SE436595B - Bromsbackshallare for skivbroms, speciellt for motorfordon - Google Patents

Description

7900700-1 2 mançet med belššfçrfningshållarplattor i form av en tfiïrxfíigg. En väsentlig nackdel hos denna kända hromsbaokshållaranordning består däri, att bromsbackarna kan klämmas i förhållande till byglarna, så att bromsens användning kan hindras. Dessutom är bromsbacksbyte möjligt endast sedan man skruvat bort bromsbygeln och lyft av den från bromsskivan.

Den föreliggande uppfinningen avser att få fram en i radiell riktning öppen bromsbackshållaranordning för en skivbroms enligt i inledningen angivet slag, vilken möjliggör ett samtidigt överförande av friktions- krafterna på båda i bromsskivans sekantriktning liggande bromsbacks- ändarna, och vilken garanterar en säker anliggning av bromsbacken mot backhållarens styrningsytor.

Denna uppgift löses genom den i patentkrav 1 angivna uppfinningen.

Fördelaktiga vidareutvecklingar av uppfinningen anges i kraven 2 till 56 Genom deii patentkrav 1 angivna uppfinningen möjliggöres bromsbacksbyte radiellt utåt utan att backhållarens bärdelar behöver lossas.

Genom arrangemanget av den på skivans ingångssida verksamma väggytan radiellt inåt och den på skivans utgângssida verksamma väggytan radiellt utåt i förhållande till skivans omkrets garanteras dessutom, att bromsbackens ändar, även om backen stöder sig mot endast en bärdel, trycks in i spåret med en radiellt inåt riktad kraftkomponent. Något speciellt medel för positiv fasthållning av bromsbacken i sitt monterade läge erfordras därför inte. Det räcker med något fjädrande element med någon förspänning för att bromsbacken vid lossad broms inte skall för- skjutas ur det monterade läget och för att oljud i styrningarna skall undvikas.

Genom den i krav 5 angivna vidareutvecklingen av uppfinningen uppnås, att - vid små intryckningskrafter - de på bromsbackarna verkande friktionskrafterna inte endast överförs på den i bromsskivans rotations- riktning sedda bakre delen av backhållaren. Tillverkningstoleransernas läge bör väljas så, att antingen båda bärdelarna deltar i kraftupptag- ningen eller att bromsbackarna stöds endast mot den i bromsskivans rotationsriktning sedda främre bärdelen. Härigenom uppnås en jämn för- slitning av bromsbackarna i tangentiell riktning mot bromsskivan. Om de på bromsbackarna uppträdande friktíonskrafterna tilltar vid kraf- tigare bromsníng, stöder sig båda bromsbackarna på grund av den 3 7900700-1 elastiska deformationon av den först ensamt belartade frfinre härd len också på den bakre bärdelen, så att en fördelning av friktionskraf- terna på bila bïrdelarna uppnås. För att nan skall uppnå en möjliqast jämn fördelning av friktíonskrafterna på båda bärdelarna miste man eftersträva, att skillnaden mellan avståndet hos de' i en rotations- riktning verksamma väggytorna och avståndet hos bromsbaekarnas mot- svarande stödytor blir så litet som möjligt.

En stegring av de radiellt inåt riktade kraftkomponentorna på broms- backsändarna på skivans ingångssida kan uppnås genom de i krav 6 angivna åtgärderna.

Vidareutvecklingen av uppfinningen enligt krav 7 medför en fördelaktig förstyvning av bromsbacksändarna, då bromsbygeln genom sin konstruktion förhindrar en uppböjning av bromsbacksändarna. Det är att föredra, att endast den på den fria ändan av bärdelen uppstödda bromsbackens ändar stöds mot bromsbygeln. Den elastiska deformationen av denna bromsbacks ändar är dörför mindre än den elastiska deformationen hos den andra broms- backens ändar, varigenom inflytandet från bromsbackarnas olika läges- förändring på båda sidor av bromsskivan genom elastisk deformation av bärdelarna på fördelninaen av friktionskrafterna på båda bärdelarna minskas. Vidare kan den genom elastisk deformation av bärdelarna framkallade tangentiella snedförslitningen av bronsbackarna minskas.

Ett utförandeexempel av uppfinningen visas på ritningen och beskrivs närmare i det följande.

Fig 1 visar en skivbroms med en bromsbackshållare enligt uppfinningen sedd i bromsskivsaxelns riktning, Fig 2 visar skivbromsen enligt fig 1, sedd uppifrån, Fig 4 visar en bromsback med elastiska ändar och Fig 5 är en perspektivisk framställning av bromsbacks- hållaren till skivbromsen enligt fig 1.

Det på ritningen visade utförandeexemplet är en skivbroms med flytande bygel för motorfordon med en på ett motorfordons axeltapp nonterbar och i förhållande till bromsskivan(å oförskjutbar broms- backshållare(1);på vilken på båda sidor om bromsskivan(2)monterade bromsbackarna (3,4) och en U~formad bromsbygel (5), som grenslar bromsskivan (2) och bromsbackarna (5,4), är axiellt förskjutbart ;~ .7900700-1 4 styrd och hållen. Bromsbackshållaren (1) har i bromsskivans ceïantriktning nå avstånd från varandra bördclarna (6,7), vilka går över bromsskivan (2) och på bada sidor om br01:~ skivan har :når (8,9,10,11), i vilka de i sekantriktninfen - liggande ändarna på bromsbackarna (5,4) styrs ooh stöds. I Begränsningsytorna i de i bärdelarna (6 resp. 7) befintliga spåren (8,9 resp. 10,11) ligger alltid i gemensamma, parallellt 1 med bromsskivans rotationsaxel gående plan och bearbetas helst i enï för båda spåren gemensam operation, exempelvis genom brotschning. Den mot bromscentrum vända väggytan (12) är gemensam för spåren (8,9) och den mot bromscentrum vända väggytan (15) är gemensam för spåren (10,11). De spårväggytor i spåren 8 till 11, som är vända mot väggytorna (12,15) är betecknade 14,15,16,17.. vaggytorna 14 till 17 slutar innanför bromsskivans (2) periferi (22) och gränsar där till stödytorna (25,24,25,26), vilka ligger i ett 1 gemensamt, i sekantriktníngen gående plan.

På stödytorna (25) till ligger bromsbackamas (5,4) hållarplattor, vilkas änaar (1s,19,2o,21) sträcker sig till vägqytorna (12,13) och som där med sina ändytor (55 till 56) tar stöd utanför bromsskivans (2) perifer: (22). via bromsbackarnas (5,4) änaar (18 till 21) finns de radiellt inåt riktade ansatserna (1B'till 21'), vars mot varandra vända ändytor ligger an mot väggytorna (14 till 17). Därvid är spelet mellan vaggytorna (14 till 17) och ansatsernas (1s' till 21') ändytor lika med ëller mindre än spelet mellan ytorna (53 till 56) och väggytorna (12,15). Härigenom garanteras att de vid intryckningen ef bromsen på bromsbackarna angripande friktionskrafterna antingen överförs endast på den i bromsskiveriktnineen främre bärdelen eller på båda bärdelarna men inte enbart på den i skivrotationsriktningen bakre bärdelen. I Bromsbygeln (5) är genom en tappstyrning (27) axiellt förskjutbart förbunden med bromsbackshållaren (1), varvid tappstyrningen befinner sig på den bromsskivan (2) frånvända sidan av bromsbackshâllaren. s 7900700-1 Xellan tappstyrningon (27) har bronsbyfieln en hydraulisk broms- cylinder (28), vilken genom anslutninqnhålet (29) förses med tryckvätska. Bromsoylinderns (28) kolv (50) ligger med sin ändyta omedelbart an mot bromsbacken(4);Gummiskyddskâpan (51) skyddar kolvens glidyta (50) från skador och nedsmutsning. På den cylindern (28) motsatta sidan av bromsskivan (2) vilar broms- bygeln (5) mot de radiellt yttre ytorna (57,58) på ändarna (19,21) av bromsbacken (5) och tryckes genom en på bromsbygeln (5) fäst bladfjäder (52), vilken stöder sig mot bärdelarna (6,7), mot broms- backen (5).

In emot bromscentrum är bromsbackens (5) ytor (57,58) begränsade genom de parallellt med sidorna (54,55) gående stödytorna (59,40), mot vilka bromsbygeln (5) ligger an med sidoytorna (41,42). Härigenom styrs bromsbygeln i sekantriktningen genom sin bromscylindern (28) møfsatta samla. samtidigt bilder bromsbygeln (5) med sin mellan stödytorna (59,40) liggande del ett stöd, vilket minskar böjnings- påkänningen på bromsbackens (5) hållarplattas ändar (18,19). Broms- backens (5) ändar är därför, också vid stor friktionskraft, utsatta för endast ringa deformation. Bromsbacken (4) är utförd på samma sätt som bromsbacken (5), men den ligger med ändarna (18,20) inte an mot bromsbygeln. Bromsbackens (4) ändar är därför vid största friktions- kraft utsatta för en kraftigare elastisk deformation än bromsbackens (5) ändar. På omvänt sätt förhåller det sig med uppsättningen av bromsbaokarna(5 och 4). Bromsbacken (4) sätts upp i en styvare zon på bromsbackshållaren (1) än bromsbacken (5), så att vid största friktionskraft den elastiska deformationen av backhållaren (1) på bromsbacken 4 märks i mindre grad än på bromsbaoken (5). Genom bromsbacks- ändarnas: olika elasticitet är det möjligt att utjämna verkan av bromsbackshållarnes olika elastícitet på bromsbackarna, så att båda bromsbackarna (5,4) trots deras olika arrangemang på hållaren utför samma rörelser i sekantriktningen under verkan av friktionskrafterna.

Då bromsbygeln (5) under bromsning är förbunden med bromsbaokarna (5,4) genom friktionen, förebygger detta arrangemang felaktig inställning av bromsbygeln i förhållande till bromsskivan.

Med hjälp av figur 1 skall den uppfunna bromsbackshållaranordningen beskrivas närmare. Då man betraktar figuren, utgår man från att bromsskivan (2) vrider sig moturs, såsom anges av pilen (45). 71 7900700-1 s Verkninqslinjen (45) av de resulterande friktíonskrafterna går .enom punkten (44) och i huvudsak vinkelrätt mot den genom punkt (44) gående bromsskivradien. Om nu i tillverkningen spelen mellan väggytorna (14 till 17) och de närliggande ändytorna på bromsbackarna (5,4) är mindre än spelet mellan väggytorna (12,15) och sidorna (55 till 56), så kommer bromsbackarna (5,4) vid den för bromsskivan angivna rotationsriktningen först att stödja sig mot väggytorna (14,15). Då verkningslinjen av de resulterande friktionskrafterna går ovanför väggytornas (14,15) överkant, uppstår på bromsbackarna (5,4) ett vridmoment, vilket strävar efter att trycka bromsbackarnas (5,4) ändar (20,21) mot stödytorna (25,24). Ändarna (18,19) hålls genom friktionen mot väggytorna (14,15) i viloläget mot stödytorna (25,26). Om bromsbackarna (5,4) vid större spel mellan sina ändytor och väggytorna (14 till 17) eller efter elastisk deformation av bärdelen (6) med dess ändytor (55,56) stöder sig mot väggytan (15), uppträder genom väggytans (15) läge radiellt utanför verkningslinjen (45) på bromsbackarna (5,4) ett vridmoment, vilket strävar efter att trycka bromsbackarnas (5,4) änder 08,19) met stödyterde (25,26). Utförandet ev brdmsbeekeupp- sättningen sörjer därför också vid hög belastning för en säker anliggning av bromsbackarna mot stödytorna (25 till 26). På grund ev det spegelbildldge utförandet ev bredebeekerre (5,4) gäller detta givetvis för bromsskivans båda rotationsriktningar.

Speciellt då det gäller bromsar för personvagnar kan det också vara tillräckligt, om man endast i bromsskivans huvudrotationsrikt- ning (fram) har bryggor i främre ändan av bromsbackarna (bryggorna (18', 19')), då vid motsatt rotationsriktning (back) de uppträdande största friktionskrafterna är mindre och kan tas upp av endast en bärdel.

I figur 4 visas en bromsback, vars ändar är särskilt elastiskt utformade för att på det ovan redan beskrivna sättet kunna utjämna de elastiska deformationerna hos bromsbackhållare och bärdel. Vid monteringen av bromsbacken (48) i en skivbroms enligt fig 1 till 5 i stället för bredsbeeken (5), stöder sig dess änder (52,53) mot bromsbygelns stödytor (54). Den överförda friktionskraften medför därför endast en drag- eller tryckpåkänning på bryggorna (51) och framkallar ingen större elastisk deformation av bryggorna (57).

Om emellertid bromsbacken (48) inmonteras i stället för bromsbacken (4), uppträder de i figur 4 med streckade linjer antydda elastiska 7 7900709-1 deformationerna i dess ändar (52,53).

Den i punkt (51) i pilriktningen angripande, resulterande friktions- kraften överförs till en del över den högra bryggan (57) och ändytan (55) på bärdelen (6) och till en annan del över den vänstra bryggan (57) och ändytan (56) på bärdelen (7). Inskärningarna (49) begränsar bryggans (57) tvärsnitt, så att den önskade clasticiteten får erforderlig storlek. Genom lägena hos ytorna (55) och (56) radiellt utanför och radiellt innanför bryggorna (57) uppträder på bromsbackens (48) ändar (52,55) ett böjande moment, vilket på grund av bryggornas (57) elasticitet medför en vridning av bromsbacksändarna (52,55) i den genom små pilar angivna riktningen till det streckat angivna läget.

För att förhindra fastklämning av ändarna (52,55) i bärdelarnas (6,7) spår, är dessutom ytorna (50) försedda med släppning radiellt inåt från ändytorna (56). Bryggornas (57) elasticítet bör därvid få ett sådant värde, att förskjutningen av bromsbacken (48) i friktionskraftens riktning motsvarar bärdelarnas elastiska deformation i den andra bronsbackens område. En begränsning av bromsbackens (48) förskjutning i friktionskraftens riktning kan också ske genom anslagsytor på bromsbygeln, vilka ligger på ett litet avstånd mittemot stödytorna (54) på brnmsbacksänaama 62,55).

Claims (3)

1. vsoøvoo-1 8 PATENTKRAV 1 Bromsbackshållare för skivbroms, speciellt för motorfordon, med två i sekantriktningen till bromsskivan på avstånd från varandra anordnade bärdelar och med en på bärdelarna i bromsriktninqen skjutbart styrd broxnsbaclc, vilken är förbunden med de mot varandra vända bårdelarna, vilken bromsback med en radiell ansats samverkar med ett spår i bärdelen, viket spår sträcker sig i bronsriktning- en, varvid den radiella ansatsen och spåret är så dimensionerade i förhållande till varandra att åtminstone vid större broxnskrafter, den på bromsskivan uppträdande fríktionskraften överförs på båda bärdelarna, k ä n n e t e c k n a d därav, a) att väggytorna (12, 13) på bärdelarna (6,7), vilka ytor tjänar som stödytor för ändytorna (34, 35 eller 33, 36) på bromsback- arna (3 eller 4), sträcker sig radiellt utanför bromsskivans (2) periferi (22) , b) att spåret (8 eller 9) tillsammans med väggytorna formar en styrning öppen radiellt utåt samt c) att sidoytan (14 eller 15) i spåret, vilken yta är vänd från bromsens centrum och rör sig till anliggning mot den radiellt inåt riktade ansatsen (18', 19') är belägen radiellt inom bromsskivans periferi och radiellt inom applikatíonsriktningen för den resulterande friktionskraften.

2. Bromsbackshållare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att spåren på båda sidorna av bromsskivan är delar av det genomgå- ende spåret, som avbrutits av urtag (46, 47).

3. Bromsbaokshållare enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att avståndet mellan de i en rotationsriktning verksamma första och andra väggytorna (12. 16, 17 resp 13, 14, 15) på bär- delarna (6, 7) är lika med eller något större än avståndet mellan de med dessa ytor i ingrepp trädande stödytorna på bromsbackarna (3, 4). 10 9 7900700-1 Bromsbackshållare enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att de andra väggytorna (14, 15, 16, 17) och de med dessa i ingrepp trädande stödytorna på bromsbackarna (3, 4) lutar mot spårbottnen för att vidga spåren (8, 9, 10, 11), varvid minsta avståndet mellan brcxnsbackarnas stödytor är större än största avståndet mellan väggytorna. ' Bromsbackshållare enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att bromsbackarnas (3, 4) tangentiella ändar har radiellt utåt mot varandra vända stödytor (39, 40), mot vilka bronsbygeln (5) ligger an spelfritt. Bronsbackshållare enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att endast broxrsbacken (3), vilken befinner sig vid de fria ändar- na av bärdelarna (6, 7) på den broxnsskivssida som är vänd från backhållaren (1), med sina stödytor (39, 40) ligger an mot broms- bygeln (5) . Bromsback för en bransbackshållare enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av en åtminstone vid ena ändan av dess radiella yttre kant befintlig brygga (57), vilken med sina radiellt utåt och radiellt inåt gående ansatser (52, 53) med stöd- ytorna (54, 55, 56) överför friktionskraften på bärdelarna (6, 7) till bromsbackshållaren (1 ) . Bromsback enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att dess båda ändar är utförda som spegelbilder. Bromsback enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att bryggan (57) är elastisk formbar under påverkan av friktionskraft- en. Brorrsback enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att de yttre stödytorna (56) slutar i bryggans radiella yttre kantplan och att de ytor (50), som ansluter till stödytorna, är försedda med släppning .