SE463454B - Fluoroaluminosilikatglaspulver foer dentalglasjonomercement - Google Patents

Description

465 454 2 kärnkonstruktion, tillslutning av gropar och sprickor.

När emellertid i samband med detta glasjonomercement en poly- akrylsyravattenlösning och ett fluoroaluminosilikatglaspulver enbart kombineras och blandas, har det blandade materialet låg flytförmåga och dålig bearbetbarhet. Vidare kräver det en lång tidrymd för härdning och dess yta brytes genom kontakt med saliv, varigenom icke endast ytan av cementet blir svag utan även dess slutliga hållfasthet blir otillfredsställande.

För att övervinna dessa brister har ett antal metoder under- sökts. Såsom exempel anges i japanska offentliggjorda patent- publikationen 101893/1977 ett förfarande, med vilket de ovan beskrivna bristerna motverkas och egenskaperna hos glasjono- mercementet erhålles, dvs. det beskriver en härdande vätska innefattande en 45-60%-ig vattenlösning av polyakrylsyra eller en akrylsyrasampolymer, som innehåller införlivat däri från 7 till 25 %, baserat på den totala vikten, av en eller fler flerbasiska karboxylsyror. Vidare beskriver föreliggande sökande i japanska offentliggjorda patentpublikationen 2210/1982 en härdbar dentalglasjonomercementvätska innefat- tande en 45-55%-ig vattenlösning av en akrylsyra/maleinsyra- -sampolymer, som innehåller införlivat däri från 10 till 25 % vinsyra och från 0,1 till 5 % av minst ett fluorokomplexsalt, baserat på den totala vikten. Vidare har ett flertal andra försök gjorts. Enligt dessa metoder förbättras icke endast de fysikaliska egenskaperna utan även bearbetbarheten och vatten- beständigheten.

Samtidigt som olika förbättringar av dentalglasjonomercementet har framtagits är fluiditeten hos den blandade pastan fortfa- rande otillräcklig jämfört med fluiditeten hos ett zinkfosfat- cement, som hittills använts i stor omfattning, och man kan därför icke säga att bearbetbarheten är idealisk. I synnerhet när glasjonomercementet användes för cementering av proteser är flytbarheten så dålig, att cementfilmen sannolikt blir för tjock, varför protesen ofta icke har passat. Detta innebär att under den tidrymd när hanteringen kan genomföras omedel- 463 454 # 3 bart efter blandningen, är det nödvändigt att öka fluiditeten hos cementet utan att försämra de fysikaliska egenskaperna.

När vidare glasjonomercementet användes för fyllning, behövs, eftersom det har sämre fysikaliska egenskaper vad beträffar krosshållfasthet jämfört med dentalamalgam eller dentalkompo- sithartser, ett glasjonomercement med ytterligare förbättrad krosshållfasthet att erfordras, beroende på symptomen.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN För att åtgärda de i det föregående beskrivna bristerna har föreliggande uppfinnare utfört omfattande undersökningar vad beträffar ett glaspulver, som användes till dentalglasjonomer- cementet, och har helt överraskande funnit att när ytan av ett fluoroaluminosilikatglaspulver behandlas med en fluorid i en mängd av från 0,01 till 5 viktdelar, baserat på 100 viktdelar av glaspulvret, förbättras icke endast de fysikaliska egenska- perna, såsom krosshållfastheten, utan ökas även fluiditeten hos ett blandat cement, så att dess bearbetbarhet förbättras, och detta resultat har lett till föreliggande uppfinning.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är sålunda att åstad- komma ett fluoroaluminosilikatglaspulver för dentalglasjono- mercement, vars yta är behandlad med en fluorid i en mängd av från 0,01 till 5 viktdelar baserat på 100 viktdelar av glas- pulvret.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ett dentalglasjonomercement, som utnyttjar ett fluoroalumino- silikatglaspulver, vars yta är behandlad med en fluorid, upp- visar ökad fluiditet hos en cementpasta omedelbart efter blandningfx och är förbättrat vad beträffar hanteringen för blandning. Om det därför användes för cementering av prote- ser, erhålles såsom en effekt att cementfilmen icke lätt eller snabbt blir tjock. Vidare förkortas den tidrymd som kräves för cementets bearbetbarhet till den ursprungliga härdningen, varvid fluiditeten hos cementytan fullständigt försvinner och 463 454 4 härdningen fortskrider snabbt. Det är sålunda möjligt att förlänga brukstiden, under det att tiden till den ursprungliga härdningen förblir densamma. Ett dentalglasjonomercement, som innehåller glaspulver behandlat med en fluorid, uppvisar dessutom förbättrade fysikaliska egenskaper, såsom krosshåll- fasthet.

Såsom fluoroaluminosilikatglaspulver för användning enligt föreliggande uppfinning kan man använda ett pulver, som fram- ställts genom smältning av, såsom huvudkomponenter, kisel- dioxid (SiO2) och aluminiumoxid (AIZO3) tillsammans med, såsom smältningshjälpmedel, en fluorid eller ett fosfat vid hög tem- peratur av l000°C eller högre, följt av kylning och malning.

Godtyckligt fluoroaluminosilikatglaspulver, som reagerar med en polykarboxylsyra i närvaro av vatten, kan användas enligt föreliggande uppfinning. I allmänhet användes emellertid fluoroaluminosilikatglaspulver, som framställes genom smält- ning av en blandad komponent innehållande från 25 till 50 % kiseldioxid, från 15 till 40 % aluminiumoxid, från 10 till 40 % av en fluorid och från 0 till 20 % av ett fosfat vid hög temperatur av l000°C eller högre följt av kylning och malning.

Vad beträffar kiseldioxiden och aluminiumoxiden är det endast erforderligt att de närvarar i ekvivalenta mängder såsom rå- material för glas, och godtyckliga andra material som kan för- väntas ha en likartad funktion i glaset kan användas. Såsom exempel är det möjligt att ersätta en del av eller hela mäng- den kiseldioxid eller aluminiumoxid med aluminiumsilikat, kiseldioxidgel, aluminiumhydroxid, etc., om den ekvivalenta mängden säkerställes. Om exempelvis aluminiumhydroxid använ- des såsom råmaterial i stället för aluminiumoxid, erhålles såsom fördel att smältningen lätt kan genomföras. I detta fall kan andelen av aluminiumhydroxiden beräknas uttryckt såsom aluminiumoxidhalten. Exempel på den fluorid, som skall användas såsom ett av råmaterialen i glaset, innefattar icke endast fluorider av zink, aluminium, yttrium, lantan, zirko- nium, etc. förutom dessa av alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller utan även fluorokomplexsalter, såsom natrium- hexafluoroaluminat (Na3AlF6) och kaliumhexafluoroaluminat 463 454 5 (K3AlF6). Exempel på det fosfat som även användes såsom ett av råmaterialen för glas innefattar fosfater av alkalimetal- ler, alkaliska jordartsmetaller, zink, aluminium, yttrium, lantan, zirkonium, etc. Fosfatet är icke speciellt begränsat till ett ortofosfat utan olika andra fosfater, såsom pyrofos- fater, enbasiska fosfater och tvåbasiska fosfater, kan använ- das i stor utsträckning.

Fluoroaluminosilikatglaspulvret kan lämpligen innehålla, såsom råmaterial, oxider, k bonater, hydroxider, etc. Såsom exem- pel kan oxider, karbonater och hydroxider av alkaliska jord- artsmetaller, yttrium, lantan, zink, zirkonium, titan, etc. tillsättas såsom råmaterial för denna användning.

Såsom fluoroaluminosilikatglaspulver, som framställts genom smältning och malning av de ovan beskrivna råmaterialen, före- drages ett pulver, som passerar genom en sikt nr 80, och ett pulver, som passerar genom en sikt nr l50, föredrages sär- skilt. Om pulvret är speciellt framställt för användning för cementering, föredrages en maximidiameter av 25 pm eller mind- re. Siktvärdena häri avser den konventionella skalan (Tyler).

Den fluorid, som användes för ytbehandlingen av fluoroalumino- silikatglaspulvret, är icke speciellt begränsad men i allmän- het föredrages metallfluorider. Exempel på den metallfluorid som kan användas innefattar aluminiumfluorid, zinkfluorid, tennfluorid, zirkoniumfluorid, sur natriumfluorid, sur kalium- fluorid och olika fluorokomplexsalter. Bland dessa föredrages i synnerhet de fluorokomplexsalter som beskrives i japanska offentliggjorda patentpublikationen 2210/1982 av föreliggande sökande. Även när dessa fluorider och fluoroaluminosilikatglaspulver endast blandas och dispergeras, förbättras varken fluiditeten hos cementpastan omedelbart efter blandningen eller erhålles en förbättring av bearbetbarheten. Dessa effekter erhålles först genom behandling av ytan av glaspulvret med en fluorid.

Det är mycket betydelsefullt från klinisk synpunkt att fluidi- 463 454 6 teten förbättras. Detta innebär för det första att brukstiden för cementet ökas utan fördröjning av tidpunkten för begyn- nande härdning. Glasjonomercementet tillhandahållas i allmän- het i form av ett pulver och en vätska till användarna.

Beroende på produkten kan man använda den utföringsformen att en vätskeformig komponent pulvriseras och därefter tillsättes till en pulverformig komponent, följt av blandning med vatten.

Under alla förhållanden kräves, när en tandläkare använder cementet, eftersom cementet användes efter blandning, att cementet har så stor latitud (allowance) som möjligt, under det att det härdas så snabbt som möjligt vid det stadium, när bearbetningen har fullbordats. Härdningsegenskaperna påverkar sålunda i hög grad den kliniska praxisen. Denna härdnings- egenskap förbättras i hög grad genom ytbehandlingen av glas- pulvret med en fluorid. För det andra kan, eftersom fluidi- teten hos det blandade cementet ökas, blandningen lätt genom- föras, dvs. blandbearbetbarheten förbättras. Man kan sålunda förvänta sig en minimering av skillnaderna, som beror av de individer som genomför blandningen. För det tredje kan, om glasjonomercementet användes för cementering av proteser eller ortodontiska band, cementskiktet däri göras tunt. Detta innebär att om glasjonomercementet förefinnes mellan en protes och en tand, erhålles icke endast en förbättring av vidhäft- ningen av protesen till tandsubstansen utan varaktigheten kan även förbättras.

Vidare ökar den ovan beskrivna behandlingen hållfastheten hos det härdade cementet. Ökningen av hållfastheten kan åstadkom- mas genom enbart blandning av glaspulvret med fluoriden.

Hållfastheten förbättras emellertid ytterligare genom ytbe- handling. Detta antages bero på att, eftersom en härdnings- reaktion av cementet antages äga rum på glaspulvrets yta, dess effekt blir större med det ytbehandlade glaspulvret. Fluidi- teten hos det blandade cementet kan undersökas speciellt, exempelvis med en konsistensmätningsmetod som beskrives nedan.

Konsistensmätningsmetoden är en metod, vid vilken 0,5 ml av den blandade cementpastan mätes och anbringas på en glasplåt, och en minut efter igångsättningen av blandningen placeras en 46"* 454 7 annan glasplåt på cementpastan tillsammans med en belastning och härigenom uppmäter man spridningen av cementet.

Ett exempel, varvid en skillnad ifråga om konsistens mellan cementpulvret som tillsatts fluorid och cementpulvret som behandlats med fluorid mättes speciellt, anges nedan.

Ett fluoroaluminosilikatglaspulver framställt genom smältning av ett råmaterial innehållande 40 % kiseldioxidsand, 26 % alu- miniumoxid,_20 % fluorit, 5 % aluminiumfluorid, 2 % natrium- fluorid och 7 % kalciumfosfat samt därefter malning av bland- ningen blandades med en glasjonomercementhärdarvätska (Fuji Ionomer Type I, G-C Dental Industrial Corp.) i ett förhållande pulver till vätska av 1,5/1,0 och konsistensen visade sig vara 22 mm. När till denna blandning sattes en fluorid (kalium- hexafluorotitanat) i en mängd av l % av glaspulvret och endast omblandades, visade sig konsistensen vara 21 mm. När å andra sidan glaspulvret behandlades med samma mängd av fluoriden, visade sig konsistensen vara 30 mm. För att undersöka i vil- ken grad skillnaden ifråga om fluiditet påverkar användnings- egenskaperna såsom dentalcement, uppmättes den ursprungliga härdningstiden, filmtjockleken och krosshållfastheten i enlig- het med JIS T6602 såsom definieras för ett dentalzinkfosfat- cement. Vidare värderades fluiditeten hos cementpastan med användning av spetsen av en spatel för bestämning av bruks- tiden härigenom. De erhållna resultaten är sammanställda i följande tabell: 463 454 8 Pulvertillstånd Ingen till- Tillsats Ytbehandling sats/Ingen av l % med l % behandling fluorid fluorid Brukstid 2'l0" 2'05" 2"55" Tid till begynnande 5'45" 5'30" 5'30" härdning Filmtjocklek 28 28 20 (um) Krosshållfasthet 1480 1570 1710 (kp/cmz) Dessa effekter är icke begränsade till det ovan angivna exemp- let vad beträffar glaspulversammansättning utan observeras allmänt i samband med fluoroaluminosilikatglaspulver. Enligt föreliggande uppfinning är effekterna i synnerhet markanta vad beträffar ett fluoroaluminosilikatglaspulver, som erhållits av det i det föregående angivna råmaterialet innehållande från 20 till 50 % kiseldioxid, från 10 till 40 % aluminiumoxid, från 10 till 50 % av en fluorid och från 0 till 20 % av ett fosfat.

Vad beträffar den behandlingsmetod, som skall användas, kan någon konventionell behandlingsmetod lämpligen väljas och användas. De typiska exemplen innefattar en metod, vid vilken fluoriden upplöses i destillerat vatten eller en vattenlösning av en syra och blandas med glaspulvret, följt av upphettning för förångning av vattenhalten; och ett förfarande, vid vilket glaspulvret och fluoriden blandas väl och endast upphettas.

Glasjonomercementet framställes genom härdning av fluoroalu- minosilikatglaspulvret och polykarboxylsyra i närvaro av vat- ten och det har bekräftats att en avsevärd mängd fluor i glas- pulvret överföres till tandsubstansen. Detta innebär att en dental kariesförhindrande effekt kan förväntas på grund av att fluoren har en tandsubstansförstärkande funktion.

Såsom polykarboxylsyra, som härdar fluoroaluminosilikatglas- pulvret som behandlats med en fluorid enligt föreliggande upp- finning, kan man välja polymersyror, som är kända för använd- {? 463 454 9 ning till glasjonomercement. Exemplen innefattar polyakryl~ syra, akrylsyra/itakonsyra-sampolymer och akrylsyra/malein- syra-sampolymer. Dessa polymersyror användes i form av antingen ett pulver eller en vattenlösning. Om polymersyran användes i form av ett pulver, blandas detta med fluoroalumi- nosilikatglaspulvret, som behandlats med en fluorid enligt föreliggande uppfinning. I detta fall är det, när det aktuellt att använda det för klinisk användning, nödvändigt att tillsätta vatten för härdning av cementet. Å andra sidan kan, när polymersyran användes i form av en vat- tenlösning, en vattenlösning av polymersyran helt enkelt blan- das med glaspulvret enligt föreliggande uppfinning. Det är vidare även möjligt att en del av polymersyran föreligger i form av en vattenlösning, under det att återstoden föreligger i form av ett pulver, för blandning med cementet.

I de ovan beskrivna fallen kan förbättringsmedel, som är kända för användning till glasjonomercement, användas. Exempel på förbättringsmedlen innefattar flerbasiska karboxylsyror, såsom anges i japanska offentliggjorda patentpublikationen 101893/1977.

Föreliggande uppfinning förklaras i det följande utförligare under hänvisning till följande exempel och jämförelseexempel, men uppfinningen skall icke begränsas till dessa.

EXEMPEL l 100 g av ett pulver av ett kommersiellt tillgängligt glasjono- mercement (för cementering, "Fuji Ionomer Type I", G-C Dental Industrial Corp.) och 50 g av en l%-ig vattenlösning av kaliumhexafluorotitanat blandades väl med användning av en mortel. För fullständig förångning av vattenhalten för tork- ning placerades blandningen i en elektrisk ugn inställd till 95°C och fick stå i denna under en timme. Därefter höjdes temperaturen till l20°C och torkningen genomfördes under ytterligare 2 timmar. 463 454 10 Det på detta sätt erhållna pulvret blandades med en härdnings- vätska för ett kommersiellt tillgängligt glasjonomercement (för cementering, "Fuji Ionomer Type I", G-C Dental Industrial Corp.) i proportionen 1,4 g av det förstnämnda per gram av det sistnämnda, och tiden till begynnande härdning, krosshållfast- heten (efter ett dygn) och filmtjockleken (1,5 minuter efter pâbörjandet av blandningen) för blandningen bestämdes i en termostat vid en temperatur av 23,0i0,2°C och en fuktighets- grad av 50i2 % enligt JIS T6602 såsom definieras för ett zink- fosfatcement. Vidare bedömdes fluiditeten med användning av spetsen av en spatel för bedömning av brukstiden (bearbet- ningstiden). Resultatet av mätningarna var att tiden till begynnande härdning, brukstiden, filmtjockleken och krosshåll- fastheten var 5 minuter och 20 sekunder, 2 minuter och 50 sekunder, 20 pm resp. 1720 kp/cm”.

JÄMFÖRELSEEXEMPEL 1 De fysikaliska egenskaperna hos ett kommersiellt tillgängligt glasjonomercement (för cementering, "Fuji Ionomer Type I", G-C Dental Industrial Corp.) undersöktes på samma sätt som i exem- pel l.

Resultatet var att tiden till begynnande härdning, brukstiden, filmtjockleken och krosshållfastheten var 5 minuter och 30 sekunder, 2 minuter och 00 sekund, 25 um resp. 1420 kp/cm”.

EXEMPEL 2 42 g kiseldioxidsand, 26 g aluminiumoxid, 20 g fluorit, 10 g kryolit och 2 g kalciumfosfat blandades i en mortel och bland- ningen beskickades i en platinadegel och smältes vid l250°C under 4 timmar. Efter smältningen kyldes den erhållna bland- ningen och maldes därefter med hjälp av en kulkvarn under 10 timmar, av vilket man beredde ett pulver, som passerade genom en sikt nr 150 såsom fluoroaluminosilikatglaspulver. Separat bereddes en 0,5%-ig vattenlösning av zinkfluorid och 100 vikt- delar av den 0,5%-iga vattenlösningen av zinkfluorid blandades fl 463 454 ll väl med 100 viktdelar av glaspulvret och blandningen torkades vid 95°C under en timme samt ytterligare vid l20°C 2 timmar.

Det torkade pulvret siktades med en sikt nr 150 för beredning av ett prov.

Det på detta sätt beredda provpulvret blandades med en kommer- siellt tillgänglig dentalglasjonomercement-blandningsvätska (för cementering, "Fuji Ionomer Type I", G-C Dental Industrial Corp.) i en proportion av 1,4 g av det förstnämnda per gram av den sistnämnda. Därefter undersöktes de fysikaliska egenska- perna på samma sätt som i exempel l.

Resultatet var att tiden till begynnande härdning, brukstiden, filmtjockleken resp. krosshållfastheten var 5 minuter och 30 sekunder, 2 minuter och 20 sekunder, 21 pm resp. 1650:70 kp/cmz.

EXEMPEL 3 Fluoroaluminosilikatglaspulvret, som framställts i exempel 2, behandlades med en 0,5%-ig aluminiumfluoridvattenlösning, som beretts i förväg. Sålunda blandades 100 viktdelar av glas- pulvret och 200 viktdelar av den O,5%-iga aluminiumfluoridvat- tenlösningen väl i en mortel och blandningen torkades vid 95°C 2 timmar och ytterligare vid l20°C 2 timmar. Efter torkning passerade pulvret genom en sikt nr 150 för beredning av ett prov. 80 g av det på detta sätt beredda provet blandades med 20 g av ett polyakrylsyrapulver med användning av en mortel för beredning av ett cementpulver.

En 15%-ig vinsyravattenlösning bereddes separat såsom härd- ningsvätska. Cementpulvret och vätskan blandades i en propor- tion av 2,0 g av det förstnämnda per gram av den sistnämnda.

Därefter undersöktes de fysikaliska egenskaperna på samma sätt som i exempel l.

Resultatet var att tiden till begynnande härdning, brukstiden, filmtjockleken resp. krosshållfastheten var 5 minuter och 15 i 463 454 12 sekunder, 2 minuter och 50 sekunder, 21 pm resp. l630ill0 kp/cm”.

EXEMPEL 4 Fluoroaluminosilikatglaset, som smälts i exempel 2, maldes 5 timmar med hjälp av en kulkvarn, bringades att passera genom en sikt nr 150 och maldes därefter under ytterligare 5 timmar för beredning av ett glaspulver. Separat bereddes en 1%-ig zirkoniumkaliumfluoridvattenlösning. 100 viktdelar av glas- pulvret och 200 viktdelar av den 1%-iga zirkoniumkaliumfluo- ridvattenlösningen blandades och blandningen torkades vid 95°C 2 timmar och ytterligare vid l20°C 2 timmar. Efter torkningen bringades det torkade pulvret att passera genom en sikt nr 150 för beredning av ett prov. 75 g av det på detta sätt beredda provet blandades med 25 g av ett polyakrylsyrasampolymerpulver för beredning av ett cementpulver.

En 20%-ig vinsyravattenlösning bereddes separat såsom härd- ningsvätska. Cementpulvret och vätskan blandades i en propor- tion av 2,0 g av det förstnämnda per gram av den sistnämnda.

Därefter undersöktes de fysikaliska egenskaperna på samma sätt som i exempel l.

Resultatet var att tiden till begynnande härdning, brukstiden, filmtjockleken och krosshållfastheten var 5 minuter och 00 sekund, 2 minuter och 50 sekunder, 18 um resp. 1700:90 kp/cmz.

EXEMPEL 5 TILL 7 En 2%-ig natriumhexafluorotitanat-vattenlösning bereddes såsom en vätska för behandling av fluoroaluminosilikatglaspulvret, som beretts i exempel 4. Sålunda behandlades l00 viktdelar av glaspulvret med den 2%-iga natriumhexafluorotitanat-vattenlös- ningen i en mängd av 20 viktdelar, 50 viktdelar resp. 100 viktdelar. Var och en av blandningarna torkades vid 95°C under en timme och ytterligare vid l20°C under 2 timmar.

Efter torkningen bringades det torkade pulvret att passera (7 463 454 13 genom en sikt nr 150 för beredning av ett cementpulver.

Man beredde separat en härdningsvätska bestående av 40 % av en akrylsyra/maleinsyra-sampolymer (ett monomerförhållande: 85/151, 14,5 % vinsyra, 45 % destillerat vatten och 0,5 % nat- riumtitaniumfluorid såsom en cementvätska.

Vart och ett av cementpulvren blandades med härdningsvätskan i en proportion av 1,5 g av det förstnämnda per gram av den sistnämnda. De fysikaliska egenskaperna undersöktes på samma sätt som i exempel 1. Resultaten som erhölls visas i tabell l: TABELL 1 l2_=<_~2§\.r>_s1_25_ê__13_¿_12__â_ 5 20 5'15" 2'50" 20 1740:80 6 50 5'15" 3'00" 20 1750:90 7 100 5'00" 3'00" 19 1780il00 A: en kvantitet av 2 % Na2TiF6-vattenlösning per 100 viktdelar glas B: tid till begynnande härdning C: brukstid D: filmtjocklek (um) E: krosshållfasthet (kp/cmz) JÄMFÖRELSEEXEMPEL 2 Ett glaspulver, som framställts på samma sätt som i exempel 2 med undantag av att den 0,5%-iga vattenlösningen av zinkfluo- rid icke användes, blandades med samma härdningsvätska som i exempel 2, följt av undersökning av de fysikaliska egenska- perna.

Resultatet var att tiden till begynnande härdning, brukstiden, filmtjockleken och krosshållfastheten var 6 minuter och 00 sekund, 1 minut och 50 sekunder, 26 pm resp. 1400:90 kp/cm”. 463 454 14 JÄMFÖREL SEEXEMPEL 3 I exempel 3 blandades 100 viktdelar av fluoroaluminosilikat- glaspulvret helt enkelt med l viktdel av aluminiumfluorid för beredning av ett prov. 80 g av det på detta sätt beredda pro- vet blandades med 20 g av ett polyakrylsyrapulver i en mortel för beredning av ett cementpulver.

Separat bereddes en 15%-ig vinsyravattenlösning såsom härd- ningsvätska på samma sätt som i exempel 3. Cementpulvret och härdningsvätskan blandades i en proportion av 2,0 g av det förstnämnda per gram av den sistnämnda. Därefter bestämdes de fysikaliska egenskaperna på samma sätt som i exempel 3.

Resultatet var att tiden till begynnande härdning, brukstiden, filmtjockleken och krosshållfastheten var 5 minuter och 45 sekunder, 2 minuter och 00 sekund, 25 pm resp. 1600:60 kp/cmz.

EXEMPEL 8 OCH JÄMFÖRELSEEXEMPEL 4 Vid vart och ett av exemplet 3 och jämförelseexemplet 3 för- ändrades proportionen av cementpulver till vätska till en sådan för fyllningskonsistens, dvs. 3,2 g av det förstnämnda per gram av den sistnämnda, och tiden till begynnande härd- ning, krosshållfastheten och brukstiden uppmättes på samma sätt. Resultaten som erhölls visas i tabell 2: TABELL 2 Tid till begynnande Bruks- Krosshåll- härdning tid fasthet Ikp7cm'$ Exempel 8 4'l5" 2'lO" 2l50:l4O Jämförelse- 4'30" l'30" l900il20 exempel 4 Det är uppenbart från resultaten i det föregående att cemen- 463 454 l5 ten, som framställts i exemplen 1 till 7, har markant mycket goda egenskaper såsom dentalcement jämfört med de som fram- ställts i jämförelseexemplen l till 3, dvs. i exemplen l till 7 är brukstiden förlängd och krosshållfastheten ökad. Vidare har det tjocka pastaformiga cementen för användning såsom fyllning, som beretts i exempel 8, mycket god krosshållfasthet och brukstid jämfört med cementpastan, som framställts i jäm- förelseexempel 4, som har en likartad fluiditet hos cementet, och därför är det förstnämnda även ett mycket gott dental- cement.

Uppfinningen har beskrivits i detalj och under hänvisning till specifika utföringsformer av denna, men det är uppenbart för en fackman att olika förändringar och modifikationer kan utfö- ras utan att man avviker från uppfinningstanken.

Claims (5)

1. /é 463 454 PATENTKRAV l. Fluoroaluminosilikatglaspulver för dentalglasjono- mercement, k ä n n e t e c k n a t därav, att glaspulvrets yta är behandlad med en metallfluorid i en mängd av från 0,01 till 5 viktdelar, baserat på 100 viktdelar av glaspulvret.

2. Fluoroaluminosilikatglaspulver för dentalglasjono- mercement enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att fluoriden är ett fluorokomplexsalt.

3. Fluoroaluminosilikatglaspulver för dentalglasjono- mercement enligt patentkrav l eller 2, k ä n n e t e c k - n a t därav, att fluoroaluminosilikatglaspulvret är ett fluoroaluminosilikatglaspulver berett genom smältning av en blandkomponent innehållande från 25 till 50 % kiseldioxid, från 15 till 40 % aluminiumoxid, från 10 till 40 % fluorid samt från 0 till 20 % av ett fosfat vid en temperatur av l000°C eller högre, följt av kylning och malning.

4. Fluoroaluminosilikatglaspulver för dentalglasjono- mercement enligt något av patentkraven l-3, k ä n n e - t e c k n a t därav, att glaspulvret utgöres av ett sådant, som passerar genom en sikt nr 80.

5. Fluoroaluminosilikatglaspulver för dentalglasjono- mercement enligt patentkrav 4, k ä n n e t e C k n a t därav, att glaspulvret utgöres av ett sådant, som passerar genom en sikt nr 150.