SE503804C2 - Ventilkropp för ett medicinskt instrument - Google Patents

Description

505 804 rallellt anordnade i ett spår 2A i huvudkroppen 2 på ett sådant sätt att de fastspännes med hjälp av huvudkroppen 2 och kåpan 3. Den första wmumilknqqæm 5 är i dess mittdel för- sedd med en rund öppning 5A och möjliggör ett förhindrande av blodläckage under betingelser vid vilka katetern 4 infö- res i spåret i stommen 2. Den andra ventilkroppen 6 är i dess mittdel försedd med en slits 6A och gör det möjligt att förhindra ett blodläckage när katetern 4 inte införes genom spåret i huvuddelen 2.

Med ett ventilkroppsaggregat, innefattande den första ven- tilkroppen 5 och den andra ventilkroppen 6 fixeras emeller tid i första hand en utvändig diameter hos katetern 4, som är användbar, så att den sammanfaller med den runda öpp- ningen 5A, utformad i den första ventilkroppen. När endast styrtråden införes och hålles i den första ventilkroppen 5 och den andra ventilkroppen 6 kan följaktligen inte ett blodläckage förhindras, och den blir besvärlig att använda till en kateter av typen med böjlig framände, som kräver en kombination av kateterinföraren l med styrtråden. Vid borttagning av den i huvuddelen 2 införda katetern 4 finns det dessutom, om katetern 4 bortdrages mycket snabbt, en möjlighet att slitsen 6A inte omedelbart kommer i ett på lämpligt sätt tillslutet tillstånd och att ett utflöde av blod inträffar. Detta ventilkroppsaggregat, bestående av de två ventilkropparna inkluderande den första ventilkrop- pen 5 och den andra ventilkroppen 6, blir dessutom komplice- rat i konstruktionshänseende.

I en annan kateterinförare för medicinsk behandling enligt teknikens ståndpunkt, vilken föreslagits i japanska patent- ansökan nr 178915/81 (utläggningsskrift 110262/82), använ- des ett sådant ventilkroppsaggregat som inkluderar en skiv- formad första ventilkropp med en expanderbar öppning, ge- nom vilken inga material borttages, och en rörformig andra ventilkropp, försedd med en främre änddel med tätande flän- sar som är pressade mot varandra. Ventilkroppsaggregatet, 3 503 804 som är litet vad gäller utvidgning eller kontraktion hos den öppning som är anordnad i den första ventilkroppen, kan emel- lertid inte ha införda därigenom och hållna däri rörformiga delar som har starkt varierande utvändiga diametrar. Dessutom blir ventilkroppsaggregatet, som består av de två ventilkrop- parna inkluderande den första ventilkroppen och den andra ventilkroppen, komplicerade i konstruktionshänseende.

Syftet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en för medicinska instrument avsedd ventilkropp med ihåliga, stavliknande delar, inkluderande ihåliga cylindriska delar och/eller massiva, kolonnformade delar med starkt varierade utvändiga diametrar införda därigenom och fasthållna däri i ett vätsketätt tillstånd, med förmåga att omedelbart bilda ett passande tillslutet tillstånd, när den stavliknande delen eller delarna bortdrages, och vilket instrument har en enkel konstruktion.

Detta uppnås enligt uppfinningen med en ventilkropp för att upprätthålla åtminstone ett vätsketätt tillstånd i förbin- delse med en stavliknande del då ventilkroppen öppnas genom att den stavliknande delen föres genom ventilkroppen, och för att tilleluta åtminstone i ett väteketätt tillstånd då den stavliknande delen är frånvarande, kännetecknad av att ven- tilkroppen är gjord av ett flexibelt och elastiskt material och utgöres av ett enda integrerande organ, ventilkroppen har två ändytor, ventilkroppen vidare har en första slits som kan öppnas i endast en av ändytorna och en andra slits som kan öppnas endast i den andra av ändytorna, varvid den första och den andra slitsen är anordnade i vinkel i förhållande till varandra, den första slitsen och den andra slitsen var för sig sträcker sig endast delvis genom ventilkroppen och korsar varandra inne i ventilkroppen, varvid slitsarna skär varandra på platser under eller mellan ändytorna på ventilkroppen men inte vid ändytorna på ventilkroppen och den stavliknande de- len är införbar eller utdragbar genom slitsarna där dessa korsar varandra. 503 804 Enligt en utföringsform utgöres ventilkroppen av en skivlik- nande packning och är tillverkad av ett böjligt och elastiskt material.

Enligt en annan utföringsform omfattar den första slitsen ett flertal slitsdelar, som korsar varandra, och den andra slit- sen ett flertal slitsdelar, som korsar varandra, varvid de första slitsdelarna och de andra slitsdelarna korsar varandra i ett enda läge på insidorna därav.

Enligt en annan utföringsform omfattar den första slitsen ett flertal slitsdelar, som inte korsar varandra, och den andra slitsen omfattar ett flertal slitsdelar, som inte korsar var- andra, varvid den första slitsen och den andra slitsen korsar varandra i ett flertal lägen på insidorna därav.

Enligt ännu en utföringsform har ventilkroppen åtminstone en konvex ändyta.

Enligt ännu en utföringsform är slitsen utformad axiellt i förhållande till ventilkroppen.

De stavliknande delarna, som i enlighet med uppfinningen skall införas, inkluderar t.ex. en kateter, en styrtrâd, en sprutspets, en nål etc.

Ventilkroppens närmare utformning och funktion framgår av den efterföljande beskrivningen i anslutning till ritningsfigu- rer, där fig. 1 är en sidovy, som visar kateterinföraren till det me- dicinska instrumentet, vartill ventilkroppsaggregatet enligt teknikens ståndpunkt är anbringad; fig. 2 är en perspektivbild av anordningen i fig. 1 isärta- Qeflï fig. 3 är en sidovy som visar kateterinföraren till ett medi- cinskt instrument; 503 804 fig. 4 är en perspektivbild av anordningen i fig. 3 isärta- geni fig. 5(A) är en perspektivbild som visar ventilkroppen i fig. 3 uttagen; fig. 5(B) är en planvy som visar ventilkroppen; fig. 5(C) är en sidovy som visar ventilkroppen; fig. 6 är en förklarande bild, som visar deformeringsrikt- ningar för i ventilkroppen anordnade slitsar; fig. 7 är en förklarande bild som visar formerna för öpp- ningar i de i ventilkroppen anordnade slitsarna; fig. 8 är en förklarande bild som visar det tillstånd, där styrtråden och ett utvidgningsdon är införda genom kateter- införaren till det medicinska instrumentet; fig. 9 är en förklarande bild som visar tillståndet vid an- vändning av kateterinföraren till det medicinska instrumen- tet; fig. 10 är en sidovy som visar en kateter; fig. 11 är en sidovy som visar de väsentliga delarna i fig. 10; fig. 12 är en sidovy som visar katetern med en kula; fig. 13 är en sidovy som visar de väsentliga delarna i fig. fig. 14 är en sidovy som visar ett ektosomatiskt cirkula- tionssystem; fig. 15 är en sidovy som visar de väsentliga delarna i fig. 14 uttagna; 503 804 fig. 16 är en sidovy som visar katetern med en kula; fig. 17 är en sidovy som visar de väsentliga delarna i fig. 16 uttagna; fig. 18 är en sidovy som visar katetern med en kula; fig. 19 är en sidovy som visar de väsentliga delarna i fig. 18 uttagna; fig. 20(A) och 20(B) är förklarande bilder som visar ventil- kroppen i fig. 18; fig. 21 är en sidovy som visar en punkteringsnâl med ven- tilkroppen i enlighet med föreliggande uppfinning; fig. 22 är en sidovy som visar en rörformig hylsa till punkteringsnâlen med ventilkroppen, åskådliggjord i fig. 21; fig. 23(A) är en planvy som visar en första modifiering av ventilkroppen enligt föreliggande uppfinning; fig. zsua) är en siáovy av fig. 23(A); fig. 24(A) är en planvy som visar en andra modifiering av ventilkroppen enligt föreliggande uppfinning; fig. 24(B) är en sidovy av fig. 24(A); fig. 25(A) är en planvy som visar en tredje modifiering av ventilkroppen enligt föreliggande uppfinning; fig. 25(B) är en sidovy av fig. 25(A) och fig. 26 är en sidovy som visar en modifiering av ventil- kroppen i enlighet med föreliggande uppfinning. 7 503 804 Fig. 3 är en genomskärning som visar kateterinföraren till det medicinska instrumentet, vartill den första utförings- formen av ventilkroppen enligt föreliggande uppfinning an- bringas, och fig. 4 är den isärtagna perspektivbilden av an- ordningen i fig. 3. Kateterinföraren till det medicinska instrumentet 10 omfattar en väsentligen cylindrisk stomme 11 och en kåpa 12, ansluten till den ena änden av stommen 11 och försedd med en öppning 12A. Ett böjligt rör 13 är, så att det bildar en integrerad del, anslutet till den andra änden av stommen 11 med avsmalnande form. Ett axiellt spår 14 är utformat i stommen 11 och det böjliga röret 13, och en kateter 15 kan införas genom spåret eller kanalen 14.

I en änddel av stommen 11 är en enda skivformad ventilkropp 16 anordnad, fastspänd mellan stommen 11 och kåpan 12, så- som en utföringsform av föreliggande uppfinning, vilken ventilkropp bildar ett vätsketätt tillstånd i samverkan med katetern 15, införd via spåret 14,och tillsluter spåret 14, när katetern 15 inte är införd.

Ventilkroppen 16 är tillverkad av ett böjligt och högelas- tiskt material, däribland ett syntetiskt gummimaterial, som t.ex. ett silikongummi, uretangummi eller ett fluorgummi- material, samt ett naturligt gummimaterial etc.

Såsom visas i fig. 5(A) och 5(C) utformas ventilkroppen 16 däri med hjälp av en lämplig metod med en första slits 17, som kan öppnas i dess ena ändyta, och en andra slits 18, som kan öppnas i den andra av dess ändytor. Den första slitsen 17 och den andra slitsen 18 korsar varandra i det inre av ventilkroppen 16. Uttrycket "korsar" avser att slitsarna kom- bineras ihop alternativt, varigenom de från motsatta änd- ytor bildade slitsarna delvis sammanfaller med varandra i korsningsdelen, så att de stavliknande delarna är inför- bara. Dessutom behöver korsningsvinkeln inte nödvändigtvis vara en rät vinkel. Närmare bestämt bildar den första slit- sen 17 och den andra slitsen 18 en korsningsdel 19. Som en följd härav göres katetern 15 så att den kan passera genom 505 804 den första slitsen 17, den andra slitsen 18 och den där- emellan bildade korsningsdelen 19 under elastisk deforme- ring av ventilkroppen 16. Fig. 6 är en förklarande bild som visar riktningen för deformering av den första slitsen 17 och den andra slitsen 18, när katetern 15 införes genom ventilkroppen 16. Fig. 7 är en förklarande bild som visar formerna hos öppningar i den första slitsen 17 och den and- ra slitsen 18, när katetern 15 införes genom ventilkroppen 16. I ventilkroppen 16 inskäres i tre karakteristiska delar i dess axiella riktning, inkluderande en del med endast den första slitsen 17, en del med en korsande del 19 och en del med endast den andra slitsen 18, varefter det finns tre de- lar 16A till och med 16C, såsom visas i (1) i fig. 6. Om tre separata delar helt enkelt är lagda ovanpå varandra i ventilkroppen 16, såsom visas vid 16A - l6C - alternativen, så blir riktningarna för deformering av slitsarna 17 och 18, när införandet just skall påbörjas, de som anges med pilar i (2) av fig. 6, och formerna för öppningarna hos slitsarna 17 och 18 efter införandet blir de som visas i (1) av fig. 7. Men eftersom ventilkroppen 16 ursprungligen är en integrerad kropp i sig själv, är var och en av de slitsade delarna utsatta för påverkningar från de andra delarna i närheten därav, varvid riktningarna för deformering av slitsarna 17 och 18, när katetern 15 just skall införas, kontinuerligt varieras inuti ventilkroppen 16 längs dess axiella riktning, såsom indikeras med pilar i (3) av fig. 6, och öppningsformerna hos slitsarna 17 och 18 efter införan- det blir de som visas i fig. 7. Närmare bestämt pressas hela tiden omkretsen av katetern 15, som är införd genom ventil- kroppen 16, av slitsarna 17 och 18 längs ventilkroppens 16 axiella riktning utan att några mellanrum bildas, och detta även när den yttre diametern hos katetern 15 är jämförelse- vis liten eller jämförelsevis stor. Eftersom ventilkroppen 16 är tillverkad av det böjliga och högelastiska materia- let, såsom ovan nämnts, kommer slitsarna 17 och 18 i nära yta-till-yta-kontakt med kateterns 15 yttre periferidel, varigenom åstadkommes ett pålitligt, vätsketätt eller luft- 503 804 tätt tillstånd mellan katetern 15 och ventilkroppen 16.

Dessutom bestämmes en sträcka L, som bildas av den korsan- de delen 19 mellan den första slitsen l7 och den andra slit- sen 18 i överensstämmelse med den maximala utvändiga diame- tern hos den kateter 15, som skall införas i ventilkroppen 16.

Den ovan beskrivna kateterinföraren 10 till det medicinska instrumentet är dessutom som en integrerad enhet försedd med en anslutningsdel 21 med en kanal 20 som står i förbindelse med spåret 14. Anslutningsdelen 21 inför heparin-fysiologisk salt-vatten-lösning etc. i kateterinföraren 10 till det me- dicinska instrumentet genom kanalen 20, för att därigenom gö- ra det möjligt att förhindra en tromb från att uppträda i spåret 14, vid gränsen mellan spåret 14 och katetern 15 osv. Såsom visas i fig. 8 är dessutom ett inmatningsrör 34 såsom ett sidorör anslutet i dess ena ände till anslutnings- delen 21 och i den andra änden till en trevägskran 34A, varigenom ovannämnda heparin-fysiologisk-salt-vattenlös- ning kan införas i spåret 14 via en spruta, ansluten till denna trevägskran,34A. Dessutom behöver trevägskranen inte nödvändigtvis vara begränsad till denna enda, utan en sådan avstängningskran kan modifieras och avpassas på sådant sätt att ett flertal strömningsförlopp, som t.ex. tvåvägs eller fyrvägs, kan omväxlande kopplas in.

Nedan följer en beskrivning av förfarandet vid användning av kateterinföraren 10 till det med ventilkroppen 16 försed- da medicinska instrumentet under hänvisning till fig. 8 och 9. Innan kateterinföraren 10 kommer till användning som me- dicinskt instrument har en ihålig nål med en därigenom in- förd inre nål penetrerat genom ett hudlager och införts i ett blodkärl, vidare är en styrtråd 31 införd genom den ihå- liga nålen, varifrån den inre nålen borttagits och sedan stannar styrtråden 31 kvar efter borttagningen av den ihå- liga nålen. Därefter är, såsom visas i fig. 8, ett utvidg- ningsdon 32, som införts genom spåret 14 i kateterinföraren 503 804 10 10 till det medicinska instrumentet, pâkopplad täckande styrtråden 31. Utvidgningsdonet 32 omfattar en utvidgnings- hylsa 32A som kan kopplas och anslutas till stommen ll, och ett utvidgningsrör 32B som kan införas i stommen 11, samt det böjliga röret 13. Den främre änddelen av utvidg- ningsröret 32B av utvidgningsdonet 32 införes sedan genom väggen i blodkärlet, och det böjliga röret 13 i kateterin- föraren 10 till det medicinska instrumentet införes i ett blodkärl 33, varigenom hålet som penetrerar blodkärlsväg- gen utvidgas. Samtidigt som heparin-fysiologisk salt-vat- tenlösning matas in i spåret 14 via inmatningsröret 34, an- slutet till anslutningsdelen 21 och trevägskranen 34A, bort- tages sedan utvidgningsdonet 32 och styrtråden 31. Medan styrtråden 31 och utvidgningsdonet 32 är införda genom spå- ret 14 i kateterinföraren 10 till det medicinska instrumen- tet, såsom beskrives ovan, står ventilkroppen 16 i nära kontakt med utvidgningsdonets utvändiga periferidel utan att några mellanrum bildas, så att blodutströmning kan förhind- ras. Medan endast det böjliga röret 13 av kateterinföraren 10 till det medicinska instrumentet är infört i blodkär- let 33 och stannarxkvar däri sedan styrtråden 31 och utvidg- ningsdonet 32 borttagits från spåret 14 i kateterinföraren 10 till det medicinska instrumentet, stänger ventilkroppen 16 fullständigt till den första slitsen 17 och den andra slitsen 18, varigenom blodutströmningen förhindras. I ven- tilkroppen 16 är dessutom inte var och en av slitsarna 17 och 18 öppna till ändytan på den andra sidan, varigenom tryckmotståndet mot blodtrycket som verkar på ändytorna hos ventilkroppen 16 är högt, så att ett säkert slutet till- stånd kan upprätthållas utan att förändras genom inverkan av blodtrycket.

Katetern 15 införes därefter genom en öppning 12A i kåpan 12 och tränger igenom slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16. Katetern 15 tränger igenom stommen 11, styres till det böjliga röret 13 och når blodkärlet 33. Medan katetern 15 införes genom spåret 14 i kateterinföraren 10 till det medi- 503 804 11 cinska instrumentet, såsom beskrivits ovan, står ventil- kroppen 16 i nära kontakt med kateterns l5 yttre periferi- del utan att några mellanrum bildas, varigenom ett vätske- tätt tillstånd upprätthålles, så att blodläckage kan för- hindras. När katetern 15 når ett lämpligt läge kan dess- utom ett önskat medicinskt arbete utföras, som t.ex. en röntgenfotografering av blodkärlssammandragningar.

När katetern 15 uttages ur kateterinföraren 10 till det me- dicinska instrumentet, utdrages sedan katetern l5 från slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16 och samtidigt åstad- kommer slitsarna 17 och 18 ett perfekt slutet tillstånd, varigenom blodläckage förhindras. Eftersom var och en av slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16 är öppen endast till en ändyta på den ena eller andra sidan av ventilkroppen 16, är dessutom återställningskraften till det slutna tillstån- det stark, när katetern 15 borttages och någon omvänd öpp- ningsverkan på den motsatta ändytan förekommer inte.

I enlighet med den ovan beskrivna utföringsformen kan dess- utom slitsarna l7'och 18 i ventilkroppen l6 komma i nära kontakt med vilka katetrar som helst med starkt varierande yttre diametrar. Till följd härav kan endast styrtråden in- föras i kateterinföraren 10 till det medicinska instrumen- tet, som är i ett kvarvarande tillstånd, och hållas kvar däri. Vidare är det möjligt att införa katetern i blodkärlet tillsammans med kateterinföraren 10 och styrtråden i väts- ketätt tillstånd.

Fig. 10 är en genomskärning som visar katetern anordnad i öppningen, belägen i den närmaste änden av ventilkroppen 16, såsom ett annat exempel på hur ventilkroppen 16 kan an- vändas, och fig. ll visar ett tvärsnitt genom de väsentliga delarna därav.

I detta tillämpningsexempel är ventilkroppen 16 fastspänd mellan en plugg 41 och en kåpa 42, ansluten till en änddel 503 804 12 av pluggen 41. Pluggen 41 är försedd med en avsmalnande utsida 46 för att isärtagbart kunna kopplas ihop med en ko- nisk insida 45 i en hylsas 44 öppning, som utgör en när- mast fästpunkten belägen änddel av en blodkärlskateter 43, vilken kan införas i blodkärlet och stanna kvar däri, och vidare försedd med ett spår 48 som står i förbindelse med en kanal eller ett spår 47 i blodkärlskatetern 43. Kåpan 42 är utformad med ett spår 42A. Med 49 är dessutom beteck- nad en styrtrâd.

Nedan följer en beskrivning av sättet att använda föregåen- de blodkärlskateter 43, försedd med ventilkroppen 16. Före användningen av ventilkroppen 16 och blodkärlskatetern 43 penetrerar först den ihåliga nålen med den inre nålen in- förd därigenom huden och införes därmed i blodkärlet, var- efter strytråden 49 införes genom den ihåliga nålen, från vilken den inre nålen borttagits, och därpå borttages den ihåliga nålen, kvarlämnande styrtråden. I ett tillstånd där pluggen 41, försedd med ventilkroppen 16, är ansluten till hylsan 44 på blodkärlskatetern 43, anslutes sedan styrtråden 49 i spåret 43 i blodkärlskatetern 43, och blod- kärlskatetern 43 införes i blodkärlet samtidigt som den styres av styrtråden 49. När blodkärlskatetern 43 införes i blodkärlet under vägledning av styrtråden 49, rinner blodet från blodkärlet in i kanalen 47 i blodkärlskatetern 43.

Eftersom pluggen 41 med ventilkroppen 16 är ansluten till hylsan 44 i den ände av blodkärlskatetern 43, som är an- sluten till hylsan, och den första slitsen 17 och den andra slitsen 18 i ventilkroppen 16 hålles i det slutna tillstån- det, förhindras blodet att strömma ut ur öppningen i den närmast hylsan belägna änden av blodkärlskatetern 43. Efter- som var och en av slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16 in- te är öppna ända fram till den motsatta ändytan därav, är dessutom tryckmotstândet hos ventilkroppen 16 mot blodtryc- ket som verkar på ventilkroppens 16 ändytor högt, så att slitsarna kan hållas i ett säkert slutet tillstånd utan att 503 804 13 formförändras genom inverkan av blodtrycket.

När införandet av blodkärlskatetern i blodkärlet framskri- der, i blodkärlskateterns 43 fastsättningsände, genom styr- trådens 49 yttre änddel, såsom visas i fig. 10. Slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16 kommer emellertid i nära yta- till-yta-kontakt med styrtrâdens 49 utvändiga periferidel utan att några mellanrum bildas, varigenom det vätsketäta tillståndet bibehålles, så att blodläckaget kan förhindras.

När den främre änden av blodkärlskatetern 43 når ett i för- väg bestämt läge i blodkärlet, såsom beskrivits ovan, bort- tages styrtråden 49 ur kanalen 47 i blodkärlskatetern 43.

För att avlägsna styrtråden 49 ur blodkärlskatetern 43, borttages dessutom styrtråden 49 från slitsarna l7 och 18 i ventilkroppen l6 och samtidigt bildar slitsarna l7 och l8 ett perfekt slutet tillstånd, så att blodutströmningen kan förhindras. Eftersom var och en av slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16 är öppen till endast den ena eller den and- ra av ändytorna, är återställningskraften till det slutna tillståndet stark,.när styrtråden 49 borttages och någon omvänd öppningsverkan i den motsatta ändytan förekommer inte. Fastän styrtråden 49 borttages ur kanalen 47 i blod- kärlskatetern 43 och endast blodkärlskatetern 43 finns kvar i blodkärlet, tillsluter dessutom ventilkroppen 16 perfekt slitsarna 17 respektive 18, så att blodutströmningen kan förhindras.

För att införa ett blodkärlskontrastmedel i blodkärlet via kanal 47 i blodkärlskatetern 43 är en införingsspets anord- nad vid den främre änden av en spruta för blodkärlskate- tern 43, som tränger igenom ventilkroppen 16, och blodkärls- kontrastmedlet införes i kanalen 47 i blodkärlskatetern 43.

När sprutans införingsspets tränger igenom ventilkroppen l6, såsom beskrivits ovan, kommer slitsarna 17 och 18 i ventil- kroppen 16 i nära yta-till-yta-kontakt med införselspetsens 503 804 14 utvändiga periferi utan att några mellanrum bildas, varige- nom det vätsketäta tillståndet bibehålles, så att blod- läckage kan undvikas. När sprutans spets uttages från ven- tilkroppen 16, bildar dessutom slitsarna 17 och 18 i ven- tilkroppen 16 omedelbart det perfekt tillslutna tillstån- det, sâ att blodutströmningen kan förhindras. Slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16 kommer dessutom i noggrann yta- till-yta-kontakt med den yttre periferin hos den stavlik- nande delen utan att några mellanrum bildas, och detta även när den stavliknande delen, som skall införas, är jäm- förelsevis liten eller jämförelsevis stor till sin yttre diameter, varför slitsarna kan stå i nära kontakt, i väts- ketätt tillstånd, med både styrtråden 49 och sprutans in- förselspets, vilka skiljer sig från varandra vad gäller den utvändiga diametern.

Efter slutförandet av införandet av blodkärlskontrastmedlet borttages sprutans införselspets från ventilkroppen 16, styrtråden 49 införes ånyo genom ventilkroppen 16 och blod- kärlskatetern 43 och blodkärlskatetern 43 borttages från.blod- kärlet tillsammans med styrtråden 49, varigenom hela arbetet med blodkärlskontrastmedlet är slutfört.

Fig. 12 är en genomskärning som visar katetern med en kula (ballong), försedd med ventilkroppen l6X och l6Y med samma arrangemang som för ventilkroppen 16 som ett ytterligare exempel på tillämpning av ventilkroppen 16. Fig. 13 visar i genomskärning en bild av de väsentliga delarna därav uttag- na. En stomme 51 till en kateter 50 med en kula omfattar en böjlig, rak del 5lA och en grendel 5lB, anordnad som förgre- ning i den närmaste änddelen av den raka delen 51A. Den ra- ka delen 5lA av stommen 51 har en huvudkanal 52 som löper genom den raka delen 5lA från den bakre (närmaste) änden till den främre änden därav, och huvudkanalen 52 kan inrymma en styrtråd med förmåga att införa katetern 50 med en kula i blodkärlet och kan tillåta ett medel eller liknande att 503 804 15* cirkulera därigenom. Dessutom är en huvudhylsa 53 fastsatt på den bakre änddelen av den raka delen 51A.

En ballong 54, tillverkad av ett elastiskt material, vilket är expanderbart.frånett hopkrympt tillstånd, är anordnad på den yttre periferidelen av den främre änden av den raka de- len 51A. Den raka delen 51A och grendelen 5lB av stommen 51 är utformade med en hjälpkanal 55, som förbinder den bakre änden av grendelen 5lB med ett invändigt utrymme i ballongen 54. Grendelen 5lB av stommen 51 är ansluten därtill med en Y-formad hjälphylsa 56, och hjälphylsan 56 är försedd med ett första hjälpspår 56A och ett andra hjälpspâr 56B, vilka är anslutna till hjälpkanalen 55. Till öppningen vid den bakre änden av det första hjälpspåret 56A i hjälphylsan 56 är fastsatt en ventilkropp l6X, som kan inrymma ett rör med liten diameter för utblåsningsgasen. Till öppningen vid den bakre änden av det andra hjälpspåret 56 B är fastsatt en ventilkropp l6Y för inrymmande av en spruta som kan tillföra en vätska för utvidgning av ballongen. De ovan- nämnda ventilkropparna l6X och l6Y hålles dessutom med hjälp av kåpor eller socklar 57 och 58, vilka är anslutna till hjälphylsan 56. Kåporna 57 och 58 är vidare utformade med spår 57A respektive 58A därigenom.

Nedan följer en beskrivning av sättet att använda katetern 50 med ballongen, försedd med ventilkropparna l6X och l6Y.

Före användningen av katetern 50 med ballongen penetrerar först den ihåliga nålen med den inre nålen införd därigenom huden och införes i blodkärlet, därefter införes styrtråden genom den ihåliga nålen, från vilken den inre nålen bort- tagits, och därpå borttages den ihåliga nålen, kvarlämnande styrtråden. Kateterinföraren för det medicinska instrumentet införes genom utnyttjandet av denna styrtråd. Därefter an- slutes styrtråden i huvudkanalen 52 i katetern 50 till bal- longen, katetern 50 med ballongen införes i blodkärlet un- der vägledning av styrtråden och ballongen 54, som förelig- ger i hopkrympt tillstånd, matas fram till ett i förväg be- 503 804 16 stämt läge, där ballongen 54 skall utvidgas, Därefter införes röret med liten diameter för utblåsnings- gasen genom spåret 57A i kåpan 57A, slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen l6X och det första hjälpspåret 56A och, och den främre änddelen därav införes genom hjälpkanalen 55 till ett läge, där ballongen 54 är anordnad. Därefter infö- res sprutan som kan tillföra vätska för utvidgning av bal- longen, som t.ex. fysiologisk koksalt-vattenlösning genom spåret 58A i kåpan 58, slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16Y, varefter vätskan för utvidgning av ballongen införes i hjälpspåren 55, 56A och 56B genom användning av sprutan och luft i hjälpkanalerna 55, 56A och 56B tömmes ut till omgiv- ningen via röret med liten diameter. När vätskan för utvidg- ning av ballongen införes i hjälpkanalerna 55, 56A och 56B, kommer slitsarna 17 och 18 i ventilkropparna l6X och 16Y i nära yta-till-yt-kontakt med den utvändiga periferin hos röret med liten diameter och sprutan varvid inte några mellanrum bildas, varigenom det vätsketäta tillståndet bi- behålles, så att vätskan för utvidgning av ballongen kan förhindras från att läcka ut.

Sedan luft i hjälpkanalerna 55, 56A och 56B uttömts såsom beskrivits ovan, borttages röret med liten diameter från hjälpkanalerna 55 och 56A. Därefter tillföres vätskan för utvidgning av ballongen kontinuerligt i hjälpkanalerna 55, 56A och 568 genom användning av sprutan. Sedan ballongen 54 utvidgats till ett tillstånd med i förväg bestämd utvidg- ningsgrad enbart med hjälp av vätskan för utvidgning av bal- longen, borttages sprutan och ett i förväg bestämt medi- cinskt arbete kan utföras medelst ballongen 54 i utvidgat tillstånd. För att avlägsna röret med liten diameter och sprutan, såsom beskrivits ovan, bortdrages röret med liten diameter och sprutan från slitsarna 17 och 18 i ventilkrop- parna 16X och 16Y, och samtidigt bildar slitsarna 17 och 18 det perfekt tillslutna tillståndet, så att vätskan för ut- 17 vidgning av ballongen kan hindras från att blåsa ut. Efter- som var och en av slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen l6X eller l6Y är öppen endast till den ena eller den andra av de båda ändytorna, är återställningskraften till det slutna tillståndet stark, när röret med liten diameter eller spru- tan borttages och någon omvänd öppningsverkan vid den mot- satta ändytan därav förekommer inte. I var och en av ven- tilkropparna l6X och l6Y, varifrån röret med liten diameter eller sprutan borttages, är dessutom var och en av slitsar- na 17 och 18 öppen till endast den ena eller den andra av de båda ändytorna, varigenom återställningskraften till det slutna tillståndet är stark, när röret med liten diameter över sprutan borttages, och någon omvänd öppningsverkan i den motsatta ändytan därtill förekommer inte. I var och en av ventilkropparna l6X och l6Y från vilka röret med liten diameter över sprutan borttages, är vidare var och en av slitsarna 17 och 18 öppen till endast den ena eller den and- ra av ändytorna, varigenom tryckmotståndet mot trycket från vätskan för utvidgning av ballongen, som verkar på ändytan hos ventilkroppen l6X eller l6Y är högt, så att ett stabilt tillslutet tillstånd kan bibehållas, varvid slitsarna inte deformeras genom inverkan av trycket av vätskan för utvidg- ning av ballongen.

Slitsarna 17 och 18 i ventilkropparna l6X och l6Y kommer dessutom i nära yta-till-yt-kontakt med den utvändiga om- kretsen av röret med liten diameter eller sprutan utan att några mellanrum bildas, och detta även när röret med liten diameter eller sprutan har jämförelsevis liten eller jämfö- relsevis stor utvändig diameter, så att slitsarna kan före- ligga i tät kontakt med röret med liten diameter eller spru- tan med olika utvändiga diametrar i det vätsketäta tillstån- det.

Fig. 14 visar en genomskärning av en cirkulationsrörled- ningsdel i ett ektosomatiskt cirkulationssystem, försett med 503 804 1s_ en installerad detektor, under användande av ventilkroppen 16 i form av ett ytterligare exempel på ventilkroppen 16 och fig. 15 visar ett tvärsnitt genom den del där detektorn sitter. Det ektosomatiska cirkulationssystemet 60 omfattar en första rörledning 61, ansluten till en ven i t.ex. en människokropp, en andra rörledning 62, ansluten till en artär i människokroppen och ett förbindelserör 63, place- rat däremellan. Ovannämnda rörledningar 61, 62 och 63 har kanaler 61A, 62A och 63A, som förbinder däremellan respek- tive utgör en cirkulationsrörledning däremellan och t.ex. en artificiell lunga, en blodpump eller liknande är place- rad i en mellandel, ej visad, av den första rörledningen 61 eller den andra rörledningen 62. Förbindelseröret 63 har ett införingsspår 63B som gör det möjligt att införa en de- tektor 64 i kanalen 63A, varvid införingsspâret 63B vinkel- rätt skär kanalen 63A. I en öppning i införingsspâret 63B är anordnad ventilkroppen 16, som avgränsar det inre och det yttre av cirkulationsrörledningen och gör detektorn in- förbar i spåren 63A och 63B och som är stängd när detek- torn 64 inte är införd. Dessutom är ventilkroppen 16 place- rad i öppningen till införingsspâret 63B i ett fastspänt tillstånd mellan förbindelseröret 63 och en kåpa 65, ansluten till förbindelseröret 63. Kâpan 65 är utformad med ett spår 65A som möjliggör ett införande av detektorn 64 däri.

Nedan följer en beskrivning av sättet att använda det ekto- somatiska cirkulationssystemet 60, försett med ventilkroppen 16.

Om det ektosomatiska cirkulationssystemet 60, till vilket den artificiella lungan, blodpumpen eller liknande inkopplas, är ansluten till människokroppen, så strömmar blodet i kana- lerna 61A till och med 63A i den första rörledningen 61, den andra rörledningen 62 och förbindelseröret 63. Eftersom ventilkroppen 16 är anordnad i införingsspâret 63B i för- bindelseröret 63 och den andra slitsen 18 föreligger i det 503 804 19 slutna tillståndet, hindras blodet från att strömma ut ge- nom införingsspåret 63B i förbindelseröret 63. Dessutom är i ventilkroppen 16 var och en av slitsarna 17 och 18 en- dast öppen till den ena eller den andra av ventilkroppens 16 ändytor, varigenom tryckmotstândet hos ventilkroppen 16 mot blodtrycket som verkar på dess ändytor är högt eller ett säkert tillslutet tillstånd kan bibehållas varvid slit- sarna inte deformeras av blodtrycket.

För att fastställa huruvida ett lämpligt gasutbyte sker i blodet som strömmar genom det ektosomatiska cirkulations- systemet 60 införes en detektor 64, vald med hänsyn till ändamålet med undersökningen, i införingsspåret 63B och kanalen 63A i förbindelseröret 63, varvid detektorn passe- rar genom spåret 65A i kåpan 65 och slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16, så att syrets partialtryck, koldioxidens partialtryck, pH-värdet etc. i blodet kontinuerligt kan de- tekteras. Slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16 kommer i tät yta-till-yt-kontakt med den utvändiga omkretsen av de- tektorn 64 utan att några mellanrum bildas, varigenom det vätsketäta tillståndet bibehålles, så att blodläckaget kan förhindras.

Vid avslutandet av ett önskat detekteringsarbete med hjälp av detektorn 64 eller när det är nödvändigt att ersätta de- tektorn 64 med en ny beroende på vidhäftning av tromber och liknande på detektorn 64, placerad inuti förbindelserö- ret 63, bortdrages detektorn 64 ur slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16. Vid bortdragningen av detektorn 64 bil- dar slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16 det perfekt stängda tillståndet, så att blodutströmningen kan förhind- ras. Dessutom är var och en av slitsarna 17 och 18 i ven- tilkroppen 16 öppen endast till den ena eller den andra av ventilkroppens 16 ändytor, varigenom återställningskraften till det tillslutna tillståndet är stark, när detektorn 64 bortdrages, och någon omvänd öppningsverkan i den motsatta ändytan därtill förekommer inte. 503 804 20 Genom användning av ovannämnda ektosomatiska cirkulations- system 60 har det blivit möjligt att låta detektorn 64 sitta kvar i förbindelseröret 63, så att syrets partial- tryck, koldioxidens partialtryck, pH-värdet etc. i blodet- kan detekteras kontinuerligt och en patient på så sätt nog- grant övervakas. Detektorn 64 kan monteras i förbindelse- röret 63, sedan det ektosomatiska cirkulationssystemet 60 iordningsställts för patienten, varvid hanteringen av rör- ledningssystemet inte är komplicerat. Detektorn 64 kan lätt bortdragas från förbindelseröret 63 under den ektosomatiska cirkulationsprocessen, så att detektorn 64 lätt och snabbt kan ersättas med en ny, när tromber och liknande t.ex. fast- nar på den. Eftersom slitsarna 17 och 18 kommer i tät yta- till-yt-kontakt med den införda detektorn 64 utan att några mellanrum bildas, även när detektorn har en jämförelsevis liten eller jämförelsevis stor yttre diameter, kan slitsar- na l7 och 18 stå i nära kontakt med olika detektorer 64 med skilda yttre diametrar i vätsketätt tillstånd.

Fig. 16 är en sidovy som visar en annan utföríngsform av ka- tetern med kula eller ballong och fig. 17 är ett tvärsnitt som visar uttagna väsentliga delar därav. En stomme 71 hos katetern med ballongen 70 omfattar en böjlig, rak del 71A och en grendel 71B, anordnad som förgrening i den bakre (närmaste) änden av den raka delen 71A. Den raka delen 71A av stommen 71 har en huvudkanal 72, som löper genom den raka de- len 71A från den bakre ändentill den främre änden därav, var- vid huvudkanalen 72 kan inrymma en styrtråd med förmåga att införa katetern med ballongen i blodkärlet och kan låta med- let eller liknande cirkulera därigenom. Dessutom är en huvud- hylsa 73 fastsatt på den bakre änddelen av den raka delen 71A. En kula eller ballong 74, tillverkad av ett elastmate- rial, som kan utvidgas från ett hopkrympt tillstånd, är an- ordnad på den yttre periferidelen av den främre änden av den raka delen 71A. Den raka delen 71A och grendelen 71B av stom- men 71 är utformad med en hjälpkanal 75 som sträcker sig från den bakre änden av grendelen 71B och förbinder grendelen 71B med ett invändigt utrymme i ballongen 74 genom förbindelse- 503 804 21 öppning 75A. Grendelen 71B på stommen 71 är ansluten därtill med en hjälphylsa 76 som står i förbindelse med hjälpkanal 75. Till öppningen i den bakre änden av hjälphylsan 76 är ventilkroppen 16 fastsatt för att ta emot en spruta 77 med vars hjälp vätskan för utvidgning av ballongen kan införas.

Ventilkroppen 16 hålles med hjälp av en kåpa 78, ansluten till hjälphylsan 76. Dessutom är ett spår 79 anbringat i kå- pan 78.

I katetern med ballongen för blodkärlet är kateterns stomme tillverkad av polyuretan, polyeten eller liknande material och ballongen är tillverkad av polyvinylklorid, silikon- gummi.

I det föregående har beskrivits exempel på det fall, där ka- tetern med ballongen enligt föreliggande uppfinning appli-i ceras i blodkärlet. När katetern med ballongen enligt upp- finningen appliceras till urinröret, är katetern med bal- longen för urinröret identisk till sin konstruktion med ka- tetern med ballong för blodkärlet med undantag för att den främre änddelen av kateterns stomme har en halvsfärisk bloc- kerad ände och i den främre änddelens sidovägg är sedan an- ordnat ett sidohål som förbinder huvudkanalen i kateterstom- men med den yttre omgivningen.

I katetern med ballongen för urinröret, är kateterstommen tillverkad av latexgummi, silikongummi, polyvinylklorid el- ler liknande material, och ballongen är tillverkad av latex- gummi, silikongummi eller liknande.

Nedan följer en beskrivning av funktionssättet för de ovan redovisade utföringsformerna.

Med katetern med ballongen för blodkärlet i första hand pe- netrerar före användningen av katetern med ballongen 70 den 10 l5 20 25 30 35 503 804 22 ihåliga nålen med den därigenom införda inre nålen huden och införes i blodkärlet, därefter införes styrtråden genom den ihåliga nålen, varifrån den inre nålen har borttagits, och därpå avlägsnas den ihåliga nålen, kvarlämnande styrtrå- den. Därefter införes kateterinföraren i blodkärlet genom utnyttjandet av styrtråden för att lämnas kvar i blodkär- let. Sedan styrtråden bortdragits, införes katetern med ballongen 70 i blodkärlet under vägledning av styrtråden och ballongen 74, som föreligger i hopkrympt tillstånd, föres till ett i förväg bestämt läge i blodkärlet, där bal- longen skall utvidgas.

Sprutan 77 som kan införa vätskan för utvidgning av bal- longen, som t.ex. fysiologisk salt-vattenlösning, införes genom spåret 79 i kåpan 78, slitsarna 17 och 18 i ventil- kroppen 16 och korsningsdelen 19 därav, och vätskan för ut- vidgning av ballongen införes i hjälpkanalen 75 med hjälp av sprutan 77. Under införandet av vätskan för utvidgning av ballongen i hjälpkanalen 75 kommer slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16 i nära yta-till-yt-kontakt med den ut- vändiga periferin hos sprutan 77 utan att några mellanrum bildas, varigenom det vätsketäta tillståndet bibehålles, så att vätskan för utvidgning av ballongen kan hindras från att läcka uta.

När ballongen utvidgas till ett tillstånd med en i förväg bestämd utvidgningsgrad med hjälp av vätskan för utvidg- ning av ballongen, såsom beskrivits ovan, borttages spru- tan 77 och ett i förväg bestämt arbete, såsom beskrivits ovan, utföres med hjälp av den på så sätt utvidgade bal- longen 74. För att avlägsna sprutan 77 bortdrages sprutan 77 ur slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen l6 och samtidigt åstadkommer slitsarna 17 och 18 ett perfekt förseglat till- stånd, så att vätskan för utvidgning av ballongen kan för- hindras från att rinna ut. Eftersom var och en av slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16 är öppen endast till den ena eller den andra av ventilkroppens 16 båda ändytor, är dess- 503 804 23 utom âterställningskraften till det tillslutna tillståndet stark, när sprutan 77 är bortdragen och det förekommer inte någon omvänd öppningsverkan i den motsatta ändytan därav.

I ventilkroppen 16, från vilken sprutan 77 har borttagits, är dessutom var och en av slitsarna 17 och 18 inte öppen till den ena eller den andra av ändytorna på ventilkroppen 16, varigenom dessutom tryckmotståndet hos ventilkroppen 16 mot trycket hos vätskan för utvidgning av ballongen, vilket 1 verkar på ventilkroppens 16 ändytor, är högt så att det sä- kert tillslutna tillståndet kan bibehållas utan att slitsar- na deformeras genom inverkan av trycket från vätskan för utvidgning av ballongen.

Med katetern med ballongen för urinrörsanvändning införes katetern med ballongen direkt i urinröret. När införingsmot- ståndet är högt på grund av den stora utvändiga diametern hos katetern med ballongen införes emellertid en metallkärna genom huvudkanalen i katetern med ballongen och sedan infö- res katetern med ballongen tillsammans med metallkärnan i urinröret.

Fig. 18 är en sidovy som visar en annan utföringsform av ka- tetern med ballongen 70A och fig. 19 är en sidovy som visar väsentliga delar därav uttagna. I denna kateter med ballongen 70A användes samma hänvisningsbeteckningar för att ange samma delar som i den i fig. 16 visade utföringsformen av katetern med ballongen 70, varför en detaljerad beskrivning härav ute- lämnas. Nedan följer en redovisning av skillnaden mellan denna kateter med ballongen 70A och ovannämnda kateter med ballongen 70. Till hjälpkanalen 76 i katetern med ballongen 70A är fastsatt en ventilkropp 80, såsom visas i fig. 20(A) och 20(B) genom kåpan 78. Denna ventilkropp 80 är utformad med en första slits 81, vilken är öppen till den ena av änd- ytorna på ventilkroppen 80, en ändyta som inte är exponerad för det yttre utrymmet och är belägen i den främre änden i motsatt riktning mot hjälpkanalen 75 och som består av en 503 804 24 slitsdel, och en andra slits 82, som är öppen till den and- ra av ändytorna på ventilkroppen 80, en ändyta som är ut- satt för den yttre omgivningen och som är belägen i den bakre änden, sett från hjälpkanalen 75, och består av tvâ slitsdelar 82A och 82B som inte korsar varandra. Den första slitsen 81 och de andra inskärningarna korsar varandra i tvâ lägen i ventilkroppen 80. Närmare bestämt korsar den första slitsen 81 och slitsdelen 82A varandra i en kors- ningsdel 83, varigenom sprutan 77 som kan införa vätskan för utvidgning av ballongen göres införbar genom denna korsningsdel 83. Den första slitsen 81 och slitsdelen 82B korsar varandra i en korsningsdel 84, varigenom ett rör 77A med liten diameter göres införbar genom denna kors- ningsdel 84. Röret 77A med liten diameter införes genom korsningsdelen 84 i ventilkroppen 80 och når ett läge, där en förbindelseöppning 75A i hjälpkanalen 75 är anordnad och kan uttömma luft från ballongen 74 och hjälpkanalen 75 till utsidan, när ballongen 74 utvidgas med hjälp av väts- kan för utvidgning av ballongen.

Som beskrivits ovan utformas ventilkroppen 80 med den andra slitsen 82 bestående av de två slitsdelarna 82A och 82B i ändytan på den bakre änden därav, sett från hjälpkanalen 75, exponerad i den yttre omgivningen, så att sprutan 77 och röret 77A med liten diameter snabbt kan införas genom slits- delarna 82A och 82B.

Ventilkroppen 80 är tillverkad av ett böjligt och elastiskt material liknande det i ovannämnda ventilkropp 16.

Nedan följer en beskrivning av funktionssättet hos den ovan- nämnda utföringsformen.

Med katetern för blodkärlet, i första hand, införes på lik- nande sätt som katetern med ballongen 70 i föregående utfö- ringsform katetern med ballongen 70A i blodkärlet med hjälp 503 804 25 av kateterinföraren, och ballongen 74, som föreligger i hopsjunket tillstånd, föres till ett i förväg bestämt läge i blodkärlet, där ballongen 74 skall utvidgas.

Därefter införes röret 77A med liten diameter genom hjälp- kanalen 75, varvid detta tränger igenom spåret 79 i kåpan 78, slitsdelen 82B och slitsen 81 i ventilkroppen 80 samt korsningsdelen 84 däremellan, och den främre änddelen av röret 77A med liten diameter införes till ett läge, där förbindelseöppningen 75A är anordnad. Därefter införes sprutan 77 som kan införa vätskan för utvidgning av bal- longen, som t.ex. fysiologisk salt-vattenlösning, genom spåret 79 i kåpan 78, slitsdelen 82A och slitsen 81 i ven- tilkroppen 80 och korsningsdelen 83 däremellan, varvid vätskan för utvidgning av ballongen införes i hjälpkanalen 75 och ballongen 74 med hjälp av sprutan 77 och luft i hjälpkanalea 75 och ballongen tömmes ut till utsidan ge- nom röret 77A med liten diameter. Under insprutning av denna vätska för utvidgning av ballongen kommer slitsarna 81 och 82 och slitsdelarna 82A och 82B i ventilkroppen 80 i nära yta-till-yt-kontakt med den utvändiga periferin på rö- ret 77A med liten diameter utan att några mellanrum bildas, varigenom det vätsketäta tillståndet bibehålles, så att vätskan för utvidning av ballongen kan hindras från att läcka ut.

Efter uttömningen av luft från röret 77A med liten diameter säkerställes slutförandet av uttömningen av luft i hjälp- kanalen 75 och ballongen 74 genom uttömningen av vätskan för utvidgning av ballongen från röret 77A med liten dia- meter och därpå borttages röret 77A med liten diameter från hjälpkanalen 75 och ventilkroppen 80. Därefter införes kon- tinuerligt vätskan för utvidgning av ballongen i hjälpkana- len 75 och ballongen 74 med hjälp av sprutan 77, tills bal- longen 74 utvidgats till ett tillstånd med en i förväg be- stämd utvidgningsgrad med hjälp av vätskan för utvidgning av ballongen uppnåtts, och först då borttages sprutan 7L 503 804 26 och sedan genomföres det i förväg bestämda arbetet, såsom ovan beskrivits, med hjälp av den på så sätt utvidgade bal- longen 74. För att avlägsna sprutan 77 och röret 77A med liten diameter utdrages sprutan 77 eller röret 77A med li- ten diameter från ventilkroppen 80 och samtidigt bildar slitsarna 81 och 82 ett perfekt tillslutet tillstånd, så att vätskan för utvidgning av ballongen kan hindras från att rinna ut. Eftersom var och en av slitsarna 81 och 82 i ventilkroppen 80 är öppen endast i den ena eller den andra av ändytorna på ventilkroppen 80, är âterställningskraften till det tillslutna tillståndet stark, när sprutan 77 eller röret 77A med liten diameter borttages, och det förekommer inte någon omvänd öppningsverkan vid den motsatta ändytan.

I ventilkroppen 80, från vilken sprutan 77 eller röret 77A med liten diameter borttages, är var och en av slitsarna 81 och 82 öppen till endast den ena eller den andra av ändytor- na, varigenom tryckmotståndet mot trycket av vätskan för utvidgning av ballongen, som verkar på ändytorna av ven- tilkroppen 80, är högt, så att det säkert tillslutna till- ståndet kan bibehållas utan att slitsarna deformeras genom inverkan av trycket från vätskan för utvidgning av bal- longen.

Vid sidan av ovan redovisade utföringsform där användningen av ventilkroppen 80 med de två korsande delarna 83 och 84 har beskrivits kan emellertid föreliggande uppfinning ut- nyttja ett sådant arrangemang där den första slitsen och den andra slitsen korsar varandra i tre eller flera lägen i ventilkroppen och där tvâ eller flera olika rör med liten diameter kan göras införbara genom två eller flera slits- korsningsdelar som löper parallellt med varandra.

Ventilkropparna 16 och 80, som användes i katetrarna 70 respektive 70A i de ovan redovisade utföringsformerna kommer i nära yta-till-yt-kontakt med den yttre periferin hos rö- ret med liten diameter eller sprutan utan att några mellan- rum bildas och detta även när röret med liten diameter eller 503 804 27 sprutan har jämförelsevis liten eller jämförelsevis stor yttre diameter, varför båda ventilkropparna 16 och 80 kan fästas tätt intill röret med liten diameter eller sprutan i vätsketätt tillstånd.

I utföringsformerna ovan har användningen av katetrarna med ballongen 70 och 70A för användning i blodkärl beskrivits, men katetrar med ballongen enligt föreliggande uppfinning kan användas som andra katetrar, t.ex. som kateter för använd- ning i urinröret.

Fig. 21 är en sidovy som visar punkteringsnâlen med ventil- kroppen i enlighet med föreliggande uppfinning och fig. 22 visar en genomskärning genom en därifrån uttagen rörformig hylsa. I denna utföringsform är ventilkroppen 16 fastspänd mellan en plugg 91, bestående av en rörformig hylsdel 101 och en kåpa 92, anslutna till den ena änden av pluggen 91 på ett sådant sätt att en kanal i den rörformiga hylsan l0l blockeras. Den rörformiga hylsan l0l är stadigt fast- satt vid den ena änden av en rörformig del l00, tillverkad av plast och med ett spår 94 som står i förbindelse med det inre av den rörformiga delen 100. Till den bakre (närmaste) änden av den rörformiga hylsan 101 är vidare ansluten en inre nålhylsa lll, stadigt fastsatt vid den bakre änddelen av en inre nål 110, som sträcker sig genom hålet 94 i den rörformiga hylsan l0l och införbar genom ett spår 103 i den rörformiga delen 100 och placerande en skärande kant därav i den andra änden av den rörformiga delen 100. Anslu- ten till en öppningsände av den inre nålhylsan lll är, om så erfordras, anordnad en ventileringsplugg 112 med ett membranfilter ll3, vilken låter luft passera, men inte blod, eller ett filter ll3 tillverkat av ett sintrat mate- rial. Filtret ll3 kan i förväg vara som en integrerad del inbäddad i den inre nålhylsan lll.

Nedan följer en beskrivning av funktionssättet för punkte- ringsnâlen med ventilkroppen i den ovan redovisade utfö- 505' 804 28 ringsformen. Under de förhållanden där den inre nâlhylsan lll är kopplad ihop med den rörformiga hylsdelen 101, såsom visas i fig. 21, penetrerar den rörformiga delen 100 med den därigenom införda inre nålen 110 huden och införes i blodkärlet. Vid denna tidpunkt rinner blodet in i den inre nâlhylsan lll, passerar genom den inre nålen 110, varigenom det säkerställes att den inre nålen 110 har införts i blod- kärlet. Men eftersom ventileringspluggen 112, som är an- ordnad i den bakre änden av den inre nâlhylsan lll, är för- sedd med det blodläckagemotverkande filtret ll3, stoppas blodflödet i detta läge av filtret 113. När ventilations- pluggen 112 inte är i användning, kan öppningen i den bak- re änden av den inre hålhylsan lll pressas med ett finger för att stoppa blodläckaget. Därefter stödes den inre nål- hylsan 111 med hjälp av ett finger, och den inre nålen 110 bortdrages från den rörformiga delen 100. Vid denna tidpunkt föreligger den inre nålen 110 i nära yta-till-yt-kontakt med slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16 vid den korsande de- len däremellan utan att några mellanrum bildas, så att blo- det kan hindras från att läcka genom en del, där ventil- kroppen 16 och den.inre nålen 110 står i tät kontakt med varandra. När den inre nålen 110 är fullständigt bortdragen från den rörformiga delen 100, tillsluter ventilkroppen 16 dessutom perfekt spåret i korsningsdelen mellan slitsarna 17 och 18, så att blodet kan hindras från att rinna ut från ventilkroppen 16.

I ventilkroppen 16 är dessutom var och en av slitsarna 17 och 18 endast öppen till den ena eller till den andra av ändytorna på ventilkroppen 16, varigenom tryckmotståndet mot trycket som verkar på ändytorna av ventilkroppen 16 är högt, så att det säkert tillslutna tillståndet kan bibehållas utan att slitsarnas deformeras genom inverkan av blodtrycket.

Den rörformiga delen 100 kvarhâlles i blodkärlet såsom be- skrives ovan. Därefter införes stavliknande delar, som t.ex. en styrtråd, en vätsketransfusionsuppsättning, en blodtransfusionsuppsättning, en kopplingsdetalj för ett 503 804 29 blodkretslopp för dialys, en injektionsnålsspets till en spruta eller liknande, i ventilkroppen 16 och anslutes till kanalen 103 i den rörformiga delen 100. I detta moment bringas den stavliknande delen, som t.ex. en styrtråd, i tät yta-till-yt-kontakt med slitsarna 17 och 18 i ventil- kroppen 16 utan att några mellanrum bildas, varigenom det vätsketäta tillståndet bibehålles, så att blodläckaget kan förhindras.

När de ovannämnda stavliknande delarna borttages från ven- tilkroppen 16, bildar slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen omedelbart ett perfekt tillslutet tillstånd, så att blod- utströmningen kan förhindras. Dessutom kommer slitsarna 17 och 18 i ventilkroppen 16 i nära yta-till-yt-kontakt med den utvändiga periferin på den stavliknande delen utan att några mellanrum bildas, och detta även när den stavliknande delen, som skall införas, har jämförelsevis liten eller jämförelsevis stor diameter, så att slitsarna 17 och 18 kan anslutas tätt till den stavliknande delen, som t.ex. styrtrådarna med olika diametrar i vätsketätt tillstånd.

Provningar gjordes beträffande motståndet mot vätskeläckage hos punkteringsnålen med ventilkroppen enligt föreliggande uppfinning. I första hand anslöts en vätsketransfusions- uppsättning (TKA 400.2: tillverkad av TERUMO K.K.) till en böjlig plastpåse (TP-l0NS: tillverkad av TERUMO K.K.) inne- hållande 1000 ml fysiologisk koksaltlösning. Närmare be- stämt stacks en av plast tillverkad nålspets genom ovan- nämnda påse, varpå den främre änddelen av en utvändigt av- smalnande utloppsöppning (yttre diameter: 4 mm, inre dia- meter: 2 mm) av en kopplingsdetalj med en luftficksdel och ansluten till ett rör från nâlspetsen skars bort med en i förväg bestämd längd, varpå den främre änddelen infördes i och stadigt fästes till en öppning i den bakre änden av den rörformiga hylsan, från vilken den inre nålen hos punkteringsnålen med ventilkroppen bortdragits såsom visas i fig. 21, varvid ovannämnda påse var fäst i ett läge 3 m 503 804 30 ovanför golvet på ett sådant sätt, att ovannämnda utlopps- öppning inte stod i kontakt med ventilkroppen och i ven- tilkroppens tillslutna tillstånd, och sedan genomfördes provningar på vätskeläckagemotståndet hos ventilkroppen mot ett tryck av cirka 3 m vattenpelare. Den utnyttjade ven- tilkroppen var tillverkad av ett silikongummimaterial (Q7-4735: tillverkad av Dow Corning Corporation), hade en tjocklek av 6 mm, en diameter av 8 mm och en effektiv dia- meter av 6 mm, uteslutande en del som uppbars av den rör- formiga hylsan. Ventilkroppen var utformad med en slits av den typ som visas i fig. 5. Utloppsöppningen i ovannämnda kopplingsdetalj, som inte var avskuren såsom redovisats ovan, infördes i och fastsattes stadigt i öppningen vid den bakre (närmaste) änden av den rörformiga hylsan, från vil- ken den inre nâlen hade bortdragits, varvid utloppsöpp- ningsdelen fördes in därigenom med ventilkroppen, varvid spåret i den rörformiga delen stadigt fäst till den rör- formiga hylsan var snävt, och provningar liknande dem ovan genomfördes.

Inte i nâgondera fallet observerades emellertid något läckage av fysiologisk koksaltlösning från ventilkroppen.

När den rörformiga delen faktiskt kvarhålles i blodkärlet, är det tänkbart att det maximala blodtrycket av en cirka 2 meters vattenpelare verkar på ventilkroppen. Resultaten av de ovan redovisade försöken visar, att punkteringsnålen med ventilkroppen enligt föreliggande uppfinning visade ett tillfredsställande vätskeläckagemotstånd.

Fig. 23(A) och 23(B) är förklarande bilder som visar den första modifieringen av ventilkroppen enligt föreliggande uppfinning. I denna ventilkropp 120 inkluderar en första slits 121 slitsdelar l2lA och l2lB, vilka korsar varandra, och en andra slits 122 inkluderar slitsdelar l22A och l22B, vilka korsar varandra. Den första slitsen 121 och den and- ra slitsen 122 korsar varandra i ett enda läge i ventil- 503 804 31 kroppen 120. Med denna ventilkropp 120 kan, under betingel- ser där längderna hos de respektive slitsarna 121 och 122 är relativt sett reducerade, slitsarnas 121 och 122 defor- meringskrafter ökas, så att en stavliknande del med en jäm- förelsevis stor utvändig diameter kan införas genom ventil- kroppen 120 som har en jämförelsevis liten storlek.

Fig. 24(A) och 24(B) är förklarande bilder som visar den andra modifieringen av ventilkroppen enligt föreliggande uppfinning. I denna ventilkropp 130 inkluderar en första slits 131 slitsdelar 13lA, l3lB och l3lC, vilka inte korsar varandra, och en andra slits 132 inkluderar slitsdelar l32A, l32B och l32C, vilka inte korsar varandra. Den första slitsen 131 och den andra slitsen 132 korsar varandra i nio lägen i ventilkroppen 130. Som en följd härav kan med. denna ventilkropp 130 maximalt nio stavliknande delar sam- tidigt införas och hållas kvar däri.

Fig. 25(A) och 25(B) är förtydligande bilder som visar den tredje modifieringen av ventilkroppen enligt föreliggande uppfinning. Denna ventilkropp har en första slits 141 och en andra slits 142 och deras ändytor 143 och 144 är kon- vexa. Som en följd härav dirigeras i denna ventilkropp 140 blodtrycken som verkar pâ ändytorna därav mot mittdelen av ventilkroppen 140, så att det är lättare att uppnå det tillslutna tillståndet hos ventilkroppen 140 och det väts- ketäta tillståndet för den stavliknande delen.

En nedsänkning 151 med lämplig storlek är utformad i mitt- delen av den ena av ändytorna hos ventilkroppen 150, såsom visas i fig. 26, varigenom spetsänden på den stavliknande delen, som t.ex. styrtråden, vägledes mot ventilkroppens centrum, varigenom införandet av den stavliknande delen un- derlättas. 505 804 32 Såsom beskrivits ovan innefattar i enlighet med förelig- gande uppfinning det medicinska instrumentet: en stomme eller huvuddel, som är försedd med en därigenom löpande ka- nal, genom vilken en stavliknande del är införbar eller ut- dragbar, och en ventilkropp som är anordnad i kanalen i stommen och som upprätthåller åtminstone ett vätsketätt tillstånd i förhållande till den stavliknande delen, när den öppnas medelst den stavliknande delen, och som till- sluter kanalen åtminstone vätsketätt när den stavliknande delen är borttagen ur kanalen, ventilkroppen har vidare två ändytor i kanalens riktning, ventilkroppen är utformad med en första slits, som kan öppnas i den ena av ändytorna och en andra slits som kan öppnas i den andra ändytan, var- vid den första slitsen och den andra slitsen korsar var- andra i ventilkroppen, och den stavliknande delen är inför- bar eller utdragbar i slitsarnas korsningsdel. De stavlik- nande delarna med starkt varierande yttre diametrar införes sålunda i och hålles kvar i kanalen i stommen i det vätske- täta tillståndet för att därigenom på tillförlitligt sätt förhindra blodläckage, blodutströmningen förhindras på ett pålitligt sätt när de stavliknande delarna plötsligt drages bort ur kanalen i stommen och vidare tillhandahållas den ensamma ventilkroppen, så att konstruktionen kan förenklas.

Ventilkroppen är tillverkad av ett böjligt och elastiskt ma- terial, varigenom slitsarna i ventilkroppen kommer i nära yta-till-yt-kontakt med den yttre periferidelen hos den stav- liknande delen eller delarna, så att det vätsketäta tillstån- det mellan ventilkroppen och den stavliknande delen eller de- larna kan göras tillförlitlig.

Nämnda första slits innefattar ett flertal slitsdelar som korsar varandra, vidare inkluderar den ovannämnda slitsen ett flertal slitsdelar som korsar varandra, varvid den första slitsen och den andra slitsen korsar varandra, i ett enda läge i ventilkroppen, varigenom under de betingelser, där längderna hos de respektive slitsarna har gjorts jämförelse- vis små, deformeringskrafterna hos de respektive slitsarna 505 804 33 kan ökas, så att den stavliknande delen, som har en jämförel- sevis stor yttre diameter, kan införas i och hållas kvar i ventilkroppen, som har en jämförelsevis liten utformning.

Nämnda första slits kan innefatta ett flertal slitsdelar som inte korsar varandra, och den andra slitsen ett flertal slitsdelar som inte korsar varandra, medan den första slitsen och den andra slitsen korsar varandra i ett flertal lägen i ventilkroppen, varigenom erhålles ett flertal lägen för infö- rande av den stavliknande delen i ventilkroppen, så att ett flertal stavliknande delar kan införas samtidigt.

I ventildelen enligt föreliggande uppfinning är ändytorna därav utformade till konvexa ytor, varigenom vätsketrycken som verkar på ändytorna är inriktade mot ventilkroppens mittdel, så att ventilkroppens tillslutna tillstånd och det vätsketäta tillståndet relativt den stavliknande delen eller delarna kan uppnås pâ ett tillförlitligt sätt.

Claims (6)

34 503 804 Patentkrav

1. Ventilkropp (16) för att upprätthålla åtminstone ett väts- ketätt tillstånd i förbindelse med en stavliknande del (15) då ventilkroppen (16) öppnas genom att den stavliknande delen (15) föres genom ventilkroppen (16), och för att tillsluta åtminstone i ett vätsketätt tillstånd då den stavliknande de- len (15) är frånvarande, kännetecknad av att ventilkroppen (16) är gjord av ett flexibelt och elastiskt material och ut- göres av ett enda integrerande organ, ventilkroppen (16) har två ändytor, ventilkroppen (16) vidare har en första slits (17) som kan öppnas i endast en av ändytorna och en andra slits (18) som kan öppnas endast i den andra av ändytorna, varvid den första (17) och den andra slitsen (18) är anord- nade i vinkel i förhållande till varandra, den första slitsen (17) och den andra slitsen (18) var för sig sträcker sig en- dast delvis genom ventilkroppen (16) och korsar varandra inne i ventilkroppen (16), varvid slitsarna (17,18) skär varandra på platser under eller mellan ändytorna på ventilkroppen (16) men inte vid ändytorna på ventilkroppen (16), och den stav- liknande delen (15) är införbar eller utdragbar genom slit- sarna där dessa korsar varandra.

2. Ventilkropp (16) enligt krav 1, kännetecknad av att den utgöres av en skivliknande packning och är tillverkad av ett böjligt och elastiskt material.

3. Ventilkropp (16) enligt krav 1, kännetecknad av att i densamma omfattar den första slitsen (17) ett flertal slits- delar, som korsar varandra, och den andra slitsen (18) ett flertal slitsdelar, som korsar varandra, och att de första slitsdelarna och de andra slitsdelarna korsar varandra i ett enda läge på insidorna därav.

4. Ventilkropp (16) enligt krav 1, kännetecknad av att i densamma omfattar den första slitsen (17) ett flertal slits- delar, som inte korsar varandra, och den andra slitsen (18) ett flertal slitsdelar, som inte korsar varandra, och att den första slitsen och den andra slitsen korsar varandra i ett flertal lägen i insidorna därav. 35 505 804

5. Ventilkropp (16) enligt krav 1, kännetecknad av att den har åtminstone en konvex ändyta.

6. Ventilkropp (16) enligt krav 1, kännetecknad av att slitsen är utformad axiellt i förhållande till ventilkroppen.