SE458523B

SE458523B - Anordning foer automatisk montering av en till en rulle lindad materialbana paa ett rullstativ

Info

Publication number: SE458523B
Application number: SE8205654A
Authority: SE
Inventors: M Tokuno; T Sawada; Y Ishii
Original assignee: Rengo Co Ltd
Priority date: 1981-10-05
Filing date: 1982-10-04
Publication date: 1989-04-10
Also published as: AT382588B; SE8205654D0; DE3236873A1; SE8205654L; ATA368182A; DE3236873C2; MX158923A; AU550163B2; NZ202054A; IT1153202B; IT8223591A0; FR2514100A1; US4682743A; CH649516A5; FR2514100B1; CA1208340A; NL188842C; NL8203851A; GB2106875B; GB2106875A

Description

^ 458 523 10 15 20 25 30 35 2 .l - rullen förflyttas parallellt med rullstödens axel till ett läge halvvägs mellan och vid sidan av rullstöden med hjälp av tillhörande drivorgan, efter jämförelse av signalen från tillhörande pulsgenerator med rullens bredd, - rullen förflyttas till ett läge halvvägs mellan rullstöden eller en bestämd horisontell sträcka mellan rullens och rull- stödens axel med hjälp av tillhörande drivorgan, efter jäm- förelse av signalen från tillhörande pulsgenerator med rullens diameter, - rullen eller rullstöden förflyttas vertikalt med hjälp av tillhörande drivorgan och rullstödens axel inriktas mot rullens centrumhàl, efter jämförelse av signalen från till- hörande pulsgenerator med rullens diameter, - rullstöden förflyttas med hjälp av tillhörande drivorgan mot varandra och införes i rullens centrumhál för att upptaga rullen.

Uppfinningen beskrives nedan i form av utföringsexem- pel och med hänvisning till åtföljande ritningar.

Fig. 1 är en planvy av ett rullstativ.

Fig. 2 visar schematiskt hur stödaxlarna i en första och tredje utföringsform inriktas mot det centrala hålet i rullen.

Fig. 3 är ett blockschema för en styrkrets i den första utföringsformen.

Fig. 4 visar anordningen för sidoförflyttning och vertikalförflyttning av den första transportören i en andra utföringsform.

Fig. 5 är en schematisk vy liknande fig. 2 hänförd till den andra och en fjärde utföringsform.

Fig. 6 är ett blockschema för en styrkrets i den andra utföringsformen.

Fig. 7 är en planvy av ett annat rullstativ. _ _Fig. 8 är ett vertikalsnitt av nämnda stativ.

Fig. 9 är en sidovy av nämnda stativ.

Fig. 10 är ett blockschema för en styrkrets i den tredje utföringsformen.

Fig. 11 är en planvy av anordningen enligt den fjärde utföringsformen. I 10 15 20 25 30 35 458 523 Fig. 12 är en sidovy av nämnda anordning.

Fig. 13 är en perspektivvy av nämnda anord- ning.

Fig. 14 är ett blockschema för en styrkrets i den fjärde utföringsformen.

Fig. 15 visar schematiskt hur diametern av rul1en'bestämmes.

Fig. 1 visar ett rullstativ för användning i den första utföringsformen, vilket i korthet beskri- ves nedan.

Gängspindlar 1 har motsatta gängstigningar i tvâ riktningar från spindelns mitt. Ett par stödarmar 2 är skruvade på varje gängspindel 1. Rullstativet har tvâ par stödarmar anordnade att användas alterne- rande för kontinuerlig tillförsel av banan till en korrugeringsmaskin. När varje gängspindel drives av en omkastbar motor 3 kommer stödarmarna 2 att förflyt- tas till och frân varandra utan att rotera. Stödarmar- na på varje gängspindel 1 kan svängas kring spindeln med hjälp av en svängmotor 4 som är kopplad till ar- marna via en lämplig transmission.

Under stödarmarna 2 är anordnad en första transportör 5 som är rörlig såväl i riktning paral- lellt med spindlarna 1 och i riktning vinkelrätt mot dessa. En andra transportör 6 för tillförsel av en rulle A och en tredje transportör 7 för avlägsnande av rullen är anordnad bakom respektive framför den första transportören 5.

Varje stödarm 2 har i sin ände en stödaxel 8 för att uppbära rullen A. Rullen uppbäres mellan två stödaxlar 8 som är införda i rullens centrala hål från respektive sidor.

Som transportörer 5, 6 och 7 kan användas rulltransportörer med konkava rullar 9. Rullar av detta utförande användes för att hålla banrullen A vinkelrätt mot transportrullarnas 9 axlar och mitt _ 458 523 10 15 20 25 30 35 på dessa rullar. Transportörer av annat utförande så- som bandtransportörer och platt-transportörer med V- formad yta kan användas som transportörer 5, 6 och 7 förutsatt att de arbetar på samma sätt som nämnda rull- transportörer.

Den första utföringsformen av uppfinningen beskrives nedan.

Sättet för inriktning av stödaxlarna 8 och stödarmarna 2 mot det centrala hålet B i rullen A be- skrives först med hänvisning till fig. 2 o Höjden H från golvytan F till centrumlinjen för rullen A bestämmes som _ R :ni-a W där R är rullens radie och 2u är vinkeln mellan gene- ratriserna för den konkava dubbelkoniska ytan av rul- larna 9. Det antages att den lägsta punkten av rullar- nas översida mitt på rullen ligger på samma nivå som golvytan F.

Stödarmarna 2 svänger kring punkten 0 på cent- rumlinjen för gängspindeln 1. Avståndet L som rullen A skall förflyttas för att inkomma mellan ett par stöd- armar 8 bestämmas som L = 1 - r sin B 12) där B är en vinkel som stödarmen 2 bildar med en ver- tikallinje vid höjden H av stödaxeln, l avståndet från mitten av rullen 9 till punkten O, och r radien i den cirkel utmed vilken stödaxeln 8 förflyttas kring punk- ten O.

Höjden H bestämmes även som H = h - r cos B (3) 10 15 20 25 30 35 458 523 där h är höjden från golvytan F till punkten 0.

Ur ekvationerna (1) och (3) erhålles B = cos'1 % (h ' R ) (4) sin a Ur ekvationerna (2) och (4) erhålles L = 1 - r sin {cos_1 % (h - åïñ-E)} (5) Genom bestämning av vinkeln 8 och avståndet L kan sålunda axeln av rullen A inriktas mot stödax- larna 8. I ekvationerna (4) och (5) är radien r, höj- den h, vinkeln Za, radien R och avståndet l på för- hand bestämda.

Styrkretsen i den första utföringsformen av uppfinningen beskrives med hänvisning till fig. 3.

Diametern 2R och bredden 2W av rullen A in- ställes i ett inställningsorgan 11 som inmatar dessa värden i ett minne 13 i styrkretsen. Minnet kan re- gistrera ett antal inställda värden som kan ändras genom påverkan av instâllningsorganet 11.

Den första transportören 5 har en första av- kännare S1 för att avkänna närvaro av rullen A, vil- ken avkännare befinner sig på en centrumlinje i sta- tivet. Den andra transportören 6 har en andra avkän- nare S2 för samma ändamål. _ Rnllarna 9 i den första transportören 5 dri- ves av en första drivanordning 14. Den första trans- portören som bildar en modul förflyttas i riktning vinkelrätt mot spindeln 1 medelst en drivanordning 15. Rullarna 9 i den andra transportören 6 och den tredje transportören 7 drives av respektive andra och tredje drivanordningar 16 och 17.

Drivanordningarna 14 och 15 har respektive första och andra pulsgeneratorer 18 och 19, som alst- rar pulser vilkas antal är proportionellt mot antalet 458 10 15 20 25 30 35 523 varv av rullarna 9 respektive sidoförflyttningen. Mo- torn 4 för svângning av stödarmarna 2 har en tredje pulsgenerator 20 som alstrar pulser vilkas antal är proportionellt mot stödarmarnas 2 svängningsvinkel kring spindeln 1. _ En OR-krets 22 avger en OR-signal när den er- håller minst en av signalerna från en startströmstäl- lare 21 eller från en startavkännare 46. Som svar på OR-signalen pâverkas den första drivanordningen 14 och den andra drivanordningen 16 för rullarna. Start- avkännaren 46 är en gränslägesströmbrytare som av- känner inriktningen av den första transportören S mot den andra och den tredje transportören 6 respektive 7.

En räknare 23 âterställes som svar på signa- len från OR-kretsen och utsänder en signal varje gång den mottager den andra signalen från den andraxavkän- naren S2. En timer-krets 24 utsände: en signal efter en bestämd tid sedan den mottagit OR-signalen. När en OR-krets 25 mottager en signal från räknaren 23 eller signalen från timer-kretsen 24, utsänder den en signal för att stoppa den andra drivanordningen 16 för rullar.

Som svar på signalen från den första avkännaren S1 läser en räknare 26 värdet W (hälften av rullens bredd) från minnet 13 och börjar räkna pulserna från den första pulsgeneratorn ]8. När räkningen har nätt värdet W avger räknaren en stoppsignal för att stoppa. den första drivanordningen 14 för rullar. som svar på signalen från räknaren 26 drives även motorn 4 för att sänka stödarmarna 2. ï ' Ett beräkningsorgan 27 erhåller diametern 2R av rullen A från minnet 13 och utför med utgångspunkt från värdet 2R och de inställda värdena d, h, 1 och r den beräkning som är uttryckt i ekvationerna (4) och (5) för att erhålla vinkeln B och sidoförflyttningen L. ( 10 15 20 25 30 35 458 523 En första omkastbar räknare 28 räknar puls- signaler från den andra pulsgeneratorn 19. Dess räk- ning är proportionell mot läget av den första trans- portören 5 i avseende på en referenspunkt (exempel- vis mitten av rullarna 9 när transportören 5 är in- riktad mot den andra och den tredje transportören).

När räkningen har nått det i beräkningsorganet 27 er- hållna värdet L utsänder en första komparator 29 en första jämförelsesignal.

Den första omkastbara räknaren 28 utsänder en första referenssignal när den räknat till 0, dvs när den första transportören 5 befinner sig i sitt referensläge. När en OR-krets 30 mottager den förs- ta referenssignalen eller den första jämförelsesig- nalen från den första komparatorn 29, stoppar den .drivanordningen 15 för sidoförflyttning. Utgångssig- nalen från räknaren 26 startar drivanordningen 15.

En andra omkastbar räknare 31 räknar puls-_ signaler från den tredje pulsgeneratorn 20. Dess räkning är proportionell mot den vinkel 6 som stöd- armarna 2 bildar med ett referensläge (dvs när ar- marna står i vertikalläge). När räkningen har nått det värde som svarar mot vinkeln B enligt beräk- ningsorganet 27, utsänder en andra komparator 32 en andra jämförelsesignal. En OR-krets 34 utsänder en signal för att stoppa motorn 4 för svängning av armarna när den mottager den andra jämförelsesigna- len eller en signal från en stopplägesavkännare 33 som avkänner stödarmarna 2 i deras bestämda läge (där vinkeln B är maximal).

* ' När en AND-krets 44 mottager både signalen från den första komparatorn 29 och signalen från den andra komparatorn 32, påverkar kretsen den om- kastbara motorn 3 så att stödaxlarna 8 föres mot varandra för att upptaga rullen A. När en OR-krets 37 mottager en signal från en öppningsavkännare 35 458 10 15 20 25 30 35 523 för avkänning att stödaxlarna 8 står i helt öppet lä- ge, eller en signal från en stödavkännare 36 för att avkänna att rullen A fullständigt uppbäres mellan stödaxlarna 8, stoppar kretsen den omkastbara motorn 3. öppningsavkännaren 35 och stödavkännaren 36 kan vara anordnade att avkänna strömmen till den omkast- bara motorn 3 över en bestämd nivå, eller avkännare som avkänner att stödaxlarna 8 har förflyttats en be- stämd sträcka.

Någon tid efter mottagandet av signalen från stödavkännaren 36 påverkar en timer-krets 38 motorn 4 för svängning av stödarmarna 2 till ett bestämt lä- ge och stoppar motorn 4 någon tid därefter.

Som svar pâ en extern signal som anger att utmatningen av banan från rullen är fullbordad, exem- pelvis en skarvsignal, sänker motorn 4 stödarmarna 2.

En utmatningsavkännare 39 avkänner närvaro av rullen och motorn 4 stoppas. Efter någon tid startas den om- kastbara motorn 3 och avlägsnar stödaxlarna 8 från den delvis använda rullen. Utmatningsavkännaren är anordnad.under och mellan stödarmarna 2. Den avger den första avkänningssignalen först sedan den motta- git signalen att utmatningen från rullen är fullbor- dad.

Avkänningssignalen startar den tredje driv- anordningen 17 för rullar, vilken stoppas av en sig- nal frân en OR-krets 42. Den utsände: signalen när den mottager en.signal från en avkännare 40 för ut- matad rulle placerad i änden av den tredje transpor- tören 7 eller en signal från en timer-krets 41 som är förbunden med utmatningsavkännaren 39.

En indikator 43 anger diametern 2R och bred- den 2W av den rulle från vilken banan tillföres och av den rulle som närmast skall upptagas.

Drivanordningen 15 för sidoförflyttning åter- föres till sitt referensläge genom en signal från en 10 15 20 25 30 35 . 458 523 timer-krets 45 vilken utsändes någon tid efter avkän- ningen av rullen genom utmatningsavkännaren 39. Driv- anordningen stoppas genom OR-kretsen 30 som svar på en signal från den första omkastbara räknaren 28.

Varje gång minnet 13 mottager en signal från OR-kretsen 22 elimineras de värden som har använts för beräkning och nästa uppsättning registrerade vär- den användes därefter. Motorn 4 påverkas för att lyf- ta stödarmarna 2 enligt signal från timer-kretsen 45 och stoppas enligt signal från stopplägesavkännaren 33 vilken avkänner närvaro av stödarmarna 2 i deras bestämda läge. H' Den första utföringsformen av uppfinningen arbetar på följande sätt.

Det antages att ingen rulle uppbäres på stöd- armarna 2 och att flera rullar av olika diameter och _ bredd skall uppbäras på stödarmarna efter varandra i bestämd ordning. Först inställes diametrar 2R och bredder 2W av de aktuella rullarna i inställningsorga- net 11 i bestämd ordning och registreras i minnet 13.

Startströmställaren 21 inkopplas. Den påverkar den första drivanordningen 14 för rullar och den andra drivanordningen 16 för rullar så att den första banrul- len A förflyttas på den andra transportören 6 och se- dan på den första transportören 5.

När rullen kommer mitt pâ den första trans- portören, avkännes den av den första avkännaren S1.

När räknaren 26 har räknat till värdet W (hälften av rullens bredd), stoppas den första drivanordningen 14 för rullar och drivanordningen 15 för sidoförflyttning štartas. När den första transportören 5 förflyttas i sidled, alstrar den andra pulsgeneratorn 19 motsvaran- de pulser. Pulserna räknas av den första omkastbara räknaren 28. När räknaren har nått ett värde svaran- de mOt den av beräkningsorganet 27 bestämda sträckan L för sidoförflyttning, stoppas drivanordningen 15 för 458 10 15 20 25 30 35 523 10 sidoförflyttning genom den första komparatorn 29.

Den andra drivanordningen 16 för rullar stoppas ge- nom räknaren 23 och OR-kretsen 25 sedan rullen har_ avkänts av den andra avkännaren S2.

Motorn 4 för svängning av armarna påverkas genom en signal från räknaren 26 och stoppas av den andra komparatorn 32 när armens 2 svängningsvinkel blir lika med den av beräkningsorganet 27 bestämda vinkeln B. När rullen är inriktad mot stödaxlarna 8, erhåller AND-kretsen 44 signaler från den första komparatorn 29 och den andra komparatorn 32 och på- verkar den omkastbara motorn 3 så att stödaxlarna 8 föres mot varandra.

När rullen är uppburen av stödaxlarna 8, konstaterar stödavkännaren 36 detta genom den om- stândigheten att strömmen till den omkastbara mo- torn 3 ökas över ett gränsvärde, så att motorn 3 stoppas. Någon tid därefter startar timer-kretsen 38 motorn 4 för svängning av stödarmarna och stop- par den när rullen har nått sitt bestämda läge för tillförsel av banan.

Banan tillföres korrugeringsmaskinen från den på armarna 2 sålunda uppburna rullen. När er- forderlig banlängd har tillförts, kapas banan som förberedelse för anslutning av en ny bana uppburen på ett annat par stödarmar. När den gamla banan är kapad utsändes en signal angivande att utmatningen är fullbordad och som svar på denna signal påverkas motorn 4 för att sänka stödarmarna. När rullen på den första transportören avkännes genom utmatnings- avkännaren 39, stoppas motorn 4. Någon tid därefter påverkar timer-kretsen 45 drivanordningen 15 för sidoförflyttning så att den första transportören 5 med rullen föres till ett läge där den första, and- ra och tredje transportören är inriktade mot var- andra. Samtidigt pâverkas motorn 4 och svänger stöd- 10 15 20 25 30 35 458 525 11 armarna 2 till deras övre läge. Den tredje drivanord- ningen 17 för rullar stoppas antingen när banrullen på den tredje transportören Ü avkännes genom avkänna- ren 40 eller efter en bestämd inställd tid efter start.

När banrullen har demonterats från stödarmar- na och utmatats och den första, den andra och den tredje transportören är inriktade mot varandra, avkän- ner startavkännaren 46 läget av den första transportö- ren 5 och OR-kretsen 22 avger en OR-signal. Därefter upprepas förloppet enligt ovan.

Den andra utföringsformen av uppfinningen be- skrives nedan. Även denna utföringsform tillämpas vid ett konventionellt rullstativ. Anordningen för monte- ring och demontering av banrullen på stativet överens- stämmer i princip med den första utföringsformen, med följande undantag.

I den första utföringsformen inriktas stöd- axlarna mot det centrala hålet i rullen genom att rul- len förflyttas på den första transportören i sidled till ett läge mellan stödarmarna och genom att stöd- armarna svänges till samma nivå som hålet i rullen.

I den andra utföringsformen sker denna inställning ge- nom att rullen förflyttas på den första transportören såväl i sidled som i vertikal riktning med stödarmar- na kvarstår på bestämd höjd.

Fig. 4 visar schematiskt anordningen enligt den andra utföringsformen. Lika hänvisningsbeteck- ningar användes för lika eller liknande delar som i den första utföringsformen. Rullarna 9 i den första, den andra och den tredje transportören 5, 6 och 7 dkives av en första, en andra och en tredje drivan- ordning 14, 16 och 17. Den första transportören S, som bildar en modul, förflyttas av drivanordningen 15 i sidled vinkelrätt mot gängspindeln 1 och av en drivanordning 80 i vertikal riktning. Även i denna utföringsform är första och and- '458 10 15 20 25 30 35 523 12 ra avkännare S1, S2 anordnade och den första drivan- ,ordningen 14 är försedd med en första pulsgenerator 18. Den vertikala drivanordningen 80 är dessutom för- sedd med en andra pulsgenerator 81 för alstring av pulser proportionellt mot den vertikala förflyttning- en.

Den vertikala drivanordningen 80 driver ett organ 82 för vertikal förflyttning av den första transportören 5. Nämnda organ omfattar fyra gängspind- lar 83 som är fästa på en monteringsplatta 84 i den första transportören, en stödplatta 85 för att roter- bart uppbära muttrar 86 i ingrepp med gängspindlarna 83, och en kedja 87 för rotation av muttrarna 86. När kedjan 87 roteras av drivanordningen 80 via ett ked- jehjul 88 och en transmission, roteras muttrarna 86 och förflyttar därigenom den första transportören 5 i vertikal riktning. Drivanordningen 15 driver ett organ 89 för sidoförflyttning av stödplattan 85 vil- ken uppbär den första transportören 5. Organet 89 omfattar kedjor 90 fästa på stödplattan 15, och ked- jehjul 91 för att uppbära kedjorna 90. Den första transportören 5 förflyttas i sidled tillsammans med stödplattan när kedjehjulen 91 roteras av drivanord- ningen 15. Organen 82, 89 för vertikal förflyttning och sidoförflyttning är ej begränsade till ovan nämn- da utförande men kan ersättas av andra organ med sam- ma funktion.

Den andra utföringsformen av uppfinningen arbetar på följande sätt.

Sättet för inriktning av stödaxlarna 8 på Étödarmarna 2 mot det centrala hålet B i rullen A beskrives med hänvisning till fig. 5. Det antages att den lägsta punkten av rullarnas 9 översida lig- ger pâ samma nivå som golvytan F, och att stödaxlar- na 8 på stödarmarna 2 ligger på ett horisontellt av- stånd L från mitten av rullarna 9 och på ett verti- 10 15 20 25 30 35 458 523 13 kalt avstånd h' från nämnda punkt på rullarna. Höjden H från golvytan till centrumlinjen av rullen A utgör: “JÃTnf-ï W där R är radien av rullen A och 2u är vinkeln mellan generatriserna till den konkava dubbelkoniska ytan av rullarna 9. Den horisontella förflyttningen x och den vertikala förflyttningen y för inriktning av det cent- rala hålet B i rullen A mot stödaxlarna 8 på stödarmar- na 2 bestämmes då enligt följande: x = L _ (6) y h' - H (7) Ur ekvationerna (1) och (7) erhålles - 5- (a) Y = h' sin u Genom beräkning av ovan beskrivna horisontella och vertikala förflyttningar kan axeln av rullen A in: riktas mot stödaxlarna 8. Ekvationerna (6) och (8), det horisontella avståndet L och det vertikala avstån- det h' från mitten av stödrullen till stödaxlarna 8, vinkeln 2c av dessa stödrullar Q och radien R av ban- rullen A är förutbestämda värden.

Styrkretsen i den andra utföringsformen beskri- ves med hänvisning till fig. 6. Lika hänvisningsbeteck- ningar användes för lika delar som i den första utfö- rïngsformen.

Inställningsorganet 11 och minnet 13 i styr- kretsen har samma funktion som i den första utförings- formen.

OR-kretsen 22 utsände: en OR-signal när den mottager en signal från startströmställaren 21 eller ”458 10 15 20 25 30 35 523 14 en signal från startavkännaren 46. Som svar på OR- signalen påverkas den första drivanordningen 14 och den andra drivanordningen 16 för rullar. Startavkän- naren 46 kan vara en gränslägesströmbrytare som av- känner den första transportören 5 inriktad mot den* andra transportören 6 och den tredje transportören 7 på samma nivå som dessa.

En räknare 23 återställes som svar på sig- nalen från OR-kretsen och utsänder en signal varje gång den mottager den andra avkänningssignalen från den andra avkännaren S2. En timer-krets 24 utsänder en timer-signal efter en bestämd tid sedan den har mottagit0R-signalen.När en OR-krets 25 mottager en signal från räknaren 23 eller signalen från timer- -kretsen 24, utsänder den en signal till den andra drivanordningen 16 för rullar för att stoppa denna.

Som svar på avkänningssignalen från den förs- ta avkännaren S1 läser en räknare 26 värdet W (hälf- ten av rullens bredd) från minnet 13 och påbörjar räkning av pulser frân den första pulsgeneratorn 18.

När räkningen har nått värdet W, utsänder räknaren en stoppsignal för att stoppa den första drivanord- ningen 14 för rullar. som svar på signalen från räk- naren 26 igângsättes även motorn 4 för att sänka stödarmarna 2. _ Ett beräkningsorgan 27 erhåller diametern 2R av rullen A från minnet 13 och utför med utgångs- punkt från värdet 2R och de inställda värdena a, h' den i ekvationerna (7) och (8) angivna beräkningen för att erhålla avståndet y för vertikal förflytt- ningl , En omkastbar räknare 28 räknar pulssignaler från den andra pulsgeneratorn 81. Dess räkning är proportionell mot det vertikala läget av den första transportören 5 i avseende på dess referenspunkt (exempelvis där nämnda mittpunkt på rullarna 9 ligger 10 15 20 25 30 35 458 523 15 på samma nivå som golvytan). När räkningen har nått det i beräkningsorganet 27 erhållna värdet y utsän- der en komparator 29 en jämförelsesignal.

Den omkastbara räknaren 28 utsände: en refe- renssignal när den räknat till 0, dvs när den första transportören S har uppnått sin referenspunkt. När en 0R~krets 30 mottager referenssignalen eller jäm- förelsesignalen från komparatorn 29, stoppas den ver- tikala drivanordningen 80 av signalen. Utgângssigna- len från räknaren 26 startar drivanordningen 80.

Som svar på signalen från räknaren 26 pâver- kas drivanordningen 15 för sidoförflyttning och för- flyttar den första transportören 5 från dess utgångs- läge mot stödarmarna 2 och stoppas av signalen från en slutpunktavkännare 92. Startpunktavkännaren kan vara en gränslägesströmbrytare eller liknande som avkänner inriktningen av den första transportören, den andra transportören och den tredje transportören mot varandra. Ändpunktavkännaren kan vara en gränslä- gesställare eller liknande som avkänner att banrullen står i sådant läge att dess centrala hål befinner sig direkt under eller är inriktat mot stödaxlarna 8 på stödarmarna 2 i deras bestämda läge.

Signalen från räknaren 26 påverkar motorn 4 för att sänka stödarmarna 2 till det bestämda läget.

Motorn 4 stoppas enligt en signal från en stödläges- avkännare 94. Om stödarmarna 2 ej avkännes, drives motorn fortgående så att armarna 2 går ned till den lägsta punkten och därefter åter upp. Motorn stoppas när avkännaren 94 avkänner armarna under uppåtgående rörelse. Nämnda förutbestämda läge eller stödläge är ett läge där stödarmarna 2 kan uppbära en banrulle med största förekommande diameter.

När en AND-krets 95 mottager samtliga signa- ler från komparatorn 29, slutpunktavkännaren 92 och stödlägesavkännaren 94, påverkar kretsen den omkast- 3458 10 15 20 25 30 35 523 16 bara motorn 3 som för stödaxlarna 8 mot varandra för att uppbära rullen A. När OR-kretsen 37 mottager en signal från en öppningsavkännare 35 som konstaterar att stödaxlarna 8 är helt öppna, eller en signal från en stödavkännare 36 som konstaterar att rullen A är fullständigt uppburen mellan stödaxlarna 8, stoppar kretsen den omkastbara motorn 3.

Någon tid efter mottagande av signalen från stödavkännaren 36 påverkar en timer-krets 38 motorn 4 för svängning av stödarmarna 2 under en kort tids- period så att stödarmarna och därmed banrullen lyf- tes något från den första transportören 5.

Som svar på en extern signal utvisande att tillförsel av bana från rullen är fullbordad, exem- pelvis en skarvsignal, sänkes stödarmarna 2 av mo- torn 4. Efter avkänning av den delvis använda ban- rullen genom en utmatningsavkännare 39 stoppas mo- torn 4. Samtidigt eller något därefter startas den omkastbara motorn 3 för att förflytta stödaxlarna 8 bort från banrullen. Utmatningsavkännaren är anord- nad under och mellan stödarmarna 2. Den avger den första avkänningssignalen först sedan den mottagit signalen som anger att tillförseln av bana är full- bordad.

Signalen från öppningsavkännaren 35 stoppar den omkastbara motorn 3 genom OR-kretsen 37 . Någon -tid efter mottagande av signalen från öppningsavkännaren 35 påverkar en timer-krets 96 drivanordningen 15 för sidoförflyttning och drivanordningen 80 för verti- kal förflyttning sà att den första transportören återgår till sitt utgångsläge på referensnivå. Driv- anordningen för sidoförflyttning stoppas av en sig- nal från startpunktavkännaren 93 och den vertikala drivanordningen stoppas genom OR-kretsen 30 av en signal från den omkastbara räknaren 28.

Den tredje drivanordningen 17 för rullar stop- 10 15 20 25 30 35 458 523 17 pas genom en signal från OR-kretsen 42 när denna mot- tager en signal från avkännaren 40 för utmatad rulle eller en signal från timer-kretsen 41 som är förbun- den med utmatningsavkännaren 39.

När en AND-krets 97 mottager såväl en signal från startpunktavkännaren 93 och en signal från den omkastbara räknaren 28, stoppas den första drivanord- ningen 14 och den tredje drivanordningen 17 för rul- lar någon tid efter signalen från AND-kretsen 97.

Den andra utföringsformen arbetar på följan- de sätt.

Det antages att ingen banrulle uppbäres på stödarmarna 2 och att flera banrullar med olika dia- meter och bredd skall uppbäras på dessa armar efter varandra i bestämd ordning. Först inställes diametrar 2R och bredder 2W av de aktuella rullarna på inställ- ningsorganet 11 i den bestämda ordningen och regist- reras i minnet 13.

Startströmställaren 21 inkopplas. Den pâver- kar den första drivanordningen 14 och den andra driv- anordningen 16 för rullar så att den första banrullen A förflyttas på den andra transportören 6 och däref- ter på den första transportören 5.

När rullen kommer till mitten av den första transportören, avkännes rullen genom den första av- kännaren S1. När räknaren 26 räknat fram till värdet W (hälften av rullens bredd), stoppas den första driv- anordningen 14 och drivanordningen 15 för sidoförflytt- ning och drivanordningen 80 för vertikal förflyttning startas. När den första transportören 5 förflyttas i vertikal riktning, alstrar den andra pulsgeneratorn 81 motsvarande pulser. Pulserna räknas av den omkastbara räknaren 28. När räkningen nått ett värde svarande mot det av beräkningsorganet 27 bestämda avståndet y för vertikal förflyttning, stoppar komparatorn 29 den ver-- tikala drivanordningen 80. Drivanordningen 15 för si- '458 10 15 20 25 30 35 523 18 doförflyttning startas samtidigt med den vertikala drivanordningen och förflyttar den första transportö- ren till slutpunkten och stoppas enligt signal från slutpunktavkännaren 92. Den andra drivanordningen 16 stoppas genom räknaren 23 och OR-kretsen 25 vid den andra avkänningen av rullen genom den andra avkänna- ren S2.

Motorn 4 för svängning av armarna påverkas av en signal från räknaren 26 och stoppas av stöd- lägesavkännaren 94 när stödarmarna 2 har nått sitt bestämda stödläge. När rullen är inriktad mot stöd- axlarna 8, erhåller AND-kretsen 95 signaler från kom- paratorn 29, slutpunktavkännaren 92 och stödlägesav- kännaren 94 och påverkar den omkastbara motorn 3 så att stödaxlarna 8 föres mot varandra.

När banrullen har blivit uppburen på stöd- axlarna 8, avkännes rullen genom stödavkännaren 36 genom den omständigheten att den till den omkastba- ra motorn 3 tillförda strömmen ökas över ett gräns- värde, så att motorn 3 stoppas. Någon tid därefter påverkar timer-kretsen 38 motorn 4 så att stödarmar- na 2 och därmed banrullen lyftes något från rullar- na 9. I Banan tillföras till korrugeringsmaskinen från den sålunda på armarna 2 uppburna rullen. Når erforderlig banlängd har tillförts, kapas banan som förberedelse för anslutning av en ny bana. Som svar på den vid kapning av den gamla banan utsända signa- len för fullbordad utmatning påverkas motorn 4 för att sänka stödarmarna. När rullkärnan eller den del- vis använda rullen avkännes genom utmatningsavkänna- ren 39, stoppas motorn 4. Samtidigt startas den om- kastbara motorn 3 så att stödaxlarna föres från var- andra. Nu befinner sig den delvis använda rullen på den första transportören 5. När stödaxlarna är helt âterdragna, stoppar avkännaren 35 den omkastbara mo- 10 15 20 25 30 35 458 523 19 torn 3.

Någon tid därefter påverkar timer-kretsen 96 drivanordningen 15 för sidoförflyttning och drivan- ordningen 80 för vertikal förflyttning så att den första transportören 5 återföres till sitt utgångs- läge på referensnivå. Drivanordningarna stoppas som svar på signal från startpunktavkännaren 93 respekti- ve från noll-signalen från den omkastbara räknaren 28.

När den första transportören 5 är inriktad mot och står på samma nivå som den andra och den tredje transportören, startas den första drivanordningen 14 och den tredje drivanordningen 17 för rullar så att banrullen förflyttas från den första transportören till den tredje transportören 7. Den tredje drivan- ordningen 17 stoppas antingen som svar på signal från avkännaren 40 för utmatad rulle eller signal från timer-kretsen 41.

När startavkännaren 46 avkänner den första transportören 5, utsänder OR-kretsen 22 en signal och ovanstående förlopp upprepas.

Den tredje utföringsformen av uppfinningen beskrives nedan med hänvisning till fig. 7-10. Denna utföringsform är tillämpad vid en annan typ av rull- stativ, men liknar den första utföringsformen däri att axeln för banrullen inriktas mot stödaxlarna 8 genom förflyttning av den första transportören i sid- led och svängning av stödarmarna till samma nivå där rullens axel befinner sig, sålunda ej genom förflytt- ning av den första transportören i sidled och i verti- ~kalled såsom i den andra utföringsformen. a Såsom visat på fig. 7-10 har rullstativet ett par transportörer S1 som ligger på avstånd från var- andra och är synkront drivna. Varje transportör 51 uppbär två eller flera rullstöd 52 på lika avstånd från varandra. Rullstöden på en transportör ligger mitt för rullstöden på den andra transportören. 45s 523 10 15 20 25 30 35 20 varje transportör 51 har en ändlös kedja 53 som är förd kring kedjehjul 54 vardera monterade på den inre änden av en fritt framskjutande axel 55.

Varje transportör 51 har ett styrorgan 56 för det övre och det nedre avsnittet av den ändlösa kedjan S3. Styrorganet för det nedre avsnittet av kedjan kan emellertid utlämnas. Styrorganet 56 består av rännformade skenor 57 och rullar 60 monterade på var- dera änden av tappar S9 för kopplingslänkar 58 av vilka den ändlösa kedjan S3 består.

Axlarna 55 är kopplade via en transmission 62 till en motor 61 för synkron drift av transpor- törerna 51. I Varje rullstöd S2 är försett med en stödaxel 63 som är glidbart förskjutbar till och från axeln i det motsatta rullstödet. Rnllstödet har ett genom- gående hål 65 genom vilket sträcker sig en glidhylsa 64. Stödaxeln 63 sträcker sig genom glidhylsan 64 och är lagrad i lager 64a i vardera änden av glidhyl- san.

En monteringsplatta 66 är fäst på den yttre änden av glidhylsan 64. En med glidhylsan parallell skruv 67 är i sin yttre ände fäst på monteringsplat- tan 66. En mutter (ej visad) ingriper med skruven och är lagrad för rotation i axiellt fixerat läge. Ett kugghjul 58 utformat på muttern ingriper med ett kugg- hjul (ej visat) på drivaxeln av en omkastbar motor 70, direkt eller via en transmission. När motorn startas, överföres dess rotation via kugghjulet 68 till skruven 67, vilken förflyttas åt höger eller åt vänster till- sammans med stödaxeln 63. En broms 72 är anordnad för stödaxlarna 63.

Såsom visat på fig. för tillförsel av banrullar fattar tre oberoende drivna 7 är ett organ 73 anordnat till rullstödet 52 och om- transportörer 74, 75 och ' 76. Den andra transportören 75 och den tredje transpor- 10 15 20 25 30 35 458 523 21 tören 76 rör sig i en riktning vinkelrätt mot rörelse- riktningen av transportören 51. Den första transportö- ren 74 rör sig såväl parallellt med som vinkelrätt mot nämnda riktning. Alla dessa transportörer är försedda med likadana konkava rullar 9 som är visade på fig. 1.

Den andra transportören 75 är anordnad för att hindra den transporterade banrullen från att stöta mot rull- stödet S2. Om transportörorganet 73 ligger tillräckligt långt bort från transportören 51 kan denna andra trans- portör vara utelämnad.

En fjärde transportör 78 är anordnad för att bortföra den delvis använda banrullen från rullstöden S2 sedan erforderlig banlängd.har tillförts från rul- len.

Mellan änden av transportören 51 och den fjär- de transportören 78 är anordnad en avkännare 79 för utmatad rulle. Denna avkänner närvaron av den'av ett par rullstöd 52 uppburna banrullen i läge för utmat- ning. Avkännaren 79 framskjuter ungefär mitt emellan de två transportörerna 51 och avkänner banrullen ge- nom beröring.

Uppfinningen såsom tillämpad vid ett stativ enligt ovan beskrives nedan. Denna anordning utgör den tredje utföringsformen av uppfinningen.

I denna utföringsform kan vinkeln B och av- ståndet L för sidoförflyttning av den första transpor- tören 74 bestämmas teoretiskt pâ sama sätt som i den första utföringsformen, eller erhållas genom direkt mätning.

Den omkastbara motorn för de rullstöd 52 som sﬁall uppbära banrullen betecknas 70a och den motor för de rullstöd från vilka rullen skall uttagas är be- tecknade 70b.

Fig. 10 visar ett blockschema för styrkretsen i den tredje utföringsformen. Diametern 2R och bredden 2W av rullen A inställes i ett inställningsorgan 101 2458 523 10 15 20 25 30 35 22 som inmatar dessa värden till ett minne 102 i styr- kretsen. Minnet kan registrera ett antal inställda värden som kan ändras genom manöver av inställnings- organet 101.

Den första transportören 74 har en första avkännare S; som avkänner närvaro av rullen A, vil- ken avkännare befinner sig på stativets mittlinje.

Den tredje transportören 76 är anordnad i ett läge nära den andra transportören 75 med en andra avkän- nare S4 för samma ändamål.

Rullarna 9 i den första transportören 74 drives av en första drivanordning 103. Den första transportören förflyttas i riktning vinkelrätt mot stödaxlarna med hjälp av en drivanordning 104. Rul- larna 9 i den andra transportören 75, den tredje transportören 76 och den fjärde transportören 78 drives av respektive andra, tredje och fjärde driv- anordningar 105, 106 och 107 för rullar.

Den första drivanordningen 103 är försedd med en första pulsgenerator 108 som alstrar pulser vilkas antal är proportionellt mot antalet varv av rullarna 9. Drivanordningen 104 för sidoförflyttning och motorn 61 för transportören 51 är försedda med andra och tredje pulsgeneratorer 109 respektive 110.

Dessa alstrar pulser vilkas antal är proportionellt mot den sträcka som den första transportören 74 . respektive rullstöden 52 har förflyttats.

En timer-krets 111 mottager en extern signal som anger att inmatningen av banan från rullen på rullstöden 52 är fullbordad, exempelvis en signal' som anger att skarvningen av banan är utförd, och utsänder en signal en bestämd tid efter mottagandet.

En OR-krets 113 utsänder en OR-signal när den mottager minst en av signalerna från timer-kret- sen 111 och från en startströmställare 112. Som svar på OR-signalen startas den första drivanord- 10 15 20 25 30 35 458 525 23 ningen 103, den andra drivanordningen 105 och den tred- je drivanordningen 106 för rullar.

En räknare 114 âterställes som svar på signa- len från OR-kretsen och utsänder en signal varje gång den mottager den andra avkänningssignalen från den andra avkännaren Sr. En timer-krets 115 utsänder en signal efter en bestämd tid sedan den har mottagit OR-signalen. När en OR-krets 116 mottager signalen från räknaren 114 eller signalen från timer-kretsen 115, stoppar kretsen den tredje drivanordningen 106 för rullar.

Som svar på avkänningssignalen från den förs- _ta avkännaren Sa läser en första räknare 117 värdet W (hälften av rullens bredd) från minnet 102 och pâ- börjar räkning av pulser från den första pulsgenera- torn 108. När räkningen har nått värdet W utsänder den första räknaren en signal för”att stoppa den förs- ta drivanordningen 103 och den andra drivanordningen 105 för rullar. Som svar på signalen från den första räknaren 117 startas motorn 61 för transportören S1 genom en OR-krets 118.

Ett beräkningsorgan 119 erhåller diametern 2R av rullen A från minnet 102 och utför med utgångs- punkt från värdet 2R och de inställda värdena u, h, l och r den enligt ekvationerna (4) och (5) angivna beräkningen för att erhålla vinkeln B och avståndet L för sidoförflyttning.

En första omkastbar räknare 120 räknar puls- signaler från den andra pulsgeneratorn 109. Räkning- en är proportionell mot läget av den första transpor- tören 74 i förhållande till referensläget (exempelvis det läge där den första, den andra och den tredje transportören är inriktade mot varandra). När räk- ningen har nâtt det i beräkningsorganet 119 framräk- nade värdet L, utsänder en komparator 121 en jämfö- relsesignal. '458 523 10 15 20 25 30 35 24 Den omkastbara räknaren 120 utsänder en re- ferenssignal när den räknat till 0, dvs när den förs- ta transportören 74 står i sitt referensläge. Vid mottagen referenssignal eller jämförelsesignal från komparatorn 121 stoppar OR-kretsen 122 drivanord-1 ningen 104 för sidoförflyttning. Signalen från den första räknaren 117 startar drivanordningen 104 och motorn 61 för transportören 51.

En andra räknare 124 räknar pulssignaler från den tredje pulsgeneratorn 110. Den andra räknaren lä- ser det i beräkningsorganet 119 erhållna värdet sva- rande mot vinkeln B och påbörjar räkning som svar på en signal från en passageavkännare 123 som avkänner passage av stödaxlarna 63 omedelbart under kedjehju- len 54 på tillförselsidan för banrullar. När räkning- en har nått ett värde svarande mot vinkeln B utsänder räknaren en signal för att stoppa motorn 61 för trans- portören 51.

När en AND-krets 126 mottager såväl signalen från den andra räknaren 124 och jämförelsesignalen från komparatorn 121, påverkar kretsen den omkastba- ra motorn 70a så att stödaxlarna 63 föres mot varand- ra för att uppbära rullen A. Den omkastbara motorn 70a stoppas enligt en signal från en stödavkännare 127 som avkänner att rullen A är fullständigt uppbu- ren mellan stödaxlarna 63. I Någon tid efter mottagen signal från stödav- kännaren 127 utsänder en timer-krets 128 en signal till OR-kretsen 118 för påverkan av motorn 61 för transportören 51,-och stoppar motorn 4. Motorn 61 stoppas enligt en avkänningssignal från en första rullstödavkännare 129 som avkänner närvaro av rull- stöden 52 i ett bestämt läge.

Avkännaren 129 kan vara anordnad att konsta- tera när pulserna från den tredje pulsgeneratorn 110 har nått ett bestämt värde efter avkänning genom pas- 10 15 20 25 30 35 458 523 25 sageavkännaren 123. Den kan även ersättas med en timer- -krets anordnad att utsända en signal efter en bestämd tid sedantimer-kretsen128 har utsänt en timer-signal.

Någon tid efter utsändning av en signal för pâ- verkan av motorn 61 för transportören 51 utsänder timer-kretsen 128 en signal för att påverka drivanord- ningen 104 för sidoförflyttning av den första trans- portören 74 tillbaka till referensläget.

Signalen för fullbordad skarvning av banan pâ- verkar som extern signal motorn 61 för transportören 51 genom en OR-krets 118. Motorn stoppas som svar på en signal utsänd genom OR-kretsen 125 från en utmat- ningsavkännare 79 som avkänner den bortförda banrullen.

En bestämd tid efter mottagande av signalen från utmatningsavkânnaren 79 utsänder timer-kretsen 130 en timer-signal för att påverka den omkastbara motorn 70b för rullstöden 52 på utmatningssidan så att stödaálarna 63 förflyttas från varandra ur hålet i banrullen. Den omkastbara motorn 70b kan var anord- nad att direkt pâverkas som svar på signalen från ut- matningsavkännaren 79, och ej genom timer-kretsen 130.

Den omkastbara motorn 70b stoppas som svar på en sig- nal från en öppningsavkännare 131 som avkänner stöd- axlarna 63 i deras helt öppna läge.

Motorn 61 för transportören 51 pâverkas som svar på en signal från en signalavkännare 133 som av- kânner bortfallet av signalen från utmatningsavkän- naren 79 via OR-kretsen 118, och stoppas av en signal från en andra rullstödavkännare 133 (anordnad under kedjehjulet 54 på utmatningssidan) via OR-kretsen 125.' Den friagjorda rullen placeras på den fjärde transportören 78 och avkännes medelst en avkännare 134 för fullbordad utmatning anordnad på transportö- ren. Den fjärde drivanordningen 107 för rullar på- verkas som svar pä en signal från avkännaren 134 och 458 10 15 20 25 30 35 525 26 stoppas via en OR-krets 137 antingen av en timer- -krets 138 en bestämd tid efter nämnda signal eller av signalen från en avkännare 136 för utmatad rulle anordnad i den bakre änden av den fjärde transpor- tören 78.

Varje gång minnet 102.mottager signalen från OR-kretsen 113, elimineras de värden som har använts för beräkning från minnet och uppsättningen värden för nästa beräkning införes. Ändringen av be- räkningsvärdena kan utföras på varje lämpligt sätt.

En indikator 138 mottager de i minnet 102 registrerade värdena och anger diametern 2R och bred- den 2W av tre rullar, dvs den rulle från vilken ba- nan tillföres till korrugeringsmaskinen, nästa rulle från vilken banan skall tillföras, och den rulle som sedan skall uppbäras på stödaxlarna 63. Indikatorn kan emellertid även ange andra värden. ß Den tredje utföringsformen arbetar på följan- de sätt.

När en bestämd banlängd har tillförts korru- geringsmaskinen från den pâ rullstöden 52 uppburna banrullen och en signal angivande utförd skarvning har utsänts, startas motorn 61 för transportören 51.

När den delvis använda banrullen förflyttas och av- kännes av utmatningskännaren 79, stoppar signalen från denna avkännare motorn 61 och påverkar den om- kastbara motorn 70b för rullstöden 52 så att stöd- axlarna 63 föres bort från varandra.

Vid bortfall av signalen från utmatningsav- kännaren 79, vilken avkänner att rullen har lämnat stödaxlarna 63, startas motorn 61 åter för att dri- va transportören 51 till dess rullstöden 52 avkän- nes av den andra rullstödavkännaren 133. När banrul- len är utmatad från rullstöden 52 och avkänd genom avkännaren 134 för fullbordad utmatning, startas den fjärde transportören 78 och bortför banrullen. 10 15 20 25 30 35 458 523 27 En bestämd tid efter signalen angivande full- bordad skarvning, utsänder timer-kretsen 111 en sig- nal till OR-kretsen 113. Som svar pâ signalen från OR-kretsen startas den första transporten 74, den andra transportören 75 och den tredje transportören 76 så att banrullen föres till omkring mitten av den första transporten 74.

Den första transportören förflyttas av driv- anordningen 104 den sträcka L i sidled som är beräk- nad i beräkningsorganet 119. Rullstöden 52 förflyttas av motorn 61 till ett läge svarande mot den i beräk- ningsorganet 119 framräknade vinkeln B.

Den fjärde drivanordningen 107 för rullar i den fjärde transportören 78 stoppas antingen när den utmatade rullen avkännes genom avkännaren 136 för ut- matad rulle eller en bestämd tid sedan den har star- tats. Den tredje drivanordningen 106 för rullar stop- pas antingen vid den andra avkänningen av banrullen genom den andra avkännaren Sr eller en bestämd tid ef- ter dess start.

När både jämförelsesignalen från komparatorn 121 och signalen från den andra räknaren 124 utsän- des, stoppas både drivanordningen 104 för förflyttning i sidled och motorn 61 för transportören 51. Stödaxlar- na 63 är nu inriktade mot det centrala hålet B i ban- rullen A. Den omkastbara motorn 70a startas för att förflytta stödaxlarna 63 mot varandra till dess ban- rullen är upptagen på stödaxlarna. När detta avkännes genom stödavkännaren 127, påverkas motorn 61 åter och förflyttar rullstöden 52 till ett beredskapsläge för tillförsel av bana. Därefter återföres den första transportören 74 till referensläget genom drivanord- ningen 104 för sidoförflyttning.

Genom upprepning av ovanstående steg kan ett flertal banrullar upptagas på stativet och frigöras från detta efter varandra automatiskt och kontinuer- '458 523 10 15 20 25 30 35 28 ligt.

Startströmställaren 112 användes som reserv i särskilda fall eller om ingen banrulle uppbäres på rullstöden 52.

Den fjärde utföringsformen beskrives med hän- visning till fig. 11-14. Den tillämpas vid ett rull- stativ av väsentligen samma utförande som stativet i den tredje utföringsformen. Denna fjärde utförings- form liknar emellertid den andra utföringsformen däri att inriktningen av stödaxlarna mot det centrala hå- let i rullen utföres genom förflyttning av rullen på den första transportören såväl i sidled som vertikalt medan stödaxlarna kvarhâlles på bestämd nivå.

Såsom ovan anförts är det här använda stati- vet i princip detsamma som användes i den tredje ut- föringsformen. Av denna anledning beskrives stativet ej i närmare detalj. Lika hänvisningsbeteckningar an- vändes på fig. 11-14 för lika eller liknande delar. Ändlösa kedjor 53 är förda kring kedjehjul 54 som drives av motorn 61. Rullstöden 52 har axiellt rörliga stödaxlar 63. Varje motsatt par stödaxlar 63 drives av den omkastbara motorn 70 så att axlarna fö- res mot varandra. Stödaxlarna är anordnade att rotera tillsammans med den av axlarna uppburna banrullen A.

Den första, andra, tredje och fjärde transpor- tören 74, 75, 76 och 78 har konkava transportrullar 9 som drives av respektive första, andra, tredje och fjärde drivanordningar 103, 104, 106 och 107.

Den första transportören 74 är försedd med en första och en andra pulsgenerator 18 och 81 som arbe- tàr på samma sätt som pulsgeneratorerna i den andra utföringsformen. Den första och den andra avkännaren S3, Sn är jämväl anordnade i denna utföringsform.

I denna utföringsform användes samma organ för sidoförflyttning och vertikal förflyttning som i den andra utföringsformen, såsom visat på fig. 13. 10 15 20 25 30 35 458 523 29 I denna utföringsform användes likaledes en utmatningsavkännare 79 liksom i den tredje utförings- formen. Även en avkännare 134 för fullbordad utmat- ning är anordnad för att avkänna att banrullen har placerats på den fjärde transportören 78.

Fig. 14 visar ett blockschema för styrkret- sen i den fjärde utföringsformen. Diametern 2R och bredden 2W av rullen A inställes på ett inställnings- organ 101 som utmatar dessa värden till ett minne 102 i ett styrorgan 139'. Minnet kan registrera ett antal inställda värden som kan ändras genom manöver av in- ställningsorganet 101.

En timer-krets 111 mottager en extern signal som anger att tillförseln av bana från banrullen på rullstöden 52 är fullbordad, exempelvis en signal an- givande fullbordad skarvning av banan, och utsände: en signal en bestämd tid efter mottagandet.

En OR-krets 113 utsänder en OR-signal när den mottager minst en av signalerna från timer-kretsen 111 och från en startströmställare 112. Som svar på OR-signalen startas den första, den andra och den tredje drivanordningen 103, 104 och 106 för transport- rullar.

En räknare 114 återställes av OR-signalen och utsänder en signal varje gång den mottager den andra avkänningssignalen från den andra avkännaren St. En timer-krets 115 utsände: en signal efter en bestämd tid sedan den har mottagit OR-signalen. När en OR- -krets 116 mottager en signal från räknaren 114 eller signalen från timer-kretsen 115, stoppar kretsen den tredje drivanordningen 106.

Som svar på avkänningssignalen från den förs- ta avkännaren S3 läser en räknare 117 värdet W (hälf- ten av rullens bredd) från minnet 102 och påbörjar räkning av pulser från den första pulsgeneratorn 108.

När räkningen har nått värdet W, utsände: räknaren en 458 523 30 signal för att stoppa den första och den andra driv- anordningen 103 och 104 för transportrullar.

Ett beräkningsorgan 119 erhåller diametern 2R av rullen A från minnet 102 och utför den i ekva- tionen (8) angivna beräkningen för att erhålla sträc- kan y för vertikal förflyttning.

En omkastbar räknare 120 räknar pulssignaler från den andra pulsgeneratorn 109'. Denna räkning är proportionell mot läget av den första transportören 74 i avseende på dess referenspunkt (exempelvis den punkt där den lägsta punkten mitt på översidan av transportrullarna 9 ligger pâ samma nivå som golvytan).

När räkningen har nått det i beräkningsorganet 119 erhållna värdet y, utsänder en komparator 121 en jäm- 15 förelsesignal. 10 Den omkastbara räknaren 120 utsände: en refe- renssignal när den räknat till 0, dvs när den första transportören 74 står'i sin referenspunkt. Vid mottag- ning av referenssignalen eller jämförelsesignalen från komparatorn 121 stoppar en OR-krets 122 den vertikala drivanordningen 80 vilken startades som svar på signa- len från räknaren 117. 20 Som svar på signalen från râknaren 117 påver- kas drivanordningen 104 för sidoförflyttning och för den första transportören 74 från dess startpunkt_til1 rullstöden 52 och stoppas av signalen från_en slut- punktavkännare 92. 25 När AND-kretsen 155 mottager samtliga signaler från komparatorn 121, slutpunktavkännaren 92 och stöd- lägesavkännaren 94, påverkar kretsen den omkastbara motorn 70a så att stödaxlarna 63 föres mot varandra för att upptaga rullen A. En signal från en stödavkän- nare 127 för avkänning att rullen A har blivit full- ständigt uppburen mellan stödaxlarna 63 stoppar den 35 omkastbara motorn 70a. 30 Signalen från stödavkännaren 127 påverkar 10 15 20 25 30 35 458 523 31 drivanordningen 104 för sidoförflyttning och drivan- ordningen 80 för vertikal förflyttning så att den första transportören återgår till sitt utgångsläge på referensnivå. För att hindra banrullen att gnida på översidan av den första transportören skall denna transportör lämpligen först sänkas en liten sträcka av drivanordningen 80 och sedan förflyttas till ut- gângsläget genom drivanordningen 104 för sidoförflytt- ning.

Ehuru rullstöden 52 nu står i läge för att upptaga rullen, kan de föras till ett bredskapsläge för tillförsel av bana genom att motorn 61 för trans- portören 51 startas sedan stödavkännaren 127 har ut- sänt en signal. I detta fall kan motorn 61 stoppas av en signal från en avkännare för beredskapsläge (ej visad).

Signalen för fullbordad skarvning påverkar i form av en extern signal motorn 61_för'transportören S1 via en OR-krets 118'. Motorn stoppas som svar på en signal utsänd via en OR-krets 125' av en utmatnings- avkännare 79 som avkänner den delvis använda banrullen.

En bestämd tid efter mottagande av signalen från utmatningsavkännaren 79 utsänder timer-kretsen 130 en signal för att påverka den omkastbara motorn 70b för rullstöden 52 på utmatningssidan så att stöd- axlarna 63 förflyttas bort från varandra ur det cent- rala hålet i banrullen.

Den omkastbara motorn 70b kan vara anordnad att direkt påverkas enligt en signal från utmatnings- avkännaren 79, sålunda ej via timer-kretsen 130. Den omkastbara motorn 70b stoppas enligt en signal från en öppningsavkännare 131 som avkänner stödaxlarna 63 i deras helt öppna läge.

Motorn 61 för transportören 51 påverkas som svar på en signal från en signalavkännare 132 vilken avkänner bortfallet av signalen från utmatningsavkän- 458 10 15 20 25 30 35 523 32 naren 79, och stoppas av en signal från en rullstöd- avkännare 133 via OR-kretsen 125'.

När den frigjorda rullen placeras på den fjärde transportören 78, avkännes den genom en av- kännare 134 för fullbordad utmatning, vilken är an- ordnad pâ transportören. Den fjärde drivanordningen 107 för transportrullar påverkas som.svar på en sig- nal från avkännaren 134 och stoppas när en OR-krets 137 mottager en signal från en timer-krets 135 eller en signal från avkännaren 136 för utmatad rulle.

Den fjärde utföringsformen arbetar på följan- de sätt.

När en bestämd banlängd har tillförts korru- geringsmaskinen från den på rullstöden 52 uppburna banrullen och en signal angivande fullbordad skarv- ning utsändes, startas motorn 61 för transportören 51. När den delvis använda banrullen förflyttas_och avkännes genom utmatningsavkännaren 79, stoppar denna signal motorn 61 och påverkar den omkastbara motorn 70b för rullstöden 52 så att stödaxlarna 63 föres bort från varandra.

Vid bortfall av signalen från utmatningsav- kännaren 79 som avkänner den från stödaxlarna 63 fri- gjorda banrullen, startas motorn 61 åter och driver transportören 51 till dess rullstöden 52 avkännes genom rullstödavkännaren 133 (vanligen placerad omedelbart under kedjehjulen 54 på utmatningssidan). När banrul- len utmatas från rullstöden 52 och avkännes genom av- kännaren 134 för fullbordad utmatning, igångsättes den fjärde transportören 78 och bortför rullen. Trans- pórtören stoppas antingen genom en signal från avkän- naren 136 för utmatad rulle eller från en timer-krets 135 som är förbunden med avkännaren 134 för fullbor- dad utmatning. ' En bestämd tid efter utsändning av signalen angivande fullbordad skarvning, utsänder timer-kret- 10 15 20 25 30 35 458 523 33 sen 111 en signal till OR-kretsen 113. Som svar på signalen från OR-kretsen startas den första, den and- ra och den tredje transportören 74, 75 och 76 så att banrullen förflyttas till ett läge ungefär mitt på den första transportören 74.

Därefter pâverkas drivanordningen 104 för sidoförflyttning och drivanordningen 80 för verti- kal förflyttning så att den första transportören fö- res från sitt utgångsläge till det bestämda läget en sträcka x i sidled och en sträcka y i vertikal rikt- ning. A andra sidan påverkas motorn 61 för transpor- tören 51 av signalen från OR-kretsen 113 och förflyt- tar rullstöden 52 till dess de avkännes genom en stödlägesavkännare 94. Stödaxlarna 63 är nu inrikta- de mot det centrala hålet i banrullen.

Den omkastbara motorn 70a påverkas och för- flyttar stödaxlarna mot varandra för att upptaga ban- rullen. När rullen har blivit upptagen på stödaxlar- na avkännes detta genom stödavkännaren 127. Signalen från denna påverkar drivanordningen 104 för sidoför- flyttning och drivanordningen 80 för vertikal för- flyttning så att den första transportören återföres till utgångsläget på referensnivâ. Rullstöden 52 kvarhålles antingen i läge eller föres till ett be- redskapsläge.

Genom upprepning av ovan angivna steg kan ett flertal banrullar upptagas på och frigöras från stativet efter varandra automatiskt och kontinuer- ligt.

Startströmställaren 112 användes som reserv iïsärskilda fall eller om ingen banrulle uppbäres på rullstöden 52.

I den fjärde utföringsformen är det lämpligt att OR-kretsen 113 är anordnad att utsända en signal endast när den första transportören står i sitt start- läge och på referensnivå för att tillförsäkra att ban- M 458 10 15 20 25 30 35 523 34 rullen placeras på den första transportören.

I de beskrivna utföringsformerna behöver sträckan L för sidoförflyttning och vinkeln B ej med nödvändighet beräknas i beräkningsorganet 119, men kan erhållas med användning av förberedda ekvationer eller tabeller.

Nämnda avkännare i de föredragna utförings- formerna kan ersättas med andra organ som arbetar på samma sätt.

.Styrsignalerna och avkänningssignalerna kan vara anordnade att utsändas vid varje annan tidpunkt än som angivits i föregående beskrivning, så länge ändringen ligger inom uppfinningens ram.

I de föredragna utföringsformerna kan diame- tern 2R och bredden 2W av banrullen mätas automatiskt.

Dess bredd kan mätas exempelvis genom alstring av pul- ser från en pulsgenerator enligt antalet varv av rul- larna i den andra transportören och räkning av dessa pulser medan banrullen avkännes medelst en rullavkän- nare.

Diametern av banrullen kan mätas med hjälp av ett par vertikalt rörliga fotoavkännare S5 (fig. 15), varvid man mäter det avstånd som dessa avkännare har förflyttats från golvet F. I stället för fotoavkänna- re kan användas en vertikalt rörlig plåt. Diametern av rullen kan bestämmas ur plåtens förflyttning_för att den skall beröra rullen. Rullen kan även mätas direkt på optisk väg.

Det inses av ovanstående att uppfinningen spa- rar tid och arbetskraft för montering och demontering av banrullen på och från rullstativet. Uppfinningen medger även säkert stöd för banrullen och minskar olycksrisken för personal.

Claims

1. ~ ... ,«.W-,---»-;.~_, _. 458 523 BAIEEIEBEZ Anordning för automatisk montering av en till en rulle lin- dad materialbana på ett rullstativ med minst ett par rull- stöd, omfattande första drivorgan (3, 70) för förflyttning av rullstöden (8, 63) till och från varandra, andra driv- organ (4, 61, 80) för vertikal förflyttning av rullstöden (8) eller rullen (A), tredje drívorgan (14, 103) för för- flyttning av rullen (A) parallellt med rullstödens (8, 63) axel, fjärde drivorgan (15, 104) för förflyttning av rul- len (A) i tvärriktning mot rullstödens axel, k ä n n e - t e c k n a d av en första pulsgenerator (20, 110, 81) för att alstra en signal som är proportionell mot rotationen av det andra drívorganet (4, 61, 80) för vertikal förflyttning av rul- len (A), en andra pulsgenerator (18, 108) för att alstra en signal som är proportionell mot rotationen av det tredje drivorganet (14, 103) för axelparallell förflytt- ning av rullen (A), en tredje pulsgenerator (19, 109) för att alstra en signal som är proportionell mot rotationen av det fjärde drivorganet (15, 104) för tvårförflyttning av rullen (A), och styrorgan (12, l2', 139, l39') tjänande att avge signaler till nämnda första till fjärde drívorgan (3, 4, 14, 15) så att - det tredje drivorganet (14, 103) efter jämförelse av signalen från den andra pulsgeneratorn (18, 108) med rul- lens bredd (2W) förflyttar rullen till ett läge halvvägs mellan och vid sidan av rullstöden (8), - det fjärde drivorganet (15, 104) efter jämförelse av “4ss 525 3; signalen från den tredje pulsgeneratorn (19, 109) med rul- lens diameter (ZR) förflyttar rullen till ett läge halv- vägs mellan rullstöden (8) eller förflyttar rullen en be- stämd horiscntell sträcka mellan rullens axel och rull- stödens (8) axel, - det andra drivcrganet (4, 61, 80) efter jämförelse av signalen från den första pulsgeneratorn (20, 110, 81) med rullens diameter (2R) förflyttar rullstöden (8) eller rul- len i vertikal riktning så att rullstödens axel inriktas mot centrumhålen i rullen, och - det första drívorganet (3, 70) förflyttar rullstöden (8) mot varandra till dess stöden är införda i rullens centrumhål och uppbär rullen. n: