SE445100B - Sett att framstella biorienterad sammansatt ihalig kropp av polyester - Google Patents

Description

7901198-7 ß) komplicerade formen hos behållaren som skall beläggas.

Beläggning genom doppning eller finfördelning på ämnessta- diet har redan föreslagits för olika substrat såsom polyvinylklorid, polyolefiner, polykarbonater och polyamider med användning av en latex av polyvinylidenklorid (belgiska patentet 803 139). Belägg- ningen som âstadkommes på förformningsstadiet, dvs på ämnet, bör emellertid vara tillräckligt tjock eftersom under loppet av den ef- terföljande gjutningen-blåsningen beläggningens tjocklek minskas med tiden liksom även väggarnas tjocklek. Användning av polyvinyliden- klorid innebär i praktiken applicering av flera successiva skikt med mellanliggande torkning av varje skikt, ty ifall man använder ett tjockt beläggningsskikt utgör den ytliga filmen ett hinder för tork- ningen av tjocka skikt och kan leda till en delaminering.

Polyvinylalkohol är ett bättre barriärmaterial för gaser och aromämnen än polyvinylidenklorid. Beläggningar av polyvinylalko- hol uppvisar emellertid olika olägenheter i närvaro av fukt, ibland vilka kan nämnas en väsentlig minskning av ogenomsläpplighetsgraden, risker för nedsmutsning, utseende åldrande och på ett allmänt sätt en försämring av de mekaniska egenskaperna. Det har följaktligen vi- sat sig mycket lämpligt att skydda polyvinylalkoholskiktet, efter torkning, med en andra beläggning av en okänslig och vattenogenom- släpplig polymer, exempelvis i form av en latex. Denna teknik kan möjliggöra erhållande av behållare, vilka uppvisar en starkt minskad permeabilitet för gaser även i fuktig atmosfär. I praktiken begrän- sas emellertid denna teknik av det faktum att den nödvändiggör en extra operation och således är dyrbar och genom svårigheten med styrning av torkningen eftersom latexens vatten på nytt fuktar det underliggande polyvinylalkoholskiktet, om torkningen är tidsutsträckt medan en snabb torkning kan åstadkomma en sprickbildning hos ytan.

Föreliggande uppfinning har till syfte att undvika nämnda olägenheter och åstadkomma ett ogenomsläpplighetsförfarande som är ekonomiskt, enkelt och effektivt, enligt vilket det inte alltid är nödvändigt att åstadkomma en beläggning i form av flera skikt och vilket förfarande möjliggöra erhållande av ihåliga kroppar, vilka uppvisar en tillfredsställande ogenomsläpplighet för gaser och arom- ämnen även i fuktig atmosfär, allt under det att önskade transparens- och glansegenskaper bibehålles.

Eranställningsförfiææuræt för ihålnfizknqgmr enligtxqgfiinnimmunsom 3 7901198-7 omfattar tillverkning av ett ämne, överföring av ämnet till en form, biaxiell dragning-blåsning under biorienteringsbetingelser, efter- följd av kylning och formurtagning av den erhållna ihåliga kroppen, kännetecknas av att åtminstone en av förformens (ämnets) väggar är klädd med en beläggning medelst en vattenhaltig komposition av åt- minstone tvà inkompatibla polymerer, av vilka den ena är polyvinyl- alkohol, löst i vatten, och utgör en kontinuerlig fas, och den andra eller de andra utgöres av en latex av polymer (polymerer), som är vattenokänslig resp. -okänsliga, och väljes från en grupp bestående av latexar på basis av styren-butadien, styren-akrylater, alkyl- eller arylestrar av cnät- tade karbonsyror, omättade nitriler, vinylhalogenider och vinylacetat, varvid viktförhållandet nellan torrvikten hos polyvinylalkoholen och polyneren hos la- texen uppgår till nellan 0,4 och 3 och beklädnaden torkas före biorienterad drag- ning-blâsning.

Vi har på ett överraskande sätt funnit att det är möjligt att erhålla ihåliga kroppar, som uppvisar tillfredsställande ogenom- släpplighet för gaser även i fuktig atmosfär (60-80 %) och uppvisar goda optiska egenskaper, om man före den biaxiella dragningen-blås- ningen har klätt ämnet med hjälp av två inkompatibla polymerer eller polymerer från två grupper av inkompatibla polymerer, under förutbe- stämda proportioner. Efter torkning utsättes beläggningsskiktet för dragning under uppblåsning och kylning på samma gång som detta sker med polyestern, till vilken skiktet adherar. Den slutliga beläggning- en uppvisar en bifasisk struktur, där polymeren (eller polymererna) hos latexen representerar en kontinuerlig fas och polyvinylalkohol en diskontinuerlig, skivformig (fjällig) fas, varvid de två faserna likaledes är biorienterade och varvid en fasomvandling alltså har skett under loppet av framställningen.

Enligt föreliggande uppfinning avses med förform såväl be- gränsade sådana förformer som rör, ämnen och glasblåsningsämnen.

Förformen (ämnet) kan erhållas på varje känt sätt t.ex. medelst insprutning, insprutning-blåsning, strängsprutning,sträng- sprutning-blåsning, formpressning, överföringsformning (s k trans- fer-formning). Beläggningen kan åstadkommas antingen på den be- gränsade förformen (tillsluten ände och gjutformad hals) eller 7901198-7 Ä såsom vid strängsprutning, på röret, i vilket fall beläggningen kan åstadkommas samtidigt med strängsprutningen av röret, eller slutligen på ämnena såsom rörstutsar.

Beträffande polyvinylalkohol väljer man företrädesvis produkter som erhålles utgående från polyvinylestrar, innehål- lande åtminstone 90 % och företrädesvis mer än 97 % polyvinyl- alkoholdelar. Såsom polyvinylestrar kan speciellt nämnas poly- vinylacetater och deras sampolymerer, rika på acetat, såsom vi- nylacetat-etylen-sampolymerer, innehållande mindre än 10 % ety- lenenheter. Sådana produkter är kommersiellt tillgängliga. Poly- vínylalkoholer, som uppvisar åtminstone 90 % -CHZOH-enheter, kan användas men de uppvisar lägre ogenomsläpplighet för gaser och är mera fuktkänsliga. Molekymíkterna väljes som en funktion av beläggningens tjocklek vilken man önskar erhålla och som en funk- tion av befintlig fukthalt under användningen. Den teknísk-ekono- miska verkningen är gynnsam för produkter med låg molekylvikt me- dan maximal skyddsverkan mot vatten erhålles med produkter med hög molekylvikt. För exempelvis tillverkning av flaskor utgående från en förform som är överdragen med ett enda skikt, är det tillrådligt att använda en polyvinylalkohol med viskositet lägre än 20 cp (viskositet hos en Ä %-ig lösning i vatten) och speciellt mellan 2 och 20 cp och ett värde för estern av mellan 2 och 150, företrädesvis lägre än 20. Polyvinylalkoholen används vanligtvis i form av en 5-25 vikt-%-ig vattenlösning.

Som polymerlatex (homo- eller sampolymerer) som har låg känslighet för och är ogenomtränglig för vatten kan nämnas latexar på basis av styren-butadien eller styren-alkylakrylat med hög halt av styren, omfattande företrädesvis mer än 60 % styrenenheter, vi- dare latexar på basis av alkylestrar eller arylestrar av omättade karboxylsyror såsom akrylater och metakrylater, vidare latex på basis av omättade nitriler såsom akrylnitril och metakrylnitril, vidare latexar på basis av vinylhalogenider såsom vinylklorid, vinylbromid och vinylidenklorid samt latexar på basis av vinyl- acetat. Blandningar av de olika latexarna kan användas. Termen "latex" är väl känd för fackmannen och betecknar en polymerdis- persion i en kontinuerlig fas som i huvudsak utgöres av vatten. Även om polymerpartiklarna kan uppvisa varje lämplig storlek har de vanligtvis en storlek av mellan 0,05 och 5 u.

Procenthalten torrt material i latexen uppgår i praktiken till 7901198-7 ca M0-60 vikt-%. Latexar av polyvinylidenklorid och sampolymerer, rika på vinylidenklorid, omfattande mer än 80 % vinylidenklorid- enheter, är föredragna på grund av sin goda dragbarhet under be- tingelserna med biorientering för polyestern. De bidrar dessutom till ogenomtränglighet för gas, uppvisar mod klippförmåga och för- delaktigt utseende.

Förhållandet mellan polyvinylalkohol och latexpolymer, räknat på torrbasis, väljes beroende av vid varje tillfälle före- liggande typ av blandningsbeståndsdelar som en funktion av skydds- graden mot vatten, ogenomsläpplighetsgraden, utseendet, önskad klippförmåga liksom önskad ytvikt hos beläggningen. Förhållandet uppgår icke desto mindre till mellan 0,N och 3. Föredragna för- hållanden ligger mellan 0,7 och l,H och särskilt mellan 0,9 och 1,2.

Blandningen av de två beståndsdelarna kan tillverkas utan svårigheter under en försiktig omrörning utgående från vat- tenlösningen av polyvinylalkohol, som framställts på förhand el- ler utgående från latexen eller latexarna, vid behov i närvaro av en mindre mängd antiskummedel eller ytaktivt medel.

Beläggningen av röret eller förformen kan genomföras medelst varje känt medel t ex med doppningsbeläggning, raklings- beläggning eller medelst luftvåg, vidare medelst förstoftnings- beläggning, begjutning etc. I syfte att underlätta gjutningen och vidhäftningen kan man genomföra en preliminär ytbehandling, exempelvis korona urladdníng, blästring eller avsättning av en s k förankrings-primer.

De på förformen eller ämnet applicerade beläggnings- kompositionerna kan förutom huvudbeståndsdelarna omfatta emul- germedel, mjukningsmedel, antioxidanter, antisatiska medel, bak- tericider, fungicider, smörjmedel, fyllmedel, färgmedel, pigment och förnätningsmedel. Även om detär möjligt att genom lämpligt val av propor- tioner och blandningsbeståndsdelarnas natur genomföra belägg- ningen med ett enda skikt för åstadkommande av ihåliga kroppar med tillräcklig ogenomsläppbarhet för gaser och aromämnen, även i närvaro av mycket fuktig atmosfär, är det givetvis möjligt och kan i vissa fall vara fördelaktigt och önskvärt att företa flera successiv: beläggningar med samma komposition eller med olika kompositioner, det vill säga kompositioner som skiljer sig från 79c1¶9e-7 6 varandra antingen genom halten av eller genom naturen hos eller genom proportionerna mellan de olika beståndsdelarna.

Den applicerade mängden beläggningskomposition kan väl- jas som en funktion av eller med beaktande av den förtunning som alstras under loppet av den biaxiella dragningen-blåsningen av förformen. Vikten av beläggningen på ämnet eller förformen upp- går vanligen till mellan lö och 100 g/m2 (räknat på torrvikt).

Optimeringen av beläggningens egenskaper är beroende icke endast av naturen hos och proportionerna för blandningen utan även av torkningsbetingelserna, nämligen temperaturen och varaktigneten för torkningsförloppet. Vi har överraskande fun- nit att om man belägger förformen (ämnet) av polyester medelst en vattenhaltig komposition såsom ovan beskrivits erhåller man vid slutet av torkningen en fasomvandling som, efter biaxiell dragning, vid betingelserna för biorientering leder till en bi- fasisk struktur hos beklädnaden på det slutliga föremålet där polyvinylalkoholen föreligger i form av en fin skivformig disper- sion, instängd i en matris av polymer, som är ogenomtränglig för vatten. Bifogade fig 1 visar ett mikrofotografi av en genomskär- ning av beläggningen. Denna speciella struktur leder till en slutlig ihålig kropp, som uppvisar en stark och framträdande ogenomtränglighet för gas, även i mycket fuktig atmosfär, liksom utmärkta mekaniska och optiska egenskaper. Valet av latex eller latexar och av polyvinylalkoholer både då det gäller deras natur, deras koncentration i torrt tillstånd och deras respektive propor- tioner liksom torkningsbetingelserna och de använda dragnings- betingelserna utöver en inverkan som är bestämmande på fasomvand- lingsprocessen, bildningen av lämplig bifasisk struktur och följd- aktligen på beläggningens egenskaper, dess utseende (transparens och glans), dess vidhäftning till substratet, dess repningsbestän- dighet, genomsläpplighet för gas och ångor liksom på bevarandet av dessa egenskaper under betydande variationer i omgivande fukt- halt.

Vid början av torkningen och så länge som möjligt efter densamma är det oundgängligt att ha ett bifasiskt system, där den kontinuerliga fasen utgöres av vattensubstans (eventuellt innehållande hydrolyserbara hjälpmedel i ringa proportioner) och polyvinylalkohol, varvid den dispersa fasen i huvudsak är samman- satt av partiklar av polymererna från latexen. Dessa bör i själva 7901198-7 verket koalescera och omkastningen av faserna bör ske så sent som möjligt, framför allt om latexens polymer är mycket ogenom- tränglig för vatten.

Såsom torkmedel kan man använda varmlufttemperaturer el- ler infraröd bestrålning med vald våglängd. Beroende av komposi- tionerna kan dragningen av beklädnaden och bildningen av biorien- terade polyvinylalkohollameller underlättas genom att man utför endast en delvis torkning, exempelvis till en fukthalt av mellan 0,5 och 5 %, varvid elimineringen av resterande vatten utföres efter blåsning av det ihåliga alstret. Denna eftertorkning kan exempelvis utföras genom att placera den ihåliga kroppens vägg mot väggen hos en varm form eller genom att blåsa en varm gas mot den ihåliga kroppens vägg, vilken uppbär beläggningen, el- ler slutligen genom bestrålning av beläggningen med infraröd strålning med lämplig våglängd.

Den erhållna förformen, som direkt belägges eller er- hålles utgående från ett rör eller ett ämne som på förhand be- lagts, överföres slutligen på vanligt sätt till en biorienterad ihålig kropp under vanliga tryck- och temperaturbetingelser, dvs inom ett område mellan glasövergångstemperaturen och kristallisa- tionstemperaturen för polyestern, alltså mellan 85 och 13000.

Efter bildningen av den ihåliga kroppen, eventuellt följd av en eftertorkníng av beläggningen, kan man enligt en utförings- form av uppfinningen underkasta beläggningen en termisk efterbe- handling under några sekunder\ád en temperatur av mellan 80 och 20000. Denna efterbehandling kan utföras i två steg, till en bör- jan vid en temperatur av mellan 150 och 20000 och därefter vid en temperatur som är gynnsam för kristallisationen av latexpolymeren.

Det är givetvis möjligt, utan att man överskrider upp- finningens ram, att förstärka den erhållna beläggningens skydd mot vatten medelst en andra beläggning med för vatten ogenomträng- lig polymer, vilken beläggning appliceras på förformen eller på det slutliga föremålet. Denna nya beläggning kan avsättas medelst varje känd teknik, t ex beläggning medelst en latex eller medelst en smälåpolymer, genom samstrångsprutning-skiktning eller omhölj- ning medelst en smälïpolymer. Det är även möjligt att på det ihå- liga föremålet applicera en mantel av sträckbar eller sammandrag- bar polymer, varvid framställningen kan ske på buteljeringsbandet, före eller efter fyllningen. I 7901198-1 8 Manteln kan även utföras genom transversell skärning av ett hölje, som erhålles antingen genom strängsprutning-blåsning (som oftast höljen av polyeten med låg densitet, polypropen, eten- vinylacetat, jonomerharts, akrylnitrilsampolymer) eller utgående från en plan film som upprullats och sammansvetsas eller limmas (då det gäller PVC och polyvinylidenklorid). Manteln kan givet- vis innehålla olika hjälpmedel, speciellt färgämnen och UV-absor- batorer och den kan vara transparent eller opak, och eventuellt vara försedd med tryck. Det är inte nödvändigt att manteln täcker hela flaskans eller behållarens yta. Allt efter omständigheterna kan endast den raka cylindriska delen skyddas men däremot inte bottnen och halsen.

De i enlighet med sättet enligt uppfinningen erhållna ihåliga kropparna uppvisar och bevarar en mycket god ogenomträng- lighet för gaser och aromämnen i närvaro av hög halt av fukt. De uppvisar utmärkt glans, god nötníngsbeständighet och är, i från- varo av ifylld substans, mycket transparenta. De kan med fördel användas för emballering av vätskor under tryck, starkt luktande produkter m m .

Följande exempel belyser uppfinningen utan att dock där- med begränsa densamma.

Exempel 1 Ett etylenglykolpolytereftalat med en gränsviskositet av 0,8 dl/g formsprutades till en förform (ämne) med en längd av 160 mm, ytterdiameter 2H,8 mm och väggtjocklek 3,2 mm.

Man framställde en beläggningskomposition, innehållande x delar av en vattenhaltig lösning av 19 vikt-% polyvinylalkohol (varubeteckning Rhodoviol Ä-20 från Rhone-Poulenc) och y delar av en latex av en sampolymer av vinylidenklorid med 50 % torr- substans (varubeteckning Ixan WA 91-C från Société Solvay).

Förformen behandlades utvändigt medelst koronareffekt och nedsänktes därefter i en behållare, innehållande ovan om- nämnda komposition. Neddoppningsdjupet var lÄ0 3 2 mm och neddopp- ningstiden 5 sekunder.

Badets temperatur hölls vid 35°C.

Förformen fick sedan avrinna och torkades medelst infraröd/bestrålning (medelvâglängd 2 u) i varmluft under 3 mi- nuter, varvid beläggningens temperatur steg från 35 till l25°C.

.I 9 7901198-7 Den belagda förformen formades till en biaxiellt orien- terad flaska med volym 1,5 1, efter värmning till 10500, genom dragning och samtidig blåsning i en form, vars väggar hölls vid uo°c.

Förhållandet x/y hos beläggníngskompositionen fick va- riera och man uppmätta på den raka cylindríska delen av flaskan beläggningens tjocklek och genomsläpplighet för syre i gasen vid 0 % och H5 % relativ fukthalt.

Mätningarna av syregenomsläpplighet utfördes medelst masspektrometri under följande betingelser: den belagda sidan av provet befann sig i kontakt med torr eller fuktig gas och den andra sidan under vakuum förenades med masspektrometern, som uppmätte gasmängden som genomträngde provet.

Resultaten uttrycktes medelst följande formel: cmš - cm l2 cm27- S - cmHg X 10 Tabell l x/y 68/32 72,5/27,5 76/Qü jämförelse- prov Beläggningens tjocklek i mikron 3,9 3,9 3,5 - P (02) vid uo°c och 0 % H.R. under 5 bar 1,2 1,25 1 6,5 P (02) vid HOOC och H5 % H.R. under 3 bar 1,3 1,2 1,2 5,8 För erhållande av samma tjocklek hos beläggningen utgåen- de från en latex av samma sampolymer av vinylidenkloríd var det nödvändigt att utföra fyra successiva beläggníngar.

I de med beläggningen försedda flaskorna kunde man under 8 månader utan förändring av smaken förvara en fruktdryck vid en omgivande temperatur av 15-3000 och 50-75 % relativ fukthalt jäm- fört med 2 l/2 månad för jämförelseflaskan. Nötningsbeständighe- ten var utmärkt.

Exemgel 2 Man upprepade exempel 1 med den skillnaden att förfcrmen belades med två successiva skikt och man varierade torrviktsförhål- 7901198-7 10 landena mellan polyvinylalkohol (PVA) och polymer hos latexen (CV2).

Polyvinylalkohol: varubeteckning Rhodoviol U-20 Latex av sampolymer av vinylidenklorid: varubenämning Ixan WA 55.

Resultaten från provning av genomsläppligheten för syre återges i nedanstående tabell 2.

Tabell 2 _ Pvn/cvz Tjocklek P (og) vid 4o°c P (02) vid uo°c 1 Sklkt 2 Sklkt 1 m1kT°“ o z H.R. under us % H.R. under __* 5 bar 5 bar 1,6 l ”~ó,8“Ml k h,3 ii "ll "1,2i'iii“ " ' 1' l,2 1,2 2,9 0,35 O,H6 0,8 0,8 3 2,H 2 1,6 1,6 2,8 0,32 0,8 Exempel 3 Vid utloppet från en polykondensationsreaktionsbehållare utförde man strängsprutning av ett polyesterrör med 2H,8 mm ytter- diameter och 2 mm tjocklek. Polyestern var en homopolymer av ety- lenglykoltereftalat med en gränsviskosítet, uppmätt i orto-klor- fenol, av 0,82 dl/g. Medelst en kugghjulspump, vars topptryck uppgick till 500 bar, transporterade man den smälta polymeren genom en statisk blandare med 10 st Ä tums element (varubeteck- ning Ross), försedd med ett dubbelt cirkulationshölje för varm- ,,bärande vätska, reglerad till en temperatur av ZHOOC, och där- efter genom en sammansättning av pressmunstycken med 30/H0 mm diameter. Vid utloppet från munstycket fick extrudatet passera en formníngsanordning av typen Kaufman, kyld medelst vatten, och därefter, efter vattenavrinníng, ovanför en behållare, innehål- lande en komposition bestående av 78 víktdelar av en vattenlös- ning av 18 vikt-% polyvínylalkohol (Rhodoviol 4-20) och 22 vikt- delar latex av polyvinylacetat (Rhodopas A 010). Badets tempera- tur hölls vid 5006 och lcompositionen påfylldes ständigt och skickades medelst en pump till röret medelst två grupper om 6 munstycken, anordnade ringformigt runt röret med ett inbördes avstånd av 20 cm. Efter avrinníng fick röret passera en förav- skrapningsanordning av metall vars innerdiameter ökade suóces- 7901198-7 ll sivt till en diameter av 26 mm, varefter röret fick passera två cirkelformiga luftslussar, centrerade på rörets axel, vil- ka avgav ljum luft respektive luft med ÄOOC under 15 bar tryck och 6000 under 0,3 bar tryck. Röret fick därefter passera genom en ugn med strålningsfält med 1 m längd, som gjorde det möjligt att progressivt öka temperaturen från 60 till 10500, och därefter fick röret passera en dragningsanordning och skärningsanordning, där det kapades till längder av 180 mm.

Beläggningens tjocklek var 26 mikron.

Rörstutsarna användes till att framställa förprodukter (ämnen), vilka sedan utsattes för biaxiell dragning-blåsning i en maskin av typen Corpoplast BAE 3 vid 10500 för framställning av flaskor med 1,5 l volym, vilkas genomsläpplighet för torrt sy- re vid UOOC var l,U-10-12 cmš-cm/cme-s-cm Hg.

Claims (10)

79Û1i98-7 12 Patentkrav

1. Sätt att framställa biorienterade sammansatta ihåliga krop- par av polyester. varvid man först framställer en förform (ett ämne) och överför denna förform till en form. varefter man genomför en biaxiell dragning-blâsning under biorienterings- betingelser. efterföljd av kylning och formurtagning av den ihåliga kroppen. k ä n n e t e c k n a t av att åtminstone en av väggarna hos förformen bekläds medelst beläggning med användning av en vattenhaltig komposition. bestående av åt- minstone två inkompatibla polymerer. av vilka den ena är en polyvinylalkohol i vattenlösning och bildar en kontinuerlig fas. och den andra eller de andra är en latex av polymer med ringa känslighet för vatten, vilken bildar en dispergerad fas och väljes från en grupp bestående av latexar på basis av styren-butadien. styren-akrylater. alkyl- eller arylestrar av omâttade karbonsyror. omättade nitriler. vinylhalogenider och vinylacetat; varvid viktförhållandet. räknat på torrvikt, mellan polyvinylalkohol och polymer hos latexen uppgår till mellan 0.4 och 3. och att beläggningen sedan torkas före biaxiell dragning-blåsning i syfte att erhålla en fasomvand- ling. varvid polyvinylalkoholen blir dispergerad fas.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att poly- vinylalkoholen har en viskositet av mindre än 20 cp i 4 2-ig vattenlösning och att värdet för estern uppgår till mellan 2 och 150.

3. Sätt enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av att poly- merlatexen med ringa känslighet för vatten är en latex av en sampolymer av vinylidenklorid.

4. Sätt enligt något av kraven 1 - 3. k ä n n e t e c k - n a t av att man sätter ett förnätningsmedel till belägg- ningskompositionen;

5. S. Sätt enligt något av kraven 1 - 4. k ä n n e t e c k - n a t av att belâggningskompositionen utgöres av en vatten- . 79Û1198'7 is . haltig lösning av polyvinylalkohol med en torrhalt av mellan 5 och 25 vikt-2 och åtminstone en polymerlatex med ringa käns- lighet för vatten. vars torrhalt uppgår till mellan 40 och 60 t. varvid förhållandet mellan polyvinylalkohol och polymer hos latexen uppgår till mellan 0.4 och 3.

6. Sätt enligt något av kraven l - 5, k ä n n e t e c k - n a t av att vikten hos den torra beläggningen på förâmnet uppgår till mellan 10 och 100 g/nz.

7. Sätt enligt något av kraven l - 6. k ä n n e t e c k - n a t av att man applicerar flera beläggningsskikt på för- ämnet.

8. Sätt enligt något av kraven l - 6. k ä n n e t e c k - n a t av att en torkning av beläggningsskiktet eller -skikten utföres till en restfukthalt av mellan 0.5 och 5 t och att lan utför en eftertorkning efter blåsningen av den ihåliga kroppen.

9. Sätt enligt krav 8. k ä n n e t e c k n a t av att man efter biaxiell dragning-blåsning av den ihåliga kroppen och eventuellt eftertorkning av beläggningen utför en termisk behandling av beläggníngen vid en temperatur av mellan Bo och 2oo°c.

10. Sätt enligt krav 9. k ä n n e t e c k n a t av att den termiska behandlingen utföres till en början vid en temperatur av mellan 150 och 200°C och därefter vid en för kristallisa- tion av latexpolymeren gynnsam temperatur.