SE414795B - Griparskyttel - Google Patents

Description

73nss77-4 nämnda amerikanska patentskrifter beskrivna griparskytteln så, att man erhåller en mera noggrann kontroll av inslagstrådens längd, en bättre kontrollerad bana för skytteln under slaget samt en bättre kontroll av skytteln vid slutet av slaget. Des- sa förbättringar erhålls genom utformning av en ny skyttel, i vilken en del av inslagstråden införs pneumatiskt. Det för den nya griparskytteln kännetecknande framgår av följande patentkrav l. En utkastnings- och mottagningsanordning för skytteln beskrivs i svenska patentansökningen 7702134-3 och en pneumatisk mekanism för införing av en inslagstråd i varp- skälet från en-utanför detta placerad förpackning beskrivs i svenska patentansökningen 7702135-0.

Uppfinningen beskrivs närmare under hänvisning till bifo- gade ritningar, där fig. l visar en planvy av en vävstol utnytt- jande en skyttel enligt uppfinningen, fig. 2 visar en längd- sektion genom en skyttel enligt uppfinningen, fig. 3 visar en vertikal sektion längs linjen III-III i fig. 2, fig. 4 visar en slagbom med kombinerad skyttelstyrning och vävsked i en sektion längs linjen IV-IV i fig. 1 och fig. 5 visar ett fler- tal med skyttelstyrningar utformade vävskedständer samt skyt- teln i en vertikalsektion längs linjen V-V i fig. 4.

Den i fig. l visade, generellt med 20 betecknade vävstolen innehåller vanliga ramdelar 22, en varpbom 24, en tygbom 26 samt skaft 28, som drivs av en ej visad skälbildningsmekanism av vanlig typ, exempelvis en skaftmaskin. Ett skedlag L upp- bär vanliga, utanför stadkanterna S placerade mekanismer 29 för avskärning och fastklämning av inslagstråden, exempelvis av den i amerikanska patentskriften 3,598,l58 visade typen.

Inslagstråden betecknas med y och magasin för densamma med 186 och l86'.

Skytteln för styrning av inslagstråden genom varpskälet är betecknad med 30 och visas särskilt i fig. 2 och 3. Den är i huvudsak cylindrisk med i huvudsak flata ändytor 32, som är vinkelräta mot skyttelns längdaxel x. Ändytorna kan even- tuellt vara nâgot konkava, men de bör däremot ej vara i nämn- värd grad konvexa. Orsaken härtill förklaras närmare i det 7305577-4 följande. Skyttelns centrala del är i allmänhet ihålig, och håligheten är uppdelad i två ringformiga rum 34 genom en sfärisk skiljevägg 36. Vardera rummet 34 har en trattformad del 38, som leder till en öppning 40 vid rummets ände 32.

Skiljeväggen 36 innehåller ett flertal slitsformade öpp- ningar 42, som bildar passager mellan rummen 34 och som sträcker sig i vinkel mot axeln x. Slitsarna 42 tjänar till att låta luft passera från det ena rummet till den andra samt till att åstadkomma en virvlande luftström inuti rummen 34, då luft inblåses genom en av öppningarna 40. Rummets 34 del 38 omvandlar denna roterande luftström till en virvel, och om en inslagstråds fria ände placeras i den öppning 40, genom vilken luften blåses, kommer den alltså att dras genom denna öppning för att lägga sig i lösa spiralslingor i motsvarande rum 34.

Såsom visas i fig. l, är vävstolen vid vardera sidan för- sedd med en anordning 44 resp. 44' för utstötning och mottag- ning av skytteln. Dessa anordningar beskrivs i den ovannämnda patentansökningen 7702134-3.

En i fig. l, 4 och 5 visad, generellt med 205 betecknad med skyttelstyrningar i vävskeden försedd slagbom innehåller ett flertal från varandra skilda styrningar eller plattor 206, som är fästa vid skedlaget L och uppbäres på en stång 208, som sträcker sig genom hål 210 i plattorna. Varje styrplatta 206 har en rund öppning 212 med något större diameter än skytteln 30, såsom visas i fig. 5. En slits 214 sträcker sig radiellt utåt från öppningen 212 till plattans ytterkant. Plattornas 206 öppningar 212 bildar tillsammans en styrkanal för skytteln.

Denna styrkanal är i fig. 5 betecknad med 216. Då skytteln med en i denna insatt inslagstråd framdrivs genom styrkanalen 216, rör sig skedlaget framåt mot tillslagsläget, varpå styr- plattornas 206 bakre kantytor 218 slår inslagstråden in i skä- lets spets. Skedlaget rör sig därefter bakåt, varvid den just inslagna inslagstråden förblir i inslaget läge, under det att slitsarna 214 fritt passerar förbi och därigenom frigör inslagstråden från öppningarna 212. En stång 221 sträcker sig 7305577-4 l0 l5 genom hålen i styrplattornas 206 övre delar för att hålla varptrådarna i deras rätta lägen mellan styrplattorna. De olika vävstolsdelarna är så synkroniserade, och styrplattor- na 206 är så placerade på skedlaget, att öppningarna 212 kom- mer att befinna sig inuti skälöppningen vid den tidpunkt, då skytteln framdrivs. Skälöppningen är antydd med streckade linjer 219 i fig. 4. Styrplattorna 206 och skytteln 30 är så 'konstruerade, att de samverkar för åstadkommande av en aero- .dynamisk effekt, som gör det möjligt för skytteln att framdri- vas genom kanalen 216 i ett stabiliserat tillstånd.

Skytteln framdrivs med en underljudshastighet av över 27 m/s. Den aktuella skyttelhastigheten beror på vävstolens, bredd, vävningshastigheten och andra praktiska omständigheter.

Den angivna skyttelhastigheten är dock tillräckligt hög för uppbyggnad av en tryckzon framför den flata främre ytan 32, då skytteln rör sig genom kanalen 2l6. Denna luft framför skytteln har högre tryck än atmosfärstrycket och avgår in i mellanrummen 222 mellan styrplattorna 206 i pilens 224 rikt- ning. Mellan skyttelns ändytor 32 och skyttelns mantelyta 226 bildas ringformiga, skarpa kanter 228. Styrplattorna 206 har inre, ringformiga ytor 230, som är parallella med kanalens 216 längdaxel 233 och som bildar skarpa, ringformiga kanter 232 med styrplattornas 206 flata ytor 234. Så länge som skyt- telns 30 främre kant 228 befinner sig mellan kanterna 232 längs kanalens 216 längdaxel 233, kan luft avgå in_i mellan- rummet 222 i pilens 224 riktning. Då den främre kanten 228 . befinner sig i linje med den främre kanten 232 på en av ¿ styrplattorna 206, begränsas däremot luftströmmen, och dess ¿ riktning ändras omedelbart, så att strömningen sker i pilens j 235 riktning. Denna strömning ändras successivt mot pilens 224 riktning, ända tills det att kanten 228 kommer i linje med den främre kanten 232 på nästa styrplatta. Detta förhållande mellan den framrusande skytteln och styrplattorna åstadkommer runt skyttelkanten 228 en pulserande luftström, som stabili- serar skyttelns främre ände och håller skytteln i ett centralt läge i kanalen 2l6 under skyttelns passage genom varpskälet. 7305577-4 Skyttelns ändytor 32 behöver ej vara absolut flata utan kan vara konkava eller något konvexa, förutsatt att ytan effek- tivt bildar en tryckzon framför skytteln samt skär mantelytan 226 längs en skarp kant. Skyttelns bakre ände blir även stabi- liserad på grund av den där uppkommande bakåtströmningen, som ger ett undertryck. Detta är ett välkänt fenomen inom aero- dynamiken, där effekten vanligen betecknas "bromskraft", vil- ken uppträder om ytan 32 är i huvudsak flat eller konkav.

Då skytteln rör sig genom kanalen 216 i pilens 237 rikt- ning, pressas luft in i mellanrummen 222 men återvänder sedan till kanalen i pilens 236 riktning på grund av det undertryck, som utbildas längs skyttelns mantelyta 226. Den mellan mellan- rummen 222 återvändande luften orsakar uppbyggnad av ett dyna- miskt tryck längs ytan 226. Ävenså förekommer ett “gränsskikt" av turbulent luft längs ytan 226, och denna luft strömmar där- vid 1 samma riktning som skytteln men i förhållande till den- na 1 pilens 239 riktning. Detta gränsskikt förstärkes med luft, som avgår från tryckzonen framför skytteln genom mellan- rummet mellan skytteln och kanalen 216. Det tryck, som uppbyg- ges av den genom mellanrummen 222 strömmande luften tillsammans med luften i nämnda gränsskikt, är därvid tillräckligt för att uppbära skytteln inuti kanalen 216 med mellanrum i förhål- lande till styrplattornas 206 innerytor 230.

De ovannämnda aerodynamiska effekterna gör det möjligt för skytteln att framdrivas och styras genom varpskälet i en exakt projektilbana utan friktionsförluster gentemot styrorganen.

De aerodynamiska effekterna beror på många variabla faktorer, och en ändring av en variabel nödvändiggör även en ändring av en annan. Variablerna är skyttelns storlek och tyngd, kanalens 216 storlek eller spelrummet mellan skytteln och ytorna 230, varje styrplattas 206 tjocklek, samt avståndet mellan styr- plattorna 206 och skyttelns hastighet. Många olika slag av kombinationer av dessa variabler ger därvid den nämnda aero- dynamiska effekten, men i det följande lämnas ett exempel på en sådan kombination: 736557714 Skyttelhastighet Skyttelns vikt Skyttelns längd Skyttelns diameter Styrkanalens 2l6 diameter Styrplattornas 206 tjocklek Avståndet mellan styrplattorna 206 49,5 m/s 1,7 g 3,8 cm 9,6 mm 9,8 mm 0,38 mm 0,41 mm Med skytteln enligt uppfinningen uppnås den fördelen, att den pneumatiskt kan laddas med tråd i jämna lager utan tras- sel och att tråden kan dras ut under vävning likaledes utan att trådslingorna trasslar in sig i varandra. Vidare är skyt- teln så formad, att den skapar sin egen luftkudde då den an- vänds i samverkan med den beskrivna styrmekanismen.

Claims (9)

7 730557?-4 P A T E N min

1. l. För användning i en vävstol avsedd griparskyttel, i vilken inslagstråd införs från ett stationärt förråd och vilken består av en cylindrisk kropp, k ä n n e t e c k n a d a v att den cylind- riska kroppen (30) i var ände uppvisar en ringformig yttre kant be- lägen i ett mot kroppens längdaxel (x) vinkelrätt plan och en yta (32), som skär kanten under rät vinkel, varvid inuti den cylindriska kroppen finns en kammare (34) för lagring av åtminstone en del av en inslagstråd i en kanal (38), som förbinder kammaren med en öppning (40) i åtminstone cylinderns ena ände.

2. Griparskyttel enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d a v att ändytorna (32) är i huvudsak plana.

3. Griparskyttel enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att åtminstone en del av kammaren är cirkulär samt avsmalnar utåt mot en öppning, och att mellan kammaren (34) och en andra öpp- ning finns en skiljevägg (36) med perforeringar (42), som sträcker sig i vinkel mot skyttelns längdaxel (x).

4. Griparskyttel enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a V att kammarens avsmalnande del (38) har trattform.

5. Griparskyttel enligt krav 3 eller 4, k ä n n e t e c k - n a d a v att skiljeväggens (36) mot kammaren vända yta är konvex.

6. Griparskyttel enligt krav 3 eller 4, k ä n n e t e c k - n a d a V att den vid vardera änden innehåller en kammare av an- givet slag, och att dessa kamare är skilda från varandra genom en skiljevägg (36), varigenom skytteln kan användas i en vävstol, där inslàgstrådarna tillförs växelvis från båda sidorna.

7. Griparskyttel enligt krav 3 eller 4, k ä n n e t e c k - n a d a v att skiljeväggen är sfärisk. 7

8. Griparskyttel enligt krav 3 eller 4, k ä n n e t e c k - n a d a V att perforeringarna i skiljeväggen består av slitsar (42), som sträcker sig längs kordor till cylinderperiferin.

9. Griparskyttel enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d a v att skiljeväggens mot kammaren vända sidaärkonvex, och att slitsarna (42) befinner sig närmare cylinderns periferi än cylinder- axeln (x). ANFÖRDA PuBLIKA11oNER= s ' 203 287 86 =7/os) Tšïfiigfia 1 131 664 (36 6:14/01) us 3 412 763 (139-126)