SE452609B - Forfarande for karbonylering av olefiner genom omsettning med kolmonooxid i nervaro av vattenfri syra - Google Patents

Description

10 ZS 452 609 2 fas, som företrädesvis är mättad med kolmonoxíd och som snabbt omsättes i en andra reaktor med en organisk förening beskriven häri, till vilken man kan addera kolmonoxid, t.ex. propen, under reaktionsbetingelser avseende en vätskefas, varigenom det bildas en acyliumanjonprodukt, t.ex. isobutyrylfluorid, i väsentligt ut- byte. Acyliumanjonprodukten, t.ex. isobutyrylfluorid, omsättes vidare med överskott av vatten till bildning av karboxylsyra, t.ex. isosmörsyra. Syran kan oxídehydrogeneras till en omättad syra, t.ex. metakrylsyra, såsom beskrivs häri.

DETALJERAD BESKRIVNING AV RITNINGEN Pig. l är ett diagram för lösligheten av kolmonoxid i vat- tenfri vätefluorid. 4 Pig. 2 är ett schematiskt diagram av en reaktor för förfa- randet enligt föreliggande uppfinning.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Föreliggande nya förfarande för framställning av en acy- liumanjonprodukt innefattar följande steg: (a) bildning i en första reaktor av en vätskeformig blandning omfattande kolmonoxid upplöst i en vattenfri syra beskriven häri, t.ex. vätefluorid; företrädesvis är den vattenfria syran mättad »med kolmonoxid, (b) omsättning i vätskefasen i en andra reaktor under sådana betingelser, vid vilka en acyliumanjonprodukt bildas, av den vätskeformiga blandningen från den första reaktorn av CO upplöst i den vattenfria syran med en vätskeformig blandning omfattande en olefin, vilken beskrivs häri, t.ex. propen, till bildning av en produktblandning omfattande acyliumanjonprodukten, t.ex. isobutyrylfluorid.

Den vid förfarandet enligt uppfinningen erhållna acylium- anjonprodukten t.ex. isobutyrylfluorid, kan hydrolyseras till bildning av motsvarande karboxylsyra, t.ex. isosmörsyra, under betingelser vid vilka karboxylsyran bildas och den vattenfria syran regenereras. Företrädesvis separeras karboxylsyran från den hydrolyserade blandningen, och den kvarvarande hydrolyserade blandningen, som är fri från nâgra skadliga mängder av vatten och andra skadliga material och som omfattar vattenfri syra, t.ex. vätefluorid, och/eller kolmonoxid och/eller oreagerad , 452 609 acyliumanjonprodukt. t.ex. isobutyrylfluorid, recirkuleras till den vätskeformiga blandningen av vattenfri syra och kolmonoxid.

Akrylsyra och/eller metakrylsyra kan framställas av pro- pionsyran och/eller isosmörsyran genom oxidehydrogenering såsom beskrivs häri i àngfas, i närvaro av en syrehaltig gas, luft eller syre i sig självt, vatten, vid en temperatur av från 300 till 500°C och vid ett tryck av från 0,5 atmosfärer till 2 atmos- färer i närvaro av en häri beskriven katalysator omfattande järn, fosfor och syre och definierad av den empiriska formeln FePx0z, där i förhållande till en atom järn x representerar från 0,25 till 3,5 atomer fosfor och z representerar det antal syre- atomer som erfordras för att satisfiera katalysatorns valens- behov. Metyl- eller andra alkylestrar av akrylsyra och/eller metakrylsyra bildas genom esterifiering av akryl- och/eller metakrylsyran.

REAKTANTER Kolmonoxiden kan komma från vilken som helst källa men måste vara i huvudsak fri från vatten, dvs. innehålla mindre än 1 000 ppm vatten. Kolmonoxiden kan vara utspädd med andra sub- stanser som inte stör reaktionen. Exempelvis kan torr syntesgas användas liksom även torra kolförbränningsgaser. Det är dock lämpligt att torr kolmonoxid som sådan användes.

Den organiska föreningen med förmåga att reagera med kol- monoxid och den vattenfria syran kan innehålla andra föreningar och/eller mycket små mängder vatten, t.ex. mindre än 1 000 ppm vatten, som inte stör vätskefasreaktionen och/eller gör att det uppkommer dubbla faser. Närmare bestämt är det enligt uppfin- ningen fråga om en olefin med upp till 20 kolatomer med minst en dubbelbindning, till vilken kolmonoxid kan adderas, såsom eten, propen, butener, dodeken, 1,3-butadien, 1,4-pentadíen, 1,5-hexadien. Eten och propen föredras, och propen är speciellt föredragen. Alkenerna kan vara substítuerade med alkyl- eller arylcykloalkyler eller andra substítuenter som inte stör före- liggande förfarande. Även om samtliga häri beskrivna organiska föreningar kan användas vid föreliggande förfarande, föredras dock propen.

De syror, som användes för det föredragna förfarandet till acyliumanjonen, bör vara väsentligen fria från vatten, dvs. vat- TS 452 609 4 tenfria. Uttrycket "vattenfri", såsom detta användes i föreliggande fall, avser syror som är väsentligen fria från vatten, t.ex. mindre än 1 000 ppm vatten, eller för vilka, om vatten är närvarande, det- ta inte stör reaktionen till bildning av acyliumanjonen eller kar- boxylsyraestern därav.

De vattenfria syror, som kan användas för föreliggande för- farande, är; vätefluorid (fluorvätesyra) (HF) väteklorid (saltsyra) (HCl) vätefluorid - bortrifluorid (HF-BF3) eller blandningar därav men företrädesvis de enskilda syrorna.

Företrädesvis väljes den vattenfria syran för förfarandet bland vattenfri vätefluorid och vattenfri väteklorid. Den mest föredrag- na vattenfria syran för föreliggande förfarande är dock vätefluorid (fluorvätesyra).

Reaktíonsbetingelser för framställning av acyliumanjonprodukten Omsättningen mellan kolmonoxid och en häri beskriven orga- nisk förening samt en beskriven vattenfri syra kan utföras vid en temperatur av från 0°C upp till 90°C, varvid den övre tempera- turen bestämmes av biproduktbildningen. För omsättningen mellan de häri beskrivna föredragna reaktanterna kan temperaturen vara från 40°C till 60°C, men företrädesvis ligger den vid ca S0°C.

Kolmonoxidtrycket kan variera fràn 34 bar till 340 bar, och före- trädesvis är det från 170 bar till 136 bar. Trycket ökas efter vad som krävs för lösligheten av kolmonoxid i den vattenfría syran, såsom t.ex. visas i Fig. 1, vilken visar ökningen av den mängd kolmonoxid som löses i vattenfri vätefluorid när trycket och tem- peraturen ökar.

Molförhállandet vattenfri syra till häri beskriven organisk förening bör vara från 1:1 till l00:l, men vanligtvis är det från l0:1 till 20:l och företrädesvis ca l5:l. Molförhàllandet kol- monoxid till organisk förening är från 1:1 till 5:1 eller högre, men företrädesvis är det från l,5:1 till 1:1, och maximivärdet motsvarar mättnadsgränsen för kolmonoxid i reaktionsblandningen under och vid slutet av reaktionen.

All kolmonoxid (CO) och vattenfri syra, t.ex. vattenfri vätefluoríd, som skall omsättas med den organiska föreningen, t.ex. propen, bör blandas noggrant i den första reaktorn till bildning av en vätskeformíg blandning i vilken CO är upplöst, 452 609 varvid den vätskeformiga blandningen företrädesvis mättas med CO före reaktionen med den organiska föreningen, t.ex. propen.

Därefter bringas den organiska föreningen i vätskefas att rea- gera snabbt, under det att den blandas med den förblan- dade kolmonoxiden och syran i den andra reaktorn. Vanligtvis sker reaktionen, beroende pà trycket och temperaturen, inom några mi- nuter till bildning av en acyliumanjonprodukt, t.ex. isobutyryl- fluorid. Den organiska föreningen i sig själv kan utspädas med kolmonoxid eller andra inerta utspädningsmedel, t.ex. metan, etan, propanol, etc., i vätskefasen till bildning av en vätske- formíg blandning omfattande den organiska föreningen, t.ex. pro- pen, och CO och/eller inerta material före reaktion med den vätskeformiga blandningen av vattenfri syra utspädd med kol- monoxid. Den andra reaktorn kan vara en s.k. semi-batch-reaktor, en pluggflödesreaktor, en s.k. back mix-reaktor (CSTR) eller någon annan för fackmannen känd reaktor, men den föredragna reak- torn är en pluggflödesreaktor.

När reaktionen för framställning av acyliumanjonen är full- bordad, vilket beror på reaktíonsbetingelserna såsom är känt för fackmannen pà området, avskiljes från 1 till 100 procent av den bildade acyliumanjonprodukten fràn produktblandningen. Företrädes- vis avskiljes fràn 80 till 100 procent av acyliumanjonprodukten, och den återstående produktblandningen recirkuleras till den första eller andra reaktorn, dvs. kolmonoxid, vattenfri syra och den häri beskrivna organiska föreningen. Alternativt avskiljes från l till 100 procent (företrädesvis från 80 till 100 procent] av den vattenfria syran från produktblandningen innehållande acy- líumanjonprodukten, när reaktionen till bildning av acyliumanjo- nen är fullbordad, och den separerade vattenfria syran recirkule- ras tillbaka till den första reaktorn för ytterligare blandning med kolmonoxid.

Separationen kan vara vilken som helst av de kända separa- tionsmetoderna, såsom destillation.

Hydrolysprocessen för framställning av motsvarande karboxylsyra Hydrolysreaktionen för acyliumanjonaddítíonsprodukten, t.ex. isobutyrylfluorid, med överskott av vatten kan ske vid en temperatur av från 20°C till l50°C och vid tryck av från l till 340 bar, men normalt sker den vid en temperatur av från 40°C till 70°C och vid ett tryck av från 34 till 204 bar. Temperaturen och 452 609 6 trycket väljes så att man undviker sönderdelning av de avsedda produkterna.

Den totala mängd vatten somskall tillsättas kan insprutas i reaktionsblandningen när reaktionen till bildning av acylium- anjon är fullbordad. Hydrolyssteget är exotermiskt, och sålunda kan kylning erfordras.

Esterifieringsprocessen för framställning av karboxylsyraestrarna Esterifieringsreaktionen mellan acyliumanjonprodukten, t.ex. isobutyrylfluorid, och en alkohol, speciellt, kan ske vid en tem- peratur av från 20°C till l50°C och vid ett tryck av från 1 till 340 bar, men normalt sker den vid en temperatur av från 40°C till 70°C och vid ett tryck av från 3,5 till 7 bar. Temperaturen och trycket väljes så att man undviker sönderdelníng av de önskade produkterna samt för att underlätta produktseparationer.

Det är lämpligt att reaktanterna omröres under esterifie- ringen. I många fall kan, när snabb blandning användes, esteri- fieríngsreaktionen med den samtidiga regenereringen av den vat- tenfria syran, t.ex. HP, fullbordas på från några sekunder till minuter.

Från l till 100 procent (företrädesvis från 80 till 100 pro- cent) av den vattenfria syran separeras fràn esterifíeringsprodukt- blandningen och recirkuleras tillbaka för reaktion till bildning av ytterligare acyliumanjonprodukt. Recírkulationsströmmen kan in- nehâlla små mängder av oseparerad, oesterifierad acyliumanjonpro- dukt och/eller karboxylsyraester och/eller oreagerad organisk förening.

Separationen kan vara vilken som helst av de kända separa- tionsmetoderna, såsom destillatíon eller lösníngsmedelsextraktion.

Företrädesvis användes destillatíon.

Bildning av akrylsyra och en metakrylsyra Karboxylsyran av propionsyra eller isosmörsyra bildad av acylisk anjonprodukt, t.ex. propionylfluorid eller isobutyryl- fluorid, kan efter den häri beskrivna hydrolysen oxidehydrogene- ras medelst processen beskriven i de amerikanska patentskrífterna 3 S85 248, 3 S85 249, 3 585 250, 3 634 494, 3 652 654, 3 660 S14, 3 766 191, 3 781 336, 3 784 483, 3 855 279, 3 917 673, 3 948 959, 3 968 149, 3 975 301, 4 029 695, 4 061 673, 4 081 465 och 4 088 602 samt i den brittiska patentskriften 1 447 593. 452 609 REAKTORN FOR FRAMSTÄLLNING AV ACYLIUMANJONPRODUKTEN Omsättningen kan genomföras i vilken som helst reaktor som är försedd med organ för att bilda en vätskefasblandning av kol- monoxid och vattenfri syra, t.ex. en trycksatt blandningstank, samt ett organ för att separat bringa vätskefasblandningen av kolmonoxid och vattenfri syra i kontakt med en vätskefas omfat- tande en organisk förening samt för reaktion (t.ex. en tubreaktor) till bildning av en produktblandning innehållande en acyliumanjon- produkt. Den kan vidare innefatta antingen ett organ för att se- parera acyliumanjonprodukten från produktblandningen, t.ex. en destillationskolonn, eller ett organ för att separera acylíum- anjonprodukten från produktblandningen och separat hydrolysera eller esterífiera den separerade acyliumanjonprodukten från pro- duktblandningen till en karboxylsyra eller ester (t.ex. en des- tillationskolonn ansluten till en reaktor) eller ett organ för att separat hydrolysera eller esterifiera acyliumanjonprodukten i produktblandningen till en karboxylsyra eller ester. Ett organ för att separera karboxylsyran eller estern kan vara kopplad till reaktorn (t.ex. destillationskolonn). Organ för inmatning av reaktanterna till reaktorn (t.ex. pumpar) kan anslutas till reak- torn.

Fig. 2 visar ett schematiskt diagram av ett typiskt reak- tionssystem för användning enligt föreliggande uppfinning. Ett så- dant system bör innefatta källor för syran, t.ex. fluorvätesyra 10, en källa för kolmonoxíd ll och en källa för den organiska för- eningen, t.ex. propen 12. Kolmonoxiden doseras med hjälp av ett doseringsorgan, såsom en doseringsventil 13, genom ledning 14 in i en trycksatt blandningstank 15, som hålles under tryck. Syran, t.ex. fluorvätesyra, insprutas i blandningstanken via ledning 16 med hjälp av inmatningsorgan, såsom en pump 17. Den trycksatta blandningstanken 15 bör också vara utrustad med omröringsorgan, såsom en omrörare 18. Den trycksatta blandningstanken kan gene- rellt ha en vätskefas 19 och en gasfas 20, vari den kolmonoxid som inte löses i syran, t.ex. vätefluorid, upprätthålles.

Vätskefasen omfattar en blandning av kolmonoxid och väte- fluorid. Denna blandning överföres genom ledning Zl under tryck till inloppet till en reaktor, såamxen pluggflödes- eller tub- reaktor 22.

Den organiska föreningen, såsom propen, överföres via en ZS 452 609 8 ledning 23 in i reaktorinloppet via ett vätske-vätskeb1andnings- munstycke. En doseringspump 24 bör också användas för insprutning av den organiska föreningen med den önskade hastigheten och vid trycket för reaktionen.

Reaktorn enligt föreliggande uppfinning måste kunna bibe- hälla det hydrauliska trycket för systemet och måste möjliggöra ett upprätthållande av tillräcklig uppehållstid för att reaktionen skall ske. Reaktionstiden varierar vanligtvis med reaktionstempe- raturen. Ukad temperatur ökar reaktionshastigheten. Vanligtvis bör reaktionstiden inte vara längre än ca 120 sekunder, även om det är lätt för fackmannen på området att bestämma exakt vad den före- dragna reaktionstiden bör vara för speciella reagens, temperaturer och tryck.

Reagensblandningen omfattande syran, vätefluoríd - kol- monoxidlösningen och den organiska föreningen passerar genom reaktorn och avgår genom en tryckavlastningsventil eller s.k. let down-ventil 25.

Detta är ett enkelt schema för ett reaktionssystem lämpat för föreliggande uppfinning. Olika typer av reaktorer kan använ- das för föreliggande uppfinning, och en fackman på området bör inte ha några besvär med att utforma en speciell reaktor som är lämpad för det speciella avsedda syftet.

När reaktanterna har passerat nämnda let down-ventil 25, kan det ytterligare steget för hydrolys eller esterifiering av acylíumanjonprodukten, såsom en acylfluorid, t.ex. isobutyryl- fluorid, genomföras i en andra reaktor 26 eller í en förlängning av tubreaktorn 22. Hydrolysen utföres helt enkelt genom tillsats av vatten till den stabila organiska kolmonoxid-syraanjonproduk- ten, t.ex. syrafluorid, t.ex. isobutyrylfluorid. Detta ger kar- boxylsyran, t.ex. isosmörsyra, samt syra, t.ex. vätefluorid, som sedan kan separeras med hjälp av organ såsom en destillations- apparat 27 och användas på nytt, om så önskas, för framställning av ytterligare stabil organisk kolmonoxid-syraanjonadditionspro- dukt. Syran kan också omsättas med andra föreningar, såsom en al- kohol till bildning av en ester.

Det är enligt föreliggande uppfinning synnerligen viktigt att upprätthålla lämplig mängd av kolmonoxid i lösning. Med hjälp av diagrammet i Pig. 1 kan den mängd kolmonoxid, som kan lösas i vattenfri vätefluorid, bestämmas. Dessa data bestämdes empiriskt, 9 452 609 och en fackman på omrâdet bör på samma sätt kunna bestämma löslig- heten för kolmonoxid i vilken som helst vattenfri eller i huvud- sak vattenfri syra vid en speciell temperatur och ett speciellt tryck. Baserat på den molära mängd av den organiska föreningen som man önskar omsätta, kan den mängd kolmonoxid som erfordras för reaktionen bestämmas. Exempelvis är, såsom omtalades ovan, det önskade omradet vad beträffar molförhállande organisk för- ening till kolmonoxid till syra lzl-5:1-100, och det föredragna förhållandet är 1:l,1:l5, speciellt för propen, kolmonoxid och vattenfri vätefluorid.

Annan erforderlig information är de önskade reaktionsbe- tingelserna, t.ex. trycket och temperaturen för reaktorn. Från detta kan molprocentandelen kolmonoxid upplöst i syran, t.ex. vätefluorid, bestämmas. Härav kan man även bestämma den mängd syra-, t.ex. vätefluorid-, lösning som erfordras för att till- handahålla tillräcklig mängd kolmonoxid för reaktion med den organiska föreningen.

Om t.ex. de avsedda reaktíonsbetingelserna är 340 bar och 80°C, framgår det av Pig. 1, eller också kan man bestämma empi- riskt, att under dessa betingelser 14 g kolmonoxid löser sig i 100 g vattenfri vätefluorid.

Mera konkret kan man t.ex. ta bildningen av isobutyryl- fluorid fràn propen, där den önskade flödeshastigheten för propen är 103 kg-mol/tim. eller 4 316 kg/tim. Det är härvid föredraget att ha ca 10-procentigt överskott av kolmonoxid för att man skall försäkra sig om tillräcklig kolmonoxidtillgänglighet för olefinen. É Därför erfordras approximativt 112 kg-mol/tim. (3 146 kg/tim.) av kolmonoxid. Eftersom lösligheten för kolmonoxid i vätefluorid vid reaktionsbetingelserna är 14 kg CO/100 kg HF, är det känt att 22 560 kg/tim. av HF är tillräckligt för att lösa den kolmonoxid som erfordras för att reagera med propenen. Detta är lika med 1 128 kg-mol/tim., vilket ger ett molförhållande vätefluorid till propen av ll:l.

Vid 204 bar och 80°C skulle 9 g kolmonoxid lösa sig i 100 g vätefluorid. Det minimala molförhàllandet i denna situation skul- le därför beräknas till 17:l vad beträffar HF till propen.

När de erforderliga proportionerna av organisk förening och syra-kolmonoxidlösningar har bestämts, insprutas kolmonoxiden och svralösníngen i blandningskärlet vid de önskade reaktionsbeting- 452 609 elserna. Lösningen av kolmonoxid i syra, t.ex. vätefluorid, som bildas i blandníngskärlet doseras in i reaktorn. Blandningskärlet måste hållas vid tillräckligt hög temperatur och tillräckligt högt tryck för att kolmonoxiden skall hållas i lösning. Den önskade mängden organisk förening, t.ex. propen, doseras också in i reak- torn, där den kommer i kontakt och blandas med lösningen av kol- monoxid i syra, t.ex. vätefluorid.

Reaktanterna bringas att passera genom reaktorn under upp- rätthållande av tryck och temperatur. Eftersom denna reaktion van- ligtvis är exoterm, kan kylmantlar erfordras för reaktorn. Sålunda är detta speciellt viktigt för reaktionen kolmonoxid, vätefluorid och propen, eftersom denna reaktion bör utföras vid en temperatur undersrigande 9o°c.

När reaktanterna väl har passerat genom reaktorn, frigöres de genom en let down-ventil och renas ytterligare samt reageras ytterligare, om detta erfordras. En typisk reaktion såsom be- skrivits tidigare skulle vara hydrolys av den stabila organiska kolmonoxid- och anjonadditíonsprodukten, t.ex. syrafluorid till bildning av en karboxylsyra samt syran, t.ex. vätefluorid.

Följande exempel är avsedda att illustrera det häri be- skrivna förfarandet och reaktorschemat.

Exempel 1 Reaktorn enligt föreliggande exempel innefattar en enliters Monel-autoklav utrustad med en turbinbladomrörare med två inlopp och ett bottenutlopp anslutet till en reaktor. Reaktorn var en tubreaktor innefattande ett rör med 1,3 cm diameter och 12,2 m längd samt kopplat i sin ena ände till utloppet på autoklaven samt vid utloppsänden till en let down-ventil. Reaktionstempera- turen hölls vid ca 30°C och trycket hölls vid 204 bar övertryck.

Vid denna reaktion omsattes propen till bildning av iso- butyrylfluorid. Kolmonoxiden insprutades i autoklaven med en has- tighet av 3,5 g-mol/tim., och vätefluoríden insprutades med en hastighet av 55 g-mol/tim. och blandades däri till bildning av en vätskefas av kolmonoxid i vätefluorid, som insprutades i tub- reaktorn. Flödeshastigheten för inmatning av propen i tubreaktorn var 2,6 g-mol/tim. Den totala flödeshastigheten för reagensen ge- nom tubreaktorn var l 198 g per timme. Under användning av denna metod bildades 2,05 g-mol/tim. av isobutyrylfluorid. Kvar i eff- luenten var 1,0 g-mol/tim. av kolmonoxid, 52,4 g-mol/tim.av väte-

Claims (9)

452 609 11 ' fluorid samt spår av propen. Den kvarvarande effluenten innefat- tade andra icke önskvärda organiska ämnen. Selektiviteten för den- na reaktion till isobutyrylfluorid var approximativt 75 procent. Även om uppfinningen har beskrivits i samband med konkreta detaljer för vissa illustrativa utföringsformer, är avsikten icke att den skall begränsas därigenom i annat avseende än vad som framgår av de bilagda patentkraven. PATENTKRAV

1. Pörfarande för karbonylering av olefiner genom om- sättning med kolmonoxid i närvaro av vattenfri syra, k ä n n e - t e c k n a t av att man (a) i en första reaktor vid en temperatur inom området från 0°C :in 11o°c ooh om :ryck inom området från 14 bor till osz bor bildar en vätskeformig blandning av kolmonoxid i en vattenfri syra vald bland vätefluoríd (HF), vateklorid (H61), vatefluorid-bor- trifluorid och blandningar därav; (b) omsätter i vätskefas i en andra reaktor den vätskeformiga blandningen av kolmonoxid i den vattenfria syran och en olefin med upp till 20 kolatomer och med minst en dubbelbindning, till vilken kolmonoxid kan adderas under en tidsperiod, som är till- räcklig för bildning av motsvarande acyliumanjonprodukt, vid en temperatur inom området från OOC till 9000 och vid ett tryck in- om området från 34 bar till 340 bar, varvid molförhållandet vat- tenfri syra till olefin ligger inom området från 1 mol till 100 mol vattenfri syra per l mol olefin, och varvid molförhållandet kolmonoxid till olefin är från 1 mol till 5 mol kolmonoxid per l mol olefin.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att olefinen är vald ur gruppen bestående av eten och propen.

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att olefinen är propen. 452 609 12

4. Förfarande enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a t av att den vattenfria syran är väte- fluoríd.

5. Förfarande enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a t av att den bildade acylíumanjonen vä- sentligen separeras från reaktionsblandningen.

6. Förfarande enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att acyliumanjonen omsättes ytterligare med vatten vid en temperatur av från ZOOC till lS0°C och vid ett tryck av från 1 bar till 340 bar.

7. Förfarande enligt krav 1 för framställning av isobutyryl- fluorid genom karbonylering av propen med kolmonoxid i vattenfri vätefluorid, k ä n n e t e c k n a t av att man (a) bildar en första vätskeformig blandning av kolmonoxid i väsentligen vattenfri vätefluorid och (b) omsätter i en vâtskefasreaktion den första vätskeformiga blandningen och propen i en reaktor under betingelser vid vilka ísobutyrylfluorid bildas i väsentliga utbyten vid en temperatur av från 40 till 60°C och vid ett tryck av från 34 bar till 340 bar, varvid molförhållandet kolmonoxid till propen är från 1:1 till 5:1 och molförhållandet vätefluorid till propen är från 10:1 till 20:l.

8. Förfarande enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att trycket är från 170 till 340 bar.

9. Förfarande enligt krav 7, k å n n e t e c k n a t av att trycket är från 136 till 170 bar.