsäg- bara adressen 162 och den adressignal som då reproduceras från magnetbandet kommer även att vara adress 162. Därefter uppre- par sig de ovanstående operationerna inklusive jämförelsen mel- lan de reproducerade och förutsägbara adressignalerna.

Den i fig. 7 visade apparaten kan även registrera nya adress- signaler på magnetbandet. Vid t.ex. "assemble"-redigering då ny information registreras efter tidigare registrerad informa- tion kan de successiva förutsägbara adresserna, vilka alstras av räknaren 28, registreras i motsvarande sektorintervaller i förening med den nyregistrerade informationen genom att helt enkelt sluta omkopplaren 31. Den till ett sektorintervall upp- gående fördröjningen som fördröjningskretsen 30 tillhandahål- få? ler tjänar till att säkerställa att rätt adressignal registre- ras i rätt sektorintervall. Oaktat detta åtföljs denna re- gistrering av sektoradressen av registreringen av synkronise- ringssignalen och av styrordet enligt fig. 2B. Det inses att den apparat med vilken denna styrsignal kan registreras är likartad den som ingår i kodaren 5 (fig. 5).

I den i fig. 7 visade apparaten erhålles detekteringen av klippunkten vid utgången 38 sedan två successiva reproducera- de adressignaler har skilt sig från två successiva förutbe- stämda adressignaler. Alternativt kan denna klippunktsdetek- teringssignal bildas efter vilket förutbestämt antal reprodu- Ei cerade adressignaler som helst vilka har avkänts och visat fl sig skilja sig från sina förutsebara adressignaler. Man före- drar att avkänna åtminstone två successiva dispariteter mellan de reproducerade och förutsägbara adressignalerna för att i största möjliga utsträckning begränsa en felaktig eller falsk klippunktsdetektering.

I den utföringsform adressignalen har i fig. 2B förutsättes att adressen representeras såsom ett ord på 28 bitar. Det in- 451 644 40 ses därför att om en klippunkt förekommer är sannolikheten mycket låg för att två successiva adressignaler ligger intill varandra, dvs. att de skiljer sig med en enhet. Därför och med hänsyn till denna låga sannolikhet kan komparatorn 27 och räk- naren 28 förenklas så att kapaciteten är mindre än 28 bitar.

Ett förutbestämt antal bitar av lägre ordning i den reprodu- cerade adressen kan därför undersökas och jämföras med ett mot- svarande antal bitar som bildar den förutsägbara adressen i syfte att bestämma en diskontinuitet i den reproducerade ad- ressen och därmed indikera förekomst av en klippunkt. Genom att vidare istândsätta OCH-grinden 35 endast när den reprodu- cerade styrsignalen har bestämts vara felfri reduceras avse- värt sannolikheten att en felaktig avkänning sker av en dis- kontinuitet i den reproducerade adressignalen, t.ex. på grund av ett fel i adressignalen.

I fig. 8 visas en annan utföringsform av klippunktdetektorn i enlighet med föreliggande uppfinning. I denna utföringsform “ö detekteras den klippunkt, som àtskiljer successiva adressig- naler uppströms klippunkten från successiva adressignaler nedströms densamma. Mot varandra svarande enheter i de i fig. 7 och 8 visade utföringsformerna anges med samma hänvisnings- siffror. Utföringsformen enligt fig. 8 skiljer sig från den i fig. 7 genom förekomsten av en fördröjningskrets 39, en adderare 40, en komparator 41 och en inverterare 42. Fördröj- ningskretsen 39 kan vara likartad den ovan beskrivna fördröj- ningskretsen 36 och den är kopplad till adressepareringskret- sen 26 för att fördröja den reproducerade adressignalen med ett sektorintervall. Fördröjningskretsens 39 utgång är kopp- lad till enaååerfife40, som är anordnad att stega fram den fördröjda, reproducerade adressignalen med en enhet. Addera- rens 40 utgång är kopplad till ena ingången av en komparator 41 vars andra ingång är ansluten till adressepareringskretsen 26 för att jämföra den reproducerade adressignalen med den framstegade, fördröjda adressignalen. Det inses att den fram- stegade, fördröjda adressignalen på adderarens 40 utgång rep- n resenterar den nästföljande förväntade adressen som skall 451 644 41 reproduceras från magnetbandet.

Komparatorn 41 är anordnad att avge en binär "O" när den repro- ducerade adressignalen är lika med den förväntade adressigna- len och den är anordnad att avge en binär "l" när dessa adress- signaler skiljer sig från varandra. Inverteraren 42 inverterar utsignalen från komparatorn 41 och matar denna inverterade ut- gângssignal till en ingång på OCH-grinden 35. OCH-grinden 35 innefattar en annan ingång, som är ansluten till komparatorns 27 utgång på samma sätt som i utföringsformen enligt fig. 7.

OCH-grinden 35 har en tillkommande ingång som är ansluten till ingången 33 via den inverterande kretsen 34 för att mottaga en iståndsättningssignal när CRC-kontrollkretsen 18 (fig. 6) de- tekterar att den reproducerade styrsignalen inte innehåller något fel.

Komparatorn 27 och räknaren 28 fungerar på samma sätt som be- skrivits ovan. Således laddas eller förinställes räknaren 28 med en initial adressignal och denna förinställda adress ste- gas därefter fram synkront med reproduceringen av successiva sektorintervaller i och för alstring av successiva förutsäg- bara adressignaler. Komparatorn 27 jämför varje reproducerad adressignal med en förutsägbar adressignal för att detektera om en diskontinuitet förekommer i den från magnetbandet re- producerade adressignalen. I det fall en sådan diskontinuitet förekommer, varvid den reproducerade adressignalen skiljer sig från den förutsägbara, avger komparatorn 27 en binär "l" till OCH-grinden 35.

Fördröjningskretsen 39 och adderaren 40 samverkar för att alstra en nästföljande förväntad adressignal vilken beror på den adressignal som har reproducerats från magnetbandet. I anslut- ning till det tidigare diskuterade numeriska exemplet kommer adress 66, som reproduceras från magnetbandet, att fördröjasp med ett sektorintervall i fördröjningskretsen 39 och därefter stegas fram till adress 67 av adderaren 40. Denna fördröjda framstegade adressignal matas till komparatorn 41 samtidigt 451 644 42 som den nästföljande adressignalen reproduceras från magnet-_ bandet. Man kan förvänta att denna nästföljande, reproducera- de adressignal skall vara adress 67. Eftersom denna reprodu- cerade adressignal jämförs med den nästföljande förväntade adressignalen från adderarens 40 utgång kommer komparatorn 41 att avge en binär "0“, vilken inverteras i den inverterande kretsen 42 och iståndsätter OCH-grinden 35.

Den reproducerade adressen 67 fördröjes i fördröjningskretsen 39 och stegas fram av adderaren 40 för att bilda nästföljande förväntade adress 68. Om den nästföljande reproducerade adress- signalen är lika med adressen 68 avger komparatorn 41 ånyo en binär "O" för iståndsättning av OCH-grinden 35.

Således avger komparatorn 41 en binär "O" eftersom den repro- ducerade adressignalen är lika med den nästföljande förvänta- de adressignalen och komparatorn 27 avger även en binär "O" eftersom den reproducerade adressignalen är lika med den för- utsägbara, av räknaren 28 alstrade adressignalen. Denna binä- ra "O" som bildas av komparatorn 27 utnyttjas för att hindra OCH-grinden 35 att alstra klippunktdetekteringssignalen.

Om man nu i likhet med ovanstående exempel antar att adress 75 nu reproduceras från magnetbandet kommer, när denna adress- signal reproduceras, den förutsägbara, av räknaren 28 alstrade, adressen även att vara lika med 75. Eftersom den omedelbart föregående adressen var adress 74 kommer den nästföljande för- väntade adressen, som alstras av adderaren 40, likaledes att vara adress 75. Således avger båda komparatorerna 27 och 41 binära "O":or. Den nästföljande adress som reproduceras från magnetbandet antages vara adress l60, som befinner sig omedel- bart nedströms klippunktenf När denna adress reproduceras är den förutsägbara, av räknaren 28 alstrade adressen lika med adress 76 och den nästföljande förväntade adressen, som alst- ras av adderaren 40, är även lika med adress 76. Eftersom den adressignal som reproduceras från magnetbandet nu inte är li- ka med den förutsägbara adressen och inte heller lika med den ~.- 4"... 'funktionen att avkänna konsekutiva adresser. Komparatorn 27 451 644 43 nästföljande förväntade adressen avger båda komparatorerna 27 och 41 binära "l":or. Den inverterande kretsen 42 inverterar den binära "l" och hindrar vid detta tillfälle OCH-grinden 35 att alstra klippunktsdetekteringssignalen.

Den adressignal som reproduceras från magnetbandet i nästföl- jande sektorintervall antages vara adress 161. Den föregående adressen 160 har fördröjts i fördröjningskretsen 39 och av ad- deraren 40 stegats fram för att bilda den nästföljande förvän- tade adressen l6l. Således är den aktuellt reproducerade ad- ressignalen lika med den nästföljande förväntade adressigna- len. Komparatorn 41 avger således ånyo en binär "O". Den av räknaren 28 förutsägbara adressignalen är emellertid lika med adress 77. Eftersom den reproducerade adressen 161 skiljer sig från denna förutsägbara adress avger komparatorn 27 en binär "l" till OCHgrinden 35. OCH-grinden 35 har nu en binär "l" på var och en av ingângarna och avger därför klippunktsdetekte- ringssignalen vid utgången 38. *ä Av ovanstående beskrivning av funktionen av den i fig. 8 visa- de utföringsformen inses att kombinationen av fördröjningskret- sen 39, adderaren 40 och komparatorn 41 samverkar med kompara- torn 27 för att säkerställa att tvâ successiva dispariteter mellan de reproducerade och förutsägbara adressignalerna mås- te detekteras och att dessutom de adressignaler som reproduce- ras efter den avkända diskontinuiteten måste vara konsekutiva adresser för att en klippunktdetekteringssignal skall bildas.

Fördröjningskretsen 39, adderaren 40 och komparatorn 41 har och räknaren 28 har funktionen att avkänna diskontinuiteter i den reproducerade adressignalen. När således en diskontinuitet avkännes alstras klippunktdetekteringssignalen om de adresser som följer på den avkända diskontinuiteten är konsekutiva.

Inträffandet av en klippunkt indikeras således om en diskon- tinuitet i de reproducerade adressignalerna åtföljes av likfor- migt ökande signaler.

De ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen kan på många 451 644 44 sätt modifieras och varieras inom ramen för uppfinningens grundtanke. \ _ \ E 'é-»ê ......1-.L.. . vr

Claims (15)

451 644 4%' PATENTKRAV

1. l. Sätt att detektera en redigeringspunkt på ett registreringsmedium på vilket i åtminstone ett dataspår det finns registrerat datainformation och på vilket i ett styrspår det finns registrerat en periodisk styrsignal, som innehåller en adressignal för identifiering av successiva intervaller på registreringsmediet, vilken nämnda datainformation finns registrerad i successiva av de nämnda successiva intervallerna och vilken adressignal normalt framstegas från ett intervall till det nästföljande, vilket sätt innebär reproducering av adressignalen, k ä n n e t e c k n a t av detektering av den reproducerade adressignalen (28LD), alstring (20, 29) av successiva förutsägbara adressignaler med start vid den nämnda reproducerade adressignalen, vilka förutsägbara adressignaler indikerar de adresser de efterföljande successiva intervallerna förväntas ha, samt avkänning (27, 35, 36, 37) av när en i ett intervall reproducerad adressignal skiljer sig från den förutsägbara adressignalen som alstrats för detta intervall, varigenom således detektering sker av att det förekommer en redigeringspunkt.

2. Sätt enligt krav 1, varvid alstringen av successíva förutsägbara adressignaler kännetecknas av framstegning (29) av den detekerade adressignalen från ett reproducerat intervall till det närmast följande.

3. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att ínträffandet av en redigeringspunkt detekteras genom avkänning (27) när två successiva, reproducerade adressignaler skiljer sig från två sucessiva förutsägbara adressignaler (36, 37).

4. Sätt enligt krav 1, varvid detekteringen av en första adressignal kännetecknas av laddning av den från "namn". 451 644 Uk registreringsmediet reproducerade adressignalen i en räknare (27) när en reproducerad adressignal skiljer sig från en förutsägbar adressignal.

5. Sätt enligt krav 4, varvid alstríngen av successiva förutsägbara adressignaler kännetecknas av alstring av tidkopplingspulser (29) synkront med de från registreringsmediet reproducerade intervallerna samt framstegning av räknaren (28) med nämnda tidkopplingspulser.

6. Apparat för avkänning av en redigeringspunkt på ett registreringsmedium (l) på vilket i åtminstone ett spår (TC) det finns registrerat digitaliserad information och på vilket i ett styrspâr det finns registrerat en periodisk styrsignal, som innehåller en adressignal, vilken normalt framstegas likformigt i periodiska intervaller, vilken apparat innefattar ett avspelningshuvud (HP) för reproducering av adress- signalerna, k ä n n e t e c k n a d av en elektrisk krets (28) som är känslig för en av de reproducerade adressignalerna för att alstra en förutsägbar adressignal, som startar vid den nämnda adressignalen och som representerar den adressignal som förväntas bli reproducerad under de efterföljande intervallerna, samt en indikator (27, 35, 36, 37) för framställning av en indikering när den reproducerade adressignalen skiljer sig från den förutsebara adressignalen, varvid förekomst av en redigeringspunkt avkänns.

7. Apparat enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att den elektriska kretsen innefattar en räknare (28) som laddas med en förutbestämd reproducerad adressignal och som framstegas synkront med varje reproducerat intervall.

8. Apparat enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att den förutbestämda reproducerade adressignalen är den första adressignal som reproduceras från registreringsmediet. fy 451 644 41-

9. Apparat enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att den förutbestämda reproducerade adressignalen är den reproducerade adressignal som skiljer sig från den förutsägbara adressignalen.

10. Apparat enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att indikatorn innefattar en avkännare (36, 37, 39, 40, 41) för avkänning av inträffandet av en redigeringspunkt när två från registreringsmediet reproducerade successiva adressignaler skiljer sig från den förutsägbara adresssignalen.

11. ll. Apparat enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att avkännaren innefattar en fördröjningskrets (36) för fördröjning av indikationen med ett intervall, samt en koincidenskrets (37) för avkänning av koincidens av den fördröjda indikationen med en omedelbart efterföljande indikation för att därvid avkänna förekomst av redigeringspunkten.

12. l2. Apparat enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att indikatorn innefattar en fördröjningskrets (39) för fördröjning av den reproducerade adressignalen med ett intervall, en krets (40) för framstegning av den fördröjda reproducerade adressignalen i och för bildning av en nästföljande förväntad adressignal, en första komparator (41) för jämförelse av den nästföljande förväntade adressignalen med den reproducerade adressignalen i och för indikering när den reproducerade adressignalen svarar mot den nästföljande förväntade adressignalen, en andra komparator (27) för jämförelse av den förutsägbara adressignalen med den reproducerade adressignalen för att índikera när den reproducerade adressignalen skiljer sig från den förutsägbara adressignalen, samt en avkännare (42, 35) för avkänning av redigeringspunkten när den reproducerade adressignalen svarar mot den nästföljande förväntade adressignalen men skiljer sig från den förutsägbara adressignalen. 451 644 48

13. Apparat enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att avkännaren för avkänníng av redigeringspunkten är en grind (35) som är känlíg för inträffandet av nämnda indikationer, som de första och andra komparatorerna (41, 27) framställer.

14. Apparat enligt krav 6, varvid registreringsmediet har en feldetekteringskod i styrspåret, k ä n n e t e c k n a d av en feldetektor (18) för detektering av om den reproducerade styrsignalen är fri från fel, och ett adresseparatororgan för separering av adressignalen ur den reproducerade styrsignalen, vilken indikator (27, 35, 36, 37) anger förekomst av en redigeringspunkt om den reproducerade styrsignalen är fri från ett fel.

15. Apparat enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av en omkopplare (31) som träder i funktion selektivt för att registrera den förutsägbara adressignalen i styrspåret. m: