SE451212B - Remspennare for en kraftoverforingsrem - Google Patents

Description

' 451 212 Det är även känt att åstadkomma fluidkopplingar, såsom momentomvandlare, varvid rotationsrörelse av ett organ medför rotationsrörelse av ett annat organ, emedan en fluid överför sådan rörelse mellan de två organen, varvid varje organ är försett med skovlar.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en förbättrad remspännare för en kraftöverföringsrem eller liknande.

Närmare bestämt har det visat sig enligt uppfinningen att en relativt liten och kompakt remspännare kan åstadkommas genom unik anordning av dess mekaniska fjäderanordning och dess fluiddämpningsanordning på ett sätt som anses vara mer kompakt än tidigare anordningar. _ En remspännare enligt uppfinningen har närmare bestämt erhållit de i krav 1 angivna kännetecknen. , Uppfinningens kännetecken och dess tekniska fördelar framgår av följande Q ; beskrivning av utföringsformer tillsannuns med patentkraven och de åtföljande ritningarna, på vilka fig. 1 är en isometrisk detaljvy, sedd mot framändan av en automobilmotor, vilken utnyttjar en utföringsform av remspännaren enligt upp- I finningen, fig. 2 är en bild sedd vinkelrätt mot framänden av en automobilmotor enligt fig. 1, fig. 3 en frontalvy i större skala, med vissa delar avlägsnade och delvis i tvärsektion, av remspännaren enligt uppfinningen, som används för att spänna kraftöverföringsremmen enligt fig. 1 och 2, fig. 4 en sektion utmed linjerna 4-4 i fig. 3, fig. 5 en sektion utmed linjerna 5-5 i fig. 3, fig. 6 en y sprängperspektivbild av de olika delar som bildar remspännaren enligt fig. 3 -'#2 till 5, fig. 7 en schematisk bild i tvärsektion utvisande fluidstyranordningarna V för fluiddämpningsanordningen hos remspännaren i fig. 3 till 6, fig. 8 en bild liknande fig. 3 och utvisande en annan utföringsform av remspännaren enligt upp- finningen, fig. 9 en bild likartad med fig. 8 och illustrerande en annan utför- ingsform av remspännaren enligt uppfinningen, fig. 10 en sidovy av remspännaren ,, enligt fig. 9, sedd i riktningen för pilarna 10-10 i denna, fig. 11 en tvärsek- År; tion av fluiddämpningsanordningen i remspännaren enligt fig. 9 och 10 och sedd www --"" "' -f-wm~- _v-. ' ß' ~ . m m i c ' , ä utmed linjerna 11-11 i fig. 10, fig. 12 en sprängperapektivbild utvisande delarna i fluiddämpningsanordningen hos remapönnaren enligt fig. 10 och 11, fig. 13 en bild likartad med fig. 1 och utvisande en isometrisk detaljvy sedd mot mobilmotor som utnyttjar en annan utföringaform av remspön- 14 en bild sedd vinkelrïtt mot framïnden av framïnden av en auto naren enligt uppfinningen, fig. automobilmotorn i fig. 13, fig- aom anvïnda för att spïnna kraftöverföringaremmen 15 en detaljfrontalvy i större skala av remspïn- naren enligt uppfinningen, enligt fig. 13 och 14, samt utviaande olika lägen av denna, fig. 16 en detalj- sektion av remapïnnaren enligt fig. 15 och sedd utmed linjen 16-16 i fig- 15, fig- 17 en detaljbild bakifrin av remapïnnaren i fig. 15 och aedd i riktningen för pilarna 17-17 i fig. 16, fig. 18 en detaljsektion av remapïnnaren i fig. 15 i och sedd utmed linjen 18-18 i fig. 16, fig. 19 en detaljaektion utmed linjen 19- gfimnflgfl 19 i fig- 16, fig- 20 en detaljbild i större skala av fluiddöapningaanordningen hoa remspïnnaren enligt fig. 15 och aedd i riktningen för pilarna 20-20 i fig. ' 16, varvid fig. 20 har kåpan över fluiddïmpningeanotdningen avlïgsnad, samt fig- 2l en isometrisk spröngbild ev de olika delarna av remapïnneren enligt fig. 15 ¿ i till 20.

Medan olika egenskaper hos uppfinningen i det följande illustreras och be- skriva sisom bildande en remapönnare för en sïrakild kraftöverföringsrem hos en sörakild motorfordonamotor, bör det framhilllaa att olika egenskaper hos uppfin- ningen kan utnyttjas enbart eller i valfri kombination för att bilda en remspön- nare för andra anordningar efter önskan. Även om den förbättrade roterande dïapningaanordningen enligt uppfinningen beskriva och illustreras såsom bildande en del av remspïnnaren, bör det fram- hållas att den förbättrade roterande dïmpningsanordningen enligt uppfinningen kan anvindaa för andra ïndamål efter önskan.

Uppfinningen ïr därför icke begränsad till endast de utförinaformer som vänds för att illu- n illustreras på ritningarna, emedan ritningarna endast an if? atrera en av en mångfald anvïndningar av uppfinningen.

I fig- 1 och 2 visas en automobilmotor allmïnt vid 20 och utnyttjar en ïndlös kraftöverföringarem 21 för att driva ett flertal av drivna tillbehör, eisom angea nedan, varvid den förbïttrade remapönnaren enligt uppfinningen all- mönt betecknas 22 och utnyttjas för att åstadkomma en apönnkraft på remmen 21 på ett sött som anges nedan.

Den ändlösa kraftöverföringsremmen 21 kan vara av en valfri lämplig typ, som ör kind inom tekniken, och är helst framställd primïrt av ett polymermate- in _. rial på grund av ett de unika egenskaperna hos remspönnaren 22 enligt uppfinnin- gen lött medger remspïnnaren 22 att apïnna renmen, som har en laddningabïrande ?»1 cord, av polyester, pi ett effektivt sött, aiaoa beskriva aenare. ,¿aï~ *”" 1 ¿ æ- få ::1å3'^~1v<¿ 1 a motorns 20 vcvaxel på i och för sig kïnt ß-a-.e-a A _ f!! - ...,... ..1.,-.. k. 451 212 4 ß , l Remmen 21 drivs av en remskiva 23, som är funktionellt förbunden med sätt. Drivskivan 23 driver remmen 21 i om öndlös bana och driver dïrigenom en skiva 24 för en servostyrsnordning, som anvöads i en automobil (aj visad), vilken utnyttjar motorn 20, en skiva 25 för en motorvattenpump, en skiva 26 för en luftpump av den typ som snvïnda i ett reningssystem för motorn 20, en skiva 27 för en elektrisk generator 28 och en skiva 30 för en kompressor 31 hos ett luftkonditioneringasystem för den bil som utnyttjar motorn 20.

Alla de drivna tillbehören, som drivs genom sina skivor 24,25,26,27 och 30, utövar en belastning pi remmen 21. Endast detaljbeskrivningen av den belastning pi kompresaorn 31 och dess skiva 30 pl remmen 21 kommer att beskrivas son utövas i det följande, emedan en dylik belastning i allmönhet har ett relativt stort vörde.

Sörskilt alstrar komprassorn 31 vid drift en slak sida 33 och en spïnd sida 34 i remmen 21 vid tillslag av luftkontitioneringssystemet i automobilen, varvid den slaka sidan 33 och den spïnda sidan 36 alstras, emedan remmen roterar i medurs riktning, såsom visas av pilen 35 1 fig. I och 2- Remmena spïnda sida 34 (och följaktligen slaka sida 33) varierar i spön- ning, dvs, vïrde av spïnning, på ett cykliskt sött såsom funktion av den inne- boende cykliska ïndringen i de belastningar som utövas av kompressorn 31- Denna cykliska öndring av belastningen varierar mellan större yttervïrden i tillömp- ningar, vid vilka kompressorn 31 är av kolvtyp. Den eykliska belastning som utövas av koapressorn 31 har en tendens attbringa resmens 21 slaks sida 33 att vibrera eller oscillera.

Förutom sidans vibrationer och oscilleringar av remmen 21 ör det könt att normal remförslitning och vörmevariationer i'motoravdelningen för motorn 20 med- för variationer i remmens 21 längd, som erfordrar kompensation härför- Det ör sålunda könt att det ir svårt att bibehålla en sidan rem 21 under spänning med en kraft, som erfordras, för att sïkerstïlla sliríritt ingrepp och drift av de drivna skivorna, så att talrika remspïnnare har föreslagits och använts tidigare i ett försök att åstadkomma den erforderliga spïnningen.

Det anses att den förbïttrade remspïnnaren 22 enligt uppfinningen fungerar på ett sött för att åstadkomma en korrekt spönningskraft pd remmen 21 för att övervinna de ovan nïmnda problemen och sïrskilt åstadkomma den erforderliga spänningen i hela remmen 21 ïvensom hindra nigon tendens hos remmen att oscil- lera på icke önskvärt sött till följd av den cykliska belastningsöndring som utövas av kompresaorn 31, och den förbättrade remspïnnaren 22 enligt uppfinnin- gen kommer nu att beskrivas. ~._.._«-- ...___ -« nu...

AEG filfi . išfššl _ ' _ 451.212 alaon bkat viaaa 1 tig. 3 och 6, innefattar den fdrbfittrada renapännaren 22 enligt uppfinningen en ntödanordning 36, son 8: avaedd att flatau vid en flat- konaol 37 hoa motorn 20, siaom viaaa i tig. 1 och 2. En remingreppaanordning, som allaïntfivisas vid siffran 38, ïr rörligt uppburen av atödanordningen 36 pi nedan angivet sitt. Remspïnneren 22 har en mekanisk fjïderanordning, som all- mänt visas vid 39 och är funktionellt förbunden med atödanordningen 36 och rem- ingreppaanordningen 38, för att sträva att tvinga remingreppeanordningen 38 mot remmens 21 elaka sida 33 1 en väsentligen vertikalt nedâtrikted riktning på ett sitt, som väsentligen tudelar den vinkel som bildas av remnen Zl mellan ekivorne 27 och 30, siaom illuatreraa i fig. 2.

Renepïnnaren 22 innehiller Bven en fluiddïnpningaanordning, aon allmïnt betecknas 40 och ir funktionellt förbunden ned atödanordningen 36 och renin- greppaanordningen 38, för ett fïapa rörelse av remingreppaanordningen 38 rela- tivt atödanordningen 36 på ett aïtt, som anges nedan.

Reaingreppsanordningen 38 innefattar en frilöpande skiva 41, som är roter- bart monterad på en axel 42, vilken uppbïra av ett alidorgan 43, som ïr anbragt för glidning i ett lidformigt organ 44 i atödanordningen 36 på ett aïtt, aom angea nedan, varvid alidorganet 43 har en vïaentligen rektangulïr framvïgg 45 och ett par bakåt riktade, vïaentligen parallella, rektangullra och i samma stycke utformade aidovïggar 46 och 47, vilka överbryggee av en tvïrvïgg 48, son Ir fïst vid desaa pi lïmpligt aïtt, aiaoa genom evetaning eller liknande. Pi detta aïtt bildar de bakåt riktade aidovïggarna 46 och 47 ett par utåtriktade, väsentligen parallella ytor 49 och 50, medan tvïrvïggen 48 bildar en yta Sl, som Xr anbragt mellan och tvïratïlld mot aldoytorna 49 och 50 för ett ïndaail, ao: angee aenare.

Det lidformiga organct 44 i atödanordningen 36 har en vïaentligen rektangu- lär bakvïgg 52 med ett par framitakjutande parallella och i samma :tycke ut- förda eidovïggar 53 och 54, vilka reapektive bildar inåtriktade, vïaentligen parallella ytor 55 och 56 för att raapaktiva aöta eidoytorna 49 och 50 på alia- organet 43 i remingreppaanordningen för ett ïndamil, som framgår senare.

En väsentligen rektangulär bottenvïgg 57 ïr fïst vid bekvïggen 52 och sido- väggarna 53 och 54 i atödorganet 44 på lïmpligt aïtt, aisom genom svetsning eller liknande, och en väsentligen rektangulïr toppvïgg 58 ïr likaledes fïst vid bakvïggen 52 och sidovïggarna 53 på valfritt lïmpligt sïtt, aiaoa genom aveta- Deaautom uppbïra en vïsentligen rektangulär framdelvïgg 59 ning eller liknande. atrïcker aig över och överlap- och aidodelvïgger 60 och 61 av toppvïggen 58 och par aidovïggarne 53 och 54 på ett huvudliknande aïtt, såsom illuatreraa i fig.3 íiwwuánnw 'ti¥°"“ _, , L; __, _' __ m. ~ 451 212 i å É 1 ä . I 3 6 ' och 4 för att åstadkomma en anordning för ett fånga och à ende rörelser av ett par vïaentligen rektangulïra fjïderhållare 62, vilka rea- ; ' pektive har göngade öppningar 64 genomgående för att respektive med göngor uppta gejda upp- och nedåtgå- Q gïngade juateringaorgan 65, vilka vridbart upphöra i öppningar 66'1 toppvïggen 58.

Närmare beatïmt har varje göngat juateringaorgan 65 en reducerad ogïngad Ä sektion 67 mellan deaa gïngade parti 68 och en utvidgad akalle 69 på denna, som * ör teleakopformigt upptagen 1 en öppning 66 1 toppvöggen 58 och hålls 1 detta av en C-formig klïmma 70 på 1 och för sig kïnt sött inom tekniken, så att vridning av det sïrakilda gïngade fïstorganet 65, såsom vridning av deas skalla 69 med ett lïmpligt verktyg eller liknande, kommer att aedföra rotation av justeringa- e respektive fjöderhållare 62 ,.nu_.._____ _ ______í _ organet 65 och sålunda ett skruvförhållande av dea * uppåt eller nedåt på det göngade föstorgsnet 65 inos det övre huvpartiet av det lådformiga atödorganet 44 för ett öndsmål, som beskrivs senare.

De mötande sidoytorna 55 och 56 av det lådformiga stödorganet 44 ör vardera $¿~fiÉ*¿fi som respektive ströcker sig från öpp- » 53 eller 54 till dess ön- - _._..¿e.c...-_ _ försedda med ett par parallella spår 71, ningar 72, utformade genom de reapektiva sidovlggarna dar 73.

På likartat aïtt ör de utåt riktade sidoytorna 49 och 50 av slidorganet 43 ningen 38 vardera föraett med parallella apår 74, som ïr 1 remingreppsanord vid deaa aotstïlldu öndar 75 och kal, utformade i dessa, med vsrJe.spår 74 alutande n. _w, Spåren 74 1 slidorganet 43 samverkar med spåren 71 i atödorganet 44 för att jfäàp Å] märwfexfl upphöra lagerorgan, som allmïnt betecknas 77 och underlättar glidrörelse av alidorganet 43 relativt atödorganet 44.

Nlrmare bestömt innefattar lagerorganen 77 ett flertal kullage iellt fyller apåren 71 i r 78, som i vöaentligen fyller spåren 74 1 slidorganet 43 och part atödorganen 44, för att medge glidrörelae uppåt och nedåt av alidorganet 43 inuti det lådformiga organet 44, såsom viaaa i fig. 3 och 4.

För att från början anbringa kullagren 78 1 de samverkande spåren 71, så att de övre ïndarna 75 av epåren 74 ïr 1 organet 44, så att kul- 74 instïlls alidorganet 43 1 organet 44 något ovanför öppningarna 72 i sidovöggsrna 53 och 54 lagren 78 kan matas genom öppningarna 72 in 1 de samverkande spåren 71 och 74.

Nïr en gång spåren 74 har fyllts med kullagren 78, förflyttas alidorganet 43 nedåt, så att ïndarna 75 av spåren 74 ör under öppningarna 72, varvid kullagren 78 icke kan utalïppas från de samveksnde epåren 71, 74, samt öppningarna 72 ïr inställda så att det normala området för rörelse uppåt och nedåt av alidorganet 43 relativt det lådformigs organet 44 underfldess remapïnningafunktion av rem- » ,_ ,. apïnnaren 22 på nedan angivet sött icke kommer att bringa de övre Kndarna 75 av ..,»-. , --.~.,. _, we.. ”ß ,,,,,,,,,.,....a~.>.... ._ ,. _ ._......-.~._ -..__ . ..._...~._..___w.._..,, ._ _._......._...... _....._ ¿,....-..,._......._.....__. ._,_ 451 212 I wwnw-4 »run 4s1»r12" 7 a a \ spåren 74 i slidorganet 43 att ni öppningarns 72, si att kullsgren 78 Kr helt fångade i de samverkande spåren 71 och 74 för eitt vïsentligen friktionslösm lagerïndsmil.

Den mekaniska fjïderanordningen 39 i remapïnnaren 22 enligt uppfinningen innefattar ett par epiraltryckfjïdrar 79, som ïr anbragta åtskilda i det lid- formiga atödorganet 44 och vardera har övre ändar 80, som vilar mot den juster- bara fjïderhillaren 62, medan deras nedre ïndar 81 respektive är upptagna i väsentligen cylindriska urtag 82, som är utformade i ytan 51 av slidorganets 43 tvïrvïgg 48.

Pi detta sätt tenderar kraften hos kompresaionsfjßdrarna 79 att tvinga slidorganet 43 nedåt relativt stödorgenet 44, varvid kraften av kompressions- fjädrarna 79 är avsedd att justeras av den justerbara fjïderhillaren 62, som axiellt skruvas uppåt och nedåt pi de respektive gïngade justeringeorgsnen 65, pi det sitt som angetts ovan.

Fluiddïmpningaanordningen 40 innefattar en kolv- och cylinderanordning, som allmänt betecknas 83 och innefattar ett cylinderorgan 84 och ett kolvorgan 85, snbrsgt för rörelse inuti en väsentligen cylindriek kammare 86, fig. 7, som Xr som ïr fïst utformad i cylinderorganet 84, varvid kolven 85 har en kolvsting 87, vid denna och strïcker sig frin motstïllda sidor 88 och 89 av denna, ei att en nedre del 90 av kolvstangen 87 sträcker sig ut ur en öppning 91 i en nedre vïgg 92 av cylinderorgsnet 84 och en övre del 93 av kolvstingen 87 sträcker sig ut ur en öppning 94 i en övre ïndvïgg 95 av cylinderorgenet 84.

Kolvorganet 85 i fluiddïmpningsanordningen 40 har en yttre periferiyta 95, som ïr anbragt i glid- och tïtningsingrepp med den inre periferiytan 97 i 86, si att kolvorganet 85 delar ktion 99, vilka cylinderorganet 84, som bildar desa kammare kammaren 86 i en övre kammarsektion 98 och en nedre kammarse väsentligen ïr avtïtsde från varandra genom kolvorganet 85. Kammareektionerna 98 och 99 ir emellertid vïsentligen i fluidförbindelee med varandra genom en paasagebildande anordning, som allmïnt betecknas 100 och innefattar en ledninge- anordning 101, som har en av aina ïndar 102 fïst i en öppning 103 utformad genom cylinderorganet 84 invid dess ïndvïgg 95, medan den andra ïnden 104 av lednings- anordningen 101 ïr fäst i en öppning 105, utformad genom cylinderorganet 84 in- vid ïndvïggen 92, varvid ledningsanordningen 101 har en flödesstyrventilanord- ning, som allmänt betecknas 106 och utnyttjas för att styra fluidflöde genom ledningsanordningen 101 på nedan beakrivet sitt.

Cylinderorganet 84 har ett par motstïllda, reducerade ändar 107 och 108, genom vilka kolvatingens delar 93 respektive 90 etrïcker sig, varvid den redu- cerade inden 108 ïr utvïndigt gïnged, för att med gïngor upptas i ett ALA mf; _49. ß aut»- »ø- 451 212 8 lopp 109 i det väsentligen rektangulära blocket 110, som lr invändigt gänget ligt sätt, såsom genom svetsning fïst vid ïndvïggen 52 av atödorganet 44 på lïmp eller liknande, ai att den nedre änden 108 av cylinderorganet 84 ïr fist vid stödorganetbó för att vara orörligtrelativt detta. Den övre inden 107 av cy- linderorganet 84 utskjuter från en öppning 111, som är utformad i den övre vïggen 58 av det lådformiga atödotgenet 44.

Kolvorganet 85 är i sin tur förbundet med slidorganeu 43, emed kolvstingsdel 90 har en reducerad, utvïndigt gängad sektion 112 upptagen genom en öppning 113, som ïr utformad genom en tvïrvïgg 48 i slidorganet 43 och uppbïr an dess nedre en mutter 114, för att kllmma tvïrvïggen 48 mellan muttern 114 och en ringformig ansats 115 på kolvstingasektionen 90, si att kolvstingsorganet 85 kommer att förflyttas tillsammans med alidorganet 43 relativt stödorganet 46 på nedan angivet sitt.

Det framgir silunda att kolv- och cylinderanordningen 83 Sr anbragt vïsent- med fjïdrarna 79 och mellan dessa, varvid fjödrarna 79 och slidorgsnet 53 och fjïdrarna 79 samt cylinder- ligan parallellt kolvorganet 85 Kr förbundna med organet 84 Ir funktionellt förbundet med stödanordningen 36 och dïrigenom medger remapïnnaren 22 att bli liten och kompakt för att fungera pi ett nedan beskrivet sitt.

Den flödesstyrventilanordning 106 som visas i fig. 7 innefattar en huaan- 117 bildande motstïllda öppningar p 121 av ledninga- ordning 116 med en första genomgående passage 118 och 119 i husanordningen 116, vilka upptar ïndar 120 res sektioner 122 och 123 av ledningssnordningen 101, såsom visas, varvid ledninga- ïndarna 120 och 121 ïr fästs i öppningarna 118 och 119 på valfritt lïmpligt sött, aisom genom skruvförband, såsom vissa.

En backventilanordning, som allmïnt betecknas 124 i fig. 7, ïr anbragt i den första pasaageanordningen 117 för att medge fluid att flyta från lednings- sektionen 123 till ledningssektionen 122 och sålunda från kammarsektionen 99 till kammaraektionen 98 i fluiddïmpningsanordningen 40, medan backflöde hindras från ledningssektionen 122 till ledningssektionen 123 genom den första passagen 117 och sålunda från kammatsektioncn 98 i fluiddïmpningsanordningen 60.

Nïrmare bestïmt innefattar backventilanordningen 124 ett rörligt ventilor- ormalt tvingas mot ett ventilsïte 126 i passegeanordningen 117 genom en tryckfjïder 127, si att fluidtryck från ledningsaektionen 123 kommer att öppna ventilen 125 under övervinnande av kraften hos tryckfjïdern 127, för att lstadkomma fullt och ohindrat flöde av fluid från ledningssektionen 123 till lsdningssektionen 122 genom pasaageanordningen 117. Nïr emellertid fluidflödet gan 125, som n 1 Nääs-male 2.4.' L: e _ | tâueuf; _, z - 451 292 t 1 11 É fn 9 ?Üf:Ã 1 a ' ~ s Ir från ledningssektionen 122 mot ledningssektionen 123 genom psssageanordningsn § 117, stänger tryckfjödern 127 ventilorganet 125 mot ventilsötet 126 för att hindra sådant fluidflöde.

En andra passage 128 ör emellertid utformad i huesnordningen 116 och ör förbunden med passagen 117 vid motstïllda sidor av baekventilanordningen 124 så att den ör i fluidkommunikation med ledningssektionerna 122 och 123- Passagen 128 ïr avsedd att ha styrt flöde av fluid genom ett justeringsorgan 129 på i och för sig könt sött, vilket justeringarogan 129 har en göngad sektion 130, som ör snbrsgt i ett gïngat hål 131 i husanordningen 116, så att en operatör kan vrida justeringsorganet 129 genom att gripa en knoppönde 132 av detta, för att instöl- la justeringsorganet 129 i ett önskat flödesstrypande löge av detta för att be- fiüilmfi grïnss hastigheten av fluidflöde genom passagen 128 och sålunda hastigheten av ß 1 fiuiarisae frin ieaningueueionen 122 :in nanlnguektiønen 123 genom passagen å 128, nör backventilanordningen 124 hindrar fluidflöde vid denna tidpunkt genom passagen 117 för nedre beskrivet öndsmål- Såsom ovan nämnts, ör kolvstångssektionen 90 förbunden med remingrepps- anordningen 38, medan cylinderorgsnet 84 ör förbundet med den stationlra stöd- snordningen 36, så att nïr remingreppsanordningen 38 förflyttas nedåt på rit- W ningarna i en riktning för att spönns remmen 21, sådan nedåtriktsd rörelse av 'iä kolvstången 87 och kolvorganet 85 dïrmed tenderar att minska volymen i kammar- sektionen 99 under ökning av volymen i kammarsektionen 98 med en lika mïngd. Den É r i 1 fluid som förflyttas fån kammarsektionen 99 genom den nedåtriktsde rörelsen av kolven 85 måste emellertid överföras till kammarsektionen 98 genom ledningsan- ordningen 101 och sålunda genon flödesstyrventilsnordningen 106. Emedan fluid- flödet genom passagen 117 i flödesstyrsnordningen 106 ör från ledningssektionen l_ ß 123 till ledningssaktionen 122, öppnas baokventilen 124 och medger sådant fluid- 1 flöde genom denna väsentligen ohindrat. _ Omvänt gïller att nïr kolvstången 87 förflyttas uppåt sv remingreppsanord- ~š ningen 38, som förflyttas uppåt av den spïnda remmen 21 på nedan angivet sött, en sådan uppåtriktad rörelse sv kolvstången 87 fördröja eller begrïnses i en mängd, som bestöms av inställningen av justeringsorganet 129 i flödesstyranord- ningen 106.

Närmare bestämt gïller att när kolvorganet 85 förflyttas uppåt i fig. 7, detta tenderar att förflytta fluid från ksmmarsektionen 98 till kaamarsektionen 99'genom passagesnordningen 100 och sålunda göller att fluidflödet genom flödes- styrvsntilanordningsn 106 går från lsdningssektionen 122 till ledningasektionsn 123, så att bsckventilen 124 stïnger passagen 117 och hela fluidflödet aåste passera genom den strypta passagen 128 i flödesstyrventilen 106 och dörigenom \ 451 212 10 hindrar uppátriktad rörelse av remingreppsanordningen 39're1stivt remmen 21 för nedan angivet ändamål.

Medan flödesstyrventilanordningen 106 har beskrivits ovan såsom enbart begränsande fluidflöde i en riktning på justerbart sätt, bör det framhållas att flödeastyrventilanordningen 106 kan vara en styrventilanordning med fixerat flöde eller en styrventilanordning med justerbart flöde 1 båda flödesriktningar- na därigenom och även vara avsedd att stänga den passagebegränsande anordningen 100 för att väsentligen låsa den frilöpande skivan 41 i ett låst lïge relativt atödanordningen 36, såsom framgår nedan. Även om det för närvarande föredras att fluid, som fyller kammarsektionerna 98,99 och passageanordningen 100, innefattar en vätska, såsom hydrauliskt fett, olja eller liknande, bör det framhållas att varje lämplig fluid, såsom luft eller annan gas eller gaser, kan användas och kommer fortfarande att fungera på väsentligen samma sätt. Därför hänvisas till dämpningsanordningen 40 såsom en fluiddämpningsanordning.

För att anbringa remapännaren 22 enligt upp 37, har stödorganets 44 bakvägg 52 ett utvändigt gängat fästorgam l33 fastgjort n öppning (ej visad) i konsolen 37 och fästas vid r gängad på det gängade fïstorganet 133 på finningen på motorns 20 konsol och är avsett att upptagas i e denna med en mutter ( ej visad), som ä i och för sig känt sätt. För att hindra rotation av remapïnnaren 22 relativt stödkonsolen 37 kan en eller flera styva pinnar 134 vara fästa vid stödorganets 44 bakvägg 52 och vara upptagna i lämpliga öppningar (ej visade) i konsolen 37, samtidigt som fästorganet 133 är upptaget i sin öppning. Det bör emellertid framhållas att andra fästanordningar kan användas för att fästa remspännaren 22 vid konsolen 37 på önskat sätt.

Det framgår därför att det är ett relativt enkelt sätt enligt uppfinningen att framställa den förbättrade remspännaren 22 enligt uppfinningen, som är av- sedd att arbeta på ett sätt, som beskrivs nedan.

När remspännaren 22 enligt uppfinningen har monterats på sitt stödorgan 44 vid konsolen 37 på motorn 20 på ovan beskrivet sätt så att den frilöpande skivan 41 ingriper mot remmen 21 under tryckkraften från fjädrarna 79, kan montören justera juateringsorganet 65 uppåt eller nedåt relativt topplattan 58, så att fjädrarna 79 kommer att vara under ett visst initialtryck och därigenom åstad- rutbestämd kraft mot remmen 21 i motorns 20 viloläge. Dessutom har natal- komma en fö flödesstyrventilen 106 varit antingen fabriksjusterad eller justerad vid i lationen för att inställa de önskade differentialflödesegenskaperna mellan kamrarna 98 och 99 vid dämpningsanordningen 40. 4.51 212 ll , 1 Varje gång som motorn 20 först startas och medför avslappning i den elaka sidan 33 och en spänningskraft på denna såsom bestäms av fjädrarnas 79 kraft, bringar därefter sådan inåtriktad rörelse av skivan 41 i kolvorganet 85 att 7 och förflytta fluid i kammaren 99 genom passageanord- förflyttas nedåt i fig. ansran1ngan 106 =111 kammaren 98 på ett satt för ningen 100 och flödesstyrventil att dämpa sidan nedâtriktad rörelse av skivan 41.

Det framgår sålunda att remmen 21 rör sig i pilens 35 riktning i fig. 1 och varvid eventuella vibrationer och oscillationer av 2 av den gående motorn 20, och frånslag av luftkonditioneringskom- remmen 21, som framkalla: genom till- kommer att medföra en uppit och nedåt riktad pressorn 31, såsom ovan angetts, vilken rörelse bibringas skivan 41 på oscillering av partiet 33 av remmen 21, remspännaren 22.

I de fall där avböjning av partiet 33 av remm och 2 för att tendera att bringa skivan 41 att förflyttas uppåt relativt stöd- bringar sidan förflyttning kolvorganet 85 att förflyttas uppåt mmaren 98 genom passageanordningen 100 och en 21 är riktad uppåt i fig. l anordningen 36, och därigenom tvinga fluid från ka flödesstyrventilen 106 till kammaren 99 och emedan flödesstyrventilen 106 är in- ställd för att strypa sådant flöde med en större hastighet än i backriktningen för fluidflöde genom psssageanordningen 100, är sidan uppåtriktad rörelse av skivan 41 relativt stödanordningen 36 långsammare än när skivan 41 förflyttas nedåt bort frin stödanordningen 36, varvid flödesatyranordningen 106 är sådan att även den neditriktade rörelsen av skivan 41 bort från stödanordningen 36 dämpas i viss omfattning.

Pa detta sätt anses det att dämpningsanordningen 40 en kommer att förlänga livslängden av remspännaren 22, så att snabba oscilleringar av dess fjädrar 79 icke kan äga rum och fjädrarna 79 kommer att utföra sin spänningsfunktion på ett relativt mjukt sätt.

Närmsre bestämt gäller att emedan flödesstyranordningen 106 åstadkommer ett fördelaktigt flödesförhållande, som kan styra remspännaren 22, kommer den att när remmen 21 utsätta för acceleration remdriftssys- ligt uppfinningen åstadkomma ökad spänning på remmen 21, och/eller kraftiga cykliska belastningar, som normalt uppträder i tem. Om fluidflödet från kammaren 98 till kammaren 99 är mera strypt än back- flödet, kommer följaktligen belaatningsfluktuationer i remsystemet att resul- tera i ett ökat tryck på den övre sidan 88 av kolven 85, som kommer att tvinga den frilöpsnde skivan 41 ned i remmen 21 och medföra större remspïnning. Pâ detta sätt kommer remspännaren att ge större spänning, när systemet kräver detta, och mindre spänning, när mindre spänning erfordras. Detta kan resultera i ökad lagerlivslängd i remdrivna tillbehör, reducerad remslirning under kraftiga belastningsförhållanden och ökad effektiv livslängd av själva remspännaren 22. _; f i* V:;f..a_É°-+ÄÉ';.<=JÉaa-:. _ iíšàaeeieaaeaa k > e . , 7.- . ...fw '_ » 451 212 12 Medan en form av fluiddämpningsanordningen 40 för remapännaren 22 enligt uppfinningen har visats och beskrivits, bör det framhållas att andra fluiddämp- ningsanordningar kan användas för remspännaren 22 enligt uppfinningen, om så önskas.

En annan remspännare enligt uppfinningen betecknas allmänt med 22A i fig. 8 och delar av denna, som är likartade med den remspännare 22, vilken tidigare be- skrivits, anges genom lika hänvisningsbeteckningar efterföljda av bokstaven A.

Såsom visas i fig. 8, är remspännaren 22A väsentligen identiskt lika med remspännaren 22, som beskrivits ovan, utom att dess fluiddämpningsanordning 40A innefattar en väsentligen konventionell stötdämparkonstruktion med ett första rörformigt organ 135, som är teleskopartat i glid- och tätningssamband med en öppen ände 136 av ett annat rörformigt organ 137, varvid en sluten ände 138 av det rörformiga organet 135 är fäst vid plattan 48A av remingreppsanordningen 38A, medan en sluten ände 139 av det rörformiga organet 137 är fäst vid topplat- tan 58A av stödorganet 44A, för att vara förbunden med stödanordningen 36A.

Närmsre bestämt är den slutna änden 138 av det rörformiga organet 135 fäst vid plattan 48A genom ett fästdon 140, som är snbragt i öppningen 1l3A i plat- tan 48A och hills vid denna av muttern ll4A, varvid fästdonet 140 är fäst i en öppning 141 i den slutna änden 138 av det rörformiga organet 135 på lämpligt sätt.

Den slutna änden 139 av det rörformiga organet 137 har ett fästdon 142 upp- buret därav och är upptaget 1 en öppning 143, som sträcker sig genom toppväggen 58A av stödanordningen 44A och är fäst vid denna genom en lämplig mutter 144.

Fästdonet 142 innefattar även en kolvliknande stång 145, som är upphängd i en öppen ände 146 av det rörformiga organet 135 och uppbär en kolvanordning 147 på den nedre änden 148 därav, så att kolvanordningen 147 hålls stationärt av stödanordningen 44A, medan det rörformiga organet 135 är avsett att glida rela- tivt kolvanordningen 147.

Kolvanordningen 147 delar det rörformiga organet 135 i två kammarsektioner 149 och 150, varvid kolvorganet 147 har ett flertal öppningar 151, som passerar därigenom, för att fluidmässigt förbinda kamrarna 149 och 150 med varandra.

Ett rörligt ventilorgan 152 uppbära emellertid på ett reducerat hylsparti 153 av änden 148 på stången 145, så att ventilorganet 152 kan anbringas mot en nedre ansats 154 på stången 148 och därigenom förflyttas bort från några av pas- sagerna 151 i kolvorganet 147, medan det är avsett att förflyttas uppåt på hyls- pattiet 153, för att ingripa mot kolvorgsnet 147 och avstänga en eller flera av passagerna 151 på ett sätt och för ett ändamål, som beskrivs nedan. .., .,_ -_v.'.,-..._ --.ßwïw _ _... -_ . www-vf»- av* QYA; A e 451 212 13 En lämplig hydraulisk fluid, såsom hydraulisk olja 155, är anbragt 1 kam- rarna 149 och 150 och i den utföringsform som illustreras i fig. 8 är kammaren 150 endast fylld till en nivå 156 för att kompensera den volym som upptas av den öppna änden 146 av det rörformiga organet 135, vilket är förskjutbart teleskop- artat uppåt in 1 det rörformiga organet 137, såsom framgår nedan.

Det framgår sålunda att det är ett relativt enkelt sätt enligt uppfinningen att göra remspännaren 22A på det ovan beskrivna sättet i förbindelse med rem- apännarea 22 och enbart låta stötdämparanordningen 40A ersätta fluiddämpnings- anordningen 40 för att arbeta pi ett sätt, som kommer att beskrivas i det följ- anda.

Efter det att stödanordningen 36A har monterats på motorkonsolen 37 pi ovan beskrivet sätt och initialtryckkraften hos tryckfjädrarna 79A har inställts på ovan beskrivet sätt i samband med remspännaren 22, medför eventuell rörelse nedåt av remingreppaanordningen 38A under kraften av tryckfjädrarna 79A att det rflyttas nedåt relativt det rörformiga organet 137 och akuumtillstånd i rörformiga organet 135 fö därigenom volymen i kammaren 149 ökas så att ett resulterande v kammaren 149 omedelbart suger fluid från kammaren 150 genom öppningarna 151. Öppningarna 151 är dimensionerade så att dessa åstadkommer en önskad dämpning sådan nedåtriktad rörelse av remingreposanordningen 38A- Givetvis kan t inga str/pningar finns för sådana nedåt- för en öppningarna 151 vara utformade så at riktade rörelser av remingreppaanordningen 38A under kraften av tryckfjädrarna 79A, om så önskas- Omvänt gäller att när den kontaktade remmen tenderar att flytta remin- greppsanordningen 38A uppåt i tig. 8, sådan uppåtriktad rörelse av det rörfor- miga organet 135 relativt det rörformiga organet 137 tenderar att medföra en minskning i volymen i kammaren 149, så att fluiden 155 i denna tvingas genom öppningarna 151 in i kammaren 150. Sådan uppåtriktad förflyttning av fluiden 155 relativt den stationära kolven 147 bringar emellertid ventilorganet 152 att tör- flyttas uppåt och avstänga en eller flera av passagerna 151 så att fluidflöde genom kolvorganet 147 från kammaren 149 till kammaren 150 stryps för att där- igenom strypa uppåtriktad rörelse av remingrepppsanordningen 38A med en större hastighet än när remingreppsanordningen 38A förflyttas nedåt av skäl, som ovan angetts i samband med remspännaren 22.

Det framgår därför att stötdämparanordningen 40A är anbragt i parallellt förhållande mellan de parallella fjädrarna 79A för att göra remspännaren 22A relativt liten och kompakt på samma sätt som kolv- och cylinderanordningen 84, 85 är anbragt i parallellt samband mad fjädrarna 79 för att göra remspïnnarsn 22 relativt liten och kompakt, varvid stötdämparanordningen AOA och kolv- och “flšefiæ t, , edit 'ww- nuonm anger nnternauonell adenhhsrsngskod; lNID-kod. Bokstav inom klamn: wßnww_,l%.e,;eu,.v_._¿ï,srünliawsi-.t p, ..,r_.,. a, 4 - e451 212 14 . . V 'H K cylinderanordningen 84, 85 vardera fungerar för att med fluid dïmpa rörelse av de respektive remingreppsanordningarns 38A och 38 relativt de respektive stöd- anordningarna 36A och 36.

En annan remspïnnare enligt uppfinningen betecknas allmïnt 228 i fig. 9-12 och delar därav, som är likartade med remspïnnarna 22 och 22A, vilka ovan be- skrivits, betecknas genom lika referenssiffror efterföljda av bokstaven B.

Sisom visas i tig. 9 och 10, ïr remapïnnaren 228 väsentligen densamma som remapïnnaren 22, som ovan beskrivits, utom att den utnyttjar en annan fluid- dïmpningsanordning enligt uppfinningen, som allmänt betecknas 403 och innefat- tar ett yttre ringformigt organ 157 och ett inre ringformigt organ 158, som ïr lië anbragt i det yttre ringorgenet 157, varvid ringorganen 157 och 158 är anordnade för relativ rotationsrörelse sinsemellan, si att iluiddümpningeanordningen 408 34 bildar en roterande dïmpningsanordning.

Nïrmare bestämt Kr det ringformiga organet 157 vïsentligen cylindriskt, med en inre cylindrisk periferiyta 159 och en bakvïgg 160, som samverkar med ett tillslutnings- eller framvïggsorgan 161 till bildande av en kammare 162 inuti det ringformiga organet 157.

Det inre ringformige organet 158 innefattar ett vïaentligen cylindriakt organ, som har en yttre cylindrisk periferiyta 163, vilken ïr avsedd att möta den inte periferiytan 159 i det yttre ringorganet 157, och ïr monterad på en central axel 164, som har en ïnde 165 lagrad i ett bottenhil 166 i lockorganet 161 och en annan ïnde 167, som strïcker sig genom en öppning 168 i det yttre ringorganets 157 bakvïgg 160.

Det yttre ringorganets 157 bakvïgg 160 ïr avsedd att fästas vid bakvïggen 52! på atödorganet 443 hos remspïnnarens 228 pi lïmpligt sïtt, såsom genom svetsning eller liknande, med axeln 164 av dïmpningsenordningen 408 passerande genom en öppning 169 1 bakviggen 525, medan den Ir roterbar 1 denna. Änden 167 av axeln 164 uppbïr ett kugghjul 170, som har sina kuggar 170' avsedda att anbringas i ingrepp med kuggar 171 pi ett kuggstingsliknande organ 172, vilket Br fïst vid tvïrvïggsn 488 av remspïnnarens 228 remingreppssnord- ning 383- Exempelvis kan det kuggetingsliknande organet 172 ha en yttre, redu- ~ -wge ,, e; 1 av Iluiddïnpntnslanordninsen åoaflït mo L s datt den kuggstångsliknande delen 172 -1 turn. 798 och dïriganom medger den u n er: pzíaliellt med de parallella fjïde att ßvertöras till rotationsrörelae C: oc ne tg ende rbrelsen av vïgsen “sh s axeln 164 och sålunda rotationsrörelse 'V 'm m" fißzfflflisfl Organet 158 relativt det yttre ringtormiga organet 157 för nedan beskrivet ïndamil. f' »år \ 451 212 15 Det inre ringformiga organet 158 har ett flertal utmed omkreteen Ätakilda och radiellt utåtriktade akovlar 174 med fria ändar 175, som Hr anbragta nïra invid den inre periferiytan 159 av det yttre ringformiga organat 157 för att ïndamil, som beskriva senare.

På likartat afitt har det yttre ringformiga organet 157 ett flertal utmed omkretsen åtskilda och radiellt init riktade skovlar 176, som vardera Xr försed- da med fria ïndar 177, anbragta nïra invid den yttre periferiytan 163 pi det inre ringformiga organet 158 för ett ändamål, aom beskriva senare, varvid akov- . iarna 176 pi det yttre ringformiga organet 157 och akovlarna 174 pi det inre ringformiga organet 158 är anbragta 1 det förakjutna aamband som viaaa 1 fig- ll, för att medge begrïnaad rotationarörelae av det inre ringformiga organet 158 I både i medura och motura riktning, till deea akovlarna 174 anligger mot skov- larna 176, såsom framgår, emedan akovlarna 176 ïr anbragta i rotationarörelaeba- nan för akovlarna 174.

Genom att anbringa en lïmplig dïmpningafluid i kammaren 162 1 den roterande dïmpningaanordningen 403, aiaom en hydrauliak olja eller liknande, kan rota- tionarörelaen av det inre ringformiga organet 158 relativt det yttre ringfor- miga organet 157 atyraa genom graden av avatind, aom finns mellan de yttre fria andarna 175 och 177 av akovlarna 174 och 176 och de samverkande periferiytorna 159 och 168 på de ringformiga organen 157 och 158, aiaom framgår senare.

Vidare kan den mängd av fluid aom dïmpar 1 rotationariktningen av det inre ringformiga organet 158 relativt det yttre ringformiga organet 157 med fördel styras genom ïndring av angreppavinkeln hoa en sida 178 eller 179 av akovlarna 174 relativt den andra sidan 179 eller 178 dïrav och/eller angreppavinkeln av en aida 180 eller 181 av akovlarna 176 relativt deaa andra aida 181 eller 180.

Deaautom eller alternativt kan akovlarna 174 och/eller akovlarna 176 vara för- 1" sedda med envïga backventiler i paaaager, som strïcker sig genom dess motstïllda L sidor 178 och 179, för att medge ohindrat flöde 1 en riktning dïrigenom oeh atrypning av flöde 1 den motsatta riktningen dïrigenom, såsom framgår senare.

Vidare kan ailundaflödeapaeaager vara atrypande, utan att innefatta backven- tiler.

När den önskade dïmpningsfluiden, såsom hydraulisk olja, fett eller lik- nande, ïr anbragt inuti kammaren 162, kommer i varje fall dïmparen 408 att dïmpa rörelse uppåt och nedåt av remingreppaanordningen 385 1 remapïnnaren 228 genom rotationarörelae av det inre ringformiga organet 158.

Dirtör framgår det att det Kr ett relativt enkelt aïtt enligt uppfinningen att utforma remapïnnaren 223 pl det ovan beskrivna aïttet och att anvïnda den roterande dïmparen 405 enligt uppfinningen tillaammans med denna för att drivaa ¿f pl ett aitt aom kommer att beskrivas nedan. - e» Meafiaa-w fl-egseaat-zeae... ~ 451 212 16 Efter det att reuspïnnaren 223 har monterats på fïstkonsolan 37 på motorn 20 och kraften av fjïdrarna 798 har instïllts på ovan beskrivet sitt för rem- spïnnaren 22 bringar dïrefter förskjutning nedåt av remingreppaanordningen 388 under kraften av tryckfjïdrarna 798 i en remspïnnande riktning det kuggstångs- nedåt dïrmed och därvid vrida det frilöpanda liknande organet 172 att förflyttas kugghjulet 170 i moturs riktning i fig. 9 för att åstadkomma moturs rotation av axeln 164 och sålunda moturs rotation av det inre ringformiga organet 158 rela- tivt det yttre ringformiga organet 157 i fig. ll, så att de inre akovlarna 174 %å~ 1 tenderar att driva fluiden mot dess sidor 179 mot sidorna 180 av de yttre skov- 176 och dïrigenon bringa den hydrauliska fluiden 1 de minskande fickorna att tvingas mellan de fria ändarna 177 av skovlarna larna mellan skovlarna 174 och 176 176 och den inre periferiytan 163 av det inre ringformiga organet 58 ïvensom genom utrymmet mellan de fria ïndarna 175 av de inre skovlarna 174 och den inre t 157 på ett sitt för att för- Éff* periferiytan 159 av det yttre ringformiga organe Mflißßfi dröja eller begrïnss sådan förskjutning nedåt av remingreppsanordningen 388 av 1 g de dïmpningsakïl som ovan angivits.

Nïr den spïnda remmen tenderar att förflytta remingreppsanordningen 388 uppåt i fig. 9 och 10, sedbringar omvïnt sådan uppåtriktsd rörelse av tvïr- vïggen 483 det kuggstångsliknande organet 172 och bringar det frilöpande kugg- noa åstadkoma medurs hjulet 170 att vridas i aedurs riktning i fig. 9 och dïrige rotation av det inre ringformiga organet 158 relativt det yttre ringformiga organet 157 så att de inre skovlarnas 174 sidor 178 tenderar att kompriaera e akovlarna 176. Fluiden i de minskade fickor- x- eiaezgfiä' _ I ;T fluiden mot sidorna 181 på de yttr na 1 dïmpsren 403 tvingas sålunda genoa utrymmet mellan de inre fria ïndarna 177 av de yttre skovlarna 176 och den inre periferiytan 163 på det inre ringformiga organet 158 Hvensom mellan de yttre fria ändarna 175 av de inre skovlarna 174 och den inre periferiytsn 159 på det yttre ringorganet 157 för att begrïnaa ¿ sådan rotationsrörelse och dörigenom dïupa den uppåtriktade rörelsen av remin- greppsanordningen 383 relativt stödanordningen 368.

Genom att göra dïmparans 158 rotationsrörelse mer begränsad i medurs rikt- ning i fig. ll in i noturs riktning av denna kommer, såsom ovan nïmnts, en stör- E re begrïnsande kraft att utövas på remingreppsanordningen 388 i en riktning 6 3 dïrav bort från remmen än mot remmen av skïl, som ovan angetts. ' N Medan den roterande dïmpningsanordningcn 408 enligt uppfinningen har illu- atrerats och beskrivits såsom sïrskilt avsedd att åstadkomma en fluiddïmpnings- framhållas att den roterande dömparen anordning för remspïnnaren 225, bör det 408 enligt uppfinningen kan utnyttjas för att dïmpa andra anordningar in ren- spïnnars efter önskan, så att fluiddïmpningsanordningen 408 enligt uppfinningen icke ör hagrïnsad till endast remspïnnaranordningar. 451212 a 1 17 m En annan remapännare enligt uppfinningen betecknas allmänt med 220 i fig. i 13 till 21 och delar dïrav som är likartade med remapïnrarna 22, 22A och 223 som ovan beskrivits betecknas med lika hïnvianingssiffror efterföljds av bokstaven f D_ 1 Såsom visas i fig. 13 och 14, framgår det att remspïnnaren 220 ïr monterad I på fïatkonsolen 370 i bilmotorn 200, som har en ïndiöa kraftöverföringsrem 210, vilken driva av drivakivan 230 för att driva skivorna 240, 250, 260, 270 och 300 pi ovan beskrivet sïtt.

Remspïnnaren enligt uppfinningen anses fungera pi vïsentligen samma sätt som remspïnnaren 22, 22A, 220, som ovan beskrivits, för att spinna remmen 210 liksom remapïnnarns 22, 22A, 220 och 220 alla har fundamentalt samma allmïnna konstruktion.

Nïrmare bestïmt innefattar remspïnnaren 220 en stödanordning, som allmïnt betecknas 360 och är avsedd att fïstas vid fïstkonsolen 370 på motorn 200, såsom visas i fig. 13, 14 och 16. Remspinnaren 220 har en remingreppsanordning som allmänt betecknas 380 och ïr rörligt uppburen av stödanordningen 360 pi ett sätt, som anges senare. Ramspïnnaren 220 har en mekanisk fjüderanordning, som allmïnt betecknas 390 och Kr funktionellt förbunden med stödanordningen 360 och remingreppsanordningen 380, för att tendera att tvinga remingreppsanordningen 380 mot den slaka sidan 330 av remmen 210, sisom illustreras i fig. 13 och 14.

Remspïnnaren 220 innehåller ïven en fluiddïmpningsanordning, som allmïnt betecknas 600 och ïr funktionellt förbunden med stödanordningen 360 och remin- greppsanordningen 380, för att dïmpa rörelse av remingreppsahordningen 380 rela- tivt stödanordningen 360 på vïsentligen samma sitt som dïmpningsanordningen 40, ROA, 400, som ovan beskrivits, utom att dïmpningsanordningen 400 är en roteran- de dïmpningsanordning och dïrför ïr likartad med den roterande dïmpningsanord- l ningen 400, som ovan beskrivits.

Det framgår därför att remspïnnaren 220 är allmïnt likartad med remspïnn- I ¿@ arna 22, 22A, 220, som ovan beskrivits, men har unika egenskaper, som icke finns i remapïnnarna 22, 22A, 228, såsom framgår nedan. -a Den roterande dïmpningsanordningen 600 och den mekaniska fjïderanordningen 390 i remspïnnaren 220 enligt uppfinningen är koaxiellt inrik*sde för att göra ramapïnnaren 220 väsentligen liten och kompakt.

Nïrmare beatïmt innehiller stödanordningen 360 en axel 300, med en yttre Xnds 301, som 3r'utvïndigt gängad och avsedd att atrïcka sig genom en öppning H 302 i fïstkonsolen 370, slsom illustreras i fig. 16, för att fïstas vid denna V med en mutter 303 och en bricka 306, så att axeln 300 hills stationlr genom fistkonsolen 370, såsom framgir senare.

L._ me* ~-~a~-a _¿. 451 212 18 Stödanordningens 360 axel 300 har sin yttre ïnde 305 med rïfflor förbunden med det inre ringorgan 306 1 den roterande dïmpningsanordningen 400, varvid det inre ringorganet 306 har ett flertal åtskilda akovlar 307, som strïcker sig radiellt utåt frin detta, si att deras fria ïndar 308 ïr anbragta nïra invid den inre periferiytan 309 hos ett yttre ringorgan 310 pi vïsentligen sauna sïtt sol det inte ringorganet 158 och det yttre ringorganet 157 1 den roterande dïmp- ningaanordningen 405, som ovan beskrivits, uton att den roterande dïnpningsan- ordningen 400 i renspïnnaren 220 1 det inre ringorganet 306 hills stationär och det yttre ringorganet 310 vrids relativt detta, aison franglr senare.

Det yttre ringorganet 310 1 den roterande dïnpningaanordningen 400 inne- fattar ett akllforeigt organ ned en sluten ïnde, soe bildas av en vïgg 311, och en öppen ïnde 312, vilken ïr avsedd att avtïtas genoa en ïndhuv eller platta 314 på lïapligt sïtt, ai att det yttre ringorganet 310 bildar en kaeeare 315 inuti detta och 1 vilken en dïlpningafluid 316 kan anbringas, sisoflfen hydraulisk olja, fett eller liknande, för att fungera pi sanna sitt son dïapningafluiden 1 den roterande dïapningsanordningen 408, son ovan beskrivits- Det yttre ringorganet 310 har ett flertal åtskilda och inåt riktade skov- lar 317, som har sine inre fria ïndar 318 anbragta nïra invid den yttre peri- feriytan 319 av det inre ringorganet 306 av skïl, son ovan angivits i förbind- else aed dïapningsanordningen 403, varvid skovlarna 317 pi det yttre ringorga- net 310 Kr anbrsgta visentligen halvvigs mellan skovlarna 307 pi det inre ring- organet 306, nïr renspïnnaren 220 ïr i det lïge soe visas sed heldragna linjer 1 fig. 15 och 20 för ett ïndanil, son beskrivs eenare. Ändvïggen 311 av det yttre ringorganet 310 Kr väsentligen platt och cirku- lïr för att sanverka sed det vïsentligen platta och cirkulïra lockorganet 314 och den väsentligen cylindriaka aidovïggsanordningen 320 av det yttre ring- organet 310, för att bilda en vïsentligen cylindriak kåpa 321. Ändvïggen 311 hos kåpan 321 har en central öppning 322, son ir genomgående axeln 300 strïeker aig, varvid ïndvïggen 311 hos kipan 321 har och genom vilken t cylindriskt navparti 323, son är anbragt pi axeln 300, ett i sanna stycke utför för att vridbart fïsta kåpan 321 och silunda det yttre ringorganet 310 vid stöd- anordningen 360.

Nevet 323 och ïnvïggen 311 av den roterande dïnpningsanordningen 400 inne- håller ett,f1erta1 åtskilda radiellt utåt anbragta anslag 324, son ïr avsedda att vardera upptas i en samverkande urtagaanordning 325 i en are 326 av ren- ingreppaanordningen 380, för att ned rïfflor fïata det yttre ringorganet 310, så att armen 326 och det yttre ringorganet 310 kommer att vridaa tillsaaeans pi axeln 300 i stödanordningen 360 sison framgår nedan. .for »W ...a- , _ Tru;- 451 212 19 För att avtïta kannaren 315 i kåpan 321 vid öppningen 322 i öndvöggen 311 i kåpan 321 hålla en fjädrande 0-ringatïtning 327 under tryck nellan sidan 328 i det inre ringorganet 306 och den invïndiga ytan 329 av Indvïggen 311, enedan ïndvïggen 3ll och änden 330 av ernen 326 ïr sandvichartat anbragt nellan sidan 328 av det inre ringorganet 306 genon en fjïderklïnna 331, son ïr upptagen i att ringfornigt spår 332 i ïnden 305 av axeln 300 och den öppna ïnden 333 av en skålfornig kåpa 334, son ör fïst vid axeln 300.

Den skålforniga kåpan 334 har en sluten önde, son bildas av en vïgg 335 och sidovïggsanordningan 336, son har vöaentligen sanna så att kåpan 321 och kåpan 334 ör anbragta en vïsentligen cylindrisk dianeter son kåpans 321 dianeter, inriktade vïsentligen koaxiellt ned varandra, för att göra rensplnnaren 220 liten och konpakt, såson frangår av ritningarna- Den slutna ïndvïggen 335 av kåpan 334 har en central öppning 337, son ïr genongående och genon vilken axelns 300 ïnde 301 sträcker sig. Efter det att kåpan 334 Ir påskjuten på axelns 300 ände 301, så att den invïndiga ytan 338 på ïndvïggen 335 anligger not en sida 339 i det utvidgade, cylindriska partiet 340. av axeln 300, är ïndvöggen 335 föst vid axeln 300 på lïnpligt sitt, såsen genon punktsvetaning av ïndvïggen 335 vid sidan 339 av axelns 300 utvidgning 340. I alla höndelser frangår det att kåpan 334 8: fïst vid axeln 300 för att vara atationlr i förhållande till denna. Ändvïggen 335 av kåpan 334 ïr försedd ned ett utåt riktat organ 341, son ör krökt bort från denna, för att atrïcka sig in i en öppning 342 i föstkonaolen 370, för att hindra rotation av kåpan 334 och sålunda av axeln 300, nïr axeln 300 Xr fïst vid konsolen 370 genon uttern 303, såson visas i fig- 16. Stöden- en 220 ör avsedd att fixeras från rotation på föst- ordningen 360 i renspïnnar 220 och 220, konsolen 370 på väsentligen sanna sött son renspïnnarna 22, 22A, son beskrivits ovan.

Den mekaniska fjïderanordningen 390 i renspönnaren 220 enligt uppfinningen innefattar en spiraltorsionsfjïder 343, son har en inre önde 344 och en yttre ände 345. Fjïdern 343 ir lindad, såson visas i fig. 21, och har sin inre ïnde 344 bockad för att strïcka sig radiellt inåt och upptas i en lïngsriktad slits 346, son ïr utformad i det utvidgade cylindriska partiets 340 av axeln 300, för att funktionellt sannanbinda den inre inden 344 av fjïdern 343 ned stödanord- ningen 360.

Den yttre inden 345 av fjïdern 343 Ir funktionellt förbunden ned renin- ingen 380 genon att den Ir bookad för att lindas kring en eylindrisk greppsanordn vilken pinne pinne 347, son uppbïrs av arnen 326 i reningreppaanordningen 380, 347 har ett reducerat parti 348, son ör flat på lïnpligt sitt i en öppning 349, vilken passerar genom arnen 326, aåson visas. .ww- :ÅM-tig* =“ ja? x » 451 212 30 nden 345 av fjädern 343 är funktionellt förbunden med renin- Den yttre 3 greppsanordningen 38D genom att den ïr bockad för att lindas kring en cylindrisk pinne 347, som uppbïrs av armen 326 i remingreppsanordningen 38D, vilken pinne 347 har ett reducerat parti 348, som ïr fïst på lïmpligt sïtt i en öppning 349, vilken passerar genom armen 326, såsom visas.

Den yttre änden 345 av torsionsfjïdern 343 strïeker sig ut 350, som ïr utformad i den cylindriska sidovïggen 336 av kipan 334, vilken bil- dar motstïllda stoppytor 351 och 352 på kåpan 334.

Emedan inden 345 av fjïdern 343 strïcker sig ut genom slitsen 350 i kåpan 334, skulle rotation av armen 326 i remingreppaanordningen 380 i moturs rikt- i fig. 15, föra inden 345 av genom en slits ning relativt den atationïra klpan 334, såsom visas fjïdern 343 i moturs riktning, till dess denna anligger mot stoppet 352, såsom streckade linjer 353 i tig. lä. omvïnt gillar att om rsmin- D skulle rotera i medurs riktning i fig. 15, armen 326 skul- till dess inden 345 skulle sli an mot ytan 351 t framgår sålunda illustreras med grappsanordningen 38 le föra inden 345 av fjldern 343, i kipsn 334, såsom visas med streckade linjer 354 i fig. 15. De att rotstionsrörelse av armen 326 och sålunda av remingreppssnordningen 38D be- grïnsas av stoppytorna 351 och 352 pi kåpan 334 i stödanordningen 36D. Sidan 326 och sålunda av remingreppsanordningen 38D ir rotationsrörelse av armen den nödvändiga spïnningsrörelsen på emellertid tillrïcklig för att istadkomms remmen 2lD och kommer att kompensera alla oscillstioner av denna såsom framgår nedan. Vidare gïller att sidan rörelse av remingreppsanordningen 380 som visas i fig. 15 medges av avståndet mellan skovlarna 307 och 317.

Remingreppsanordningen 380 innehållet en konventionell remskiva 355, som lr vridbart fïst på ïnden 356 av armen 326 pi lämpligt sïtt, såsom att vara vridbart anbragt pi en ïnde 357 av en axel 358, vars andra ïnde 359 ïr fïet pi lämpligt sïtt i en öppning 360 i inden 356 av armen 326, och remskivan 355 hills på axeln 358 mellan en utvidgning 361 på denna och en fjïderklïmma 362, som är snbragt i ett ringformigt spår 363 i inden 357 av axeln 358, sisom visas på rit- ningen. Remskivan 355 kan i och för sig kïnt sätt.

Medan olika delar av remspïnnarsn 22D, valfria, lïmpliga material, kan dessa utom den tïtand silunda ingripa mot remen 2lD och vridas av denna pi som ovan beskrivits, kan utformas av e 0-ringen 327 utformas av metall, om si önskas.

I varje fall framg 22D enligt uppfinningen genom att sïttet enligt uppfinningen für att arbeta'pi ett sïtt, som kommer att beskrivas nedan. år det att det ïr relativt enkelt att göra remapïnnaren av de delar som tidigare beskrivits, aa.

Li Aiåefifiäiäàet f. _ upp... 12.30.... n; . » _, V _ _ 1.., _, 451 212 21 Stödanordningen 360 1 remapönnaren 220 ör monterad vid föstkonsolen 370 pi motorn 200 på aidsnt sött att det normala löget av remingreppssnordningen 380 ingriper med remen 210 under kraften av fjïderanordningen 390, eisom illustre- ras 1 tig. 13 och 14, och ör sidan att armen 326 ïr anbragt 1 det mellanlöge som visas med heldragna linjer 1 fig. 15, si att torsionsfjödern 343 tenderar att tvinga remskivan 355 1 medurs riktning mot remmen 210, varvid justeringen av remingreppsanordningen 380 under monteringen av stödanordningen 360 underlättas av den på lömpligt sött utformade öppningen 364, som strïcker sig genom armen 326, för ett uppta ett löapligt verktyg för att vrida armen 326 under övervinn- snde av kraften hos torsionsfjödern 343.

I alla arbetslögen för armen 326 1 reaingreppsanordnigen 380, såsom visas med heldragna och streckade linjer 353 och 354 1 fig. 15 pl ritningarns, har torsionsfjödern 343 en kraft, som tenderar att förflytta remingreppesnordningen 380 1 medurs riktning utöver löget 354, för att alltid åstadkomma en spönnings- kraft på remen 210.

Under antagande av att remingreppeanordnigen 380 är 1 med heldrsgns linjer 1 fig. 15 mot remmen 210 och en normal oscillering av remmen 210 under motorns 200 drift av sköl, soa angivits, bringas remingrepps- snordningen 380 att förflyttas yyterligsre inåt mot remmen 210 1 medurs riktning 1 fig. 15 och åstadkommer sllunda en sådan medurs rörelse av armen 326 att det yttre ringorganet 310 1 den roterande dömpningsanordningen 400 drivs 1 aedurs 307 och 317 på fluiden det löge som visas riktning 1 fig- 20, så att dörigenom verkan av skovlarna 316 1 kammaren 315 1 den roterande dömpnigssnordningen 400 tenderar att fördröja en sådan rotationsrörelse av det yttre ringorganet 310 relativt det stationïra inre ringorganet 306 av skïl, som ovan beskrivits 1 förbindelse med den roter- ande dömpsren 400, för att dömpa rörelsen av remingreppsanordningen 380 mot remmen 210- Om remmens 210 svïngning skulle bringa remingreppsanordningen 380 att förflyttas 1 moturs riktning bort från remmen 210, skulle omvönt en sidan armen 326 bringa det yttre ringorganet 310 1 den roterande dömpnings- 20 så att dörigenom rörelse av anordningen 400 att förflyttas 1 moturs riktning i fig. fluiden 316 1 kammaren 315 tenderar att fördröja en sådan rörelse hos det yttre ringorgsnet 310 1 öndamil att dömpa sidan svöngning av remmen 210 av sköl som ovan angetts. 0et framgår därför att remapïnnaren 220 fungerar på vïsentligen aamma sitt som rsmspönnsrna 22, 22A, 228 och 226, som ovan beskrivits, genom att istad- komma fluiddömpning av rörelsen av remingreppsanordningen 380 relativt stödan- för att tsndera att förhindra tidig förslitning av den mekaniska ordningen 360, som ör funktionellt förbunden med stödanordningen 360 och fjöderanordningen 390, remingrsppssnordningen 380 sv sköl, som ovan angivits- ~ V af? * 451 212 22 r att remapïnnaran 220 fungerar pa vïaentligen aamaa alt: Det framgår dïrfß ta, genom att letad- ZZA, 220 och 220, som ovan beakrivi av reningreppaanordningen 380 relativt atödan- dig förslitning av den mekaniska d etödanordningen 360 och aom renapïnnarna 22, I. komma fluiddïmpning av rörelsen n 360, för att tendera att förhindra ti som Ir funktionell: förbunden me som ovan angivits. uppfinning icke blott iata desaa utan ïven att uppfinningen eller liknande sant aïtt ordninge fjïderanordningen 390, reningreppaanordningen 380 av skäl, fii Det framgår därför att föreliggande aïtt att framstïlla dkommer för- bïttrade remapïnnare och aatadkommer förbïttrade delar för aidana renspïnnare att framställa sådana förbïttrade delar. tfäringaforaer och sätt enligt uppfinnin gen har illuatrarata och be- Hedan u skrivits, bör det framhallaa att andra former och metodateg kan utnyttjaa och fortfarande falla inom omridet'för efterföljande patentkrav. ß i ”Lt Ä fï __

Claims (4)

_\¿.,.,.._4,, ,_,“-...>.¿.....~. 451 212 Patentkrav.

1. Remspännare för en kraftöverföringsrem, som är avsedd att drivas i en ändlös bana, vilken remspännare innefattar en stödanordning för att fästas rela- tivt remmen. en remingreppsanordning som uppbärs av stödanordningen och är rör- lig relativt denna, en mekanisk fjäderanordning, som är funktionellt förbunden med stödanordningen och remingreppsanordningen, för att tvinga remingreppsanord- ningen relativt stödanordningen och mot remmen med en kraft för att spänna rem- men, samt en fluiddämpningsanordning, som är funktionellt förbunden ed stödan- ordningen och remingreppsanordningen, för att däpa rörelsen av remingreppsan- ordningen relativt stödanordnigen i åtminstone en av dess rörelseriktningar, k ä n n e t e c_k n a d av att fluiddämpningsanordningen (40B,400,40E) innefat- tande en roterande dämpningsanordning med ett yttre ringorgan (157,310,410) och ett inre ringorgan (168,306,406), som är anbragt i det yttre ringorganet, vilka organ är avsedda för relativ rotationsrörelse sinsemellan. varvid ett av organen är funktionellt förbundet med stödanordningen (35B,360,36E) och det andra av organen är funktionellt förbundet med remingreppsanordningen (37ß,380,38E).

2. Remspännare enligt krav 1, k 8 n n e t e c k n a d av att den roterande dampningsanordningen (400) och fjäderanordningen är koaxiellt anordnade.

3. Remspönnare enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att fjäderanordningen (390) innefattar en spiraltorsionsfjäder (343). som har en inre ände (344) och en yttre ände (34Q), varvid den inre änden (344) av fjädern (343) är funktionellt förbunden med det inre ringorganet (306) i den roterande dämpningsanordningen (400) och den yttre änden (345) av fjäern (343) är funk- tionellt förbunden med det yttre ringorganet (310) i den roterande dämpningsan- ordningen (400).

4. Remspännare enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att remingrepps- anordnigen (380) innefattar en arm (326), som har motställda ändar (330,356). varvid en av de motställda ändarna av aren (326) är förbunden med det andra av organen i den roterande dämpningsanordningen (400), för att rotera med denna. tar en roterande dämpningsanordning med -i-