SE461841B - Anordning foer att bilda och hantera staplar i form av rektangulaera banor exv pappershanddukar - Google Patents

Description

461 841 2. det ovan antydda dåliga utnyttjandet inte iakttas, varvid detta sker på bekostnad av att en mindre effektiv produkt er- hålls. Inom den aktuella grenen av tekniken har således icke önskvärda alternativ förekommit, vilka har lösts tack vare föreliggande uppfinning.

Uppfinningen löser det aktuella dilemmat genom att man (1) driver de dyrbara huvuddelarna, nämligen avlindningssta- tiv, präglingsanordning, etc, vid nära dessa delars normala hastighet i en första linjär bana och därefter (2) avger de rektangulära staplarna av banformigt material i en andra lin- jär bana med en mycket lägre hastighet som är förenlig med be- gränsningarna hos för närvarande förekommande avgivnings- och förpackningsutrustning. Detta uppnås genom att man anordnar ett unikt arrangemang av maskinelement som arbetar i en unik sekvens av moment. ' Enligt den föredragna utföringsformen av uppfinningen sker detta med fördel genom att man bildar staplar av på varandra anbragta rektangulära ark av banformigt material med en förutbestämd hastighet och därefter frammatar staplarna längs en första linjär bana med hastigheter som är åtminstone lika med den förutbestämda hastigheten, varvid längddimensio- nen hos varje rektangulär bana i en stapel är anordnad paral- lell med den första linjära banan. Därefter avlägsnas staplar- na i tur och ordning från den första banan och överförs i tur och ordning till en andra linjär bana som bildar en vinkel med den första linjära banan, varigenom avståndet mellan staplarna i den andra linjära banan ökas. Slutligen bromsas staplarna i tur och ordning i den andra linjära banan så att avståndet mellan staplarna minskas, varefter de frammatas i den andra linjära banan med en hastighet som är lägre än den förut- bestämda hastigheten. Detta resulterar i den fördelaktiga hanteringen av staplar för paketering och annan utrustning som är utsatt för en hastighetsbegränsning samtidigt som be- arbetning sker i uppströms belägen utrustning som inte är ut- satt för samma hastighetsbegränsning.

Bland fördelarna som erhålls tack vare uppfinningen är den betydande fördelen att man kan utnyttja "uppströms"-ut- rustning i full omfattning och samtidigt kan framställa stap- 3 461 841 lar i en takt som är förenlig med den med begränsad hastighet arbetande anläggningen för avgivning och förpackning. Ehuru tanken att överföra rektangulära staplar av banformigt mate- rial till en andra bana i vinkel samtidigt som orienteringen bibehålls oförändrad i förhållande till i den första banan (jämför exempelvis den amerikanska patentskriften 4 283 953) är känd har man där inte insett fördelarna med att bromsa staplarna i den andra banan så att de skulle kunna hanteras på ett sätt som är förenligt med för dagen förekommande avgiv- nings- och förpackningsutrustning. Närmare bestämt har man hittflls inte insett eller använt sig av det större gapet som bildas genom att man överför de rektangulära staplarna först från en första bana till en andra bana som bildar vinkel med den första utan att ändra orienteringen. Närmare bestämt är den ursprungliga orienteringen av staplarna som förevigas i den andra banan särskilt fördelaktig därför att stapeln får en bred sida för ingrepp med bromsningsorganen. Detta är särskilt effektivt då det gäller att undvika interfoliering, förvräng- ning av packen, skrynkling, etc, i jämförelse med när man för- söker bromsa en stapel genom anslagning mot smaländen. Följ- .aktligen erhåller man på ett hittills icke insett sätt tack vare bromsningsmomentet inte endast det fördelaktiga, fören- liga utnyttjandet av alla huvuddelarna i linan, utan detta sker på så sätt att den ursprungliga karaktären hos de längs linan bildade staplarna bibehålls.

Andra ändamål och fördelar framgår av detaljerna i den nu följande beskrivningen.

Uppfinningen kommer att beskrivas i anslutning till en såsom exempel tjänande utföringsform på bifogade ritningar, på vilka fig 1 är en schematisk planvy av en produktionslina där man använder sig av ett par överföringsorgan enligt uppfin- ningen och utmatar produkten i motsatta riktningar, fig 1a är en planvy av en likartad anordning där man använder sig av två enligt uppfinningen utformade organ för att avge produkter i rät vinkel och längs två parallella linor, fig 2 är en per- spektivisk delvy av ett i enlighet med uppfinningens lärdomar konstruerat överföringsorgan, fig 3 är en planvy av en i en- lighet med uppfinningen utformad anordning och visar infång- 461 841 U ningsorgan för inmatning resp utmatning, fig 4 är en längs linjen 4-4 i fig 3 tagen sidovy, fig 5 är en i större skala visad sidovy av gripanordningen i produktinmatningsläget och vid början av överföringen, och fig 6 är en vy som är likartad fig 5 och som visar griporganet då detta släpper produkten så att denna kommer under kontroll av utmatningstransportorganen.

Med hänvisning nu till ritningen och först till fig 1 visas ett schematiskt arrangemang av maskinkomponenter för framställning av staplade banor. I detta fall viks produkten först på mitten, varefter sidorna viks så att man erhåller den välkända C-vikta pappershandduken.

Linan med den generella beteckningen 10 inkluderar en avlindare 11 med en bredd av fyra band eller mera, varvid en huvudrulle är uppburen för avlindning. Banan förs därifrån genom en präglare 12 in i ett avsnitt 13 för uppslitsning och vikning.

En mera detaljerad beskrivning av detta arrangemang kan erhållas i den ovannämnda amerikanska patentskriften 77298.

Linan eller systemet 10 bildar en kontinuerlig ström av fyra eller flera band 14. Vart och ett av dessa band viks på förhand till C-form, varefter raden eller serien inträder i ett avskärningsavsnitt 15 såsom ett kontinuerligt band.

Efter avskärningen accelereras enskilda delstaplar av ett (icke visat) bandsystem så att man erhåller ett litet gap G mellan angränsande delstaplar 16, 17. Sedan delstaplarna har bildats genom avskärningen styrs de av upptill och nedtill belägna tryckinfångningsorgan (20, 25 i fig 2) innan de inträ- der i överföringsorganen som är generellt betecknade 18. Gapen G mellan på varandra följande produkter gör det möjligt för överföringsmekanismerna 18 att dra av produkten från mellan infångningsorganen i en riktning som bildar vinkel med inmat- ningsriktningen, varvid inmatningsriktningen är visad medelst pilen 19.

I fig 1 används två överföringsorgan 18 och 18'för att dela upp raden eller serien så att föremålen avges växelvis antingen i riktningen för pilen 20 eller i riktningen för pi- len 20: Ehuru föremålen 21 och 21'(i de respektive banorna 20 och 20) nu rör sig i rät vinkel (såsom är visat) i för- hållande till den ursprungliga inmatningsriktningen är de 461 841 5 fortfarande lägesorienterade i samma riktning i förhållande till maskinstativet, dvs inmatningsbanan 19. Gapet G'mellan produkterna 21, 22 har emellertid nu ökats i betydande grad genom överföringsorganet 18 eller 18f Såsom har nämnts ovan är en form av anordning för att bilda ett avstånd och en orientering på det ovan angivna sättet beskriven i den ameri- kanska patentskriften U 283 973.

I fig 1a är en produktionslina med den generella be- teckningen 110 visad, vilken är väsentligen likartad den lina som är visad i fig 1. Också här skär en skäranordning 115 upp det kontinuerliga bandet 11U till föremål 116, 117 som är åt- skilda av gapet G. I detta fall är emellertid överföringsorga- nen 118 och 118'belägna på samma sida av inmatningsbanan som är betecknad 119, varjämte de arbetar på så sätt att de matar ut växelvis liggande föremål 121 och 121'i två sida vid sida liggande radar eller serier i samma riktning, såsom är marke- rat medelst pilarna 120 och 120f å I fig 2-U anger hänvisningsbeteckningen 23 generellt en inmatningstransportör som, såsom den övriga delen av maskin- komponenterna som kommer att beskrivas nedan, är på lämpligt sätt uppburen på ett stativ F, av vilket endast en del är visad i den nedre högra delen av fig 4. I inmatningstranspor- tören 23 ingår ett övre ändlöst band 24 och ett nedre ändlöst band 25 vilka på lämpligt sätt löper kring trissor 26 och där- vid innesluter en stapel av banformigt material vid 27 - se särskilt fig 2 och Ä. Stapeln 27 är förhållandevis lång- sträckt, och den är orienterad med sin längddimension paral- lell med rörelseriktningen för inmatningstransportören 23, vilken därvid bildar en första linjär bana för frammatning av staplar i tur och ordning, dvs i en kontinuerlig serie.

För att den i fig 1 visade överföringen på 900 skall erhållas använder man sig vid överföringsmekanismen som är ge- nerellt betecknad 18 (se fig 2) av ett planethjulsystem som består av en sats kugghjul 28, 29 och 30 för att stapelgripar- na 31, 32 och 33 (fortfarande med hänvisning till fig 2) skall hållas i en sådan orientering att de är parallella med rikt- ningen för de inkommande staplarna såsom är visat medelst pi- len i fig 2 och 3, varvid riktningen i den sistnämnda figuren 461 841 Ö är antydd med hänvisningsbeteckningen 19. Denna orientering eller detta läge parallellt med längdsträckningen hos den första linjära banan som är definierad av pilen 19 kvarstår under hela den bågformiga banan 34 genom vilken griporganen 31-33 rör sig. En andra överföring sker i det givna exemplet vid slutet av en rörelse 900 genom den bågformiga banan 3H och på stället som är markerat medelst linjen 35 i fig 3.

När en inkommande stapel 27 (se fig 3) når den första överföringspunkten (längs sektioneringslinjen U-U i fig 3) kampåverkas griparna 31-33 så att den längsgående kanten hos stapeln 27 fastlåses på det i fig 2 visade sättet. Detta är delen som sträcker sig förbi banden 2U och 25. Då griparna roterar medurs i fig.3 rör sig griparna 31-33 i parallella cirkulära banor, varvid de passerar genom plattorna 36 och 37 (jämför fig 3 och H).

Exempelvis rör sig griparen 31 i den av den krökta kan- ten 37a (se fig 2 och 3) hos de stationära plattorna 37 be- gränsade banan. Den övre plattan 36 är inte visad i fig 2 och 3 för tydlighets skull, men lämpliga spår 38 och 39 låter den övre delen av griparen (se fig 5) passera, varjämte linjära spår under band 41 gör det möjligt för i fig 2 och H visade inställningsflikar 40 och UO'att passera. Andra organ, såsom borstar, kan få ersätta plattan 36. Griparen 32 (den mittersta av de tre visade) rör sig i en slits 38 (se också nu fig 2 och 3) som är anordnad i de övre och nedre plattorna 36 resp 37.

Slutligen rör sig griparen 33 i ännu en slits 39 som är anord- nad i plattorna 36 och 37. De övre och nedre plattorna 36 och 37 bildar ett kontinuerligt bärorgan och en inneslutning av den sladdriga stapeln då den rör sig genom den bågformiga ba- nan.

I ögonblicket då den gripna stapeln 27 når linjen 35 (jämför fig 3) gör den ingrepp med en sats inställnings- eller inbromsningsflikar 40 (se fig 4), varvid griparna 31-33 kampå- verkas för frigivning av stapeln 27. En sats korresponderande inställningsflikar H0'är också visad i fig 2 och 4. Dessa är anordnade såsom en del av övre bandsystem H1 (två sida vid sida belägna band, se fig 2 och 3). Banden i systemet H1 rör sig långsammare än stapeln 27 och bromsar därför denna. 461 841 7 Exempel För att åskådliggöra den fördelaktiga tillämpningen av uppfinningen frammatas C-vikta pappershanddukar i staplar med 'längden ca 28 cm och bredden ca 10 cm av inmatningstranspor- tören 23, varvid avståndet eller gapet mellan staplarna upp- går till ca 2,5 cm. Detta resulterar i att man erhåller ett avstånd av ca 30,5 cm från centrum till centrum hos på varan- dra följande staplar. En typisk arbetshastighet för inmat- ningstransportören 23 är 7,6 m/s. Detta möjliggör en arbets- hastighet hos de uppströms belägna komponenterna av ca 6,97 m/s, dvs 11/12 av 7,6. Såsom har påpekats ovan brukar man normalt låta inmatningstransportören 23 arbeta något snabbare än uppströmskomponenterna (avlindningsstativet 11, präglings- anordningen 12, etc) så att man erhåller ett litet gap mellan på varandra följande staplar 27.

Samma mittavstånd 30,5 cm upprätthålls sedan staplarna har vridits in i den andra linjära banan (900 såsom är visat). Nu blir emellertid avståndet mellan staplarna 20,3 cm (jämför gapet G i fig 2 och 3 med gapet som är betecknat G'i fig U).

I den visade utföringsformen arbetar bandsystemen H1 med en hastighet av ca 5 m/s, varigenom hastigheten minskas till 2/3 av hastigheten hos inmatningstransportören 23. Nedan kommer ett andra bromsande bandsystem att beskrivas, vilket arbetar med en hastighet av ca 2,5 m/s - såsom är visat i den vänstra delen av fig 3 och U - vilket innebär att man tack vare uppfinningen i denna åskådliggjorda utföringsform kan driva uppströmskomponenterna med en hastighet av ca 6,97 m/s under det att avgivnings- och förpackningskomponenterna ar-I betar med en hastighet av ca 2,5 m/s. Överföringsdetaljer Vardera stapeln har en kontinuerlig övre och nedre in- neslutning som utgör ett effektivt skydd mot spelrumseffekten, dvs tendensen hos ark i en sig rörande stapel att lösgöras eller åtminstone att förskjutas under stapelns rörelse genom luften. Vid början är staplarna 27 inneslutna mellan de övre och nedre banden 2U och 25. Detta är"effektivt även då gripar- na 31-33 griper stapeln 27 och påbörjar dennas bågformiga 4-61 841 8 rörelse i den andra linjära banan. Stapeln förblir intakt, även i den mest utpräglade formen av C-vikta pappershanddukar.

I så fall gör griparna 31-33, som griper stapeln tvärs över den ena av dennas vertikala sidor, ingrepp med bara den ena av de båda C-vikningarna. Friktionskoefficienten mellan den icke-gripna C-vikningen och det underliggande handduksskiktet är emellertid tillräckligt mycket större än friktionskoeffi- cienten mellan den icke-gripna C-vikningen och bandet 2U för att stapeln skall förbli intakt och inte utsättas för för- vrängning. Med andra ord föreligger ingen tendens för den icke-gripna C-vikningen att vikas upp så länge som ytan mot vilken den anligger är jämn. Denna "inneslutning" fortsätter även genom den efterföljande delen av överföringen där de övre och nedre plattorna 36 och 37 har jämna ytor som är vända mot stapelns övre och nedre skikt. Eftersom de övre och nedre plattorna är jämna kommer de inte att erbjuda stapeln någon bromsning då den håller på att frammatas av de övre bandsyste- men 41. Detta medför att de övre bandsystemen 41 kan utföra en ' jämn övertagning när griparna 31-33 friges. De övre bandsyste- men 41 sträcker sig endast en förhållandevis kort längd i riktningen för den andra linjära banan, och banden som uppbär bromsningsflikarna HO, ü0'1öper kring skivor Ä1 och 43 (se den övre högra delen av fig 4). Fram till nästa hastig- hetsminskningsmoment står staplarna under kontroll och inver- kan av de övertagande övre banden UU (jämför fig 3 och U).

Emellertid är staplarna fortfarande inneslutna mellan de övre och nedre plattorna 36 resp 37.

Såsom man ser i fig 4 lutar den del av den andra linjä- ra banan som regleras av det övre bandsystemet UU i den längst till vänster belägna delen av fig 2 något uppåt så att grip- mekanismen kan avlägsnas utan hinder. Banden ÄH är anordnade på skivor Ufla och Uüb (se fig H) som ligger på samma höjd.

Bandsystemen HH är vidare uppburna av en annan skiva Hüc som ligger högre, fortfarande med hänvisning till fig U. På lik- artat sätt lutar plattorna 36 och 37 uppåt, exempelvis såsom vid 37b. Slitsarna 38 och 39 slutar alldeles före nedströmsän- den hos det lutande avsnittet 37b, såsom framgår om man stude- rar fig 3. Detta är tillräckligt för att griparna skall kunna 461 841 9 röra sig utåt från under den lutande delen 37b hos bottenplat- tan.

Vid slutet av det lutande avsnittet säkerställer av- strykningsplattan H5 att inneslutningen förblir kontinuerlig efter hand som stapeln rör sig framåt och att inneslutning sker mellan ytterligare ett bandsystem med den generella be- teckningen 46, vilket sistnämnda system omfattar ett par övre band U? och ett par nedre band H8.

Vid denna punkt inträder stapeln i ett annat hastig- hetsreduceringssystem med den generella beteckningen H9, i vilket ingår ett par övre band 50 försedda med flikar 51 (se fig 4), vilka arbetar i samverkan med en bottenplatta 52.

Stapeln utträder ur det andra momentets nedbromsnings- system 49 och överförs därefter till nedströms belägna stap- lingsorgan, som är generellt betecknade 53, via ett bandsystem med den generella beteckningen 5ü (två par övre och nedre band) och ytterligare ett bandsystem som är generellt beteck- nat 55 och som arbetar i samverkan med en bottenplatta 56.

Planetdrivningen I den högra delen av fig U framgår att stativet F är försett med ett lagerhus 57 som vridbart uppbär huvuddrivaxeln 58. För att åskådliggörande lätt skall kunna ske har organen för att driva axeln 58 utelämnats. Axeln 58 uppbär en övre platta 59 och en nedre platta 60 som vrider sig med axeln. Vid huset 57 är också fastsatt huvudkugghjulet hos planetdriv- ningen. De övre och nedre plattorna 59 och 60 bildar (såsom framgår av fig 2 och 3) i själva verket en trebent vridskiva, och de bär upp de skilda planethjulen. Såsom bäst framgår i den högra delen av fig H är mellanhjulet 29 uppburet mellan plattorna 59 och 60 medelst lämpliga lager 61 och 62. På lik- artat sätt är planethjulet 30 uppburet mellan lagren 63 och 64. Axeln 65 som uppbär hjulet 30 sträcker sig genom den övre plattan 59 och uppbär en överdel med den generella beteck- ningen 66 (visat mera i detalj i fig 5 och 6), vilken överdel i sin tur uppbär griparna 31-33.

Såsom framgår av fig 3 kvarstår griparna 31-33 i samma position i förhållande till den första linjära banan 19 under hela sin rotation, vilket framgår av lägena som är betecknade 461 841 ID 31; 32'och 33'(ungefär vid läget klockan 7 i fig 3). Den första överföringen i fig 3 utförs vid vad som skulle kunna anses vara läget klockan 3.

Griporganens överdel Fig 5 är en i större skala visad vy av griparnas manövermeka- nism visat i inmatningsläget, dvs i ögonblicket då den griper stapeln 27 för att påbörja dennas bågformiga överföring och orientering. Det skall framhållas att griparmekanismen, dvs överdelen som är generellt betecknad 66, inte vrider sig i förhållande till maskinstativet 2N men att en cirkulär kam 67 (som är uppburen av den övre ytan hos den övre plattan 59) rör sig i förhållande till maskinstativet då överföringsorga- net 18 roterar. Relativrörelse råder således mellan en kam- följare 68 och kamytan 67. Denna är ansvarig för den uppåtrik- tade och nedåtriktade rörelsen hos den rörliga övre armen 69 hos griparen 32, varvid den nedre armen eller käken 70 är orörlig i vertikal led.

Den nedre armen eller käken 70 är stelt förbunden med en hylsa 71 som i sin tur är uppburen av en konsol 72 som är fäst vid planethjulet genom axeln 63. Hylsan 71 uppbär också glidbart en stång 73 som är försedd med den övre armen eller käken 69 samt uppbär vid sin nedre ände en fjäderbelastad kon- sol 74 som vridbart uppbär kamföljaren 68.

Såsom framgår av den nedre högra delen i fig 2 har kam- följaren 68 just passerat kammen 67, och den befinner sig så- ledes i sitt "gripläge". Kammen 67 används endast för att höja den övre käken 69 så att griparen 32 kan gränsla stapeln 27.

När de övre och nedre käkarna 69 och 70 väl står i läge för att gripa stapeln 27 slutar kammen 67 sin rörelse, dvs den har ingen nämnvärd längd, varjämte stången 73 sänks under inverkan av fjädern på den fjäderbelastade konsolen 74. Kammen 67 har således endast till uppgift att öppna griparen 32 i det ögon- blick då griparen 32 griper stapeln 27. 900 senare ingriper en andra kam 67'med kamföljaren 68 så att den övre käken 69 höjs till det i fig 6 visade läget 69; varjämte sedan stapeln har bromsats käken 69 får sjunka för spel under den lutande plattan 37b. 461 841 ll Arbetssätt En huvudrulle av papper eller något annat banformigt material avlindas vid 11 i fig 1 och förs förbi en präglings- anordning 12, varefter den uppslitsas och viks vid 13. Detta resulterar i att man erhåller ett antal på varandra anbragta lager av banformigt material beroende på bredden hos den stora rullen i avlindningsstativet 11.

De på varandra belägna kontinuerliga travarna skärs därefter av i tvärriktningen medelst ett avskärningsorgan 15 och inmatas i en accelerationstransportör 23 enligt fig 2.

Detta resulterar i att man erhåller ett litet avstånd eller ett gap G mellan på varandra följande staplar 27. Accelera- tionstransportörens 23 band 24 och 25 är något smalare än staplarna 27 som bildar det överlappande kantpartiet som kan gripas av griparna 31-33 (fortfarande enligt fig 2). Detta gripande är åskådliggjort i fig 5 i förhållande till griparen 32. Gripningen sker genom samverkan mellan den övre käken 69 och den nedre käken 70. Den övre käken 69 är vertikalt rörlig 1 och förs ur gripläge när kamföljaren 68 ingriper med kammen 67 på överföringsmekanismen 18. Såsom framgår av ett studium av fig 5 har kammen 67 just passerat kamföljaren 68, varför den övre käken 69 befinner sig i sitt nedre, gripande läge.

De tre griparna 31-33 bildar en del av en vridskiva, och de förflyttar den nu gripna stapeln i en 90-gradig bana samtidigt som stapeln är innesluten mellan övre och nedre plattor 36 (inte visat) och 37, se fig 4. Plattorna 36 och 37 är uppslitsade vid 38 och 39 för att griparna 32 och 33 skall kunna passera igenom ifrågavarande slitsar. Såsom framgår av fig 3 förs griparen 31 längs den med 37a markerade krökta kanten hos plattorna.

När stapeln når läget som är markerat 35 i fig 3 friger griparna stapeln genom att de förs till det i fig 6 visade läget. Därvid lyfts kamföljaren 68 genom ingrepp med kammen 67'så att den övre käken som är markerad 69'i fig 6 kommer att höjas. Samtidigt som käkarna friger stapeln 27 gör det övre bandsystemet H1 ingrepp med stapeln (jämför särskilt fig 2). Detta bandsystem är försett med inbromsníngsflikar eller lägesinställningsflikar 40 och UOÉ Inbromsningsband- 461 841 Iz systemen U1 arbetar vid en betydligt lägre hastighet än utmat- ningstransportören H1, och de åstadkommer således en imbroms- ning av produkten som håller på att överföras från den första linjära banan som är bildad av inmatningstransportören 23 till den andra linjära banan som är definierad delvis av inbroms- ningsbandsystemen 41. Närmare bestämt är i det visade exemplet den andra linjära banan antydd medelst pilen som är betecknad zu 1 fig 2 oèn 3.

Såsom framgår om man studerar fig 1 är stapeln oriente- rad på samma sätt i denna andra bana som den var i den första banan, räknat i förhållande till maskinstativet. Stapeln har med andra ord inte vridit sig kring sitt eget centrum då den passe- rade den åskådliggjorda bågen på 900. Detta resulterar i att man erhåller ett betydande större avstånd eller gap G' mellan på varandra följande staplar i den andra banan.

I en utföringsform av uppfinningen arbetar inmatnings- transportören 23 vid 7,6 m/s med staplar av pappershanddukar med ,längden 28 cm belägna på 30,5 cm mittavstånd, dvs med ett gap G lika med 2,54 mm. Med stapelbredden 10 cm och hastigheten 5 m/s hos inbromsningsbandsystemen H1 blir mittavståndet ånyo 30,5 cm, men gapet har nu blivit 20,3 cm.

Ett andra inbromsningssystem kan til1handahållas,såsom är visat i fig 1 och Ä, under utnyttjande av inbromsningsbanden H7 och de ytterligare bandsystemen 49 och SU.

I det visade systemet som difiåefäf växelvis belägna staplar in i skilda filer erhåller man den andra hastighets- minskningen genom att på varandra följande staplar är belägna på centrumlägen av ca 20 cm med ett gap av ca 10 cm däremellan.

Om så önskas kan bara en enda avlänkare 18 med gripare på ett avstånd av ca 30,5 cm användas för att i betydande grad minska gapet mellan på varandra följande staplar i en utgångsbana för en enda fil.

I den åskådliggjorda utföringsformen lutar bortförings- mekanismen HH (se särskilt fig 4) något i förhållande till ho- risontalplanet så att griparna kan passera under densamma vid fullbordan av sin planetbana sedan de har frígivit stapeln in i den första hastighetsminskningen._"

Claims (5)

461 841 13 PATENTKRAV

1. Anordning för att bilda och hantera produkter i form av rektangulära banor, exempelvis pappershanddukar, vilken anord- ning innefattar en första transportör (23, 24, 25) som frammatar nämnda produkter med en första hastighet, en andra transportör (41) som frammatar nämnda produkter med en andra hastighet som är lägre än nämnda första hastighet, en vridskiva (18, 18') som har ett flertal med käkar (69, 70) försedda, på avstånd från varandra belägna gripare (31-33), och drivorgan för att bringa griparna (31-33) att vrida sig för att därvid gripa nämnda pro- dukter från den första transportören (23, 24, 25) och frammata produkterna till den andra transportören (41), vilka drivorgan inkluderar planethjul (28, 29, 30) för att upprätthålla samma position hos griparna (31-33) under vridningen, k ä n n e - t e c k n a d därav, att för hantering av staplar (27) av banor av förhållandevis sladdrigt material till efterföljande förpack- ningsutrustning inkluderar nämnda vridskiva (18, 18') inbroms- ningsorgan (49) med ett flertal på avstånd från varandra beläg- na, med flikar (40, 40') försedda band (41) för anliggning mot varje enskild stapel (27) då denna inträder i nämnda andra transportör (41), varvid nämnda flikar (40, 40') är belägna mellan nämnda käkar (69, 70).

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda käkar (69, 70) normalt hålls anpressade till fast- klämningsläge och att kammar (67) är anordnade på nämnda vrid- skiva (18, 18') för att öppna nämnda käkar (69, 70) alldeles innan varje gripare (31-33) närmar sig en första bana och vid tidpunkten då var och en av nämnda enskilda staplar (27) slår an mo: nämnda bandflikar- (un, Hof). '

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att varje gripare (31-33) inkluderar en fjäderbelastad stång (73) som uppbär en rörlig del av nämnda käkar (69, 70), att nämnda stång (73) också är försedd med en kamföljare (68) som är anordnad att glida på nämnda vridskiva (18, 18'), att nämnda vridskiva (18, 18') är försedd med två utsprâng i rörelsebanan för nämnda kamföljare (68) och att nämnda utsprâng är belägna på avstånd från varandra i omkretsriktningen med samma vinkel som nämnda första bana och~en andra bana. 4-61 841 1”

4. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar övre och nedre plattor (36, 37) som sträcker sig mellan första och andra banor, att nämnda plattor (36, 37) är försedda med slitsar (38, 39) för att möjliggöra den bågfor- miga rörelsen hos nämnda käkar (69, 70) och att öppningar är anordnade i nämnda övre platta (36) för att möjliggöra ingrepp mellan nämnda band (H1) och nämnda enskilda staplar (27).

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e o k n a d därav, att nämnda Platt°P (36, 37) har en uppåtlutande del för att nämnda käkar (69, 70) skall kunna passera därunder sedan nämnda enskilda staplar (27) har frigivits.