SE408985B - Pulsgenerator - Google Patents

Description

.frz-invsz-s 2 krav på att de för radarns funktion nödvändiga pulsgrupperna från synkpulsgenera- torn upprepas med vald PRF-frekvens, vilket kan innebära förändrade pulsbredder och pulsavstånd inom gruppen.

Vid pulsdopplerradar finns problemet med s k blinda hastigheter, som är di- rekt proportionella mot PRF-frekvensen. Genom variation av PRF-frekvensen kan man uppnå att ett visst mål syns vid åtminstone en frekvens. Variationen kan åstadkom- mas genom s k staggning, dvs omväxlande korta och långa radarpulsintervall.

För att förhindra utstörning av radaranläggningen kan man utnyttja s k jitt- ring av PRF-frekvensen, dvs slumpvis variation av frekvensen inom ett frekvensin- tervall omkring en vald PRF-frekvens..

Uppfinningsändamålet är att åstadkomma en dïtigal pulsgenerator, som bland annat äranvändbar såsom synkpulsgenerator i en radaranläggning och därvid möjlig- gör val av PRF-frekvens och önskad funktionsmod, t ex staggning eller jittring, enbart genom tillföring av fasta PRF-valkoder och modvalkoder, och som oberoende av funktionsmod uppvisar bibehållen mycket hög frekvensstabilitet och därigenom möjliggör god mätnoggrannhet och klotterundertryckning. Ändamålet uppnås genom en pulsgenerator av inledningsvis nämnt slag som är kännetecknad av styrbara pulsgeneratororgan för alstring av pulserna i varje puls- grupp; en första enhet för bestämning av tidsavståndet mellan pulsgrupperna och innefattande ett första minne i vilket valbara tidsavståndstal är inprogrammerade, och en första sekvenskrets, som är anordnad att avge en tidsavståndspuls ~ under varje arbetscykel, varvid sekvenskretsen framstegas genom en från styrfrek- vensen härledd klocksignal medan längden av dess arbetscykel är bestämd av ett tids- avståndstali ursprunglig eller modifierad form; och en andra enhet för styrning av pulsgeneratororganen och innefattande ett andra minne i vilket pulsflanklägestal för bestämning av nämnda pulsbredder och tidslägen är inprogrammerade i likaledes valbara minnesareor, en andra sekvenskrets, som framstegas genom nämnda klocksignal odivars arbetscykel är bestämd av tidsavståndspulsen från den första sekvenskretsen, och en jämförelse- och adresseringsanordning för att kontinuerligt jämföra den andra sekvenskretsens utsignal med aktuellt pulsflankiägestal och vid överensstäm- melse alstra en styrsignal till det pulsgeneratororgan som pulsflanklägestalet av- ser.

Genom användning av nämnda minnen möjliggöres en enkel uppbyggnad av pulsgene- ratorn, som lätt kan anpassas till vitt skilda användningsområden enbart genom inprogrammering av lämpliga tidsavståndstal och pulsflanklägestal i minnena.

Kända pulsgeneratorer av ifrågavarande slag innefattar analoga kretselement och utnyttjar tidvariabla externa styrsignaler_för val av olika funktionsmoder, vilket i sig innebär svåra styrproblem och sätter en gräns för uppnåelig frekvens- -stabilitet och tidsnoggrannhet. Genom att motsvarande val i pulsgeneratorn enligt uppfinningen utföres med fasta signalkoder, så förenklas den externa styrningen av i 7114753-6 radikalt och möjliggöres en frekvensstabilitet och_tidsnoggrannhet av helt annan storleksordning till följd av att all sådan tidsstyrning sker internt i beroende av enbart styrfrekvensen. Med användning av snabba digitala kretsar, t ex Schottky- TTL, vid realiseringen av pulsgeneratorn enligt uppfinningen kan en tidsnoggrann- het av storleksordningen ns uppnås.

Enligt ett föredraget utföringsexempel på pulsgeneratorn enligt uppfinningen _innefattar den första enheten ett tredje minne, i vilket modifieringstal för modi- fiering av tidsavståndstalen är lagrade i valbara positioner, varvid aktuellt modi- fieringstal och tidsavståndstal kombineras i en logikkrets vars utsignal är till- förd den första sekvenskretsen för bestämning av dess arbetscykel.

Genom lämplig styrning av adressvalet i nämnda tredje minne kan man förändra aktuellt tidsavståndstal, som anger PRF-frekvensen, på olika sätt. Sålunda kan nämnda jittringsmod uppnås genom slumpvis styrning av adressvalet inom en area av det tredje minnet innehållande modifieringstal som bestämmer ett jittringsområde omkring aktuell PRF-frekvens. Exempelvis kan en brusstyrd adressräknare användas för sådan slumpstyrning av det tredje minnet. lnföringen av det tredje minnet öppnar därutöver möjligheten till en optimal anpassning av PRF-frekvensen till användningssituationen, t ex vid problem av typen fartbiindhet och mångtydighet. Detta kan uppnås genom styrning av adressvalet i det tredje minnet via en yttre styrslínga, som kan innefatta en dator, vilken tillföres information om aktuell PRF-frekvens och mottagen radarinformation och i beroende därav alstrar en adress till en viss önskad minnesposition. En sådan minnesposition innehåller ett modifieringstal i form av ett kompensationstal, som i kombination med aktuellt tidsavståndstal från det första minnet åstadkommer den genom datorutvärderingen bestämda kompensationen av PRF-frekvensen.

Enligt ett ytterligare utföringsexempel på pulsgeneratorn enligt uppfinningen kan funktionsmoden med PRF-staggning uppnås genom att den första enheten innefattar en stegvis styrd adressräknare och en av denna styrd adresslogikkrets för adresse- ring av det första minnet genom adresser ingående i en adressuppsättning för en minnesarea, som är bestämd av en tillförd modvalkod, varvid adressräknaren är an- ordnad att stegas en gång per alstrad pulsgrupp, t ex i beroende av en i pulsgrup- pen ingående 0-synksignal, och att därvid alstra en utsignal som genom adresslogik- kretsen medför hopp till ny adress i uppsättningen. Genom tillföring av olika modvalkoder kan olika mínnesareor väljas och därigenom staggningen ges olika karak- tär. I Ytterligare särdrag hos pulsgeneratorn enligt uppfinningen framgår av de efter- följande patentkraven.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till ett utfö- ringsexempel på pulsgeneratorn, som är avsett för användning i en radaranläggning, och under hänvisning till bifogade ritningar, där: fig i och 2 tillsammans visar 171 lass -s « i, ett blockschema för ett utföringsexempel på pulsgeneratorn enligt uppfinningen bestående av huvudenheterna PTM och PTL; flg_å visar ett prioritetsdiagram för modsignalerna samt därur bildade adresser till de ingående PROM-minnena; flg_fi visar ett tidsdiagram över tidslägena för de olika förloppen i pulsgeneratorn under alstring av en pulsgrupp; flg_§ visar ett detaljerat kopplingsschema för modsignalingångskretsen Mi och Master Clear-kretsen M2 i fig l; jjillâ visar kopp- lingsschemat för staggningsräknaren Ml3 och adresslogikkretsen MÅ i fig i; f;g_Z visar kopplingsschemat för modífieringstalminnet Mll, adderaren Ml0 och räknaren M12 i fig l; jïg_§_visar uppbyggnaden av den brusstyrda räknaren M 15 samt väljer låskretsen Mlë i fig l; flg_2 visar uppbyggnaden av kristalloscillatorn M6, fre- kvensdelaren M7 och skyddstyrkretsen M9 i fig l; fig 10 visar uppbyggnaden av ad- resslogikkretsen Ll, pulsnummerräknaren Ll0, pulsflanklägestalminnena L2, L3, puls- flankräknaren L5 samt jämförelsekretsen LÅ i fig 2; fig ll visar uppbyggnaden av avkodaren L6, trimningskretsen L9 och pulsgeneratororgan ingående i L7 i Fig 2; fig 12 visar koppiingsschemat för L-räknaren L8 och det därav styrda pulsgenera- tororganet L ingående i L7 i fig 2; och jj¿l_Lâ visar ett blockschema för en MTI- radar-anläggning innefattande pulsgeneratorn enligt uppfinningen.

Fig 1 och 2 visar tillsammans ett blockschema för ett utföringsexempel pâ pulsgeneratorn enligt uppfinningen avsett för användning i en radaranläggning för MTI-drift i och för alstring av nödvändiga trígg- och synkpulser. Pulsgeneratorn är uppbyggd av två huvudenheter PTM (fig 1) resp. PTL (fig 2). PTM-enheten är be- stämmande för radarns PRF-frekvens, som kan förändras i beroende av valbara, uti- från tíllförda funktionsmodsígnaler, varvid PRF-frekvensen motsvaras av tídsav- ståndet mellan de pulsgrupper som alstras av PTL-enheten i beroende av motsvarande funktionsmodsignaler.

-Den i fig l visade PTM-enheten innefattar en modsignalingångskrets M1 med in- gångar för mottagning av nämnda modsignaler med de respektive beteckníngarna t, e, m, j, s, fl-f5, ml-m3. Den närmare innebörden av dessa modsígnaler kommer att be- skrivas nedan i anslutning till fig 3, som visar ett prioritetsdiagram för modsig- nalerna. Blocket Mi är uppbyggt för att vid en förändring i modsignalerna avge en triggsignal till blocket M2 (MAST CL) innefattande en monostabil vippa som därvid alstrar en s k MASTER CLEAR-signal, MC, vilken tillföres berörda interna och ex- terna kretsar. MC-signalen innebär att pulsgeneratorn återställes till ett utgångs- läge. Blocket Ml är även tillfört signalen REST, vilken alstras då matningsspänning- en till generatorn uppnått korrekt värde och medför, i enlighet med ovanstående, alstring av en MASTER CLEAR-signal.

Tillförda modsignaler omvandlas i blocket M3 (MOD 5 PRIOR) till en uppsätt- ning styrsignaler för pulsgeneratorn. Vissa av de i generatorn ingående blocken tillföres därvid adresssignaler i enlighet med vad som framgår av nämnda prioritets- diagram (fig 3), vilket diagram innebär att "otillåtna" styrsignaler automatiskt 7714753 -6 undertryckes.

I beroende av modsignalerna styrs adresslogikblocket Mb (ADDR LOG) att alstra adresser till positioner i PRF-minnet MS (PRF PROM). Detta minne är programmerbart och innehåller de inledningsvis nämnda tidsavstêndstalen.

För alstring av styrfrekvensen innefattar enheten en kristalloscillator M6 (OSC) som i ett valt utförande svänger med frekvensen Ä0 MHz, varvid dess utsignal neddelas i en efterföljande Frekvensdelare M7 (DIV) på vars utgång erforderliga klocksignaler För olika funktioner i pulsgeneratorn är tillgängliga. För överskåd- lighetens skull är ej samtliga förekommande klocksígnalledningar visade i figuren.

För bl a funktionsteständamål kan styrfrekvensen även alstras externt (EXT CL) och tillföras frekvensdelaren M7, varvid samtidigt en blockeringssígnal (INHIB) till- föres kristalloscillatorn M6.

För bestämning av tidsavståndet mellan de alstrade pulsgrupperna (generatorns PRF-frekvens) kan man även utnyttja eniexternt alstrad synksignal (EXT SYNK), vilken därvid tillföres en synksignalmottagningskrets M8 (EXT SYNK) som tolererar utifrân kommande pulståg med stora variationer i spänningsnivå och pulsbredd. Då en extern synksignal styr pulsgeneratorn övervakar blocket M9 (ÖVERV +5TEÛN) att det tids- avstånd mellan pulsgrupperna som är bestämt av de tillförda modsignalerna ej under- skrids. Blocket M9 alstrar även en stegningssignal (STEGN), vilken tillföres i PTH- och PTL-enheten ingående sekvenskretsar i beroende av klockpulsinfermation, som till- föres kretsen M9 från frekvensdelaren M7.

Som tidigare nämnts alstrar blocket M4 adresser till minnet H5, vilket i bero- ende av en tillförd adress utmatar ett tidsavstândstal till en adderare Ml0 (ADD).

Adderaren är på en andra ingång ansluten till ett ytterligare programmerbart minne Mil (JITT 5 KOMP PROH), i vilket s k modifieringstal är lagrade. I beroende av adresseringen av minnet Mil utmatas ett modifieringstal som i adderaren H10 adde- ras med nämnda tidsavståndstal och resultatet därav utnyttjas för förinställning av en räknare M12 (PRF RÄKN.), vilken bildar den inledningsvis nämnda första sekvens- kretsen. Räknaren M12 nedräknas från det sålunda “örinställda värdet i beroende av den från blocket M9 avgivna stegningssignalen (STEGNJ. Då räknaren nedräknats till 0 alstras en återställníngssignal (RES) som dels återställer räknaren Ml2 till det tillförda Förinställningstalet och dels tillföras PTL-enheten för återställning av den däri ingående andra sekvenskretsen. Återställningssignalen (RES) utgör samti- digt den inledningsvis nämnda tidsavstândspulsen.

För att möjliggöra staggning av PRF-Frekvensen innehåller PTM-enheten därut- över en staggningsräknare MI3 (STAGG RÄKN.) vilken framstegas av en i den alstrade pulsgruppen ingående "O"-synksignal. Vid framstegningen av räknaren N13 alstras en signal w som tillföres adresslogikkretsen HQ och där åstadkommer hopp mellan olika adresser inom en minnesarea i minnet M5 och stegvis utläsning av de motsva- rande tidsavståndstalen. Man inser att detta leder till en motsvarande stegvis rör- -e- =-'~'-'«--=-=---- - - -.-. -. ma; ._ .~. i..=..-... »than-huva '~'l 'av i1v14vsz~e 6 ändring av förinställningstalet till räknaren H12 och sålunda en stegvis föränd- ring av radarns PRF-frekvens.

Som framgår av fig l kan minnet Mil adresseras på tvâ sätt i beroende av blocket H14 (SEL 8 LAT) innefattande en väljarlåskrets, nämligen dels adressen (j) som erhålles från den brusstyrda räknaren H15 (BRUS RÄKN.) och dels en kompensa- tionstaladress (KOMP ADDR), vilken beräknas av en extern funktion, som är schema- _tiskt antydd i fig l och exempelvis kan utgöras av en dator (C), som ör tillförd aktuellt förinställningstal för räknaren Ml2. Den brusstyrda räknaren Ml5 inne- fattar en räknare som är tillförd en brussignal (BRUS) utifrân och som klockas med hög frekvens och därvid kontinuerligt framräknar adressvärden till minnet Hll.

Brusstyrningen kan därvid vara sådan att räknaren framstegas om bruset överstiger ett bestämt tröskelvärde då framstegningspulsen uppträder.

Genom användning av nämnda dator C, som tillföres tidsläget för pulsgruppen från adderaren MID, erhålles en sluten reglerslinga, som möjliggör noggrann instyr- ning av radarns PRF-frekvens genom utnyttjande av adressen KOMP ADDR till minnet H11. Datorns arbetssätt därvidlag får emellertid anses ligga utanför den aktuella beskrivningens ram. l Då adressen till minnet Hll alstras av den brusstyrda räknaren H15 arbetar radaranläggningen i hoppfrekvensmod, medan adressen varierar slumpvis inom ett bestämt värdeomrâde som motsvaras av en minnesarea i minnet Mll. Genom val av mod- -tsignalerna jc och c kan olika minnesareor väljas innehållande jittringstal som tillföres adderaren H10.

Insignalerna till adderaren N10 måste låsas i ett fast tillstånd när rëknaren Ml2 skall förinställas. Då staggningsräknaren Ml3 är aktiverad sker hopp mellan olika adresser inom tidsavståndstalminnet H5, som tillför adderaren Ml0 tidsavstânds- tal i motsvarande takt. Läsning av denna insignal till MID åstadkommas genom fram- stegning av räknaren H13 i beroende av en i den alstrade pulsgruppen ingående D- synkpuls (“0"), som erhålles från PTL-enheten (fig 2). Adressinformation till min- net Mll, och sålunda motsvarande modifieringstal, låses med hjälp av väljar- låskretsen Mlü i beroende av nämnda 0-synkpuls. Genom denna styrning i beroende av 0-synkpulsen i den alstrade pulsgruppen är sålunda säkerställt att adderarens Mlfl utsignal alltid ligger fast då förinställning av räknaren N12 skall ske.

Fig 2 visar PTL-enheten vilken är tillförd samma modsignaler som PTM-enheten.

Till skillnad från PTM-enheten, där modsignalerna bestämmer radaranläggningens PRF-egenskaper, så är modsignalerna i detta fall bestämmande för tidslägena för pulsflankerna och därigenom pulslängd-och pulsavstând för pulserna inom en puls- grupp. De modsignaler som i PTM-enheten anger funktionsmoderna jittríng, stagg- ning och extern synkronisering (ji, s, e) och avser förändringar av PRF-frekvensen saknas därför. Utöver nämnda signaler är PTL-enheten tillförd en av prioritets- logikkretsen M3 påverkad version av MTl-modsignalen m, som här är betecknad m'. 7714753-6 N _ Nämnda modsignaler är tillförda adresslogikkretsen Li, (ADDR LOG), vilken i beroende därav alstrar adresser till minnena LZ och L3 (PU FL FROM (X=0; X=l)), vilka är programmerbara och innehåller pulsflanklägestal. Storheten X beror av nämnda signal m' och modsignalen t så att X=l då MTI-filtertestmodsignalen t=l, vilket innebär val av L3, och så att L2 väljes då m'=l (X=0) och L3 då m'=0 (X=l).

Pulsflanklägestalen från L2 och L3 utmatas till en jämförelsekrets LÄ (JÄMF) som på en andra ingång är tillförd utsignalen från en pulsflankräknare LS (PU FL RÄKN-), som bildar den inledningsvis nämnda, andra sekvenskretsen.

Räknaren L5 nollställes av tidsavstândspulsen (återställningssignalen; RES) från räknaren H12 i PTM-enheten. Efter noll-ställningen uppräknas LS i beroende av stegningssignalen (STEÉN) från blocket M9 i PTH-enheten kontinuerligt under tids- avståndet till nästföljande pulsgrupp, då L5 återigen nollställes av tidsavstånds- pulsen. ' Den kontinuerligt förändrade ställhingen i räknaren LS jämföras i jämförelse- kretsen Lä med aktuellt flanklägestal från L2 eller L3. Vid överensstämmelse alst- rar LÄ en utsignal till avkodaren L6 (DEC), som i sin tur avger en signal till pulsgeneratororgan L7, L8, L9 för alstring av de i varje pulsgrupp ingående pulser- na Fi, Fz, P3, ru, o, ma., e, L. ' Åvkodaren är också styrd av utsignalen från en pulsnummerräknare Ll0 (PU NR.

RÄKN.) vars ställning anger vilket av pulsgeneratororganen som skall aktiveras av "ävkodarens utsignal och om fram- eller bakflank av en puls är ifråga. Pulsnummer- räknaren Ll0 framstegas ett steg varje gång utsignal erhålles från jämförelsekret- sen Lä, varigenom dess utsignal p förändras. Utsignalen p är tillförd adresslogik- kretsen LI och framstegningen av räknaren LlO medför att LI alstrar en ny adress till minnena L2 och L3, som därvid utmatar nästföljande pulsflanklägestal till jäm- förelsekretsen Lä.

Pulsgeneratororganen innefattar dels en uppsättning vippor (L7) betecknade i överensstämmelse med de respektive pulserna, dvs Fl, FZ, F3, Fä, 0, F.TR., E, L.

Därutöver innefattar oulsgeneratororganen en räknaren L3 (L RÄKN-) och en skiftre- gisterkrets L9 (F.TR.START).

Pulserna Fl- Få och 0 alstras på samma sätt under successiv utmatning av flank- lägesinformation för fram- och bakflanker från minnet L2 eller L3. Vid alstringen av den nästföljande puls F, TR., som utnyttjas för triggning av MTl-filter, som in- går i radaranläggningen, föres den tillhörande flanklägesinformationen, som utmatas från avkodaren L6, ej direkt till vippan F.TR. utan via skïftregisterkretsen L9.

L9 framstegas synkront med räknaren LS och i beroende av en tillförd styrsiqnal F.TR.TR|M kan flanklägesinformationen uttagas med önskat antal stegs fördröjning och tillföras vippan F.TR. Pulsen bildas därefter på samma sätt som tidigare beskriv- na pulser.'Genom införing av kretsen L9 möjliggöres därigenom noggrann intrimning av F.TR-pulsens läge inom pulsgruppen relativt övriga pulser. å) i' f ) _ 'nilnsz-s 8 Nästa flanklägesinformation från avkodaren L6 tillföres räknaren L8 vars upp* gift är att aktivera vippan för pulsen L. Räknaren L8 förinställes därigenom till det talvärde som samtidigt uppträder på utgången från minnena L2 och L3. Nästföl- jande flanklägesinformation från avkodaren L6 användes till att starta räknaren Lö, som då börjar nedräknas från det förinställda värdet till noll synkront med klockningen av räknaren LS. _ Nästa två flanklägesinformationer från avkodaren L6 tillföres vippan E för al- string av pulsens E framflank respektive bakflank.

I detta läge har hel pulsgrupp alstrats med undantag för pulsen L. Pulsnummer- räknaren Ll0 har genomlöpt sin arbetscykel och återställts. Pulsflanklägesräknaren LS uppräknas kontinuerligt i avvaktan på nästa tidsavståndspuls från_räknaren Ml2 i PTM~enheten och synkront därmed fortsätter nedräkningen av räknaren L8, som då den uppnår ställningen 0 avger en aktiveringspuls till L-vippan. Räknaren L8 åstad- kommer härígenom fördröjning av alstridgen L~pulsen till ett tidsläge som omfattas av den efterföljande pulsgruppen. Detta framgår av diagrammet i fig Å, som visar tidslägena för de alstrade pulserna. I radaranläggningen anger L-pulsen slutet av “lySsningstiden" = den tid . som anläggningen är öppen för mottagning av radarin- formation. Lyssningstiden inleds vid 0-synkpulsen då radarpulsen utsändes. För att uppnå längsta möjliga lyssningstid bör L-pulsen uppträda strax före 0-synkpulsen i nästa pulsgrupp, vilket innebär att L-pulsen skall ha ett tidsläge som omfattas av "'"de\s k försynkpulserna Fl-FU i denna pulsgrupp. Genom införandet av räknaren L8 möjliggöres denna överlappning mellan successiva pulsgrupper med L-pulsens tids~V läge fast relaterat till övriga pulser i pulsgruppen.

Då räknaren L8 uppnår ställningen 0 aktiveras L~vippan, men till skillnad från övriga pulser initieras endast framflanken som medför alstring av en puls med bestämd pulslängd.

Fig 3 visar ett prioritetsdiagram för modsignalerna, som tillföres blocket Ml i fig l och där omvandlas till styrsignaler för enheterna PTM och PTL i synkgenera~ torn, samt hur adresserna till PROH-minnena M5, Mil och L2, L3 bildas av de tillför- da modsignalerna och övriga styrsignaler i pulsgeneratorn. Den fastställda priori~ tetsordningen mellan modsignalerna innebär att icke önskvärda styrsignaler automa~ tiskt undertryckes. Följande modsignaler tillföras nämnda enheter: t = MTI-filtertest e = extern synk m = HTI-funktion ji = jittranda PRF-frekvens s = staggning upphör av PRF-frekvensen Dessa signaler kan antaga värdena 0 eller l, varvid l innebär att aktuell mod- signal inverkar i överensstämmelse med prioritetsordningen. Därtill kommer signaler- D82 v71uvs3-6 g Jc = val av jittringsarea i Mil c = val av jittringsarea i Mil fl-FS = val av fast PRF-frekvens ml-m3 = val av minnesarea i M5 för staggning av PRF-frekvensen p = pulsnummerräknarens Llfl utsignal j jittringsräknarens H15 utsignal w = staggningsräknarens Ml3 utsignal Genom att tilldela jc och c värdena 0 respektive l kan Fyra olika jittrings- areor väljas i Mil. Med fl-f5 kan 25-'32 olika fasta adresser till M5 bildas och¿ sålunda 32 olika fasta PRF-frekvenser erhållas, medan fi-f5 på motsvarande sätt* möjliggör val bland 32 minnesareor i minnet L2 (X=0) i PTL-enheten, vilka minnes~ areor innehåller de respektive pulsflanklägestalen för den valda PRF-Frekvensen. ml-m3 möjliggör val av olika minnesareor i M5, vilka anger ett staggningsomrâde för PRF-frekvensen, samt motsvarande mihnesareor i minnet L3.

Av fig 3 framgår att modsignalen t==MTl-filtertest har högsta prioritet och kan väljas (t-ch) lika med 1 eller 0. t= 1 innebär att e=rn=s==ji =t och att M5 adresseras med enbart nollor, vilken adress innehåller tidsavståndstalet för MTI- filtertest. Samtidigt tillföres modifieringstalminnet Mll en adress uppbyggd av 0 och modsignalerna jc, c, medan L3 (X==l) tillföres en adress bildad av pulsnum- merräknarens Li0 utsignal, p, och modsignalerna ml- m3 samt m. Om t= 0 kan e väljas (ej ch), varvid e= l innebär extern synkronisering av pulsgeneratorn via ingången EXT SYNK i fig l, medan en fast adress till MS erhålles i beroende av fl- ES vars motsvarande tidsavståndstal utnyttjas för att i samverkan med övervakningskretsen- M9 kontrollera att den externa synkpulsfrekvensen ej överstiger den PRF~frekvens som anges av tidsavståndstalet. Av adressen till minnena L2 och L3 för pulsfiank- lägestalen framgår att L2 adresseras (X-=0), vilket åstadkommas genom signalen m' från prioritetslogikkretsen M3. I denna mod bestämmer signalerna fl- f5 ett fast tidsavståndstal i minnet M5 och samtidigt en minnesarea i minnet Li, i vilken area framstegning sker i beroende av pulsnummerräknarens Ll0 utsignal p. 0mt=e=Q,á|ænmväjæ M-cM.m=iimæfirtfinßvßji=0owræ®er val av s ($~ ch). s= 0 innebär val av en minnesarea i M5 genom ml~ m3, i vilken area de olika tidsavstånden utläses stegvis i beroende av utsignalen w från stagg~ ningsräknaren Ml3. l den valda realiseringen av pulsgeneratorn får ml, m2, m3 endast antaga värdena 0,0,-; 0,1,-; l,0,0; 1,0,l; l,1,0 och kan följaktligen fem olika minnesareor i M5 väljas. Denna yalmöjlighet är visad i fig 3 genom de tillkonmmnde villkoren på MS-adressen i fallet t=e=0, m=1. Det beskrivna valet t=e=s=0, ¿ m= l innebär att radaranläggningen arbetar i normal MTi-mod med staggning av PRF- å frekvensen. Om istället s= l upphör staggníngen och H5 adresseras genom en Fast É adress inom den av ml- m3 bestämda minnesarean. Denna MTI-mod är ibland önskvärd * för att kunna urskilja 2:a-gången-runt-ekon. I sistnämnda två funktionstillstånd 'musa se i t=e=0, m=l, s=l/0 är modífieringstalminnet Mll adresserat genom adressen KDHP ADDR (sl, s2, .. flanklägestalminnet L3 är adresserad genom ml, m2, m3, m.

Val enligt t=e=m=0 innebär tvångsvis s=0 och rröjliggör val av ji (ji -ch) .., s8) från denna externa datorn C, medan en area i puls- ji= 0 innebär fast adressering av en minnesposition (ett tidsavstândstal) i MS och en minnesarea i L2 i beroende av fl- fS. ji= I innebär ingen förändring i adresse- ríngen av M5 och L2, medan minnet Mll adresseras genom utsignalen j från den brusstyrda räknaren H15 samt signalerna jc, c, som möjliggör val av olika jittrings- talareor i Mll. Genom addition i adderaren H10 av det fasta tidsavstândstalet från M5 och aktuellt jittringstal från Mll erhålles funktionsmoden med slumpvis H jittring av PRF-frekvensen.

Av fig 3 nederst framgår vidare att adresserna till minnena M5, Mil, Li, L} (ADDR ORD) är givna med den minst signifikanta biten-(LSB) längst till vänster och den mest signifikanta biten (MSB) läng§t till höger.

Fig Ä visar ett tidsdiagram över tidslägena för de olika förloppen i pulsge- neratorn under alstring av en pulsgrupp Fl, F2, F3, FÅ, 0, F.TR, E, L. Tidsavstån- det mellan pulsgrupperna är betecknat TD och motsvaras enligt ovan av ett talvärde bildat genom addition av ett tidsavstândstal och ett eventuellt uppträdande modi- fieringstal, vilka tal erhållits från MS och Hll i beroende av de tillförda modsig- nalerna. Pulsgruppen uppträder inom den med streckade linjer markerade tidramen, --varvid pulsflankernas PE inbördes lägen inom gruppen bestämmas av aktuella puls- flanklägestal från minnet t2 eller L3. l Alstringcn av pulsgruppen inleds med att räknaren MIZ (fig 1) förinställes under styrning från återställningspulsen RES till talvärdet på adderarens H10 ut- gång. Samtidigt nollställes räknaren LS (fig 2) av pulsen RES. Då nästa puls upp- träder börjar Hl2 nedräknas från det förinställda värdet, medan L5 uppräknas i samma takt. Då räknarens L5 ställning överensstämmer med talvärdet på utgången från L2, L3 alstrar jämförelsekretsen LH en utsignal Lä-0 som är markerad genom en pil och som via avkodaren L6 aktiverar vippan Fl för alstring av pulsens Fl framflank.

Pâ motsvarande sätt alstras därefter Flzs bakflank och sedan fram- och bakflankerna för de övriga .försynkpulserna F2, F3, Fä samt 0-synkpuisen. För nästa puls F.TR. sker, som tidigare nämnts, aktiveringen av tillhörande vippa via trimanordningen L9, vilken möjliggör intrimning Äv pulsens läge reiativt övriga pulser med bibe- _ hållen pulslängd i beroende av styrsignalen F.TR.TRlM. l fig b är denna trimnings- möjlighet antydd genom ett med_streckade linjer markerat tidsintervall omkring pul- sen F.TR. Nästa utsignal (LH-0) från Lä avser L-pulsens framflank och initierar förinställning (PRES) av räknaren LB till det talvärde som samtidigt uppträder på utgången av L2, L3. Nästa utsignal från Lü startar LB (START), som därefter ned- räknas i takt med klcckningen LS. De sista två utsignaierna från Lä initierar alstring av eftersynkpulsens E respektive flanker. Då L8 nedräknats till 0 alstras H 771h7S3”6 slutligen L-pulsens framflank. Som tidigare nämnts har L-pulsen fast pulslängd och därefter krävs ingen ytterligare styrning av vippan L för alstríng av bak- flanken. Av ritningen framgår att L-pulsen har ett tidsläge som omfattas av näst- följande pulsgrupp, vilket möjliggöres genom räknaren LB, vilken så att säga "för- dubblar" pulsflanklägestalet från L2, L3 som bestämmer tidsläget för L.

I det utföringsexempel på uppfinningen som beskrives i det följande har man vid realiseringen utnyttjat integrerade kretsar av typen standard-TTL och den snabbare Schottky-TTL ingående i de för fackmannen välkända komponentserierna SÅ och 545 (S.= Schottky) resp. 7Å och 745, vilka tillverkas bl a Signetics Corpora- tion och Texas lnstruments. Vidare utnyttjas ett antal PROM-minnen ur serien MMI* tillverkade av Monolitic Memories lnc. De använda IC-kretsarna är angivna med sina respektive typnummer i de på rítningarna visade detaljerade kopplingsschemorna och för en närmare beskrivning av dessa kretsars uppbyggnad hänvisas till tillver- karnas komponentkataloger. In- och utgångar hos IC-kretsarna är på rítningarna numrerade i överensstämmelse med motsvarande datablad. Kretsar som ingår i en och samma IC-kapsel har samma beteckningsnummer. Det inses att vissa av de i PTM- och PTL-enheten ingående funktionsblocken kan realiseras med hjälp av lämpliga IC- kretsar av varje fackman. Av denna anledning synes det överflödigt att på ritning i detalj visa en del av funktionsblocken.

Fig 5 visar ett detaljerat kopplingsschema för modsignalingångskretsen Ml och den s k Master Clear-kretsen M2 i fig l. Som framgår av figuren saknas modsig- nalerna s och ji, vilka av kopplingstekniska skäl tillföres PTM-enheten på annat ställe för styrning av grindkretsar ingående i prioritetslogikkretsen M3. Ändamålet med kretsen M1 är att detektera förändringar i de tillförda modsignalerna och vid varje sådan förändring via kretsen H2 utlösa återställningssignalen MC till samt- liga berörda kretsar i PTM- och PTL-enheten. Detta uppnås genom att de respektive signalerna tillföres var sin XELLER-krets (=l) dels direkt och dels via en inverte- rare (l), varigenom utsignalen från en XELLER-krets alltid pâverkas men alltid åter blir hög med en fördröjning som är bestämd genom den till varje inverterares utgång anslutna kondensatorn. Utsignalerna sammanföres i en ELLER-funktion reali- serad genom två NOCH-kretsar (8) 33 och 35 med en efterföljande NELLER-krets 71 ( 2: 1). Signalen REST, som alltid skall utlösa återställningssignalen MC, är tillförd ena ingången hos NOCH-kretsen 35 via en ej visad krets innehållande en inverterare, en kondensator och en XELLER-krets kopplade på samma sätt som för modsignalerna. NELLER-kretsens 71 utsignal styr den monostabila vippan 22, som realiserar blocket M2 i fig l och på vars utgång en puls med lämplig pulsform er- hållas. Via en utgångskrets H5 bestående av fyra NOCH-kretsar distribueras MC-pul- serna till PTM- och PTL-enheterna.

Fig l innefattar en ytterligare NELLER-krets från IC-kapseln 71 samt NUCH- kretsarna #4 och 35, vilka kretsar ingår i prioritetslogikkretsen M3 och har till Ã-'zflnfrsz-e i " uppgift att alstra villkor för realisering av prioritetsordningen enligt diagram- met i fig 3. Sålunda är utsignalen fm] från kretsen 71 tillförd ena ingången hos en grindkrets för återställning av den brusstyrda räknaren Ml5 (se nedan). Av ut- signalerna a, b, c, d är a och b tillförda adresslogikkretsen M4 (se fig 6), me- dan c och d är tillförda blocket M9 (se fig 9). De inverterade modsignalerna fl, ff, fä, fï, fš, mí,ÉÉ:nfi utnyttjas för styrning och adressbildning i adresslogík- kretsen Må,-medan ml-signalen användes för styrning av staggningsräknaren Ml3.

Fig 6 visar kopplingsschemat för staggningsräknaren Ml3 och adresslogikkret- sen Mä i fig 1.

' Staggningsräknaren är uppbyggd av två 4-bit-räknare 82, 83, vilka framstegas genom pulsen "0”, som härledes från vippan 0 i PTL-enheten. Staggningsmodsignalen s är tillförd räknarens respektive återställningsingångar via en D-vippa 62, som klockas genom "O"-signalen. Då s blir hög sker återställning av räknaren vid varje "O"-puls, varigenom staggningen upphör. Förinställning av räknarna sker via tre grindkretsar 81, 61, üü i beroende av signalerna EH; ml från blocket Mi (fíg 5) samt återkopplade utsignaler från räknaren 82.

Adresslogikkretsen MÅ är uppbyggd av Å-bitdataväljare 72 och 65. Genom signa- len a(motsvarande m') från blocket M1 kan insignalerna på väljarnas s k A- eller B-ingångar väljas som utsignal. Genom signalen b (motsvarande m) kan dataväljarnas utsignaler samtliga göras låga oberoende av insignalerna, vilket utnyttjas för att realisera príoritetsdiagrammet i fig 3. Dataväljarnas insignaler bildas av signa- lerna fl, fï, fä, fn, fä, mä, mï, ml från Ml samt utsignaler från räknarna 82, 83 i Ml3. På utgångarna av räknarna 82, 83 erhålles adressignalerna A0, A1, ...., A7 till minnet M5 (PRF PROM), vilka bildas ur modsignalerna i enlighet med vad som framgår av diagrammet i Fig 3, ADDR M5.

De alstrade adressignalerna A0, A] ...., A7 tillföres minnet M5, vilket inne- håller de nämnda tidsavståndstalen. M5 är uppbyggt av fyra parallellkopplade 256 x x Å-bit PROM-minnen. Kopplingen av dessa minnen är fackmannamässig och är därför ej visad i detalj. Sålunda tillföres de åtta adressingångarna hos varje PROM-minne de åtta nämnda adressignalerna, varigenom innehållet i en adresseradnfinnesposition erhålles som ett Å-bit-tal på minnets fyra utgångar. Å~bit-talen från de respektive fyra minnena bildar tillsammans ett 16-bit-tidsavståndstal.

Fig 7 visar modifieringstalminnet Mil, adderaren Ml0 och räknaren Ml2 i fig l.

Minnet Mll är uppbyggt av tre parallellkopplade 5l2><4-bit PROM-minnen 63, 73, 74. Dessa PROM-minnen är som adressinformation tillförda signalerna a, b ..., h från väljar-låskretsen Mlü (se fig 8) samt styrsignalen c (jfr fig 1). Med hjälp av c-signalen kan man välja önskad hälft av minnesareorna i PROM-minnena 63, 73, 74.

Minnenas utsignaler är på visat sätt tillförda fyra kaskadkopplade Ä-bit-adderare #6, 66, 76, 86, vilka tillsammans bildar adderaren MID, övriga fyra ingångar hos respektive fyra adderare är tillförda utsignalerna al, al, a3, aë; bl, ..., bb; cl, ., ch; dl, ,.., då från var sitt av nämnda PROM-minnen i M5. êít) .q i 771 11753-6 Räknaren Ml2 innefattar fyra-förinställbara H-bit-upp/nedräknare 57, 67, 77, 87, vars respektive signalingångar är anslutna till utgångarna hos de respektive adderarna 56, 66, 76, 86 ingående i MIG. Räknarna är kaskadkopplade via nedräk- ningsingångar (H) och sk borrow-ingångar (13). Nedräkníngsingången på räknaren 57 är tillfördSTEGN.-signalen från blocket M9. Förinställningsingângarna (ll) hos räknarne är tillförda återställningssignalen RES, vilken i princip motsvaras av ut- signalen frân räknarens 87 borrow-utgång (13), men, såsom kommer att beskrivas när- mare nedan, reellt alstras av skydd-styrkretsen M9. ' Fíg 8 visar uppbyggnaden av den brusstyrda räknaren H15 och väljar-lâskretsen Mlh.

H15 är uppbyggd av två kaskadkopplade Ä-bit-räknare 36, 37 vars klockpulsin- *gångar (2) är tillförda utsignalen från en OCH-krets 61 med tre ingångar. OCH- kretsens ingångar är tillförda "O"-synksignalen från PTL-enheten (se fig 1), en klocksignal ÉÉ från frekvensdelaren M7} samt utsignalen från D-vippen 62, vars sig- nalíngång (12) är tillförd signalen nl, vilken erhålles från ej visad brusmatad förstärkare och vars nivå är beroende av brusnivåns momentanvärde, samt vars klock- ingâng är tillförd signalen cc från M7. D-vippans utsignal blir därigenom hög eller låg då en cc-puls uppträder i beroende av brusets momentanvärde, vilket även avgör om OCH-villkoret i OCH-kretsen 61 blir uppfyllt eller ej då "O"-synkpulsen uppträ- der, och således om räknarna 36, 37 framstegas eller ej för en viss ”O”-synkpuls.

Den brusbercende ställningen i räknaren tillföres två dataväljare H6, #7 i väljar- låskretsen-Mlü. Förínställning av räknarna initieras genom NOCH-kretsen åh. Där- utöver ingår en ytterligare OCH-krets 61 vars utgång är ansluten till noiiställnings- ingångarna på räknarna. Denna OCH-krets är tillförd signalen FM] från M1, MC-signa- len från M2 samt modsignalen ji, varigenom villkor enligt prioritetsdiagrammet i fia 3 uppfyllas. _ Väljar-lâskretsen innefattar dataväljarna Ä6, H7 och ü+h D~vippor ingående i kapslarna 53 respektive 8Å. Dataväljarnas A-ingångar är anslutna till räknarnas 36, 37 utgångar och B-ingångarna är tiïlförda signaler från den i en yttre slinga anordnade datorn C (se fig 1) för alstring av adresser till minnet Mil. Genom den tillförda modifierade modsignalen m', som erhålles från blocket H1, väljes A- eller B-insignalerna som utsignaler. Med hjälp av styrsignalen jc, som tillföres dataväl- jaren Ä6, kan två olika jittringstalareor i minnet Mll väljas.

Pâ utgångarna av D-vipporna i S3, Bh erhålles adressignalerna a, b, c, d, e, f, g, h till minnet Hll. D-vipporna omställes i beroende av "O"-synksignalen, vari- genom adressinformationen till M11 "låses" mellan "O"-pulserna.

Fíg 9 visar kristalloscillatorn H6, frekvensdelaren M7 och skydd-styrkretsen M9 i Fíg l.

H6 innefattar ett kristallelement 157 och tre NOCH~kretsar i kapseln 16. Ut- gångs-NGCH-kretsen är tillförd dels den genom kristallen alstrade signalen och dels F, = “.«. .AN nr~uzx~qaa4annvuapa ran- wus s- I 771415346 blockeringssignalen INHIB (se fig I), varigenom kristallutsignalen kan blockeras vid extern synkronisering av pulsgeneratorn.

M7 innefattar en ingångs-NOCH-krets 16, som är tillförd utsignalen från oscil- latorn M6 samt en extern klocksignal EXTCL. Därutöver ingår sex stycken JK-vippor ingående i kapslarna 17, S1, Å2, vilka är kopplade enligt ritningen för alstring av önskade klockpulser CLl, CL2, ..., CLH, samt cc, EE som tillföres den brusstyrda räknaren N15 (fig B). Signalen MC utnyttjas för nollställning av vipporna #2 och förinställning av vipporna 17 och 51 via en grindkrets innefattande två inverterare 32 och en NOCH-krets H4. n I Utsignalerna från vipporna #2 är tillförda skydd-styrkretsen M9. H9 är även tillförd utsignalen_0Ml2 (se fig 7) från räknaren H12, externsynksignalen EXT SYNK efter pulsformning i blocket M8 (se fig 1), MC-signalen från M2, genom prioritets- logikkretsen modifierade modsignaler c, d (se fig 5); samt klocksignaler från de två sista stegen H2 i frekvensdelaren É7. M9 är uppbyggd av tre JK-vippor i kaps- larna 11 och Ål, tre NELLER-kretsar i kapseln S2, fyra NOCH-kretsar i kapslarna 21, 31 och en inverterare 32 kopplade på visat sätt. Signalen RES, som anger tids- avståndet mellan pulsgrupperna och som i_fig 1 förenklat visats som utsignal från räknaren M12, alstras, som redan nämnts, 1 realiteten av M9 och motsvaras av ut- signalen 0M12 från räknaren M12. Vid drift med extern synkronisering övervakar M9 att det tidsavstånd som gäller för vald mod ej underskrides. Om så skulle ske under- "^~tryckes "för tidigt uppträdande" externa synksignaler av M9. M9 alstrar även steg- ningssignalen STEGN till räknarna H12 och LS.

- Fig 10 visar adresslogikkretsen L1, pulsnummerräknaren Llfl, pulsflanklägestal- I minnena L2, L3, pulsflankräknaren LS samt jämförelsekretsen Lä, vilka samtliga ingår i PTL-enheten i fig 2. _ Adresslogikkretsen L1 innefattar en första uppsättning 17 om fem inverterare som är tillförda fast-PRF-frekvensmodsignalerna fl, f2, f3, få, f5 vilka efter invertering tillföres som adressignaler till fyra parallkopplade #><5l2-bit minnen 14, 15, 13, 22 ingående l L2, samt en andra uppsättning H6 om fyra inverterare, som är tillförda NTI-modsignalerna m, ml, m2, m3, vilka efter invertering tillföres som adressignaler till minnet L3 bestående av fyra parallellkopplade lix 256-bit minnen 12, 21, #2, ÄH. Adresslogíkkretsen innefattar dessutom en NELLER-krets 53 och en därmed seriekopplad inverïerare för val av L2 eller L3 i-beroende av signa- lerna t och m'. Ytterligare adressinformation-tillföres L2, L3 från pulsnummerräk- naren Llfl, som innefattar en Å-bit binärräknare, som klockas från en D-vippa Ä3 in- gående i jämförelsekretsen Lä.

I beroende av utsignalen X från nämnda HELLER-krets S3 i adresslogikkretsen _ L1 väljes minnena i L2 alternativt L3 till att avge pulsflanklägestal till fyra kaskadkopplade Å-bit jämförare 24, 23, 35, 36 ingående i LH. Dessa tal tillföres _även L-räknare L8 (se fig 12) för förinstâllning av däri ingående fyra b-bit upp/ f? CF /nedräknare. Övriga fyra signalingångar hos Å-bitjämförarna är tillförda utsigna- lerna från var sin av fyra kaskadkopplade h~bit räknare 25, 27, 26, 37 ingående i pulsflankräknaren L5, vilken uppräknas i beroende av STEGN-signalen från PTM-enhe- ten och efter varje alstrad pulsgrupp nollställes genom signalen RES. Jämförelse- kretsen innefattar därutöver tvâ D~vippor i kapseln ü3, vilka triggas genom utsig~ nalen från jämföraren 36 i Lü och därvid åstadkommer framstegning av pulsnummer- räknaren Li0 i beroende av klocksignalen CLü från frekvensdelaren M7 (se Fig 9).

Fig ll visar avkodaren L6, trimningskretsen L9 och pulsgeneratororganen Fl, F2, F3, FÅ, 0, F.TR¿, E ingående i L7.

Avkodaren L6 innefattar en avkodningskrets Sl som är tillförd styrinformation från pulsnummerräknaren Ll0 samt jämförelsekretsen Lä (se fig id). Vid överensstäm- melseutsignal från Lä avger avkodningskretsen utsignal på endera av sina utgångar,' vilka via tillhörande inverterare, ingående i kapslarna 61, H6, är anslutna till JK-ingångarna hos var sin bistabíl JK-vippa i L7, L8, L9. Härigenom möjliggöres aktivering av önskad vippa i beroende av pulsnummerräknarens Ll0 ställning och ut- signalen från jämförelsekretsen Lä. l _ För alstringen av pulserna Fl, F2, F3, Fä, 0, E i pulsgruppen innefattar L7 sex identiska kretsar vardera bestående av en JK-vippa i kapslarna óü, 7ü, 63, 65 och en inverterare i kapslarna S5, 77 som utmatningskrets. Utöver nämnda signaler från L6 är varje vippa tillförd signalen NC och klccksignalen Efš. Vipporna är kopplade på sådant sätt enligt ritningen, att omställning av en vippa sker varje gång adressignal från L6 och Ef?-signalen uppträder samtidigt.

L9 innefattar en JK-vippa 65 vars JK-ingångar är tillförda styrinformation från en utgång hos L6 och vars klocksignalingång är tillförd klocksignalen CL2._ När det programmerade tidsläget för F.TR.-pulsens framflank uppträder, så omställes JK-vippan genom signalen från L6 och CL2. Därvid inmatas en puls i skiftregistret 67, som därefter framstegas genom klocksignalen CLb. Nämnda puls uppträder succes- sivt på registrets parallella utgångar och genom val av önskad utgång med hjälp- av en ej visad omkopplingsanordning, som är styrd genom signalen F.TR. TRIM enligt fig 2, kan D-vippan 76 i L7 omställas genompulsenned enfördröjning relativt det pro- grammerade tidsläget som uppgår till ett valt antal framstegningar av skiftregist-_ ret 67. På samma sätt fördröjes F.TR.-pulsens bakflank. Därigenom kan önskad in- trimning av F.TR.-pulsens läge relativt övriga pulser i pulsgruppen uppnås.

Fig 12 visar L-räknaren L8 indelad i tre funktionselement L8l, L82, L83 och det av L8 styrda pulsgeneratororganet L ingående i L7. _ L8l innefattar fyra kaskadkopplade H-bit räknare 3%, 33, 32, #5, vilka såsom framgår av ritningen är tillförda förinställningsinformation från minnet L2 alter- nativt L3 i beroende av aktuell funktionsmod. L8l nedräknas från det förinställda värdet till noll genom klockpulsen CL4, som tillföres via en HELLER-krets 53, vilken dessutom är tillförd utsignalen från en D-vippa S2 ingående i L82. Nämnda D-vippa 7714753-6 _rz'z1~4'zsz-s .ß 52 är styrd genom klocksignalen CL3 och utsignalen från JK-vippan 62, vilken i sin tur är styrd genom klocksignalen CL2 och adressinformation från avkodaren L6.

Härigenom uppnås omställning av JK-vippan 62 då denna adresseras från L6, vilket i sin tur medför omställning av D-vippan S2, vars utsignal därvid tillåter inmat- ning av förínställningstalen i L8i respektive öppnar grindkretsen 53 för klocksig- nalen CLÅ så att nedräkningen av L8l från det förinställda värdet kan påbörjas.

När räknaren L8i uppnår ställningen noll initieras L83 genom utsignalen från 4-bit-räknaren ÅS.

L83 är uppbyggd av tre JK-vippor 62, 72, 72 samt OCH-kretsar och en NELLER- krets såsom framgår av ritningen. Förutom utsignalen från räknaren L8l är L83 till- förd klocksignalen CLÄ. L83 bestämmer L-pulsens bredd och är uppbyggd som en räkna- re, vilken avger en första utsignal på utgångs-OCH-kretsen 83 då L81 avger sin ut- signal, och en andra utsignal en tid därefter som är bestämd av kopplingen och den tillförda CL4-klocksignalen. Utsignalerna L83 tillföres JK-vippan 63 ingående i pulsgeneratororganet L, vilken därigenom bringas att alstra L-pulsens fram- respek- tive bakflank. Genom L8 möjliggöres sålunda alstring av lyssningspulsen L med ett tidsläge då de första pulserna i den efterföljande pulsgruppen redan har alstrats.

Fig 13 visar ett blockschema för en MTI-radaranläggning innefattande bl a en synkgenerator som kan realiseras genom pulsgeneratorn enligt uppfinningen.

Synkgeneratorn SYGEN styr en sändare TR och en däri ingående modulator MOD genom synkpulserna F2-Fä, D vilken sändare i den visade mottagarkoherenta radaran- läggningen är av en typ som börjar svänga på nytt för varje radarsändpuls och exempelvis kan utgöras av en magnetron. Sändpulsen passerar via en sändar/mottagar- omkopplare SR till antennan ANT. En del av sändpulsen tillföres en första blandare MIX 1, där den blandas med utsignalen från en stabil lokaloscillator STALO som är tillförd synkpulserna F2-FÅ, O från SYGEN. Resultatet blir en faslåsningspuls som utnyttjas till faslåsning av den koherenta oscillatorn COHO, vars uppgift är att "minnas" sändpulsens frekvens tills mottagningen av densamma i form av en radareko- signal. COHD tillföres synkpulserna L, D från SYGEN.

Den mottagna radarekosignalen förs via omkopplaren SR till en andra blandare MIX 2 där den blandas med utsignalen från STALO. Resultatet blir en mellanfrekvens- signal, som förstärks i mellanfrekvensförstärkaren MF. Därefter sker detektering i detektorn DET med utsignalen från COHO som referens. Den detekterade signalen får därefter passera genom ett MTI-filter MTl till en indikator lND.MTI-filtret till- föres filtertriggsynkpulsen F.TR. från synkgeneratorn.

Synkpulserna Fl och E tillföres ej visad, extern utrustning i anslutning till radaranläggningen.

Claims (8)

1. fatentkrav i. Generator för alstring av pulsgrupper där varje grupp består av ett förut- bestämt antal pulser med givna pulsbredder och inbördes relationer inom gruppen, vilka pulser exempelvis användes som synk- och triggpulser i en radaranläggning, varvid pulsalstringen utföres rent digitalt med användning av digitala kretsele- ment och i beroende av en styrfrekvens, som alstras av en ingående oscillator med hög frekvensnoggrannhet, t ex en kristalloscillator (M6), alternativt tillfö- res utifrån (EXT CL), k ä nln e t e c k n a d av styrbara pulsgeneratororgan (L7) för alstring av pulserna i varje pulsgrupp; en första enhet (PTM) för be- stämning av tidsavståndet (TD, fig H) mellan pulsgrupperna och innefattande ett första minne (H5), i vilket valbara tidsavståndatal är inprogrammerade, och en första sekvenskrets (Ml2), som är anordnad att avge en tidsavståndspuls (RES) under varje arbetscykel, varvid sekvenškretsen framstegas genom en från styrfre- kvensen härledd klocksignal (STEGNJ och längden av dess arbetscykel är bestämd av ett tldsavståndstal i ursprunglig eller modifierad form; och en andra enhet (PTL) för styrning av pulsgeneratororganen (L7) och innefattande ett andra minne (L2, L3), i vilket pulsflanklägestal för bestämning av nämnda pulsbredder och tidslä- gen (PE) är inprogrammerade i likaledes valbara minnesareor, en andra sekvens- krets (LS), som framstegas genom nämnda klocksignai (STEGNJ och vars arbetscykel ~-är bestämd av tidsavstândsbulsen (RES) från den Första sekvenskretsen, samt en jäm- förelse- och adresseringsanordning (Lä, L6, LIO) för att kontinuerligt jämföra den andra sekvenskretsens utsignal med aktuellt pulsflanklägestal och vid överensstäm- melse alstra en styrsignal till det av pulsgeneratororganen som pulsflanklägesta- let avser.

2. Generator enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d av att den första enheten (PTM) innefattar ett tredje minne (Mil), i vilket modifieringstal för modi- fiering_ av tidsavståndstalen är lagrade i valbara positioner, varvid aktuellt mo- difieringstal och tidsavståndstal kombineras i en logikkrets (MID) vars utgång är ansluten till en förinställningsingång hos den första sekvenskretsen (N12).

3. Generator enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att den första sekvenskretsen (H12) innefattar en första räknare som är anordnad att för varje arbetscykel förinställas_genom ett eventuellt modifierat tidsavståndstal och därefter nedräknas från det förinställda talet till noll, där tidsavståndspul- sen (RES) alstras och samtidigt åstadkommer förinställning av räknaren inför nästa arbetscykel, och att den andra sekvenskretsen (LS) innefattar en andra_räknare som är anordnad att för varje arbetscykcl nollställas i beroende av tidsavstândspulsen och därefter uppräknas tills nästa tidsavstândspuls åstadkommer ny nollställning. 771415:-e'? «=. smb.. l'\ 'xt-_

4. I rrmsß-G _ i .ä Ä. Generator enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att den första enheten (PTM) innefattar en stegvis styrd adressräknare (MI3) och en därav styrd adresslogikkrets (Mb) för adressering av det första minnet (M5) genom adresser ingående i en adressuppsättning lagrad i en minnesarea, vilken är utvald genom en tillförd funktionsmodvalkod, varvid adressräknaren är anordnad att stegas en gång per alstrad pulsgrupp, t ex i beroende av en i pulsgruppen in- gående 0-synksignal ("0"), och att därvid alstra en utsignal (w) som genom adress- logikkretsen medför hopp till ny adress i uppsättningen, varigenom stegvis varia- tion av pulsgruppernas upprepningsfrekvens uppmås.

5. ¿ Generator enligt något av patentkraven 2, 3 eller R, k ä n n e t e c k n a d av att den första enheten (PTM)föralstringav adressinformation till modifierings- talminnet (Mll) innefattar en brusstyrd räknare (MIS) anordnad att kontinuerligt alstra ny adressinformation i beroende av momentanvärdet av en tillförd brussignal (BRUS),varigenom ett slumpvis val av modifieringstalen möjliggöres och därigenom en funktionsmod för generatorn i vilken tidsavståndet för pulsgrupperna varierar slumpvis inom ett av modifieringstalen bestämt värdeområde omkring ett valt tids- avstånd.

6. Generator enligt något av patentkraven 2-5, k ä n n e t e c k n a d av att .- T~\öen första enheten (PTH) för aistring av adressinformation till modifieringstal- minnet (Mil) innefattar en beräkningsanordning (C) anordnad att i beroende av till- förd information om aktuellt tidsavstând alstra adresser (KOMP ADDR) för modifie- .ringstal, som vid kombination med rådande tidsavstândstal ger förändring av tids- avståndet, varigenom instyrníng av tidsavståndet till noggranna värden möjliggöres.

7. Generator enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k°n a d av att den andra enheten (PTL) för aistring av en puls (L) i pulsgruppen'med ett för- dröjt tldsläge, som omfattas av nästföljande pulsgrupp, innefattar en räknare (L8), som under alstringen av pulsgruppen förinställes genom ett pulsflanklägèstal från det andra minnet (LZ}. L3), som väsentligen motsvarar halva tiden till tidsläget för pulsen, varvid räknaren (L8)*därefter nedräknas synkront med framstegningen é av den andra sekvenskretsen (LS) från det förinställda värdet till noll då en styr- signal avges till det motsvarande pulsgeneratororganet (L). Å

8. Generator enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att den andra enheten (PTL) för intrimning av tidsläget för en puls (F.TR.) i pulsgruppen relativt övriga pulser innefattar ett skíftregister (L9) med en ingång och utgångar från varje skiftregistersteg, i vilket de respektive flanklägesstyr- signalerna inmatas i form av en styrpuls, vilken därefter framstegas genom skiftre- 19 1114753-6 gïstret i beroende av en kiockpulssígnal, vars frekvens motsvarar önskad tídsupp~ lösning för intrímníngen, medan styrpulsen uttages från skïftregistret med önskat antal stegs fördröjning genom en väljaranordning i beroende av en tillförd styr- signai (F.TR.TRIM) samt tillföras det motsvarande pulsgeneratørorganet (F.TR.). ANFÜRDA PUBLIKATIONER: