SE462474B - Vindavvisare foer skjuttak till motorfordon - Google Patents

Description

D462 474 2 bakåtskjutning kommer till anliggning mot medbringaren, varigenom manöverstången dras bakåt. Upphöjningen vid manöverstångens framände trycker då mot den i riktning bakåt nedåtlutande undersidan på ett bakifrån utstående sidoutskott på vindavvisarkroppen. Därigenom svängs vindavvisaren ut mot kraften från en retur- fjäder. Vid fortsatt bakåtskjutning av luckan glider medbringaren ner under en i den vid sidan belägna dräneringsrännan anordnad styrplatta, och frikopplas på så sätt från luckans anslag. Luckan kan sedan, utan att ytterligare påverka vind- avvisaren, föras så långt bakåt som önskas. Vid denna konstruktion är tillverknings- och monteringskostnaderna ännu högre än vid det inledningsvis diskuterade fordons- taket. Dessutom är vissa funktionsdelar i den kända vindavvisarens .manövermekanism belägna i dräneringsrännan, varför de utsätts för extra korrosionsrisk. Anordningen enligt uppfinningen löser däremot problemet utan några i dräneringsrännan belägna funktionsdelar. _ Gångjärnet kan vara direkt förbundet med ramens upphöjning. Om emellertid ramupphöjningens utmed ramöppningens framkant belägna del utgör säte för ett lock för en kabelränna, förbinds gångjärnet istället lämpligen med kabelrännans lock. i Företrädesvis är vindavvisaren upphängd i två gångjärn, som är anordnade på avstånd inåt mot takets längdaxel från vindavvisarens sidokanter.

Vidare kan vindavvisaren vara så utförd, att i dess insvängda läge dess första gren täcker över ramupphöjningen resp kanalrännans lock, medan dess andra gren sticker ner i dräneringsrännan. Vindavvisaren bildar då en maskering, som exvis kan dölja skruvförbanden mellan kabelrännans lock och kabelrännan. Bygghöjden kan hållas mycket lag.

Vindavvisarkroppen kan vid övergången mellan den första och den andra grenen lämpligen förses med en turbulensalstrande kant, som sticker upp över den första grenens plan. Emedan det inte längre finns några manöverarmar utmed sidorna, kan vindavvisarens längd väljas på sådant sätt, att vindavvisarens sido- kanter när vindavvisaren är utsvängd blir belägna omedelbart intill taköppningens sidokanter. Därigenom förhindras luftdrag även på dessa ställen.

Den med luckan fast förbundna del som kommer till anliggning mot ovansidan av vindavvisarens första gren kan utgöras av en i luckans framände fastsatt glid- sko. Detta har den fördelen, att vindavvisaren vid framåtskjutning av luckan till dennas stängda läge kvarstår särskilt länge i sitt utsvängda läge.

Monteringen kan förenklas genom att gångjärnet förses med en lagerbock med styrelement, som skjuts in i styrningar i kabelrännans lock. En spärr fixerar åtminstone provisoriskt den i styrningarna inskjutna lagerbocken i förhållande till kabelrännans lock.

Vindavvisarens kropp kan bildas av bockad plåt. Alternativt kan den bildas av ett profilstycke, särskilt ett profilstycke som inte är avsett att efterbearbetas. 3 462 474 I det senare fallet kan man utnyttja en strängpressad lättmetallprofil. Profilstyckets båda ändar täcks lämpligen över av var sitt ändstycke, så att ändarna får en ren och estetiskttilltalande avslutning även utan efterbearbetning. Ändstyckena kan vara försedda med i sidoriktningen utskjutande ansatser, som skjuts in i mot- svarande urtagningar i profilstycket, och samtidigt kan de vara utförda med lager- ställen för gångjärnsaxeln. En vridfjäder, som är inspänd mellan vindavvisaren och den del av taket som uppbär vindavvisaren, kan vara påskjuten på gångjärns- axeln. Vindavvisarkroppens bakkant kan bilda ett anslag, som begränsar vindavvis- arens utsvängning. Vindavvisarkroppen kan vidare vara förbunden med lagerbocken genom en extra hållarbygel. Tätningen mellan den utsvängda vindavvisaren och taköppningens kanter kan förstärkas genom att vindavvisarkroppen vid den andra grenens undre ände förses med ett böjligt tätningsblad.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med ledning av på ritningen visade utföringsexempel. Därvid visar fig 1 en sektion genom ett fordonstak utmed linjen I-I i fig 2 vid taköppningens framkant, figv2 en vy uppifrån mot den vänstra delen av vindavvisaren enligt fig 1, fig 3 en längdsektion genom vindavvisaren utmed linjen III-III i fig 2, fig ll en perspektivvy av det ena gångjärnet och en del av kabelrännans lock vid taket enligt fig 1 i isärdraget skick, och fig 5 en sektion liknande fig 1 genom en modifierad utföringsform av fordonstaket.

I fig 1 visas i en fast takdel 10 av ett fordonstak en taköppning 11, som medelst en styv_ lucka 12 valfritt kan stängas till eller åtminstone delvis öppnas.

Luckan 12 kan på känt sätt fällas upp med sin bakkant ovanför den fasta takdelen 10. Taköppningen 11 omges framtill och längs sidorna av en med den fasta takdelen 10 fast förbunden ram 13, som på konventionellt sätt kan vara försedd med i fordonets längdriktning gående sidoskenor (icke visade), längs vilka luckan 12 kan glida med hjälp av glidelement. Ramen 13 är försedd med en under taköpp- ningen liggande ramöppning 1A. Den är vidare försedd med en upphöjning 15, som i riktning mot ramöppningen begränsar en dräneringsränna 16 utmed taköpp- ningens 11 framkant och sidor. Ramens upphöjning 15 innehåller två kabelrännor 17 för tryckstyva manöverkablar, som på känt sätt används för att ställa om luckan 12. Kabelrännorna 17 är upptill tillslutna medelst ett lock, som sträcker sig utmed åtminstone framkanten av taköppningen 11.

Vidare är en vindavvisare 19 med en vindavvisarkropp 20 anordnad parallellt med taköppningens 11 framkant. Vindavvisarkroppen 20 kan exvis bildas av en strängpressad lättmetallprofil. För att spara vikt kan man utföra den med hålrum 21. Vindavvisarkroppen 20 är försedd med en i vindavvisarens utsvängda läge (i fig 5 visat för en modifierad utföringsform) i riktning framåt uppåtlutande första gren 22 och en från framänden av den första grenen 22 nedåtvinklad andra gren 23. Vid övergångsstället mellan den första och den andra grenen är vind- avvisarkroppen 20 utförd med en turbulensalstrande kant 24, som sticker upp 462 474 4 över den första grenens 22 plan, och när vindavvisaren är utsvängd ger en särskilt gynnsam strömningsstyrning.

Vinda -fisaren 19 är ledat upphängd i kabelkanalernas lock 18 medelst två gångjärn 26, av vilka endast det vänstra visas på ritningen. Gångjärnets 26 axel 27 är anordnad nära bakänden av det första benet 22 och sitter i två lager 28 i en lagerbock 29, som bildar en del av gångjärnet 26. Mellan lagren 28 sitter på gångjärnsaxeln 27 en vridfjäder 30, vars ena ben 31 upptas kraftöverförande i en urtagning 32 i lagerbocken 29, och vars andra ben 33 anlägger en förspännings- kraft mot vindavvisarkroppens 20 undersida. Fjädern 30 strävar att vrida vind- avvisarkroppen 20 till dennas utsvängda läge, i vilket den andra grenen -23 sticker upp över den fasta takytans 10 plan och lutar uppåt i riktning bakåt.

Lagerbocken 29 är på vardera sidan utförd med en stegförsedd sidostyryta 35, som löper i den med pilen 36 angivna inskjutningsriktningen. Lagerbockens 29 på avstånd från lagren 28 belägna ände bildar en tvärs inskjutningsriktningen gående anslagskant 37. Lagerbocken 29 är vidare på båda sidor försedd med från dess ovansida 38 avtrappade övre styrytor 39, 40, som ansluter till sidostyrytorna 35. Anslagskanten 37 övergår på båda sidor i faser 41.

Kabelkanalernas lock 18 är försett med en sockel 44 för lagerbocken med mot lagerbockens 29 styrelement svarande styrningar. Dessa styrningar bildas av med sidostyrytorna 35 samverkande sidostyrningar 45, en anslagsyta 46 för anslagskanten 37, en anliggningsyta 47 för lagerbockens 29 basyta 48 och med de övre sty' *orna 39, 40 samverkande motytor 49. Anliggningsytan 47 är i sin mïtre del t .sedd med en U-formig utskärning 50, som bildar en tunga 52, vars fria ände 51 kan böjas ut fjädrande och i obelastat tillstànd sticker upp från anliggningsytan 47. Lagerbocken 29 är försedd med en motsvarande insnäppnings- öppning 53.

När lagerbocken 29 skjuts in i sockeln 44 ombesörjer först faserna 41 att lagerbocken 29 automatiskt centreras relativt sockeln 44. Lagerbockens 29 basyta 48 trycker ner tungan 52. Dimensioneringen är så gjord, att den från axeln 3? bortre kanten 54 av insnäppningsöppningen 53 har passerat över tungans 52 ände 51 innan anslagskanten 37 når anslagsytan 46. Tungan 52 fjädrar då tillbaka, så att dess ände 51 lägger sig mot kanten 54. Lagerbocken 29 låses på så sätt i sitt inskjutna läge. Samtidigt trycks de övre styrytorna 39, 40 av tungan 52 fjädrande uppåt mot motytorna 49.

En framåtriktad hake 55 skjuter upp över lagerbockens 29 ovansida 38.

Under haken 55 förs det ena benet 56 av en U-formig stoppbygel 57 in. Stopp- bygelns 57 andra ben 58 är instucket i ett lagerhål 59 i vindavvisarens 19 ena ändstycke 60. Stoppbygeln 57 begränsar den vinkel vindavvisaren kan svängas ut av fjädern 30 innan vindavvisaren monterats i fordonet.

Nära grenens 22 bakände sträcker sig en hållare 62 i vindavvisarens längd- 5 462 474 riktning på vindavvisarkroppens 20 undersida. Från båda ändar av vindavvisar- kroppen 20 skjuts en ansats 61 på ett ändstycke 60 in i hållaren 62 på sådant sätt, att det bildas en profilslutande förbindning mellan vindavvisarkroppen 20 och ändstyckena 60, såsom bäst framgår av fig 1 och 2. I denna profilslutande förbindning ingår även utstående klackar 68, som faller in i tillhörande spår 69 i ansatserna 61. Ändstyckena 60 kan lämpligen utgöras av plastdetaljer, särskilt formgjutna plastdetaljer, som ger ändarna på den av ett företrädesvis obearbetat profilstycke bildade vindavvisarkroppen 20 ett prydligt utseende. Vardera ändstycket 60 är vid den inre änden av dess ansats 61 försett med två lagerställen 63, 64 i form av lagerögon, med vilka de från lagret 28 utstående ändarna 65 av gang- järnsaxeln 27 gör ingrepp. En kortare ansats 66 på ändstycket 60 skjuter in i hålrummet 21 (fig 2). Vindavvisarens bredd, inklusive de båda ändstyckena 60, väljs lämpligen sådan, att ändstyckenas 60 utsidor 67, när vindavvisaren 19 är utsvängd, ligger omedelbart intill taköppningens 11 på ritningen icke visade sido- kanter.

Den exvis av genomsynligt eller genomskinligt material bestående luckan 12 är infattad i en luckram 70, som uppbär en runt luckans 12 hela ytterkant gående tätning 71, vilken när luckan 12 är stängd anligger mot taköppningens kanter (fig 1). Vidare uppbär luckramen 70 på mitt för de båda gångjärnen 26 belägna ställen två glidskor 72, som företrädesvis utgörs av plastdetaljer och är fastklamrade i luckramen 70. Glidskorna 72 lägger sig, när luckan skjuts framåt i riktning mot det i fig 1 visade, stängda läget, mot den första grenens 22 ovan- sida. Därigenom svängs vindavvisaren 19 sett i fig 1 moturs kring de båda gång- järnsaxlarna 27. I det insvängda läget (fig 1) täcker vindavvisarkroppens 20 första gren 22 för kabelrännornas lock 18, medan den andra grenen 23 sticker ner i dräneringsrännan 16. När luckan 12 skjuts bakåt släpper glidskorna 72 vindavvis- aren 19 fri. Vridfjädrarna 30 vrider vindavvisaren sett i fig 1 medurs till dess utsvängda läge. Det utsvängda läget kan begränsas genom att vindavvisarkroppens 20 bakkant 73 spärras av ett på ritningen icke visat stopp. Som komplement till eller ersättning för detta stopp kan stoppbygeln användas för att begränsa utsvängningsvinkeln även när vindavvisaren är monterad.

Vid den modifierade utföringsformen enligt fig 5 är gångjärnens 76 lager- bockar 75 fastsatta direkt i ramens 78 upphöjningar 77, exvis medelst skruvar.

Ett böjligt tätningsblad 80, som lämpligen sträcker sig över vindavvisarkroppens 20 hela längd, är inskjutet i en parallellt med hållaren 62 gående hållare 79 i den undre änden av vindavvisarkroppens 20 andra gren 23. När vindavvisaren 19 är utsvängd, d v s befinner sig i det i fig 5 visade arbetsläget, anligger tätnings- bladets 80 fria ände 81 mot taköppningens 11 framkant 82. I övriga delar kan denna utföringsform vara utförd som den första utföringsformen enligt fig 1 till 4. Givetvis kan man om man så vill anordna ett tätningsblad 80 även vid den första utföringsformen.

Claims (10)

462 474 P a t e n t k r a v :

1. Fordonstak med en medelst en skjutbar lucka (12) tillslutbar taköppning (11), med en ram (13), som åtminstone framtill och längs ' dorna omger taköpp- ningen (11) och bildar en under taköppningen liggande ramoppning (14) och en dräneringsränna (16), som i riktning mot ramöppningen (14) begränsas av en upp- höjning (15) på ramen (13), samt med en parallellt med taköppningens (11) framkant gående vindavvisare (19), som är fastsatt med hjälp av minst ett på ramens upp- höjning (15) fastsittande gångjärn (26) och vid bakåtskjutning av luckan (12) svängs ut kring gångjärnsaxeln (27) av en fjäderkraft (30) och vid stängning av luckan (12) svängs in mot fjäderkraften (30) genom luckans skjutrörelse, kännetecknat av att vindavvisaren (19) bildas av en kropp (20) med en första gren (22), som i det uppfällda läget lutar snett uppåt i framåtriktningen, och en andra gren (23), som går i vinkel nedåt från framänden av den första grenen (22), att gångjärns- axeln (27) är belägen nära den första grenens (22) bakände (73), och att vind- avvisaren (19) är anordnad att svängas in genom att en med luckan (12) fast förbunden del (72) kommer till anliggning mot ovansidan av vindavvisarkroppens (20) första gren (22).

2. Tak enligt kravet 1, kännetecknat av att gångjärnet (76) är direkt förbundet med ramens upphöjning (77) (fig 5), eller när den vid ramöppningens (14) framkant belägna delen av ramens upphöjning (15) är försedd med ett lock (18) för e* kabelränna (17) är förbundet med detta lock (18) (fig 1).

3. Tak enligt kravet 1 eller 2, kämetecknat av att vindavvisaren (19) är upphängd med två gångjärn (26, 76), som är belägna på avstånd inåt mot takets längdaxel från vindavvisarens sidokanter (67), varvid företrädesvis en vridfjäder (30) är påskjuten på åtminstone den ena gångjärnsaxeln (27), vilken fjäder är inspänd mellan vindavvisaren (19) och den takdel som uppbär vindavvisaren.

4. Tak enligt något av föregående krav, kännetecknat av att när vind- avvisaren (19) är insvängd vindavvisarkroppens (20) ena gren täcker över ramens upphöjning (77) resp kabelrännans lock (18), och att vindavvisarkroppens (20) andra gren sticker ner i dräneringsrännan (16), varvid företrädesvis vindavvisarkroppen (20) vid övergångsstället mellan den första och den andra grenen (22, 23) är försedd med en turbulensalstrande kant (24), som skjuter upp över den första grenens (22) plan, och varvid ”idavvisarkroppen (20) företrädesvis vidare är utförd med en bakkant (73), som . »dar ett anslag för vindavvisarens (19) utsvängningsrörelse.

5. Tak enligt något av föregående krav, kännetecknat av att vindavvis- arens (19) ändar är utförda att när vindavvisaren är utsvängd ligga omedelbart intill taköppningens (11) sidokanter.

6. Tak enligt något av föregående krav, kännetecknat av att den med luckan fast förbundna takdel som kommer till anliggning mot ovansidan på vind- avvisarkroppens (20) första gren (22) utgörs av en glidsko (72), som är fastsatt vid luckans (12) framände.

7. Tak enligt något av kraven 2 till 6, kännetecknat av att gångjärnet (26) innefattar en lagerbock (29) med styrelement (35, 37, 39, 40), som är anord- nade att kunna skjutas in i styrningar (45, 46, 49) i kabelrännans lock (18), och att det finns minst en insnäppningsspärr (52, 53) för åtminstone provisorisk fixering av den i styrningarna inskjutna lagerbocken relativt kabelrännans lock, varvid företrädesvis vindavvisarkroppen (20) är ansluten till lagerbocken (29) även genom en svängvinkelbegränsande stoppbygel (57).

8. Tak enligt något av föregående krav, kännetecknat av att vindavvisar- kroppen utgörs av en bockad plåtdel.

9. Tak enligt något av kraven 1 till 7, kännetecknat av att vindavvisar- kroppen (20) utgörs av ett icke efterbearbetat profilstycke, företrädesvis ett stränggjutet lättmetallprofilstycke, varvid företrädesvis profilstyckets båda ändar täcks av var sitt ändstycke (60) med inåtriktade ansatser (61), som är inskjutna i motsvarande hållare (62) i profilstycket och samtidigt uppbär lagerställen (63, 64) för respektive gångjärnsaxel (27).

10. Tak enligt något av föregående krav, kännetecknat av att vindavvisar- kroppen (20) vid den undre änden av sin andra gren (23) uppbär ett böjligt tätnings- blad (80).