SE468392B - Azopyridinoner, saett att framstaella dessa och anvaendning av dessa till faergning eller tryckning av ett underlag - Google Patents

Description

G1 10 15 20 25 30 35 40 468 392 2 var och en av grupperna R5, oberoende av de övriga, be- tecknar väte eller C1_4a1kyl, eller ~N(R5)2 bildar en 5- eller 6-ledig, mättad ring, vilken innehåller 1 eller 2 heteroatomer, valda bland N och O, och är osubstituerad eller substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper, grupperna R5 är identiska och betecknar C1_4alkyl, K grupperna B är identiska och betecknar -A1-NR7R8 eller -A1-HR7R3R9 A", grupperna A1 är identiska och betecknar C2_8alkylen, grupperna R7 är identiska och betecknar C1_5alkyl, C2_5_ alkyl, monosubstituerad med halogen, -OH eller -CN, fenyl- (C1_3alkyl), i vilken fenylringen är osubstituerad eller är substituerad med 1-3 grupper, valda bland halogen, C1_4alkyl och C1_4alkoxi, eller C5_5cykloalkyl, vilken är osubstituerad eller är substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper, _ grupperna R8 är identiska och har någon av betydelserna hos R7, oberoende av dessa, eller -NR7R3 bildar en mättad ring, vilken innehåller 1 eller 2 heteroatomer, valda bland N och 0, och är osubstituerad eller är substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper, eller bildar en N'-aminoetylpiperazinring, grupperna RQ är identiska och betecknar C1_4alkyl, vil- ken är osubstituerad eller är substituerad med fenyl, -CH2COCH3, -CHZCONHZ eller -CHZCHOH-CHZC1, eller - R7R8R9 bildar en pyridiniumgrupp (bunden med sin N-atom), vilken är osubstituerad eller är substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper, eller en grupp ß 4? Ã3 vari Z0 betecknar en direkt bindning, \ /0 -CH -, -O-, -S-, -SO -, -SO-, -NH-. _ 2 2 Rio I>N-Rig, 2=n-2 A- eller j>n-c2u4-NH2, och varje grupp R10, oberoende av de andra, betecknar metyl eller etyl, gruppen X0, när samtliga fyra grupper R2 utgöres av väte, är vald bland X2 - X55 och bland X190 - Xlog, varvid X2 betecknar en linjär eller grenad C1_4alkylengrupp, och de övriga X-grupper- na har följande betydelserz' 1: 468 392 § x3 -co-. x4 -Nu-c-uH- , xs -s- , x6 -o-, X7 -cn.cH-, X8 -S-S- . X9 -S02-, Xw -NH-, X" 410-113-, Xiz -Igvl-CO-f CH3 ua-co- x13 íííj] . XI4 -co-uH4<šåä§' . 15 0 6 'NH'co c0-N“-, NH-CO- g x] 9 -ç-cc-Râ 3'c0-t:- I -w-cg 'cH:ca°cc-¥- I R44 R44 R44 R44 xzï -§-co-§-, xzz -co-nu-ua-co-, ° " R44 “s4 _xz3_ -çuzco-nu-nu-co-:H2-. x¿4 -cu-ca-co-nu-nu-co-cu=cH-. cs -ca ca -ca , xzs - ::cH2_P zïlu-. xzs -n-co-uíícflz Cq2::u-co-o-. ~¶ . 2 “ 2 2' 'z šx ""'" ' x -o-c-o- x -c-o» x -c-c- 27 _¿ ¿_ ' za . - za . ° so . , ' \or O O - '0°(cH2)g"0-| , 4f"- 4f"- _ _ *az "'9"'? E 5' ' *ss ° É Q ° ' %4u\c/N 54 n\c/n 345 R4s X34 -co-§-R43-§-co-. x35 -ce-ç-(ca¿)9-o-(cH2)9-ç-co-, R44 “44 R44 ' R44 *ss '°°'¥'(°"2)g'?'(°“z7g'¥'°°'- R44 R44- R44 468 392 -co-:f-(cuzh-o-(cazhl-o-(cnfig-g-co- . “44 "44 X38 _-çuz-co-N-, X 39 -cH=cH-co-q-, v *44 '* “44 'ca2"S_CH2-t 'So-O a 'CHZ"'H"CO'KH'CBZ' I X4- 'NH'CHZ' | U ca -w x” -co-ra/'z zfu-czaç-:u-cofi NIHZ-cuz' _ _ _ “44 " SU .cflscfl- | O g 'c0° xss -co-NH-caz ,cH2-m4-co-.

CH3 x -to-:m , 55 C83 10 15 20 25 30 35 40 'fiol :oz *IG-Bl x1o4 *ms xws *m7 *los *we vari 468 392 'CO°NH\ , “Hæo-g 'cH2'c0'| 0 -CH=CH-C0-CH=CI'i-, Xso -CH§ i 9%-, -o-cHz-o”. æC0_NH-R43-c0'NH-; °s - °z -co-nu-Rn-co-na-:gïuu-co-. -co-Nu-xß-nw-co-caz-cuz-co-nu-awuH-co- . -co-unfsgs-Nu-co-cæßcu-co-nu-Rqs-nn-co-, - _ r . ca m: e43-un«@us-szü-u+co-, Ras cflz- g , -CO-NR44-R43~Û-CÛ-, -o-co@-co-o- . -co-o-@-o-co-.

-CÛNH-Rfi-NH-CO-Ní-Rn-M-l-CO' - LzFà-ufll-Rñ-Nnaíàl/g; í “45 Ras var och en av rupperna R42, oberoende av de övriga, betecknar halogen, C1_¿alkyl eller C1-4alkoxi, var och en av grupperna R43, oberoende av de övriga, be- tecknar en linjär eller grenad C1_4alky1engrupp, UI 10 20 25 30 35 40 468 392 6 var och en av grupperna R44, oberoende av de övriga, be- tecknar väte eller C1_4alkylgrupp, g har värdet 1, 2, 3 eller 4, och var och en av grupperna R45, oberoende av de övriga, be- tecknar halogen, -HH-CH2-CH2-OH, -N(CH2-CH2-OH)2, -NH2, -OH, -NH-(CH2)2_3N(C2H5)2, »~@ -~<:>. so.

I CH3 -gçzi-IS ,- enar -Ü*°C2"4HHZ z eller vari X0, när åtminstone en grupp R2 har annan be- tydelse än väte, är vald bland X1, varvid X1 betecknar en direkt bindning,X2,-X11, X12, X14, X15, X17, X21, X25, X27, X32, X34,_Xs7- XS4 °°h Xios- °°h A' betecknar en anjon.

Beträffande X0 kan det förtydligas, att när den brygg- bildande gruppen är asymmetrisk, kan den vara bunden till fe- nylgruppen D vid endera änden. Det kan förtydligas att en förening med formel I kan föreligga i en blandning, vilken kan innehålla en eller flera andra föreningar med formel I eller som icke har formel I.

När föreningarna med formel I föreligger i form av me- tallkomplex 1:1, är metallatomen lämpligen vald bland koppar, zink, krom, kobolt, nickel, järn eller mangan, och när före- ningarna med formel I föreligger i form av metallkomplex 1:2, väljes lämpligen metallatomen bland krom, nickel, kobolt eller järn. ' Alkylengruppen som A1 kan vara linjär eller grenad.

I beskrivningen avses med halogen fluor, klor, brom el- ler jod, företrädesvis da klor eller brom och speciellt da klor.

Enligt uppfinningen innehåller molekylen av en förening med formel I tva identiska pyridonrester som kopplingskompo- nenter. Beroende pà betycelserna för T och B innehåller var och en av pyridonresterna i molekylen antingen en protonerbar, basisk grupp, eventuellt tillsammans med en kvaternär ammo- niumgrupp, eller en eller tva kvaternära ammoniumgrupper.

Med uttrycket "protonerbar basisk grupp" innefattas pro- tonerbara primära, sekundära och tertiära aminogrupper. 10 20 30 35 7 468 392 R1 utgöres företrädesvis av R'1, vari R'í betecknar metyl, etyl, fenyl, bensyl eller cyklohexyl. Mera föredraget utgöres R1 av R"1, vari R"1 betecknar metyl eller fenyl, speciellt dà metyl.

R2 utgöres företrädesvis av R'2, vari R'2 betecknar väte, metyl, etyl, hydroxi, metoxi, etoxi, klor eller brom.

Mera föredraget utgöres R2 av R"2, vari R"2 betecknar väte, hydroxi, metyl, metoxi eller klor, speciellt då väte.

T utgöres företrädes vis av T', vari T' betecknar väte, C0N(R5)2, vari R5 definieras i det följande, eller RI --\ Ås vari R3 definieras i det följande.

I Ra Mera föredraget utgöres T av T", vari T" betecknar väte, -connzfeiier G) æw/ A vari R3 definieras i det föl- Il u ' Rs jande.

Främst utgöres T av T'" , vari T'" betecknar väte, A9 _@ Ae eiier “IQQ H3 ' ' Ön3 Företrädesvis utgöres R3 av R'3, vari R'3 betecknar väte, metyl, etyl, -NH2 eller -N(CH3)2. Mera föredraget utgöres R3 av R“3, vari RT3 betecknar väte eller metyl.

Företrädesvis utgöres R5 av R'5, vari R'5 betecknar väte, metyl eller etyl, eller -N(R'5)2 bildar en osubstituerad pyrrolidinyl-, piperidino-, morfolino-, piperazinyl- eller N-metylpiperazinylgrupp. Mera föredraget utgöres R5 av väte- B utgöres företrädesvis av B', varie B' betecknar A1_ NR7R5R9 Ä9, vari beteckningarna definieras i det följande. Me- ra föredraget utgöres B av B", vari B" betecknar 7-(CH2)2- NR7R8, --(CH2)3-NR7R5, -- NR7R8R9 Äg vari beteckningarna definieras i det följande. All- 10 15 20 25 30 468 392 8 ° ra mest föredraget utgöres B av B"' , vari B"' betecknar - delser: ' Rwflm A9, -n(c¿+|5)¿, -u(cu3)g. _q{@ Ae Ae - m3 'U ' U" ' '"\_$*°°z“4""2' 'á{_/° ^ e ".'(°2"s)z Ae .flñu-czruuaz A9. och /\-/ cH3 CH3 A1 utgöres företrädesvis av A'1, vari A'1 betecknar --2-, --3-, ---4, -cH2-en-cnz-, -CH-CH;-, CH3 'H3 -CH-CH2-CH2- eller -CH-.

EH3 èH3 Företrädesvis utgöres R7 av R'7, vari R'7 betecknar linjär eller grenad C1_5alkyl, ogrenad hydroxi-C2_3alkyl, bensyl, Zkloroetyl eller 2-cyanoetyl. Mera föredraget utgöres R7 av R7", vari R"7 betecknar metyl eller etyl.

Företrädesvis utgöres R8 av R'8, vari R'8 har någon av betydelserna för R7, oberoende därav, och RQ utgöres av R'9, vari R'9 betecknar metyl, etyl, propyl eller bensyl.

Mera föredraget utgöres Ra av R"3, vari R"3 har någon av betydelserna för R7, och RQ utgöres R“9, vari R"9 betecknar metyl, etyl eller bensvl.

-NR'7R'8 bildar även en.pyrrolidinyl-, piperidino-, -morfo- lino-, piperazinyl-, N-metylpiperazinyl- eller N-amino-etylpiperazinylgrupp. _ -NR'7R'8R'9 bildar även en pyridiniumring, vilken är osubstituerad eller är substituerad med en eller tvà metyl- grupper eller en grupp B UI 10 15 20 9 468 392 <9 Q . . -¶ 0 _uA vari 20 betecknar en direkt bindning, //'x_j -CH2-, .O-, -S-, -S02-, -SO-, -NH-, R10 N-Rio, N-(R10)2 A" eller N-C2H4-NH2, och var och en av grup- perna R10, oberoende av de övriga, betecknar metyl eller etyl.

-NR"7R"8 bildar även en grupp morfolino, piperidino, pi- perazinyl, N-metylpiperazinyl eller N-aminoetylpiperazinyl. lfiR"7R¿8R"9 bildar även en pyridinium-, 2- eller 3- pikolinium-, N-metyl-morfolinium-, N-metyl-piperidinium, N-me- tyl-piperazinium- eller N,N'-dimetyl-piperaziniumring, eller en ring med formel <3 -_ -N' N-cnzcuzunz Ä3 |\__/ cu3 X0 utgöres företrädesvis av Xxo, där X'Û, när samtliga fyra R2-grupper utgöres av väte, är vald bland X5, X5, X7; X1o, X11f X12- Xis» X17- Xzzf Xzsl X25- X27- X3o« X31- X49, Xso- XS1» Xsa- XS4' Xsa' X59» Xsz» Xssl Xs4- X1o1 betecknar --(CH2)-1_2), X103, (vari R43 betecknar --(CH21)-1-2 och R45 betecknar -NH(CH2)2_3-N(C2H5)2), X104, (vari R44 = H och g = 2 eller 3), X103, (vari R43 = --(CH2)-1-3), X7Û_g0 och X110, vari X70_90 och Xlíg definieras i det följande: ' _ _ _ _ - - -co-, x70 NH co NH . X7] co nu-<:::>»uH Xïz '°°'""*<:::Zï*4za - uu-co- 10 468 392 -NH'c0°CH2-C0°NH- , x74 -nH-co-cH=cH-co-nH- , XTS -nu-co-(cn2)4 -co-nu-, °?'CO'(CHZ)Z'CO°P.'- I ca3 ca: x77'-n-co-ca-cu-co-N- ca: cn3 xrs 'Ü'c°°Ü' ' ca: ca: I 4ø“~\ ~ gg-y-Q g-m. xæ wwäß gm. a l ca: nät/u :H3 _ gyn I I R RW: 453 xai -caz-, xaz -(ca¿)¿- . x83 -(cH¿13- , g 'CO'NH' ) 3'NH°CO' g °CO'NH- g Xaa -CO-r- (CHZ äflf-CO- , Xag -CÛ-NH-Cflzfifl-NH-CÛ- , cH3 - cn3 °"3 X90 -CO-NH-CH-çfl-NH-CÛ' och HJC CH3 ¶ G1 10 20 25 30 40 H r y 468 392 X] m _NH_NröíNHC2H¿NH 1-{- NH(çH2)3n(c2Hs)2 NH(CH¿)3N(C¿H5)¿ eller X9, när minst en grupp R2 har annan betydelse än väte, utgöres av X1, X11, X12, X17, X54, X70, X71, X74, X79, X80, X81, X82, X35, X85, X33 eller X103 enligt tidigare defi- nition, vari R42a betecknar väte, Cl, CH3 eller OCH3, och R45a betecknar Cl, -NH -NH2; etoxi, -N(CH2CH2OH)2, -NH(CH2>3N(C2H5)2, -t{-@ , ~ O-CZIQNH , -Oeller . _ CH3 C33 - Mera föredraget utgöres X0 av X"0, när samtliga fyra grupper R2 utgöres av väte, varvid X"0 betecknar X11, X17, X27- Xs1, Xsz- XS4» XS4- Xvo X77- X79- Kao: Xaz1 Xes _ Xso el" ler X110, och speciellt dà X11, X17, X31, X52 eller X35.

I föreningarna med formel I innehåller lämpligen varje ring D eller D1, oberoende av de övriga, förutom X0 och azo- gruppen antingen en ytterligare substituent, företrädesvis en hydroxigrupp i ortoställning till azogruppen, eller ingen yt- terligare substituent. Mera föredraget är högst en av ringarna D och D1 vidare substituerad med hydroxi. X0 ar lämpligen bun- den i ställningarna 2, 3 och/eller 4, speciellt då i ställ- ningarna 3 och/eller 4 pa ringarna D och D1.

Föredragna föreningar med formel 1 utgöres av dem som i form av fri bas eller syraadditionssalt och i motallfri form eller i form av metallkomplex 1:1 eller 1:2 har formel II . “í x R' .

T N, 4 ° 4 =N T (u) s 3 ' 'f ou R; Rå H -| ° a' B' 10 15 20 lzs 30 35 40 12 468 392 vari beteckningarna Rí, T', B”. R2 och X9 har tidigare angiven betydelse.

Mera föredragna föreningar med formel I utgöres av såda- na, som i-form av fri bas eller syraadditionealt och i metall- fri form eller som metallkomplex 1:1 eller 1:2 har formel III “ r aïg % N R] r “ Qjíäf* {§ä hT§â>J(;]šj:ë un) ' u å. OH RE Rå å vari beteckningarna Ry, Rg, T"§ B" och X6 har tidigare angiven betydelse, och X6 är bunden i 3- eller 4-ställningen (visad) i ringarna Då och D1.

I Ytterligare föredragna föreningar med formel I är eadana som i form av fri bas eller svraadditionssalt och i metallfri form eller som metallkomplex 1:1 eller 1:2 har formel IV I x!! H I 1"' 8 0 'N 3 Tua :i " O O (m M H H I ? 8 Bil vari T", B” och X6 har tidigare angiven betydelse.

Intressanta föreningar med formel I i form av metallkom- plex 1:1 eller 1:2 och i form av fri bas eller syraadditione- salt har formel V vari var och en av grugperna Rga, oberoende av de övriga, betecknar väte, halogen eller C1-¿alkvl, och He, när föreningen med formel IV föregligger i form av metallkomplex 1:1, betecknar koppar, krom, mangan, kobolt el- ler nickel och när föreningen med formel V föreligger i form av metallkomplex 1:2, betecknar krom, järn eller kobolt, och de övriga beteckningarna har tidigare angiven betydelse. 10 15 20 25 30 35 40 13 468 392 Lämpligen betecknar Me koppar, när föreningen med formel I föreligger i form av metallkomplex 1:1, och när föreningen med formel I föreligger i form av metallkomplex 1:2, utgöres Me av kobolt eller järn, speciellt av järn.

Föredragna föreningar med formel I i form av metallkom- plex 1:1 och i form av fri bas eller syraadditionssalt har formel VI o 'Û Q H B I vari R1, R2, R2a, T, B och X0 har tidigare angiven be- tydelse, och Me1 betecknar koppar. ' De mest föredragna föreningarna med formel I i form av metallkomplex 1:1 utgöres av dem med formel VI, vari R1 be¿ tecknar Rí. företrädesvis då Rf, och speciellt da metyl, T be- tecknar T', företrädesvis da T“ och speciellt Tua R2 och Rga betecknar väte, B betecknar B', företrädesvis då B", och speciell: s", Föredragna föreningar med formel I i form av metallkom- samt X0 beteckna: X6, speciellt da X3. _plex 1:2 och i form av fri bas eller syraadditionssalt har formel VII a' Rza Ra 1 x R1 T I, o T | 1 N I N I \a l I o f H 'f ß \=/ ß Me, _ o/Éïo _ w ;vII' _ ?- i ° I __ R, 0 _ " T N t I 8 N u \ '11 ° u ' Rea Rz H | a vari R1, R2, Rza, T, B och X5 har tidigare angiven be- tydelse och Meg betecknar krom, kobolt eller järn. 10 15 20 25 30 35 40 14 468 392 De mest föredragna föreningar med formel I i form av me- tallkomplex 1:2 utgöres av dem med formel VII, vari R1 beteck- nar Rí, företrädesvis då Ry, och speciellt da metyl, T beteck- nar T”. företrädesvis då T", och speciellt Tua R2 och Rza ' betecknar väte, B betecknar B', företrädesvis da B", och spe- ciellt BH2 och X0 betecknar X6, speciellt da Kg.

Enligt uppfinningen tillhandahalles vidare ett sätt att framställa en förening med formel I, vilket innefattar att till 1 mol av en tetraazoterad förening av en diamin med for- mel VIII Rz )n (Ra h, NH 2 NH X0 2 (VIII) vari R2, n och X0 har tidigare angiven betydelse, kopp- las 2 mol av en förening med formel IX “r 31 (Ix) 5 vari R1, B och T har tidigare angiven betydelse, och om sa erfordras, de erhållna föreningarna med formel I kan över- föras till motsvarande form av metallkomplex 151 eller 1:2f' och/eller till motsvarande form av syraadditionísalt.

Föreningar med formlerna VIII och IX är kända eller kan framställas fran kända föreningar medelst kända metoder. _ ”Koppling till att bilda föreningar med formel I kan ge- nomföras medelst kända metoder. Lämpligen genomföras koppling i vattenhaltigt (surt, neutralt eller alkaliskt) medium vid en temperatur Eran -10°C tiIl rumstermperar, om sa erfordras i närvaro av en kepplingsaccelerator sasom plyridin eller kar- bamid. Alternativt kan koppling genomföras i en blandning av lösningsmedel, exempelvis vatten och ett organiskt lösningsme- del.

Metallisering av föreningarna med formel I kan åstadkom- mas medelst kända metoder.

Disazoföreningarna med formel I i form av metallkomplex 1:1 kan framställas genom metallisering av föreningar med for- 10 15 20 25 30 35 15 468 392 mel I i metallfri form med en metall, vald bland koppar, ko- bolt, järn, nickel, mangan, krom och zink.

Disazoföreningarna med formel I i form av metallkomplex 1:2 kan framställas genom metallisering av föreningar med for- mel I i metallfri form med en metall, vald bland krom, nickel, flkobolt och järn. 2 En ytterligare metod för framställning av en disazoföre- ning med formel I i form av metallkomplex 1:2 utgöres av att en förening med formel I eller med en annan formel än formel I i metallfri form bringas att reagera med en disazoförening med formel som metallkomplex 1:1, vari metallen utgöres av krom, nickel, kobolt eller järn. _ 'Metalliseringeproceseen till att bilda ett metallkomplex 1:1 av typen med formel VI genomföres lämpligen genom att 1 mol av en disazoförening behandlas med ett metallieeringsmedel som innehåller 1 ekvivalent metall.

Bildning av metallkomplex 1:1 med användning av koppar kan ästadkommas genom att en förening med formel I direktl' bringas att reagera med ett metallsalt eller genom oxidativ kopparbehandling, lämpligen vid 40-70°C och ett pH av 4-7 i närvaro av ett Cu(II)-salt eller med kopparfilspan i närvaro av H20; eller nagot annat exiderande medel eller_demety1erande kopparbehandling kan tillämpas i ett pH-omrade av 3-4 vid hög temperatur.

Metallisering genomföras lämpligen i vattenhaltigt me- dium eller i en blandning av vatten och ett med vatten bland- bart organiskt lösningsmedel, lägalkylalko- holer, dimetylformamid, formamid, glykoler eller ättiksyra vid ett pH-område frän 1,0 till 8,0, lämpligen då pH 2-7. Metalli- seringsprocessen kan genomföras vid en temperatur fran rums- exempelvis aceton, temperatur till reaktionsmediets kokpunkt.

Alternativt kan metallisering genomföras i helt orga- niskt medium (exempelvis dimetylformamid). Lämpligen kan exem- pelvis koboltering genomföras i närvaro av ett organiskt ni- trit sasom litium-, natrium-, ammonium- eller kaliumnitrit i ett förhållande av 2 till 6 mel nitrit per gramatom kobolt.

Lämpliga koboltavgivande föreningar utgöres exempelvis av kobolt(II)- eller kobolt(IIIÖsulfat, -acetat, -formiat el- ler -klorid. 10 15 20 25 30 35 40 468 392 *B Kopparavgivande föreningar utgöres exempelvis av koppar- (II)kloridÄ De nickelavgivande föreningarna utgöres av Ni(II)- eller Ni(III)föreningar säsom nickelformiat, nickelacetat och nic- kelsulfat.

Föredragna manganavgivande föreningar är Mn(II)förening- ar, och järnavgivande föreningar är Fe(II)- eller Fe(III)före- ningar. Exempel på dessa och pa zinkavgivande föreningar utgö- res av mangan-, järn- och zinkformiat, -acetat och -sulfat.

Föredragna kromavgivande föreningar utgöres av Cr(II)- och Cr(III)formiat, -acetat och -sulfat.

I föreningarna med formel I kan anjonerna Ä9 utgöras av varje icke-kromofor anjon sasom de inom den basiska färgäm- neekemin konventionella. Lämpliga anjoner innefattar klorid, bromid, sulfat, vätesulfat, metyleulfat, aminosulfonat, per- klorat, bensensulfonat, oxalat, maleat, acetat, propionat, laktat, euccinat, tartrat, malat, metansulfonat och bensoat liksom även komplexa anjoner, exempelvis zinkkloriddubbelsal- ter och anjoner av borsyra, citronsyra, glykolsyra, diglykol- syra och adipinsyra eller additionsprodukter av ortoborsyra med polyalkoholer med minst en cisdiolgrupp föreliggande. Dee- sa anjoner kan utbytas mot varandra medelst jonbytarhartser vid_reaktion med syror eller salter (exempelvis över hydroxi- den eller vätekarbonatet) eller enligt tysk Offenlegungs- schrift 2 001 748 eller 2 001 816.

Föreningarna med formel I är lämpliga till färgning, foulardering eller tryckning av fiber, tradar eller textilmaterial, speciellt da naturliga eller regenererade celluloeamaterial sasom bomull, polyester eller syntetiska polyamider, modifierade med anjoniska grupper. En sadan polyamid'finnee beskriven i den belgiska patentskriften 3 379 723.

Föreningarna med formel I användes även för färgning, foulardering eller tryckning av fibrer, tradar eller därifrån framställda textilvaror, vilka består av eller innehåller homo- eller blandpolymerer av akrylnitril eller av 1,1-dicya- noetylen.

Textilmaterialet färgas, tryckes eller foularderas i en- lighet med kända metoder. Syramodifierad polyamid färgas spe- 10 15 '20 25 30 -ss 17 . f 468 392 ciellt lämpligt i ett vattenhaltigt, neutralt eller surt me- dium vid temperaturer frän 60°C till kokpunkten eller vid temperaturer över 100°C under tryck.

Iextilmaterialet kan även färgas med föreningarna med formel I i organiska lösningsmedel, exempelvis i enlighet med vad som angives i tysk Offenlegunsschrift 2 437 549.

Cellulosamaterial färgas huvudsakligen medelst utarm- ningsförfarandet, d v s fran ett långt eller kort bad, vid rumstemperatur till koktemperatur, eventuellt under tryck, varvid badförhällandet är frän 1:1 till 1:100 och lämpligen från 1:20 till 1:50. Om färgning genomföres frän kort bad, är badförhallandet 1:5 till 1:15. pH-värdet hos färgningsbadet varierar mellan 3 och 10 (för korta och längs färgningsbad).

Tryckning kan genomföras i enlighet med kända metoder.

Färgämnena med formel I är speciellt lämpliga för färg- ning eller tryckning av papper, t ex för framställning av i massan färgat, limmat och olimmat papper. Färgämnena kan lika- ledes användas för färgning av papper medelst doppningspro- cessen. Färgningen av papper genomföres medelst kända metoder.

Föreningarna med formel I är speciellt lämpliga för färgning av trähaltigt'papper, speciellt dä papper med mekanisk trämas- sa.

Azoföreningarna med formel I kan även anbringas pä bast- fibrer såsom hampa, lin, sisal, jute, kokos eller halm.

Färgämnena med formel I är även lämpliga för färgning eller tryckning av läder medelst kända metoder, varvid erhal-A les färgningar med goda äkthetsegenskaper.

Färgningar som ästadkommits med färgämnen med formel I pä papper ger ett väsentligen klart avloppsvatten, vilket är av betydelse av miljövärdsskäl. Färgämnena med formel I har goda uppbyggnadsegenekaper, blöder icke när de väl anbringats pa papper och är icke pflikänsliga. De har en hög affinitet till papper och ger icke fläckbildning pa trähaltigt papper.

Färgningar som astadkommits med färgämnen med formel I har god ljusäkthet och vid exponering för ljus under lang tid bleknar nvansen ton i ton. Färgämnena med formel I har goda vatäkt- hetsegenskaper, icke endast mot vatten, utan även mot mjölk, tväl, vatten, natriumkloridlösning, fruktsaft och sötat mine- ralvatten. Vidare är färgningar som ästadkommits med färgämnen 10 15 20 25 30 35 18 468 392 med formel I beständiga mot alkoholhaltiga drycker på grund av en god alkoholäkthet. Färgämnena med formel I har även en god nyanebeständighet.

Föreningarna med formel I användes lämpligen i form av eina eyraadditionssalter, t ex ett salt som framställts genom tillsats av en karboxylsyra såsom ättiksyra, mjölksyra, myr-_ syra, metoxi- eller etoxiättiksyra eller glykolsyra eller i form av kvaternärt ammoniumsalt.

För sin användning upparbetas azoföreningarna med formel I lämpligen till stabila fasta eller vätekeformiga beredningar i enlighet med kända metoder, lämpligen genom malning eller granulering eller genom upplösning i lämpliga lösningsmedel, eventuellt med tillsats av ett hjälpmedel, t ex en stabilise- tor, ett solubiliseringemedel eller ett utspädningsmedel såsom karbamid. Sådana beredningar kan exempelvis framställas så som beskrivas i de franska patentskrifterna 1 572 030 och ' 1 581 900, eller i enlighet med tysk DOS 2 001 748 och 2 001 816.

Vätskeformiga färgningskompositioner är lämpligen som följer: 1 viktdel av en förening med formel I (i form av syraadditionsealt eller kvaternärt emmoniumsalt); 0,01r1 viktdel av ett oorganiskt salt (företrädesvis 0,1-1 del); 0,01-1 viktdel av en organisk syra, såsom myrsyra, ät- tiksyra, mjölkeyra, citronsyra, propioneyra eller metoxiättiksyra; 1 - 8 viktdelar vatten, och 0 - 5 viktdelar av ett solubiliseringsmedel såsom en glykol (dietylenglykol, trietylenglykol eller hyxylenglykol), en glykoleter såsom metylcullu- _ solv, mstylkarbitol, butylpolyglykol, karbamid, formamid och dimetylformamid.

Fasta färgningeberedningar är lämpligen enligt följande: 1 viktdel av en förening med formel I (i form av syraadditioneealt eller kvaternärt ammoniumsalt) 0,01-1 viktdel av ett oorganiekt salt (företrädesvis 0,01 till 0,1 del) 10 15 20 25 30 35 19 0 - 8 viktdelar av ett utepädningemedel efsánê kfrïnatzmid, dextrin, glukos eller d-glukos.

De fasta beredningarna kan vanligen innehålla upp till 10 %.vatten.

Uppfinningen aekadliggöree av de följande exemplen, i vilka alla delar är räknade efter vikt, och alla temperaturer aveer Celeiue-grader.

ExemealJ. 19,8 delar (0,1 M) diaminodifenylmetan tetraazoterad me- delst kända metoder med 13,8 delar (0,2 M) natriumnitrit vid 0-5° i 200 delar vatten och 60 delar 30-procentig saltsyra.

Till den iekalla tetraazoterade lösningen eättee 64 delar (0,2 M) av en förening med formel t cfa <(:)$ 3 H (gH2)3N(ca3)2 löst i 250 delar vatten. Genom tilleate av 30-procentig natronlut inatällee pH till 4,5. Det erhallna färgämnet har formel lb -EcH24- (1b) -n-:n- och föreligger i löeningl Genom koncentrering under vakuum eller genom utflllning i aceton/alkohol isoleras färgämnet.Reaktioneblandningen kan dock användas direkt för färgning utan isolering av produkten.

Färgämnet med formel lb har en hög löslighet i vatten och ger gula färgningar med goda äktheteegenekaper. 468 592 2° Exemgel 2-51 Föreningar med formeln CH3 de 5 X Is' 6' _" cH3 T :N 1 4 4 1: _ T 2 3 I a UI 3! 2! T ou H0 8 vari beteckningarna definieras i följande Tabell I och den 10 stjärnförsedda atomen är bunden till fenylring D, kan fram- ställas medelst en analog metod som den i Exempel 1 från lämp- liga reaktanter.

I Tabell I har T följande betydelser: TI är H I @ 1.4 är u-NG> A9 <9 _ T5 är -N:(:)ï Ã3 CH3 G3 G) '(6 är' -N (CH3)2 A ÉHS T7 är ®¶ AG __ \N H 21 468 592 B har följande betyfielser: -(cH2)¿N(cn3)2 az är -(cH2)3N(cH3)2 ._ " G9 ca 63 ar -(cu_,_)2N(cn3)3A . <@ s4 är -(cH2)3N(cH3)3 A9 B ä -(CH ä! 2)3"(°2"s)2 > - ' i* GJ AG är -Cïe i 1/2 (4049) šcäcoocakl/ler CH3CHOHCOO 22 4 6 8 5 9 2 o- hbguJ. _ ställning för X i Ex. r ß xo ring o och ring °o1 z r4 a. æcflzå- (4,4') 3 T4 84 do. do. 4 TS 81 do. ' do. . s TS BZ do. do. 6 TS » 83' do. do. 7 TS 84 do. do. 8 T6 84 do. do. 9 T7 B4 do. do. 10 TB 84 do. do." 11 r4 az CX (4.4') 12 14 sz -s- do. 13 r4 BZ -rm- do. 14 T4 82 -0- do. 1s , I 'r4 sz _ -soz- ßdo. 15 r4 se -Nncoun- I» do. v' - r4 a. -NHcoNH- [3,3') . 18 ra oz -coNH- (av) Ex. 19 zo 21 22 23 124 zs 26 27 28 29 30 31 32 33 34 ' 35 36 37 23 -EONH- do. do. do. do. do.

Ido. _NH_ír.'\ NH - "f" Cl do. do. do. do.

-CH2CHë-' -CONHCHZCH NHCO- 2 -C0NHCH2CH0HCH2NHC0- r -S02NH- -NHCONH- -o-cH¿-o- -NH- 4 6 8 3 92 ställning för x ring o och nl (4.4') do. do. (4,3') do. (4,3') ' (3,3') (4.4') du. du. _ (am (4.4') (4,4') (4,4') 3 (4.4') (4,3') (3,3') (4.4') do. 0 í UI 10 15 20 25 30 35 40 Ex. T 39 T1 40 T1 41 T1 42 TI 43 T1 44 Tf 45 TI 46 T1 47 T1 48 T4 49 T1 50 T4 51 T Föreningarna enligt Exempel 2-36, 24 do. -ÉoNH- -ÉoNH- -coNHcH¿cn2NHco- -CÜNHCH2CH2NHCÛ- -5- do. do. ställning för X0 i ring D och D1_ d0. do. do. do. do. do. (4.3W (4.4W do.. do. (2.4') do. (4,4¶ (4.3') 38-42 och 44-51 ger gula färgningar. Föreningen enligt Exempel 37 ger en blà färgton och föreningarna enligt Exempel 43 ger orange färgningar.

UI 1G 20 25 30 35 40 25 4 6 8 3 9 2 Exemgel 52-59' Föreningar med fcrmeln R C33 5 5 X 5' 6' CH3 r N. 4 °\4@-«-u r 2 3 3 ' I 'gg OH 0 (cuzn-mcngz (cflzg-Nflïflfiz vari beteckningarna T, X0 och R definieras i följande Tabell“II, kan framställas i enlighet med det förfarande som beskrives i Exempel 1.

Tabell II EX. T R j I ställning X0 ställning för X0 för R i ring D och DI sz ° TI oH 2 -šoznu- 3.4' 53 T4 do. do. do. do. 54 TS do. do. do. do.

I ss f. - do. do. -SoZNH- 4,4' 56 T4_ do. do. do. do. 57 T. _ -Noz 3 -S- dv. 58 T4 do. do. do. __ _ ' do. 59 T -COOH 3 do. do.

Föreningarna enligt Exempel 57 och 58 ger gula färgning- ar, föreningarna enligt Exempel 52-56 ger en brun färgton och föreningen enligt Exempel 59 ger orange färgningar.

* Den stjärnförsedda S-atomen är bunden till fenylring D. 10 15 20 25 30 468 592 25 Exempel 60 16,5 delar av föreningen enligt Exempel 67 sättes under omrörning till 200 delar vatten och blandningen värmes till 60°. Efter tillsats av 5,2 delar kopparsulfatpentahydrat och 4 delar natriumacetat värmes den erhållna blandningen till 80° och hàlles vid denna temperatur under 7 timmar. Den erhållna röda lösningen kyles till rumstemperatur och efter tillsats av en lösning av 45 delar natriumkarbonat i 200 delar vatten frànfiltreras den utfällda reaktionsprodukten och torkas. Det följande färgämnet n .NH - 2 m3 n = n I * “*@ H 'f (cH¿)3-rz(cre3)2 ucuzcsze) . (°"2)3"(°"3)2_ erhålles i pulverform. Det färgar papper i en gulbrun färgton och de-erhållna färgningarna har goda ljus- och vätäkthets- egenskaper.

Exempel 61 Med användning av sättet i Exempel 60 men med disazo- föreningen enligt Exempel 56 erhålles det motsvarande koppar- komplexet 1:1.

Exempel 62 16,5 delar av föreningen enligt Exempel 56 sättes till 200 delar vatten under omrörning och blandningen värmes till 600. Efter tillsats av 5 delar kaliumkrom(III)sulfat, 12H2O och 7 delar natriumacetat (kristallin) värmes blandningen till 93-95°. Kromeringen är fullständig efter 4-5 timmars reaktion vid denna temperatur. Den erhållna blandningen kyles till rumstemperatur, varefter till den sättes 50 delar natriumkar~ bonat, löst i 250 delar vatten. Den utfällda reaktionsproduk- ten frànfiltreras sedan och torkas. Färgämnet med formel UI 1Û 15 20 30 35 (CH3)2N Cr of (cuyzu-(cltuzh/ GJ N , \ o I I cu3 = N so¿~H_-<@_N . ~fiq© H 'f (cuz)3n(cfl3)z erhålles som ett pulver. Vid användning i form av ett syraad- ditionssalt färgar det papper i en rödbrun färgton och de er- hàllna färgningarna har goda ljus- och vàtäkthetsegenskaper.

Det erhållna avloppsvattnet fràn färgningarna år praktiskt ta- get färglöst.

Exempel 53-67 Genom upprepande av förfarandet i Exempel 76 men med an- vändning av lämpliga föreningar, erhålles de följande metall- komplexen.

Tabell III Ex. Metallkomplex Koordinerad förening 63 1:2 Cr Förening enligt Exempel 53 64 1:2 Co Förening enligt Exempel 53 65 1:2 Fe Förening enligt Exempel 53 56 1:2 Co Förening enligt Exempel 56 67 1:2 Fe Förening enligt Exempel 56 Föreningarna enligt Exempel 63-67 färgar papper i en brun färgton.

Tillämpningsexempel A 70 delar kemiskt blekt sulfitcellulosa fràn barrved och 30 delar kemiskt blekt sulfitcellulosa från björkved males i 200 delar vatten i holländare. 0,2 delar av färgämnet fràn 10 15 20 25 30 35 40 468 392 28 Exempel 1 i form av syraadditionssalt sättes till denna massa.

Papper framställes från-massan efter blandning i 20 minuter.

Det absorberande papper som erhålles pà detta sätt är färgat i en gul ton och avloppsvattnet är praktiskt taget färglöst.

Tillämpningsexempel B 0,5 delar av färgämnet enligt Exempel 1 i form av syra-' additionssalt sättas till 100 delar kemiskt blekt sulfitcellu- losa, vilken har malts i holländare i 200 delar vatten. Lim- ning genomföras efter noggrann blandning i 15 minuter. Det papper som framställes från detta material har en gul färgton och har goda vàtäkthetsegenskaper.

Tillämpningsexempel C En absorberande bana av olimmat papper drages vid en temperatur av 40-50° genom en färgämneslösning med följande sammansättning: 0,5 delar färgämne enligt Exempel 1 (i form av syraadditionssalt) 0,5 delar stärkelse 99,0 delar vatten. Överskottet av färgämneslösningen urpressad medelst tva valsar. Den torkade pappersbanan är färgad i en gul ton och har goda äkthetsegenskaper.

Vilket som helst av färgämnena enligt Exempel 2-67 kan användas, antingen i sin vattenlösliga saltform eller i form av en färgämnesberedning, t ex granulat, i nagot av_Tillämp- ningsexemplen A-C. ' Tillämpningsexempel D 100 delar nygarvat och neutraliserat kromläder omblandas under 30 minuter i en behållare med ett färgningsbad av 250 delar vatten och 1 del färgämne enligt Exempel 1 (i form av syraadditionssalt) vid 550 C och behandlas sedan i samma bad under 30 minuter med 2 delar av en anjonisk fettlicker pà ba- sis av sulfonerad tranolja. Lädret torkas därefter och beredes pà normalt sätt, varvid erhålles ett läder som är jämt färgat i en gul ton. 3 Andra läder som har omgarvats vegetabiliskt med låg af- finitet kan pà liknande sätt färgas medelst kända metoder.

Iillämpningsexemepl E 2 delar av färgämnet enligt Exempel 1 (i form av syraad- ditionssalt) löses i 4000 delar demineraliserat vatten vid 10 15 20 25 30 35 29 _: A118 40°C. 100 delar av ett i förväg fuktat textilsubstrat av bo- mull tillsättes och badet höjes till kokpunkten över 30 minu- ter och hàlles vid kokning under 1 timme, varvid vatten till- föres, när sä erfordras. Efter avlägsnandet av det färgade ty- get fràn badet, tvättning och torkning, erhålles en gul färg- tning med god ljusäkthet och vàtakthet. Färgämnet utarmas prak- tiskt taget fullständigt och avloppsvattnet är praktiskt taget färglöst. _ Vilket som helst av färgämnena enligt Exempel 2-6? kan användas i stället för det enligt Exempel 1 i något av till- lämpningsexemplen D och E.

, Tilläggsexempel F 15 kg avloppsvatten, 25 kg blekt mekanisk massa och 10 kg oblekt sulfatcellulosa defibreras i en uppslagare till en 3-procentig massauppslamning i vatten. Denna massasuspension spädes till 2 % i ett fäfgningskar. Till denna utspädda massa sättes först 5 viktprocent kaolin och därefter 1,25 kg av en 5-procentig ättiksyralösning av förgämnet enligt Exempel 1, varvid procenttalen är räknande pà torrvikt. Efter 20 minuter sättes en 1-procentig hartslimdispertion (räknat pà vikten av helt torra fibrer) till den här erhållna massan i blandninge- karet. Den homogena mälden inställes därefter till pH 5 genom tillsats av alun kort före tillförseln till pappersmaskinen.

Ett gult kraftpapper för pàsar med ytvikten 80 g/m2 framsälles pà pappersmaskinen. Det erhàllna färgade papperet uppvisar mycket goda äkthetsegenskaper gentemot blödning en- ligt de i DIN 53 991 och goda ljusäkthetsegenskaper.

Det erhållna papperet kan nästan fullständigt avfärgas med hypoklorit.

Tillämpningsexempel G Vatten sättes i holländare till en torr massa,'bestàende av 60 viktprocent mekanisk trämassa och 40 viktprocent oblekt sulfitcellulosa och uppslamningen males för erhållande av en torrsubstans nagot över 2,5 % och en malningsgrad av 40°SR.

Mälden inställdes därefter exakt till en torrhalt med hög den- sitet av 2,5 %. 5 delar av en 0,25-procentig vattenlösning av färgämnet enligt Exempel 1 sättes till 200 delar av den enligt ovan framställda mälden. Blandningen omröres i cirka 5 minuter och 10 468 392 3° efter tillsats av 2 viktprocent hartslim och därefter 4 vikt- procent alun ¶räknat pà torrvikten) omröres den ytterligare i nägra minuter tills den är homogen. Den erhållna mälden spädes med cirka 500 delar vatten till en volym av 700 delar och an- vändas sedan för framställning av ark medelst sugning pà en arkformare. De erhållna pappersarken är färgade i en intensivt gul färgton. Halten av återstående färgämne i avloppsvattnet från arkformaren har bestämts fotometriskt C max = 448 nm) och är avsevärt låg.

Vilket som helst av färgämnena enligt Exempel 2-67 kan användas i stället för det enligt Exempel 1 i något av till- läggsexemplen F och G. Avloppsvattnet uppvisar en avsevärt làg resthalt av färgämne.

Claims (15)

1. Ó 15 20 25- 30 35 40 31 468 392 Patentkrav

1. Förening i form av fri bas eller syraadditionssalt i metallfri form eller i form av metallkomplex 1:1 eller 1:2, k ä n n e t e c k n a d av formel I ~ (R )n (az h, “1 “1 T N=N 4 ß 4 =N T 2 3 3 2 (n/ B s » vari grupperna R1 är identiska och betecknar väte, C1_4alkyl, C5_5cykloalkyl, fenyl, bensyl eller fenyletyl; varje n, oberoende av de övriga, har värdet 0, l eller 2; varje grupp R2, oberoende av de övriga, betecknar väte, halogen, hydroxi, nitro, -COOH, C1_4alkyl eller C1_4alkoxi; grupperna T är identiska och betecknar väte, -COOR4, -coN2, ' e rs - = 'r-fir ä Q

3. ca cH Ageuer-fias ^ \,,@/ _ *a Å 6 grupperna Xa är identiska och betecknar -0-, -S- eller N-R5; var och en av grupperna R3, oberoende av de övriga, be- tecknar väte, C1_4alkyl, -N(R5)2 eller -CON§R5)2; grupperna R4 är identiska och betecknar C1_5alkyl eller fenyl, ' var och en av grupperna R5, oberoende av de övriga, be- tecknar väte eller C1_4alkyl eller, bildar en 5- eller 6-ledig, mättad ring, vilken innehåller 1 eller 2 hetero- valda bland N och O, och är osubstituerad eller atomer, substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper; f 10 l5 20 25 30 468 392 32 grupperna R5 är identiska och betecknar C1_4alkyl, grupperna B är identiska och betecknar -A1-NR7R5 eller -A1-Nnynang A3; ' grupperna A1 är identiska och betecknar C2_5alkylen; grupperna R7 är identiska och betecknar C1_5alkyl, C2_5alkyl, vilken är monosubstituerad med halogen, -OH eller -CN, fenyl (C1_3alkyl), vari fenylringen är osubstituerad el- ler är substituerad med 1-3 grupper, valda bland halogen, C1_4alkyl och C1_4alkoxi eller C5_5cykloalkyl, vilken är osub- stituerad eller är substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper; grupperna R5 är identiska och har nagon av betydeleerna för R7, oberoende därav, eller -NR7R8 bildar en 5- eller 6-ledig, mättad ring, vilken innehåller 1 eller 2 heteroatomer och är osubstituerad eller är substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper, eller bildar en N'- aminostylpiperazinring; I grupperna R9 är identiska och betecknar C1_4alkyl, vil- ken är osubstituerad eller är substituerad med fenyl, -CH2C0qåH3, -CHZCONHQ eller -CH2-CHOH-CH2Cl, eller -NR7R5Rg N-atom), vilken är osubstituerad eller är substituerad med 1-3 bildar en pyridiniumgrupp (bunden över sin C1_4alkylgrupper, eller en grupp 8 <3 _ vari 20 betecknar en direkt bindning -N 2 A3 ' //\ ,o -C32-, -o-, -s-, -soz-, -so-, -NH-, Rio I>N-alu, 2>n-2 A' eller :IN-CZH4-NH2, 0Ch X0, när samtliga fyra grupper R2 utgöres av väte, är Vald bland X2-X55 Oflh från X100-X109; vari X2 betecknar en linjär eller grenad C1_4alkylen- grupp, och de övriga X-grupperna har följande betydelser: 468 392 33 . s x3 -ço-, x4 -NH-c-nH- , xs -s- . X5 -0-, x7 -çH.çH-_{ xa -s-s- , xg -soz-, xio -Nu-, xt' -ç0-flH-_ xiz -g-co- NH-co- 5"; x -c- , XI4 -co-flu4<ššâ§' , 13 [:~;) ~u-co- 17 -soz-uu¿, .x,8 -soz-ua«<:::>-ua-soz-. 19 -b3-CG-R43-c0-t:-| -?_Co-cH=CH_cc-¥-, R44 R44 R44 R44 2] -§-co-g-, xzz -co-nu-nu-co-. R44 “44 23 9 'CH:CH'CO':{R'NH'CO'CH=CH- i -n"cR2_cH2\“1- x -o-co-u"c“2-CH2\\n-co-o- '25 ~\ , ' ' 26 ~\ _ ,» ' N--N ' ' _ 27 _¿ ¿_ ' *za °°'É'°" Xzs 'É'°" xso 'É É ' \0, o o - o 0 31- -o-(cH¿)g-o-.' ' H /“\ x3Z -u--c" \\§-§- . Y33 -0-Q §'°' - Q4N\c/u Q4 N\c,N 468 392 34 “44 “44 “44 “44 X35 'CÛ'¥'(Cfl2)g'¥-(CH2)g-v-CO-, “44 V *44 *44 37 -fifl-fiHCHgg-o-(cnz)g-o-(cu¿)g-u-co- . RM “44 X38 _-CH¿-cn-.*_«-. X” -cn-cH-co-rß, “44 ' "44 ”SO-i I 'CHZ_SO“CHZ_, X44 -CH2*SÜ2-CH2-, X¿5 -CH2-NH-CO-NH-CH2-, x45 -caZ-:asx-cs-sz-x-caf, ca -ca x” -co-ra” 2 zfx-czææua-czß. ~ \cfl -cuf 2 2 'CHZ'CHZ'CO'I?_. 'CH2'CÛ_CH.2_, “44 xso -cz:=cn-cfi=cH-, xsï -co-@-o--co-. 'ca Q °co °co- i X54 -co-rra-@-csz-æ:a-co- Gcow, CHZ-Nfl~C0- I CH3 CH3 -co-_:§-R43-.-':-co-. x35 -cc-ny-(cæzå-o-(cazMia-co-_ G1 10 15 20 25 30 35 -cH2-C0- O 'co-“H\ , ~ 9 ca -I -cuz m2-, xaz -o-cuz-cnz-cv. Xda -o-cHZ-m, x64 -co-NH-RÜ-co-Nufi xós -yíïï _ q 02 _c0'N“-R43'CO'NH'R4S'NH"CG“ g 101 -CÛ-NH-R43-NH-CÛ-CHZ-CHZ-CÜ-NPFR41-NH-CÜ- , -cO°"“-R43-NH-C0°cH=rR-c0°NH-R43-N“_co_ , - _ _ _ f . xm. co uu 243 Na@i-us-sz43-Na-co-, R4s xm -so2-Na44-(cugg-NRML-soz-, _ »xms -co-NR4¿-R43-o-co-, X m6 -o-co-@-co-o- , xm -co-o-@-a-co-. I Xwg -ëíåfun-Rízæ-unwfiorfil; R 5 R4s as UI 10 i5 20 25 30 468 392 36 ~ vari var och en av grupperna H42, oberoende av de övri- ga, betecknar halogen, C1_4alkyl eller C1_4alkoxi, var och en av grupperna R43, oberoende av de övriga, be- tecknar en-linjär eller grenad C1_4alkylengrupp, var och en av grupperna R44, oberoende av de övriga, be- "tecknar väte eller en C1_4alkylgrupp, g har värdet 1, 2, 3 eller 4, var och en av grupperna R45, oberoende av de övriga, be- tecknar halogen, -NH-CH2-CH2-OH, -N(CH2-CH2-OH)2, -HH2, -OH, -NH-(CH2)2_3N(C2H5)2, -u@ . -fj-O . . 'GCH3 ÉH3 Cfi -QCZHS . eller -OHQHÉHZ _' eller X0, när minst en grupp R2 har annan betydelse än väte, är vald bland X1, varvid X1 betecknar en direkt bind- ning» X2- X11- X12- X14- Xis- X17'X21» X251 X27- X32- X34- X57, X54 och X103; och A' betecknar en anjon.

2. Förening enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att X0 utgöres av X'D, varvid X'0, när samtliga fyra grupper R2 utgöres av väte, är vald bland X5, X6- X7- X1o- X11- X121 Xis- X17f X22: Xzs- Xzs» X27- Xso- X311 X49- Xso- Xs1- Xssl XS4» Xsa: X59- Xsz» Xsa» X64» X101 (vari R43 betecknar --(CH2)-1-2), X103 (vari R43 be- tecknar --(CH2)-1_2 och R45 betecknar -NH(CH2)2_3-N(C2H5)2), X104 (vari R44 = H och g = 2 eller 3), X105 (vari R43 = --(CH2-)1_3), såsom definierad i krav 1, X70_g0 och X110, var- vid X70_90 och X110 har följande definitioner: 4 xm -uH-co-rmfi X7, -co-nu-@W-çg-_ NH-C0- 37 X73 -NH-co-cuz-co-NH-, -NH~CÛ°CH*CH°CÛ-NH- , “NH-co' 'CO°NH- I -§-co-(cH2)2-co-§- , CH3 CH3 -~-co-cu=cu-co-N- cuz ca O 3 -N-co-R- ' , cH3' ca: n 4f“\~ *79 'Ü-f E f' H nät/u ca: I R 3 451 ax 'C“z" X86 -CO-NH-(CH2)3-NH-CO-, x88 -co-r- CH3 CH3 -co-~H-cH-çH-NH-c0- H3C CH3 4-6523 ,/ \\ *sa '"“'?/,N $'""" I R45a *az '(C"z)z° ' *az '(°"2 3' ' 84 -(cH¿)4-, xßs -co-NH-(cH¿)¿-NH-co-, -CO°NH'(CHZJ4'NH_CO_| X89 -C0-NH-CH2-çH-NH-C0- , CH3 och 35922 10 15 20 25 30 35 40 8 392 38 X1 m _NHTÉ?J/NHCZH4NH ¶H - . i uu(cuz)3rz(czus)z uu(cuz)3u(c_,_fls)z eller vari X'0, när minst en grupp R2 har annan betydelse än väte, utgöres av X1, X11, X12, X17, X54, Xyg, X71» X74f Xve- Xau: Xa1f Xaz- Xas- Xasf Xaa eller Xxos med tidigare angiven betydelse, -NH2, n a d vari R42a utgöres av väte, Cl, CH3 eller OCH3, och R45a utgöres av Cl, -NH(CH3)20H, metoxi, hydroxi, etüxi, -N(CH2CH2OH)2, -NH(CH2)3N(C2H5)2, v-Ö- -fy . 'N N-CZPMNHZ. -K > eller ca: _ C 3

3. Förening enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k- därav, att X0 utgöres av X“0, när alla fyra grupperna R2 utgöres av väte, varvid X“Ü är vald bland X11, X17, X27, X11o: 'X51- Xsz, Xs4« XS4- X7o'X77- X79- Xao» XB1- XB2- Xas'X9o eller GpeCiellt då X11, X17, X81, X82 OCh X85.

4. Förening enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av formel II etyl, väte, eller R' Ä 1 1 X I I T = 4 0 4 WIN T (II) 3 f R' H l' 2 M 8 _ g vari grupperna R'1 är identiska och utgöres av metyl, fenyl, bensyl eller cyklohexyl; vardera gruppen R'2, øberoende av den andra, utgöres av metyl, etyl, hydroxi, metoxi, etoxi, klor eller brom; grupperna T är identiska och utgöres av väte, -CON(R5)2 ë 10 15 20 25 30 35 39 Aro , WLJU 392 3 Å3 vari vardera gruppen R'5, oberoende av den andra, utgöres av väte, metyl eller etyl, eller -N(R'5)2 bildar en oeubstituerad pyrrolidinyl-, piperidino-, morfolino-, piperazinyl- eller N-metylpiperazinylgrupp, och vardera gruppen R'3, oberoende av den andra, utgöres av väte, metyl, etyl, -NH2 eller -N2; grupperna B' är identiska och utgöres av -A'1-NR7R8 eller -A'f?R7R5R9 Ä3, vari A'1 betecknar -(CH2)-2, -CH2)-3, -(CH2)-4, -CH2-CH-CH2-, -CH-CH2, -CH-CH2-CH2- eller -CH-, CH3 CH3 CH3 CH3 grupperna R'7 är identiska och utgöres av linjär eller grenad C1_5alkyl, linjär hydroxi-C2_3alkyl, bensyl, 2-kloretyl eller 2-cyanoetyl, R'8 har någon av betydelserna för R'7, oberoende därav, och grupperna R'9 är identiska och utgöres av metyl, etyl, propyl eller bensyl, eller vari -NR'7R'8 bildar en pyrrolidinyl-, piperidino-, morfolino- eller piperazinyl- grupp eller en N-metyl- eller N-aminoetylpiperazinylgrupp, eller vari - R'7R'8R'9 bildar en pyridiniumring, vilken är osubatituerad eller är eubstituerad med en eller tva metyl- grupper eller en grupp B __§”¶ A9, /w vari Z0 betecknar en direkt bindning, -CH2-, -O-, -S-, -S02-, -SO-, -NH-, R ß 10 ' _>N-Rio, K-2 AD eller i/>N-CZH4-NH2, och varje grupp R10, oberoende av de andra, betecknar metyl eller etyl, Å9 betecknar en anjon, och X0 har i krav 1 angiven betydelse. k ä n n e-

5. Förening enligt nagot av krav 1, 2 och 4, t e c k n a d av formel III « R? x _.R1 T Nxfl o 4 M3" Tu '(111) 3 N N åu ou R" R2 H |_ 10 15 20 30 35 468 392 *° vari grupperna R"1 är identiska och utgöres av metyl el- ler fenyl, vardera gruppen R"2, oberoende av den andra, utgöres av väte, hydroxi, metyl, metoxi eller klor, grupperna T"1 är identiska och utgöres av -CONH2 eller H C? u ÅD vari R"3 betecknar väte eller metyl _* ' och ÄC)betecknar en anjon, H grupperna B" är identiska och utgöres av -(CH2)2-NR“7R“8, -(CH2)3-HR"R7Ra, -(ÖH2)3-NR“7R“3R"9 Ä3 eller -(CH2)2LNR"7R"8R"9 A", vari grupperna R"7 är identiska och utgöres av metyl eller etyl, grupperna R"8 är identiska och har någon av betydelserna för R“7, och grupperna R“9 är identiska och utgöres av metyl, etyl eller bensyl, eller vari -NR"7R“8 bildar en morfolino-, piperidino-, piperazenyl-, N-metylpiperazinyl- eller N-aminoetylpiperazinylgrupp, eller vari -HR“7R“5R“9 bildar en pyridinium-, 2- eller 3-pikolinium-, N-métyl-morfolinium-, N-metyl-piperidinium-, N-metyl-piperazinium- eller N,H'-dimetyl-piperaziniumring, eller en ring med formeln <9 _ -N' N-cuzcuzuuz A3 l\__/ CH3 och X'0 har i krav 2 angiven betydelse och är bunden i 3- eller 4-ställningen hos ringarna D' och D1.

6. Förening enligt nagot av föregående krav, t e c k n a d T ul 3 z k ä n n e- av formel IV vari X0 har krav 3 avgiven betydelse; grupperna T'" är identiska och utgöres av väte, 10 15 20 30 35 41 468 A® , _® ß eller _ CH3 CH 392 A9 vari Ä3 betecknar en anjon, och grupperna B'" är identiska och utgöres av -(CH2)2-K el- ler -(CH2)3-K, vari K betecknar fåcum A9. -ruczugnt -~(cn3)g. _q¿@ Ae Ae __ cu3 _ñf'\ ' _šf'~k" O /__\ \ 9 \_/ -N J-C2H4NH2, CH3/__\ -šfu t” Q -C2H4NH2 Åe, eller -|:{(C2H5)2' Ae CH CH3 3 _

7. Förening enligt nagot av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d _ H ) av formel -ECHZJ-_

8. Förening enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av formel V R å vari R1, T, B och X0 har i krav 1 angiven betydelse, vardera gruppen Rza, oberoende av den andra, betecknar väte, halogen eller C1_4alkyl, och 10 15 20 25 30 35 468 592 42 Me, när föreningen med formel V föreligger i form av me- tallkomplex 1:1, kobolt eller nickel och när föreningen med formel V föreligger i form av betecknar koppar, krom, mangan, metallkomplex 1:2, betecknar krom, järn eller kobolt.

9. Förening enligt krav 1, formel VI k ä n n e t e c k n a d av a “ R Zä R2 RI :N x m T '_ 1 v11 u' H l a a . f * O-Mel-O a vari R1, R2, T)gB och X0 har i krav 1 angiven betydelse, Rza har i krav 8 angiven betydelse, och Mel betecknar koppar.

10. Förening enligt krav 1, formel VII R RZa RZ 1 x R! T e T 'I | 1 N N I N *\ , l I 0 ' ** 'f / ß k ä n n e t e c k n a d av ß I l Me e / å I I 1 rR ; 1 T. "”N N-N \ R . xo l I RZa RZ H I? -- s vari R1, R2, T, B och X0 har i krav 1 angiven betydelse, Rza har i krav 8 angiven betydelse, och Meg betecknar krom, kobolt eller järn.

11. Förening enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av formeln G1 10 15 20 25 30 40 43 a- 468 392 C" CH 3 O~° /l ïu sczmu_@_,,,fl |\ q@ I 0 i H 'i (fH¿)3\;/ 4(cu3co_,_9) (CH2)3N(cu3)2 (cu3zzu c»- å /;\ _ N-(cu ° I ° 32 [293 . u z N 0 m3 á ~ Näe/g» @ C113 H N (¿"2)3"(C"s7z

12. Sätt att framställa en förening med formel I, (R M1 )n R T 1 =N X° =N R1 T y 2 s - 3 2 g (I . OH B H I-. O vari grupperna R1 är identiska och betecknar väte, Cl_4alkyl, C5_5cykloalkyl, fenyl, bensyl eller fenyletyl; varje n, oberoende av de övriga, har värdet 0, 1 eller 2; varje grupp R2, oberoende av de övriga, betecknar väte, halogen, hydroxi, nitro, -COOH, Cl_4alkyl eller C1_4alkoxi; grupperna T är identiska och betecknar väte, -COOR4, -CON(R5 ) 2 , e 3 9 r rs _ A ; 'VIV-CH G " “ße CH CH A9e11er-\ 5 A 3 \ xa Ng . .l 6 10 15 20 25 30 468 592 ** . grupperna Xa är identiska och betecknar -0-, -S- eller >N“R5; _ var och en av grupperna R3, oberoende av de övriga, be- tecknar väte, C1_4alkyl, -N(R5)2 eller -C0N(R5)2; grupperna R4 är identiska och betecknar C1_5alkyl eller fenyl, var och en av grupperna R5, oberoende av de övriga, be- tecknar väte eller C1_4alkyl, eller bildar en 5- eller 6-ledig, mättad ring, vilken innehåller 1 eller 2 hetero- atomer, valda bland N och 0, och är oeubstituerad eller substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper; grupperna R5 är identiska och betecknar C1_4alkyl, grupperna B är identiska och betecknar -A1-NR7R8 eller -A1-Nnynang Ä3; _ grupperna A1 är identiska och betecknar C2_5alky1en; grupperna R7 är identiska och betecknar C1_5alkyl, C2_5alkyl, vilken är monosubstituerad med halogen, -OH eller -CN, fenyl QC1_3alkyl), vari fenylringen är oeubstituerad el- ler är substituerad med 1-3 grupper, valda bland halogen, C1_4alkyl och C1_4alkoxi eller C5_5cykloalkyl, vilken är osub- stituerad eller är substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper; grupperna R3 är identiska och har någon av betydelserna för R7, oberoende därav, eller -NR7R5 bildar en 5- eller 6-ledig, mättad ring, vilken innehåller 1 eller 2 heteroatomer och är osubstituerad eller är eubstituerad med 1-3 C¿i4alkylgrupper, eller bildar en N'- aminoetylpiperazinring; grupperna R9 är identiska och betecknar C1_4alkyl, vil- ken är osubstituerad eller är substituerad med fenyl, -CH2COOCH3, -CHZCONH2 eller -CH2-CHOH-CH2Cl, eller -NR7R3R9 bildar en pyridiniumgrupp (bunden över sin N-atom), vilken är osubstituerad eller är substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper, eller en grupp B G1 45 J; CN CO CM \D ßâ vari Z0 betecknar en direkt bindning, -cnz-, -0-, -s-, -soz-, -so-, -NH-, R Q lin-R10, l>N-2 A' eller ' j>fl-CZH4-NH2, een varje grupp R10, oberoende av de andra, betecknar metyl eller etyl, X0, när samtliga fyra grupper R2 utgöres av väte, ar 10 vari QYUPP1 vald bland och X2-X65 OCh från X10Û”X109; X2 betecknar en linjär eller grenad C1_4alkylen- de övriga X-grupperna har följande betydelser: S 3 -co-, xa -NH-c-uH- , X5 -S- . X6 -0-, x7 -çH.çH-_ -s-S- . X9 -soz-, xïo -NH-, xt, -c0-flH-, xlz ;§-c0- x -c- Nn-co- CH; 13 I , NH-C0- -soz-NH-, X,8 -S02-NH«<:::>-ua-soz-. -§-co-R43-co-§-, xzo -§-ca-cu=ca-cc-§-. R R44 R44 R44 44 -¥-çQ-§-_ XZ2 -CO-NH-NH-CO-, R44 “44 fcuzco-nu-nu-co-caz-. XZ4 -cu=cu-ca-na-nu-co-cu=ca-. _ CH -CH _",-Cflz cHz\\"_. xzs _0_C0_N:: 2 2::“_c0_0__ H-N v _ _ _ _ _ _ ~ " - *za '°'É'°'- Xzs É ° ' *so É É ' -C\ fc- Û 0 0 0 0 468 392 46 _ - - -o-.V ' xz] 0 (cu2)g u /K xaz '“""°á \°_"' - X3: 'of 2-0' ' | | Ü Ü N h' ' R “_45 45 x -co-r_<-R43-§-co-. X35 -CU-*j-(Cflz)9-0-(Cfl¿)9-f}~C0-. *44 “44 “44 RM 35 'CÛ'¥'(Ü{2)Q'¥'(CHZ)Q°?'CÜ'f “44 344 *44 37 -co-rj-(càfig-o-(cuyg-o-(cfifig-rf-co- , “44 “44 5:38 _-cH¿-co-.ß_4-, X39 -ca-an-co-flh, “44 ' “44 'SO-g x” -cHZ-so-cuzfi “Soz-CHZ' g “tl'H'cÛ'Nfl“CH2" 5 -Na-caz' . CH -Cfl ' x47 -co-rz” 2 zfu-czææua-ccß. \cn -cH / 2 2 _cflz'cflz'co-lï-g °cH2'c0-cH-2", “44 xšø -czz=cn-cu=cn-, xsl -co@-o--co- S2 'co | °co 'co' Q X54 -co-rm-@-ca¿-e:a-co-_ 55 -co-na-caz@/ caz-un -co-, 47 R“"c0-. -cH2'co° g .. 9 xsg -cH=cu-co-ca-c -. xso -cH§§t:ï:í,,cH-, xsl -cuz csz-, xaz -0-cuz-:az-o-, X63 _0_CH2_9__ x64 -co-NH-R43-co-NH-; x65 -s-[:::I:::- 02 Q Xïoï -CÛ-NH-YQB-N-*í-CO-CHZ-'CHZ-C0-NH-R43-NH-CÛ-, °c0'Na'R4S'NH'CO'CH=CR'CO'NH"R43"NH“c0'g r . XIÛ3.-co-na-R43-un-KššïE-ua-R43-Na-co-, “45 _ _ _ - -so -, X1o4 S02 "R44 (°"2)g "R44 2 -xïos -co-NR4¿-R43-o-co-. 'Û'c0 0"0" I x,07 -co-o«<:::>-o-co-. _ c- - fl _ - “o “co-i x,08 couu R43 uu co NH R43 MH -R--N " X1o9 '§ N\T"'NH 43 LC:ïTø"ï;; R44 \fN Ras Ras 43. CJ\ CO CN \D I* J UI 10 15 20 25 30 35 468 392 *B vari var och en av grupperna R42, oberoende av de övri- ga, betecknar halogen, C1_4alkyl eller C1_4alkoxi, var och en av grupperna R43, oberoende av de övriga,.be- tecknar en linjär eller grenad C1_4alkylengrupp, var och en av grupperna H44, oberoende av de övriga, be- tecknar väte eller en C1_4alkylgrupp, g har värdet 1, 2, 3 eller 4, var och en av grupperna R45, oberoende av de övriga, be- tecknar halogen, -NH-CH2-CH2-OH, -N(CH2-CH2-OH)2, -NH2, -OH, -NH-(CH2)2_3N(C2H5)2, -~@~ -O- CH3 ' -OCZÜS o eller -Og-czl-QHHZ t eller X6, när minst en grupp R2 har annan betydelse än väte, är vald bland X1, varvid X1 betecknar en direkt bind- niflgf X2: X11- X12» X14- X1s1 X17'X21' Xzs» X27» Xsz- Xs4- X57, X54 och XIÛ3; och AÉ;betecknar en anjon, k ä n n e t e c k n a t därav, att till 1 mol av en tetraazo- terad förening av en diamin med formel VIII R2 )n (R2 )" ' VIII NHZ X N52 ( ) vari R2, n och X0 har i krav 1 angiven betydelse, kopplas 2 mol av en förening med formel IX (IX) u).- 10 15 20 25 30 35 49 468 392 vari R1, B och T har tidigare angiven betydelse, och om sa erfordras, de erhållna föreningarna med formel I överföree till motsvarande metallkomplex 1:1 eller 1:2 och/eller till motsvarande form av syraadditionssalt.

13. Användning till färgning eller tryckning av ett underlag, av en förening med formel I (R )fl (R2 )fl -D II 2 '-1 (Uf É @-_ vari grupperna R1 är identiska och betecknar väte, C1_4alkyl, C5_5cykloalkyl, fenyl, bensyl eller fenyletyl; varje n, oberoende av de övriga, har värdet 0, 1 eller varje grupp R2, oberoende av de övriga, betecknar väte, halogen, hydroxi, nitro, -COOH, C¿_4alkyl eller C1_4alkoxi; grupperna T är identiska och betecknar väte, -COOR4, -CON(R5)2, Fe - A ; -||V--C|H ä 9 3 CH Cgl ÅG eller_ R5 A \,,¿ _ « Å 6 grupperna Xa är identiska och betecknar -O-, -S- eller PN-Rs; _ var och en av grupperna R3, oberoende av de övriga, be- tecknar väte, C1_4alkyl, -N(R5)2 eller -C0N(R5)2; grupperna R4 är identiska och betecknar C1_5alkyl eller fenyl, _ var och en av grupperna R5, oberoende av de övriga, be- tecknar väte eller C1_4alkyl, eller bildar en 5- eller 6-ledig, mättad ring, vilken innehåller 1 eller 2 hetero- 10 15 20 25 30 35 - ~ 50 468 092 *- atomer, valda bland N och O, och är osubstituerad eller substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper; grupperna R5 är identiska och betecknar C1_4alkyl, grupperna B är identiska och betecknar -A1-NR7R3 eller -AL-NR7R8R9 Ä3; grupperna A1 är identiska och betecknar C2_3alkylen; grupperna R7 är identiska och betecknar C1_5alkyl, C2_5alkyl, vilken är monosubstituerad med halogen, -OH eller -CN, fenyl (C1_3alkyl), vari fenylringen är osubstituerad el- ler är substituerad med 1-3 grupper, valda bland halogen, C1_4alkyl och C1-4alkoxi eller C5_5cykloalkyl, vilken är osub- stituerad eller är substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper; l grupperna R3 är identiska och har nagon av betydelserna för R7, oberoende därav, eller -NR7R3 bildar en 5- eller 6-ledig, mättad ring, vilken innehåller 1 eller 2 heteroatomer och är osubstituerad eller är substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper, eller bildar en N'- aminoetylpiperazinring; grupperna RQ är identiska och betecknar C1_4alkyl, vil- ken är osubstituerad eller är substituerad med fenyl, -CH2CO0CH3, -CHZCONHZ eller -CH2-CHOH-CH2Cl, eller ' R7RaRs Ncatom), vilken är osubstituerad eller är substituerad med 1-3 bildar en pyridiniumgrupp (bunden över sin C1_4alkylgrupper, eller en grupp B <3 _ veri z beieexner en direkt bindning -N 2 AO ° ' //'\ /0 -cnz-, -o-, -s-, -soz-, -so-, -NH-, Rio e I>N-Río, l=N- j>N-c2a4-nnz, een varje grupp R10, oberoende av de andra, betecknar metyl eller etyl, X0, när samtliga fyra grupper R2 utgöres av väte, är Vald bland X2-X55 0Ch firån Xigo-X109; vari X2 betecknar en linjär eller grenad C1-4alkylen- grupp, och de övriga X-grupperna har följande betydelser: M 468 392 s X3 -co-. X4 -NH-c-raw, xs -s-. xs -o-, x, -cu-cw, r -xs -s-s- , xg -soz-, xm 4:a-, x" -ç0-fl;4-_ xïz -Qz-co- ° cHB NH-CO- x” Ü . xu -co-uu-(šï , 10 NH-CÛ- X1-, 'SÛ2"NH" , 8 . 1:19 -:':-cc-R43'-co-r':-. 1:20 -rf-co-czhcu-cc-fh. RM “44 “44 R 44 X2] -¥-CO-v-. X22 -CO-NH-NH-CO-, R h R 44 u. 1:23 fcazco-na-ua-co-caï. x24 -caæa-ca-xa-:m-co-cæbcu-. cs: -cH ca -cu í/ z z\ f z z\ -rH fa-g -Cq !N-co-o-g . z ~ z z 'z xz, 5"? . xzß -o-c-o-. 1:29 -c-o-. x30 -c-:_:-, 'RUP o o - oo x3l” -o-(cH2)g'O-I ' H N x3_,_ -ra-c” \c-r:- . X3, -O-Q/ \§°°' - I I O' Ü N Ru. NEJ* “44 "w/ ' Ü R. 845 _ 45 x34 -co-:.:-R43-._\'-co-. 1:35 -co-rf-(cH2)g-o-(cu2)g-::-co-, Raa “44 “44 “<4 *35 -CU-[HCHQQ-fif-(cufig-rf-co-. R44 R44 Q ß44 468 392 52 X3; -CU-g-(GHz)g-0-(CH2ko-(cafig-:j-co-, 44 “44 *gg .fCH2-C0--*_<-. 1439 -ca-cfl-co-rß, R44 ' R44 X4! _CH2_S“CR2-5 xqz °SO'g “CHZ“SÛ“CHZ”I X44 'cH2“S02'C“2'g xås 'cH2“NH'c0'Na“cH2', xqö -cuZ-:m-cs-m-x-caï, ca -cq x" -co-u” 2 zfn-czaçwa-czr. \cfl -ca I .2 °cH2-cH2'c0-¥_' -cH2°co-cfl-z_, *44 xšo -czx=ca-ca=cH-, xs, -co-@-o-@-co-. xsz -co-@-caz-@-co-. X53 -co-@-co-. X54 -co-rra-csz-au-co» 55 -co-'NH-caz - cnz-ua -co-, ICT CH3 CHZ-Nfl-CÛ- X *CU-HH » 55 CH3 ag ¶ XS7 _cø_h~¿ - RH-CO-, X -CHZ-CÛ". sa 9 m- xsg -cu=ca-co-ca=c:~:-. XSO -ÜÜ ,' 53 468 392 X6] _cHZ É cflzø' xöz “o°cH2-CHZ-0-I X63 '0'CH2“0'| - - _ -- -s 5- x64 -co-NH :143 co NH . xßs -@:N °2 xlaø 'co-NH'R43'c0'"R°R43”NH'c0°0 x] 'NH-CO- | X] 02 -CO-NH-Rtg-NH-CO-Cihffl-CO-NH-Rqs-NH-CO- , ~ : . xïüz.-co-nu-a43-uu-nš%ïE-ns-a43-ua-co-, ' _ R4s x104 -so2-NR44-(cH2)g-NR44-so2-. -xïos -co-NR4¿-R43-o-co-, xïos -o-co*<:::>-co-o- . x197"-co-oJ<:::>-o-c0-. xloß -conu-R43-ua-co-NH-R43-NH-C0-- _ _- --N "*T-"?- x1o9 É:;'§šš§§'ø'NH R43 H__-Ißäzu R44 R4s R4s 10 15 20 25 30 35 468 592 54 vari var och en av grupperna R42, oberoende av de övri- ga, betecknar halogen, C1_4alkyl eller C1_4alkoxi, var och en av grupperna R43, oberoende av de övriga, be- tecknar en linjär eller grenad C1_4alkylengrupp,_ var och en av grupperna R44, oberoende av de övriga, be- tecknar väte eller en C1_4alkylgrupp, g har värdet 1, 2, 3 eller 4, var och en av grupperna R45, oberoende av de övriga, be- tecknar halogen, -NH-CH2-CH2-OH, -NCCH2-CH2-OH)2, -NH2, -OH, -NH-2_3N2, ' ~*f@- -4 > CH3 CH3 'Üczfls n eller -N N-CZH4NH2 3 eller X0, när minst en grupp R2 har annan betydelse än väte, är vald bland X1, ning- X2» X11» X12- X14- X15- X17'X21- Xzs- X27- X32- X341 X57, X54 och XIÛ3; och varvid X1 betecknar en direkt bind- ÄE°betecknar en anjon.

14. Användning enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att underlaget utgöres av trähaltigt papper eller mekanisk trämassa.

15. Underlag, att det k ä n n e t e c k n a t därav, är färgat eller tryckt med en förening med formel 1, (R hl )n “1 “1 T :N 4 x° =u r z 3 3 2 g . OH “ | 3 8 vari grupperna R1 är identiska och betecknar väte, C1_4alkyl, C5_5cykloalkyl, fenyl, bensyl eller fenyletyl; varje n, oberoende av de övriga, har värdet 0, 1 eller 2; varje grupp R2, oberoende av de övriga, betecknar väte, *” halogen, hydroxi, nitro, -COOH, C1_4alkyl eller C1_4alkoxi; (Ik mv 10 15 20 25 30 35 40 55 468 392 grupperna T är identiska och betecknar väte, -COOR4, -CON(R5)2, Ng . Å 6 grupperna Xa är identiska och betecknar -O-, -S- eller Å>N'R5í var och en av grupperna R3, oberoende av de övriga, be- tecknar väte, C1;4alkyl, -N(R5)2 eller -CON(R5)2; grupperna R4 är identiska och betecknar C1_5alkyl eller fenyl, U var och en av grupperna R5, oberoende av de övriga, be- tecknar väte eller C1_4alkyl, eller bildar en S- eller 6-ledig, mättad ring, vilken innehåller 1 eller 2 hetero- atomer, valda bland N och O, och är osubstituerad eller substituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper; grupperna R5 är identiska och betecknar C1_4alkyl, grupperna B är identiska och betecknar -A1-NR7R5 eller -A1-NR7R8R9 A59; grupperna A1 är identiska och betecknar C2_3alkylen; grupperna R7 är identiska och betecknar C1_5alkyl, C2_5alkyl, vilken är monoaubetituerad med halogen, -OH eller -CN, ler är eubstituerad med 1-3 grupper, valda bland halogen, fenyl C1_4alkyl och C1_4alkoxi eller C5_5cykloalkyl, vilken är osub- stituerad eller är eubetituerad med 1-3 C1-4alkylgrupper; grupperna R3 är identiska och har någon av betydelserna för R7, oberoende därav, eller -NR7R5 bildar en 5- eller 6-ledig, mättad ring, vilken innehåller 1 eller 2 heteroatomer och är oeubstituerad eller är eubstituerad med 1-3 C1_4alkylgrupper, eller bildar en N'- I aminoetylpiperazinring; grupperna R9 är identiska och betecknar C1_4alkyl, vil- ken är oeubstituerad eller är subetituerad med fenyl, -cnzcoocag, -ca2coNH2 6116: -ca;-cnon-cnzcl, eller rß w-.r i Q R 3 Gå CH A9e11ef- 5 A %% ~NR7R8Rg 56 5% bildar en pyridiniumgrupp (bunden över sin N-atom), vilken är osubstituerad eller är substituerad med 1-3 Ci_4alkylgrupper, eller en grupp B <Ör_14 _ vari 20 betecknar en direkt bindning, fi ß _. a /\ /Û “GHz-j “O_, “S-, “S02"| ”SO-a -NH | Rio -. I>u-Rio, 2=N-2 A' eller j>fl-c2u4-uaz, och varje grupp R10, oberoende av de andra, betecknar metyl eller 10 etyl, X0, när samtliga fyra grupper R2 utgöres av väte, är vald bland vari 15 17 19 21 23 25 grupp, och X X X2-X55 Och från X100-Xlog; X2 betecknar en linjär eller grenad C1_4alkylen- de övriga X-grupperna har följande betydelser: S -co-, x -NH-É-NH- , x -S- . X5 -0-. X7 -CH=CHl. 5 -NH-, X 3 4 -n-co - ca '5'S' ' X9 10 11 '°°'“"'- x1z NH-C0- xx S 6 “Na"C0 c0~NH- . NH-C0- øSo2'NH“, NH-S02-' -ß-CG-R43-CO-q-. XZQ -§-co-cH=ca-cc-g-, R 8 -S02-, X X1: 44 R44 R44 R44 ywyxææwwmw R44 “44 | ”CH=CHICQ-:ÉH-fIH-CÛOCH=CHC , CH -CH -N/ 2 2\H'1 'o°co°flz ./ f~cH¿-:H2 “\cH2-cH2" ca -ca 2 Z\næoæ>. 57 468 392 H-N - - - - - -c-c-. X2; ~ *za °É°' *za É°' *so ._ -Cx fc 0 Û Û 0 .o xn- -o-(cuflg-o-y ' u /K x 44-4/ \c-N- . X3; '04 C'°' ° 32 c I " ' . ä 944 Näc/N R44 Näc/ åßs R45 -_'- _-_- ---_ -_ -u-c- x” co f: nga. co . x35 co rf (cvflg o (cafigå 0 t. “44 “44 “44 44 x35 'Cufiflcflz)9"¥°(cH2)g'¥'CÛ'. “44 “44 “44 X3, -co-:f-(caz)g-o-(cu2)g-o-(cH¿)g-{«-co-. “44 "44 1438 _-cu2-co-.§1-. X” -ca-cu-co-rffi “44 R44 'SO-g 'cH2°s0“cH2“o _cH2“S°2-cH2“g 'CHZ_tIH"CÛ°aNR-CHZ”Q x46 -cæzz-.xfl-cs-.m-x-cflï, cH -cu f 2 2\ x” -co-u\ /N-czuquu-cræ. CH -cu 2 2 'CHZ°CH2'CO'§I_. -CHZ-cu-CH-z-, " “44 'CH=CH'CH:CH' . 'co 'o "co- | xsz -co-@-cnz-@-co-. :(53 -co-@-co-. 468 392 58 X54 -co-wa-csz-.wu-co. XSS -CÛTNH-CH2 CH2-NH.c0_. ~ C33 CH2-NH-C0- X -C0-flfl ¶ 55 ca ' 3 CH3 -CHZ-co- I . -CO-Ra\ ; -CK=CH°CO“CH=C2Ü_ | _ I xm” -cuz ä m2-, Xöz -O-CHZ-CHZ-Ofl x63 -0-CH2-0-, _ _ - - - -- - S- x64 co NH R43 cø NH , xös s~©IN o XIÛO 'CU-NN-R43'C0-NH~R43-NH~CÛ°, XI -Co°~H'R43_NH-CO-CHZ_CR2-CO-“E_R43-NH ”CO” . XIÛZ -CU-NH~R43-NH~CÛ°CH=CH~CÛ-NH-R43-NH-CÛ-, z . x,@3.-co-nu-a43-Na-Eššïä-na-R43-nfl-co-, 2 Ras x104 -so2-Na44-(cH2)g-uR44-so2-. -xtos -co-Na4¿-R43-o-co-, xloe -o-co*<:::>-co-o- . UI 10 15 20 30 59 -F> 0\ OO 04 <3 BJ xm -co-o-@~a-co-. x] -CDNH-Rqa-NH-c0_m-R43-NH-c0- f *m9 'Ü *AH-RÉF kr:- fíg; ”TCTDN 44 44 R4s Ras vari var och en av grupperna R42, oberoende av de övri ga, betecknar halogen, C1_4a1ky1 eller C1_4alkoxi, var och en av grupperna R43, oberoende av de övriga, be- tecknar en linjär eller grenad C1_4a1kylengrupp, var och en av grupperna R44, oberoende av de övriga, be- tecknar vete eller en C1_4alkylgrupp, g har värdet 1, 2, 3 eller 4, var och en av grupperna R45, oberoende av de övriga, be- tecknar halogen, -HH-CH2-CH2-OH, -N(CH2-CH2-OH)2, -NH2, -OH, -NH-(CH2)2_3N(C2H5)2, -~@» w. o CH3 I eller -Oa-czuqruuz z eller X0, när minst en grupp R2 har annan betydelse än väte, är vald bland X1, varvid X1 betecknar en direkt bind- ning» X2- X11- X12- X14- X1s- X17~X21- Xzs- X27- Xaz- Xs4- X57, X54 OCh X103; Och Äc>betecknar en anjon.