SE462380B - Maskin foer framstaellning av vikkartonger av arkmaterial - Google Patents

Description

462 10 15 20 25 30 35 380 2 handtag. Denna stansningsenhet har en övre verktygsbärande cylinder, som verkar mot en nedre städcylinder av stål. I vissa fall kan denna städcylinder vara framställd av stål med en elastomerbeläggning. För att säkerställa en bra transport av arken i denna enhet är transportorgan, som är av samma typ scm de i slitsnilxgsenhetetï utnyttjade transport- organen, monterade på ömse sidor om cylindrarna. De olika enheternas övre och nedre axlar drives av kuggdrev, som säkerställer samma periferihastighet för samtliga organ, som kommer i beröring med arken. En anordning är inrättad för vinkelinställning av slits- och stansverktygen i be- roende av arkets införingsposition vid enheternas ingång.

De verktygsbärande cylindrarna inriktas således med av- seende på de ark som ska behandlas. De olika tryck-, big-, slits- och stansverktygen är förskjutbara i sidled längs respektive axel, så att de kan behandla kartonger av olika bredd och form. Dessa förskjutningar utföres med hjälp av motorer-reducerväxlar, som drives av en centralenhet, i vilken man exempelvis kan registrera olika mått, avseende storleken av de kartonger som ska framställas. Denna cent- ralenhet ger sedan erforderliga order till de olika moto- rerna-reducerväxlarna. Dessa förbignings-, bignings-, slitsnings- och stansningsenheter ingår i en maskin, som säkerställer matning, tryckning, vikning och stapling av de olika arken. Denna typ av maskin möjliggör framställ- ning av en given mängd färdiga kartonger i beroende av de införda arkens längd och av slits- och stansverktygens diameter för en given arktransporthastighet. Eftersom den mekaniska drivningen av maskinens olika element leder till vissa driftsonoggrannheter, är inriktningen av dessa olika element mycket svår at. genomföra. Pâ grund av dessa in- riktningsfel kan arket inte behandlas med stor noggrannhet, och inställningen av ett element med avseende på ett annat nödvändiggör en dyrbar och komplicerad konstruktion. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en maskin, som undanröjer dessa nackdelar och avse- värt förbättrar precisionen vid framställningen. Detta 10 15 20 25 30 35 462 380 3 ändamål uppnås enligt uppfinningen med en maskin som har de i patentkravet 1 angivna särdragen.

Uppfinningen ska nu beskrivas närmare med hjälp av ett utföringsexempel.

Fig l visar schematiskt en maskin för framställning av vikkartonger.

Fig la visar schematiskt den kinematiska kedjan för maskinen.

Fig lb visar schematiskt den kinematiska kedjan för sidoförskjutning av maskinens olika organ.

Fig 2 visar schematiskt ett blockschema för en motor- drivanordning.

Fig 3 visar schematiskt drivanordningens element.

Fig 4 visar ett blockschema för drivanordningar för maskinens samtliga motorer.

Den i fig 1 visade maskinen för framställning av kar- tonger har en införingsstation A, en positioneringsstation B för positionering av wellpappark, som avges av införings- stationen A, en tryckningsstation C, som har fyra tryck- enheter 1, 2, 3 och~4, en stansningsstation D med en big- ningsenhet 5, en slitsningsenhet 6 och en stansningsenhet 7, en viknings- och limningsstation E samt slutligen en staplings- och avgivningsstation F. Införingsstationen ut- göres av en stapelmatningsanordning 8, som samverkar med en iläggare 9, som har en stapellyftanordning 10 och en avdragare ll, som är anordnad att uttaga det översta arket från stapeln 12 för att cykliskt införa det i maskinen.

Den i införingsstationen A införda arkstapeln 12 centreras först med avseende på maskinens centrumaxel med hjälp av sidoanslag, varpå de övre arken i stapeln vinkelinriktas med hjälp av front- och sidoanslag, innan de frammatas till positioneringsstationen B. Arkpositioneringsstationen B har en medbringaranordning 13 med kedjor och medbringar- fingrar, vilken säkerställer en sådan sekventiell fram- matning av arken, att dessa framdrives inriktade med av- seende på de på tryckstationens C tryckcylindrar monterade tryckplåtarna. Medbringaranordningen 13 samverkar med sido- 462 380 10 15 20 25 30 35 4 organ (icke visade), som säkerställer korrekt positione- ring av arket med avseende på centrumreferenslinjen 32.

En utmatningsanordning eliminerar skadade eller felaktiga ark. Denna anordning är belägen i positioneringsstationen B.

Om några tryckenheter icke erfordras, tages de ur drift,såsom visas i fig l. I det visade exemplet utnyttjas icke tryckenheterna 2 och 4, vilka därför är nedsänkta och tagna ur drift. För att säkerställa korrekt transport av arken intar en stödrulle 15 den av tryckcylindern tidi- gare upptagna platsen. Den är monterad på en i längdled förskjutbar hävarm 16. På detta sätt tagen ur drift kan således tryckenheten iordningställas för ett nytt arbete utan att produktionen stoppas. Stansningsstationens D big- ningsenhet 5 har två efter varandra anordnade bignings- organ, som vart och ett utgöres av en nedre cylinder 17 och en övre cylinder 18. Den övre cylindern 18 har big- verktyg, och den nedre cylindern 17 har vanliga motorgan.

Slitsningsenheten 6 har tvâ efter varandra anordnade slits- ningsorgan, som vart och ett utgöres av en övre verktygs- bärande cylinder l9°och en mittför denna anordnad nedre spårförsedd cylinder 20.

Slitsningsenheten 6 följes av stansningsenheten 7, som har en övre verktygsbärande cylinder 21, som är belä- gen mittför en nedre städcylinder 22. Stansningsenheten 7 är monterad på sådant sätt, att den nedsänkes för att tagas ur drift, Om arbetet ska fortsätta utan att stansningsenheten 7 ut- nyttjas, anbringas en teleskopisk transportör 23 i det såsom visas med streckade linjer i fig 1. fria utrymme som frilägges bakom slitningsenheten 6. Så snart som denna teleskopiska transportör 23 bringats or- dentligt på plats, kan nya verktyg inställas och posi- tioneras på stansningsenhetens 7 övre verktygsbärande cy- linder 19 under det att maskinen är igång. Stansnings- stationen D har ocksâ en under slitsningsenheten 6 och stansningsenheten 7 belägen spilluttagningsanordning 24.

Viknings- och limningsstationen E har utöver den telesko- piska transportören 23 ett flertal nedre bandtransportörer 26 10 15 20 25 30 35 462 380 5 och övre bandtransportörer 27, som är anordnade sida vid sida. Dessa bandtransportörer 26 och 27 säkerställer trans- port och vikning av de av stansningsstationen D framställ- da ämnena. Den teleskopiska transportören fyller ut det tomma utrymmet mellan stansningsenheten 7 och viknings- och limningsstationen E, då stansningsenheten 7 är ned- sänkt och tagen ur drift (såsom visas med streckade lin- jer i fig 1). En ämneslimningsanordning (icke visad) är belägen vid de nedre och övre ändlösa bandtransportörernas 26 och 27 startområde. Staplings- och avgivningsstationen F följer efter viknings- och limningsstationen E och har en räknings- och staplingsanordning 28, som avger buntar 29 med ett givet antal vikta ämnen till en bunttransportör 30, som överför dessa buntar 29 till en buntningsmaskin (icke visad).

Fig la visar den kinematiska kedjan för maskinen. En- dast huvuddrivmotorerna visas. Fig lb visar schematiskt den kinematiska kedjan för sidoförskjutning av maskinens olika organ samt de olika lägena för ett ark som behandlas i maskinens successiva stationer. De motorer som driver stapelmatningsanordningen 8 och stapellyftanordningen 10 visas icke i denna figur. Den motor som driver avdragaren ll i iläggaren 9 är motorn M9. Den motor som driver posi- tioneringsstationen B är motorn M1, vilken också driver varje bigningsorgans nedre cylinder 17 och övre cylinder 18. Motorn Ml driver också varje tryckenhets 1, 2, 3 och 4 nedre och övre transportörer 31. Dessa tryckenheter drives separat, varvid en motor M2 driver tryckenheten l, en mo- tor M3 driver tryckenheten 2, en motor M4 driver trycken- heten 3 och en motor M5 driver tryckenheten 4. Slitsnings- enheten 6 drives av motorerna M6 och M7. Motorn M6 driver det första slitsningsorganets övre verktygsbärande cylin- der 19 och nedre spârförsedda cylinder 20, medan motorn M7 driver det andra slitsningsorganets övre verktygsbärande cylinder 19 och nedre spârförsedda cylinder 20. Stansnings- enhetens 7 övre verktygsbärande cylinder 21 och städcylin- der 22 drives av en motor M8. Viknings- och limningssta- 462 10 15 20 25 30 35 380 6 tionen E och staplings- och avgivningsstationen F drives av en motor MlO.

Fig lb förklarar den kinematiska kedja som erfordras för sidoinställning av de olika stationerna i beroende av arkbredden. Denna sidoinställning baseras på centrumlinjen 32. Fig lb visar också de motorer som utnyttjas för längd- inställning för trycknings-, slitsnings- och stansnings- operationerna. Arket 34 visas i olika lägen längs sin bana i maskinen. Dessa olika lägen har hänvisningsbeteckningar- na 34a-34i. I införingsstationen A vinkelinriktas stapelns 12 övre ark i läget 34 mot sidoanslag, av vilka det ena är rörligt fram och tillbaka, medan det andra är fast. Läget för dessa anslag ska inställas i beroende av bredden av det ark som ska behandlas. För detta ändamål utnyttjas två motorer, nämligen en motor M2l för det fasta anslaget och en motor M22 för det rörliga anslaget. Inställningen med avseende på arklängden utföres med hjälp av en motor M20, som förskjuter iläggaren 9 framåt eller bakåt, varvid ett bakre anslag är anordnat på iläggarens stativ. Iläg- garen 9 och anslaget inställes således samtidigt. I posi- tioneringsstationen accelereras de vid 34b belägna och av iläggaren 9 avgivna arken, varpå de inriktas exakt vid sin bakre kant, för inriktning med avseende på varandra, med hjälp av medbringaranordningen 13. Samtidigt inriktas de åter i sidled, så att de slutligen är perfekt positione- rade med avseende på centrumreferenslinjen 32. Medbringar- anordningen 13 har två transportörer med spårförsedda band 35, vilka har medbringarfingrar 36, som är monterade på två i sidled förskjutbara stöd, som drives av en motor M23 för den vänstra transportören i pilens 37 riktning och en motor M24 för den högra transportören i samma riktning.

Arkets sidoitlrilztning åstadkannes m- 1 hjälp av en fast styr- ning på den högra transportörens stativ och med hjälp av en styrning, som medelst fjädrar är monterad på den vänstra transportören. Genom sidoinställning av den högra och den vänstra transportören åstadkomes således också inställning av arkinriktningsorganen. I lägena 34c och 34d 10 15 20 25 30 35 462 san 7 befinner sig arket 34 i tryckningsstationen C. Arken för- skjutes var för sig från en tryckningsenhet till en annan med hjälp av nedre och övre transportörer 3l, som är mon- terade mot en gemensam styrning, som är glidbar i tvär- riktningen längs cylindriska stänger. De nedre och övre transportörerna 31 på vänster sida inställes i sidled med hjälp av en motor M35, medan de övre och nedre transpor- törerna på höger sida inställes i sidled med hjälp av en motor M39. Om tryckningen ska utföras på arkets hela undre yta, kan arket inte uppbäras av de nedre transportörerna.

I detta fall måste arket pressas mot de övre transportö- rerna med hjälp av en anordning, som åstadkommer under- tryck. Varje tryckenhet l-4 är försedd med en sådan anord- ning. Varje tryckenhets l-4 graverade cylinder kan också förskjutas i sidled för inriktning av respektive tryck- enhets tryckning. Denna cylinder är därför monterad på lager, som är förskjutbara i sidled med hjälp av motorer MlO5, Ml06, MIO7 och Ml08, som är förbundna med trycken- heten 1, 2, 3 resp 4. Tryokenheterna l-4 inriktas med hjälp av en elektrisk krets, som ändrar vinkelläget för varje motor M2-M5, som driver respektive enhet 1-4. I fig lb visas endast motorerna M2 och M4 för de utnyttjade tryck- enheterna 1 och 3. I stansningsstationen D har varje big- ningsorgans nedre cylinder 17 och övre cylinder 18 nedre och övre bigningsverktyg och flikkrossningsverktyg. Fem nedre och övre bigningsverktyg och flikkrossningsverktyg är monterade sida vid sida över maskinens hela bredd på en första bigningsaxel, kallad förbigningsaxeln, och fyra verktyg är monterade på en andra bigningsaxel, kallad big- ningsaxeln. De måste naturligtvis vara inställbara i sid- led, så att de kan behandla olika arkstorlekar för olika slag och storlek av kartongämnen. De längs centrumlinjen 32 anordnade, nedre och övre bignings- och förbigningsverk- tygen inställes således en gång för alla, medan de på ömse sidor om denna linje belägna, övre och nedre bignings- och förbigningsverktygen är förskjutbara i sidled i beroende av läget för den bigning som ska utföras. De nedre och övre 462 10 15 20 25 30 35 380 8 förbigningsverktygen, liksom det exakt på centrumlinjen 32 belägna verktyget, och flikkrossaren, är anordnade med tvâ förbigningsverktyg till vänster om centrumlinjen och ett förbigningsverktyg och en flikkrossare till höger därom.

En motor M3l åstadkommer positionering av det högra för- bigningsverktyget, och en motor M32 åstadkommer inställ- ning av den högra flikkrossaren. Det första vänstra för- bigningsverktyget inställes med hjälp av en motor M30, medan inställningen av det andra högra förbigningsverk- tyget och den därmed förbundna flikkrossaren_âstadkommes med hjälp av en motor M29. Fyra bigningsverktyg är monte- rade på bigningsaxeln och belägna i linje med nämnda för- bigningsverktyg. Dessa verktyg är förskjutbara i sidled med hjälp av de motorer som också utnyttjas för inställ- ningen av förbigningsverktygen, d v s motorerna M29, M30 och M3l.

Stansningsstationen D har, såsom nämnts, tvâ slits- ningsorgan, som vart och ett har en övre verktygsbärande cylinder l9 och en nedre spårförsedd cylinder 20. Det första slitsningsorganet har tre uppsättningar slitsnings- verktyg och en uppsättning, bestående av ett slitsnings- verktyg och två flikstansningsverktyg. Det andra slits- ningsorganet har en uppsättning, som innefattar ett slits- ningsverktyg och två flikstansningsverktyg, tre uppsätt- ningar slitsningsverktyg och en cirkulär kniv. Dessa olika verktyg är i sidled anordnade på respektive axel på samma sätt som bigningsorganens verktyg. Deras sidoförskjutning är likadan och sker samtidigt som förskjutningen av big- ningsorganets verktyg. Samma motorer M29-M32 säkerställer således sidoförskjutning av alla förbignings-, bignings- och första och andra slitsningsverktyg. Slitsningsverktygen är också förskjutbara i vinkelled på respektive verktygs- bärande cylinders omkrets med hjälp av en motor M33 för det första slitsningsorganets verktyg och med hjälp av en motor M34 för det andra slitsningsorganets verktyg. Denna vinkelförskjutning möjliggör exakt bestämning av läget för slitsarna. I fig lb visas läget för arket med hänvisningen 10 l5 20 25 30 35 462 380 9 34f. I sitt arbetsläge drives den efter de två slitsnings- organen anordnade stansningsenheten 7 separat av motorn M8, vilken är inställd och inriktad med hänsyn till hastigheten för maskinens andra element. Då stansningsenheten 7 är tagen ur drift, blir motorn M8 oberoende och drives av ett hjälpdrivorgan. Den av den övre verktygsbärande cylindern 2l och den nedre städcylindern 22 uppbyggda stansnings- enheten 7 är belägen mellan tvâ par drivaxlar 39. Den övre verktygsbärande cylindern 2l har ett tvärgående spår, i vilket en verktygsbärare med en tvärgående kniv är monte- rad. Den är också försedd med en serie gängade hål för montering av stansverktygen. Den nedre städcylindern 22 är monterad på två lager, som är vertikalt förskjutbara med hjälp av hydrauliska cylinderaggregat, så att städcylindern kan sänkas ned, exempelvis vid tillstoppning. Denna verti- kala förskjutning av den nedre städcylindern 22 möjliggör också exakt inställning av det fria utrymmet mellan denna cylinders yta och den tvärgående kniven. Vidare möjliggör en mekanisk anordning förskjutning av den tvärgående kni- ven på sådant sätt,*att denna kommer exakt mittför ett längsgående spår i den nedre städcylindern 22, då den icke utnyttjas. Denna tvärgående kniv är således inte längre verksam med den nedre städcylindern. Onödig förslitning av kniven undvikes sålunda. Cylinderaggregat, som lyfter el- ler sänker de den nedre städcylindern uppbärande stativen, åstadkommer inställning av dessa. Under vissa speciella arkformattillstånd kan den tvärgående kniven dela arket i två halvor och därmed dubblera produktionen av vikkartong- er. Elektriska säkerhetsorgan förhindrar felmanövrering av alla dessa organ. Hänvisningen 34g visar läget för arket i stansningsenheten 7. Slitsarna har redan utformats, och arket är delat i två ämnen 40 och 41 med hjälp av den tvär- gående kniven. Ämnena 40 och 41, vilka visas under hänvisningen 34h, införes i en viknings- och limningsanordning 42 med hjälp av den teleskopiska transportören 23. Denna transportör 23 bildar tillsammans med anordningen 42 viknings- och lim- 462 380 10 15 20 25 30 35 10 ningsstationen E. De övre och nedre bandtransportörerna 26 och 27 och den teleskopiska transportören 23 uppbäres av två balkar, som är belägna mittför varandra, den ena till höger och den andra till vänster om arkpassagen i den av pilen 37 visade riktningen. Dessa två balkar ska inställas i sidled i beroende av de vikningar som ska utföras på äm- nena 40 och 41, vilka visas vikta vid 34i. Kartongämnenas 40 och 41 flikar vikes på varandra med hjälp av de övre bandtransportörerna 26.

De övre och nedre transportörernas 26 och 27 linjära hastighet anpassas till vikningsförhållandena med hjälp av en hastighetsvariator, som minskar eller ökar hastigheten vid behov. Viknings- och limningsstationen E drives av motorn Ml0, vars hastighet anpassas till stansningsförhål- landena, exempelvis om maskinen behandlar två arkhälfter.

I detta fall måste arbetshastigheten ökas ca 15% av den normala arbetshastigheten, och ämnena 40 och 41 separeras då vid stansningsenhetens 7 utgång. Viknings- och limnings- stationen har ett limningsorgan 43 vid viknings- och lim- ningsanordningens 42'ingång. Den högra och den vänstra stången måste positioneras noggrant genom förskjutning av den högra balken med hjälp av en motor M37 och av den vänstra balken med hjälp av en motor M36. Limningsorganets 43 sidoinställning åstadkommes med hjälp av en motor M38., Alla dessa förskjutningar styres av maskinens centrala styrenhet. Ändlägesströmställare förhindrar varje felaktig manövrering av maskinen.

Vid viknings- och limningsstationens E utgång räknas de vikta ämnena 40 och 41 och staplas i buntar i staplings- och avgivningsstationen F. De överföres sedan till en bunt- ningsmaskin och lagras eller levereras.

Motorerna M1-Ml0 är alla likströmsmotorer, medan mo- torerna M20-M24 och M29-M39 är växelströmsmotorer. Maskinen har en lägesregleranordning, som säkerställer exakt posi- tionering av varje ark vid de olika stationernas A-F ingång.

Fig 2 är ett blockschema över drivningen och visar f 10 15 20 25 30 35 462 380 ll särskilt motorernas M1-Ml0 drivning. Motorerna M20-M24 och M29-M38 styres med hjälp av en mikroprocessor, som behand- lar data, avseende arkbredd och sidoposition för bigning och slitsning.

Såsom visas i fig 3, har motorernas Ml-M9 drivanord- ning en styrenhet I, innefattande en kodgenereringskrets 50, en synkroniseringskrets 51 för varje motor Ml-M9 och I en kurvgenereringskrets 52 för motorn M9, en kalkylerings- enhet II, innefattande en mikroprocessor 53, ingångs- och utgångskretsar 54 och en ingångskrets 55 med brytning, en signalbehandlingsenhet III, innefattande ett riktnings- diskrimineringsorgan 56, som multiplicerar de av motorer- nas Ml-M9 pulsgeneratorer Gl-G9 alstrade pulserna med fyra, och ett behandlingsorgan 57 för anpassning ("interphasing") och behandling av samtliga signaler mellan maskinen och enheterna I och II, samt en logikstyrenhet IV för maski- nen, innefattande en drivvalskrets 58 och en logikkrets 60 för val av manuell styrning. Motorn Ml0 styres direkt utan synkroniseringskrets av en kod C10, som alstras av kod- generatorn 50 i beroende av stansningstillståndet - enkel- eller dubbelstansning.

De olika organens funktion beskrives under hänvisning till fig 2. Kodgeneratorn 50 alstrar en analog hastighets- kod CA, en digital rotationskod CD, en digital förskjut- ningskod DD i beroende av driftstillstånd - manuellt eller automatiskt, en analog accelerationskod ACC och en signal V I VL för kretsen 60. Kodgeneratorn 50 innefattar en räk- nare/avkodare, som memorerar maskinens arbetshastighet.

Denna arbetshastighet kan ökas eller minskas vid behov.

Den innefattar också en analog/digital-omvandlare, som om- vandlar den digitala hastighetsreferensen till en analog hastighetsreferens. Kodgeneratorn 50 har också en kurv- generator, så att en analog hastighetskod CA alstras utan hopp. Den analoga accelerationskoden ACC avges också av kurvgeneratorn. Koden C10 för motorn Ml0 erhålles ur den analoga hastighetskoden CA, såsom nämnts i beroende av stansningstillståndet, d v senkel-eller dubbelstansning. 462 10 15 20 25 30 35 380 12 Enkel-/dubbelstansningstillståndsinformationen S/D alstras av kalkyleringsenheten II. Kodgeneratorn 50 har också en spänning/frekvens-omvandlare, som drives av den analoga hastighetskoden CA för att alstra den digitala rotations- koden CD, samt en frekvensgenerator, som drives av en led- ning för kontroll av driftstillstånd (automatiskt/manuellt) för att alstra den digitala förskjutningskoden DD. Kod- generatorn har också en komparator, som alstrar informa- tionen V ¿ VL för kretsen 60. Den till kodgeneratorn 50 matade informationen utgöres således av en signal S/DM för manuellt upprättande av enkel- eller dubbeltillstånd, en av kalkyleringsenheten II alstrad signal S/D för automa- tiskt upprättande av enkel- eller dubbeltillstånd, en sig- nal A/M för val av automatiskt eller manuellt tillstånd, en signal VF för uttömning av ark, som befinner sig i maskinen, signaler AI för omedelbart stopp, accelerations- signaler ACC, retardationssignaler DEC, signaler ML, indi- kerande långsam drift, samt startsignaler DEM. Kodgenera- torn 50 alstrar de redan nämnda signalerna CA, CD, DD, ACC och V 2 VL samt-en maskinstopp-signal MA, som är av- sedd för logikkretsen 58.

Synkroniseringskretsarna 51 bildar styrenhetens I andra element. Varje krets 51 innefattar en summeringsan- ordning, som avger en strömkod Icons till drivningen. Den- na strömkod Icons beräknas av summeringsanordningen på basis av den parkod som avges av en hastighetsregulator i kombination med den av kodgeneratorn 50 alstrade, analoga accelerationskoden ACC. Varje synkroniseringskrets 51 har en hastighetsreglerslinga med en återkoppling från den på pulserna från varje motors M1-M8 pulsgenerator Gl-G8 base- rade hastighetsmätningen. Hastighetskoden kan erhållas genom kombination av den analoga hastighetskoden CA, en av en lägesregulator beräknad hastighetskorrigeringssignal CORR och en positiv eller negativ internhastighetsreferens.

Varje synkroniseringskrets 51 har också en lägesregler- slinga, som säkerställer vinkelsynkroniseringen. Denna slinga består av en räknare/avkodare, en digital/analog- l0 15 20 25 30 35 462 380 13 omvandlare och en lägesregulator. Synkroniseringskretsen har också en logikstyrkrets för beräkning av erforderliga funktioner på basis av mottagna order. Styrenhetens I tredje element är en kurvgeneratorkrets 52, som har en binär framåt/bakåt-räknare, ett minne, en multiplikator, en dividerare och en logikstyrkrets. Den binära framåt/ bakåt-räknaren stegas framåt av positiva pulser från puls- generatorn Gl och bakåt av negativa pulser från motorns Ml pulsgenerator Gl. Dessa pulser har tidigare be- handlats av signalbehandlingsenheten III. Minnet håller de kurvformskaraktäristika som ska följas av motorns M9 rörelse. Multiplikatorn beräknar hastighetskoden för mo- torn M9, och divideraren anpassar stegvärdet för motorns M9 pulsgenerator G9 till den av minnet alstrade digitala kodens CD' frammatningssteg. Logikstyrkretsen styr genera- torn 52 då den motorerna M1-M9 förbindande elgonen De till kurvgeneratorn 52 anslutna stegas är inkopplad . signalerna utgöres således av den av kodgeneratorn 50 av- givna, digitala förskjutningskoden DD, den från motorns M1 synkroniseringskrets 51 erhållna, analoga hastighets- signalen VA Ml för motorn Ml, en korrektindexinställnings- indikeringssignal INDEX Ml för motorn M1 från motorns Ml synkroniseringskrets 51, positiva eller negativa pulser GIl från pulsgeneratorn Gl, en korrektindexinställnings- indikeringssignal INDEX M9 för motorn M9 samt positiva eller negativa pulser GI9 från pulsgeneratorn G9. De av kurvgeneratorn 52 alstrade signalerna utgöres av pulsgene- ratorns G9 behandlade positiva eller negativa pulser GI', den behandlade digitala förskjutningskoden DD', en digital kod CD' och en analog kod CA'. Alla dessa av kurvgenera- torn 52 alstrade signaler sändes till motorns M9 synkroni- seringskrets 51. Kaflqderhrßemunen II är en mikroprocessor 53, som styr följande funktioner: a) Kontroll av överensstämmelse mellan programmerade vär- den och verkligt tillstånd för maskinens organ. b) Förinställning av motorerna M1-M9 vid en förändring av arbetet eller efter bortkoppling av den motorerna 462 380 10 15 20 25 30 35 14 förbindande elgonen. c) Vinkelkorrigering för motorerna M1-M9 med hjälp av en tryckknapp eller av arkinriktningskontrollenheter. d) Kontroll av korrekt drift för motorerna Ml-M9.

Kontrollen enligt a) måste ske varje gång som arbetet förändras. Operatören ger därför till ett manöverbord pro- duktionsdata, d v s storleken för den kartong som ska framställas, sidopositionen för de olika verktygen, en förteckning över utnyttjade tryckenheter samt information avseende stansningsenhetens utnyttjande eller icke ut- nyttjande. All denna information tillhör den databas som ska överföras till kalkyleringsenhetens II mikroprocessor 53 så snart som order för förpositionering av likströms- motorerna Ml-M9 eller växelströmsmotorerna M20-M24 och M29-M39 har givits. A andra sidan mottager mikroprocessorn 53 information från ingångsledningarna till motorernas M1-M9 logikkrets 58 för val av drivning. Förpositionerings- order ges av manöverbordet eller av den av logikkretsen 59 för start alstrade indexinställningssignalen. Mikropro- cessorn 53 jämför sedan förteckningen över programmerade motorer med förteckningen över i verkligheten valda moto- rer och meddelar varje registrerad differens till manöver- bordet, så att ett meddelande kan visas på en skärm.

Funktionen b) utföres då maskinens driftstillstana ändras, exempelvis om ett nytt ämne av annan storlek ska framställas. För detta ändamål innehåller databasen, som lagrar information avseende ett bestämt arbete, ett värde för varje likströmsmotor Ml-M9. Detta värde motsvarar vid en arbetsförändring vinkelförskjutningen för motorerna Ml-M9, beräknad av manöverbcrdet på basis av den geomet- riska dimensionen för den kartong som ska framställas. Un- der produktionen representerar detta värde den verkliga vinkelförskjutningen för motorerna Ml-M9. Denna verkliga förskjutning definieras som initialvinkelförskjutningen ökad med summan av de från arbetets start registrerade vinkelkorrigeringarna. Funktionen b) kan begäras av manö- verbordet med hjälp av en menyknapp eller med en signal, 10 15 20 25 30 35 462 38-0 15 som härrör från den generella indexinställningssignalen.

Förpositioneringen består i att detektera en "index ok"- signal för motorernas Ml-M9 synkroniseringskretsar 51 och att därefter utföra en vinkelkorrigering av motorernas Ml-M9 förskjutning motsvarande det värde som tidigare lag- rats i databasen, som lagrar data för ett givet arbete.

En förpositioneringsrutin kontrollerar om de valda moto- rerna motsvarar de programmerade enheterna och om förteck- ningen över "index ok"-signalerna motsvarar förteckningen över de valda enheterna. En tidsgräns är bestämd för ut- förandet av denna rutin. Funktionen c) består i att utföra vinkelkorrigeringen för motorerna Ml-M9 under maskinens drift. För detta ändamål gör fem ledningar AD O - AD 4 det möjligt att adressera synkroniseringskretsen 51 för den motor Ml-M9 för vilken korrigering ska utföras samt att bestämma riktningen för denna korrigering, och en ledning CORR mottager från kalkyleringsenhetens II mikroprocessor 53 en puls, vars längd är proportionell mot korrigeringens amplitud. Under denna puls anslutes den av kodgeneratorn 50 alstrade, digitala förskjutningssignalen DD till den aktuella synkroniseringskretsens 51 ingång. Det maximala värdet för korrigeringen representerar ett helt varv för en av motorerna Ml-M9. Detta möjliggör positionering med vilket vinkelvärde som helst med en enda korrigeringsrutin.

Efter utförd korrigering återställer rutinen mikroproces- sorns 53 databas. Korrigeringsrutinen anropas av en order, som alstras av manöverbordet (indexinställning) eller på order från en av inställningskontrollenheterna 66 och 67 (se fig 4) för inriktningsfelkorrigeringen. Korrigerings- rutinen kan också anropas av en av tryckknapparna 68 (se fig 4) för manuell korrigering. Funktionen d) består i att kontrollera korrekt funktion för motorerna Ml-M9. För detta ändamål är en "overflow"-signalledning ansluten till kal- kyleringsenhetens II mikroprocessor 53; Om denna signal verksamgöres, kontrollerar mikroprocessorn 53 omedelbart ingångsvärdena "INDEX OK" för samtliga valda synkronise- ringskretsar 51 för att fastställa vilken krets eller 462 l0 15 20 25 30 35 380 16 kretsar som fallerat och visa informationen på en terminal.

Kalkyleringsenheten II mottager följande data: För val av motorer M2, M3, M4, M5, M8 avsedda koder S2, 3, 4, 5, 8, som alstras vid den för val av drivning avsedda lo- gikkretsens 58 ingång, den av kodgeneratorn 50 alstrade maskinstoppsignalen MA, "ur funktion"-signalen BPM3-BPM6 för tryckknapparna, den vid kodgeneratorns utgång alstrade, digitala förskjutningskoden DD, indexinställningssignalen MI och arktömningssignalen VF, vilka båda alstras av moto- rernas M1-M9 synkroniseringskretsar 51, den av motorernas Ml-M9 synkroniseringskretsar alstrade "overflow"-signalen O, den av manöverbordet alstrade signalen A/M för val av automatiskt eller manuellt tillstånd, den av motorernas Ml-M9 synkroniseringskretsar 51 alstrade "INDEX OK"-koden samt den av motorernas 1420-5624, M29-M39 pulsgeneratorer GIAC alst- rade signalen P för sidopositionering av maskinens organ. De data som avges av kalkyleringsenheten II utgöres av en referens för singel/dubbel storlek S/D, som avges till kodgenera- torn 50, en mikroprocessor-OK-kod, som också avges till kodgeneratorn 50, en blockeringssignal BL, en indexmem:~ reringssignal MEMI, en indexinställningsorder MI, en ka rigeringssignal CORR, fyra adresseringssignaler ADO-AD: samt en korrigeringssignal AD4, som alla avges till moto- rernas M1-M9 synkroniseringskretsar 51. Signalbehandlings- enheten III mottager data från motorernas M1-M9 pulsgene- ratorer Gl-G9, vilka data omvandlas till signaler Gll-GI9, som avges till varje motors M1-M9 synkroniseringskrets 51.

De data som införes i logikkretsen 58 för val av driv- ning utgöres av motorernas M2, M3, M4, M5, M8 valkod S2, S3, S4, S5.och S8, den av kodgeneratorn 50 alstrade maskin- stoppsignalen MA samt en av tryckknappen 65 alstrad signal, som kopplar bort elgonen och återställer motorerna M1-M9 i initialtillstånd. De av logikkretsen 58 alstrade värdena utgöres av valorder SBL 1, 6, 7, 9 för motorernas Ml, M6, M7 och M9 synkroniseringskretsar 51 och valorder SEL 2, 3, 4, 5, 8 för motorernas M2, M3, M4, M5 och M8 synkroniseringskretsar. 10 15 20 25 30 35 462 380 17 Logikstyrenheten IV innefattar också logikstyrkretsen 59 för start, vilken utför följande operationer: - startsignal, maskintömning om ark finns kvar, långsam gång, - normal gång.

Startsignalen är en ljudsignal, som verksamgöres av vilken som helst tryckknapp för start av maskinen. Ordern för tömning av maskinen, om ark finns kvar i maskinen, är oberoende av huruvida motorernas M1-M9 elgon är inkopplad eller ej. Denna order anropar då "långsam gång"-signalen på kodgeneratorn 50 och verksamgör signalen VF (uttömning av återstående ark) för synkroniseringskretsarna 51. En order om långsam eller normal gång kan anropa funktionen b) för indexinställning för motorerna M1-M9 i beroende av huruvida elgonen är inkopplad eller ej. Gångtillståndet kan ändras från långsam gång till normal gång eller vice versa utan att maskinen stoppas. De data som anslutes till logikkretsen 59 utgöres av signaler STO och STA, som härrör från maskinens "stopp"- resp "start"-knappar, blockerings- signalen BL, som indikerar om motorernas M1-M9 elgon inte är i ordning, signalen 0, som indikerar elgonens borfl«Xqfling (synkroniseringsfel), en nödstoppsignal STU, en signal ML för långsam gång, maskintömningssignalen VF samt en allmän återställningssignal RG för återställning av initialtill- stånden. De data som alstras av logikkretsen 59 utgöres av en startsignal DEM, en signal ML för långsam gång och en signal AI för omedelbart stopp, vilka signaler alla avges till kodgeneratorn 50, och en signal AE OK, som indikerar att elgonen är i korrekt tillstånd, indexinställningssig- nalen MI och maskintömningssignalen VF, vilka båda avges till motorernas M1-M9 synkroniseringskretsar 51 och till kalkyleringsenheten II.

Logikstyrenhetens IV tredje element utgöres av logik- kretsen 60 för manuell styrning, vilken krets innefattar tryckknappar för positiv eller negativ styrning av varje motor Ml-M9. Dessa styrningar har tre olika funktioner: 462 380 10 15 20 25 30 35 18 - Analog framåt/bakåt-styrning för de synkroniserings- kretsar 51 som inte befinner sig i korrekt elgontill- stånd.

- Digital framåt/bakåt-förskjutningsstyrning för de synkro- niseringskretsar 51 som befinner sig i ett tillstånd av inkopplad elgon då kalkyleringsenhetens II mikroproces- sor är ur drift.

- Anropning av en korrigeringsrutin för kalkyleringsen- hetens II mikroprocessor.

Utom vid nödstopp måste logikkretsen 60 överföra order “positiva eller negativa värden för tryckknapparna“ för de icke valda motorerna. Vad avser de valda motorerna överför kretsen 60 order “negativa värden för tryckknap- parna" endast om signalerna V'¿ VL eller MEM index (se fig 2) alstras, så att ingen vald enhet kan rotera bakåt.

De data som sändes till kretsen 60 utgöres av den av kod- generatorn 50 alstrade signalen V z VL, nödstoppsignalen STU från logikkretsen 59 för start, de av logikkretsen 58 för val av drivning avgivna signalerna S2, S3, S4, S5, S8 för val av motorerna M2, M3, M4, M5 och M8, genom verksam- göring av tryckknapparna för manuell styrning alstrade, positiva eller negativa data BMI-BM9 samt en indexmemore- ringssignal MI. Av logikkretsen för manuell styrning av- givna data utgöres i huvudsak av data BMI-BM9, positiva eller negativa, som avges dels till motorernas M1-M9 synkro- niseringskretsar 51, dels till kalkyleringsenhetens II mikroprocessor 53.

Fig 4 visar ett blockschema för drivanordningar för maskinens samtliga motorer, d v s förbindelserna mellan likströmsmotorernas Ml-M9 och växelströmswotorernas M20-M24 och M29-M39 olika styrorgan. Kalkylerirf nheten II mot- tager speciella data från likströms- oc rerna. Likströmsmotorerna M1-M9 styres av de kretsar som äxelströmsmoto- visas i det med streckade linjer i fig 4 visade likströms- blocket 77, medan växelströmsmotorerna M20-M24 och M29-M39 styres av det med heldragna linjer visade växelströms- blocket 78. Blocken 77 och 78 styres av ett med prick- lO 15 20 25 30 35 462 380 19 streckade linjer visat CTP-block 79. Blocket 77, vars ele- ment beskrivits i anslutning till fig 2, åstadkommer en elgon mellan motorerna Ml-M9, åstadkommer en oberoende förskjutning av varje motor Ml-M9, åstadkommer indexin- ställning för samtliga motorer, d v s positionerar dem på en identisk referens, mottager korrigeringsorder från CTP- blocket 79 under motorernas M1-M9 drift samt styr motorn M9 i beroende av en av motorerna M1-M8. I föreliggande fall hänför sig styrningen av motorn M9 till tillstånden för motorn Ml, som befinner sig i identiska driftstill- stånd som motorerna M2-M8, då elgonen är inkopplad. Styr- ningen av motorn M9 med hjälp av motorn M1 säkerställer en oberoende rotation av motorn M9 under motorns M1 rotation.

Motorn M9 driver avdragaren ll (se fig 1) och ger denna en olinjär rörelse, som bestämmes av kurvgeneratorn 52. Den olinjära rörelsens början och slut måste ovillkorligen vara i fas med början och slutet för en rotationscykel för motorn M1. Kurvgeneratorn 52 mottager därför positiva eller negativa pulser GI9 från pulsgeneratorn G9 och digitala förskjutningspulser~DD, som alstras av kodgeneratorn 50.

Dessa pulser, vilka har mycket högt värde, behandlas för att accepteras av motorns M9 synkroniseringskrets CS9 och blir pulser GI9' och DD' vid kurvgeneratorns 52 utgång.

Denna kurvgenerator mottager också från motorns M1 synkro- niseringskrets CSI positiva eller negativa pulser GIl, in- dexinställningssignalen MI1 och den analoga hastighets- signalen VAl för motorn M1. Dessa värden behandlas av kurv- generatorns 52 element för avgivning av ett positivt eller negativt digitalvärde CD' och ett analogt värde CA', vilka ska sändas till motorns M9 synkroniseringskrets CS9. Mo- torns M9 synkroniseringskrets CS9 behandlar således vär- dena CA', CD', DD' och GI9' och alstrar en kodström Iconsg för motorn M9 som hänför sig såväl till den önskade has- tighetskurvan för motorn M9 under en cykel som till motorns M1 konstanthastighetskurva och därför säkerställer att början och slutet av cykeln är exakt identiska för båda motorerna Ml och M9. 462 380 10 15 20 25 30 35 20 Likströmsblockets 77 funktion är beroende av CTP- blockets 79 element för inriktningskontroll, behandling och programmering. Blocket 79 innefattar en enhet 66 för kontroll av tvärstansningsläget, vilken endast utnyttjas i dubbelformatdriftstillståndet, en färginriktningsenhet 67 för kontroll av tryckpositionerna i tryckenheterna l, 2, 3 och 4, en databehandlingsenhet 69 och en programme- ringsenhet 70. Enheten 66 kontrollerar inriktningen för stansningarna och tryckningarna på arket. Den beräknar felet mellan arkets framkant och en "stansningssignal“, som avges av en pulsgenerator, som är monterad på en av det första slitsningsorganets cylindrar 19 och 20. Fram- kantsdetektorn är anordnad mellan tryckenheten 4 och detta första slitsningsorgan (se fig 1). Information avseende "stansningssignalen" erhålles från databehandlingsenheten 69. Korrigeringen av ett eventuellt inriktningsfel kan beräknas på två sätt. En möjlighet är att beräkna inrikt- ningsfelet utifrån ett medelvärde, som uppmâtes på ett flertal arkprov, varvid en korrigering utföres för vart x:te ark. En annan möjlighet är att detektera positions- felet för varje ark vid det första slitsningsorganets in- gång och att omedelbart påverka motorerna M6, M7, M8 för slitsningsorganen och stansningsenheten 7, så att deras vinkelposition korrigeras i beroende av arkinmatnings- positionen. Beräkningen av felkorrigeringen för det första arket är omedelbar, och korrigeringen sker samtidigt för de tre motorer M6, M7 och M8 som driver slitsningsorganen och stansningsenheten 7. Framåt- eller bakåtförskjutning i förhållande till arkframkanten kan utföras manuellt. Un- der det automatiska inriktningstillstândet är de manuella förskjutningsstyrningarna för motorn M6 låsta, men kan de manuella förskjutningsstyrningarna för motorerna M7 och M8 korrigera positionen relativt de slitsar som åstadkommas av det andra slitsningsorganet och de stansningar som ut- föres av stansningsenheten 7 med avseende på det första slitsningsorganets slitsar.

Färginriktningskontrollenheten 67 är anordnad att 10 15 20 25 30 35 4e2 zso 21 mäta och korrigera eventuellt inriktningsfel för de tryck som åstadkommes i tryckenheterna 1-4. För detta ändamål avläser ett par optikfiberdetektorer inriktningsmarkering- ar, som alltid är belägna på samma ställe på arken. Ett läsfönster för dessa markeringar åstadkommes av arkfram- kantsdetektorn i tvärstansningsinriktningsenheten 66. Kor- rigeringsorder överföres till kalkyleringsenheten II med hjälp av databehandlingsenheten 69, vilken utsänder signa- lerna i beroende av utnyttjade tryckenheter. Korrigeringen av inriktningsfelet beräknas utifrån ett medelvärde, som uppmätes på ett flertal arkprov, som uttages för vart x:te ark. Beräkningen av felet och korrigeringen för det första arket är omedelbar. I det automatiska arbetstillståndet för färginriktningen är de manuella förskjutningsstyrning- arna för motorerna M2-M5 låsta. De manuella förskjutnings- styrningarna för de icke utnyttjade tryckenheterna är emellertid icke låsta, och med hjälp av tre par av framåt/ bakåt-tryckknappar kan tryckenheternas 2-4 tryck förskju- tas i förhållande till den som referensenhet fungerande tryckenheten 1. Onnett fel föreligger mellan trycket och arkframkanten, kan motorerna M1-M9 styras samtidigt och manuellt med hjälp av tryckknappar. Databehandlingsenheten 69 utgör gränssnitt mellan operatören och kalkylerings- enheten II. Denna enhet 69 har också en CRT-skärm. Data- behandlingsenheten 69 kan på order: - anropa ett arbete, som är programmerat i programmerings- enheten 70 - införa produktionsdata, d v s kartongstorlek, arbets- hastighet, arbetstyp - avge en förpositioneringsorder till de olika motorerna för inställning av maskinen alltefter data för det arbete som ska utföras - övervaka produktionen - beräkna de verkliga inställningsparametrarna - beordra programmeringsenheten 70 att lagra de produktions- data som ska lagras efter utfört arbete.

Databehandlingsenheten 69 säkerställer också anpass- 462 10 15 20 25 30 35 380 22 ning mellan enheten 66 för inriktningskontroll av tvär- stansningsläget och enheten 67 för inriktningskontroll av färginriktningen å ena sidan och kalkyleringsenheten II a andra sidan. Enheternas 66 och 67 korrigeringsorder sändes av databehandlingsenheten 69 till de utnyttjade trycken- heterna. De båda enheterna 66 och 67 är anslutna till data- behandlingsenheten 69 medelst ett förbindningsorgan 80, som också utnyttjas för programmering av enhetens 66 läs- fönster i beroende av storleken för den kartong som ska framställas. Databehandlingsenheten 69 mottager också re- gelbundet från kalkyleringsenheten II information om de sista positionerna för maskinens olika likströms- eller växelströmsmotorer. Denna information lagras i skyddade minnen, som utgör en del av enheten 69, så att en ny start lätt kan beordras om motorernas M1-M9 synkronisering för- loras, exempelvis vid ett nödstopp. Denna information, som härrör från maskinen och möjliggör framställning av en produktionsdagbok, d v s maskinkörning, korrekt arkpassage, produktionshastighet etc, överföres också till enheten 69 av samma ledning. Programmeringsenheten 70 är ansluten till databehandlingsenheten 69 medelst en förbindelse 81. Denna enhet 70 kan: - programmera nya arbetsdata, avseende de önskade kartong- ernas storlek och form, materialtjocklek, en förteckning över tryckfärgerna - kontrollera överensstämelsen för införda data - lagra utförda arbeten i ett skyddat minne, data avseende avslutade arbeten med alla korrigeringar som gjorts un- der produktionen, produktionsdagboken etc. - kontrollera förteckningen över lagrade arbeten och in- formera om ännu ledig plats i minnet.

Likströmsmotorernas M1-M9 olika manuella tryckknapps- styrningar är anordnade på samma bord, vilket innefattar huvudbordet 76 och manöverbordet 68 för likströmsmotorerna.

Växelströmsblocket 78 representerar de organ som utför växel- strömsmotorernas M20-M24 och M29-M39 funktioner för sido- positionering av stationernas olika element. Blocket 78 10 15 20 25 30 35 462 sen 23 har därför ett gränssnitt GI 7l för anslutning av växel- strömsmotorernas pulsgeneratorer till kalkyleringsenheten II. Detta gränssnitt GI 71 har till uppgift att omvandla av växelströmsmotorernas pulsgeneratorer avgivna data till ett pulståg och en signal, som anger motorernas rotations- riktning. Vid varje puls ger en behandlingsrutin en för- skjutningsriktning och informationens ursprung. Sidoposi- tionen för varje element i de olika stationerna kan så- ledes bestämmas och kontrolleras. Växelströmsblocket 78 har också ändlägesströmställare 72 för att: - säkerställa driftssäkerheten genom att blockera den växelströmsmotor som motsvarar den verksamgjorda ström- ställaren då dessa strömställare 72 verkar på växel- strömsmotorernas växelströmsstyrning 74 - återställa de olika stationernas element till deras ut- gângsläge, exempelvis då läget för dessa element inte är känt med absolut säkerhet.

Detta kan utföras då strömställarna 72 påverkar kal- kyleringsenheten II. Maskinens samtliga element förskjutes sedan, tills de stoppas av respektive strömställare, varpå de återställes till de av minnesenheten 70 vid arbetets början lagrade referensvärdena.

Växelströmsmotorernas växelströmsstyrning 74 mottager order från kalkyleringsenheten II och vàæflsuimsmætwefimndet 75. En förskjutningsorder kan emellertid blockeras av änd- strömställarna 72 eller ett nödstopp för maskinen. Växel- strömsblocket 78 har också en kontrollanordning 73, som är inrättad att fastställa huruvida en av kalkyleringsenheten II beordrad och kontrollerad förskjutning av de olika sta- tionernas element verkligen ägt rum då kalkyleringsenheten II varit ur drift. Kontrollanordningen 73 är en vippkrets.

Då kalkyleringsenheten II sättes i funktion, detekterar den först vippkretsens tillstånd. Om denna detektering vi- sar att en manuell förskjutning skett utan kalkylerings- enhetens kontroll, måste en återställning av initialstyr- tillstânden äga rum innan ny start sker. Om däremot detek- teringen visar att ingen förskjutning ägt rum, beordrar 462 380 24 kalkyleringsenheten II omedelbart start av styranordningen.

Användaren har således en drivanordning för de olika motorerna i en maskin för framställning av vikkartonger, vilken anordning möjliggör fri inställning av momentana 5 vinkelpositioner för samtliga motorer, vilket kan ske oberoende för varje motor. En sådan anordning kan över- vinna svårigheten att åstadkomma en perfekt funktionspre- cision genom att eliminera alla mekaniska störningar i hittills kända drivsystem.

Claims (6)

10 15 20 25 30 462 380 25 PATENTKRAV

1. Maskin för framställning av vikkartonger av ark- material, vilken maskin har en införingsstation (A), en positioneringsstation (B), en tryckningsstation (C), en stansningsstation (D), en viknings- och limningsstation (E) samt en staplings- och avgivningsstation (F), vilka stationer är anordnade efter varandra och arbetar syn- kront, k ä n n e t e c k n a d därav, att införingsstationen (A) har arkstapelmottagnings- organ, organ för matning av arkstaplar (12) till arksta- pelmottagningsorganen, organ för centrering av en mottagen arkstapel (12) med avseende på maskinens centrumaxel och första matningsorgan för matning av det översta arket i stapeln till positioneringsstationen (B); att positioneringsstationen (B) har organ för centre- ring av ett ark med avseende på centrumaxeln och andra matningsorgan för matning av ett centrerat ark till tryck- ningsstationen (C); att tryckningsstationen (C) har ett flertal selektivt insättbara tryckenheter (1-4) med tryckcylindrar, som är anordnade att trycka på ett arks undersida; att stansningsstationen (D) har en första och en andra stansningsenhet (6, 7), som är anordnade efter var- andra för att slitsa ett ark längs förutbestämda viklinjer och stansa ett ark till en förutbestämd form, varvid den andra stansningsenheten (7) är monterad för förflyttning till ett ur-drift-läge; J att viknings- och limningsstationen (E) har en tele- skopisk transportör (23), som är införbar i arbetsområdet för den andra stansningsenheten (7), då denna är i sitt ur-drift-läge, en vikningsenhet för vikning av ett ark längs de förutbestämda viklinjerna och en limningsenhet för hoplimning av motstàende, tvärgående kantpartier av ett vikt ark; att staplings- och avgivningsstationen (F) har stap- 462 580 10 15 20 25 30 35 26 lings-räkningsorgan (28), som är anordnade att åstadkomma buntar (29) med ett givet antal vikta ark, och bunttrans- portorgan (30), som är anordnade att transportera ut nämnda buntar från maskinen; att ett flertal likströmsmotorer (M1-Ml0) är anslutna till nämnda stationer (A-F) för att driva dessa synkront; att sidledsförskjutningsorgan är anordnade i varje station; att ett flertal asynkronmotorer (M20-M24 och M29-M39) är anslutna till sidledsförskjutningsorganen i varje sta- tion för att förskjuta dessa; samt att maskinen har ett maskinstyrsystem, som innefattar en program- och databehandlingsstyrkrets för lagring och behandling av maskinens driftsparametrar, en inriktnings- styrkrets för avkänning av arkinriktning och avgivning av motsvarande data, en likströmsstyrenhet (77), som är an- sluten till likströmsmotorerna (M1-Ml0) för att styra synkronism och inriktning, och en växelströmsstyrenhet (78), som är ansluten till asynkronmotorerna (M20-M24 och M29-M39) för att styra arkförskjutning i sidled.

2. Maskin enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d därav, att nämnda organ för matning av arkstaplar (12) till arkstapelmottagningsorganen har en stapellyft- anordning (10), som är inrättad att hålla det översta arket på en inmatningsnivå, att nämnda organ för centre- ring av en arkstapel (12) har sidoanslag, som är anordnade att mellan sig mottaga och centrera en stapel, att organ är anordnade för vinkelinriktning av de övre arken i sta- peln (12), vilka organ utgöres av ett fast sidoanslag vid stapelns ena sida och ett fram och tillbaka rörligt sido- anslag vid dess andra sida, att nämnda första matning"- organ har en iläggare (9), som är försedd med avdragare a (ll), att nämnda organ för centrering av ark i positio- neringsstationen (B) är sidopåskjutningsorgan, att nämnda andra matningsorgan är en medbringaranordning (13) med kedjor och medbringarfingrar samt att den andra stans- ningsenheten (7) utgöres av en övre stanscylinder (21) 10 15 20 25 30 35 462 580 27 och en nedre städcylinder (22), som är anordnade att mel- lan sig mottaga ett ark, varvid den nedre städcylindern (22) har ett tvärgàende spár och den övre stanscylindern (21) har en tvärgâende kniv, som är vinkelförskjutbar i förhållande till den övre stanscylinderns (21) axel för att upptagas i det tvärgående spåret.

3. Maskin enligt patentkravet 2, n a d därav, att likströmsstyrkretsen (77) har en styr- enhet (I), en kalkyleringsenhet (II), en signalbehand- lingsenhet (III) och en logikstyrenhet (IV), att inrikt- ningsstyrkretsen innefattar en enhet (66) för avkänning och kontroll av läget för den tvärgáende kniven i förhål- lande till ett arks framkant, en färginriktningsenhet (67) k ä n n e t e c k - för avkänning och kontroll av färginriktningen i tryck- ningsstationen (C), en databehandlingsenhet (69) och en programmeringsenhet (70), att växelströmsstyrkretsen (78) har ett gränssnitt (GI 71), ett flertal ändlägesström- ställare (72), en del av kalkyleringsenheten (II), en för- skjutningsövervakningsanordning (73), ett växelströms- manöverbord (75) för avgivning av förskjutningsorder och en växelströmsstyrkrets (74) för avgivning av förskjut- ningsorder från kalkyleringsenheten och växelströmsmanö- verbordet till asynkronmotorerna, samt att likströmsmoto- rerna (M1-M9) är förbundna med varandra medelst en elekt- riskt kopplad axel.

4. Maskin enligt patentkravet 3, n a d därav, att styrenheten (I) har en kodgenerator (50), som är ansluten till varje likströmsmotors (M1-M9) synkroniseringskrets (51), och en kurvgenerator (52) för en enda motor (M9), att kalkyleringsenheten (II) innefat- tar en mikroprocessor (53), ingångs- och utgångskretsar (54) och en ingàngskrets (55) med dataingàngsströmstäl- lare, att en pulsgenerator (Gl-G9) är anordnad för varje likströmsmotor (Ml-M9), att signalbehandlingsenheten (III) har ett diskrimineringsorgan (56) och en pulsmultiplikator för pulserna från pulsgeneratorerna (Gl-G9) samt ett be- handlingsorgàn (57) för anpassning och behandling av de k ä n n e t e c k - 462 10 15 20 580 28 av styrenheten (I) alstrade signalerna, samt att logik- styrenheten (IV) utgöres av en logikkrets (58) för val av drivning, en logikkrets (S9) för start och en logik- krets (60) för manuell styrning.

5. Maskin enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k - n a d därav, att kodgeneratorn (50) har en räknare-avko- dare, en digital/analog-omvandlare, en kurvgenerator, en spänning/frekvens-omvandlare, en frekvensgenerator och en komparator, att varje synkroniseringskrets (51) har en summerare, en hastighetsreglerslinga, en hastighetsregu- lator, en lägesreglerslinga med en räknare-avkodare, en digital/analog-omvandlare, en lägesregulator och en logik- styrkrets, och att kurvgeneratorn (52) för en enda motor (M9) har en binär framåt/bakåt-räknare, ett minne, en multiplikator, en dividerare och en logikstyrkrets.

6. Maskin enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k - n a d därav, att kurvgeneratorn (52) för en (M9) av mo- torerna är ansluten dels till denna motors (M9) synkroni- seringskrets (S9), dels till en av de av nämnda axel drivna motorernas (M1-M8) synkroniseringskrets (S1).