SE466751B - Blaaslaada foer stabilisering av en loepande materialbana, saerskilt en pappersbana - Google Patents

Description

466 751 10 15 20 25 30 35 De enkla mekaniska sidoplåtarna eller avstrykarlisterna har princip- iellt nackdelen att de slits, varvid man särskilt skall beakta, att de mittemot avstrykarlisterna belägna stödbanden har tillverkningsbe- tingade stötkanter. Därutöver har de mekaniska avstrykarlisterna den nackdelen, att fladdret utmed materialbanans kanter möjliggör odefi- nierade läckströmningar.

De nämnda ejektoranordningarna har den nackdelen, att de blåser mot materialbanans löpriktning resp mot materialbanans kantområden och att under dessa omständigheter därigenom fladdret utmed kanterna till och med ökar ytterligare. Energin hos den drivstråle, som strömmar ut ur ejektoranordningen måste därvid bestämmas direkt i förhållan- de till den (på grund av avståndet mellan ejektor och materialbana) förväntade inkommande luftmängden.

Vid de kända ejektoranordningarna erfordras följaktligen för driv- strâlen relativt stora luftmängder, vilka dessutom även måste "pressa" mot den inkommande luften med relativt hög kinetisk energi.

Den problemställning, som ligger till grund för föreliggande uppfin- ning år, att åstadkomma en blåslåda av inledningsvis nämnt slag, vid vilken drivstrålen,som skall motverka att luft tränger in i luft- spalten, ej är riktad direkt mot materialbanan, särskilt pappersban- an, utan vid vilken denna drivstrâle påverkar den i luftspalten inträngande luftströmmen på ett avstånd från materialbanan.Driv- strålen skall följaktligen endast indirekt påverka inströmningen av luft i luftspalten, varvid det slutligen även uppnås en reducering av den för drivstrålen erforderliga luftmängden.

Det nämnda problemet löses genom de utmärkande dragen i kännetecknan- de delen av patentkravet 1.

Den nämnda luftkanalen kan därvid enligt patentkraven 2 och 3 anord- nas såväl vid materialbanans kantzoner som - sett utmed material- banans bredd - vid tilloppspunkten mellan materialbanan och blås- lâdan, och närmare bestämt alternativt eller kumulativt. 10 15 20 25 30 35 466 751 Som särskilt utförande av denna blâslâda kan enligt patentkravet 6 anordnas en gränsskiktsdelare, vilken stryker bort en del av det av materialbanan medtransporterade luftgränsskiktet redan innan detta når luftutsugningskanalen. Därigenom pâverkas drivstrâlens luft- mängdsbalans ytterligare fördelaktigt.

Enligt patentkraven 10 och följande är blâslâdan så anordnad att även avluftningen av det sJ innefattas i totalluftsförsörjningen.

Ytterligare kännetecken och särskilda utföringsformer av blâslâdan enligt uppfinningen är föremål för de ytterligare underkraven.

Uppfinningen kommer i det följande att förklaras närmare med hänvis- ning till ritningen.

Pâ denna visar: Figur 1 ett schematiskt utsnitt av ett torkparti hos en pappers- maskin; Figur 2 en blâslâda enligt uppfinningen sedd i materialbanans löp- riktning och närmare bestämt i ett snitt utmed snittlinjen II ifigur1; Figur 3 enheten "A" enligt figur 2 i en detaljvy av en ejektoranord- ning på kantsidan; Figur 4 ett tvärsnitt genom en blâslâda enligt ett första utförings- exempel utmed en snittlinje A-B i figur 5; Figur 5 visar blåslâdan i figur 4 enligt vy P i figur 4; Figur 6 ett tvärsnitt av bläslâdan enligt ett andra utföringsex- empel; Figur 7 ett tvärsnitt av en blâslâda enligt ett tredje utförings- exempel med en extra mot den upptagande valsen riktad driv- strâle.

De i figur 1 visade fem torkcylindrarna 10 resp 11 bildar en tork- grupp i en pappersmaskins torkparti. Den pâ ritningen längst till 466 751 10 15 20 25 30 35 höger visade torkcylindern ingâr dessutom i en efterföljande tork- grupp. Torkcylindrarna 10 är anordnade i en övre rad, torkcylindrarna 11 är däremot anordnade i en undre rad. Den för torkning avsedda pappersbanan 16 löper meanderformigt i pilens 17 riktning över tork- cylindrarna. Därvid styrs pappersbanan inom den första torkgruppen alltid av ett ändlöst luftgenomsläppligt stödband (torkvira (18)).

Torkcylindrarna 10 i den övre raden Ligger utanför den av stödbandet 18 bildade slingan; cylindrarna 11 vilka ligger i den undre raden ligger däremot innanför densamma. Härigenom löper pappersbanan 16 i omrâdet kring de övre cylindrarna 10 mellan dessas mantelyta och stödbandet 18. I omrâdet kring de underliggande cylindrarna 11 befin- ner sig pappersbanan 16 däremot pâ utsidan av det på dessa cylindrar vilande stödbandet 18. Pâ de fria sträckorna mellan de motsvarande cylindrarna styrs pappersbanan 16 av stödbandet 18. Först mellan de båda högra cylindrarna löper pappersbanan fritt. I de följande tork- grupperna har varje cylinderrad ett eget stödband 19.

Pâ den sträcka, som pappersbanan 16 och stödbandet 18 löper tillsam- mans, frân en övre torkcylinder 10 till en undre cylinder 11 finns på varje sida av stödbandet en blâslâda 20. Var och en av dessa böjstyvt utbildade, banbreda eller kortare blâslâdor 20 sträcker sig tvärs genom (hela) torkpartiet. Kortare blâslâdor anordnar man företrädes- vis i pappersbanans kantomrâden. En blâslâda 20, som sträcker sig utmed heta banbredden, kommer i det följande att beskrivas närmare.

Den väsentligen allsidigt slutna blâslâdan 20 har en första vägg, styrväggen 21, vilken - i blâslâdans 20 tvärsnitt sett - sträcker sig utmed stödbandet 18 till den av detta och av den undre torkcylinderns 11 fria mantelyta bildade inloppsfickan.Därvid finns det en luft- spalt mellan styrväggen 21 och stödbandet 18, vilken pâ i och för sig känt sätt (jfr DE-C 32 36 S76) kan divergera i riktning mot inlopps- fickan.

Den hittills beskrivna blâslâdan 20 är känd.I riktningen från en övre torkcylinder 10 till en undre torkcylinder 11 sett har denna blâslâda en ungefärligen rektangulär form. Styrväggen 21 är därvid en 10 15 20 25 30 35 466 751 rak kant som sträcker sig tvärs genom torkpartiet, och pâ luftspal- tens 23 avstånd ligger ungefär mitt emot och paraltellt med stödban- det 18 pappersbanan 16.

I figur 2 visas denna blâslâda 20 i ett tvärsnitt i materialbanans rörelseriktning.

Denna blâslâda 20 har i princip det nämnda fyrkantiga tvärsnittet och dess ovansida är styrväggen 21, vilken i sin tur Ligger mitt emot stödbandet 18 med den vidhäftande pappersbanan 16. Mellan styrväggen 21 och stödbandet 18 finns ett fritt utrymme, luftspalten 23, vilken bestämmer blâslâdans 20 hela verkan. Åt sidorna är luftspalten 23 delvis avtätad medelst mekaniska luft- spärrlister 25 (exempelvis filtremsor), vilka emellertid ligger på ett visst avstånd från stödbandets 18 Löpbana för att ej skada detta (se figur 3). Dessa luftspärrlister 25 skall verka som motstånd, som en slags skyddssköld mot den okontrollerade inträngningen av läckluft L i luftspalten 23. Den läckluft Lf, som trots detta tränger in, görs enligt föreliggande uppfinning overksam resp oskadlig medelst en ejektoranordning 30. Denna ejektoranordning är utförd som följer.

Blâslâdans 20 längskant består företrädesvis av ett cirkelcylindriskt rör 31 på Vilket en luftspärrlist 25 monterats i riktning mot stödbandet 18. Röret 31 är Längs blâslâdan 20 (dvs lodrätt mot rit- ningsplanet) via ett flertal - ej visade - hâllarstag fast förbundet med blâslâdan 20. Därmed uppkommer mellan röret 31 och blâslâdans 20 intilliggande kantomrâde en luftutsugningskanal 32, som löper längs blâslâdans 20 kant. Denna kanal befinner sig - enligt exemplet enligt figur 2 - i pappersbanans 16 kantomrâde vars bredd som vanligt, är mindre än bredden av stödbandet 18. Luftutsugningskanalen 32 begrän- sas och bestäms strömningstekniskt sålunda ä ena sidan av röret 31 och â andra sidan av blâslâdans 20 kantutformning. Enligt det ritade utföringsexemplet är denna kantutformning så vald, att blâslådan 20 vid den motsvarande kanten är avfasad under ca 4S°; det är emellertid även tänkbart att likaväl utbilda denna kant hos blâslâdan 20 rund och koaxiell med röret 31 (jfr figur 3). 466 751 10 15 20 25 30 35 Under röret 31 finns en munstycksspalt 33, vilken (i tvärsnittet) är smalare än utsugningskanalen 32 och vilken tangentiellt med röret 31 ungefär lodrätt leder till blâslâdans 20 frontsida. I blâslâdans 20 kantomrâde övergår luftutsugningskanalen 32 och munstycksspalten 33 i varandra; de bildar en luftutblâsningskanal 34.

Om nu via munstycksspalten 33 en s.k drivstrâle B blâses utåt i form av blâsluft och närmare bestämt ungefär lodrätt mot blâslâdans 20 frontsida, så sugs läckluften L'upp, som trots luftspärrlisten 25 förmår tränga in mellan stödbandet 18 och röret 31, på grund av sugeffekten hos drivstrâlen B och blâses ut med denna genom luftut- blâsningskanalen 34. Man blåser sålunda ej mot stödbandet 18, varför stödbandets 18 kantomrâde och pappersbanan 16 styrs lugnt och glider lugnt längs blâslâdan 20. Vad beträffar luftmängsbalansen i luftut- blâsningskanalen 34 skall vidare påpekas att ocksâ ur luftspalten 23 kan luft L" sugas in resp ut. Denna sugeffekt kan pâverkas särskilt i positiv riktning genom en motsvarande utformning av kanten mellan styrväggen 21 och luftutsugningskanalen 32.

För att hindra den utblâsta luftmängden, som är sammansatt av läck- luften L' och L" och blâsluften B (drivstrålen), att likt en spiral kring röret 31 åter nâ in i luftspalten mellan röret 31 och stödban- det 18 finns det en s.k luftavstrykningskant 35 i blâslâdans 20 frontsidas plan vid röret 31.

För att om så önskas kunna driva ejektoranordningen 30 med blâsluft, som har högre strömningshastighet dvs större energi, är det ordnat så att man medelst skottväggar 40 kan dela upp blâslâdan 20 över dess bredd betraktat i sidokamrar 20.1 och en mittre huvudkammare 20.2.

Kantkamrarna 20.1 kan nu mera definierat pâverkas med blâsluft B för munstycksspalten 33 dvs för drivstrâlen, under det att huvudkammaren 202 kan försörjas normaltf Blâsluftförsörjningen kan därvid vara anordnad såväl centralt som separat. I det första fallet ställs olika tryckförhâllanden in i de olika kamrarna dvs å ena sidan kantkamrarna 20.1 och 8 andra sidan huvudkammaren 20.2 via lämpliga luftstyrnings- och strypanordningar.

'J fl 10 15 20 25 30 35 466 751 I figur3 visas förstorat en ejektoranordning30 (enhet'%")av det med hänvisning tiLL figur 2 beskrivna slaget för att bättre visa den konstruktiva utformningen.

Blâslâdan 20 Ligger med sin styrvägg 21 mitt emot stödbandet 18 med pappersbanan 16. MeLLan stödbandet 18 och styrväggen 21 biLdas Luft- spaLten 23, viLken specificerar bLâsLâdans 20 foiLeffekt. Stödbandet 18 sträcker sig förbi bLâsLâdans 20 bredd under det att pappersbanans 16 kant Ligger ett stycke innanför yttersidan dvs kantsidan av btâs- Lådan 20. BLâsLâdan 20 är enLigt utföringsexemptet i figur 2 uppdelad medeLst en skottvägg 40 i en sidokantkammare 201 och en huvudkammare 20.2.

Ejektoranordningen 30 är därvid utformad som föLjer: BLâsLâdans 20 hörn- resp kantomrâde biLdas av ett rör 31, vilket via ett fLertaL hâLLarstag 36 är förbundet med bLâsLâdan 20. Denna uppvisar vid sin sidovägg en vägg 37, som Ligger mitt emot och pâ avstånd frân röret 31 indragen i vinkeL 90° och en frân styrväggen 21 utdragen kanaLvägg 38. Denna år böjd med en rundning 39 och Löper ungefär koaxieLLt med röret 31. Väggen 37 och kanaLväggen 38 är avstämda tiLL varandra så att meLLan de båda uppkommer munstycksspaLten 33 för drivstrâLen B dvs bLâsLuften. I omrâdet kring munstycksspaLten 33 är väggen 38 och kanaLvåggen 39 Likaså stelt förbundna med varandra via hâLLarstag 362 Vid röret 31 är LuftspärrListen 25 anordnad mot stödbandet 18, viLken utgör ett motstånd för den inträngande Luften L och Låter endast en deLLuftmängd L' tränga in i riktning mot LuftspaLten 23. Vid röret 31 är dessutom anordnad en rätvinklig kant paraLLeLLt med väggen 37, viLken som avstrykningskant 35 sörjer för att den utträdande Luften (B + L' + L") blâses ut Lodrätt och ej avLänkas i riktning mot stödbandet 18.

FuktioneLLt sett verkar ejektoranordningen 30 sâLunda att den genom munstycksspaLten 33 blåsta drivstrâLen B suger in den meLLan Luft- spärrlisten 25 och stödbandet 18 inträngande deLLuftmängden L'och den ytterLigare LuftmängdenlJ'ur LuftspaLten 23 och driver ut den 466 751 10 15 20 25 30 35 via luftutblåsningskanalen 34. Delluftmängderna L' och L" dras därvid in i luftutsugningskanalen 32, varvid början resp ingången av denna luftutsugningskanal 32 så att säga kan betraktas som en luftutsug- ningsslits i styrväggen 21; luftutblåsningskanalens 34 utgång på blâslådans 20 sida kan betecknas och betraktas som analog med en utströmningsöppning för luftandelarna.

I figur 4 visas en blåslåda 20 i den i figur 1 visade vyn dvs tvärs pappersbanans 16 och stödbandets 18 löpriktning och närmare bestämt i en sektionsvy mot resp sidoområde. (Framställningen motsvarar ett snitt utefter snittlinjen A-B i figur 5).

Blåslâdan 20 enligt figur_4 är så anordnad att den å ena sidan med sin styrvägg 21 väsentligen Ligger mitt emot stödbandet 18 med pappersbanan 16 under tillvaratagande av luftspalten 23 och att den å andra sidan är ungefärligen anpassad till formen av en mottagande vals 11. Blåslâdan 20 sträcker sig djupt in i inloppsfickan 45 mellan stödbandet 18 och den upptagande valsen 11 och har ungefär tvär- snittet hos en spetsvinklig triangel.

Mot valsens 11 resp sidoyta är blåslådan 20 sluten med en sidosköld 46, vars grundform är sådan att den löper nära stödbandet 18 och nära mantellinjen hos den mottagande valsen 11 och når långt in i inlopps- fickan 45. Därmed erhåller man i sidled en god avtätning och mellan dessa sidosköldar 46 ett relativt slutet system. Ned hänsyn härtill skall vidare noteras att dessa sidosköldar 46 vid sina mot stödbandet 18 liggande kanter också kan utrustas dvs kombineras med en ejektor- anordning av det med hänvisning till figurerna 2 och 3 förklarade slaget.

Själva blâslâdan 20, dvs blåslådan 20 som konstruktionselement för att åstadkomma foilverkan mot stödbandet 18 med pappersbanan 16, består enligt framställningen i figur 4 av två i tvärsnitt sett ungefärligen trekantiga blâslådor 47, 48 av vilka en (första) 47 utgör styrväggen 21, alltså ligger mitt emot stödbandet 18 och av vilka den andra 48 löper ungefärligen parallellt med mantellinjen hos den upptagande valsen 11. Båda blåslâdorna 47, 48 är förbundna med I: 21: 10 15 20 25 30 35 466 751 varandra på inbördes avstånd medelst stödplâtar 49 så att det - vinkelrätt mot ritningens plan betraktat - uppkommer en genomgående spalt 50 ungefär i riktningen hos inloppsfickans 45 halva vinkel.

Bâda blâslâdorna 47, 48 bildar var för sig slutna blâsluftsystem och närmare bestämt därigenom att de å ena sidan försörjs med blâsluft frân en blâsluftgenerator och att de å andra sidan vardera uppvisar en luftutloppsspalt, över vilken blâsluften blâses ut riktad i form av drivstrâlen B.

Med hänvisning till beskrivningen av ejektoranordningen enligt figu- rerna 2 och 3 motsvarar därvid luftutblâsningsspalten munstycksspal- ten 33' för drivstrâlen B. Luftutsugningsslitsen hos den nämnda ejektoranordningen enligt figurerna 2 och 3 bildas därvid så att den mitt emot stödbandet 18 liggande blâslâdan 47 vid sin mot stödbandets 18 löpriktning 17 liggande sida förlöper runt och att koaxiellt med denna runda sidovägg och närmare bestämt pâ avstånd till denna ana- logt med konstruktionen enligt figurerna 2 och 3, är anordnat ett rör 51. Det fria utrymmet mellan blâslâdan 47 och röret 51 är slutligen Luftutsugningsslitsen resp luftutsugningskanalen 32' via vilken det av stödbandet 18 medbringade luftgränsskiktet M sugs bort. Munstycks- spalten 33' finns vid det från styrväggen 21 mest avlägsna hörnet av blâslâdans 47 korta triangelsida sä, att den utströmmande drivstrâlen B utövar en sugverkan på det nämnda luftgränsskiktet M.

Förbindelsen mellan röret 51 och blâslâdan 47 är därvid sådan att röret 51 sett över blâslâdans 47 bredd uppvisar ett flertal blâsluft- fördelarrör 52, vilka sträcker sig in i urborrningar i blâslâdans 47 runda sidovägg. Detta rör 51 är slutligen anslutet till en - ej visad - blâsluftförsörjning och avger den tillförda blâsluften via de nämnda blâsluftfördelarrören 52 till blâslâdan 47.1 form av driv- strâlen B blâses den tillförda blâsluften åter ut.

Med hänvisning explicit till ritningsframställningen enligt figur 4 betyder detta alltså att det av stödbandet 18 i löpriktningen 17 medförda luftgränsskiktet M till väsentlig del avlänkas resp avdelas vid den mot löpriktningen 17 riktade kanten av blâslâdan 47. Denna 466 751 10 15 20 25 30 35 10 delmängd M' Leds radieLLt kring röret 51 resp i det fria utrymmet (Luftutsugning 32') meLLan_röretj51 och bLâsLâdan 47 och förs med av drivstrâlen B som bLâses ut genom munstycksspaLten 33' vid den frân styrväggen 21 mest avLägsna kanten. Vid den från styrväggen 21 vända manteLLinjen av röret 51 strömmar sâLunda den Luftmängd som är sam- mansatt av Luftmängden hos drivstrâLen B och deLmängden M' av Luft- gränsskiket M i riktning utåt.

Mitt emot bLâsLâdan 47, som bildar styrväggen 21, Ligger pâ avstånd från spaLten 50 en andra bLâsLâda 48. Spalten 50 räcker ända in i inLoppsiickan 45. Därmed uppnås att en i intoppsfickan 45 inträngande deL M" av Luftgränsskiktet M kan sLippa ut via spalten 50 resp sugas upp genom sugverkan från drivstrâLen B. DrivstrâLen B bärs sâLunda â ena sidan av den på tiLLoppssidan av bLâsLâdan 20 avLänkade deLmäng- den M' av Luftgränsskiktet M och å andra sidan av den genom Luft- spaLten 23 i inLoppsfickan 45 medförda deLmängden M", så att driv- stråLens B energi reduceras pâ båda sidorna och sLutLigen utnyttjas bättre. Detta påverkar totaLt blâsluftförsörjningen för drivstrâlen B i positiv riktning.

Den nämnda andra bLâsLâdan 48 ar enLigt framstäLLningen i figur 4 integrerad i fotaLsystemef fÉsÉNrÅLLaSLad-ans 20 bwswftförsörjnfing.

Denna bLâsLåda 48 har, som redan nämnts, Likaså ett ungefärLigen spetsvinkligt trekantigt tvärsnitt, vars ena Lângsida Ligger paraL- LeLLt med den första bLâsLâdan 47 och bestämmer spaLten 50 för sug- Luften ur inLoppsfickan 45. Den andra Lângsidan är anpassad tiLL formen hos den upptagande vaLsen 11.

Mitt emot den andra bLâsLâdans 48 korta sida Ligger - anaLogt med konstruktionen hos den första bLâsLâdan 47 - Likaså ett rör 56 och denna sida är Likaså utbiLdad rund och koaxieLL med detta rör 56.

MeLLan röret 56 och den andra bLâsLâdans 48 runda sida uppstår så- Lunda Likaså ett fritt utrymme som Luftkanal 57.

Röret 56 ansLuts nu Likaså tiLL en bLâsLuftgenerator och förbinds via bLâsLuftfördeLarrör 52 med den andra bLâsLâdan 48. Om nu den intiLL spaLten 50 Liggande kanten av den andra bLâsLâdan 48 utbiLdas som 'll f: d) 10 15 20 25 30 35 466 751 11 munstycksspalt 33' analogt med den mitt emot liggande kanten av den första blåslådan 47, så kan också här en (ytterligare) drivstrâle B' blåsas ut.

Om det vid tilloppspunkten mellan den upptagande valsen 11 och blås- lådan 20, tvärs över dess bredd, anordnas en mekanisk luftavstrykare 58 så förhindras den av valsen 11 medbringade Luften till största delen att tränga in i inloppsfickan 45. Denna avgrenade luftmängd N styrs in i luftkanalen 57 och förs bort med drivstrålen B' hos den andra blåslådan 48 genom kanalen mellan rören S1 och 56.

Av luftmängdbalansen i denna kanal erhålles sålunda följande: - Delmängd M' (hos luftgränsskiktet) - Drivstråle B (hos den första blåslådan 47) - Sugluft M" (från inloppsfickan 45) - Drivstråle B' (hos den andra blåslådan 48) - Luftmängd N (avstruken från valsen 11) Beträffande den konstruktiva utformningen av blåslådan 20 som består av de båda blåslådorna 47 och 48, skall dessutom följande noteras: i sidled är den - som redan nämnts - begränsad av sidosköldar 46. De båda blåslådorna 47, 48 bildar sålunda i sig med sidosköldarna 46 en styv enhet i ett stycke, varvid rören 51, 56 för tillförsel av blås- luft är förbundna med själva blåslådorna 47, 48 via de nämnda blås- luftfördelarrören 52. För ytterligare förstyvning av blåslådan 20 som enhet, är de båda blåslådorna 47, 48 i området mot inloppsfickan 45 inbördes fixerade via de i spalten 50 insatta stödplåtarna 49. Också rören 51, 56 är i omrâdet kring kanalen för den utträdande luften (M', M", B, BQ N) förbundna via stödplâtar 59. Dessutom kan också inuti blåslådorna 47, 48 i området kring munstycksspalterna 33' 33" finnas plåtar 60, vilka svetsas fast mellan blâslådornas 47, 48 runda korta sidor och dess långa sidor, vilka begränsar spalten 50, så att slutligen åstadkommes en stel och vridstyv enhet. 1 figur s visas den i figur Ä framställda btašisdan 20 1' dess vy P. 466 751 10 15 20 25 30 35 12 Blâslâdan 20 begränsas i sidled genom en sidosköld 46, varvid stöd- bandet 18 sträcker sig förbi sidoskölden 46 och pappersbanan 16 relativt detta ligger en bit Längre in. Med sidoskölden 46 är tvâ blâslufttillförselrör 51' och S6' förbundna, vilka mellan de båda sidosköldarna 46 bildar de nämnda rören 51 resp S6 för blâsluftför- sörjningen av blâslâdan 20. De båda rören 51, 56 är fixerade vid varandra pâ ett förutbestämt avstånd medelst stödplâtarna 59. Detta avstånd bestäms väsentligen av bredden hos spalten 50 för luften ur ingângsfickan 45, bredden hos munstycksspalterna 33', 33" och bredden hos luftutsugningskanalen 32' resp kanalen för den från valsen 11 avstrukna luften. Blâsluftfördelarrören 52 är ekvidistant fördelade över rörens 51, 56 längd, via vilka fördelarrör den från blâsluft- tillförselrören 51', S6' tillförda luften överförs till de bâda blâslâdorna 47, 48.

I figur 6 visas en i förhållande till utföringsexemplen enligt figu- rerna 4 och 5 förenklad form av en blâslâda 20. Beträffande den del, som Ligger mitt emot stödbandet 18 och pappersbanan 16 dvs som bestämmer Luftspalten 23, finns en första bläslâda 47' motsvarande blâslâdan 47 enligt figur 4, vilken medelst ett rör 51' och blâsluft- fördelarrör 52' bildar ett i sig slutet blâsluftsystem. Den frân luftgränsskiktet M i luftutsugningskanalen avgrenade delen M'sugs upp och blâses ut via drivstrâlen B.Drivstrâlen B blâses ut via en munstycksspalt 33'. Pâ avståndet av en spalt 50' för den luft M", som skall föras bort från ingângsfickan 45 från denna blâslâda 47, ligger en ytterligare i sig styv sluten lâda 60 vilken - liksom den andra blâslâdan 48 i figur 4 - är utbildad spetsvinkligt trekantig och vilken vid sin relativt valsen 11 framskjutande kant av sin korta runda sida likaså uppvisar en mekanisk luftavstrykare 58 för den av valsen 11 medtransporterade luften. Denna avgrenade luft N' leds bort i böjen till spalten 50' resp till munstycksspalten 33' och förs bort via drivstrâlen B.

Vid detta utföringsexempel utnyttjas den mitt emot valsen 11 liggande delen av blâslâdan 20 sålunda ej aktivt som blâslâda; den frân valsen 11 avstrukna luften N' pâverkas av drivstrâlen B hos styrväggen 21 som bildar blâslâdan 472 W 11 10 15 20 25 30 35 466 751 13 Den i figur 6 visade blåslådan 20 är likaså medelst stöd- och för- styvningsplâtar kompletterad till en stel och vridstyv enhet; dess- utom uppvisar den Likaså sidosköldar 46.

Med hänvisning till figurerna 4 och 6 skall dessutom anmärkas att rören 51 och 56 resp 51' vid sin från blåslâdn 20 vända sida kan förses med en tangentiellt med utströmningsriktningen för Luften riktad - streckat markerad - luftavstrykningskant 61 för att för- hindra den utströmmande Luften att kring resp rör strömma till resp luftinloppspunkt.

Figur 7 visar ett ytterligare utföringsexempel av en blâslåda 20.

Den här visade blåslâdan 20 skiljer sig principiellt från de med hänvisning till figurerna 4, 5 och 6 förklarade blâslådorna 20 så tillvida att Luften ur inloppsfickan 45 sugs bort via en - i sig känd - drivstråle C i området kring en del av blåslâdan 20, som sträcker sig in i inloppsfickan 45. Blåslâdan 20 som helhet har ungefär formen av en trapets, vars långa bassida under bildande av luftspalten 23 Ligger mitt emot stödbandet 18 och som sträcker sig ungefär från den avgivande valsens 10 utloppspunkt Z till den mottagande valsens 11 ingångsficka 45. Denna Långa bassida bildar i allt väsentligt styr- väggen 21.

Den ena - hänvisande till figur 7 - från ingångsfickan 45 utgående korta sidán"ansluter avrundad till styrväggen 21 och löper ungefär- ligen tangentiellt relativt mantellinjen hos den upptagande valsen 11. Denna korta sida uppvisar över hela bredden sett (lodrätt rela- tivt ritningsplanet) en blåsspalt 65, vilken är så anordnad och riktad att en utträdande Luftström, den nämnda drivstrâlen C, blåser tangentiellt mot valsen 11 och vilken samtidigt suger luft från inloppsfickan och vilken utgör ett motstånd för den av valsen 11 medförda luften dvs dess inträngande i ingångsfickan 45.

Trapetsens andra korta sida börjar med sin spetsiga vinkel ungefär vid utloppspunkten Z hos den avgivande valsen 10. Den nämnda spetsiga vinkeln har valts mycket liten så att det växande luftgränsskiktet M, 466 751 10 15 20 25 30 35 14 delas av en avstrykarkant 66, en gränsskiktdelare, dvs den väsentliga delen av detta luftgränsskikt M hindras från att tränga in i luft- spalten 23.

Efter den nämnda avstrykarkanten 66 - sett i löpriktningen 17 - finns tvärs över blâslâdan 20 en luftutsugningsslits resp en luftsugkanal 32' i styrväggen 21, i vilken en del av luftgränsskiktet M, som tränger förbi avstrykarkanten 66 i luftspalten 23, kan sugas in och detta närmare bestämt med en drivstrâle B, vilken blåser pâ avstånd frân styrväggen 21 mot löpriktningen 17.

Luftutsugningskanalen 32' bildas genom ett fritt utrymme mellan ett bakom avstrykarkanten 66 Liggande förstyvningsrör 67 och en från styrväggens 21 plan ungefärligen lodrätt gående kanalvägg 68, vilken löper ungefär koaxiellt med förstyvningsröret 67. Kanalväggen 68 har pâ avstând från styrväggen 21 en fri kant, vilken i sin tur ligger mitt emot och på avstånd från en inre styrvägg 69, som är indragen frân den pâ tilloppssidan korta trapetssidan och vilken med den mitt emot styrväggen 21 liggande trapetssidan är förbunden via ytterligare ett förstyvningsrör 70.

Dâ drivstrâlen B blâses genom spalten 71, mellan kanalväggen 68 och styrväggen 69, uppstår i luftspalten 23 en sugverkan och luften i luftspalten 23 sugs bort och leds ut genom luftutsugningskanalen 322 Själva utströmningskanalen bildas av det fria utrymmet mellan de nämnda förstyvningsrören 67 och 70.

Blâsluftförsörjningen för hela blâslâdan 20 enligt figur 7 baseras pâ ett blâslufttillförselrör 72, vilket frân sidan är ansatt mot den trapetsformiga lådan och blåser in luft. Denna blâsluft blâses ut som drivstrâle B genom spalten 71 mellan kanalväggen 68 och styrväggen 69 och som drivstrâle C mot den upptagande valsen 11 genom blâsslitsen 65. Eftersom den trapetsformiga lådan i sidled - analogt med figurer- na 4 och 6 - begränsas av sidosköldar 46, bildas mellan dessa ett så att säga slutet blâsluftsystëíC_/7 Ii av 10 15 20 25 466 751 15 Vad beträffar den konstruktiva utformningen av blâslâdan 20 enligt figur 7 skall nedan, med särskild hänvisning till ritningsframställ- ningen, anmärkas ytterligare att det första förstyvningsröret 67 är styvt förbundet med kanalväggen 68 och via ett utskott 73 som sträcker sig mot avstrykarkanten 66 med den vid det andra förstyv- ningsröret 70 fixerade inre styrväggen 69 och närmare bestämt via ett flertal stödplâtar 74. Den inre styrväggen 69 är Likaså fixerad vid den egentliga styrvåggen 21 via en stödplât 74fl Den mitt emot den mottagande valsen 11 Liggande väggen hos blâslâdan 20 förstyvas dessutom via ett ytterligare förstyvningsrör 75 med det närmast fickan Liggande omrâdet av styrväggen 21.

Totalt sett åstadkommas sålunda en likaså i sig stel och vridstyv blâslâda.

Avslutningsvis skall vidare påpekas att blâslâdorna enligt figurerna 4-7 visserligen endast förklaras med hänsyn till den mellan den avgivande och upptagande valsen för den s.k foilverkan ansvariga luftspalten mot stödbandet med pappersbanan. Det har emellertid redan hänvisats till att dessa blâslâdor också kan kombiners med de i anslutning till figurerna 2 och 3 förklarade sidoejektoranordningarna så att slutligen också i kantomrâdena âstadkommes optimala luftförhâllanden. Det är självklart att med hänsyn härtill måste man å ena sidan ta hänsyn till en motsvarande avstämning mellan blâs- lâdorna och ä andra sidan till sidosköldarna.

Claims (1)

1. 466 751 10 15 20 25 30 35 16 Patentkrav 1I För stabilisering av en Löpande materialbana (16), som t.ex en pappersbana, tjänande blâslåda (20), vilken sträcker sig tvärs materialbanans (16) Löpriktning över åtminstone en del av dess bredd och vilken uppvisar en s.k styrvägg (21), vilken - betrak- tad i ett tvär snitt - sträcker sig längs den väg materialbanan (16) rör sig, varvid det finns en luftspalt (23) mellan styrvägg- en (21) och materialbanan (16) och varvid det finns en anordning för minskningen av på den i luftspalten inträngande luftmängden medelst en drivstråle (B), k ä n n e t e c k n a d därav, att blåslådan (20) vid åtminstone en av sina kantzoner uppvisar en luftutsugningskanal(32,32')vilken utgår från eni styrväggen (21) anordnad luitutsugningsslits och Leder till en utström- ningsöppning vilken är anordnad i blåslådan (20) på avstånd från materialbanan (16) (stödbandet 18) och varvid drivstrålen (B) mynnar i luftutsugningskanalen(32, 323 på ett sådant sätt att denna från materialbanan (16) suger bort åtminstone en del av luften från materialbanan (16) innan luften tränger in i luft- spalten (23). Blåslåda enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att det vid inloppssidans kantzon finns en luftutsugningskanal (32'), vilken sträcker sig tvärs materialbanans (16) Löpriktning (17) (fig 4, 5, 6, 7). Blåslåda enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att det vid åtminstone en av de båda gavelkantområdena finns en luftutsugningskanal (32) som sträcker sig parallellt med materialbanans (16) Löpriktning (17) (fig 2, 3). Blâslåda enligt något av patentkraven 1-3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att kantområdena vid gavlarna är åtskilda från varandra medelst skottväggar (40), varvid det bildas en central huvudkammare (20.2) och två kantkamrar (20.1) på sidorna (fig 2, 3) ÄH 10 15 20 25 30 10. 11. 466 751 17 Blâslâda enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k - n a d därav, att luftutsugningskanalen (32, 32') - i tvärsnitt sett - ât ena sidan begränsas av ett som förstyvningsrör tjänande rör (31, 51, 51', 67) (fig 2, 3, 4, 6, 7). Blâslâda enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att före röret (67) finns en mot materialbanans (16) löpriktning (17) riktad kant för delning av luftgränsskiktet (fig 7). Blâslâda enligt patentkrav 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att röret (31, 51) dessutom är utbildat som blâslufttill- ' förselrör och via ett flertal över materialbanans bredd fördelade blâsluftfördelarrör (52) är förbundet med blâslâdan (20) (fig 4, 5, 6). Blâslâda enligt något av patentkraven 1-7, k ä n n e t e c k - n a d därav, att luftutsugningskanalens (32, 32') tvärsnitt, betraktat i strömningsriktningen, är konstant eller något diver- gerande. Blâslåda enligt något av patentkraven 1-8, k ä n n e t e c k - n a d därav, att luftutsugningskanalen (32, 32') pâ utgângssidan begränsas av en luftavskrapningskant (35, 61) (fig 2, 3, 4, 6). Blâslâda enligt något av patentkraven 1-9, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den medelst en genom densamma gående, i luftut- sugningskanalen(32, 32? mynnande avluftningskanal (spalt 50, 515 för valsnypet samtidigt är utbildad för avluftning av vals- nypet (45), vilket bildas mellan en vals (11) och en materialbana (16), som löper pâ denna (fig 4, 6). Blåslâda enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att drivstrâlens (B) mynningspunkt ligger mellan luftutsugnings- kanalen (32, 327 och valsnypsavluftningskanalen (spalt 50, 507. 466 751 10 15 12. 13. 14. 18 Blâslâda enligt patentkrav 10 eller 11, k ä n n e t e c k n a d därav, att tvâ blâslâdor (47, 48) med tvâ som blâslufttillförsel- rör tjänande rör (51, 56) och tvâ luftutsugningskanaler (32, 57) är anordnade symmetriskt relativt valsnypsavluftningskanalen (spalt 50, SO') (figÅ). Blâslâda enligt något av patentkraven 1-9, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den är utbildad med en i och för sig känd andra drivstrâle (C), motriktad rotationsriktnignen hos en mottagande vals (11), samtidigt utbildad för avluftning av ingângsnypet (45), vilket bildas mellan en vals (11) och en materialbana (16), som löper på denna (fig 7). Blâslâda enligt patentkrav 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att drivstrâlen (B) och den andra drivstrâlen (C) tillförs via ett gemensamt blâslufttillförselrör (72) (fig 7). f) Q)