SE430873B - Bildbetraktningsapparat - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 40 ' 7809754-2 detta läge framför siktfönstret, och det ovan beskrivna förloppet kan upprepas godtyckligt.

Denna princip är ganska väl användbar för exakt plana, tjocka plattor, vilket det är fråga om i de båda förstnämnda patent- skrifterna, detta på grund av att medbringarhaken då kan angripa tillräckligt djupt vid plattkanten, så att den inte glider av. Är det däremot fråga om pappersbilder, exempelvis fotografier, med en tjocklek på t.ex. 0,25 mm eller rent av mindre, finns det stor risk för att haken, som ju själv måste ha ett ingreppsdjup mindre än den minsta bildtjockleken, glider av från bildkanten eller inte förmår gripa denna. Detta gäller i synnerhet när bil- derna har snett skurna kanter eller är välvda eller skeva. Ha- kens avglidning medför att haken skrapar över betraktningssidan på bilden och kan skada denna. Vidare kommer så småningom, till och med om bildbärarmaterialet är mjukt, den skarpa kanten på haken att slipas av, varigenom dess gripförmåga blir ännu sämre, samtidigt som det kantparti på de mjuka bildbärarna där haken angriper deformeras, böjs och eventuellt rent av rivs sönder med påföljd att apparaten över huvud taget inte längre fungerar.

En fördel är dock att apparatens bygghöjd i bildstapelns tjockleksriktning är relativt liten.

I DE-PS 864 759 visas en stereobetraktningsapparat, där en bild dras av från en stapel medelst en för hand vriden vals och förs tillbaka under stapeln medelst en andra vals. Här undviks visserligen bildskador, men bygghöjden blir oundvikligen mycket större än vid de med en slid försedda apparaterna.

Till grund för uppfinningen ligger uppgiften att åstadkomma en bildbetraktningsapparat av det i ingressen till patentkrav l angivna slaget, vilken trots att den har en bygghöjd som endast obetydligt överstiger bildstapelns tjocklek är driftssäker ifråga om medbringarfunktionen, även när det är fråga om relativt tunna pappersbilder, i synnerhet fotografier, och vid vilken medbringar- skador på såväl bildkanterna som bildytorna undviks.

Denna uppgift löses enligt uppfinningen genom att bildbe- traktningsapparaten ges de i den kännetecknande delen av patent- krav 1 angivna kännetecknen. Lösningen baserar sig på följande överväganden: Växlingsfunktionen består egentligen av två enskilda moment: Dels avskiljningen av den bild som skall växlas från stapeln, dels transporten av den avskilda bilden parallellt med sig själv. 10 15 20 25 30 35 40 7809734-2 Vid de kända apparaterna övergår dessa båda moment direkt i varandra, varvid det dock skall framhållas att på grund av att vilofriktionen alltid är större än glidfriktionen kräver det allra första momentet av bildrörelsen mer kraft än den fortsatta transporten, och det utgör därigenom det nämnda första momentet.

Man inser att när bilden väl har avskilts från stapeln medför dess fortsatta transport inte några särskilda problem.

Vid den uppfinningsenliga apparaten tjänar alltså det yt- häftande organet i varje fall till att avskilja eller lösgöra bilden från stapeln, varvid bildens relativrörelse i förhållande till stapeln kan åstadkommas genom förskjutning, vridning, upp- stukning eller upplyftning av hela bilden eller upplyftning endast vid en kant eller ett hörn. Därutöver kan man emellertid ocksâ, liksom tidigare, samtidigt använda det häftande organet för genomförande av bildens transport, således som medbringare eller åtminstone del av medbringaren i den ovan givna defini- tionens mening.

Om organet skall lyfta bilden helt eller delvis från stapeln vinkelrätt mot bildytan, måste dess häftkraft vara tämligen stor.

Här kommer klibbande ämnen ifråga, vilka emellertid inte får kvarlämna några rester, vidare organ som arbetar med undertryck, exempelvis sugkoppar, eller organ som arbetar med magnetisk eller statisk attraktionskraft.

Skall bilden förflyttas parallellt med sitt eget plan räcker Oftast organ vid vilka endast en tillräckligt star friktion ' mellan materialet i organet och materialet i bilden utvecklas, Värviå “tillräckligt stor" betyder att häftverkan måste överstiga den häftverkan som föreligger mellan bilden och resten av stapeln.

Här kan man alltså arbeta med material som av naturen har höga friktionskoefficienter, såsom gummi och gummimaterial eller häftplaster (finns i handeln) men naturligtvis också med alla de ovan nämnda organ som har angivits för stor häftkraft.

I vissa konstruktioner är det önskvärt att häftverkan är selektiv i den meningen, att den är tillräckligt stor i den önskade rörelseriktningen men i den motsatta riktningen är mindre än friktionen mellan bilden och stapeln; man kan i detta fall tala om ett organ med envägs- eller frihjulsverkan. Exempel på organ med sådan verkan är tandlister, snedställda borstar och liknande, men konstruktivt kan man också lösa denna uppgift så, att häftorganet är i ingrepp med bilden endast under avskiljnings- 10 l5 20 25 30 35 40 7809734-2 momentet och hålls på avstånd från densamma vid återgångsrörelsen.

Slutligen skall också framhållas att vid alla eller nästan alla nämnda typer av ythäftande organ finns också möjligheten att låta häftverkan inträda eller bli tillräckligt stor först om de bilder som skall växlas i sin tur behandlas motsvarande.

Det ythäftande organet bildar med andra ord endast en komponent i ett häftsystem, vars andra komponent befinner sig på bilden.

Typiska för detta är magnetiskt arbetande system, där det yt- häftande organet är en permanentmagnet och bilderna uppvisar en magnetiserbar komponent. Ett annat exempel är över hela ytan eller endast på enskilda punkter uppruggade bilder, på vilka en komplementärt utformad yta på ett häftorgan angriper, som skulle glida på släta ytor.

När det i det följande för enkelhetens skull endast talas om ett "häftelement“ avses därmed ett ythäftande men åter lös- bart organ. När det i det följande gäller lösningsexempel där det ythäftande organet tillika är medbringare, görs ingen åt- skillnad mellan dessa båda begrepp, vilket däremot är fallet vid utföringsformer där dessa båda funktioner är åtskilda.

Häftelementet kan såsom häftbeläggning vara anordnat för aktiv verkan mot den översta eller den understa bilden i stapeln, såväl på huset som på växlingssliden eller på en anpress- ningsanordning om en sådan finns. Ju större vilofriktionen är, desto mindre är den erforderliga anpressningskraften, som van- ligen påförs av en fjäder. Om anpressningskraften påförs av den underifrån anpressande anpressningsanordningen, som genom stapeln trycker den översta bilden mot siktöppningen, och den översta bilden skall gripas av häftbeläggningen, måste kraften vara större än när den understa bilden grips. ' Använder man ett häftelement som har hög friktionskoefficient i båda rörelseriktningarna är det nödvändigt att vid tillbaka- skjutningen av sliden bringa häftelementet ur ingrepp med den bild i stapeln som vid tillbakaskjutningen är vänd mot häft- elementet. Detta kan ske genom att häftelementet fälls, trycks eller skjuts undan eller övertäcks på sådant sätt, att exempel- vis dess verksama yta kommer att ligga lägre än en uppläggsyta över vilken bilden sedan kan glida. Omvänt kan stapeln ligga på avstånd från häftelementet, varvid bilden närmas till häftelementet vid utdragningen av sliden, och slutligen kan också häftelementet vid tillbakaskjutningen vändas bort från stapeln. 10 l5 20 25 30 35 40 7809734-2 Inaktiveringen sker automatiskt vid slidens tillbakaskjut- ning, varvid sliden eller huset eller en annan anpressningsan~ ordning måste ha för detta avsedda styrorgan.

Man kan medelst ett exempelvis manuellt påverkbart tillsats- organ sörja för att häftelementet är inaktivt även vid slidut- dragningen. Detta underlättar eller möjliggör först utbyte av hela bildstapeln. Därvid är det dock att föredra, att sedan sliden dragits ut med häftelementet inaktivt åter aktivera häft- elementet vid tillbakaskjutningen och därigenom koppla tillbaka apparaten till växlingsfunktionen.

Den uppfinningsenliga bildbetraktningsapparaten kan alterna- tivt eller i kombination uppvisa ytterligare modifikationer, som främjar eller förbättrar användningsändamålet. Sådant kan innefatta på baksidan anordnade utfällbara stativdelar, anord- ningar för upphängning av apparaten som en ram, utbytbara, på- sättbara eller på annat sätt fastsatta prydnadsramar av olika former och med olika ytbearbetningar, förspänning av sliden medelst en fjäder mot öppnings- eller stängningsläget, uppdel- ning av det siktskivan uppvisande fältet i flera siktfält, av vilka det ena hör till en bildstapel och det andra hör till en textkortstapel, varvid bild och text eventuellt också kan vara anordnade på en gemensam informationsbärare. Vidare kan den sikt- skivan uppvisande ytan på apparaten även vara försedd med textfält.

Det finns vidare möjlighet att inuti apparaten, företrädesvis stationärt i huset, utforma ett mottagningsfack för exempelvis negativ hörande till i sliden anordnade fotokopior, och man kan slutligen förse huset med ett siktfönster på både framsidan och baksidan, varvid naturligtvis också tvâ skilda slider anordnas.

I det följande beskrivs på ritningarna visade utförings- exempel på den uppfinningsenliga apparaten. Därvid visar fig. l-70 utföringsexempel där ingen skarp åtskillnad görs mellan av- skiljningen av bilden från stapeln och medbringarfunktionen. De därpå följande figurerna medger en tydligare urskiljning av de båda momenten av växlingsförloppet, och delvis visas även separa- ta element för avskiljning av bilden medelst ythäftande organ och medbringning av bilden medelst ett ytterligare organ.

Fig. l är en kraftigt schematiserad vy uppifrån av betrakt- ningsapparatens hus med överdelen borttagen och sliden inskjuten; Fig. 2-5 är schematiska vyer i längdsnitt genom apparaten och visar olika moment i växlingsförloppet för att åskådliggöra 10 15 20 25 30 35 7609734-2 slidens och fjäderplattans samverkan; Fig.~6-9 visar sama moment vid bildväxling men med inlagd bildstapel; 7 Fig. 10-13 är vyer liknande fig. 2-5 och visar olika moment vid uttagningen av hela stapeln; Fig. l4-l7 visar i framställningar liknande fig. 6-9 ut- tagning av stapeln, varvid även bildstapeln visas; Fig. 18 visar schematiskt ett tvärsnitt genom apparaten; Fig. 19 visar en del av apparaten i tvärsnitt, dock i större skala än i fig. 18 och med vissa partier bortbrutna; Fig. 20 visar några i anslutning till fig. 19 diskuterade husdetaljer i perspektiv; Fig. 21 visar i starkt schematiserat längdsnitt längs linjen 21-21 i fig. 24 en andra utföringsform; Fig. 22 visar ett liknande längdsnitt, taget längs linjen 22-22 i fig. 24, med sliden utdragen; Fig. 23 är en vy uppifrån av apparaten i fig. 21 och 22 och åskådliggör husets bottenplatta vid utdragen slid; Fig. 24 visar ett snitt längs linjen 24-24 i fig. 21; Fig. 25 och 26 visar detaljer i utföringsformen enligt fig. 21-24; Fig. 27-30 visar en tredje utföringsform; Fig. 31-36 visar en fjärde utföringsform; Fig. 37 och 38 visar en femte utföringsform; Fig. 39-44 visar en sjätte utföringsform; Fig. 45-51 visar en sjunde utföringsform; Fig. 52 och 53 visar en åttonde utföringsform; Fig. 54 visar ett annat utförande av separatorn; Fig. 55-58_visar en utföringsform där häftelementets aktiva och inaktiva läge styrs av en sliddel, som är förskjutbar i för- hållande till slidens huvuddel i utdragningsriktningen för sliden; Fig. 59 och 60 visar ett modifierat utförande av häftelementet i utföringsformen enligt fig. 55-58; U Fig. 61 och 62 visar en utföringsform där häftelementet är utfört i form av en dubbel frihjulsrulle; Fig. 63-66 visar en utföringsform där det som frihjulsrulle utförda häftelementet kan göras overksamt för uttagning av hela bildstapeln; Fig. 67-70 visar ett modifierat utförande av anordningen enligt fig. 45-51, där hela bildstapeln kan tas ut med hjälp av 10 15 20 25 30 35 40 7809734-2 en utdragslåda; Fig. 71-76 visar ytterligare ett exempel på en utföringsform, varvid fig. 71-73 är vyer i längdsnitt som visar olika moment i växlingsförloppet, medan fig. 74-76 visar snitt längs linjerna 74-74 i fig. 71, 75-75 i fig. 72 och 76-76 i fig. 71; Fig. 77-81 visar ytterligare en utföringsform, varvid fig. 79-81 är längdsnittvyer av tre moment av växlingsförloppet, medan fig. 77 och 78 visar snitt längs linjerna 77-77 i fig. 79 och 78-78 i fig. 80; Fig. 82-85 visar fyra moment i växlingsförloppet vid en annan utföringsform; Fig. 86 visar i större skala en detalj ur fig. 83; Fig. 87-89 visar tre växlingsmoment vid ytterligare en ut- föringsform; Fig. 90-95 visar ännu en utföringsform, varvid fig. 90, 93 och 95 visar tre moment av bildväxlingen, fig. 91 är en planvy svarande mot fig. 90 och fig. 92 och 94 visar styrningen av och verkningssättet hos enkelbildmedbringaren i större skala; Pig. 96-101 visar ytterligare en utföringsform, varvid fig. 96 och 99-101 är längdsnittvyer som visar fyra bildväxlings- moment, medan fig. 97 är en planvy, delvis i snitt, svarande mot fig. 96 och fig. 98 är en schematisk perspektivvy; Fig. 102-105 visar en sista utföringsform, varvid fig. 102, 104 och 105 är längdsnittvyer av tre moment av bildväxlingen, medan fig. 103 är en schematisk planvy svarande mot fig. 102, dock med sliden helt inskjuten. _ Fig. 1-20 visar en första utföringsform.

Vid denna utföringsform har apparatens hus 100 en botten- platta 102, sidväggar 104, en bakvägg 106 och en över- eller täckplatta 108 med ett fönster 110. Den i huset mellan anslag på sidväggarna 104 glidförskjutbara, rörligt styrda sliden 112 har bottenstycken 114, sidstycken 116, ett framstycke 118 och ett separatorstycke 120. Framstycket är utformat dels med ett grepp 122, som används vid inskjutningen och utdragningen av sliden, dels med en nedhållningstunga 124.

I huset finns ett par uppåt böjda, förspända fjädrar 126, som med den ena änden är förankrad i husets bottenplatta 102 medan de med den andra änden kan utföra en begränsad utjämnings- rörelse längs bottenplattan. Fjädrarna 126 ligger vid sidan av huvudskänklarna 130 på en tryckplatta 128 och trycker denna 10 15 20 25 30 35 40 uppåt. Såsom har antytts i fig. 1 är fjädrarna 126 utformade på tryckplattan 128, och deras mot bakväggen 106 riktade skänklar ligger längre ut än de mot slidens framstycke 118 riktade skänklarna.

De båda huvudskänklarna 130 på tryckplattan 128 är förbundna med varandra under förmedling av en tvärskänkel 132, på vilken en mittskänkel 134 är utformad. Från tvärskänkeln 132 utgår även hjälpskänklar 136. Funktionen hos dessa element kommer att be- skrivas mer detaljerat längre fram.

Bottenplattan 102 är utformad med en med slidrörelsen parallell styrning 138, i vilken en tangent 140 är glidrörlig.

Tangenten 140 dras av en återföringsfjäder 142 i riktning mot bakväggen 106 till ett ej visat anslag och har en central genom- gående öppning, i vilken tryckplattans mittskänkel 134 skjuter in glidrörligt.

På slidens sidstycken är styrklackar 144 och 146 utformade, vilkas funktion kommer att förklaras närmare längre fram.

På tryckplattans huvudskänklar 130 finns slutligen remsor 148 påsatta, exempelvis påklistrade, vilka består av ett i handeln tillgängligt plastmaterial, som har ovanligt stor häftkraft redan vid lågt kontakttryck.

Vid utdragning av sliden skall tryckplattan hålla fast den understa bilden i stapeln, medan separatorstycket tar med de övriga bilderna. Vid återföringen av sliden skall däremot plattans anpressningsverkan uppåt vara kraftigt reducerad. Funktionen för- klaras först med hänvisning till fig. 2-5, där stapeln ej är in- lagd i apparaten.

Fig. 2 visar utgångsläget. Anpressningsplattan anligger under inverkan av fjädrarna 126 mot fönstret 110 resp. överplattan 108, och separatorstycket 120 befinner sig mellan anpressningsplattan och bakväggen 106. Drar man nu sliden 112 utåt, trycker den sneda ytan på separatorstycket mot de mot densamma vända kanterna på huvudskänklarna 130, och dessa viker undan nedåt, varvid fjädrarna 126 ger efter. De andra ändkanterna på huvudskänklarna trycks emellertid uppåt liksom tidigare. Styrklacken 144 undgår därvid att stöta mot en på huvudskänkeln 130 utformad, av ett breddat parti på denna bildad styrkant 150, utan den glider istället under denna styrkant. När sliden kommer till ändläget (fig. 4), trycker separatorstycket 120 framkanterna på huvudskänklarna nedåt, och genom en “gungbrädesrörelse" lyfts bakkanterna på huvudskänklarna. 10 15 20 25 30 35 40 ~__-| 13:) CD v) \q (JJ »IB I 'O Om nu sliden åter inskjuts, trycker separatorstycket anpressnings- plattan ytterligare nedåt, men anpressningsplattans lägsta läge är vid framkanterna, således på den mot sliden vända sidan. Styr- klackarna 144 kommer därför att gripa över styrkanterna 150 på anpressningsplattan och håller ned denna tills sliden har kommit i det närmaste tillbaka till utgångsläget, där styrelementen åter kommer ur ingrepp och anpressningsplattan åter snäpper uppåt (jämför fig. 1 och 5).

Den egentliga bildväxlingen försiggår på följande sätt (fig. 6-9): Till att börja med är anpressningsplattan belastad med en stapel 152 på exempelvis tjugo bilder, varför den ligger lägre än i fig. 2. Vid utdragningen av sliden strävar separator- stycket att ta med samtliga bilder i stapeln, eftersom den stry- ker över anpressningsplattan. Den understa bilden 1525 mot vilken de med den av remsorna 148 bildade häftbeläggningen försedda huvudskänklarna 130 trycker direkt, fasthålls av häftbeläggningen och förblir därför liggande på anpressningsplattan 128. För övrigt är förloppet det som har beskrivits ovan med hänvisning till fig. 3. Så småningom når sliden sitt ändläge enligt fig. 8, i vilket bilderna 152 framtill faller ned på slidens botten- stycken 114, medan de vid bakkanterna fortfarande ligger på an- pressningsplattan. Så snart separatorstycket 120 har glidit över de något uppåtböjda, förspända ändarna på hjälpskänklarna 136, trycker dessa den kvarvarande bilden 152 något uppåt vid dess framkant, så att vid tillbakaskjutningen av sliden bakkanten på separatorstycket 120 kommer mellan anpressningsplattan och bilden l52', varigenom det lyfter upp denna bild så mycket, att den kommer över överkanten på separatorstycket. Vid den fortsatta inskjutningen av sliden glider således separatorstycket längs undersidan på bilden l52', som i slidens ändläge lägger sig överst på stapeln 152. Inskjutningen av stapeln hindras ej av häftbeläggningen 148, eftersom anpressningsplattan på det ovan beskrivna sättet hålls ned av styrelementen 144, 150.

Skall man ta ut hela stapeln, förskjuter man tangenten 140 framåt. Som framgår av fig. 10-13 är anpressningsplattans mitt- skänkel 134 böjd nedåt på sådant sätt, att den i sidvy har flack S-form och med den undre änden skjuter in i tangenten. Förskjuter man tangenten från läget enligt fig. 10 till läget enligt fig. ll, trycker tangenten på den övre lutande ytan 154 på mittskänkeln 134, varigenom hela anpressningsplattan 128 mot kraften från fjädrarna 10 15 20 25 30 35 7~8a8i97 3 4 - ä 10 126 dras nedåt så långt, att översidan på häftbeläggningen 148 kommer att ligga lägre än översidan på slidens 112 bottenstycken 114. Till följd därav kommer vid utdragningen av sliden hela stapeln 152 att tas med, eftersom stapeln då ligger på själva sliden. Genom förspänningen hos fjädrarna 126 och mittskänkelns 134 friktionskoppling med tangenten 140 kommer tangenten ej att dras tillbaka av den relativt svaga fjädern 142. Om emellertid styrklacken 146 med sin sneda styryta 156 stöter mot styrkanten 150, kommer anpressningsplattan att tryckas ytterligare nedåt, varigenom fastklämningen eller friktionskopplingen mellan tangen- ten 140 och mittskänkeln 134 upphör, så att fjädern 142 kan dra tillbaka tangenten till dess viloläge (fig. 12). Styrklacken 146 håller dock anpressningsplattan under nivån för slidens botten- stycken, så att stapeln obehindrat kan dras framåt helt och hållet.

Intill ändpunkten på förskjutningssträckan friger styrklacken 146 åter styrkanten 150, varvid fjädrarna 126 åter kan trycka anpress- ningsplattan uppåt vid dess bakkant, medan den framtill fort- farande hålls nedåt av separatorstycket 120.

Efter de ovan givna förklaringarna kan man i anslutning till fig. 14-17 utan ytterligare förklaringar följa förloppet i det fall då en fullständig stapel skall tas ut; slidlägena i fig. 14-17 motsvarar slidlägena i fig. 10-13.

Fig. 18 visar de relativa lägena hos å ena sidan botten- styckena 114 och å andra sidan anpressningsplattan 128 när tangen- ten 140 är i uttagningsläget.

I princip vore det också möjligt att låta sliden vid dess återgång återföra tangenten till viloläget medelst ett styrelement (ej visat). Det framgår dock att man vid den visade utförings- formen har den fördelen, att apparaten genom fasthâllningen av tangenten i uttagningsläget varaktigt förblir inställd på ut- tagning, exempelvis under överföring av känsliga bilder eller vid insättning av apparaten i ett stapelställ.

De funktioner som anpressningsplattan utför kan summariskt sammanfattas på följande sätt.

Vid bildväxlingen hålls anpressningsplattan alltid anliggande mot den understa bilden med just den tvärs mot slidrörelsen lig- gande "linje" där separatorstycket för tillfället ligger under sin rörelse. Den bild som skall fasthållas hålls således med säkerhet fastklämd just där fastklämning erfordras. Vid slidens återgång håller däremot styrelementen 144-150 anpressningsplattan 10 15 25 30 35 40 7809734-2 ll under nivån för slidens bottenstycken (eller andra upplägg, exempel- vis på husets bottenplatta), så att häftbeläggningen 148 ej berör undersidan på den understa bilden.

Vid stapelväxling förs anpressningsplattan till samma läge som vid växlingsåtergången, dock medelst en separat manövrerbar tangent. Denna kan varaktigt hållas i stapelväxlingsläge men går utan ytterligare manipulation automatiskt tillbaka till bild- växlinqsläge. Härigenom är apparaten idiotsäker.

Anpressningsplattan är så utformad, att den säkert fasthåller även kraftigt böjda bilder och möjliggör växlings- och uttagnings- förloppet. För att inte böjda bilder skall orsaka felfunktioner är dock en rad ytterligare åtgärder vidtagna.

Bilder som buktar ut nedåt kring tväraxeln, således tvärs mot slidrörelsen, skulle vid bildväxlingen kunna medföra att den översta eller några av de översta bilderna ej skjuts tillbaka av slidens framvägg 118 utan på grund av den uppskjutande framkanten kläms fast mellan slidens framvägg och husets överplatta. Av detta skäl finns nedhållningstungan 124, under vilken man kan låta bilderna snäppa in vid inläggningen; ytterligare möjligheter diskuteras längre fram.

Bilder som är böjda åt det motsatta hållet, alltså uppåt, skulle vid växlingen kunna hindra separatorstycket från att passera genom att stöta mot detta. För att undvika detta skulle man kunna välja ett material med särskilt låg friktion för separatorstycket och göra separatorstycket som en separat del istället för att framställa hela sliden i ett stycke genom form- sprutning.

Bilder som buktar ut nedåt kring längdaxeln skulle vid sli- dens återgång visserligen vid sidkanterna ligga på slidens botten- stycken och därigenom gå fria från häftbeläggningen på anpress- ningsplattan, medan de vid mitten skulle stöta mot den motstående kanten på anpressningsplattans mittskänkel 132. Av denna anled- ning är den ifrågavarande, av fjädrarna 126 och hjälpskänklarna 136 brutna kanten vinklad med spetsen inåt, såsom framgår av fig. l.

En böjning av bilderna åt det motsatta hållet medför inga stör- ningar.

Bilderna måste naturligtvis ligga i sliden med ett visst spelrum, men störningar skulle kunna uppkomma om bilderna hamnar snett. Av denna anledning är bakväggen l06 utformad med anslags- klackar 160 och 162, som skjuter ut nedifrån eller uppifrån så 10 15 20 25 30 35 40 7809734-2 12 långt, att de skjuter genom urtag l64, 166 i separatorstycket 120 när detta är i sitt inre ändläge (fig. l9). Intill varje sidvägg på huset skjuter sålunda en klack 162 inåt och nedåt från husets överplatta, och längre in skjuter en klack 160 uppåt och inåt från bottenplattan. Klacken l60 ligger i slidens utdragsriktning i linje med en av häftbeläggningarna l48, och det tillhörande urtaget 166 i separatorstycket svarar därför självt för att förhindra att separatorstycket kommer i beröring med häftbe- läggningen. Ett ytterligare urtag l68, som är upptaget uppifrån i sliden, lämnar plats för genomföring av nedhållningsklackar 170, som skjuter ned från överplattan; detta framgår bäst av fig. 20. Dessa klackar har till uppgift att vid inskjuten slid trycka den översta bilden så långt ned under slidens överkant, att sliden med säkerhet tar med sig även den översta bilden.

Liknande, ännu längre nedskjutande nedhållningsklackar 172, vilka likaledes är antydda i fig. 20, finns intill framkanten på överplattan. Dessa klackar har till uppgift att trycka den vid växlingen utdragna stapeln så långt under nivån för under- sidan på den på anpressningsplattan liggande bilden l52', att dess glidrörelse över separatorstycket i möjligaste mån sker utan brcmsning. I fig. l9 är översidorna på bilderna under klackarna 170 och 172 antydda med streckade linjer l70', l72'.

Slutligen framgår av fig. 19 med överdriven tydlighet hur den på häftbeläggningarna l48 fasthållna bilden belastas av separatorstycket 120 och därigenom hålls säkert fastklämd.

Den exakta tvärsnittsprofilen på separatorstycket väljs i beroende av typen på de bilder som ingår i stapeln, material- valet och andra faktorer. Man måste här göra en kompromiss mellan å ena sidan platsbehovet genom den nödvändiga sned- ställningen av separatorstycket, längs vars mot sliden vända sida kanten på anpressningsplattan och mot vars mot huset vända sida den fasthållna bilden måste glida, och å andra sidan en optimal vinkel för dessa ytor. För någorlunda slät plast har en vinkel på 45-600 visat sig vara lämplig, varvid denna vinkel till skillnad från vad som visas i de schematiska figurerna 2-17 ingalunda behöver vara konstant utan kan variera längs de snett liggande ytorna eller ha andra värden vid ändarna än vid mitten.

Häftbeläggningen är särskilt fördelaktig som medbringare i de fall då av en eller annan orsak, exempelvis därför att det 10 15 20 25 30 35 40 7809754-2 13 gäller att särskilt skonsamt behandla mycket tunna bilder, det över en yta på bilderna utövade trycket endast får vara litet, ty trots det ringa trycket har det visat sig att häftelementet håller bil- derna säkert. En utföringsform av den uppfinningsenliga betrakt- ningsapparaten där detta är särskilt beaktat visas i fig. 21-26.

Den i fig. 2l-26 visade apparaten har ett hus 201 med en bottenplatta 220, en siktfönsterskiva 222, sidväggar 224 (fig. 23) och en uttagningslucka 202, som i fig. 22 visas lösgjord från huset. I huset finns den glidrörligt lagrade sliden 203 med en bottenplatta 226, sidstycken 228 och ett framstycke 230. I huset finns vidare den stationära separatorn 204, som är fastsatt genom att den är anordnad mellan tvâ från husets överstycke nedskjutande tungor 212. Tvärsnittsformen på separatorn 204 framgår bäst av fig. 21 och 22. ' Längs slidens mitt sträcker sig en medbringaranordning bestå- ende av en bladfjäder 210, på vilken en häftbeläggning 232 är anbringad åtminstone vid den närmast luckan 202 liggande änden.

Slidens sidstycken 228 är styrda mellan tungorna 212 och husets sidväggar 224.

I var och en av ett par stolpar 211 intill husets sidväggar 224 och luckan 202 sitter ett nedåtriktat ändparti av en blad- fjäder 206, som är bågformigt böjd mot husets mitt och med sin andra, likaledes nedåtböjda ände 207 är insatt i ett slits 234 mellan ett av slidens sidstycken 228 och husets sidvägg 224.

Vid den bakre, således närmast luckan 202 liggande änden av vart och ett av slidens sidstycken 228 är en fram till sidväggen 224 utskjutande klack 209 utformad.

Luckan 202 kan fasthållas på huset 201 exempelvis medelst vårtor 205.

Det antas här, att en ensam bild 208 ligger mellan siktskivan 222 och fjäderbågarna 206. I huset finns mellan medbringaren 2l0 resp. dennas häftbeläggning 232 och undersidan på fjäderbågarna 206 en ej visad bildstapel. Om man nu drar i sliden 203, kvar- håller separatorn 204 i huset hela bildstapeln utom den understa bilden, mot vilken häftbeläggningen 232 anligger. Denna bild tas av sliden med utåt, varvid den glider förbi separatorn 204 under denna. Som framgår av fig. 24 är separatorn tvådelad, så att mittpartiet i apparaten lämnas fritt, varigenom medbringaranord- ningen kan passera mellan de båda separatordelarna. När klackarna eller hakarna 209 stöter mot de fritt rörliga skänklarna 207 på 10 15 20 25 30 35 40 7309734-2 14 fjädrarna 206, dras dessa med utåt, varvid fjäderbågarna dras raka.

Den ensamma bilden 208, som tidigare låg på fjäderbågarna, för- lorar därvid sitt stöd och kan falla ned. Den lägger sig därvid som översta bild på den av separatorn kvarhâllna reststapeln.

Medbringaren 210 har som bärare för häftbeläggningen 232 en uppåt svagt förspänd fjäder 236, vars anpressningskraft precis räcker till för att åstadkomma medtagning av en enda bild. När sliden befinner sig i sitt helt utdragna läge (fig. 22), trycker mellan fjäderkanterna och den endast vid mitten på fjädern an- ordnade häftbeläggningen 232 befintliga små hjälpfjädrar (ej visade) kanten på den medtagna bilden något uppåt vid separatorn, så att vid inskjutningen av sliden denna kant glider uppåt längs den utåt vända lutande separatorytan och sedan lägger sig på fjäderbågarna 206, som under inverkan av sin egenfjädring åter fjädrar inåt när sliden går tillbaka.

Vid slidens återgång måste medbringaren glida under den i huset befintliga bildstapeln. Trots att förspänningen hos fjädern 236 är mycket svag, skulle återgången kunna bli trög om häftbe~ läggningen 232 tilläts glida mot den understa bilden. Det är där- för sörjt för att fjädern trycks nedåt under återgången. Man ser i fig. 26 den bakersta änden 238 på bladfjädern 236, som i området av denna ände är svagare än den övriga fjäderdelen, exempelvis på grund av en tvärsnittsminskning eller liknande. Det tvärsnitts- försvagade partiet har endast i området av framkanten ett åt sidan utskjutande styrningsparti 240 (se även fig. 25), och på husets botten 220 finns två uppskjutande lister 213 med inåtriktade styrningskanter 242. Intill listerna 213 är slidens botten 226 avlägsnad.

Vid utdragningen av sliden kommer slutligen fjäderändpartiet 238 under separatorn 204, varvid det av denna trycks nedåt på så- dant sätt, att styrningspartierna 240 vid inskjutningen av sliden kommer under styrningskanterna 242, som därigenom åstadkommer att häftbeläggningen 232 trycks ned under översidan 244 på listerna 213. Listerna 213 kan vara så långa, att fjädern 236 friges först i närheten av slidens inre ändläge och först då med häftbelägg- ningen 232 anläggs underifrån mot den då understa bilden i bild- stapeln.> När stapeln skall tas ut öppnas luckan 202, och stapeln skakas ut, varvid även den för tillfället överst liggande bilden 208 faller ut tillsammans med resten av stapeln. För att inte den 10 l5 20 25 30 35 40 7809734-2 15 understa bilden i stapeln skall hållas kvar av häftbeläggningen 232 eller kunna fås ut endast med besvär, kan häftbeläggningen inakti- veras genom öppnandet av luckan 202, exempelvis genom att fjädern 236 dras ned under ytans nivå. För detta ändamål kan man exempel- vis koppla en hävstångsanordning till luckan 202.

Beskrivningen av fig. 27-30 är inskränkt till de för funktio- nen väsentliga delarna i den utföringsform som visas i dessa figurer.

I huset 300 är var och en av de båda sidväggarna 301 utformad med en styrkuliss 302. En dubbelvevbygel 303 är med sina åt sidan 304 glidrörligt styrd i styrkulisserna 302.

På undersidan av dessa ändar 304 är ett häftelement 305 anordnat.

Om man drar i förbindningspartiet 306 på bygeln 303, som skjuter ut framåt ur huset 300, glider bygeländarna 304 först parallellt med bildstapeln 308, varefter de av kulisserna 302 förs nedåt för utskjutande fria ändar att slutligen, när häftelementen 305 träffar den översta bilden, trycka bildstapeln nedåt mot verkan av kraften från en fjäderan- pressningsanordning 309. Bygeländarna 304 med häftbelägqhingarna 305 för sedan den översta bilden i stapeln ut genom en husöppning 3l0, varvid dock den bakre bildkanten förblir inklämd mellan häft- elementen 305 och stapeln resp. en separator 3ll och således inte kan falla ut. Bakom separatorn löper bilden mot en hjälpfjäder 312, och när bygeln 303 åter skjuts in kan bilden av bygeln, som då löper längs ett snett nedåt gående parti av kulisserna 302, föras under och förbi separatorn 3ll in på anpressningsanordningen 309, dock under stapeln 308. På översidan av bygeländarna 302 finns ingen häftbeläggning, och bygeländarna kan därför med minsta friktion glida längs stapeln på undersidan (fig. 30). En tangent 315 gör det möjligt att liksom i utföringsformen enligt fig. l-20 inaktivera anpressningsanordningen 309 när stapeln 308 skall tas ut, exempelvis genom en normalt tillsluten öppning motsatt separatorn 3ll.

Fig. 27a är en schematisk tvärsnittsbild och visar hur bygeln är anordnad i styrkulisserna 302 på huset.

Sliden är här endast en manövreringsbygel och skulle eventuellt kunna ersättas med en i sidled från huset utskjutande tangent.

I den i fig. 31-36 visade utföringsformen är sliden 400 ut- dragbar i förhållande till huset 402, men greppet 404 på sliden är likaså rörligt i förhållande till sliden själv. Greppet 404 angriper som dragelement under förmedling av en led 406 på en 10 15 20 25 30 35 7399734-2 16 hävstâng 412, vars ena ände är ledat ansluten till slidens botten 408 vid 410 och vars andra ände är ledat ansluten till en anpress- nings- och medbringarplatta 414. I viloläget, som visas i fig. 31, ligger plattan 414 under slidens bottenstycke 416. Vid dragning i greppet 404 reses hävstången 412, och därvid höjer den plattan 414 över bottenstyckena, så att stapeln 418 rör sig uppåt till kontakt med anslag 420. Relativrörelsen mellan greppet och sliden blockeras därigenom, och vid fortsatt dragning i greppet kommer hela sliden utåt. Vid tillbakaskjutningen sänks stapeln under nedläggning av hävstången, och häftelementet ligger inaktiverat nedanför bottenstyckena. Den av häftelementet medtagna bilden kommer på reststapeln, som ligger på husets botten. 7 Fig. 36 visar en modifikation med två hävstänger 4l2' istället för den enda hävstången 412.

Fig. 37 och 38 visar i tvärsnitt utgångs- och medbringnings- läget vid en annan utföringsform. Liksom tidigare är sliden 500 glidrörligt styrd i huset 502. På undersidan av det en siktöpp- ning 504 omgivande rampartiet.506 på huset finns häftelementet 510, som ligger tillbakafört i förhållande till en bildstapeln nedåt tryckande ramkant 508 och som därför i viloläget ej befinner sig i ingrepp med den översta bilden. Vid början av slidens ut- dragning höjs den översta bilden 512 av en ej visad hjälpanord- ning vid sina kanter, så att den kommer i kontakt med häft- elementet 510, varefter separatorn 514, som är utformad komple- mentär till ramstycket 506, klämmer denna bild mot separatorn, så att den stannar kvar i huset, medan resten av stapeln tas med utåt av sliden 500 (fig. 38). För tydlighetens skull har bildens deformation överdrivits något i fig. 38.

Fig. 39 visar i schematiskt längdsnitt en utföringsform där medbringningsfunktionen påverkas separat i förhållande till ut- dragningen av sliden 601.

Den frånsett ett kort reststycke ur huset 602 utdragbara sliden 601 har styrningsdelar 603, som sträcker sig i rörelse- riktningen för sliden 601 över i stort sett hela dennas längd och som vid yttersidorna har obetecknade styrningsytor, med vilka styrningsdelarna styrs mot insidan på husets botten och/eller husets sidväggar. Dessa styrningsdelar är företrädesvis utförda med vinkelprofil, såsom visas i fig. 39, så att de vid sina in- sidor uppvisar första transportytor 607, på vilka en från bild- stapeln 604 genom uttagningsslitsen 605 utdragen bild ligger med l0 25 35 7809734-2 17 sin undersida. Styrningsdelarna 603 har vidare på sin undersida andra styrningsytor 606, som sträcker sig vinkelrätt mot de första styrningsytorna 607 och bildar sidstödytor för den från bildstapeln uttagna bilden, så att de hindrar bilden från att falla ut ur sliden 601 i sidled. De andra styrningsytorna 606 behöver inte nödvändigtvis sträcka sig över hela höjden på sliden, men de kan vara kompletterade med ej visade sidstödytor,_ som sträcker sig upp till husets överstycke 608 eller är utformade på detta överstycke. Dessa ytterligare sidstödytor behöver inte heller sträcka sig över hela längden på sliden, utan det är till- räckligt om de är anordnade på några ställen som är så valda, att en uttagen bild säkert kvarhålls i sliden 601 och hindras från att falla ut innan den förs tillbaka till bildstapeln genom in- föringsslitsen 609 ovanför separatorn 610.

Husets överstycke 608, som bildas av en genomsynlig platta, är fast förbundet med den övriga konstruktionen i sliden 601 och bildar därför en del av sliden.

Uttagningsslitsen 605 begränsas nedtill av de första styr- ningsytorna 607, medan den upptill begränsas av yttersidan av ' spetsen på den i tvärsnitt V-formiga separatorn 610. På mot- svarande sätt begränsas införingsslitsen 609 dels av en rörlig del, nämligen insidan på husets överstycke 608, dels av en fast den övre änden av den i fig. 39 vänstra skänkeln 610. flera avskiljningsanslag 612 är anordnade på en yta, nämligen av separatorn Ett eller styrning 613, i vilken husets överstycke 608 är styrt. När över- stycket är utdraget hindras bildstapeln från att falla ut av ytor 614, som griper över den övre, från separatorn vända kanten på bildstapeln. Dessa ytor 614 tjänar som nedhållare, eftersom de håller ned bildstapeln mot verkan av tryokkraften från en fjäder 615. De är gjorda i ett stycke med en klaff 616, mot vars insida bildkanterna anligger men som mot motståndet från en ej närmare visad snäppanordning är svängbar kring en parallellt med uttagningsslitsen 605 liggande axel 617 i den av en pil 618 markerade riktningen från det visade stängda läget, så att bild- stapeln lätt kan tas ut när sliden 601 är utdragen. Klaffen 616 verkar som en vridkil, eftersom den vid sin vridning på det ovan beskrivna sättet griper kilartat under den mot densamma vända bildstapelkanten.

En i området av slidens 601 botten lagrad tunga 619 är sväng- 10 l5 20 25 30 35 40 7809734-2 is bar kring en tapp 620. Denna tapp är lagrad i det i utdrags- riktningen sett främre partiet av sliden, och i området av tappen övergår tungan 619 i en vinkelhävstång 621; tungan är företrä- desvis gjord i ett stycke med vinkelhävstången 621. Den från tungan 619 vända armen 622 på vinkelhävstången 621 tjänar som tryckhävstång, eftersom fingertryck på denna arm medför att tungan 619 mot verkan av trycket från en fjäder 624 svängs från sitt viloläge, i vilket dess främre ände 623 ej befinner sig i ingrepp med bildstapeln, till sitt medbringningsläge. I detta medbringningsläge kommer en på änden 623 av tungan 619 anbringad häftmedbringare 625 i medbringningsingrepp med den i slidens ut- dragsriktning räknat bakre änden av den understa bilden i bild- stapeln, och denna bild tas därför med vid utdragningen av sliden 601, så att den förs ut genom uttagningsslitsen 605, var- vid fjädern 6l5 verkar som särskiljningsanslag med sin i utdrags- riktningen räknat främre ände 626. Den bakre änden av fjädern 615 är fastsatt intill den fria änden på tungan 619. Vid svängning av tungan till medbringningsläget svängs därför även denna fast- satta ände på fjädern 619 med uppåt, medan dess fria ände går nedåt intill lagringen för tungan; detta läge är antytt vid 615 i fig. 39. I tungans viloläge eller inaktiva läge kan bildstapeln vila på på huset utformade sidstycken 627. Efter den fullständiga utdragningen kan sliden 601 åter inskjutas under stapeln utan att de understa bilderna stukas, varvid naturligtvis inget tryck längre utövas på hävstångsarmen 622. Alternativt eller dessutom kan tungan inklusive den medbringningen åstadkommande häftbelägg- ningen 625 vara lägre än bottnen på sliden 601, som även i det helt utdragna läget griper under bildstapeln med sin inre ände och därigenom förhindrar att medbringaren kommer i kontakt med den understa bilden vid inskjutningen av sliden.- Häftmedbringaren 625 kan vara utförd i form av en gummiremsa, en liten sugkopp, en rulle eller vals med återgångsspärr eller motsvarande. Vid inskjutningen av sliden 601 i huset 600 styrs den av den ut från huset vända ytan 628 på den i fig. 39 högra separatorskänkeln, som bildar en spetsig vinkel E med de första styrningsytorna 607, in under uttagningsslitsen 605, exempelvis in i ett urtag i slidens bottenparti eller in i det fria utrymmet mellan styrningsdelarna 603. Eftersom trycket på hävstångsarmen 622 helt upphör före tillbakaskjutningen av sliden 601, kommer tungans ände 623 under inverkan av fjädern 624 in i det nämnda 10 20 25 30 35 40 7809734-2 19 utrymmet eller det nämnda fria utrymmet.

Det skall påpekas att fjädern 615 även allmänt fyller funk- tionen som anpressningsanordning för anpressning av bildstapeln mot husets överstycke.

Fjädern 615 kan vid utföringsformen enligt fig. 39 vara en bladfjäder av plast eller metall. För att en likformig anpress- ning av hildstapeln mot insidan på det genomsynliga husöverstycket 608 skall säkerställas, kan man istället för fjädern 615 även ha fyra fjäderarmar, som är fastsatta mitt emellan ändarna på tungan 619 och som sträcker sig uppåt i längdriktning, så att de mot sidorna på tungan trycker bildstapeln spetsig vinkel mot tungans uppåt mot husöverstycket 608. Utföringsformen kan emellertid också modifieras så, att det i huset 600 vid sidorna bredvid sliden 601 finns parallella, i slidens rörelseriktning liggande fjädrar, vilka trycker bildstapeln uppåt och på vilka det finns ett uttagningsanslag eller vilka bildar ett sådant, som ersätter eller kompletterar den likaså såsom uttagningsanslag verkande böjningen 629 på fjädern 6l5. Vid ett sådant utföringsexempel kan fjädern 615 eventuellt utelämnas helt.

Det skall också framhållas att utföringsformen enligt fig. 39 kan utformas så, att den omlagrar bildstapeln i den motsatta riktningen, så att bilderna dras av från stapeln med en i hus- överstycket 608 befintlig lämplig tunga och förs tillbaka till stapeln nedtill.

Vid den i fig. 40 endast antydningsvis visade modifierade utföringsformen, som frånsett de nedan förklarade ändringarna överensstämmer med utföringsformen enligt fig. 39, är fjädern 624 så anordnad och/eller utformad, att den med sin fria ände normalt trycker tungan 619 uppåt, dvs. aktiverar tungan. Däri- genom erhålls en helautomatisk funktion, eftersom medbringaren 625 normalt trycks mot den understa bilden i bildstapeln, så att den tar med sig den understa bilden vid slidens 601 utdrag- ning, utan att någon annan manövrering av tungan för hand er- fordras. När den medtagna bilden helt har överförts till sliden 60l, trycker medbringaren 625 fortfarande bilden uppåt under in- verkan av fjädern 624, så att bilden vid slidens 601 tillbaka- skjutning in i huset 600 kommer in i införingsslitsen 609, medan medbringaren åter går in i huset 600 genom en i och/eller under införingsslitsen 609 anordnad urtagning efter det att den av ytan 628 har förts nedåt från sitt övre läge mot verkan av kraften 10 15 20 25 30 35 40 7-809734-2 20 från fjädern 624. Den kraft,som erfordras för inskjutningen av den uttagna bilden sedan medbringaren 625 har lösgjorts från bildens undersida, överförs till bilden av ett eller flera an- slag, vilka är anordnade vid den i inskjutningsriktningen räknat bakre änden av sliden 601 och mot vilka bilden ligger med sin intilliggande kant. Fig. 40 visar i perspektiv inifrån hur med- bringaren löper under separatorn 610.

Som framgår av den ovan givna förklaringen av den i för- hållande till utföringsformen enligt fig. 39 modifierade utfö- ringsformen behövs i detta fall ingen för hand påverkbar tryck- arm motsvarande hävstångsarmen 622 i fig. 39, eftersom redan slidens rörelse fram och åter räcker till för manövreringen.

Den tungan förspännande fjädern kan därvid även såsom tryckfjäder vara anordnad exempelvis under tungan. I likhet med utförings- formen enligt fig. 39 kan även utföringsformen enligt fig. 40 modifieras så, att medbringaren inverkar på den övre sidan av bildstapeln, så att bilderna tas ut uppifrån och återförs till stapeln nedtill.

För att återinföringen av tungan 619 i utföringsformen enligt fig. 39 skall underlättas, kan dess främre ände 630 vara avrundad och skjuta ut förbi medbringaren 625 i slidens 601 inskjutnings- riktning, så att medbringaren inte stöter mot den främre lutande ytan 628 på separatorn 610 (fig. 41). Dessutom har tungan 619 på sin främre ände sidkanter eller utsprång 631 bredvid häftmed- bringaren 625, vilka glider över den undre separatorkanten i vil- ken det finns ett urtag 632, som är så högt och brett, att med- bringaren 625 inte alls berör separatorn.

Alternativt kan på det i fig. 42 antydda sättet medbringaren även vara utformad som en spindel- eller tunnformig rulle 633, nämligen som en frihjulsrulle, som ej vrider sig vid utdragningen av sliden men däremot kan rotera vid inskjutningen av sliden, så att den rullar på den mot densamma vända ytan 634 av ett mot- svarande urtag i mittpartiet av separatorn 610.

Ytterligare möjligheter att underlätta införingen av tungan 619 visas i fig. 43 och 44. Här är den undre delen av separatorn 610 utförd i form av en större eller mindre vals som är fritt vridbar och roteras av medbringaren 625 vid återinföringen i huset 600. Även den i fig. 45-51 visade utföringsformen överensstämmer med undantag förlde nedan förklarade ändringarna med utförings- 10 15 20 30 p; Uï 40 78109754-2 21 formen enligt fig. 39. I detta fall är istället för tungan 619 och fjädern 615 i utföringsformen enligt fig. 39 bladfjädrar 711 anbringade på slidens 712 botten. Vid den fria änden på var och en av dessa bladfjädrar finns en medbringare i form av en grip- läpp 714, som består av ett material med häftförmåga, exempelvis gummi, och har en tunn ände 715, vilken vid utdragningen av sliden lägger sig kring den övre kanten 716 på fjädern 711 och genom friktion mot den understa bilden i stapeln understöder bladfjäderns verkan och sålunda bildar en häftande ände av denna bladfjäder vid slidens utdragning, varigenom en utmärkt häftverkan med ett minimum av glidning uppnås (fig. 49). Vid tillbaka- skjutningen böjer sig däremot den främre änden av läppen 715 åt höger (fig. 50), varvid den på grund av sin låga fjäderkraft praktiskt taget "kraft1öst“ glider över bilden, som i övrigt stöds av ändkanten 716 på bladfjädern 711.

I fig. 49 och 50 markerar en pil 717 utdragsriktningen för sliden 712, medan en pil 718 markerar inskjutningsriktningen. I fig. 49 visas hur gripläppen 714 är omböjd kring ändkanten 716 på fjädern 711, medan det av fig. 50 framgår att ändkanten 716 anligger mot bilden 719 och att läppen 714 "kraftlöst" glider ut- med undersidan på bilden.

Denna automatiskt verkande, således sig själv aktiverande resp. inaktiverande gripläpp har jämfört med en längre fram be- skriven transportrulle den fördelen, att den är helt flat, så att den medger en ytterst liten bygghöjd för det bildstapeln inrym- mande huset. Därtill kommer att en sådan gripläpp är ytterst billig. De båda fjädrarna 711 trycker dessutom den från stapeln uttagna bilden i sliden upp till införingsslitsens nivå, vilket framgår av fig. 45.

Fig. 48 är en planvy av fjädrarna 711, och det framgår att fjädrarna kan vara utstansade som tungor ur en bladfjäder 720, som i sin tur är fastsatt på slidens botten eller i den undre delen av sliden. Fig. 46 och 47 visar fjädern 711 i perspektiv resp. i längdsnitt.

Gripläppen 714 måste redan i viloläget ligga framför ändkanten på fjädern 711, men samtidigt måste den vara mycket svagt elastisk, således mjuk, så att den vid tillbakaskjutningen av sliden in i huset viker undan och låter huvudkraften från fjädern 711 verka mot bildstapeln. En från det fria ändpartiet av fjädern 711 utstansad tunga 7lla, med vilken gripläppens undre ände är 10 15 20 25 30 35 40 78-99734-2 22 fastklämd, är kortare än den övre delen 7llb av fjädern 711, näm- ligen i en utsträckning som är beroende av det friktionsmaterial av vilket gripläppen 714 består. Annorlunda uttryckt är fjädrings- kraften hos det häftmaterial varav gripläppen 714 består liten i förhållande till fjädringskraften hos den understödjande fjädern 711. När sliden glider tillbaka in i huset överväger kraften från fjädern 711, så att friktionen vid den främre änden 715 på grip- läppen 714 reduceras kraftigt, och fjäderns 711 stödverkan före- ligger då huvudsakligen mellan fjäderns metalldel och bildmateria- let. Fjäderns ändkantparti 716 är avrundat, så att den främre änden 715 av gripläppen 714 inte gradvis avskärs vid den växlande påkänningen.

Fig. 46a, 47a, 49a och 50a visar i framställningar svarande mot figl 46, 47, 49 och 50 en annan utformning av fjädern 711, som i detta fall har ett brätte 700 på varje sida om gripläppen 714. Den tunna läppänden 715 vippar under dessa brätten 700, och vid inskjutningen av sliden stöder den uttagna bilden mot brät- tena.

I utföringsformen enligt fig. 45 är återinföringsanslaget 728 anordnat vid den i slidens utdragsriktning räknat bakre änden av det med sliden fast förbundna husöverstycket 713. Eftersom detta anslag före utdragningen av sliden befinner sig vid den vänstra änden av huset i fig. 45, finns såsom visas i fig. 51 ytterligare anslag 721 vid kanten 722 på huset i närheten av införingsslitsen. Dessa ytterligare anslag håller ned bilderna i bildstapeln, vars kanter övergrips av huskanten 722, så långt, att ingen bild dras med ut genom införingsslitsen vid utdragningen av sliden 712.

Fig. 52 är en perspektivbild, utan inlagd bildstapel, av en ytterligare utföringsform, som i fig. 53 visas i längdsnitt med sliden inskjuten. Även i detta fall trycks bildstapeln fjädrande uppåt, dock är för detta ändamål fjädrande armar 873 fastsatta på sliden 872. Armarna uppbär rullar 869, 870, som fjädrande trycker bildstapeln mot det genomsynliga husöverstycket 860. De är utförda som frihjulsrullar, vilkas vridning hämmas vid uttagning av en bild ur stapeln, så att de skjuter bilden genom uttagningsslitsen under inverkan av friktionsgreppet mellan rullarna och bilden.

Vid införingen av den uttagna bilden i stapeln är frihjulsrullar~ na 869, 870 fritt roterbara, så att de obehindrat kan passera i en urtagning 872a i slidens botten under separatorn 878, som 10 15 20 25 30 35 40 7809734-2 23 uppvisar en anliggningsyta 811 för bildkanten.

Fasthållningen eller hämningen av frihjulsrullarna 869, 879 mot rotationsrörelse vid utdragning av sliden 872 åstadkommes genom att rullaxlarna, eller åtminstone rullaxeln för den i fig. 52, 53 vänstra frihjulsrullen 870, är lagrade i slitsar 875. Dessa slitsar 875 sträcker sig i huvudsak i slidens 872 rörelseriktning.

Dessutom finns en anslagskant 874 på den sida om frihjulsrullarna 869, 870, som i slidens 872 utdragsriktning räknat ligger bakom resp. frihjulsrulle och förhindrar vridning av den tillhörande frihjulsrullen när denna kommer i kontakt med kanten, vilket säkerställs genom slitsarna 875.

Frihjulsrullarna 869, 870 har dessutom till uppgift att trycka den genom den nedtill belägna uttagningsslitsen 810 ut- tagna bilden i den utdragna sliden uppåt, så att den förs upp till införingsslitsens 816 nivå.

Den i inskjutningsriktningen för sliden 87? främre frihjuls- rullen 870 kompletteras av en i denna riktning bakom densamma anordnad vals eller rulle 871, och den bildar således en dubbel- rulle. Därigenom uppnås att frihjulsrullen 870, efter det att den vid slidinskjutningen har passerat genom separatorn 878 på dennas undersida inte alltför tidigt trycks uppåt och därigenom alltför tidigt tillsluter införingsslitsen 816 genom att höja bildstapeln.

Denna svårighet kan inte avhjälpas genom att frihjulsrullen 870 i fig. 53 flyttas något åt höger, eftersom den då inte längre skulle dra ut den understa bilden fullständigt under bildstapeln.

Här behöver bilden i sliden övergripas endast av nâgra vid den högra kanten uppskjutande, företrädesvis genomsynliga klackar 876 och eventuellt säkras mot utglidning i sidled av sidstödytor 877. Endast där täcks bilden något, för övrigt är den helt fri.

Fig. 54 visar schematiskt en annan utföringsform av separatorn.

I huset G finns en roterbart lagrad slät vals W. Vid sin ände har denna en kuggkrans Z, som är i ingrepp med en tillsammans med sliden S förskjuten kuggstång Z'. Den översta bilden B i stapeln skall här tas ut. Vid utdragningen av sliden roteras valsen W i den av en pil P markerade riktningen så att dess omkretsyta tar med sig reststapeln nedåt, medan den översta bilden B tas med tvångsvis. Vid återinskjutningen sörjer en ej visad frigångs- anordning mellan kuggkransen Z och valsen W för att den nu översta bilden inte alltför tidigt skjuts ut. Alternativt kan valsen W ut- föras utan frigång, vilket främjar inskjutningen av den uttagna 10 l5 20 30 35 40 78-09734-2 24 bilden under stapeln, men i sådant fall måste den översta bilden fasthållas av lämpliga medel (ej visade).

Efter de ovan givna förklaringarna kan fackmannen utan vidare överföra denna variant till utföringsformer där den understa bil- den tas ut istället för den översta och/eller separatorn är an- ordnad på sliden.

Fig. 55-60 visar två utföringsformer där häftelementet görs aktivt och inaktivt genom en relativrörelse hos två sliddelar.

Därvid visar fig. 55 och 58 längdsnitt med sliden i olika lägen, medan fig. 56 är en planvy och fig. 57 visar ett tvärsnitt. Fig. 59 och 60 visar ett i förhållande till fig. 55-58 modifierat häft- element.

Häftelementet 901 är anordnat i ett uitag 902 i överstycket 903 på den i sin helhet med 904 betecknade sliden. Häftelementet 901 är en i riktning mot bildstapeln 905 svagt konvext böjd gummi- remsa, som vid sin i slidens utdragsriktning sett främre ände 906 är fast anbringad på slidöverstycket 903, medan dess bakre ände 907 är rörlig i förhållande till husöverstycket 903 och förbunden med en stång 908.

När häftelementet 901 är i sitt inaktiva läge är dess konvexa del försänkt i urtaget 902, så att den ej kan komma i ingrepp med den översta bilden i bildstapeln 905; se fig. 55. Om genom dragning i stången 908 den bakre änden 907 dras i riktning mot den främre änden 906, komer den konvexa delen av häftelementet 901 att buktas ut, så att den skjuter ut ur urtaget 902 och anlägger sig mot den översta bilden i bildstapeln 905, såsom visas i fig. 58.

För styrning av häftelementets 901 rörelse från dess inaktiva läge till dess aktiva läge och tillbaka är sliden 904 sammansatt av två delar 909 och 910, som är förskjutbara i förhållande till varandra i slidens utdragningsriktning, nämligen av en i slidens utdragsriktning bakre del 909, som bildar slidens huvuddel, och en i slidens utdragsriktning främre del 910, som är förskjutbart lagrad i den bakre delen 909 och på vilken den främre änden 911 av stången 908 är fastsatt. Vid utdragning av sliden 904 ur huset, varvid man håller vid sidorna på den främre sliddelen 910, kommer till att börja med på grund av det friktionsmotstånd som den bakre sliddelen 909 möter på grund av huset, endast den främre sliddelen 910 att röra sig tills häftelementet 901 har anpressats så mycket mot den översta bilden i bildstapeln 905, att en fort- 10 15 20 30 40 78909734-2 25 satt rörelse hos sliddelen 910 i förhållande till sliddelen 909 inte längre är möjlig; genom det motstånd mot ytterligare de- formering av häftelementet som detta möter från den översta bilden i bildstapeln 905 verkar häftelementet i viss mån som ett anslag, som begränsar de båda sliddelarnas relativrörelse från varandra.

De båda sliddelarna 909 och 910 rör sig sedan gemensamt, efter- som den översta bilden i bildstapeln 905 tas med och dras ut ur det hus i vilket sliden befinner sig. Vid inskjutningcn av sliden i huset rör sig likaså till att börja med endast den främre slid- delen 910, varigenom häftelementet 901 åter sträcks, så att det fullständigt försvinner i urtaget 902 och inte kan komma i störande ingrepp med bildstapeln 905. Denna rörelse hos den främre sliddelen 910 som samverkar Det skall sliddelarna naturligtvis också kan göras i det bakre partiet av sliden, nämligen så, att den bakre änden 907 av häftelementet 901 anbringas på den ena sliddelen och den främre änden 906 anbringas begränsas av ett på densamma anordnat anslag 912, med ett motanslag 913 på den bakre sliddelen 909. här framhållas, att uppdelningen mellan de båda på den andra sliddelen och dragningen vid utdragningen av sliden från huset 914 och trycket vid inskjutningen av sliden i huset utövas under förmedling av ett förbindningselement, som angriper på den del av sliden på vilken änden 907 är fastsatt. Väsentligt är i varje fall, att häftelementet automatiskt styrs av slid- rörelsen genom att vid varje rörelse hos sliden till att börja med endast en första del av sliden rör sig, vilken del överför häftelementet från dess inaktiva till dess aktiva läge eller om- vänt, och först därefter den andra delen av sliden tas med.

Som framgår av fig. 59 och 60 kan man även använda ett häft- element 915 som är anbringat på en kloss 916, som av stången 908 kan förskjutas längs en sned yta 917 in i och ut ur ett den sneda ytan 917 uppvisande urtag 918 i husöverstycket 903, så att man i princip erhåller det verkningssätt som har förklarats i anslutning till fig. 55-58.

En ytterligare modifikation, som ej visas på ritningarna, kan bestå i att en i sig fjädrande del är anordnad i en kanal i hus- överstycket 903, varvid denna kanal är så beskaffad, att den fjädrande delen vid dragning i sliden med sin främre ände, på vilken ett häftelement är anbringat, går ut ur kanalen och kommer i ingrepp med den översta bilden i bildstapeln, medan den nämnda främre änden åter försvinner i kanalen när sliden skjuts tillbaka. 10 15 20 25 30 35 7§8_.()9734-2 26 Fig. 61 och 62 visar en delvy av en utföringsform där det översta bladet i en bladstapel tas med av två rullformiga häft- element 919 och 920. Axlarna för rullarna 919 och 920 är lagrade i slitsar 921 och 922, och på den ena sidan av varje rulle finns en broms 923 och 924, som är fast anordnad på den i sin helhet med 925 betecknade delen, på vilken även rullarna är lagrade.

När rullarna av delen 925 förflyttas i den av en pil 926 markerade riktningen, i vilka rullarna endast skall rulla på bladstapeln 905, är deras i slitsarna fritt rörliga axlar för- skjutna till de från bromsarna 922 och 923 vända slitsändarna, varigenom rullarnas rotation ej hindras av bromsarna. Förskjuts delen 925 däremot i den motsatta, av en pil 927 markerade rikt- ningen, förskjuts rullaxlarna i slitsarna 92l och 922 tills rul- larnas omkretsytor komer i ingrepp med bromsarna 923 och 924, varvid rullarna hindras i sin rotationsrörelse och tar med sig det översta bladet 928 i bladstapeln 905.

Det är naturligtvis också möjligt att använda endast en frihjulsanordning av detta slag, alltså endast en rulle 919 med en broms 923; användningen av två sådana frihjulsrullar syftar här endast till att åstadkomma ökad säkerhet i gripandet och transporten av det för tillfället översta bladet. De uppifrån på bladstapeln 905 inverkande frihjulsrullarna anpressas natur- ligtvis fjädrande mot bladstapeln.

Fig. 63-66 visar en utföringsform där det likaledes_finns en uppifrån på bladstapeln 905 inverkande frihjulsruíle 929, som består av ett häftande material, exempelvis gummi, och vars axel 930 är så förskjutbar i en slits 931, att rullen 929 går mot en broms 932 när den skall medbringa ett blad i bladstapeln 905, medan den i den andra förskjutningsriktningen, i vilken något blad ej skall medbringas, är fri från bromsen 932 och rullar på bladstapeln. Slitsen 931 är utformad i en del 933 som är sväng- bar kring en axel 934, varigenom rullen 929 kan föras ut ur ett urtag 935 till kontakt med det översta bladet i bladstapeln 925 eller in i urtaget ur ingrepp med bladstapeln. För detta ändamål finns på delen 933 eller vid den bakre änden av den med denna del fast förbundna bromsen 932 en klack 936, som ingriper i en slits 937 utformad i en omställningsratt 938 och lutande mot dennas axellinje.

Denna omställningsmöjlighet finns för att medge uttagning av hela bladstapeln 905. Denna uttagning kan ske genom att en utdrags- 10 15 30 35 40 7809734-2 27 låda 939 dras ut ur huset 940. Skulle inte rullen 929 föras ur ingrepp med bladstapeln före utdragningen av utdragslådan 939, skulle det översta bladet stanna kvar i huset vid utdragningen.

För underlättande av uttagningen av bladstapeln har utdragslådans 939 botten ett urtag 941, genom vilket ett fingeraïnskjutas för upplyftning av bladstapeln. I stället för eller förutom detta urtag kan man i utdragslådans sidvägg och i dess botten utforma åt sidan öppna urtag 942 (se fig. 63), genom vilka bladstapeln 905 vid sidan kan gripas mellan tummen och pekfingret och lyftas ut. Fig. 67-70 visar ett modifierat utförande av den i fig. 45 visade apparaten, med vilket uttagning av hela bladstapeln möjliggörs. Fig. 67 och 68 visar undersidan på denna utförings- form, varvid i fig. 67 den för bildväxlingen använda sliden och den för uttagning av hela bladstapeln använda utdragslådan är inskjutna, medan i fig. 68 dessa båda element visas i utdraget läge. Fig. 69 och 70 visar längdsnitt. Endast avvikelserna i förhållande till utföringsformen enligt fig. 45 förklaras här.

För uttagningen av hela bladstapeln 905 ur sliden 943 finns ett ytterligare häftelement 944 på en hävstång 945, som är sväng- bar kring en axel 946. Vid den ände 947 av hävstången 945 som befinner sig på den gentemot häftelementet 944 motsatta sidan av axeln 946 inverkar ett kilformigt utsprång 948 på en omställ- ningsratt 949, så att häftelementet 944 beroende på omställninge- rattens 949 läge antingen stannar kvar i ett urtag i bottnen på sliden och utdragslådan - detta läge visas i fig. 70 med heldragna linjer ~ eller trycks så hårt mot undersidan på bladstapeln 905, att det utövar en större häftkraft än häftläpparna 7l5. I det sistnämnda läget, som visas med punktstreckade linjer i fig. 70, tar häftelementet 944 även med sig det understa bladet i blad- stapeln, och till skillnad från vad som visas i fig. 69 stannar således detta blad ej kvar i huset. Även vid denna utföringsform kan utdragslådan 950, som bildar den främre delen av sliden och kan dras ut ur denna i dess utdragsriktning, såsom framgår av fig. 68, vara försedd med sidurtag svarande mot urtagen 942 i fig. 63.

Det skall också nämnas att rullen 929 i utföringsformen enligt fig. 63-66 kan förminskas kraftigt om man istället för den klingformiga bromsen 932 väljer en skålad broms, som i tvärsnitt ungefär halvmånformigt omger rullen 929. Härigenom kan apparatens bygghöjd minskas i motsvarande grad. 10 15 20 25 30 35 78091713 4-2 28 Fig. 71-76 visar en utföringsform där den bild som skall växlas lyfts i huvudsak rakt upp från stapeln.

I huset 1000 är sliden 1002 glidrörligt inrymd. Sliden uppbär ett separatorstycke 1004, och i huset finns en fjäderanpressnings- anordning 1006. En i husets botten 1010 glidrörligt anordnad styr- tangent 1008 griper över en fri skänkel 1012 på fjäderanordningen på sådant sätt, att i viloläget (fig. 71 och övre delen av fig. 76) fjäderanordningen trycker bildstapeln 1014 mot det i huset 1000 anordnade siktfönstret 1016. Förskjuts tangenten 1008 åt höger (i fig. 71-73), dras emellertid fjäderanpressningsanordningen 1006 undan från stapeln. En klibb-beläggning 1018, som är anordnad ungefär i mitten på den mot stapeln vända sidan av fjäderanpress- ningsanordningen, tar därvid med sig den mot densamma vända bil- den 1020 nedåt. Sidkanterna på denna bild stöds dock av från husets botten 1010 uppskjutande lister 1022, så att bilden böjer sig (fig. 75). Det nedåt böjda partiet av bilden kommer däri- genom att ligga framför anslagsblock 1024, vilkas överkant ligger lägre än överkanten på listerna 1022 men högre än klibb-be1ägg- ningens 1018 yta.

På tangenten 1008 är snett utåt riktade tryckstänger 1026 utformade, vilka kan fjädra inåt. I viloläget (övre delen av fig. 76) ligger deras ändar framför tryckklackar 1028, som är ut- formade på sliden. När sliden dras utåt kommer därför tangenten 1008 att till börja med föras med åt höger, varvid tryckstängerna går emot listerna 1022 och trycks inåt, så att tryckklackarna på sliden går fria från tryckstängerna. Först i detta läge träffar separatorbryggan 1004 stapeln, vars understa bild i detta läge är böjd nedåt, så att den ej kan tas med av separatorbryggan, eftersom dess från denna vända kant stöder mot blocken 1024. När hornliknande separatorutskott 1030 passerar över denna bild, böjs bilden ytterligare, men den tas ej med. Vid återgången från det i fig. 72 visade utdragna läget griper hornutskotten 1030 under kanten på den i huset 1000 kvarlämnade bilden, som därvid lyfts upp från klibb-beläggningen och glider över separatorbryggan upp på stapeln. En återföringstunga 1032 på sliden stöter slut- ligen mot tangenten 1008 och skjuter tillbaka denna till dess ut- gångsläge. Ett par klackar 1034, 1036 intill husets bakvägg 1035 tjänar som stapelanslag och samma funktion har klackar 1038 intill slidens framvägg 1040.

Fig. 77-81 visar en utföringsform som ifråga om funktionen 10 15 20 25 30 35 40 7809734-2 29 liknar den senast beskrivna utföringsformen.

I huset 1100 är sliden 1102 glidrörlig mellan ett inre änd- läge (fig. 79) och ett yttre ändläge (fig. 80). Apparatens tvär- snitt, som visas i fig. 77 och 78, påminner om formen på en lins.

I huset är en snäppfjäder 1104 inklämd i spår 1106, och på grund av att denna fjäders sidskänklar 1108 är förspända inåt är fjä- derns såsom anpressningsplatta tjänande del 1110 förspänd antingen uppåt (fig. 77 och 79) eller nedåt (fig. 78, 80, 81).

Vid omslaget från det uppåt böjda läget till det nedåt böjda läget tar plattdelen 1110 med sig den mot densamma liggande bilden 1112 nedåt genom att bilden häftar fast vid klibb-belägg 1114 på plattdelen. Klibb-beläggen är anordnade på båda sidorna om och intill mittlinjen, och bilden 1112 ansluter sig därför till den nedåt böjda plattformen. Liksom i den föregående utföringsformen kan man i huset för säkerhets skull anordna ett anslagsblock för bildens framkant; detta block är dock i fig. 77-81 utelämnat i likhet med anslagsklackarna för stapeln och deras genomförings- slitsar i separatorbryggan 1116; beträffande dessa detaljer hän- visas till de föregående figurerna.

Separatorbryggan 1116 är under förmedling av sidlister 1118 förbunden med slidens framvägg 1120, som i sin tur är förbunden med bottendelar 1122 och sidstyrningar 1124. Mellan de senare och sidlisterna 1118 sträcker sig sidskänklarna 1108 på fjädern 1104.

Det skall framhållas, att fjäderplattan 1110 hålls stabilt i sina båda lägen av sina sidskänklar men att redan ett ringa tryck uppifrån mot plattan räcker till för att bringa fjädern att snäppa om nedåt, och omvänt räcker ett svagt tryck nedifrån till för att bringa fjädern att snäppa tillbaka uppåt. Detta tryck ut- övas av slidan, såsom framgår av det följande.

Vid utdragningen av sliden trycker separatorbryggan 1116 mot anslagskanter 1126 på anpressningsplattan, och den passerar sedan över och på relativt stort avstånd från plattan, varvid rest- stapeln 1128 tas med. Endast i mitten skjuter ett horn 1130 ned från separatorbryggan, och vid slidens återgång griper detta horn under framkanten på bilden 1112, som därigenom förs uppåt, så att den kan glida över separatorbryggan upp på stapeln. Därvid har fjädern 1104 fortfarande sin nedåt böjda form (fig. 81).

Först när på slidens framvägg 1120 utformade styrkilar 1132 griper under plattdelen 1110 snäpper denna om uppåt. Inte ens om större 10 15 20 25 30 35 40 7:80'9734-2 30 toleranser föreligger kan hornet 1130 åstadkomma detta, eftersom det anslår mot en sned yta 1134 på plattdelen 1110 och alltid trycker denna nedåt.

I ritningsfigurerna är böjningen hos huset, sliden, fjädern och bilderna överdriven för att framställningen skall förtydligas; i verkligheten är fjädern och bilden endast svagt böjda, vilket emellertid räcker till för att apparaten skall funktionera på det beskrivna sättet.

Fig. 82-86 visar en utföringsform där det över en yta på bil- den angripande organet visserligen även tjänar som enkelbildmed- bringare men där den funktion som består i bortföring av bilden från reststapeln utförs i ett annat moment av slidrörelsen.

I huset 1200 finns en glidrörlig slid 1202; dess inre ändläge visas i fig. 83 och dess yttre ändläge visas i fig. 84. På husets 1200 botten finns en vid 1204 fastsatt, under fjäderförspänning stående anpressningsanordning 1206, vars anpressningsplatta 1208 intill sin inre ände uppbär ett cylindersegment 1210, som är vridbart mellan två vinkellägen kring en axel 1212. Axeln 1212 sträcker sig vinkelrätt mot slidens rörelseriktning och parallellt med siktfönstret 1214.

Fig. 82 visar sliden vid inskjutningsrörelsen strax innan den når sitt inre ändläge. Cylindersegmentet 1210, som skjuter ut uppåt över ytan på anpressningsplattan 1208, är försedd med en klibb-beläggning och står i sitt ändläge i medursriktningen. När styrningskanten på den understa bilden 1216 stöter mot cylinder- segmentet 1210, häftar kanten fast vid segmentet, och vid den därigenom åstadkomna vridningen av segmentet i motursriktningen böjs kanten undan från reststapeln 1218; detta visas i större skala i fig. 86. I det inre ändläget (fig. 83) uppkommer därigenom en tämligen vid spalt 1220 mellan den understa bilden och rest- stapeln, så att den på sliden fastsatta separatorbryggan 1222 kan föra med sig reststapeln. Då cylindersegmentet 1210 sträcker sig endast över en del av bredden på huset eller anpressnings- plattan, kan man utforma separatorbryggan med ett stort urtag där den går över cylindersegmentet, medan den på båda sidor om urtaget släpar över den understa bilden 1216 och trycker denna mot plattan 1208. Den understa bilden häftar fortfarande fast vid cylindersegmentet (fig. 84), som därvid vrids tillbaka och “återkommer till sitt utgångsläge. Vad den här och i fortsättningen använda termen "klibb-beläggning" beträffar torde det inses, att 10 15 20 25 30 35 40 7809734-2 31 därmed endast funktionen hos detta element avses, eftersom ett klibbämne, som inte förbrukas och har en praktiskt taget obe- gränsad livslängd, åtminstone skulle lämna spår efter sig på bilderna. Således menas, att en kraftig adhesionskraft skall ut- vecklas. För detta är det lämpligt att exempelvis förse organet med mikroskopiskt små elastiska hakar och förse bilderna med en motsvarande florbeläggning, så att det bildas något som påminner om ett s.k. kardborrlås. Florbeläggningen är neutral gentemot stapelns bildsida och stör således ej avdragningen från stapeln.

En annan möjlighet består i att i bilderna inlägga en remsa av magnetiserbart material eller på bilderna klistra en sådan remsa och utforma organet i apparaten som permanentmagnet. Vid en sådan lösning kan magneten verka redan innan bilden kommer till anliggning mot densamma. Detta är fallet vid den nu närmast beskrivna utföringsformen.

Fig. 87, 88 och 89 visar i längdsnitt apparaten i olika moment av slidrörelsen. Funktionen hos de element som bildar huset 1300, sliden 1302, anpressningsanordningen 1304, siktskivan 1306 och separatorn 1308 motsvarar funktionen hos motsvarande element i de föregående utföringsformerna. överstycket 1310 på huset har inåtskjutande, vid sidan av siktskivan 1306 liggande och vid sina ändar avrundande lister 1312, som trycker bildstapeln 1314 nedåt.

I inskjutningsriktningen sett bakom listerna i huset l300 finns en permanentmagnet l3l6 av högkoercitivt material, vilken är fastsatt på insidan av husets överstycke l3l0.

Bilderna har en remsa av magnetiserbart material intill sin inre kant (eller vid båda kanterna, så att bilderna kan läggas in godtyckligt), nämligen på den från siktskivan l306 vända sidan.

När sliden är inskjuten ligger dessa kanter framför magneten 1316, som är så dimensionerad, att den kan attrahera kanten på den översta bilden men däremot inte kanten på den näst översta bil- den. Separatorn kan därför passera mellan den översta bilden och reststapeln, och vid slidens återgång kommer den från magneten vända bildkanten under separatorn, som slutligen sliter loss den av magneten fasthållna bildkanten. Den dittills näst översta bilden attraheras sedan av magneten, och växlingsförloppet kan upprepas.

I utföringsformen enligt fig. 90-95 är enkelbildmedbringaren anordnad på sliden 1402, medan huset l400 är försett med rest- stapelmedbringaren 1404, som även här har formen av en separator- 10 15 20 25 30 35 40 7809734-2 32 brygga. Den under fjäderförspänning stående anpressningsanord- ningen 1406 är fastsatt på husets botten vid 1408.

Enkelbildmedbringaren är i detta fall utförd i form av en hake 1410, som är svängbart lagrad på en tapp 1412 i sliden 1402.

Svängningsrörelsen styrs medelst en nock 1414, som med spelrum sträcker sig genom en öppning i slidens sidstycken 1416 in i en styrkuliss 1418, vilken är upptagen i den intilliggande sid- väggen 1420 på huset.

När sliden 1402 är helt inskjuten ligger en gripare 1422 på haken 1410 ett stycke bakom innerkanten på den översta bilden 1424, men mot bilden anpressas ett häftorgan 1426. I detta läge ligger arbetskanten 1428 på griparen 1422 ovanför den översta bilden. Under den första millimetern av slidens utdragsrörelse framskjuts den översta bilden i utdragsriktningen av häftorganet, vilket går ganska lätt, eftersom framkanten på bilden fortfarande ligger framför separatorbryggan 1404. Därefter löper nocken 1414 uppåt i styrkulissen 1418, varvid den svänger haken 1410 på så- dant sätt, att griparen trycker nedåt mot reststapeln 1430, medan häftorganet frigörs från den översta bilden. Vid den fortsatta slidrörelsen griper griparen 1422 ändkanten på den översta bilden (fig. 94) och skjuter bilden förbi separatorbryggan.

Det framgår att under detta moment ligger arbetskanten 1428 på griparen högre än den mot reststapeln vända avrundade gripar- ytan 1432, varigenom den närmast under liggande bilden ej skadas, vare sig vid slidens utdragning eller vid inskjutningen av sliden.

I fig. 96-101 visas en utföringsform vars verkningssätt tydligast framgår av fig. 98.

I huset 1500 finns på stolpar 1502 fastsatta bladfjädrar 1504, vilkas fria ändar uppbär knoppar med ett häftorgan 1506. Häft- organen är vända mot bladstapeln 1508, och under inverkan av förspänningen från en anpressningsanordning 1510 anligger den översta bilden 1512 med sina båda inre hörn mot häftorganet. Vid inåtsvängning av bladfjädrarna 1504 kommer därför bilden 1512 att stukas inåt och böjas uppåt. Svängningsrörelsen framkallas av styrnockar 1514, som är fastsatta på sliden 1516. Vidare uppbär sliden en enkelbildmedbringare 1518 i form av ett kraftigt horn.

I utgångsläget med helt inskjuten slid 1516 (fig. 96) står häftorganspropparna 1506 i sitt viloläge som är deras ytterläge i sidled. Vid början av slidens utdragning (fig. 99) trycker nockarna 10 15 20 75 35 7809734-2 33 1514 häftorganspropparna 1506 inåt, så att bilden kröks, och i den därvid bildade spalten 1520 intränger medbringaren 1518, vars mot stapeln vända undersida är avrundad och trycker reststapeln nedåt mot verkan av anpressningsanordningens förspänning. Vid den fortsatta utdragningen tar medbringaren 1518 med sig den översta bilden 1512 utåt över reststapelmedbringaren 1522, som i mitten har ett urtag genom vilket enkelbildmedbringaren passerar. Omedel- bart efter det att den översta bilden har gripits av medbringaren 1518 friger styrklackarna 1514 åter häftorganspropparna 1506, och dessa kan åter fjädra ut utan att bromsas av den näst översta bilden 1524, eftersom medbringaren 1518 trycker undan stapeln. Motsvarande gäller vid slidens inskjutning, så att bilden 1524 stukas först vid början av den efterföljande utdrag- ningen av sliden.

Det skall påpekas, att medbringaren 1518 ej har någon skarp- kantad inskärning, varigenom den uttagna enkelbilden lätt kan falla ned på slidens botten 1526 och sedan åter inskjutas under stapeln. Vidare är huset 1500 i detta fall utformat med en ram utan siktskiva, som istället är anordnad på översidan av sliden 1516.

I denna utföringsform är reststapelmedbringaren 1522 och det över en yta på bilden angripande organet 1506 båda stationärt anordnade i huset, medan enkelbildmedbringaren 1518 rör sig i förhållande till desamma.

Fig. 102-105 visar den sista utföringsformen.

I huset 1600 finns en anpressningsplattenhet 1602, som medelst en förskjutbar tangent 1604 kan aktiveras på det ovan i anslut- ning till fig. 71-76 beskrivna sättet under styrning av sliden 1606. Sliden 1606 uppbär separatorbryggan 1608 och inskjutnings- klackar 1610, som angriper i närheten av mitten på stapeln 1612.

Ett friktionsbundet på den understa bilden 1618 häftande organ 1620 är fastsatt i excentriskt läge, nämligen mellan klackarna 1610 och husets sidvägg 1616, på översidan av anpressningsplattan 1614.

Fig. 102 visar slidens inskjutningsmoment omedelbart innan sliden blir fullständigt inskjuten. Styrningsmekanismen för an- pressningsplattenheten 1602 har just frigivit och därmed akti- verat denna enhet, så att det häftande organet 1620 fasthåller bilden 1618 vid beröringspunkten.

Vid den fortsatta inskjutningen av sliden 1606 vrids därför 10 7-80973-4-2 34 bilden 1618 i förhållande till reststapeln, varvid dess sidkant 1622 stöter mot en mycket mjuk och därigenom undanfjädrande bladfjäder 1624. Det häftorganet 1620 diametralt motstående hörnet 1626 skjuts vid vridningen av bilden in under separator- bryggan 1608 (fig. 103). Den understa bilden är därmed förberedd för växlingen.

Om nu sliden 1606 dras ut (fig. 104), kan separatorbryggan lätt glida över bilden 1618 och transportera ut reststapeln, medan det ythäftande organet 1620 fortfarande fasthâller den understa bilden. Eftersom vid utdragningen av sliden även an- pressningsplattenheten inaktiveras, ligger vid fullständigt ut- dragen slid bilden 1618 löst på husets innerlister 1628, och den trycks då av bladfjädern 1624 till ett läge mitt för stapeln, på vilken den glider upp vid slidens inskjutning (fig. 105).

Claims (55)

'7ßo97s4-2, 35 PATENTKRAV

1. Bildbetraktningsapparat med ett hus för upptagande av en bildstapel, vars översta bild är vänd mot ett siktfönster, och med en bildväxlingsmekanism, bestående av en i förhållande till huset parallellt med siktfönstret fram och åter rörlig slid, en enkelbildmedbringare och en reststapelmedbringare, av vilka den ena medbringaren är anordnad på huset och den andra är anordnad på sliden på sådant sätt, att en enkelbild vid rörelse hos sliden i en riktning dras av på den ena stapelsidan och vid rörelse hos sliden i den motsatta riktningen återförs på den andra stapel- sidan, k ä n n e t e c k n a d av att bildväxlingsmekanismen uppvisar ett till förflyttning av en bild i stapeln i förhållande till reststapeln tjänande organ, som under styrning genom slid- rörelsen kan bringas i lösbar ytförbindelse med den från stapeln vända sidan av denna bild.

2. Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet är inrättat att anligga friktionsbundet mot bilden.

3. Apparat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet är inrättat att angripa formbundet på bilden.

4. Apparat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet uppvisar en första förbindningskomponent, som kan bringas i påverkningsförbindelse med en andra, på bilden an- ordnad förbindningskomponent.

5. Apparat enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att den ena av komponenterna är en magnet och den andra är ett magnetiserbart material.

6. Apparat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet är elektrcstatiskt attraherande.

7. Apparat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet är anordnat att häfta genom undertryck.

8. Apparat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet är utformat för att förflytta enkelbilden parallellt med sig själv och styrs av sliden.

9. Apparat enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet är utformat och styrt för att förskjuta bilden i avdragningsriktningen.

lO. Apparat enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet är utformat och styrt för att förskjuta bilden mot avdragningsriktningen. 7GfÛ97311-2 36

11. Apparat enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet är utformat och styrt för att förskjuta bil- den tvärs mot avdragningsriktningen.

12. Apparat enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet är utformat och styrt för att vrida bilden i förhållande till reststapeln.

13. Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet är utformat och styrt för att upplyfta bilden från reststapeln åtminstone över en del av dess yta.

14. Apparat enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet är utformat och anordnat för att stuka bilden inåt under utbuktning av dess mittre ytparti från rest- stapeln.

15. Apparat enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att det nämnda organet är utformat och anordnat för att upp- lyfta en bildkant från reststapeln.

16. Apparat enligt något av krav 1-15, k ä n n e t e c k n a d av att enkelbildmedbringaren är anordnad på huset och reststapel- medbringaren är anordnad på sliden.

17. Apparat enligt något av krav 1-16, k ä n n e t e c k n a d av att enkelbildmedbringaren uppvisar det nämnda organet, som kan bringas i lösbar förbindelse med bilden.

18. Apparat enligt krav 17, vid vilken stapeln av en under fjäderförspänning stående anpressningsanordning pressas mot siktfönstret och reststapelmedbringaren är ett tvärs mot bildens avdragningsriktning gående, en separator bildande brygga för be- gränsning av en bildutdragningsslits och en bildinskjutnings- slits, k ä n n e t e c k n a d av att det i förbindelse med enkelbilden bringbara organet är anordnat på den mot stapeln vända sidan av anpressningsanordningen.

19. Apparat enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a d av att det i lösbar förbindelse med enkelbilden bringbara organet har frigångsförmåga i förhållande till reststapeln och i för- hållande till separatorn.

20. Apparat enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a d av att separatorn har genomföringsinskärningar i området av orga- nets förskjutningsbana.

21. Apparat enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a d av att organet är en rulle, som är bromsad under enkelbildmedbring- ningen och fritt vridbar under resten av rörelseavsnittet. 7809734-2 37

22. Apparat enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a d av att organet är utformat som en häftbeläggning.

23. Apparat enligt krav 18 och 19, k ä n n e t e c k n a d av att anpressningsanordningen omfattar en det lösbara organet uppbärande platta, som även i ändläget för slidens bildavdrag- ningsrörelse skjuter in i bildutdragningsslitsen och uppvisar elastiska avstötarelement för enkelbilden.

24. Apparat enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d av att separatorn är kilformig på sin från reststapeln vända sida och inrättad för upplyftning av enkelbilden från plattan vid slidens âtergångsrörelse.

25. Apparat enligt krav 22, k ä n n e t e c k n a d av att anpressningsanordningen hålls på avstånd från separatorn och reststapeln åtminstone under en del av slidens bildinskjutnings- rörelse.

26. Apparat enligt krav 25, k ä n n e t e c k n a d av att huset har inre upplagslister för reststapeln, under vilka den organet uppbärande anpressningsanordningen är tillbakadragbar.

27. Apparat enligt krav 25, k ä n n e t e c k n a d av att den ur huset utdragbara sliden uppvisar inre uppläggslister för reststapeln, under vilka den organet uppbärande anpressnings- anordningen är tillbakadragbar.

28. Apparat enligt krav 17 eller 25, k ä n n e t e c k n a d av att medbringaren är manuellt aktiverbar och/eller inaktiverbar.

29. Apparat enligt krav 17 eller 25, k ä n n e t e c k n a d av att enkelbildmedbringaren är automatiskt aktiverbar och in- aktiverbar medelst samverkande fjäderelement och styrytor.

30. Apparat enligt krav 28, k ä n n e t e c k n a d av att enkelbildmedbringaren är anordnad på en i förhållande till sliden i riktning mot och från stapeln rörlig hävarm.

31. Apparat enligt krav 30, k ä n n e t e c k n a d av att enkelbildmedbringaren är anordnad på en i förhållande till sliden i riktning mot stapeln rörlig hävarm, som är förspänd av en fjäder.

32. Apparat enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a d av att enkelbildmedbringaren är utformad som en i medbringnings- riktningen bromsad och i âtergàngsriktningen fritt vridbar rulle eller vals, vars mantel är utförd som ett ythäftande organ.

33. Apparat enligt krav 32, k ä n n e t e c k n a d av att rullen med sin axel är lagrad i med slidens rörelseriktning 75309734-2 38 väsentligen parallella slitsar och anordnad att i medbringnings- riktningen löpa mot en broms.

34. Apparat enligt krav 16-18, k ä n n e t e c k n a d av att enkelbildmedbringaren är utformad som ett av anpressnings- anordningen i medbringningsriktningen anpressat, i den motsatta riktningen fritt omvippande tungelement.

35. Apparat enligt något av krav 19-21, k ä n n e t e c k - n a d av att den vid bildens inskjutning separatorn passerande medbringaren hålls på avstånd från eller avrullar på denna.

36. Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att sliden har två i bildens avdragningsriktning i förhållande till varandra.förskjutbara delar, varvid på den i denna rikt- ning främre delen av sliden ett styrelement är fastsatt, som bringar det i den bakre delen av sliden befintliga organet i eller ur förbindelse med enkelbilaen.

37. Apparat enligt krav 36, k ä n n e t e c k n a d av att organet är ett band, som buktas ut och träder i förbindelse med enkelbilden genom dragning i sliden och utplanas och går ur ingrepp med stapeln genom slidens återgångsrörelse.

38. Apparat enligt krav 36, k ä n n e t e c k n a d av att organet är anbringat på en kloss, som av styrelementet kan förskjutas ur en urtagning längs en sned yta och därigenom kan bringas i friktionsingrepp med enkelbilden.

39. Apparat enligt krav 21 eller 32, k ä n n e t e c k n a d av att det finns en dubbelanordning av två rullar med motsva- rande bromsar på den sida av stapeln där enkelbilden dras av.

40. Apparat enligt krav 21 eller 32, k ä n n e t e c k n a d av att rullen är svängbar ur ingrepp med stapeln medelst ett omställningshjul.

41. Apparat enligt krav 40, k ä n n e t e c k n a d av att omställningshjulet har en snett mot dess axel förlöpande slits på omkretsen, i vilken slits en näsa ingriper, vilken är fastsatt på den del i vilken rullen är lagrad.

42. Apparat enligt krav 2 och 9, k ä n n e t e c k n a d av att ytterligare ett friktionsorgan är anbringat på en hävarm, som är svängbart kring en axel medelst ett på ett omställnings- hjul anordnat kilformigt utsprång, så att det ytterligare frik4 tionsorganet efter önskan kan bringas i fast ingrepp med under- sidan på stapeln på sådant sätt, att dess häftkraft överväger det första organets häftkraft. 7809734-2 39

43. Apparat enligt något av krav 1-42, i synnerhet enligt något av krav 40-42, k ä n n e t e c k n a d av en utdrags- låda för uttagning av hela stapeln ur huset.

44. Apparat enligt något av krav 1-43, k ä n n e t e c k - n a d av att det i lösbar förbindelse med enkelbilden bring- bara organet är utformat för att anpassa sig till ej plana bild- ytor.

45. Apparat enligt något av krav 1-16, k ä n n e t e c k - n a d av att den medelst organet i förhållande till stapeln förflyttade bilden är gripbar medelst ett som enkelbildmedbringare utformat anslagselement vid sin mot avdragningsriktningen vända kant.

46. Apparat enligt krav 45, k ä n n e t e c k n a d av att anslagselementet är hakformigt.

47. Apparat enligt krav 46, k ä n n e t e c k n a d av att anslagselementet är utformat för att trycka undan reststapeln från enkelbilden.

48. Apparat enligt krav 47, k ä n n e t e o k n a d av att det i friktionsbunden förbindelse med enkelbilden bringbara organet är anordnat på själva anslagselementet.

49. Apparat enligt krav 48, k ä n n e t e c k n a d av att anslagselementet vid början av slidens rörelse för avdragning av enkelbilden genomgår en frigångssträcka, under vilken organet står i friktionsförbindelse med enkelbilden.

50. Apparat enligt något av krav 45-49, vid vilken rest- stapelmedbringaren är en tvärs mot enkelbildens rörelseriktning gående, en separator bildande en brygga, som frilämnar bild- genomföringsslitsar över och under sig, k ä n n e t e c k n a d av att bryggan har genomföringsöppningar för anslagselementet.

51. Apparat enligt krav 18 eller 50, k ä n n e t e c k n a d av att separatorn består av ett material med låg friktion i för- hållande till materialet i bilderna.

52. Apparat enligt något av krav 1-51, k ä n n e t e c k n a d av att sliden är förspänd mot stängnings- eller öppningsläget av en fjäder.

53. Apparat enligt något av krav 1-52, k ä n n e t e c k n a d av att den har två eller flera siktfönster, som vartdera har en egen slid.

54. Apparat enligt något av krav 1-53, k ä n n e t e c k n a d av att siktskivan är uppdelad i minst två delsiktskivor för skilda 7”~3101^9'73 4 - 2 40 eller gemensamma bilder.

55. Apparat enligt något av krav 1-54, k ä n n e t e c k - n a d av ett företrädesvis stationärt i huset anordnat mottag- ningsfack för negativremsor hörande till i sliden upptagna foto- grafiska kopior.