SE454555B - Sett att behandla en digital signal som skall overforas, samt kodare och avkodare for utforande av settet - Google Patents

Description

_ häller ett felbehäftat ord kan samtliga block korrigeras. Teo- 454 555l ler registreringsmediet). Vid mottagning (eller avspelning) av denna interfolierade signal tilldelas vart och ett av de 2m+1 orden olika fördröjningstider för att dölja den fördröj- ning som gjordes före registreringen då felkorrigeringsblock 2m+l ord bildades. Detta interfolieringsförfarande kan använ- das för att fördela eller sprida ut felskurar bland åtskilliga felkorrigeringsblock. Om åtskilliga block vardera endast inne- retiskt sett kan ett helt sändningsblock gå förlorat eller fal- la ur utan att negativt inverka på detta förfarandes felkorri- geringsstyrka.

Tyvärr kan det emellertid inträffa att det uppstår fel, som inte kan korrigeras fullständigt. Om ett ej korrigerbart fel uppträder används vanligen ett maskeringsförfarande för att framställa ett syntetiskt dataord som får ersätta ett ej kor- rigerbart felbehäftat ord. Här utnyttjas en interpoleringstek- nik som gör att man inte lägger märke till eventuellt felbe- 'häftade ord och som sätter in medelvärden av dataord som man vet är korrekta. Om dataorden representerar successiva sampel av en audiosignal används vanligen tvâ dataord, vilka repre- senterar samplet omedelbart före och omedelbart efter ett felbehäftat dataord för att generera ett interpolerat synte- tiskt dataord som maskerar det felbehäftade ordet.

Om emellertid två eller flera ord i följd är felbehäftade blir maskeringsförfarandet synnerligen svårt och de ej korrigerba- ra felbehäftade orden börjar framträda. I reproducerade PCM- -audiosignaler hörs sådana ej korrigerbara ord såsom tydliga "knäppar".

Ett känt system för sändning av digitala signaler utnyttjar ett flertal paritets- eller felkorrigeringsord och interfolie- rar informationsorden och paritetsorden dubbelt för att åstad- komma tillkommande skydd mot felskurar. Detta förfarande be- skrivs närmare i vår amerikanska patentansökan 218 256 av den 19 december 1980. 454 555 Trots att det sistnämnda förfarandet är framgångsrikt är den utsända signalen fortfarande sårbar vad gäller felskurar som påverkar ett antal sändningsblock. Således kan två successi- va ord i den avkodade signalen båda innehålla ej korrigerba~ ra fel som förhindrar att felen maskeras tillräckligt.

Föreliggande uppfinning avser ett sätt och en apparat för sändning av en digital signal vilket sätt respektive vilken apparat inte uppvisar den kända teknikens nackdelar.

Sättet att behandla en digital signal, som skall sändas, inne- fattar enligt uppfinningen följande steg: den digitala signa- len mottages såsom en serie av successiva dataord och denna serie av dataord indelas i första och andra grupper av data- ordsekvenser. Dataorden fördelas omväxlande mellan de första och andra grupperna. Därefter bildas åtminstone en sekvens av felkorrigeringsord, exempelvis paritetsord, på basis av respek- tive dataord i de nämnda dataordsekvenserna. Ett eller flera interfolieringssteg tilldelar dataordsekvenserna och sekven- sen eller sekvenserna med felkorrigeringsord olika tidsför- dröjningar så att den kortaste fördröjningstiden som förekom- mer i någon av ordsekvenserna i den andra gruppen är längre än den längsta fördröjningstiden som förekommer i någon av ord- sekvenserna i den första gruppen. Den eller de felkorrigerings- ordsekvenser som förekommer har en fördröjningstid som ligger mellan den längsta fördröjningstiden i den första gruppen och den kortaste fördröjningstiden i den andra gruppen. Därefter bildas sändningsblock av orden i de respektive dataordsekven- serna och i felkorrigeringsordsekvensen. Ett synkroniserings- ord och ett CRC-kontrollord kan läggas in i varje block.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till denbifogade ritningen, i vilken fig. l är ett blocksche~ ma som visar en interfolieringskrets, vilken används tillsam- mans med den föreliggande uppfinningen, fig. 2 är en bild som utnyttjas till att förklara interfolieringsprocessen enligt uppfinningen, fig. 3 är ett blockschema pâ_ett felkorrige- 454 555 ringskodsystem enligt uppfinningen, fig. 4 är ett blocksche- ma på ett felkorrigeringsavkodningssystem enligt uppfinning- en, vilket system är komplementärt till det i fig. 3 visade, fig. 5 är en bild som schematiskt visar ett signalsändnings- block vilket används för att sända en digital signal och fig. 6A och 6B är schematiska vyer som används till att förklara fördelarna med den föreliggande uppfinningen. ' Fig. l visar ett interfolieringsschema enligt föreliggande upp- finning. I detta exempel tillämpas uppfinningen i samband med registrering och avspelning av en pulskodmodulerad (PCM) audio- signal som förekommer i en kanal. PCM-audiosignalen innehåller en PCM-datasekvens (Wi) bestående av en följd av dataord Wl, W2, W3...., vilka successivt, vart och ett representerar ett samplat analogt värde av audiosignalen. I detta exempel grup- peras ett jämnt antal 2m av dessa dataord och bildar ett block (B) vilket kommer att användas vid den fortsatta bearbetning- en enligt uppfinningen. Med andra ord kan de PCM-dataord som bildar ett bestämt block skrivas såsom följande datablock: (B) = (W(1), w(2). W(3)..., w(2m)).

Ett antal, närmare bestämt n stycken, felkorrigeringsord Pl, P2,.Å. Pn, vilka t.ex. kan vara paritetskodord, bildas ocksâ.

Dessa felkorrigeringsord bildar ett felkorrigeringsordblock eller ett paritetsdatablock (P) = (Pl, P2,..., Pn).

Datablocket (B) och paritetsblocket (P) kombineras för att bilda ett felkorrigeringskodblock med (2m+n) ord.

Interfolieringsarrangemanget enligt fig. l görs så att de (2m+n) orden av de kombinerade PCM-dataorden och paritetsor- den i varje block fördröjs med olika fördröjningstider 0, Dl, 02,", och-Qzmfihl längder och har följande relation: o< v11: nz< m3... < Dzmfirl.

. Dessa fördröjningstider är heltal av ord- 454 555 Såsom framgår av interfolieringsschemat enligt fig. l uppde- las varje PCM-datablock (B) i ett udda datablock (BO) och ett jämnt datablock (Be). Med andra ord fördelas orden i PCM-da- tasekvensen (Wi) omväxlande mellan dataordsekvensen med de ud- da datablocken (BO) och dataordsekvensen med de jämna data- blocken (Be) enligt fö1janae= <ß°> (Be) II (w(1), w(3), (w(2m-1)) (W(2), W(4). --- W(2m)).

Il PCM-datasekvenserna W(l), W(3) i den grupp som bildar de ud- da datablocken (B°) tilldelas de relativt sett kortare för dröjningstiderna 0, Dl, D2, ... Dm_l, medan ordsekvenserna W(2), W(4), ... i den grupp som bildar de jämna datablocken (Be) tilldelas de relativt sett längre tidsfördröjningarna Dm+n, Dm+n+l, ... D2m+n_1. Gruppen med paritetsordsekvenserna Pl, P2, ... Pn tilldelas de mellanliggande fördröjningstiderna Dm, Dm+1, ...Dm+n_l. De fördröjningstider som tilldelas PCM-da- taordsekvenserna W(l), W(2), .... W(2m) och paritetsordsekven- serna Pl, P2, ... Pn är sådana att den kortaste fördröjnings- tiden för någon av ordsekvenserna i gruppen med jämna ord W(2), W(4), ... W(2m) är längre än den största fördröjningstiden för någon av dataordsekvenserna i gruppen med udda dataordsekven- ser W(l), W(3), .... W(2m-1). Paritetsordsekvenserna Pl, P2, ... Pn har fördröjningstider vilka är så beskaffade att de ligger mellan den längsta fördröjningstiden i den udda gruppen och den kortaste fördröjningstiden i den jämna gruppen.

Den ovan beskrivna fördelningen av fördröjningstider i de oli- ka ordsekvenserna som uppträder i det i fig. 1 visade interio- lieringsarrangemanget säkerställer att skillnaden i de olika fördröjningstiderna mellan vilka som helst av två successiva PCM-dataord Wi och W@+lkommer att vara så stor som möjligt.

Med andra ord kommer i den interfolierade datan datasekvenser- na W(i) och W(i+l), vilka vardera innehåller intilliggande ord ur den pulskodmodulerade ingångsdatasekvensen(Wi) att hasâ stor skillnad i fördröjningstid som möjligt. 454 555 Sedan interfolieringen verkställts i det i fig. l visade ar- rangemanget bildas sändningsblock av orden i de respektive dataordsekvenserna och paritetsordsekvenserna W(l), wß-zmnl), w(2m-1-2mDm_l), Plhlzmnm), P2(-12mDm_l),...

Pn(-l2mD W(2-2mDm+n), W(4-2mDm+n), W(4-2mD m+n_l)l nu; W(2m_2mD2m+n_l) o Därefter omvandlas sändningsblocken till serieform och sänds, t.ex. genom registrering av sändningsblocken på ett magnetiskt medium.

Fig. 2 visar det sätt på vilket successiva ord W(l), W(2), ...

W(2m) är åtskilda för att göra den digitala signalens sårbar- I het för felskurar så liten som möjligt. Som framgår av denna figur är successiva alternerade ord, t.ex. W(l) och W(3) åt- skilda med ett avstånd som svarar mot (Dl-1) sändningsblock.

Emellertid är i tiden successiva dataord W(l) och W(2) eller W(2) och W(3) åtskilda med större avstånd motsvarande (D2m+n_2-l) respektive (Dm+n-Dl drag förstärker förmågan att kompensera för ej korrigerbara -l) sändningsblock. Detta sär- fel när den sända eller registrerade signalen utsätts för långvariga felskurar. Anledningen till detta kan förklaras på följande sätt: Om exempelvis PCM-dataordet W2, som ingår i PCM-datasekvensen W(2), innehåller ett ej korrigerbart fel utbyts detta ord mot ett syntetiskt dataord W genom ett interpoleringsförfarande, dvs. genom att använda medelvärdet av interpoleringen, dvs. ordet W2 bildas genom att man tager medelvärdena av de korrek- ta PCM-dataorden Wl och W3 vilka ligger intill det felbehäfta- de ordet W2.

För att denna interpolering skall kunna göras krävs emeller- tid att den största längden av felskuren inte är större än det kortaste av följande två avstånd, nämligen avståndet mellan ordpositionerna i sekvenserna W(2) och W(l) och sändnings- blockavstândet (Dm+n-Dl serna W(2) och W(3). Eftersom det senare avståndet är det -1) mellan ordpositionerna i sekven- 454 555 längre av dessa tvâ avstånd kan den största felskurlängden b som går att kompensera enligt uppfinningen uttryckas på föl- jande sätt: b = MIN /Dm+n-Dl-1), (Dm+n+l-D2-l), ..., (D2m+n_2-Dm_l-1)/, där MIN är en minimumvärdesoperator och b anger sändningsblocklängd.

Om de enskilda fördröjningstiderna Di för den successiva ord- sekvenserna i var och en av de udda och jämna grupperna skil- jer sig från varandra med en konstant skillnad D och om en en- skild fördröjningstid Di är lika med produkten av heltalen i och D gånger en blocklängd kan den största kompenserbara fel- skurlängden b' skrivas såsom: « b' = (m+n-l)D-l.

Om den digitala signalen således kodas i enlighet med uppfin- ningen kommer den kompenserbara längden b' av en felskur att vara så lång som möjligt.

En praktisk utföringsform av uppfinningen kommer att beskri- vas närmare nedan i anslutning till fig. 3 och 4 som visar ett felkorrigeringskodarrangemang respektive ett komplemen- tärt till detta utfört felkorrigeringsavkodningsarrangemang.

Dessa arrangemang lämpar sig för användning vid registrering av en pulskodmodulerad audiosignal på ett magnetband respek- tive för avspelning av den på detta sätt registrerade pulskod- modulerade audiosignalen.

Enligt fig. 3 matas en pulskodmodulerad audiosignal i serie in på en ingång l till en udda-jämn-separeringskrets 2 i vil- ken den pulskodmodulerade audiosignalen indelas i ett flertal udda datasekvenser W(l), W(3) och W(5) samt ett flertal jämna datasekvenser W(2), W(4) och W(6). I denna utföringsform har således parametern m i fig. l valts m=3.

Dessa datasekvenser består vardera av pulskodmodulerade in- gångsdataord enligt det följande: 454 555 8 W(l) = Wl, W7, Wl3, Wl9 ...

W(2) = W2, WB, Wl4, W20 ...

W(6) = WG, Wl2, Wl8, W24 ...

Dessa sex datasekvenser matas ord för ord till en modulo-två- -räknare 3 för att bilda en första paritetsdatasekvens P(l).

Denna första paritetsdatasekvens består av paritetsord Pl, P7, Pl3.... Dessa sju datasekvenser matas till ett första in- terfolieringssteg 4.

Interfolieringssteget 4 är bildat av enskilda fördröjnings- kretsar vilka exempelvis vardera kan innefatta ett random-ac- cess-minne som tilldela: respektive sekvens W(l), W(3), W(5), P(l), W(2), W(4) och W(6) fördröjningstiden noll-ord, d ord, 2d ord, 3d ord, 5d ord, 6d ord respektive 7d ord. Efter det första interfolieringssteget 4 matas de sex PCM-datasekvenser- na W(l) till W(6) ord för ord till en andra modulo-två-räknare för att bilda en andra paritetsdatasekvens Q(l). Den sena- re paritetsdatasekvensen består av paritetsord Ql, Q7, Ql3...

De sex PCM-datasekvenserna W(l) till W(6), den första pari- tetsdatasekvensen P(l) och den andra paritetsdatasekvensen ' Q(l) matas därefter till ett andra interfolieringssteg 6.

Det andra interfolieringssteget 6 innefattar fördröjningskret- sar som tilldelar datasekvenserna W(l), W(3), W(5), P(1), Q(1)f W(2), W(4) åch W(6) fördröjningstiderna noll, (D-d) ord, 2(D- -cn oro, saa-d) oro, 4 (D-d) oro, s (D-o) oro, e (n-a) oro respektive 7 (D-d) ord. Det andra interfolieringssteget 6 avger på sin utgång interfolierade datasekvenser vilka motsva- rar de ovan nämnda sekvenserna men markeras med ett primteck- en. De erhållna interfolierade data- och paritetsordsekvenser- na W(l)', W(3)', W(5)', P(l)', Q(l)', W(2)', W(4)' och W(6)' matas till en sammanställningskrets 7 som vid sin utgång 8 av- ”i 454 555 ger en ström av sändningsblock, vilka vart och ett har en i serie förekommande grupp av åtta ord vilka vardera är här- ledda från dessa interfolierade sekvenser. Ett exempel på ett sändningsblock visas i fig. 5. Ehuru det inte är väsentligt för föreliggande uppfinning föredrages att lägga till ett synkroniseringskodord SYNC i början av varje sändningsblock samt ett kontrollkodord CRC i slutet av varje sändningsblock.

Synkroniseringssignalblandningskretsar och CRC-kodgeneratorer är konventionella och beskrivs inte närmare.

De på utgången 8 förekommande sändningsblocken kan därefter matas till en modulator och en registreringsförstärkare samt kan därefter registreras på ett magnetiskt band med hjälp av ett eller flera fasta huvuden.

Den på detta sätt registrerade digitala signalen kan därefter spelas av från magnetbandet med hjälp av ett eller flera lik- mflæfle stationära huvuden samt matas via en reproduceringsför- stärkare, en demodulator och en ej visad CRC-kontrollkrets till den i fig. 4 visade avkodningskretsen. Om CRC-kcntroll- kretsen upptäcker ett fel förses varje ord som befunnits va- ra felbehäftat med en markeringsbit.

Sändningsblocken i fig. 5 kommer i serieform till en ingång 9 och går därifrån till en indelningskrets 10, som omvandlar den digitala signalen till de sex PCM-datasekvenserna och till två paritetssekvenser W(l)', W(3)', W(5)', P(l)', Q(l)', W(2)', W(4)' och W(6)'. Dessa sekvenser går därefter till ett första deinterfolieringssteg ll.

Deinterfolieringssteget ll motsvarar det andra interfolie- ringssteqet 6 i fig. 3 och förser de respektive ordsekvenser- na W(l)', W(3)', W(5)', P(l)', Q(l)', W(2)', W(4)' och W(6)' med de omvända fördröjningstiderna 7(D-d) ord ner till noll ord.

De deinterfolierade pulskodmodulerade dataordsekvenserna och paritetsordsekvenserna matas därefter till en Q-avkodare 12 "454 555 i vilken felkorrigering verkställs genom att använda den andra paritetsordsekvensen Q(l).

I Q-avkodaren 12 matas de sex PCM-dataordsekvenserna W(l) till W(6) och den andra paritetsdatasekvensen Q(l) till en modulo- -två-adderare för att bilda ett felsyndrom. Felsyndromet an- vänds för att korrigera ett felbehäftat ord. I Q-avkodaren 12 nollställs även en eventuellt förekommande markeringsbit, som hör samman med ett felbehäftat ord, om detta ord korrigeras.

PCM-dataordsekvenserna W(l) till W(6) och paritetsordsekvensen P(l) matas därefter från Q-avkodaren 12 till ett andra deinter- folieringssteg 13. Detta deinterfolieringssteg 13 är komple- mentärt till det första deinterfolieringssteg 4 i fig. 3 och används för att kompensera för de tidsfördröjningar som inter- folieringssteget 4 bildat. Således förses sekvenserna W(l), W(3), W(5), P(l) med fördröjningstiderna 7d ord ned till 4d ord medan sekvenserna W(2), W(4) och W(6) förses med fördröj- ningstiderna 2d ord, d ord respektive 0 ord. Det andra dein- terfolieringssteget 13 âterför således PCM-datan till den ur- sprungliga ordning denna data hade före kodningen i kretsen i fig. 3. ' PCM-dataordsekvenserna W(l) till W(6) och paritetsordsekven- sen P(l) går därefter till en P-avkodare 14 i vilken upp till ett felbehäftat ord i varje sekvens korrigeras. Konstruktionen av P-avkodaren l4 är likartad den för Q-avkodaren 12. P-avko- daren 14 nollställer även en eventuellt förekommande marke- ringsbit, som hör till ett felbehäftat ord, om det i detta ord ingående felet undanröjs.

I denna utföringsform av uppfinningen verkställs en dubbel in- terfoliering så att varje ord med PCM-data är förknippat med tvâ felkorrigerings- eller paritetsord och på samma sätt kom- mer tvâ paritetsordfvilka som helstlatt såsom maximum ha ett enda PCM-dataord gemensamt bland sina respektive genererings- element. Om således ett felbehäftat ord inte kan korrigeras 454 555 ll med ett paritetsord kommer det andra paritetsordet vanligen att korrigera felet. Således förbättras avsevärt felkorrige- ringsförmâgan för ett dubbelinterfolieringsförfarande jämfört med felkorrigeringsförmågan för ett enkel-paritetsord-förfa- rande.

De sex PCM-dataordsekvenserna W(l) till W(6) går från P-avko- daren 14 till en kompenseringskrets 15 vilken kompenserar el- ler maskerar eventuella ord som innehåller ett ej korriger- bart fel och som markeras genom förekomsten av en markerings- bit.

I denna utföringsform kompenserar kompenseringskretsen l5 för sådana felbehäftade ord genom att tillhandahålla ett synte- tiskt, interpolerat ord som svarar mot medelvärdet av ord som ligger omedelbart före och omedelbart efter det felbehäftade ordet.

Utsignalerna från kompenseringskretsen 15 går därefter till en udda-jämn~sammanställningskrets 16 som omvandlar de sex PCM- -datasekvenserna W(l) till W(6) till serieform och som vid sin utgång 17 tillhandahåller en enda seriesekvens av PCM-datan.

En icke visad PCM-demodulator kan användas för att omvandla PCM-datan till en högkvalitativ, analog audiosignal.

I den ovan beskrivna utföringsformen av uppfinningen sänds da- tan såsom kodade sändningsblock vilka innehåller t.ex. sex ord av sekvenserna W(l)'-W(6)' och tvâ ord av sekvenserna P(l)' och Q(l)'. Orden från sekvenserna W(l)'-W(6)' representerar värdena av en analog signal, som samplats vid olika tidpunk- ter. Således ligger successiva PCM-dataord, t.ex. Wl till W6 och tillhörande paritetord Pl och Ql skilda från varandra i ett spår på magnetbandet såsom allmänt visas i fig. 6A. Avstån- den mellan de luckvist successiva orden Wl och W3, mellan orden W3 och W5, mellan orden W2 och W4 och mellan orden W4 och W6 är D blocklängder medan skillnaden mellan orden WS och W2 är 454 555 12 lika med 3D blocklängder. Skillnaden mellan de tidsmässigt successiva orden W3 och W2 är emellertid (4D-l) blocklängder.

Detta avstånd representerar den maximalt kompenserbara fel- skurlängden, dvs. den maximala längd som en felskur kan upp- taga utan att påverka två ord W2 och W3, vilka representerar två tidsmässigt successiva sampel av en analog signal.

Den i fig. 3 och 4 visade utföringsformen klarar således en -maximalt kompenserbar felskurlängd b' uppgående till (m+n-l)D-l blocklängder såsom förklarats ovan 1 samband med fig. 1.

Såsom kontrast kan nämnas att om udda-jämn-separeringskretsen 2 inte används och ordsekvenserna W(l)-W(6) enbart interfolie- ras i sin ursprungliga ordninglfördelas de på magnetbandet registrerade PCM-orden på det sätt som framgår i fig. GB. Med detta förfarande är således den maximalt kompenserbara fel- skurlängden b endast D-l blocklängder. Om den föreliggande upp- finningen används kan den maximalt kompenserbara felskurläng- den ökas med en faktor av approximativt (m+n-1). Om den före- liggande uppfinningen utnyttjas är således kompenseringsför- mågan ca. (m+l-1) gånger starkare jämfört med felkompenserings- förmågan som förekommer när uppfinningen inte används. Den förbättrade felkorrigeringsstyrkan som erhålls med det dub- belt interfolierade förfarandet påverkas inte på något sätt i negativ riktning om förfarandet enligt uppfinningen utnytt- jas.

Såsom omnämnts ovan kan föreliggande uppfinning användas inte endast när det gäller registrering av en pulskodmodulerad au- diosignal utan även vid sändning av en digital PCM-signal på en RF-bärvåg över en kabel.

Istället för de i den ovanstående utföringsformen använda pa- ritetskoderna P(l) och Q(l) kan b-gränskod eller någon annan felkorrigeringskod.användas.

Uppfinningen kan även utövas om bara enkel-interfolierings- 454 555 13 teknik till skillnad från den beskrivna dubbel-interfolie- ringstekniken, används. En fördelaktig tillämpning av före- liggande uppfinning är skarvredigering av ett PCM-inspelat band. I ett PCM-bandsystem av den typ som har fasta huvuden kan/om skarvredigering görslflera fel alstras nära skarv- el- 'ler redigeringspunkten. För att förhindra att skarven alstrar ej önskvärda knäppar i den demodulerade signalen indelas en enkelkanalig PCM-datasekvens i en udda respektive jämn data- sekvens och separat felkorrigeringskodning görs med hänsyn till var och en av dessa datasekvenser. Den ena av datasek- venserna fördröjs därefter en förutbestämd tid i förhållande till den andra. I detta fall inträffar ett b-gränsförhållande i de udda respektive jämna datasekvenserna. I t.ex. den udda datasekvensen uppfattas orden Wl och W3, W3 och WS, WS och W7 såsom b-gränspar av ord. Således skall avståndet mellan orden i varje sådant ordpar göras så stort som möjligt. Därför kan förfarandet enligt föreliggande uppfinning tillämpas på var och en av datasekvenserna. v, De ovan beskrivna utföringsformer av uppfinningen kan på många olika sätt modifieras och varieras inom ramen för uppfinningens grundtanke.

Claims (5)

454 555 lä PATENTKRAV

1. Sätt att behandla en digital signal som skall överföras, innefattande mottagning av den digitala signalen i form av en serie av successiva dataord, indelning av serien av dataord i ett antal dataordsekvenser, bildning av åtminstone en fel- korrigeríngsordsekvens vilken såsom genereringselement har dataordsekvenserna, fördröjning av dataordsekvenserna och av felkorrigeringsordsekvensen med olika fördröjningstider, samt bildning av en serie överföringsblodk av de i olika grad för- dröjda orden i dels dataordsekvenserna och dels felkorrige- ringsordsekvensen, k ä n n e t e c k n a t av att indel- ningen innebär en uppdelning av serien av dataord i en första grupp av ordsekvenser och i en andra grupp av ordsekvenser, varvid dataorden fördelas omväxlande mellan den första och den andra gruppen, att varje överföringsblock bildas av ett första antal dataord från den första gruppen, av ett motsvarande antal dataord från den andra gruppen ooh av åtminstone en fel- korrigeringsordsekvens vilken såsom genereringselement har det nämnda första och andra antalet dataord, och att inom varje överföringsblock den kortaste fördröjningstiden som tilldelas någon ordsekvens i den andra gruppen är längre än den längsta fördröjningstiden som tilldelas någon ordsekvens i den första gruppen, och att felkorrigeringsordsekvensen tilldelas en för- dröjningstid som ligger mellan den längsta fördröjningstiden som förekommer i den första gruppen och den kortaste fördröj- ningstiden som förekommer i den andra gruppen.

2. Sätt att behandla en digital signal i enlighet med krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att fördröjningstiderna skiljer sig med ett antal D ordlängder eller med en heltalsmultipel därav, att de första och andra grupperna vardera innehåller m sekvenser, att n felkorrigeringsordsekvenser bildas och att intilliggande ord i den nämnda serien av successiva dataord inte ligger närmare varandra än (m+n-l) D-1 block. Kt 454 555 n

3. Sätt att behandla en digital signal enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att steget innebärande att sek- venserna med dataord tilldelas fördröjningar innefattar att i ett första interfolieringssteg tilldelas de enskilda dataord- sekvenserna proportionella andelar av tidsfördröjningarna och att de övriga tidsfördröjningarna bildas i ett eller flera efterföljande interfolieringssteg.

4. Kodare för utförande av sättet enligt krav l, innefattan- de en separeringskrets (2) för indelning av nämnda serie av dataord i nämnda antal dataordsekvenser, en felkodare (3) för bildning av en felkorrigeringsordsekvens vars genererings- element bildas av de enskilda orden i dataordsekvenserna, ett interfolieringssteg (4) som tilldelar dataordsekvenserna och felkorrigeringsordsekvenserna olika fördröjningstider, samt en sammanställningskrets (7) för bildning av en serie sändnings- gblock av de enskilda i olika grad fördröjda orden i dels data- ordsekvenserna och dels felkorrigeringsordsekvensen, k ä n - n e t e c k n a d av att separeringskretsen (2) indelar den nämnda serien av dataord i en första grupp av sekvenser av ord (W(l), W(3), W(5)) och en andra grupp av sekvenser av ord (W(2L W(4), W(6)), varvid dataorden fördelas omväxlande mellan de första och andra grupperna, att interfolierings- steget (4, 6) tilldelar sekvenserna av dataord (W(1), W(3L W(5), W(2), W(4), W(6)) och felkorrigeringsordet (P(l), Q(l)) olika fördröjningstider så att den kortaste fördröjningstiden (5D) för någon av ordsekvenserna i den andra gruppen är längre än den längsta fördröjningstiden (2D) för någon av ordsekven- serna i den första gruppen och att fördröjningstiden (3D, 4D) för felkorrigeringsordet (P(1), Q(1)) ligger mellan den nämnda längsta fördröjningstíden (2D) och den kortaste fördröjnings- tiden (SD).

5. Avkodare för behandling av en mottagen signal, som be- handlats i enlighet med sättet enligt krav 1, innefattande en indelningskrets (10) för indelning av orden i varje sändnings- block i. enskilda dataordsekvenser och felkorrigeringsordsek- venser, ett avinterfolieringssteg (ll, 13) tilldelande data- 454 555 \b ordsekvenserna och felkorrigeringsordsekvenserna fördröjnings- tider som är komplementära till de för dataordsekvenserna, en felkorrigeringsavkodare (12, 14) för korrigering av eventuellt förekommande korrigerbara fel i dataordsekvenserna genom användande av felkorrigeringsordsekvensen, en kompenserings- krets (15) anordnad efter felkorrigeringskretsen för att identifiera eventuellt förekommande ord, vilka innehåller ett ej'korrigerbart fel och för utbyte av detta ord mot ett synte- tiskt dataord bildat av ett eller flera till detta ord relate- rade dataord samt en sammanställningskrets (16) för omvandling av dataordsekvenserna till en korrigerad återvunnen digital signal, k ä n n e t e c k n a d av att indelningskretsen (10) delar in dataorden i varje sändningsblock i första och andra grupper av dataordsekvenser (W(l), W(3), W(5) och W(2), W(4), W(6)), att avinterfolieringssteget (ll, 13) tilldelar. fördröjningstiderna så att den kortaste fördröjningstiden (SD) som tilldelats någon av ordsekvenserna i den första gruppen (W(l), W(3), W(5)) är längre än den största tidsfördröjning (2D) som tilldelats någon av ordsekvenserna i den andra gruppen (W(2), W(4), W(6)) och så att den fördröjningstid (4D, 3D) som tilldelats felkorrigeringsordsekvensen (P(l), Q(l)) ligger mellan den kortaste fördröjningstiden (SD) ooh den längsta fördröjningstiden (ZDL A