SE461776B - Dekorerad, praeglad kroekningsbestaendig ytbelaeggning - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 461 776 2 föremål genom att bilda ett färgat underlagsämne av ofullstän- digt härdat, fyllt, hartshaltigt material, tryckta dekora- tioner på detta med lämpliga färger och utsätta ämnet för högfrekvensvärmebehandling för att bringa färgerna att härda.

Ett genomsynligt ofullstàrfigt härdat, fyllt, plastark av lik- nande hartshaltigt material kan därpå anbringas på det tidi- gare bildade ämnet med den tryckta ytan på det färgade under- laget i beröring med det genomsynliga arket. Produkten bildas genom gjutning och smältning av materialet under användande av värme och tryck.

USA-patentskriften 3 024 154 hänför sig till ett förfarande för prägling av en termoplastfilm, vilket omfattar att man upphettar ett relativt tjockt ark av termoplast till en tem- peratur över mjukningstemperaturen och filmens temperatur, bringar en yta av filmen i relativt kallt tillstånd i beröring med ytan av det tjockare arket, för samman filmen och arket mellan ett kylt, tandat präglingsorgan och ett mottrycksorgan för att pressa in filmen och arket i präglingsorganets tänder och därefter kyler kompositstrukturen.

USA-patentskriften 3 325 332 avser ett förfarande för lami- nering av en relativt tjock plastfilm med ett förlikbart plastskum genom att bringa skummet att mjukna i värme, varpå filmen och skummet pressas samman.

De ovan angivnacflägenheterna har icke varit möjliga att undan- röja tillfredsställande genom att arbeta enligt teknikens ståndpunkt.

Föreliggande uppfinning avser en dekorerad, präglad krök- ningsbeständig ytbeläggning, vilken omfattar ett huvudkroppsskikt med sin översida och sin undersida, var- vid skiktet omfattar nedsänkta delar på skiktet, och 10 15 20 25 30 35 461 776 upphöjda delar på skiktet, som är upphöjda i förhållande till de nedsänkta delarna, ett armeringsmaterialskikt mellan översidan och undersidan, ett hartshaltigt slitskikt bundet till översidan hos huvud- kroppsskiktet och en dekoration mellan slitskiktet och översidan. Ytbeläggningen kännetecknas av att huvudkroppsskiktet omfattar en smält matris av harts- haltig torrblandning innehållande homogent fördelade ursprung- ligen ihåliga icke-termoplastiska partiklar; att de nedsänkta delarna utgöres av första nedsänkta delar och andra nedsänkta delar, varvid de senare omfattar smält harts i en väsentligen sammanhängande fas och i huvudsak full- ständigt krossade icke-termoplastiska partiklar, varvid de andra nedsänkta delarna har ett större djup än de första ned- sänkta delarna; och att de upphöjda delarna på skiktet är upphöjda i förhållande till de första och de andra nedsänkta delarna, varvid de första nedsänkta delarna och de upphöjda delarna omfattar smält harts i en relativt sett icke sammanhängande fas med icke krossade och väsentligen endast delvis krossade icke- termoplastiska partiklar däri.

Det porösa underlagsmaterialet kan utgöras av en svagt sintrad hartshaltig torrblandning med ihåliga icke-termoplastiska partiklar och kan vara armerat med ett material såsom få- trådsväv av glas. När uttrycket "genomsläppande“ ("capable of being permeated") användes i föreliggande beskrivning och krav, avser man att ge uttryck antingen för att filmen är ge- nomsläppande i början eller för att den kan göras genom- släppande vid ett senare steg av förfarandet före präglingen 10 15 20 25 30 35 4-61 776 4 av ytbeläggningen och smältning av hartserna i denna. Filmen kan skäras till plattans önskade dimensioner tillsammans med mönsterpartierna, medan den befinner sig på den borttagbara bäraren, utan att bäraren omfattas av skärningen och bringas i beröring med översidan av ett stycke av underlagsmaterialet av liknande typ, varpå den borttagbara bäraren avlägsnas, eller också kan filmen anbringas på översidan av ett ark av underlagsmaterialet samt filmen och underlagsmaterialet kant- skäres tillsammans med mönstret på filmen samtidigt, sedan den borttagbara bäraren avlägsnats. Lim kan anbringas på den yta av filmen som är avsedd att bringas i beröring med under- lagsmaterialet eller också kan limmet ingå i den tryckfärg som användes för att dekorera på filmen.

Vid laminering av filmen med underlagsmaterialet användes värme vid en temperatur tillräcklig för att endast aktivera limmet tillsammans med lätt tryck för att säkerställa att fil- men binder till underlagsmaterialet. I båda fallen utsättes sedan underlagsmaterialet med den dekorerade filmen för elek- trisk högfrekvensenergi och tryck i en planbäddpress med kyld präglingsyta och en kyld mottrycksplatta för att prägla struk- turen, smälta hartserna och göra filmen ogenomtränglig. Fil- men kan utgöras av vinyl och kan vara perforerad för att till- låta luft, som är innesluten i präglingsplattans djupare urtag- ningar, att avgå. Perforeringarna tätas under präglingen och hartsernas smältning i kompositstrukturen.

De ovan angivna olägenheterna enligt teknikens ståndpunkt löses genom föreliggande uppfinning. Eftersom underlagsmate- rialet utgöres först av ett poröst material med låg täthet och med ihåliga, icke-termoplastiska partiklar, kan det utsättas för pressning i vertikal led i planbäddspress med ett minimum av utflytning i sidled. Detta möjliggör en djupare, mera klart definierad prägling och mindre distorsion hos produkten. För- farandet undanröjer vidare väsentligen den distorsion av deko- rationen på filmen och underlagsmaterialet som förekommer vid användning av en präglingspress med plan bädd, i synnerhet med 10 15 20 25 30 35 461 776 kompositioner som har låg densitet, som är svåra att värma och kyla. Uppfinningen reglerar vidare distorsionen genom använd- ning av högfrekvensupphettning och kompositioner mottagliga för sådan värmning i kombination med kylning av pressens präg- lings- och mottrycksplattor, så att materialen kan upphettas snabbt till en temperatur tillräcklig för prägling under und- vikande av distorsion av filmdekorationen under tryck. Genom att filmens dekoration icke förvrides vid förfarandet enligt uppfinningen blir det naturligtvis möjligt att på ett enkelt sätt utföra präglingen mitt för dekorationen på filmen. Det är allmänt känt att termoplastfilmer icke är dimensionellt stabila, då de upphettas tillräckligt för att prägling skall åstadkommas. Desamma visar benägenhet att utvidga eller dra ihop sig olika i olika delar av arket.

Genom att man undviker att upphetta materialen till höga temperaturer för det slutliga präglings- och smältningssteget, elimineras väsentligen uppkomst av spänningar i materialen.

Detta i kombination med den plana, kylda bottenytan hos präg- lingspressen, inneslutning av armerande glasväv och använd- ning av högfrekvensupphettning ger en produkt som är dimensio- nellt stabil, förblir plan och icke kröker sig då den utsättes för värme och fuktighet.

Kort beskrivning av uppfinningen Fig. 1 är ett flytschema som visar de olika stegen vid fram- ställning av en produkt enligt uppfinningen.

Fig. 2 är en förstorad vy i tvärsektion av en del av en yt- beläggning enligt uppfinningen.

Fig. 3 är en förstorad vy i tvärsektion av en del av en vid ett modifierat förfarande framställd ytbeläggning.

Beskrivning av de föredragna utföringsformerna Som framgår av flytschemat enligt fig. 1 finns det två 10 15 20 25 30 35 461 776 6 utföringsformer för framställning av en produkt enligt upp- finningen.

Vid den första utföringsformen börjar framställningsförfaran- det med bildning av ett poröst underlagsmaterial med låg tät- het. Som anges i flytschemat, bildas ett första skikt av en torrblandning på en borttagbar bärare. För bildning av under- lagsmaterialet framställes en partikelformig hartshaltig torr- blandning. Torrblandningen har formen av en fririnnande homogen blandning av osmälta termoplastiska hartspartiklar innehållande flytande vinylmjukningsmedel, fyllmedel, pigment och vinyl- stabilisator.

Polyvinylklorid utgör det harts som man föredrar att använda vid bildningen av ytbeläggningen enligt uppfinningen, även om sampolymerer av vinylklorid med mindre andelar av andra ämnen såsom vinylacetat, vinylidenklorid, andra vinylestrar såsom vinylpropionat, vinylbutyrat samt alkylsubstituerade vinyl- estrar kan användas.

Andra termoplastiska hartser som kan upphettas med högfre- kvens och som kan blandas med ämnen som är mottagliga för hög- frekvensuppvärmning kan också användas. Sådana är t.ex. poly- eten, polyuretaner, polyestrar, polyamider, polyakrylater (t.ex. polymetylmetakrylat) samt polymerer härrörande från acetater och cellulosaestrar.

Den fririnnande blandningen av harts, mjukningsmedel, stabili- sator, pigment och fyllmedel kan lätt beredas genom att man sätter hartset, t.ex. en homopolymer av vinylklorid, i form av diskreta partiklar, tillsammans med vinylhartsmjuknings- medlet såsom di-2-etylhexylftalat, butylbensylftalat, epoxi- derad sojabönolja eller trikresylfosfat, fyllmedel, pigment och den lämpliga stabilisatorn för vinylharts, till en blandare, t.ex. en blandare av Henschel-typ, i vilken de blan- das under lagom värmning t.ex. vid en temperatur av ca 71-1040 c (leo-22o°F) under tillräckligt lång tid för att säkerställa 10 15 20 25 30 35 v 461 776 att det flytande mjukningsmedlet och stabilisatorn absorberas och sålunda sprides över alla hartspartiklarna och de på dessa absorberade övriga beståndsdelarna. Man ger akt på att harts- partiklarna icke smälter under blandningen och temperaturen måste hållas under den, vid vilken sådan smältning skulle in- träffa. Rent allmänt kan tillsatsen av fyllmedel och pigment till blandningen göras antingen i början, i slutet av bland- ningscykeln, då hartspartiklarna förblir relativt varma, eller efter det att torrblandningens partiklar blandats och kylts.

Den torrblandning som kan användas enligt föreliggande upp- finning kan innehålla följande beståndsdelar i de angivna haltomràdena, räknat på 100 delar harts: Beståndsdelar Viktdelar Polyvinylklorid i form av dispersion och med medelmolekylvikten 70 000 - 80 000 50 - 100 Polyvinylklorid i form av en blandnings- kvalitet och med medelmolekylvikten 33 000 - 46 000 50 - 0 Dioktylftalat, mjukningsmedel 25 - 75 organisk tennförening, stabilisator 1 - 3 Titandioxid, pasta (50% i dioktylftalat) 0 - 5 Kalksten (50 mesh), fyllmedel 0 - 200 Den använda blandningen av torrblandningen och perlit erhålles genom enkel blandning eller omtumling av de båda torra produk- terna, tills en homogen blandning erhållits. Ca 90 Viktdelar av torrblandningen och ca 10,5 Viktdelar perlit användes.

Den för kompositionen använda mängden perlit kan emellertid 10 15 20 25 30 35 461 776 8 varieras avsevärt, varvid den övre gränsen bestämmes av kompositionens förmåga att hålla samman på ett användbart sätt efter upphettning och lätt sammanpressning. Den övre gränsen påverkas av den använda perlitens partikelstorlek och, eftersom man tillsätter eller blandar viktdelar, perlitpar- tiklarnas täthet. Partikelstorleken hos den perlit som kan an- vändas enligt uppfinningen varierar från ca 35 till 850 u (mikron). Medelpartikelstorleken för partiklar av den använda typen är ca 60 U. Det effektiva användbara området för andelen perlit skulle bli mellan 2 och 20 viktprocent efter blandning med en mängd torrblandning i området från ca 98-80 viktprocent.

Det föredragna användbara området för andelen perlit skulle bli ca 5-15 viktprocent och det helst föredragna området skulle bli ca 8-12 viktprocent. I fråga om andra typer av perlit, t.eX. sådan med en täthet av 0,06 och 0,17 g/cm3, kan andelarna variera beroende på den större partikelstorleken och/eller tätheten. Även om man föredrar att underlagsmaterialet bildas under an- vändning av expanderad perlit i form av hålrumspartiklar, är det underförstått att även hålrumspartiklar av t.ex. glas, keramik eller organiska ämnen skulle kunna användas inom ramen för uppfinningen.

Ett 2,54 mm tjockt skikt av blandning av perlit och torrbland- ning bildas därefter på en med släppmedel ytöverdragen bärare och upphettas till en temperatur som är tillräcklig för att ytpartierna av hartspartiklarna skall smälta något och klibba samman vid kontaktpunkterna. Ett armeringsskikt av icke-vävd glasfåtràdsvara anbringas sedan på det så bildade perlithaltiga torrblandningsskiktet och svagt hoppressande tryck appliceras på det hela. Fàtrådsvaran kan ha en basvikt av ca l0g-50g/m2.

Alternativt kan armeringsskiktet omfatta vävda eller icke vävda fibrer av glas, polyester, polyamid och liknande. Ett annat skikt av liknande tjocklek av blandningen av torrbland- ning och perlit anbringas på översidan av fåtrådsväven, varpå detta andra skikt upphettas till en temperatur liknande den som användes för att bilda det första skiktet. Svagt kompri- merande tryck appliceras på nytt. Det erhållna underlags- *x 10 15 20 25 30 35 461 776 materialet befinner sig nu i ett skört, men lämpligt hante- ringstillstånd för vidare processbehandling. Det är också poröst, vilket möjliggör efterföljande komprimering i verti- kal riktning med ett minimum av utflytning i sidled. Det är också mottagligt för högfrekvensenergi.

Den föredragna armerade, sintrade blandningen av torrbland- ning och perlit har en unik, porös struktur, i vilken varje enskild por förstärkes av den stela cellstrukturen hos de enskilda partiklarna av expanderad perlit. Den samlade verkan av många förstärkta porer bidrager i stor omfattning till den nödvändiga dimensionella stabiliteten och produktens låga vikt, samtidigt som den fortfarande är krossbar under präglingsste- get med begränsad utflytning i sidled. Även om det föredrages att underlagsmaterialet skall vara såsom beskrivits, kan även andra porösa strukturer, t.eX. skum av termoplastharts med öppna-celler (t.ex. vinylskum), termo- plastemalj och liknande användas; i allmänhet är dock icke resultaten lika bra, eftersom färgdistorsion, materialsprut- ning och strukturell hoppressning kan inträffa efter behand- lingsoperationerna.

En dimensionellt stabil släppbar bärare överdrages sedan med en termoplastisk hartsfilm, företrädesvis 0,l0l6 mm tjock med dekorerade mönsterdelar på den yta som är vänd från bära- ren. Filmen kan emellertid variera från ca 0,00254 till 0,38 mm i fråga om tjocklek och kan vid denna tidpunkt vara genom- släppande eller ogenomsläppande, men måste vara genomtränglig, då kompositstrukturen präglas efteråt. Filmen kan gjutas, ex- truderas eller lamineras på den borttagbara bäraren. Mönstret eller dekorationen kan anbringas antingen före eller efter på- föring av filmen på den borttagbara bäraren. Dekorationen kan också anbringas på översidan av underlagsmaterialet och en icke-dekorerad film eller beläggning anbringas ovanpå. Filmen omfattar företrädesvis ett polyvinylkloridharts och/eller sam- polymerer därav (t.ex. vinylklorid och akrylmonomerer och sam- 10 15 20 25 30 35 461 776 1,, polymerer såsom eten-akrylsyra). Även andra termoplaster så- som polyestrar, polyuretaner, polyamider, polyolefiner (t.ex. polyetener), polyakrylater och liknande kan dock användas en- ligt uppfinningen. Lim kan anbringas på filmens dekorerade yta eller också kan limmet utgöras av tryckfärg eller kombineras med tryckfärgen.

Filmen skäres sedan till de önskade dimensionerna mitt för mönstret, medan filmen befinner sig på den borttagbara bäraren, men utan skärning av bäraren. Underlagsmaterialet uppskäres i former som svarar mot formerna hos filmens uppskurna delar.

Den dekorerade ytan av filmens skurna delar bringas sedan i beröring med översidan av underlagsmaterialets formade delar, den borttagbara bäraren avlägsnas och filmen perforeras. De skurna filmstyckena kan förvärmas för att endast värma limmet, så att laminering kan utföras vid en relativt låg temperatur.

Styckena av underlagsmaterial kan också förvärmas, men icke helt och hållet rakt igenom. De sålunda bildade sammansatta strukturerna anbringas sedan i en planbäddspress, som innehål- ler en kyld, för prägling på djupet avsedd platta och en kyld plan mottrycksplatta, Sedan pressen tillslutits, appliceras högfrekvensenergi. Materialets temperatur passerar från rums- temperatur till l77°C. Högfrekvenseffekten slås därefter från och styckena får sätta sig under tryck i ca 4-20 sek. Pressen öppnas därefter, styckena tas ut och kantskäres. Lim anbring- as på baksidan av styckena och borttagbart papper påföres.

Vid den andra utföringsformen av framställningsförfarandet an- vändes samma material och förfaranden med undantag av att fil- men och underlagsmaterialet skäres med mönsterdelarna på fil- men, sedan den mönsterbärande ytan av filmen förts samman med översidan av underlagsmaterialet och sedan den borttagbara bäraren separerats från filmen.

Följande exempel är avsedda att åskådliggöra förfaranden för framställning av en produkt enligt uppfinningen som dock icke v» 10 15 20 25 30 35 461 776 ll är begränsad till desamma. Alla delar och procenttal är i vikt, om icke annat säges.

Exempel I För bildning av underlagsmaterialet för ytbeläggningen en- ligt uppfinningen framställdes korn av en torrblandning genom hopblandning av följande beståndsdelar i en vanlig torrblanda- re under upphettning från rumstemperatur till l04OC och sval- nande till rumstemperatur, varvid följande beståndsdelar an- vändes i de angivna andelarna: Beståndsdelar Yiktdelar Polyvinylkloridharts i form av dispersion 66,6 Polyvinylkloridharts i form av en blandningskvalitet 33,4 dioktylftalat 25 - 75 organotennförening, stabilisator 2 titandioxidpasta (50% i dioktylftalat) 2 kalksten (50 mesh) fyllmedel 100 De ovan bildade kornen av torrblandning blandades med perlit- partiklar i följande proportioner: Viktdelar Partiklar av torrblandning 90 perlit _lQ¿§ 100,5 461 776 10 15 20 25 30 35 12 De ovan angivna torra materialen blandades samman genom enkel omtumling, tills en homogen blandning erhållits.

Torrblandningsblandningen anbringades på en med släppme- del ytöverdragen bärare för att bilda ett likformigt skikt med en tjocklek av ca 0,025 mm. Värme tillfördes därefter genom infrarödbestrålning av översidan och elektrisk upphettning av den nedre plattan i ca 2 min för att höja temperaturen till ca l90°C, så att ytpartierna av torrblandningens korn bringa- des att delvis smälta och att klibba samman vid kontaktytorna.

Ett ark av icke vävd fåtrådsvara av glas med en basvikt av ca 35 g/m2 och med linjära dimensioner liknande dem som torrbland- ningen har, anbringades ovanpå det hela och svagt komprimeran- de tryck applioerades genom att strukturen bringades att passe- ra genom en valslamineringsmaskin.

Ett annat skikt av samma torrblandningsblandning med en tjock- lek liknande den hos det första skiktet anbringades på belägg- ningen av glasfåtràdsvara samt upphettades på liknande sätt och förtätades på samma sättf Efter kylning skars det samman- satta arket, som var ca 0,025 mm tjockt, i delar med en plattas storlek av ca 18 x 18 cm, som hade låg täthet, var po- rösa, armerade och befann sig i lämpligt tillstånd för hante- ring och ytterligare behandlingsförfaranden.

En beläggning av polyvinylklorid med tjockleken 0,l0l6 mm påfördes en 0,036 mm tjock borttagbar bärare av polyester och upphettades till gränsyttemperatur av ca l43°C. Den erhållna filmen trycktes därefter med vinylfärger i ett dekorativt möns- ter. En lack av akrylattyp med följande sammansättning an- bringades sedan på den dekorerade ytan av filmen för att säker- ställa god bindning mellan filmen och underlagsmaterialet.

Viktdelar metakrylatharts 13 etylacetat 43 metyletylketon 13 10 15 20 25 30 35 461 776 13 Den dekorerade filmen skars upp i former och storlekar svarande mot underlagsmaterialet utan att skärningen om- fattade bäraren. Filmens dekorerade yta bringades sedan i beröring med översidan av styckena av underlagsmaterialet, vilka förupphettades för att värma enbart översidan. Värme tillfördes från en till ca 204oC upphettad silikonvals för att bringa limmet på filmens dekorerade yta att mjukna, var- på lätt tryck applicerades av en valslamineringsmaskin för att binda samman filmen med underlagsmaterialet. Efter kyl- ning avlägsnades den borttagbara bäraren. Den dekorerade filmen perforerades under användning av en pinnvals för åstadkommande av ett antal öppningar på ett avstånd av ca 8 mm från varandra.

Kompositstrukturerna anbringades sedan i en press med plan bädd och vattenkylda präglings- och mottrycksplattor. Elek- trisk högfrekvensenergi tillfördes för att smälta hartserna i strukturerna, som därpå präglades genom det av präglings- plattan utövade nedåtriktade trycket. Produkterna fick sedan svalna under tryck, togs ut ur pressen och skars för avlägs- nande av överskottsmaterial vid kanterna. Ett vattenbaserat lim av akrylattyp med följande sammansättning anbringades sedan på baksidan av de färdiga styckena för att underlätta deras senare fastsättning på en yta såsom en vägg eller ett golv: Viktdelar Polyakrylsyraemulsion 98,62 natriumpolyakrylatlösning 1,31 1,2-bensisotiazolin-3-on 0,7 Ett med släppmedel överdraget papper anbringades på limmet.

Papperet är lätt att ta bort vid den tidpunkt då produkten skall anbringas på ett substrat. Produkten är en spännings- fri, dekorerad, präglad ytbeläggning utan benägenhet att krökas. 461 776 10 15 20 25 30 35 14 Exempel II En spänningsfri, präglad, dekorerad ytbeläggning bildades under användning av samma utgångsmaterial bestående av bland- ning av perlit och torrblandning och samma förfarande som i exempel I. Den dekorerade filmen framställdes också med samma matefial och förfaranden som i exempel I. Vid framställningen av denna ytbeläggning skars emellertid varken den dekorerade filmen eller underlagsmaterialet före lamineringen av filmen och underlagsmaterialet. Vid detta förfarande bringades fil- mens dekorerade yta i kontakt med översidan av underlagsmate- rialet, varpå värme och tryck applicerades för att aktivera limmet. Efter kylning avlägsnades den borttagbara bäraren och filmen perforerades, varjämte filmen och underlagsmaterialet skars i register med mönstret på filmen.

Prägling av strukturen, smältning av hartserna, kantskär- ning för att avlägsna överskottsmaterial, páföring av lim och släppbart papper på baksidan av produkten gjordes på samma sätt och med användning av samma material som i exempel I.

Som framgår av fig; 2 på ritningarna omfattar den ytbelägg- ning som erhålles genom det angivna förfarandet, ett huvud- kroppsdelskikt 1 med en översida 2 och en undersida 3, och om- fattar en smältmatris av hartshaltig torrblandning 4 innehål- lande ihåliga icke-termoplastiska partiklar 5. översidan 2 av skiktet l har nedsänkta partier 6 och 7, varvid de nedsänkta partierna 7 är avsevärt djupare än de nedsänkta partierna 6 och innehåller smält harts 8 i en väsentligen sammanhängande fas med väsentligen fullständigt krossade icke-termoplastiska partiklar 9. Upphöjda partier 10 är anordnade på översidan 2 av huvudkroppsskiktet 1 och befinner sig på högre nivå än de båda nedsänkta partierna 6 och 7. De upphöjda partierna och de grunda nedsänkta partierna 6 innehåller smält harts i en väsentligen icke sammanhängande fas med icke krossade och väsentligen endast delvis krossade icke-termoplastiska partiklar. En armerande icke-vävd fåtrådsvaraduk ll av glas 10 15 20 25 30 35 461 776 15 är anordnad mellan över- och undersidorna 2 och 3 av huvud- kroppsdelskiktet 1. Ett väsentligen ogenomträngligt, genom- synligt smält slitskikt 12 av harts är bundet till över- sidan 2 av skiktet l och det förekommer en dekorering 13 mellan slitskiktet 12 och översidan 2 av huvudkroppsdel- skiktet l. En borttagbar beläggning 14 är med hjälp av en limbeläggning 15 fäst vid bottenytan 3 av ytbeläggningen för att efter borttagning av beläggningen 14 underlätta in- stallation av ytbeläggningen på ett substrat såsom en vägg eller ett golv. Ytbeläggningen är väsentligen spänningsfri och har inga krökningstendenser; den är relativt sett lättare och mera ekonomisk att framställa och utgör en förbättrad, mera estetiskt tilltalande produkt med förbättrad stabilitet.

Fig. 3 visar en modifikation av den ovan beskrivna uppfin- ningen. Elementet 16 i fig. 3 är ett termoplastskikt med lägre smälttemperatur än slitskiktet 12.

Det har befunnits att de perforeringar som underlättar för luften att avgå under präglingen icke tätas fullständigt i en del fall. Ett fall där detta skulle kunna inträffa är, då präglingsplattan är mycket djup och icke uppvisar tillräck- ligt upphöjda ytpartier för att perforeringarna skall bli täta på samma sätt som i en mjuk, jämn och med urtagningar försedd platta. Förekomsten av otätade hål leder till att färgämnen tränger in i den färdiga produkten, vilket är oönsk- värt. Genom att lägga in ett andra hartshaltigt termoplast- skikt under det övre dekorationsskiktet eller -filmen, vil- ket andra skikt har en lägre mjuknings-, smältnings- eller härdningstemperatur eller som flyter vid en temperatur som är lägre än den temperatur som den dekorerande överliggande filmen har, lagas filmens perforeringar eller hål. Detta beror på det faktum att det största värmet alstras inom den struktur av underlaget som befinner sig näst intill det mjukare, mera flytbara andra skiktet.

Ett exempel på en produkt enligt den ovan angivna modifika- 461 776 10 15 20 25 30 16 tionen är följande. En 0,0762 - 0,1016 mm tjock belägg- ningsfilm eller -skikt anbringas på en 0,036l mm tjock borttagbar bärare av polyester och upphettas till en gräns- yttemperatur av 14300. Det hela förses med ett dekorativt .mönster i enlighet med vad som ovan beskrivits. Ett andra skikt bestående av en 0,0254 mm tjock polyvinylkloridbe- läggning och i detta fall innehållande vitt pigment anbringas på den dekorerade ytan av polyvinylkloridfilmen och upp- hettas till en gränsyttemperatur av l32°C. På så sätt modi- fieras strukturen i fig. 2 genom åstadkommandet av ett andra skikt på den första beläggningsfilmen eller slitskiktet och genom att därpå anbringa denna struktur på det liksom i exem- pel I anbringade underlagsmaterialet, så att det andra skik- tet befinner sig mellan det dekorerade övre filmskiktet och underlagsmaterialets översida. Om ett lim användes vid förfa- randet, anbringas detsamma på den första beläggningens eller filmskíktets dekorerade yta för att säkerställa god bindning mellan det första och det andra skiktet.

Vid det ovan angivna exemplet var termoplastskiktet en flytande plastisol av polyvinylklorid. Det andra skiktet kan eventuellt vara ett sintrat pulver av vinyltermoplast såsom VYFS från Union Carbide. Både vinylpulvret från Union Carbide och den flytande plastisolbeläggningen, som användes vid det angivna exemplet, mjuknar och börjar mjukna vid en lägre tempe- ratur än den övre dekorerade filmen, vilket leder till att perforeringarna blir fullständigt tillslutna i den slutliga produkten. Vid en temperatur av 82,2OC hos präglingsplattan mjuknar det andra skiktet och kommer att flyta före den övre filmen, eftersom det andra skiktet befinner sig närmare under- lagsmaterialet med högre temperatur. Härigenom hjälper det andra skiktet till att täta den första eller övre filmens perforeringar.

M

Claims (9)

10 15 20 25 30 35 461 776 .17____, “ä 1 _ PAIENTKRAV

1. l. Dekorerad, präglad krökningsbeständig ytbeläggning, vil- ken omfattar ett huvudkroppsskikt (1) med en översida (2) och en undersida (3), varvid skiktet omfattar nedsänkta delar på skiktet, och upphöjda delar på skiktet, som är upphöjda i förhållande till de nedsänkta delarna, ett armeringsmaterialskikt (ll) mellan översidan (2) och undersidan (3), ett hartshaltigt slitskikt (12) bundet till översidan (2) hos huvudkroppsskiktet (1) och en dekoration (13) mellan slitskiktet (12) och översidan (2), k ä n n e t e c'k n a d av att huvudkroppsskiktet (l) omfattar en smält matris av harts- haltig torrblandning innehållande homogent fördelade ursprung- ligen ihåliga icke-termoplastiska partiklar; att de nedsänkta delarna utgöres av första nedsänkta delar (6) och andra nedsänkta delar (7), varvid de senare omfattar smält harts (8) i en väsentligen sammanhängande fas och i huvudsak fullständigt krossade icke-termoplastiska partik- lar (9), varvid de andra nedsänkta delarna (7) har ett stör- re djup än de första nedsänkta delarna (6); och att de upphöjda delarna (10) på skiktet är upphöjda i förhål- lande till de första (6) och de andra (7) nedsänkta delarna, varvid de första nedsänkta delarna (6) och de upphöjda 10 15 20 25 30 35 461 776 18 delarna (10) omfattar smält harts i en relativt sett icke sammanhängande fas med icke krossade och väsentligen endast delvis krossade icke-termoplastiska partiklar däri.

2. Ytbeläggningsprodukt enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d av att det smälta hartshaltiga torrblandningsskik- tet utgöres av mjukad vinylhartskomposition.

3. Ytbeläggningsprodukt enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a d av att vinylhartset är polyvinylklorid.

4. Ytbeläggningsprodukt enligt krav l, k ä n n e t e c k - n a d av att de krossade och delvis krossade, ursprungligen ihåliga, icke-termoplastiska partiklarna utgöres av perlit.

5. Ytbeläggningsprodukt enligt krav l, k ä n n e t e c k - n a d av att armeringsmaterialskiktet (ll) är fåtrådsvara av glas.

6. Ytbeläggningsprodukt enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d av att det hartshaltiga slitskiktet (12) utgöres av mjukat vinylharts.

7. Ytbeläggningsprodukt enligt krav l, k ä n n e t e c k - av att det hartshaltiga slitskiktet (12) är utvalt fråncknagrupp som består av polyamider, polyakrylater, poly- n a d uretaner, polyestrar och polyetener.

8. Ytbeläggningsprodukt enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d av att den innehåller en limbeläggning på undersi- dan av huvudkroppsdelsskiktet samt ett borttagbart mate- rial som täcker beläggningen och hâlles på plats av limmet.

9. Ytbeläggningsprodukt enligt krav 1-8, k ä n n e t e c k - n a d av att den även omfattar ett ogenomträngligt, genom- synligt hartshaltigt slitskikt (12) bundet till översidan av det smälta hartshaltiga skiktet och en dekoration (13) be- lägen mellan slitskiktet (12) och det smälta hartshaltiga skik- tet.