SE466902B - Roerlig foensterruta foer fordon - Google Patents

Description

466 902 2 fönsterrutan kännetecknas av att den innefattat två icke paral- lella skivor vilkas avstånd minskar från deras underkant mot deras övre parti, vilka skivor är sammanfogade i närheten av omkretsen medelst ett med de båda motstående ytorna fast förbun- ' 5 det kontinuerligt mellanlägg, som tillsammans med skivornas an- gränsande yttre partier begränsar en U-formig ränna anordnad att grensla falsen för att säkerställa styrning och tätande slutning av rutan.

Vid denna definition av uppfinningen innefattar uttrycket 10 "skiva" icke endast glasplattor, utan även varje platta av plast- material, som är transparent, genomlysligt eller opakt.

Ett väsentligt kännetecken för uppfinningen ligger alltså i att det är på denfrål tillverkningen av dörren härrörande falsen som rutan glider, medan rutan vanligen glider i ett styrelement 15 för att fullständigt inneslutas däri i stängningsläget. I föreliggande fall består styrelementet av falsen, vilken uppta- ges i mellanrummet mellan glasskivorna.

Vid det fall att fönsterkarmen härrör från de i dörrens upp- byggnad ingående metallplåtarna, pressas dessa plåtar och samman- 20 svetsas under bildning av falsen vid karmen. I det fall att karmen bildas av en på plattorna anbragt och därmed hopsvetsad ram, utformas falsen i ramen vid öppningens omkrets.

I båda fallen kan falsen vara kontinuerlig eller diskontinu- erlig. p 25 För att underlätta skivans glidning beläggs falsen med fördel med en list klädd med ett material med låg friktionskoefficient.

Till följd av användningen av två icke parallella skivor blir det vidare möjligt att anordna den yttre skivan väsentligen i förlängningen av den undre delen av dörrens yttre plåt, under 30 anslutning till dess krökning, varigenom fordonets aerodynamiska egenskaper avsevärt förbättras.

En förskjutning uppåt av den av de båda skivorna bildade rutan för stängning av densamma ger upphov till ökning vid kar- mens bas av avståndet mellan de båda skivorna, det vill säga 35 aggregatets tjocklek, vilket medför en ökning av det vinkelräta tryck som utövas av den yttre skivan mot den av karosseriet burna tätningen, vilket i sin tur medför en perfekt tätning av aggregatet i glasrutans ändläge (stängningsläge). 10 15 20 25 30 35 466 902 3 Den list varmed falsen är utrustad kan exempelvis innefatt en stomme av aluminium, vilken dock eventuellt skulle kunna vara av vilken som helst annan metall eller legering. Vad be- träffar materialet med låg friktionskoefficient varmed denna stomme är klädd, kan det bestå av varje slags produkt som an- vänds i detta syfte inom tekniken (vävnad, teflonbaserade pro- dukter eller liknande).

Med fördel bär den list varmed falsen är utrustad även tät- ningsorgan för rutan och karosseriet av i och för sig känd typ, t ex läppar av mjukt och deformerbart gummi.

Liksom med dubbla fönsterrutor som används i byggnader blir givetvis värme- och ljudisoleringen med denna ruta avsevärt för bättrad.

För att undgå varje slags akustiskt resonansfenomen har de båda i rutan ingående skivorna företrädesvis olika tjocklek, varvid den tjockaste rutan befinner sig utvändigt.

Det material varav mellanlägget för hopfogning av de båda skivorna består, förenardemOtstående ytorna kemiskt och fysika- liskt. Det kan vara av elastomer, plastomer eller glaskeramiskt beskaffenhet, men det är företrädesvisliöjligt för att kompen- sera ytdefekter i skivorna eller karosseriet.

När rutorna är stängda, utgör bilen sålunda en verklig kist vars planförändringar till följd av rutorna har reducerats till det minsta möjliga, vilket gör det möjligt att förbättra fordo- nets luftgenomgångskoefficient. _ En utföringsform av uppfinningen kommer att beskrivas neda med hänvisning till bifogade ritningar som icke är begränsande.

Figur 1 ären schematisk partiell vy i perspektiv av en bildö utrustad med fönsterruta enligt uppfinningen med rutan i sänkt läge.

Figur 2 är ett schematiskt snitt efter linjen II - II i figur 1.

Figur 3 är en vy analog med figur 1 med rutan i ett övre läge.

Figur 4 är ett schematiskt snitt efter linjen IV - IV i figur 2.

Figur 5 är en vy i större skala av det med en cirkel omgivna partiet i figur 4. 10 15 20 25 30 35 O\ \O CD RJ 4 Figur 6 är en partiell vy i större skala, analog med figur 1, med ettannat slags tätningslist.

Figur 7 är en vy analog med figur 6 med dubbelfönstret i ett övre läge.

Givetvis är ritningarna inte skalriktiga och skillnaden i de båda skivornas avstånd mellan övre och undre delen av rutan har starkt överdrivits för att systemet skall uppfattas bättre.

I den på ritningarna uppgivna utföringsformen består bil- düzen 1 av två pressade plåtar, nämligen en yttre plåt 2 och en inre plåt 3, som är sammanfogade genom svetsning. öppningen 4, som täcks av en rörlig ruta betecknad med 5, härrör från skärning avplåtarna 1 och 2, pressning av dessa vid utskärningens omkrets och sammanfogning av dem genom punktsvets- ning, vid det övre partiet och längs öppningens sidokanter, bildning av en fals 6. för Enligt uppfinningen utgör denna dörrfals 6 organet för styr- ning och glidning av rutan 5. I detta syfte består denna ruta av två icke parallella skivor 7 och 8, vilkas avstånd minskar från rutans undre del mot dess övre del. Dessa skivor är sammanfogade på ett litet avstånd från deras omkrets medelst ett med de båda motstâende ytorna fast förbundet mellanlägg 9, vilket tillsam- mans med de angränsande yttre partierna av skivorna 7 och 8 be- gränsar en U-formig ränna anordnad att grensla falsen 6 i syfte att glida på denna och att tätande täcka öppningen 5 varvid den grenslar denna fals på hela dess längd såsom framgår av figurer- na 3 och 4.

För att säkerställa lätt glidning av rutan är falsen 6 belagd med med en list 10 i form av en aluminiumstomme inklädd i en gummi-eller plastpolymer och täckt med ett material 11 med låg friktionskoefficient (vävnad eller liknande). Stommen 10 bär likaledes tätningsläppar 12, 13 av mjukgummi, som är krökta mot skivorna och på känt sätt bildar ett tätningssystem för fönstret.

Vid fönsterkarmens bas bärs en tätningslist 14 av dörrens yttre plåt 2. När fönstret är sänkt (figur 1), är listen 14 icke i kontakt med rutan, men allt eftersom rutan hissas, minskar av- ståndet mellan skivorna 7 och 8 i nivå med tätningen 14 ständigt, vilket till att börja med bringar skivan 7 i kontakt med tätning- en 14, och sedan bringar den att utöva ett växande vinkelrätt 10 15 20 25 30 35 466 902 5 tryck mot tätningslisten, vilket säkerställer en fullkomlig täthet i rutans stängningsläge (figurerna 3 och 4). Eftersom tätningslisten 14 utsätts för starkt tryck först under slutet av rörelsen, blir rutans uppåtgående rörelse endast lätt brom- sad av tätningen och endast i detta ögonblick.

Till följa av att de båda skivorna är icke parallella, är det möjligt att anordna den yttre skivan 7 på sådant sätt att i rutansstängningsläge (figurerna 3 och 4) den yttre skivan 7 blir väsentligen anordnad i förlängningen av dörrens yttre plåt 2 utan nämnvärd diskontinuitet i krökningen. Fordonets luft- genomgång blir härigenom avsevärt förbättrad i förhållande till bilar utrustade med rutor av vanlig typ.

Det är att märka att skivorna 7 och 8 har olika tjocklek, i det att den yttre skivan 7 är tjockare i syfte att undvika akustiska resonansfenomen.

Det är tydligt att till följd av den dubbla glasrutan den erhållna ljudisoleringen blir starkt överlägsen den som erhålls med vanliga rutor och att buller från vägen och luften blir starkt dämpade även vid stor hastighet.

Det innebär en stor fördel att använda såsom styrorgan för rutan en fals 6, som härrör direkt från tillverkning av dörren utan att kräva något komplicerathjäkwrgan, såsom är fallet vid teknikens ståndpunkt. Samtidigt blir rutornas tätning starkt förbättrad utan tillägg av något kompletterande tätningsorgan.

Figurerna 6 och 7, där de redan beskrivna organen är be- tecknade med samma hänvisningssiffror försedda med ', åskådlig- gör möjligheten att när den dubbla glasrutan är i sänkt läge helt dölja en tätningslist 14' för dörren.

Vid denna utföringsform av uppfinningen innefattar listen 14', som är av i sig känd typ, en stel U-formig stomme 16', varav en skänkel är upptagen i en ränna 17', utformad i över- kanten av dörrens plåt 2'.

Stommen 16' bär en list 17 av ett elastmaterial med tre armar, varav en 18a är fäst vid stommen 16', en annan 18b liggez mot den yttre plåten 2' kant och den tredje 18c stöder mot den yttre skivan 7' av den dubbla rutan såväl i dennas undre läge (figur 6) som i dess övre läge (figur 7), där den är inklämd mellan skivan 7' och överkanten av plåten 2', så att den är full komligt dold.

Claims (6)

10 15 20 25 30 \O CD PJ PATENTKRAV

1. Rörlig fluktande fönsterruta, särskilt för en bildörr (1) innefattande två med varandra fast förbundna metallplåtar (2, 3), t mellan vilka den rörliga rutan (5) kan dragas in, och en från plåtarna härrörande eller med dessa fast förbunden fönsterkarm, vilken tillsammans med plåtarna begränsar en öppning (4) avsedd att täckas av den rörliga rutan och vid öppningens sidor utom den genom vilken rutan drages in mellan plåtarna, innefattar en fals (16) som framskjuter i riktning mot öppningen, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattat två icke paral- lella skivor (7, 8), vilkas avstånd minskar från nedre delen mot övre delen, varvid dessa skivor är sammanfogade i närheten av sin omkrets medelst ett med de båda motstående ytorna fast förbundet kontinuerligt mellanlägg (9), som med de angränsande yttre partierna av skivorna begränsar en U-formig ränna anord- nad att grensla falsen (6) för att säkerställa styrning och slutning av rutan.

2. Fönsterruta.afligtçfiüafikunæt 1, kännetecknad av att mellan- lägget är av ett böjligt material.

3. Fönsterruta enligt något av patentkraven 1 och 2, k ä n n e - t e c k n a d av att falsen (6) är belagd med en list (10) klädd med ett material (11) med låg friktionskoefficient.

4. av att stommen (10) även bär organ för tätning (12, 13) av' Fönsterruta enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a d rutan och karosseriet.

5. Fönsterruta enligt något av patentkraven 1 till 4, k ä n n e t e c k n a d av att skivorna (7, 8) har olika tjock- lek.

6. Fönsterruta enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d av att den yttre skivan (7) i rutan är tjockare än den inre skivan (8).