SE413850B - Sett och anordning for vetning av hela sedeskorn eller dylikt fore malning - Google Patents

Description

.7501272-4 Vätning har stor betydelse inom kvarnindustrin, emedan de ef- terföljande arbetsförloppen, såsom malning, siktning osv, starkt på- verkas av vätningen av sädeskornen i sin helhet.

Vätningsförloppet har hittills genomförts mycket enkelt. Vatt- net blandas härvid av vätningsskruven med kornen. Under en längre stil- leståndstid i en stillestândssilo skall vattnet sedan fördela sig lik- formigt och genom de av sädeskornens utveckling givna banorna inträn- ga i kornens inre och därigenom ge kornens ytterskikt ett elastiskt förhållande. - Det finns som bekant olika former bland de enskilda sädessla- gen. Så t.ex. uppvisar vete ett utpräglat "veck". Ris och hirs sak- nar däremot veck. Veckpartiet kan i förhållande till vetekornets to- tala ytteryta utgöra en avsevärd procentsats. Vid tidigare kända be- fuktningssätt har man tagit för givet att fukten under vätningsopera- tionen endast i ringa utsträckning kunde intränga i vecket, att skägg- och groddpartierna likaså endast kunde befuktas bristfälligt, vilket genom anslutande stillestånd delvis kunde förbättras i efterhand. I motsats till gestaltningen av hela vetekornet, kan särskilt med avse- 4 ende på veckets form mycket stora variationer påträffas.

Det är tidigare känt att en oregelbunden fördelning av vät- ningsvattnet inuti en och samma vetesort, men i ännu högre grad vid blandningar av olika sädesslag, kan utgöra en nackdel för den efter- följande bearbetningen. överraskande nog har man nu funnit att vid sättet enligt före- liggande uppfinning för vätning av hela sädeskorn eller dylikt kan svårigheterna vid befuktningen, särskilt av vecket, i hög grad påver- kas. Det har vidare visat sig, att vid sädeskorn, särskilt vid grodd- partiet eller vid i övrigt oregelbundna partier av kornets ytteryta, det nya sättet att snabbfukta ger en likformig fördelning av fukten.

Ett sätt av det slag som anges i ingressen i bifogade huvud- krav kännetecknas enligt föreliggande uppfinning av de säregna steg, som angivits i den kännetecknande delen i kravet. Övriga egenskaper hos sättet enligt föreliggande uppfinning framgår av på sättet inrik- tade underkrav. Å .Vätningssättet enligt uppfinningen möjliggör därigenom en hit- tills ej uppnådd likformighet vid fördelning av fukten över kornens hela ytteryta. l Det har visat sig att genom det nya vätningssättet kan under en genomlöpning en 20-25% större ytteryta av vetekornen vätas än fal- let vid vetekorn vätta medelst tidigare kända vätningsskruvar. Emel- 7501272-4 lertid var det även för fackmän en stor överraskning att en del av fukten kunde intränga i kornets nästan helt tillslutna hâlrum genom veckets trängsta ställe. _ Genom de inom spannmâlskemin sedvanliga färgningsmetoderna kunde vattenfördelningen göras synlig direkt efter vätningen, vari- genom det nya sättet kunde jämföras med de tidigare kända. Man har vid det nya vätningssättet kunnat fastställa en fullkomlig likformig befuktning över kornets hela yta, och särskilt kom detta till uttryck vid skägg- och groddpartiet samt vid vecket. Vid ett korn, som befuk- tas medelst tidigare kända vätningsskruvar, är nämnda partier mindre likformigt befuktade, vilket kom till uttryck genom olikformig färg- ning i dessa zoner. ' Mjölneriernas problem sammanhänger till stor del med vecket och grodden. Detta berodde till största delen på att det ända tills idag ej lyckats att med samma intensitet befukta också dessa delar av kornets ytteryta vid förberedelse för dess malning och siktning.

Kvarnindustrins mycket ofta uttalade önskan att få fram ett korn utan veck kan endast förstås genom att det tills idag ej varit tänkbart att vid befuktningen styrt leda vattnet direkt in i de dåligt till- gängliga, starkt konkava och konvexa delarna. _ Sättet enligt föreliggande uppfinning tillåter i stor utsträck- ning en doserad och riktad vätning, genom att vattnet fördelas lik- formigt på alla korn och likformigt på varje korns ytteryta, även i de dåligt åtkomliga delarna därav, och kornfuktigheten bringas till ett förutbestämt värde. Inom olika kvarnfack-kretsar råder den menin- gen, att vete, som rensas medelst tidigare kända tvättanordningar, .skulle i jämförelse med de idag oftast använda torrensningssätten ge ett mjöl med bättre bakegenskaper, vilket åtminstone i ett fall tycks vara bekräftat vid ett industriellt genomfört försök.

En deluppgift för föreliggande uppfinning ligger därför i en förbättring av torrensningssättet, så att detta sätt ifråga om sina resulterande bakegenskaper till sin verkan är jämförbart med kända sätt för våtrensning.

I Det har befunnits att en hittills okänd faktor för mjölets bak- barhet ligger i sättet att befukta kornen. Därmed avses, att inte en- dast den exakta procentsatsen fukt är bestämmande, utan också hur den- na fukt tillföras till kornen.

Det intensiva slag- resp. stöt- och gnuggningsförloppet ger en "massage" och uppmjukning av de yttre kornskikten, utan att korn- brott uppstår. Som redan bekräftats genom försök, har stöt- och-gnid- .7501272-ë ningspåverkan på torra rensade korn under samtidig eller omedelbart föregående insprutning av en liten vattenmängd, ett mycket gynnsamt inflytande på mjölets bakegenskaper, varigenom den sista luckan med avseende på olika sätt att torrensa äntligen kunnat fyllas. Sädes- korn, som föresin malning är behandlade genom fullständig torkning och genom sättet enligt uppfinningen, ger faktiskt ett mjöl med sam- ma bakkvalitet som mjöl, härrörande ur våtrensade korn.

Sättet enligt uppfinningen är i rums- och tidshänseende ge- nomförtbart helt oberoende av rensningen. Genom sättet enligt uppfin- ningen har det också lyckats att befukta kornen likformigt med stör- re vattenmängd och under kortare tid, resp. på kortare väg.

Det föreligger tvâ olika system för att styra vattnets dose- - ring. Vid ett system bestämmes fuktigheten för den säd som skall be- fuktas genom särskilda provtagningar. Den för önskad slutfuktighet felande vattenmängden beräknas med lämplig viktenhet och fastlägges genom motsvarande inställning på tillhörande anordningar av mängder- na genomströmad säd och vatten.

Enligt ett alternativt särskilt fördelaktigt sätt enligt upp- finningen kan upp till 5% vatten tillföras under en genomlöpning. Un- der förutsättning av att genomströmade mängder av säd och vatten hâlles konstanta med önskad noggrannhet, är det därigenom möjligt att uppnå en vattentillsättning med en avvikelse liggande inom en tion- dels procent. Sädens fuktighet kan under en genomlöpning genom maski- nen höjas med ett godtyckligt värde mellan 0,1 och 5 viktprocent. Även vid den övre gränsen för befuktningen fördelas vattenmängden lik- formigt på alla korn, och särskilt fördelas vattnet likformigt även över hela ytterytan. Företrädesvis tillförs vattnet vid inlöpningen i maskinen, dvs intensivvätningsförloppet.

Vid ett försök kunde bevisas, att hittills högst uppnådda vat- tentillsättning uppgår till 5 viktprocent tillfört på ett 2 meter långt intensivaggregat, vilket som bekant ej alls eller endast med svårighet kan uppnås med normala vätningsskruvar.

Vid ett annat system för styrning av vattentillsättningen mä- tes blott sädens effektiva fuktighet, antingen kontinuerligt före vätningens början eller också efter vätningen. Eftersom det nya vät- ningssättet fördelar fukten likformigt till alla korn och över alla delar därav, kan fuktighetsvärdena direkt registreras. Befuktnings- vattnet, som befinner sig på kornens ytterytor, liksom fukten, som redan inträngt i kornets inre, kan efter en motsvarande omräkning adderas. Den mycket snabba genomgången genom maskinen kan på detta 5 i vsmzfzz-u sätt utnyttjas så att fluktuationer genast utjämnas genom en regle- ringsanordning, som t.ex. styr vattendoseringen, vilka fluktuationer kan bestå i att sädens begynnelsefuktighet är ojämn eller i att den genomströmande sädesmängden ej är konstant, eller i att andra infly- tanden föreligger som medför avvikelse för önáüfi shfiímktßflætn Vätnings- sättet enligt föreliggande uppfinning tillåter därigenom ett närmande till målet med absolut likformig befuktning över en hel beskickning.

Intensivvätningen kan genomföras direkt ovanför stilleståndsi- lon, och om förhållandena så tillåter, kan det befuktade vetet utan ytterligare horisontaltransport tillföras direkt till stilleståndcel- lerna. Till följd av den genom sättet erhållna höga hastigheten töms aggregatet fullständigt. Inga föremål kvarstannar, vilket utgör ett _ värdefullt bidrag för lösning av bakterieproblemet.

Varje Vätningsförlopp lyder under fysikaliska lagar för vatt- nets molekylära ytspänning, vattnets s.k. droppbildning och adhesion på de ytor som skall befuktas. Genom daglig erfarenhet vet fackmannen alltför väl att en vattendroppe endast med svårighet eller överhuvud- taget ej alls intränger i en fördjupning. En likformig vattning, t.ex. av vetekorn, förutsätter en däremot svarande likformig fördelning och utbredning av vattnet på hela den yta, som skall vätas. Den likformi- ga fördelningen av vattnet över hela kornet kan endast förklaras ge- nom det intensiva förloppet inom ett område med höga hastigheter, ge- nom stark kastverkan av små ingående vattenpartiklar resp. små vat- tendroppar, genom på kornet liksom på de små vattendropparna kraftigt verksamma centrifugalkrafter, liksom möjligen genom ytterligare and- ra orsaker. Detta är särskilt utpräglat fallet vid en relativt liten diameter hos vätningshuset på omkring 300 mm och en rotor med ett mycket stort antal slag- eller matningsarmar.

Som redan beskrivits, fastställdes ett bättre bakförhållande vid ett mjöl, vars korn hade genomlöpt det nya sättet för intensiv- Vätning, jämfört med ett mjöl, som tillverkades av sädeskorn vätta på konventionellt sätt. Z Vid ett laboratorieförsök användes en normal kvarnblandning: Manitoba (hårt vårvete) 15%, hårt inlandsvete 50%, mjukvete 30%, råg 5%. Den intensivätta blandningen gav jämfört med normalvätning vid ungefär samma utbyte ett bättre resultat med avseende på mjöl, aska och färg. Vid ett utbyte på 63% var i genomsnitt mjölaskan omkring 0,02% gynnsammare och färgen omkring 0,4-0,8% gynnsammare. Den stora betydelsen av själva vätningen, som i och för sig ej bestrides in- om kvarnindustrin, kommer genom det nya vätningssättet att betonas ännu mer . I .7501272-4 På grund av det hittills sagda är det ej heller förvånansvärt, att vid vätningen enligt föreliggande uppfinning stilleståndstiden i stillestândscellerna kunde förkortas avsevärt.

Det är tänkbart att åtminstone vid okända blandningar över- vaka vätningen genom färgning av enskilda kornprov för att kunna fast- ställa och innehålla optimal vätningsintensitet. ' Vid fall då endast extremt låga värden med avseende på bakte- 5 rieangrepp är tillåtna, möjliggör det nya vätningssättet att genom användning av motsvarande lösningar verksamt behandla särskilt ock- så grodd- och veckpartierna, vilket medelst hittills använda vätnings- skruvar ej kunde uppnås lika mâlstyrt. _ Uppfinningen avser vidare en anordning för vätning av hela sä= deskorn eller dylikt av det slag som angivits i ingressen 1 bifogade siaokrav. n I En'vätningsanordning använder man med ringa ändringar före malning, i renseriet liksom för specialändamål, varvid tidigare kän- da vätningsanordningar skall fördela vattenmängden likformigt till kornets_ytteryta.

Sädeskornen har genom naturen utbildats så, att fukt endast i små mängder kan intränga direkt genom kornkroppens ytteryta. Vatt- net måste i stället via grodden långsamt upptagas i för ändamålet bestämda banor i det inre. Detta är en säkerhetsanordning, som skyd- dar fröet mot ej önskad fuktpâverkan. Efter vätningen lagrar man det bevattnade godset i en stillestândsilo. Först efter nâgra timmar har vattnet inträngt i kornets inre.

Tidigare kända vätningsanordningar uppvisar ett upptill me- _delst ett lock tillslutet hus, i vilket en skruvaxel är roterbart anordnad. Ett vattendoseringselement tillför vattnet, antingen i ång- eller dimform, till vätningshuset. _ Huvuduppgiften för tidigare kända vätningsanordningar ligger, i att så likformigt som möjliga väta alla korn. -nyialæm förefalla vara en självklar fordran, som dock mot- verkas av följande: - de hela kornen får ej skadas - en för kornen skadlig skavning eller gnidning får ej ske.

Om man till en stilleståndsilo tillför säd med en stor mängd kornbrott, kan vid det däri rådande "klimatet" på kort tid uppstå en kraftig tillväxt av bakterier och parasiter.

Vätningen av de hela kornen måste därför genomföras tvångs- vis på ett mycket skonsamt sätt. J 7 7501272-4 Tidigare kända vätningsanordningar har vanligen hela eller av- brott uppvisande vätningsskruvar, som i huvudsak också har en lyft- och blandningsfunktion. Vätningsskruvarnas varvtal hålles medvetet mycket låga, i regel mellan 60 och 120 r/min. En ytterligare höjning av varvtalet förorsakar kornbrott och försämrar dessutom befuktning- ens likformighet.

Vid tidigare kända vätningsanordningar har vätningsskruvarnas längd begränsat kornens uppfuktning. _ Det föreligger en direkt proportionalitet mellan procenttalet för ökad fukthalt och vätningsskruvens erforderliga längd, varigenom tillräcklig vätning ej alltid kunnat erhållas vid en enda genomgång.

En uppgift för föreliggande uppfinning är därför också att för-' bättre tidigare kända vätningsanordningars verkan och särskilt att vid liten maskinlängd uppnå en stor fuktighetshöjning hos sädeskornen, utan att dessa sönderrives eller utsättes för annan skada. _ En vätningsanordning av det slag som angivits i ingressen i bifogade sidokrav kännetecknas enligt föreliggande uppfinning av de säregenskaper som angivits i den kännetecknande delen i sama krav.

Andra egenskaper hos vätningsanordningen enligt föreliggande uppfinning framgår av därpå inriktade underkrav.

Föreliggande uppfinning tillåter med överraskande enkla medel ej endast att lösa angivna uppgifter utan i ännu högre grad att ge vätningsanordningen en större betydelse än hittills varit fallet, särskilt vid malning av saa. " Uppfinningen har helt frångått långsamma vätnings- och bland- ningsförlopp vid tidigare kända vätningsapparater.

Vätningsanordningen enligt föreliggande uppfinning genomför i stället en snabb och intensiv vätning. Anordningen har särskilt föl- jande fyra kännetecken: -_ettrörformigt, väsentligen cylindriskt hus - ett stort antal slagarmar, som företrädesvis är anordnade i rader - husets innerdiameter uppgår till mellan 250 och 600 mm - vid rotorns rotation får slagarmarnas ytterändar en perife- rihastighet på 6-30 m/s, vilka egenskaper genom sin samverkan medför ett helt nytt befuktnings- förlopp för sädeskornen.

Genom slagarmarnas mycket höga rotationshastighet på 6-30_m/s och beroende på armarnas stora antal i ett rörformigt hus, bildas en formlig produktslöja i närheten av vätningsapparatens innervägg,d .7so127z-4, vilken slöja hålles i snabb rotation. 7 Vid materialutloppet hos vätningsanordningen enligt uppfinnin- gen har ett ofördelaktigt luftutträde ej kunnat fastställas. Genom de av rotorn roterade slagarmarna bringas slöjan i en hög rotations- hastighet. Genom uppdelningen i ett stort antal slagarmar uppstår dessutom mellanru mellan armarna, varigenom de enskilda kornen er- håller största möjliga rörelsefrihet.

Det företrädesvis stillastående vätningshuset bromsar upp kor- nen något och förorsakar därigenom en relativ hastighet mellan slöjans rörelse och rörelsen hos enskilda korn och slagarmarna, varigenom kornen blir tillslagna av slagarmarna med mycket hög frekvens. Kornen är ej längre fast sammanpackade som vid tidigare kända vätningsskru- ' Var, utan rör sig fritt. Ett slag av slagarmarna på ett enstaka korn har ingen malningsverkan, eftersom produktslöjan i den med vatten "smorda" slutna manteln rör sig med tillnärmelsevis lika stor hastig- het som rotorn. Slöjans höga rotationshastighet borgar för likformig vattenfördelning.- Lösningen enligt föreliggande uppfinning har också ytterliga- re, t.o.m. för fackmän oväntade fördelar: - fukten fördelar sig likformígt över hela det enskilda kor- net, t.ex. ända in i det för sädeskorn typiska vecket, vil- ket vid tidigare kända anordningar ej uppnåtts - redan vid en förhållandevis.kort vätningsanordning kunde sädeskornen uppfuktas med 3-5%, genom att motsvarande vat- tenmängd noggrant indoserades i området av materialinloppet - sädeskorn, som behandlats med vätningsanordningen enligt uppfinningen, ger efter malning ett mjöl med bättre bakför- måga.

Den likformiga vätningen av kornets hela ytteryta inklusive fördjupningarna i sädeskornets veck är sannolikt att återföra på de små vattendropparna resp. de enskilda kornens katapulteffekt i den slutna manteln.liksom på kornens rotationsrörelse, och bidrager till förbättring av mjölets bakegenskaper.

En vätningsanordning av det slag som angives i ingressen i bifogade sidokrav kännetecknas enligt föreliggande uppfinning av de säregenskaper som anges i sama kravs kännetecknande del. Andra egen- skaper hos anordningen enligt föreliggande uppfinning framgår av här- på inriktade underkrav.

Med hänvisning till krav 9 bör anmärkas att man hittills ej funnit någon övre gräns för antalet slagarmar, såvida man endast tar 9 7501272-4 hänsyn till arbetskvaliteten. Antalet slagarmar begränsas snarare av framställningskostnaderna.

När stort antal slagarmar användes, är det helt tillräckligt att i enlighet med krav 13 utföra dessa av en plan profil. Slagarmar- na i sin helhet styr kornslöjan. I motsats därtill är vid tidigare kända vätningsapparater malningselementen mycket ofta skruvformigt böjda, eftersom man ville undvika all slagverkan.

Jämfört därmed är ett kontrollerat slagförlopp vid lösningen enligt föreliggande uppfinning rent av typiskt.Så många slagställen resp. slagarmar som möjligt är anordnade, för att en så intensiv be- fuktning som möjligt skall erhållas.

En inbördes förskjuten placering av de enskilda radernas slag-- armar, betraktat i axiell riktning, är att föredra framför en place- ring gruppvis i radialplan. Om man bildar ringformiga mellanrum, så uppstår däri en sämre kontrollerbar relativhastighet mellan slagar- marna och sädeskornen, vilket emellertid i vanliga fall saknar bety- delse.

Slagarmarna utskjuter företrädesvis radiellt från rotorn, men snett relativt rotoraxeln och är därigenom anordnade med en frammatan- de funktion. _ Vätningsförloppet äger rum i ett ringformigt tvärsnitt i vät- ningshuset. Det relativt lilla ringtvärsnittet underlättar renhåll- ning av vätningshusets innerrum.

Vätningshusets innervägg skall i regel uppvisa en ogenomsläpp- lig glatt yta, eftersom den intensiva behandlingen skall ske av själ- va slagarmarna, särskilt vid den föredragna utföringsform, vid vilken vätningshuset står stilla och endast rotorn roteras. Rotationshastig- heten måste vid stora diametrar hållas endast oväsentligt lägre, ef- tersom kornens anslag mot husets glatta innerväggar har mindre bety- delse.

Det säregna arbetssättet för vätningsapparaten enligt uppfin-_ ningen tillåter nästan fullständig frihet för anordnandet av rotor- axeln. Vid en lutande axel kan man på den lägre sidan förutse ett av- lopp, varigenom husets inre kan spolas från motsatt sida.

Vattendoseringsanordningen mynnar företrädesvis i materialin- loppet. Därutöver kan ett tidigare känt dimmunstycke eller en dropp- anordning eller dylikt användas. Det är därvid väsentligt att vatten- eller i förekomande fall ångtillförseln anordnas omedelbart i områ- det av materialinloppet och i varje fall ej för långt bort från vät- ningsanordningens verksamma arbetsväg, eftersom annars en så olikfor- mig vattenfördelning i förväg kan uppstå pâ kornen att den efteråt 7501272-4 10 .ej längre kan utjämnas med hjälp av vätningsanordningen enligt före- liggande uppfinning. " _ En apparat för övervakning av materialströmmen in- och urkopp- lar vatten- eller ângtillförseln. Vatten- resp. ångmängden inställes dock oavhängigt därav och kan eventuellt fjärregleras.

Det har vidare visat sig, att det vid speciella användnings- tillfällen kan vara fördelaktigt att insätta andra utföringsformer av rotorn.

Många sädeskorn eller dylikt och delvis också fröer är ytterst spröda och benägna att brista och får därför ej på något sätt skadas, och trots detta skall en bestämd uppfuktning av alla.korn erhållas med största likformighet. ' En extremt skonbar behandling av produkten kan uppnås genom den i krav l8 angivna utföringsformen.

Enligt en fördelaktig utföringsform anordnas alla slagarmar likformigt, företrädesvis med en vinkel på från omkring 50° till mer än 850 mot rotorns längdaxel.

Vid användning av befuktningsapparaten enligt uppfinningen före malningen resp. stillestândet vid vete, råg, korn och havre, vilka som bekant uppvisar ett utpräglat veck resp. ojämna ytterytor, har t.o.m. för fackmän överraskande fördelar erhållits för den efter- följande produktens kvalitet.

.Med hänvisning till bifogade ritningar beskrives nedan som exempel olika utföringsformer av anordningen enligt föreliggande upp- finning. Fig. l visar i sidovy en sådan utföringsform av vätningsan- ordningen enligt uppfinningen med vätningshuset sektionerat. Fig. 2 är en delförstoring av fig. 1 och visar utbildningen av rotorn i om- rådet av materialutloppet. Fig. 3 är ett tvärsnitt i området av mate- rialinloppet. Fig. 4 visar schematiskt ett exempel på användningen av den nya vätningsanordningen. Fig; 5 är en längdsektion genom en annan utföringsform av vätningsanordningen enligt uppfinningen, uppvi- sande slagarmar med runt tvärsnitt. Fig. 6 är en ytterligare utförings- form av vätningsanordningen enligt uppfinningen. Fig. 7 är en sektion längs linje VII-VII i fig. 6. Fig. 8 är en sektion längs linje VIII- VIII i fig. 6. Fig. 9 är ytterligare en sådan utföringsform med en rotor med växelvis sneda och i radialplan belägna slagarmar. Fig. 10 visar en utföringsform med en kombination av en accelerationsskruv och slagarmar med droppformat tvärsnitt.

Den i fig. l framställda utföringsformen av vätningsanordnin- gen enligt föreliggande uppfinning uppvisar ett vätningshus l, en 7501272-4 ll rörformig vätningsmantel 2, en rotor 3, liksom drivorgan 4. Till väns- ter i figuren är ett materialinlopp 5 och till höger i figuren ett materialutlopp 6 fast förbundet med huset 1. En vattendoseringsanord- ning 7 mynnar i huset l i omrâdet av materialinloppet 5. Materialin- loppet 5 är utvidgat uppåt, där en i och för sig känd kontrollapparat 9 för materialströmen är in- eller påbyggd. En sned stötplatta 10 är vickbart fäst vid en hävarm ll. Hävarmens 11 rörelse ger via ej visade pneumatiska eller andra kopplingsorgan styrimpulser via styr- ledningar 12 till en ventil 13. En doseringsventil l9 reglerar vatten- förbrukningen genom att ventilens strömningstvärsnitt inställes antin- gen för hand eller fjärrstyrt. Den ögonblickliga strömningsmängden är avläsbar medelst en flödesmängdmätare 15. Från mätarens 15 utlopp le-' der en vattenledning 16 till huset l eller materialinloppet 5. Ett fördelarrör 17, på vilket flera munstycken 18 är anordnade, inskjuter i materialinloppet 5. över stötplattan 10 är en ledplåt 20 anordnad direkt under en inloppsstuts 21.

Rotorn 3 uppvisar ett stort antal slagarmar 30, vilka utskju- ter radiellt från längsbärare 31. Rotorn 3 uppbäres i lager 34, 35 genom två ur huset utskjutande axeländar 32 resp. 33. Lagren är â sin sida via stativ 36 förbundna med huset l liksom med golvet. En driv- motor är fäst direkt på stativet=36 och driver med en remskiva 38 via remmar 39 en på axeländen 33 fast anordnad remskiva 40 och därigenom också rotorn 3.

Intensivvätningsanordningens arbetssätt är följande: Säd, vil- ket valts som exempel, matas genom inloppsstutsen 21. Direkt nedan- för inloppsstutsen 21 riktas sädesströmmen genom ledplattan 20 mot den svängbart fästa stötplattan l0. Den fallande sädesströmmen tryc- ker därvid genast stötplattan 10 nedåt och öppnar via ej visade kopp- 'lingsorgan ventilen 13. Doseringsventilen inställes samtidigt eller i förväg noggrant med den för uppfuktningen erforderliga vattenmäng- den, som nu med mindre fördröjning via vattenledningen 16 med munstyc- kena 18 insprutas i den fallande sädesströmmen.

Så snart sädesströmmen i vätningsmanteln 2 nått området av slag- armarna 30, accelereras strömmen genom rotorn till en hög hastighet.

Manteln 2 uppvisar en sluten rund form. Sädesströmmen utbreder sig där- för i en slöjformad ring i närheten av vätningsmantelns 2 innervägg och roterar med tillnärmelsevis sama hastighet som rotorn 3. Rotorn 3 ger tillsammans med det stora antalet slagarmar 30 också en stark rö- relsepâverkan på slöjan. Manteln står vid denna utföringsform stilla och uppvisar en relativt glatt inneryta. Slöjan bromsas därför endast «'7501272-læ 12 obetydligt. De enskilda sädeskornen tillslås eller tillstötes med hög frekvens, men kan efter varje slag avvika i godtycklig riktning.

Den erhållna slagverkan är given genom relativhastigheten mellan slag- arm och korn liksom kornets massa. Den ständigt nytillförda säden skjuter slöjan mot materialutloppet. Under förutsättning av att en konstant inmatning av säd föreligger vid inloppsstutsen 21, erhålles en konstant uppehållstid för sädeskornen i vätningshuset l.

Under rotationen i vätningsmanteln förskjuter sig sädeskornen snabbt och oavbrutet mot varandra. Detta har en maximal genomvirvling Och blandning av kornen till följd. Skillnader i kornens vätning sins- emellan utjämnas på detta sätt redan efter några varv. Det hela ut- spelar sig inom ett högt hastighetsomrâde på åtminstone 5-30 m/s. Det är att antaga att kornens ytterytor, till följd av kornens egen rota- tion, kan uppnå avsevärt högre momentana absoluta hastighetsvärden.

Vattnet fördelas på detta sätt likformigt genom.kastverkan på hela ytterytan av kornet, antingen detta sker i form av ytterst små drop- par eller som en film. Även i sädeskornens veck fastställdes en hit- tills ej uppnâdd likformig vätning.

D Slagverkan på kornen bidrager vidare mycket starkt till inten- sifiering av vätningen. Vid stötstället blir kornet något deformerat.

En del av det befuktande vattnet “inmasseras“ i ytterskikten, varige- nom det intensiva vätningsarbetet för den nya anordningen kan förkla- ras mycket åskådligt. Den därur resulterande uppmjukningen av de ytt- re kornskikten har en fördelaktig påverkan pâ malningen, siktningen och slutligen också på bakkvaliteten, särskilt vid uteslutande torr- rensade korn.

Vätningsanordningen enligt uppfinningen inskränker sig natur- ligtvis inte enbart till fuktförhöjande verkan eller uppfuktning av torra rensade sädeskorn. Vât- eller fuktrensningen har väl en mer eller mindre stor vätningseffekt, men i regel kan därvid ett noggrant värde på uppfuktningen ej garanteras§ Vätningsanordningen enligt upp- finningen möjliggör däremot garanti för bestämd uppfuktning. Använd- ning av vätningsanordningen enligt uppfinningen är därför motiverad såväl vid torr- som vid våtrensade korn.

Med en provningsanordning kunde den nya intensivvätningsanord- ningens verkan också bekräftas genom att en uppfuktning av säd nu är möjlig till och med vid relativt kort rotor. A andra sidan kan emellertid också mycket små vattenmängder på några tiotals viktpro- cent tillföras iikfömigt toan verksamt till kornen.

Föreliggande uppfinning tillåter flera ytterligare utformnin-* 13 75012724» gar. Speciellt vid vätning av vete har en optimal rotationshastig- het för slagarmarnas yttersta spetsar på 20-25 m/s fastställts. Ett stort antal slagarmar är mycket väsentligt. Eftersom slöjan bringas att röra sig på insidan av den rörformiga vätningsmanteln 2, kan an- talet slagarmar 30, som med ringa radiellt spel sträcker sig till vätningsmanteln 2, göras beroende av denna mantels yta. Om man vid den i fig. l visade rotorn 3 antar att innerdiametern är 250-300 mm och att längden uppgår till omkring 1 meter, så erhålles vid det val- da exemplet omkring 200 slagarmar 30 per m2 av vätningsmantelns in- neryta.

Som tydligt visas i fig. 2 anbringas slagarmarna 30 vid en ytterligare utbildningstanke enligt uppfinningen på flera längsbära- - re 42. Längsbärarna 42 är fästa på rotorn 3 medelst skruvar 41.

Det har vidare visat sig som mycket fördelaktigt att förskju- ta de enskilda längsbärarna 42 på rotorn 3 med vardera en halv del- ning X. Slagarmarna kommer på detta sätt ej att ligga i enskilda ra- dialplan med stora mellanrum till nästa radialplan. Genom arrangeman- get med förskjutning av armarna kan ett mindre antal av dessa rotera produktslöjan med större kraft.

Av hygieniska liksom av prisskäl utbildas rotorn 3 företrädes- vis som en hålaxel 45. Arbetsrumet inskränkes därigenom till den verksamma delen. Diametrala avståndet DF mellan slagarmarnas 30 in- fästningsställen antages företrädesvis utgöra omkring 20-50% av vät- ningsmantelns 2 innerdiameter. Arbetsrummet kan lätt rengöras, och vad som är ännu väsentligare, under normal drift rensar det sig självt.

Fig. 3 visar det tangentiella arrangemanget av materialinlop- pet 5. Eftersom rotorn 3 roterar likformigt, leder detta till en mjuk acceleration av kornen. Inmatningen anges med pilen 50 och rotorns rotationsriktning med pilen 51. Av fig. 1 framgår att materialutlop- pet också kan anordnas tangentiellt i sama syfte.

Fig. 4 visar också en fördelaktig användning av vätningsanord- ningen enligt uppfinningen, varvid anordningen schematiskt anslutits till huvudrensningen.

Schematiskt kopplade efter varandra är en sädesseparator 100, en torrstensavskiljare 101, en rundkornstriör 102, en torrskurmaskin 103, en tarar eller stigluftavskiljare 104, en vätningsanordning 105 enligt föreliggande uppfinning och på slutet en stilleståndscell 106.

WSädesseparatorn 100 avlägsnar stora föroreningar, såsom snören, halmstrån, stenar osv, liksom kornbrott och sand. Stenavskiljaren 101 avlägsnar alla stenar och eventuellt andra tunga delar. Rundkorns- 75012724» - p 14 triören 102 har till uppgift att från säden bortsortera klätt, vic- ker, tvärbrott m.m. Skurmaskinen 103 rensar själva kornet från smuts och lösa skaldelar. Av säkerhetsskäl efterkopplas också skurmaskinen 103 en tarar, som borttager dam och skaldelar med hjälp av luft.

I vätningsanordningen inkommer det nu fullständigt rensade ve- tet. Anordningen tillför den-exakta vattenmängden till säden, väter säden medelst det ovan beskrivna intensiva slag- och kastförloppet och överlämnar godset till stillestândscellen 106. Sedan stillestånds- tiden gått till ända, tillföres godset direkt till malning.

Vid det nu visade användningsexemplet rör det sig om en full- ständig torrensning med den nya intensiva vätningen enligt uppfinnin- gen,-varvid det senare steget här blivit en viktig del för förberedel= sen till malning. ' Vätningsanordningen enligt uppfinningen är användbar överallt där säüeskorn och dylikt på ett skonsamt sätt skall uppfuktas med en noggrant doserad vattenmängd, och där eventuellt också en partiell vattenpâverkan är önskad i kornens ytterskikt.* Den i fig. 5 visade vätningsanordningen uppvisar ett vätnings- hus 201, en sluten vätningsmantel 202, liksom en rotor 203. Drivorga- nen motsvarar de i fig. 1. I figurens vänstra del är ett.materialin- lopp 204 visat, och i dess högra del ett materialutlopp 205. Ett vat- tenfördelningsrör 206 kan uppvisa ett eller som visas flera munstyc- ken 207.

Rotorn 203 är schematiskt framställd och uppvisar vid båda sina ändar, särskiltlvid rotorlängder på mer än l m, en lagrad axel- sände 208 och en driven axelände 209. Rotorn är uppbyggd som en hål- axel 210, dels för att vikten skall kunna hållas låg, och dels för att det fria rumet mellan axeln 210 och vätningsmanteln 202 skall bli inskränkt till det egentliga arbetsrummet. I omrâdet av material- inloppet 204 är på axeln 210 accelerationsvingar eller -paddlar 211 anordnade. På rotorns 203 övriga del resp. på axeln 210 är slagarmar 212, som bildas av rundprofiler, anordnade i relativt varandra för- skjutna rader.

Funktionssättet vid denna utföringsform motsvarar i stor ut- sträckning lösningen enligt fig. 1, 2 och 3. Huvudskillnaden ligger i att rotorn 203 endast i området av materialinloppet 204 uppvisar accelerationspaddlar_2ll, som ungefär motsvarar slagarmarna 30 i fig. l. Pâ rotorns 203 övriga del är slagarmarna emellertid utbildade ge- nom runda slagarmar 212, vars utskjutande ändar företrädesvis är av- _. rundade. 15 7501272-4 Ehuru accelerationspaddlarna 211 till sin form motsvarar slag- armarna 30 1 fig. 1, har de förra vid lösningen enligt fig; 5 övervä- gande en accelerationsfunktion och garanterar samtidigt den önskade produktgenomatningen. Strömmen av sädeskorn ges i form av en ringfor- mig slöja en mycket hög rotationshastighet i vätningsmanteln 202, vil- ket till följd av de enskilda accelerationspaddlarnas 211 uppdelning i ett stort antal försiggâr utan att de enskilda kornen skadas. Redan i området av materialinloppet 204 fördelas vattnet likformigt på ström- men av korn.

Huvudtanken vid lösningen enligt fig. 5 ligger i en ännu läng- re gående skonsamhet med de enskilda kornen, vilket vid bestämda sädes- sorter, dels också vid fröer, ovillkorligen fordras. Den i huvudkra- - vet beskrivna slageffekten hålles medvetet i bakgrunden. Kasteffek- ten hos de enskilda kornen liksom hos de små vattendropparna utnyttjas övervägande. De runda slagarmarnas 212 arbetsintensitet är mindre än fallet är för slagarmarna 30 i fig. 1, varför här hellre skall väljas ett större antal armar per m2 inneryta.i vätningshuset. Antalet run- da slagarmar 212 skall ej understiga l00, och företrädesvis skall antalet uppgå till 200-400 per m2 vätningsmantel 202. De ungefär fin- gerlânga runda slagarmarna 212 anordnas företrädesvis i förskjutna rader, som framgår av fig. 5. Slagarmarna 212 kan också uppvisa ett ovalt eller annorlunda rundat tvärsnitt.

Från rund form avvikande utbildningar av armarna kan vara sned- ställda för matning, och i vissa fall till och med för att hämma, t.ex. i området av materialutloppet 205.

Vid alla variationer i slagarmarnas form är det emelletid av- görande att ett stort antal väljes och att rotorns 203 varvtal, vid en innerdiameter hos vätningsmanteln på ungefär 30 m, uppgår till omkring 400-1800, företrädesvis 900-1200 r/min. Fig. 5 visar ännu en säregenhet vid reglering av uppfuktningen. Eftersom intensivvät- ningen ger en särskilt likformig vätning, kan uppfuktningen mätas di- rekt efter vätningsanordningen och vattenmängden i motsvarande grad regleras. Detta ger styr- och reglertekniskt en mycket enkel uppbygg- nad. En apparat 215 för övervakning av materialflödet är genom en styr- ledning 216 förbunden med ett reglerdon 217 och tillföres ström via en matarledning 218. Reglerdonet 217 är via en ledning 219 förbundet med en ventil 220, som å sin sida ger en reglerimpuls för öppning el- ler stängning av doseringsventilen 221. Den momentana flödesmängden kan vid en registrerande strömningsmätare 222 avläsas genom synkont- -vsmzfrz-n h., roll. Reglerdonet 217 är vidare förbundet med en fuktmätare 223 via en tilledning 224. Fuktmätaren kan vara av vilket som helst tidigare känt utförande som är baserat på strålning, t.ex. mikrovâgsabsorption.

Reglerdonet 217 kan vara förbundet med en styrcentral via en styrled- ning 225. Ett önskat värde för uppfuktningen kan inställas antingen via denna styrledning 225 eller direkt på reglerdonet 217. Den i för- väg valda uppfuktningen innehâlles genom regleranordningen och kan eventuellt göras synbar genom en visare 226 på reglerdonet 217.

Fig. 6, 7 och 8 visar ytterligare en utföringsform av vätnings- anordningen enligt uppfinningen.

Vätningshuset 301 uppvisar en vätningsmantel 302, i vilken en g rotor 303 är anordnad, liksom ett materialinlopp 304 och ett material: utlopp 305. Vattendoseringsanordningen är uppdelad i en första in- sprutningsenhet 306 och en mellan materialinloppet 304 och material- utloppet 305 anordnad andra insprutningsenhet 307, vid vilken vatten- mängden kan regleras genom en inställningsventil 310.

I området av materialinloppet uppvisar rotorn 303 en accelera- tionsskruv 308. På rotorns 303 övriga del är slagarmar 309 anbringade, vilka i huvudsak är inställda vinkelrätt mot rotorns längdaxel.

Denna utföringsform lämpar sig för befuktning av sådana korn eller kornblandningar, som är mindre känsliga för brott och rivning.

Särskilt intressant är vid denna lösning uppdelningen av vat- tentillförseln i tva insprutningsenheter. En första insprutningsen- het 306 är anordnad i vätningsmantelns första del, i vilken kornström- men accelereras. En andra insprutningsenhet 307 är placerad i området mellan materialinloppet 304 och materialutloppet 305. Alltefter kor- nens egenart kan den andra insprutningsenheten vara anordnad t.ex. i totorns 'sus första tredjedel eller på aess mitt. natts kan förbättra vattenfördelningens likformighet ännu mer. Det vore också tänkbart, I att i den andra insprutningsenheten 307 för speciella fall tillföra något slag av tillsatser och att vid den första insprutningsenheten 306 använda rent vatten, eller omvänt. Tillsatser låter sig fördelas mera likformigt vid redan befuktade korn. Dessa möjligheter kan na- turligtvis också förutses vid alla övriga utföringsformer enligt upp- finningen, och ävensâ med andra kombinationer.

I fig. 9 har rotorn sama läge som i de tidigare visade utfö- ringsformerna, men rotorn 401 uppvisar växelvis snedmatande anbringa- de slagarmar 402 och vinkelrätt eller i radialplan anordnade slagar- mar 403. Enstaka slagarmar kan t.o.m. vara anordnade med någon bak- âtmatning. Materialinloppet är antytt med pilen 404. _ Fig. l0 visar schematiskt ännu ett tänktbart utförande av ro- 7501272-4 17 torn. Rotorn 501 har här konisk form i området av produktinloppet 502, som symboliskt är antytt med en pil, genom att rotorn 501 in- skränkes till akelns 503 lilla diameter, som är hållfasthetsavhängig, varvid rotorns 501 rörformiga del via en konisk del 504 övergår i axelns 503 diameter. En accelerationsskruv 505 är tillverkad av en på högkant specialformigt lindad profil. Mellan skruvprofilen 505 och axeln 503 är ett förhållandevis stort fritt mellanrum. Slagarmar- na 506 är här utbildade som snedmatande halvrundprofiler. Vid denna lösning äger en skonsam acceleration och förflyttning av produkten rum. Accelerationsskruvens ringformiga utbildning ger en i motsvaran- de grad dämpad kraftinverkan på produkten.

Naturligtvis kan vid alla utföringsformer materialinloppet och materialutloppet vara utförda avvikande från de visade lösningarna, t.ex. radiellt, tangentiellt och så vidare. Vid alla-utföringsformer är det också möjligt att ha annorlunda formade slagarmar, t.ex. rym- ligt krökta skovlar, vilka i speciella fall kan ge fördelar.

Claims (2)

1. Sätt för vätning av hela sädeskorn eller dylikt före nal- ning, under transport av kornen genon ett slutet, väsentligen cylind- ritrt nu (2, 202, 502) :tan ett uten-imon» (s, 204, 504, 404, 502) i meets ena ände t111 ett nateriaiutløpp (s, 205, 305) i. meets andra ände, vilket hus inrymmer en konoentriskt anordnad rotor (5, 205, 505, 401, SOU-uppvisande flera väsentligen radiella armar ned fria ytterändar ooh fördelade väsentligen över rotorns hela längd, k ä n n e t e c k n a t av att en företrädesvis torr rensad korn- etran rtntmeriigt tuner-et nateriaiinitppet (5, 204, 304, 404, 502), att en doserad vattenaängdztillföree huset i området av material- inloppet och bringes i kontakt ned sädeskornen, att kornen accelere- ras i periferiell led i huset (2, 202, 502) för bildning av en vir- velforaad rörliknande slöja av fritt rörliga korn i närheten av hn- sets oylindriska innervägg, genon att rotorn (5, 205, 505, 401, 501) roterae med tillräckligt varvtal för att den rörlilmande slöjan skall upprätthålla, vilken slöja rör sig väsentligen kontinuerligt i lm- sttsiangai-irtnm från mtpptäneen (5, 204, 304, 404, 502) ut ut utloppsänden (6, 205, 505), varvid de hela ädeekornen i kornelöäan oupphörligt utsättas för slag av slagarmarna (50, 211, 212, 509, 402, 5405, 506) och bringas i friktionsingrepp med varandra förut- :jänning av vätningseffekten, sant att de hela intensivvätta kornen därefter kontimzerligt utföres genom naterialntloppet.

2. Sätt enligtkravl, kännet eoknat avatt den doserade vattennängd son tillföras huset uppgår till mellan 0,1 och 5 96 av sädeskornens vikt, företrädesvis 0,l-l 96. 5. Sätt enligt krav2, känns t eoknat avatt vatt- net tillföras i form av vattenånga. 4. Sätt enligt något avkravenl-5, känns t eoknat av att sädeskornens fuktighet bestämmas innan de tillföras material- inleppet (5, 204, 504, 404, 502) och att tillföra vattenånga ate- ras i avhängighet av denna fuktighet. 5. Sätt enligt något avkravenl-ö, känna t eoknat av .att sädeskornens fuktighet bestäanee vid deras utträde ur ma- terialutloppet (6, 205, 505) och att tillförd vattennänsd doserae i avhängighet av denna fuktighet." 6. Sätt enligt något eller några av lsraven l-5, k ä n n e- t e o k n a t av att rotorn noteras ned sådant varvtal att slag- anamma (50, 211, 212, 509, 402, 403, 506) fria yttersta;- m en vvšnïvaë-:zv-L.. 19 periterihestighet på 6-50 n/e, företrädesvis 20-25 m/e. 7. Anordning för genonföring av sättet enligt Skrev l för vätning ev hele eädeekorn eller dylikt före nnlning, med ett väsent- ligen eylindriekt hus (2, 202, 502) utbildat ned ett meterielinlopp (5, 204, 504, 404, 502) och ett mterielutlopp (16, 205, 505), en keneenemerc i. huset ma ringa spel mal-anna retur (ö, aoa, 503, 401, 501) roterber medelst en drivenordning (t), samt endå. omrâdet av mterielinleppet anordnad apparat (7) för tillförsel av en dose- redvettennängdtillhueets inre, kännet e ckned nvatt rotorn uppvieer en rörtened eentrunlcropp (5, 205, 505, 4-01, 501) 2 utbildad ned flere. elegermer (50, 211, 212, 509, 402, 405, 506), sem företrädesvis är anordnade i flere reder, ett husets (2, 202, 502) innerdiemeter (Du) uppgår till mellan 250 och 600 mn, och ett rotorn är roterbar ned ett varvtal under vilket elegemnrnnn ytter- änder har en perirerihnntighet på 6-50 m/e. 8. Anordning enIigtIn-evV, kännetecknad evatt mini-nappen (3, 203, 305, 401, 501) har àmmeem ao elegmm- (t.ex. 50) per m2 av husets cylindrish inneryte. (2, 202, 502). 9. Lnordningenligtkrev8,känneteckned evett roterkreppen (5, 205, 505, 401) her 80-500 elegezmer (t.ex. 50) per m2 av husets -cylindriake inneryte., töreträdeevie i 6-20 reder på. rotorkroppens omkrets. 10. Anordning enligt något av kraven 7-9, lt ä n n e t e o k- n e. d ev ett dienetrale. avståndet (DF) mellan två notbelägrm eleg- armnre (50, 211, 212, 509, 402, 405, 506) rotändnrär upp till 50 % av husets (2, 202, 502) inner-diameter. ll. Anordning enligt något eller några. av never. 7-10, kännet eokned avett slagen-nerna (30, 211, 212, 509, 402, 405, 506) är fäste. på 'bärare (42) anordnade på. roterlflroppen (5, 205, 505, 401, 501) i dess längdriktning. 12. Annrdningenligthevll, känneteckned nvatt slagemnrm (50, 211, 212, 309, 402, 405, 506) på. varje längsgående bärare (43) är förskjutna i returns längdriktning; reletalvt slagen'- marna på. den i -periferiell .led intilliggande bärarßn, så. att Skruvføma- de reder av elegernar uppstår på rotorne utsida. 15. Anordning enligt något eller några av kraven 7-12, k ä n- n e t e e k n e. d ev ett slagernerne (50, 211, 509, 4-02, 4-05) är utbildade ev plana profiler. _ tzsnázvz-n i a; 14. Anordning enligt något eller några av lcraven 7-15, kä n n e t e o k n ad av att åtminstone några av elagarnarna (t.ex. 30) är snedatällda relativt rotoraxeln. 15. Anordning enligt något eller några av lcraven 7-14, k ä n n e t e e k n a d av att roterkroppen (5, 205, 505, 401, 501) i området av husets naterialinlepp (5, 204, 504, 404, 501) U-PDviear en aeeelerationsskruv (308, 505) eller slagarmar (50, 211, 402) son är enedstâllda relativt rotorazeln. 16. Anordningenligtkravlß, kännet eoknad avattde i området av naterialinloppet anordnade slagarnerna är utbildade av anedetällda, plana profiler och på den övriga delen av retorkroppen av slagarmar, son likaledes är utbildade av plana profiler, nen som är mmm vinkelrätt m; retar-axeln. lßinordningenligtlu-avlä, hanne-tecknad avatt alagaraerna (402, 403) sedda i rotorn: längdriktning omväxlande är snedställda relativt och vinkelrüta not rotoraxeln (tig. 9). 18. Anordningenligtkravlâ, känneteoknad avatt :lagarna-na (211) i omradet av naterlalinloppet (204) är utbildade av plana profiler, nedan elagarnarna på rotorkroppens (205) övriga del är utbildade ned ett eirkulärt eller huvudsakligen ovalt tvär- snitt. » 19. Anordningenligtkravläkännetecknad avatt rotorneppen (501) i området av naterielinloppet (502) hu' ett av- snitt ned Iörainabad diameter och att aeoeleratienaakzruven (505) är anordnad på radialavatànd .från detta roteravanitt (tig. 10). ÅNFÖRDÅ PUBLIKATIONER: Storbritannien 540 679, 919 906 Tyskland 664 616 (50 cuZ/Oï), 1 913 235 (50 o:2/01) US 3 734 4-71 (259-6) Andre publikationer: Mullerei. 1955; 44 (29 om), p. 634.