SE435843B - Sett vid polymerisation av vinylklorid och vattendispersion for anvendning vid polymerisation av vinylklorid - Google Patents

Description

8000668-7 2 tion där initiatorn tillsättes i form av en emulsion innehål- lande ett emulgermedel av typ etoxylerad polyol ester, närma- re bestämt polyoxyetylensorbitanmonolaurat, samt polyvinyl- alkohol. Dispersioner av fasta peroxider där emulgermedels- systemet utgöres av en kombination av två eller flera emul- gatorer är vidare kända genom det amerikanska patentet U,039,H75. I detta patent beskrivs initiatorsuspensioner, lämpade för vinylkloridpolymerisation, vilka innehåller en blandning av ett nonjoniskt emulgermedel med ett HLB-värde som ej överstiger 12,5 och ett nonjoniskt emulgermedel med ett HLB-värde som ej understiger 12,5. Alternativt kan en- ligt patentet kombinationer av nonjoniska emulgermedel med ett HLB-värde understigande 12,5 och anjoniska emulgerme- del användas, som nonjoniska emulgermedel har övervägande utnyttjats etoxylerade sådana. Det är även känt att använ- da olika katjoniska och anjoniska emulgermedel, exempelvis genom tyska offentliggörandeskriften 26 29 367.

De ovan angivna dispersionerna uppvisar varierande grad av stabilitet och de flesta ger ej stabila initiator- dispersioner, utan endast dispersioner som är pumpbara el- ler stabila endast under kortare tid. En annan nackdel med hittills kända dispersioner är att de ingående emulgermed- len i varierande utsträckning oftast försämrar det erhållna polymerisatets elvärden, så att produkterna i mycket liten omfattning kan användas inom exempelvis kabelindustrin. Vi- dare kommer många av de föreslagna emulgermedlen att nega- tivt påverka effekten av de vid polymerisation vanligaste emulgermedlen och skyddskolloiderna, så att man vid insats V av initiatordispersioner ej kan använda konventionella poly- merisationsrecept utan modifieringar eller utan försämrade i egenskaper hos polymerisatet.

Det har nu visat sig att en kombination av vissa typer av emulgermedel kan ge dispersioner av fasta monomerlösliga friradikalbildande initiatorer, vilka dispersioner är lag- ringsstabila, lätt hanterbara och ej ger upphov till vä- sentliga negativa förändringar av den framställda polyme- rens elektriska isoleringsförmåga. Dispersionerna förefal- 8000668-7 3 . . ler ej heller i någon större utsträckning påverka gängse använda skyddskolloider eller emulgermedel, varför modifi- ering av polymerisationsrecepten kan undvikas vid insats av föreliggande dispersioner.

Föreliggande uppfinning avser således ett sätt vid polymerisation av vinylklorid, eller vinylklorid och upp till 20 viktprocent, räknat på vinylkloriden, av därmed sam- polymeriserbara monomerer, i vattenhaltiga system, varvid som initiator användes en fast friradikalbildande förening vilken satsas i form av en vattendispersion. Initiatordisper- sionen som sättes till polymerisationssystemet innefattar ett emulgermedelssystem bestående av a) ett etoxylerat nonjon- iskt emulgermedel med ett HLB-värde överstigandal5 valt ur grupperna etoxylerade alkylfenoler, etoxylerade fettalkoholer, etoxylerade fettsyror, etoxylerade glykol-och glycerolfettest- rar, alkylenoxidsegmentP01YmePeP Och b) ett icke-etoxylerat nonjoniskt emulgermedel med ett HLB-värde understigande 9, vilket emulgermedel utgöres av en partiell fettsyraester av en flervärd alkohol med 2 till 8 kcïatomer, eller anhydro- derivat av dessa, varvid emulgermedelskombinationens resulte- rande HLB-värde ligger inom intervallet ll-17 och den totala emulgatormängden utgör l-15 viktprocent räknat på initiatorn.

Med HLB-värden avses här hydrofil-lipofil balans såsom beskriven i "The Atlas HLB-System, a time saving guide to emulsifier selection", utgiven av Atlas Chemical Indust- ries Inc., l963, och med resulterande HLB-värde avses det HLB-värde för emulgermedelsblandningar somluniberäknas med hänsyn till viktförhållande av ingående komponenter, likaledes beskrivet i nämnda publikation.

Föreliggande förfarande utnyttjas för polymerisation av vinylklorid eller vinylkhuüd och upp till 20 viktprocent räknat på vinylkloriden, av därmed sampolymeriserbara monomerer såsom alkener, vínylacetat, vinylidenklorid, akryl- och met- akrylsyra, akrylater och metakrylater, akrylnitril och metakryl- nitril, vinylestrar etc. genom kända suspensions- och mikro- pärlpolymerisationsmetoder. 8000668-7 Det har överraskande visat sig att det speciella emulgermedelssystemet som utnyttjas för initiatordisper- sionen ej medför någon väsentlig försämring av den fram- ställda polymerens elektriska isoleringsförmåga och den framställda polymeren uppfyller de krav som kan ställas för användning i elektriskt isoleringsmaterial. De värden på volymresistiviteten som erhålles då initiatordispersion enligt uppfinningen utnyttjas är fullt jämförbara med de som erhålles då initiatorn satsas i pulverform, dvs. utan tillsatser av extra kemikalier.

För genomförande av polymerisation med användning av initiatordispersion ställes även krav på att dispersionen har lämplig viskositet både för att ge god hanterbarhet för satsning och för fördelning i polymerisationssystemet.

Dessa krav uppfylles av dispersionerna enligt uppfinningen och dispersionerna uppvisar även mycket god stabilitet.

Det har visat sig att det, för undvikande av oaccep- tabel förändring av den elektriska isoleringsförmågan hos polymererna, ej endast är väsentligt att i initiatordisper- sioner undvika användning av joniska emulgermedel utan att även speciella krav måste ställas på använda nonjoniska emulgermedel.

Det har således visat sig att det är väsentligt att etoxylerade nonjoniska emulgermedel måste ha relativt höga HLB-värden, dvs. uppvisa klart hydrofila tendenser. För er- hållande av dispersioner som uppfyller samtliga ställda krav är det även väsentligt att denna typ av emulgermedel ej in- nehåller cykliska inre eterbindningar, dvs. ej utgör an- hydroderivat av polyhydriska alkoholer.

Enligt föreliggande uppfinning utnyttjas ett nonjo- niskt etoxylerat emulgermedel med ett HLB-värde överstigan- 8000668-7 5 de 15 och detta emulgermedel kommer hädanefter att be- nämnas det hydrofila emulgermedlet. Det hydrofila emulger- medlet får ej innehålla cykliska inre eterbindningar och väljes lämpligen ur grupperna etoxylerade alkylfenoler, etoxylerade fettalkoholer, etoxylerade fettsyror, etoxy- lerade glykol- och glycerolfettestrar, alkylenoxidsegment- polymerer. HLB-värdet för det hydrofila emulgermedlet överstiger företrädesvis 17. En lämplig övre gräns för värdet är 25. Föredragna hydrofila emulgermedel är de etoxylerade alkylfenolerna, fettalkoholerna och fettsyror- na och speciellt föredragna är de sistnämnda. Med etoxy- lerade nonjoníska emulgermedel avses här, beträffande de- rivat av syror och olika alkoholer, att de innehåller övervägande etylenoxídgrupper, dock kan andra lågalkylenoxid- grupper såsom propylenoxid ingå. Företrädesvis är samtliga alkylenoxidgrupper etylenoxidgrupper.

Det nonjoniska emulgermedlet med relativt lågt HLB- värde, under 9, som ingår i dispersionerna har lipofila ten- denser och kommer fortsättningsvis att kallas det lipofila emulgermedlet. Detta emulgermedel får ej innehålla etoxy- grupper då det visat sig att det då ger negativ inverkan på de elektriska egenskaperna. Lämpliga lipofila emulger- medel är de partiella fettsyraestrarna av flervärda alko- holer med 2 till 8 kolatomer, eller anhydroderivat av dessa, dvs. fettsyraestrar innehållande minst en fri hydroxylgrupp.

Lämpliga flervärda alkoholer, eller anhydroderivat därav, innefattar glykoler som etylenglykol, propylenglykol etc. glycerol, diglycerol och högre glyceroler, polyoler som xylitol, pentaerytritol, sorbitol och anhydroderivat av dessa och liknande polyoler. Det föredrages att det lipofi- la emulgermedlet ej innehåller cykliska inre eterbindningar och utgöres av partiella fettsyraestrar av alkoholer med ursprungligen högst tre hydroxyl-grupper. Speciellt lämpli- ga är de partiella fettsyraestrarna av glycerol. Det lipofi- la emulgermedlet har företrädesvis ett HLB-värde under 7.

En lämplig nedre gräns för HLB-värdet är 0,5.

I stället för ett emulgermedel ur respektive grupp àøuoses-7 kan givetvis två eller flera användas så länge som ovan angivna krav uppfylles och det resulterande HLB-värdet för en blandning av två eller flera hydrofila respektive två eller flera lipofila överstiger l5 respektive understiger 9.

Vid sättet enligt uppfinningen användes fasta olje- lösliga radikalinitiatorer och som sådana lämpar sig olika typer av fasta organiska peroxider, blandanhydrider av or- ganiska sulfopersyror och organiska syror samt azoförening- ar, för polymerisationsinitiering kända sådana är exempel- vis azovaleronitril och azobisisobutyronitril. Företrädes- vis användes fasta organiska peroxider varmed avses peroxi- der som är fasta vid en temperatur av cirka 2000. Som exem- fpel på grupper av sådana peroxider kan nämnas aromatiska och alifatiska diacylperoxider, t.ex. dibensoylperoxid och dilaurylperoxid, dialkyl- och diaralkylperoxider såsom di- kumylperoxid, hydroperoxider, perestrar, perketaler, keton- peroxider, peroxidikarbonater. Företrädesvis användes vid polymerisationen fasta dialkylperoxidikarbonater och som exempel på dylika kan nämnas dimyristyl-, dicetyl-, distea- ryl-, dicyklohexyl- och di-4-tert.butylcyklohexylperoxidi- karbonat.

Dispersionen kan ha initiatortorrhalter upp till cirka H0 viktprocent och lämpligen överstiger torrhalten 15 viktprocent. Den totala mängden av emulgermedelskombi- nationen skall vara minst l viktprocent räknat på initiator- mängden. Den totala emulgatormängden bör ej överstiga 15 viktprocent. I dispersionerna kan givetvis ingå skyddskolloi- der eller förtjockningsmedel.

Vid polymerisation med föreliggande initiatordisper- sioner beräknas mängden initiator på samma sätt som vid poly- merisation med fasta icke dispergerade initiatorér, dvs. mängden initiator ligger vanligen inom intervallet 0,01 - 2 viktprocent räknat på monomermängden. Vid polymerisation med föreliggande dispersioner kan gängse använda polymerisa- tionsrecept utnyttjas och insatta andra hjälpkemikalier användas i sedvanliga mängder.

Uppfinningen avser även ett medel lämpat för använd- 8000668-7 7 ning vid polymerisation av vinylklorid och eventuella sammo- nomerer i vattenhaltiga system. Medlet utgöres av en vatten- haltig dispersion av en fast monomerlöslig friradikalbildan- de förening, lämpligen en fast organisk peroxid och företrä- desvis en fast dialkylperoxidikarbonat, vilken dispersion innehåller ett emulgermedelssystem bestående av minst ett hyd- rofilt emulgermedel och minst ett lipofilt emulgermedel med respektive tidigare angivna definitioner, varvid emulgerme- delskombinationen har ett resulterande HLB-värde inom inter- vallet ll-17 och ingår i dispersionen i en total mängd av minst l viktprocent räknat på den friradikalbildande ini- tiatorn. Lämpligen är den totala emulgatorhalten högst 15 viktprocent och företrädesvis ligger den inom intervallet 1 till 10 viktprocent.

Det hydrofila emulgermedlet i dispersionerna har ett HLB-värde överstigande 15 och företrädesvis överstigande 17. Detta emulgermedel får ej innehålla cykliska inre eter- bindningar, dvs. ej vara av typen etoxylerade sorbitan- derivat. Det hydrofila emulgermedlet väljes lämpligen ur grupperna etoxylerade alkylfenoler, etoxy? rade fettalko- holer, etoxylerade fettsyror, etoxylerade glykol- och glyce- rolfettestrar, alkylenoxidsegmentpolymerer. I de fem först- nämnda grupperna ingår alkyl- respektive fettdelar varmed avses alkylgrupper innehållande minst 8 kolatomer respekti- ve fett-rester med minst 8 kolatomer. Den senare har före- trädesvis mellan 8 och 22 kolatomer och kan vara mättade eller omättade. Den sistnämnda gruppen, segmentpolymerer- na, utgöres av polyoxyetylen-polyoxypropylenglykolseg- mentpolymerer och kan närmare definieras som kondensat av etylenoxid och en hydrofob bas bildad genom kondensation mellan propylenoxid och propylenglykol. Minst H0 % av seg- mentpolymerernas molekylvikt bör utgöras av etylenoxidenhe- ter. Föredragna hydrofila emulgermedel är etoxylerade al- kylfenoler, etoxylerade fettalkoholer och etoxylerade fett- syror. Speciellt föredragna är de etoxylerade fettsyrorna.

I denna grupp innefattas givetvis såväl reaktionsprodukter mellan fettsyra och etylenoxid som mellan fettsyra och _ 801110668-7' s polyetylenglykol, de sistnämna benämnes ofta polyetylen- glykolestrar, och såväl mono- som difettsyraestrar innefat- tas.

Det icke-etoxylerade emulgermedlet med ett HLB-värde understigande 9, och företrädesvis understigande 7, utgöres av partiella fettsyraestrar av flervärda alkoholer med 2 till 8 kolatomer, eller anhydroderivat av dessa. Det icke- -etoxylerade emulgermedlet innehåller således minst en fri hydroxylgrupp. Fettsyraresten kan vara mättad eller o- mättad och innehåller som ovan minst 8 kolatomer och fö-, reträdesvis mellan 8 och 22 kolatomer. Lämpliga flervärda alkoholer, eller anhydroderivat därav, innefattar etylen- glykçl, diglycerol, och högre glyceroler, propylenglykol, butylenglykol, dietylenglykol, trietylenglykol, xylitol, erytritol, pentaerytritol, sorbitol och sorbitan. Det före- drages att det lipofila emulgermedlet i likhet med det hyd- rofila ej innehåller cykliska inre eterbindningar. Företrä- desvis är det lipofila emulgermedlet en partiell fettsyra- ester av en alkohol med ursprungligen högst tre hydroxyl- grupper och speciellt lämpliga är de partiella fettsyraest- rarna av glycerol.

Det resulterande HLB-värdet för emulgatorkombinatio- nen skall ligga inom intervallet ll-17 och det lipofila och hydrofila emulgermedlet användes således i sådana víktför- hållanden att värden inom detta intervall uppnås. Ett lämp- ligt intervall för viktförhållandet hydrofilt emulgermedel till lipofilt emulgermedel är l:lO till lO:l, företrädesvis 1:1 till 7:1.

Initiatortorrhalten i dispersionerna kan uppgå till cirka 40 viktprocent och ligger normalt över 15 viktprocent.

Emulgatormängden avpassas givetvis med hänsyn till initia- tormängd, vanligen bör den dock ej överstiga 15 viktprocent då det visat sig att viskositeten därigenom kan påverkas negativt.

Dispersionerna enligt uppfinningen bör uppvisa för- hållandevis låg viskositet och därmed god hanterbarhet.

Viskositeten bör ej överstiga l000 cp (mätt med Brookfield 8000668-7 9 viskosimeter RVT, spindel 3 vid en temperatur av ÉOOC) och ligger vanligen under 150 cp. Dispersionerna uppvisar vidare mycket god stabilitet varmed avses att ingen väsent- lig viskositetsökning erhålles vid längre tids lagring. Ej heller undgår dispersionerna vid längre tids lagring fas- separation av sådant slag att de därigenom blir obrukbara för användning vid polymerisation.

För att förhindra att initiatorerna i vattendisper- síonerna ej längre kan homogent fördelas i den kontinuerli- ga fasen efter eventuell fasseparation är det lämpligt att i díspersionerna införliva substanser som verkar som för- tjockningsmedel och/eller skyddskolloider. Dessa substanser införlivas företrädesvis normalt, och då i sådana mängder att fasseparation i största möjliga utsträckning undvikes.

Exempel på lämpliga substanser för detta ändamål är syntetiska och naturliga polymerer såsom polyvinylalkohol, vilken kan vara delvis hydrolyserad, polyvinylpyrrolidon, polyakrylsyra och akrylsyra-sampolymerisat med akrylamid eller akrylestrar, vattenlösliga cellulosaderívat såsom hydroxyetyl- och hydroxypropylcellulosa, metylcellulosa och karboxymetylcellulosa, gelatin, stärkelse etc. Mängden skyddskolloid avpassas med hänsyn till den önskade viskosi- teten hos dispersionen, de använda emulgatorerna och den använda initiatorn. Lämpligen ligger mängden inom inter- vallet 0,05 - 10 viktprocent räknat på dispersionen och företrädesvis inom intervallet 0,2 - 5 viktprocent. Före- trädesvis användes polyvinylalkohol eller vattenlösliga cellulosaderivat.

Dispersionerna enligt uppfinningen framställes på ' känt sätt genom blandning och homogenisering av ingående komponenter med hjälp av känd apparatur såsom kolloidkvar- nar, tryckhomogenisatorer, kulkvarnar, ultraljudshomogeni- satorer etc.. Då peroxider är känsliga för högre tempera- turer bör för'dessa i allmänhet temperaturen vid bland- ning och homogenisering ej överskrida 20°C för undvikande sönderfall.

Uppfinningen beskrives närmare i följande utförings- ekempel vilka emellertid ej är avsedda begränsa densamma. 8000668-7 10 Delar och procent avser viktdelar respektive viktprocent såvida annat ej angives.

Exempel 1 Till 80 g av en vattenlösning innehållande 0,6 g polyvinylalkohol, 0,5 g etoxylerad oleinsyra med HLB = : 18,4 och 0,4 g glycerol dioleat med HLB = 2,9 sattes 20 g dicetylperoxidikarbonat.

Blandningen dispergerades med en Ultraturraxq vid en hastighet av 10000 varv/min. varefter den homogenise- rades med en Ultrasonic homogenisator vid en temperatur av ca 2000 och ett tryck av ca 1000 kPa. Dispersionens viskositet uppmättes till 68 cp med en Brookfield visko- dsimeter typ RVT, hastighet 100 varv/min. och mätspindel nr 3.

Endast ringa viskositetsökning och separation hos dispersionen kunde iakttagas efter 2 månaders lagring och detta innebär en mycket god lagringsstabilitet.

Exempel 2 ' 30 g dilaurylperoxid sattes till 70 g av en vatten- lösning innehållande 0,U g hydroxypropylmetylcellulosa, 0,6 g etoxylerad laurinsyra med HLB = 18,8 och 0,2 g gly- cerol monolaurat med HLB = 3,0.

En dispersion framställdes på motsvarande sätt som i exempel l. Viskositeten hos denna uppmättes till 71 cp.

Lätt separation uppstod efter 2 månaders lagring men per- oxiden kunde lätt fördelas homogent i vattenfasen genom skakning.

Exempel 3. 15 g dicetylperoxidikarbonat sattes till 85 g av en vattenlösning innehållande 0,Ä g etylhydroxyetylcel- lulosa, 0,4 g sorbitanmonostearat med HLB = H,7 och 1,0 g etoxylerad stearinsyra med HLB = 18,8.

En dispersion framställdes på motsvarande sätt som i exempel l. Viskositeten hos denna uppmättes till 55 cp. a Dispersionens lagringsstabilitet var god, dvs. endast ringa separation och ingen viskositetsökning kunde iaktta- gas efter 2 månaders lagring. 80 0066 81~ 7 ll Exempel Ä 20 g dicetylperoxidikarbonat sattes till 80 g av en vattenlösning innehållande 0,5 g hydroxypropylmetylcellu- losa, 0,5 g glycerolmonostearat med HLB = 2,7 och 1,0 g etoxylerad stearinsyra med HLB = 17,9.

En dispersion framställdes på motsvarande sätt som i exempel l. Vískositeten hos denna uppmättes till 75 cp och dispersionen uppvisade god lagringsstabilitet.

Exempel 5 30 g dicetylperoxidikarbonat sattes till 70 g av en _ vattenlösning innehållande 0,ü g etylhydroxyetylcellulosa, 0,3 g glyceroldíoleat med HLB = 2,9 och 0,9 g etoxylerad oleylalkohol med HLB = 17,7.

En dispersion framställdes på motsvarande sätt som i exempel l. Viskositeten hos denna uppmättes till 89 cp.

Dispersionens lagringsstabilitet var god, dvs. endast ringa separation och ingen viskositetsökning kunde iakttagas eff ter 2 månaders lagring.

Exemgel 6 25 g dicetylperoxidikarbonat sattes till 75 g av en vattenlösning innehållande 0,H g etylhydroxyetylcellulosa, 0,25 g sorbitanmonolaurat med HLB = 8,6 och 0,55 g etoxy- lerad laurylalkohol med HLB = l8,8.

En dispersion framställdes på motsvarande sätt som i exempel l. Viskositeten hos denna uppmättes till 95 cp. Dis- persionens lagringsstabilitet var god, dvs. endast ringa separation och ingen viskositetsökning kunde iakttagas efter 2 månaders lagring.

Exempel 7 25 g dicetylperoxidikarbonat sattes till 75 g av en vattenlösning innehållande 0,3 g etylhydroxyetylcellulosa, 0,7 g etoxylerad nonylfenol med HLB e 15,0 och 0,1 g sorbi- tanmonooleat med HLB = U,3§ ' En dispersion framställdes på motsvarande sätt som i exempel l. Viskositeten uppmättes till lH9 cp. En viss vis- kositetsökning och separation hos dispersionen kunde iakt- tas efter lagring.

Exemgel 8 I en 15 liters stâlautoklav infördes 6300 g vatten, 5 g sorbitanmonolaurat, U g hydroxypropylmetylcellulosa 3ÛÛÜ663-7 ' 12 och olika initiatordispersioner enligt uppfinningen respek- tive initiatordispersion för jämförande försök och initia- tor i fast form. Respektive dispersion satsades i en mängd motsvarande 3 g torr initiator. Omrörningshastigheten i systemet var H15 r/min. och temperaturen HOOC. Efter eva- kuering tillsattes 5500 g vinylklorid och systemet uppvärm- aes till 55°c1 Polymerisationen avbröts efter ca 8 timmar då trycket var 500 kPa.-Kvarvarande vinylklorid avblåstes och polyme- risatet avvattnades och torkades. 200 g av de framställda polymerisaten blandades med 16 g tribasiskt blysulfat och 100 g dioktylftalat. Bland- ningarna valsades till en fäll under 10 minuter och pres- sades därefter till plattor vid l60°C och konditionerades i vattenbad vid 23°C under U timmar. Volymresistiviteten mättes på Radiometer IM6 megohmmeter.

~ Följande dispersioner utnyttjades i ovan beskrivna försök: a) Dispersion enligt exempel l. b) Dispersion enligt exempel 2. c) Dispersion enligt exempel 5. d) Dispersion enligt exempel 6. e) Jämförande försök. Dispersion av 17 g dicetylperoxi- dikarbonat, 0,5 g hydroxypropylmetylcellulosa och 0,5 g etoxylerad nonylfenol med HLB = 13,3 i 82 g vatten, vilken dispersion framställts på motsvarande sätt som angivits i exempel 1. f) Jämförande försök. Dispersion av 15 g dicetylperoxi- dikarbonat, 0,4 g etylhydroxietylcellulosa, 0,3 g sorbitan- monolaurat med HLB = 8,6 och 0,H g etoxylerad sorbitanmono- laurat med HLB = 16,7 i 83,9 g vatten, vilken framställts på motsvarande sätt som angivits i exempel 1.

Som kontroll vid varje försök användes polymerisat framställt och behandlat enligt ovan, där samma mängd dice- tylperoxidikarbonat tillsatts polymerisationssystemet i pul- verform.

Mätningar gjordes dels på polymerisat framställda med användning av nyframställda dispersioner, dels med användning ...w-LV., -.v--. 800066-8-7 13 av motsvarande dispersíoner vilka lagrats under 2 månaders tid. De lagrade díspersíonerna anges i nedanstående tabell med index l. De i tabellen redovisade värdena för volymre- sístíviteten utgör i varje enskilt fall medelvärden av fem mätningar.

Använd dispersion Volymresistívitet x 1010 ohm-m a 68 kontroll 58 b 63 kontroll 55 c > L! 9 kontroll 52 d 5H kontroll 56 e, jämförande 15 kontroll 55 “ f, jämförande 33 kontroll 55 al 62 kontroll 55 bl 63 kontroll 56 el, jämförande 12 kontroll 56

Claims (10)

8000668-7 lü Patentkrav

1. Sätt vid polymerisatíon av vinylklorid, eller vinylklorid och upp till 20 viktprocent, räknat på vinyl- kloriden, av därmed sampolymeriserbara monomerer, i vattenhaltiga system varvid som initiator användes en fast, monomerlöslig friradikalbildande förening vilken tillföres polymerisationssystemet i form av en vatten- dispersicn, k ä n n e t e c k n a t därav, att initia- tordispersionen innefattar ett emulgermedelssystem be- stående av a) ett etoxylerat nonjoniskt emulgermedel med ett HLB-värde överstigande 15, vilket emulgermedel valts ur grupperna etoxylerade alkylfenoler, etoxylerade fettalkoholer, etoxylerade fettsyror, etoxylerade glykol- och glycerolfettestrar, alkylenoxidsegmentpolymerer och b) ett icke-etoxylerat nonjoniskt emulgermedel med ett HLB-värde understigande 9, vilket emulgermedel utgöres av en partiell fettsyraester av en flervärd alkohol med 2 till 8 kolatomer, eller anhydroderivat av dessa, varvid emulgermedelskombinationens resulterande HLB- värde ligger inom intervallet ll-17 och den totala emul- gatormängden utgör 1-15 viktprocent räknat på initiatorn.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att det i dispersionen ingående icke-etoxylerade emulgermedlet är en partiell fettsyraester av en alko- hol med högst tre hydroxylgrupper.

3. sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t i därav, att det etoxylerade emulgermedlet är en etoxy- ! lerad fettalkohol eller en etoxylerad fettsyra.

4. H. Vattendispersion av en fast, monomerlöslig friradikalbildande initiator för användning vid poly- merisation av vinylklorid, eller vinylklorid och upp till 20 viktprocent, räknat på vinylkloriden, av där- med sampolymeriserbara monomerer, i vattenhaltiga system, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar ett emulgermedelssystem bestående av a) ett etoxylerat non- joniskt emulgermedel med ett HLB-värde överstigande * l 15, vilket emulgermedel valts ur grupperna etoxylerade alkylfenoler, etoxylerade fettalkoholer, etoxylerade 8000668-7 15 fettsyror, etoxylerade glykol- och glycerolfettestrar, alkylenoxidsegmentpolymerer och b) ett icke-etoxylerat nonjoniskt emulgermedel med ett HLB-värde understigande 9, vilket emulgermedel utgöres av en partiell fettsyra- ester av en flervärd alkohol med 2 till 8 kolatomer, eller anhydroderivat av dessa, varvid emulgermedelskom- binationens resulterande HLB-värde ligger inom intervallet ll-17 och den totala emulgatormängden utgör l-15 viktpro- cent räknat på initiatorn.

5. Dispersion enligt krav H, k ä n n e t e c k - n a d därav, att det etoxylerade emulgermedlet utgöres av en etoxylerad fettalkohol eller en etoxylerad fettsyra.

6. Dispersion enligt krav H eller 5, k ä n n e- t e c k n a d därav, att det etoxylerade emulgermedlets HLB-värde överstiger 17.

7. Dispersion enligt krav LI, k ä n n e t e c k - n a d därav, att det icke-etoxylerade emulgermedlet utgöres av en partiell fettsyraester av en alkohol med högst tre hydroxylgrupper. I ' _

8. Dispersion enligt krav U el?er 7, k ä n n e - t e c k n a d därav, att det icke-eioxylerade emulger- medlets HLB-värde understiger 7.

9. Dispersion enligt något av krav H till 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att den fasta initia- torn är ett dialkylperoxidikarbonat.

10. Dispersion enligt något av krav Ä till 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innehåller 0,05 - 10 viktprocent, räknat på dispersionen, av ett förtjock- ningsmedel. 80006-6-8-.7 Sammandrag Sätt vid polymerisation av eteniskt omättade mono- merer såsom vínylklorid, varvid som initiator användes en fast monomerlöslig friradikalbildande förening. Initiatorn tillföres polymerisationssystemet i form av en vattendis- persion innehållande en emulgermedelskombination beståen- de av ett etoxylerat nonjoniskt emulgermedel med ett HLB- -värde överstigande l5,vilket ej innehåller cykliska inre eterbindningar,och ett icke-etoxylerat nonjoniskt emulger- medel med ett HLB-värde understigande 9. Emulgermedelbland- ningens resulterande HLB-värde ligger inom intervallet ll-17 och blandningen användes i en mängd av minst l vikt- procent räknat på initiatorn. Polymerisat framställda en- ligt sättet uppvisar god elektrisk isoleringsförmåga. Ett medel lämpat för polymerisation av eteniskt omättade mono- merer består av en vattendispersion av en friradikalbildan- de initiator innehållande den angivna emulgermedelskombina- tionen i en mängd av minst 1 viktprocent räknat på initia- torn och dispersionen innehåller företrädesvis även en skyddskolloid såsom polyvinylalkohol. Dispersionerna upp- visar god stabilitet och hanterbarhet. .-.-.....