SE452537B

SE452537B - Sett och apparat for kodning av ett n-bit-informationsord till ett m-bit-kodord, samt sett och apparat for avkodning

Info

Publication number: SE452537B
Application number: SE8007667A
Authority: SE
Inventors: T Shimada
Original assignee: Sony Corp
Priority date: 1979-11-02
Filing date: 1980-10-31
Publication date: 1987-11-30
Also published as: BR8007071A; JPS5665314A; CH638646A5; GB2066629B; AU6389980A; CA1193015A; SU1148572A3; JPS6367268B2; ZA806196B; FR2469047B1; GB2066629A; DE3039726A1; ATA536080A; NL8005999A; AT399627B; AU533027B2; FR2469047A1; IT1188868B; DE3039726C2; SE8007667L

Description

452 537 ,._.

N .lå-W kl Flera av de ovan nämnda förfarandena är visserligen i sig mycket bra men inte alla lämpar sig för t.ex. direkt magne- tisk registrering av en digital signal. En fördelaktig använd- ning av direkt digital registrering är på videosignalregistre- ringsomrâdet. Vanligen används videobandspelare för att re- gistrera videosignaler, t.ex. en sammansatt färgvideosignal, i analog form. Emellertid kan den digitala teknikens fördelar vad gäller noggrann reproducering med hög grad av trogenhet tillvaratagas med digitala videoregistreringssystem. Digitala videobandspelare är kända i vilka en färgvideosignal samplas och varje sampel omvandlas till en digital n-bit-signal (t.ex. en 8-bit-signal). Successiva 8-bit-sampel av färgvideosignalen registreras pâ ett magnetband med hjälp av ett eller flera ro- terande huvuden. Ett exempel pâ en sådan digital videobandspe- lare finns beskrivet i den svenska patentansökningen 30-07505~4 I en sådan digital videobandspelare går dendigita1a8-bit-sig- nalen till det roterande huvudet via en registreringsförstärka- re och en roterande transformator. Transformatorn kan i likhet med förstärkaren inte sända eller släppa fram en likströmssig- nal. Således skärs likströmskomponenten i den digitala signa- len, dvs. de likströmsnivåer som representerar de binära "l"- och "O"-logiktillstånden, bort. Detta betyder att den digitala signalen registreras utan sin ursprungliga likströmskomponent.

Följden härav blir att den registrerade versionen av den ur- sprungliga digitala signalen kan vara avsevärt distorderad och därigenom hindra noggrann reproducering av den ursprungliga digitala signalen. Om under avspelningen av den digitala sig- nalen från magnetbandet det finns kvar någon likströmskomponent tenderar komponenterna i reproduceringskretsen att hindra re- producering av den kvarvarande komponenten. Detta förvärrar situationen ytterligare. Om vidare antalet övergångar i den registrerade digitala signalen är lågt, t.ex. om löplängden för nollorna och ettorna är lång, reduceras nivån av den repro- ducerade digitala signalen. För att således få den minsta möj- liga distorsionen vid registreringen och den efterföljande re- produceringen av en digital signal är det således önskvärt att 4$2gs37 Ä v a. 11-" a likströmskomponenten 1 de ursprungliga signalerna är den minsta möjliga.

Om en binär "l" representeras medelst t.ex. en likstrñmsnivâ på +l volt och om en binär "O" representeras av en likströms- nivå på -l volt så kommer en binär "l" âtföljd av en binär "O" jlQ7 att uppvisa likströmskomponenten noll. En kombination av bitar, t.ex. ÅÉOQY uppvisar en likströmskomponent på -1. En kombination av bitar ¿100;7 uppvisar en likströmskomponent på 0. Således kan man uppfatta_ett av flera bitar bestående ord så att det har en likströmskomponent som är lika med skillna- den mellan antalet binära l:or och O:or, som ingår i nämnda av flera bitar bestående ord. Denna likströmskomponent benäm- nes nedan såsom nämnda av flera bitar bestående ords "dispari- tet". Om dispariteten av ett digitalt ord är positiv så är an- talet binära l:or i detta ord större än antalet binära O:or.

Omvänt är dispariteten av ett digitalt ord negativ när antalet binära l:or är mindre än antalet binära O:or. Ett digitalt ord som är bildat av ett udda anta: ﬁitar kommer att uppvisa en från noll skild disparitet och det absoluta värdet av denna representerar antalet bitar av ds: ena tillståndet; vilka över- stiger antalet bitar av det andra tillståndet och polariteten (dvs. plus eller minus) representerar huruvida antalet binära l:or är större än antalet binära O:or (positiv disparitet) el- ler antalet binära O:or är större än antalet binära l:or (ne- gativ disparitet). Ett av flera bitar bestående ord, som är bildat av ett jämnt antal bitar, kan uppvisa antingen positiv disparitet, negativ disparitet eller nolldisparitet. Nolldis- paritet föreligger när antalet binära l:or är lika med antalet binära O:or.

Ett sätt att hålla låg likströmskomponent i den ursprungliga digitala signalen för att på så sätt minska distorderingen i den reproducerade digitala signalen är att använda en så kal- lad lågdisparitetskod. Lågdisparitetskodning innebär att en ursprunglig digital signal omvandlas till en digital signal som har ett större antal bitar, varvid totala antalet bitar 452 537 ..- »ß .Jin i den omvandlade digitala signalen är ett jämnt tal. Om exem- pelvis den ursprungliga digitala signalen är ett 4-bit-ord in- nebär en känd lågdisparitetskodningsteknik att detta 4-bit-in- formationsord omvandlas till ett 6-bit-kodord. Varje 6-bit- -kodord har nolldisparitet, dvs. varje 6-bit-kodord består av tre binära l:or och tre binära 0:or. Eftersom antalet binära l:or är lika med antalet binära Ozor uppvisar kodordet nolldis- paritet. Denna lâgdisparitetskodningsteknik är känd såsom den så kallade (4,6:0)-kodningstekniken, vilket innebär att det ursprungliga 4-bit-informationsordet kodas till ett 6-bit-kod- ord som har nolldisparitet. Det inses att ett 4-bit-kodord med- ger representation av sexton olika ord. I ett 6-bit-kodord finns det tjugo individuella ord som innehåller lika många (t.ex. tre) Ozor och l:or. Vidare kan varje 6-bit-kodordrepre- sentation av ett 4-bit-informationsord uppvisa en acceptabel löplängd. Detta innebär att antalet på varandra följande l:or eller 0:or i 6-bitkodordet inte behöver vara alltför stort.

Om emellertid (4, 6; 0)-lågdisparitetskodteknik används för att koda ett 8-bit-videosampel för digital registrering är det nödvändigt att representera varje 8-bit-videosampel eller -in- formationsord såsom ett 12-bit-kodord. Av dessa tolv bitar re- presenterar fyra bitar inte någon nyttig information och är därför redundanta. I det förenklade 6-bit-kodordet är tvâ bi- tar redundanta. Således anordnas dessa tillkommande bitar en- bart för att ge upphov till låg disparitet och minska likströms- komponenten i den digitala signal som skall registreras. När dessa redundanta bitar registreras ökas emellertid tätheten på registreringsbäraren. Ett bestämt registreringsområde som tidigare innehöll fyra (eller åtta) informationsbitar har i- stället sex (eller tolv) bitar. Om sex bitar registreras i ett omrâde som tidigare innehöll fyra bitar reduceras bredden av var och en av dessa sex bitar i förhållande till bredden av var och en av de ursprungliga fyra bitarna. Detta reducerar det så kallade "detekteringsfönstret" under vilket en reprodu- cerad bit kan avkännas. Sålunda ökar sannolikheten att fel in- förs i det reproducerade lågparitetskodordet. En annan nackdel 452 557 w- ... ß med denna typ av lågdisparitetskodning är att om ett läsminne (ROM) används för kodning av ett 8-bit-informationsord till ett 12-bit-kodord måste läsminnet ha hög kapacitet. Det är därigenom svårt att konstruera en tillfredsställande lågdis- paritetskodare såsom en LSI-krets (large scale integrated).

Föreliggande uppfinning syftar till att åstadkomma ett sätt och en apparat för kodning av successiva informationsord till _kodord som har den minsta möjliga likströmskomponenten.

Ett annat föremål för uppfinningen är att åstadkomma ett för- bättrat sätt och en förbättrad apparat för kodning av ett n- -bit-informationsord till ett m-bit-kodord medelst vilket sätt respektive apparat de ovan nämnda nackdelarna undviks.

Ett annat föremål för uppfinningen är att åstadkomma ett sätt och en apparat för (n, m)-kodning medelst vilket respektive vilken det kodade m-bit-ordet förses med minsta möjliga antal redundantbitar men ändå uppvisar låg total likströmskomponent.

Uppfinningen avser ett sätt och en apparat för kodning av suc- cessiva n-bit-informationsord till successiva m-bit-kodord vil- ka har den minsta möjliga likströmskomponenten, varvid nå: 2 och m> n. Ett m-bit-kodord som representerar det n-bit-infor- mationsord, som skall kodas, alstras såsom funktion av den di- gitala summavariationen av ett flertal föregående m-bit-knanva.

Det m-bit-kodord vars disparitet tenderar att reducera d~~ gitala summavariationen mot noll väljs.

I en utföringsform av uppfinningen kan varje n-bit~informa- tionsord representeras av ett m-bit-kodord som har positiv disparitet och ett m-bit-kodord som har negativ disparitet.

Om den digitala summavariationen är positiv väljs mebit-kodor« det med negativ disparitet och om den digitala summavariatio- nen är negativ väljs m-bit-kodordet med positiv disparitet. 452 537 ___ :in _ Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till bifogade ritningar, i vilka fig. l visar Vä9f0rmeﬂ för en digital 5-bit-signal, vilken används för att förklara fö- religgande uppfinning, fig. 2 är en tabell som visar de möj- liga 5-bit-kodorden och deras respektive dispariteter, vilka kan användas för att representera 4-bit-informationsord, fig. 3A-3F är tids- och vågformsdiagram vilka används till att för- klara föreliggande uppfinning, fig. 4 är ett logikschema över en utföringsform av en kodare i enlighet med föreliggande upp- finning, fig. 5A-SH är vågformsdiagram vilka används till att förklara funktionen av den i fig. 4 visade utföringsformen av uppfinningen, fig. 6 är ett logikschema av en utföringsform av en avkodare som kan utnyttjas tillsammans med föreliggande uppfinning, fig. 7 är ett logikschema över en annan utförings- form av en kodare, fig. 8 är ett logikschema av en utförings- form av en disparitetsberäkningskrets som kan användas till- sammans med föreliggande uppfinning, fig. 9 är ett logikschema över en annan utföringsform av en disparitetsberäkningskrets, fig. 10 visar en annan tabell som anger de möjliga 5- -bit-kodorden och dessas dispariteter, vilka kan användas för att representera 4-bit-informationsord, fig. ll är ett logik- schema över ännu en utföringsform av föreliggande uppfinning, fig. 12 är ett logikschema av en annan utföringsform av före- liggande uppfinning, fig. 13 är ett logikschema över ytterli- gare en utföringsform av föreliggande uppfinning, fig. 14 är ett logikschema av en annan utföringsform av föreliggande upp- finning, Fig. l5 är en tabell vilken anger de kodord som kan framställas med den i fig. 14 visade utföringsformen för att representera 8-bit-informationsord, fig. 16 är ett lo- gikschema av en utföringsform av en avkodare som kan utnyttjas tillsammans med kodaren i fig. 14, fig. 17 är ett logikschema av ännu en annan utföringsform av föreliggande uppfinning, fig. 18 är en tabell som representerar de kodord vilka kan bil- das med den i fig. 17 visade utföringsformen för att represen- tera 8-bit-informationsord, fig. 19 är ett logikschema över en 452 557 |" si' _* avkodare som kan användas tillsammans med den i fig. 17 vi- sade kødaren Och fig. 20, 21 OCh 22 är blocflrscheman, vilka, visar olika utföringsformer av föreliggande uppfinning.

Innan de olika utföringsformerna enligt föreliggande uppfin- ning beskrivs är det lämpligt att definiera de uttryck som används i beskrivningen och patentkraven. Följande uttryck har den angivna innebörden: Informationsord avser en digital n-bit-signal där n¿.2. I de nedan beskrivna exemplen är n = 4,samt n = 8. En färgvideo- signal samplas och omvandlas vanligen till en digital 8-bit- -representation. Denna digitala 8-bit-representation av den samplade videosignalen är ett 8-bit-informationsord.

Kodord avser det digitala m-bit-ord som representerar det ur- sprungliga n-bit-informationsordet, varvidxn>rL I de nedan beskrivna exemplen är m = 5, m = 9 och m = 10. I en digital videobandspelare registreras detta m-bit-kodord.

Disparitet (DSP) har beskrivits ovan. Dispariteten av ett di- gitalt ord, t.ex. ett n-bit-informationsord eller ett m-bit- -kodord, representerar likströmskomoonenten av detta ord. Om en binär "l"-bit representeras av en positiv likströmsnivå, t.ex. +l volt, och om en binär "O"-bit representeras av en ne- gativ likströmsnivå, t.ex. -l volt, så är dispariteten av det digitala ordet lika med en positiv storhet om antalet l:or ö- verskrider antalet 0:or i detta ord, en negativ storhet om antalet O:or överskrider antalet l:or och lika med noll om an- talet lzor är lika med antalet Ozor. Den absoluta storleken av dispariteten är lika med skillnaden mellan antalet l:or och Ozor. Dispariteten av ett digitalt ord som består av ett jämnt antal bitar kan vara lika med noll. Dispariteten av ett digitalt ord som består av ett udda antal bitar är antingen positiv eller negativ. En positiv disparitet innebär att lik- strömskomponenten av det digitala ordet är positiv och en ne- gativ disparitet innebär att likströmskomponenten av det digi- 452 557 É OO J5= b-l tala ordet är negativ. Disparitet (DSP) kan definieras på föl- jande sätt: DSP = nl - no där nl är antalet lzor i det digitala ordet och no är antalet 0:or i samma ord. För ett m-bit-kodord är n är DSP = 2nl - m. + no = m. Således l Digital summavariation (DSV) avser det likströmsvärde som skul- le erhållas genom att integrera de successiva binära l:orna och Ozorna i successiva digitala signaler, t.ex. successiva m-bit-kodord under förutsättning att positiva och negativa likströmsnivåer, t.ex. +l volt och -l volt representerar "l" respektive "O". Digital summavariation (DSV) för successiva digitala ord kan bestämmas genom att summera ordens dispari- teter. Om successiva digitala ord sänds i serie bit för bit så ändrar sig DSV för varje successiv bit. Således kommer * t.ex. DSV för det i serie sända ordet ÅlO0lQ7 att successivt ändra sig från ett initialt värde (vilket antas vara noll) till +l, därefter till 0, därefter till -l, därefter till 0 och slutligen -l vid ordets slut. Det inses att dispariteten av dettaord ¿100lQ7 är lika med -l} Den DSV som erhålls från ett flertal m-bit-kodord representerar således likströmskom- ponenten för dessa ord. I enlighet med föreliggande uppfin- ning väljs successiva m-bit-kodord så att den totala digitala summavariationen blir den minsta möjliga.

Om föreliggande uppfinning inte användes och om successiva in- formations- eller kodord sänds utan inskränkning vad gäller kodordens val är det möjligt att DSV för successiva digitala ord kan öka i den positiva eller negativa riktningen utan nå- gon begränsning. Medelst föreliggande uppfinning bildas ett maximalt DSV-värde och därutöver väljs enskilda m-bit-kodord på sådant sätt att den totaladiqitalasummavariationen redu- ceras mot noll. Genom att sâledes underkasta de enskilda als- trade kodorden vissa krav kommer de successiva kodorden att ha den minsta möjliga likströmskomponenten. I 452 537 JL' I fig. l visas ett typiskt 5-bit-kodord där m = 5. I nedan- stående beskrivning antas att en binär "l" representeras av en positiv likströmsnivå (+l) medan en binär "O" represente- ras av en lika stor men motriktad eller negativ likströmsni- vå (-1). Det visade 5-bit-ordet ÅÉÖOIQX har en disparitet på -l eftersom antalet Ozor överskrider antalet lzor med ett. Om det i fig. 1 visade 5-bit-ordet är det enda digitala ord som skall sändas så är DSV även lika med -1.

I fig. 2 visas en tabell där 5-bitkodord med positiv dispari- tet och negativ disparitet för varje 4-bit-informationsord finns visade. Tabellen visar även den digitala representatio- nen av varje positiv och negativ disparitet, varvid de nega- tiva dispariteterna visas såsom 2-komplementet. Således kan exempelvis informationsordet ÅÉOOQY representeras antingen så- som kodordet ÅÉOOOQ7, vilket i tabellen i fig. 2 benämns KOD+ eller medelst kodordet ÅllllI7, vilket i tabellen benämns KOD-. Dispariteten av ordet KOD+ är lika med -5 och den digi- tala representationen av denna -5-disparitet i 2-komplement- form är ÅI0llY. Dispariteten av ordet KOD- är lika med +5, som i digital form skrivs ¿Ül0l7.

I fig. 3A-3F ges en allmän beskrivning av funktionen av före- liggande uppfinning. I fig. 3A antas att de följande successi- va informationsorden framläggs för kodning: ÅÖOOQY, ÅÖOOLY, ¿Ö0lQ7Û ÄÛ0ll7 Uﬂ1Å5l0Q7. Dessa successiva informationsord presenteras under konsekutiva perioder Tl_l, Ti¿ Ti+l, Ti+2 respektive Ti+3. Fig. 3B och 3C illustrerar de KOD+ och KOD- - -ord som vardera representerar var och en av de ovanstående informationsorden. Vidare anges dispariteten av vart och ett av de visade kodorden. Fig. 3D visar det speciella kodord som utväljs, dvs. det speciella kodord som används för att repre- sentera ifrågavarande informationsord. Fig. 3E visar vågfor- men för de valda kodorden. Fig. 3F visar vågformen för den di- gitala summavariationen, vilken beräknas för varje successiv bit i de utvalda kodorden. 452 537 Li 10 Till en början, dvs. under perioden Tí_l, antages informa- tionsordet ÅÛOOQ7 vara representerat av KOD+ ordet ÅÖOOOQ7, vilket har en disparitet på -S. I fig. 3F beräknas DSV för varje successiv bit av KOD+ ordet, varvid man antar att DSV till en början är lika med noll. Som framgår av figuren är den totala digitala summavariationen för det kodord som sänds under perioden Ti_l lika med -5.

Under den nästföljande perioden Ti framläggâinformationsordet ÅÖOOL7 för kodning. Eftersom DSV i början av perioden Ti är lika med -5 är det speciella kodord som väljs representera in- formationsordet ÅÖOOLY det kodord som har en positiv dispari- tet. Eftersom DSV har negativ polaritet väljs således KOD- or- det. Vid slutet av perioden Ti framgår det tydligt att den totala digitala summavariationen är lika med den digitala sum- mavariationen i början av perioden Ti plus dispariteten av det valda ordet. Således är den totala DSV som beräknas för perio- derna Ti_l och Ti lika med: DSV = -5 + 3 = -2.

Av fig. 3A-3F framgår det tydligt att den enskilda kodningen av ett informationsord är baserat på den digitala summavaria- tionen som beräknats för de föregående kodorden. Om DSV har positiv polaritet så representeras det informationsord som skall kodas av det kodord som har negativ disparitet. Om omvänt DSV har beräknats och befunnits ha negativ polaritet så repre- senteras informationsordet av ett kodord som har positiv dis- paritet. Av fig. 3F framgår att den totala DSV:n tenderar att minska i riktning mot noll. Dvs. i föreliggande fall är det maximala värdet för DSV lika med :S och det kodord som väljs representera det informationsord somaskall kodas uppvisar en disparitet som reducerar DSV från dess maximala nivå mot noll.

En utföringsform av en kodningskrets som arbetar i enlighet med ovanstående funktion visas i fig. 4. Kodaren innefattar en kod- omvandlingskrets 10, en parallell-till-serieomvandlare 20, en disparitetsberäkningskrets 30, en valsignalalstringskrets 40 452 557 1.1* ll och en DSV-bestämningskrets 50. Antag att den visade kodnings- kretsen är anordnad att t.ex. omvandla ett 4-bit-informations- ord till ett 5-bit-kodord (dvs. n = 4 och m = 5). I den visa- de utföringsformen innefattar därigenom kodomvandlingskretsen 10 exellerkretsar 101, lO2, 103 och 104, vilka vardera har en första ingång, som är avsedd att mottaga varsin bit i 4-bit- -informationsordet och en andra ingång som är avsedd att mot- taga en nedan beskriven valsignal SS. Kodomvandlingskretsen 10 innefattar även såsom den femte och mest signifikanta biten 1 i 5-bit-kodordetIlogiktillståndet för valsignalen S8.

Det inses attkodomvandlingskretsen fungerar så att den avger ett parallellt 5-bit-ord såsom gensvar på varje tillfört 4- -bit-informationsord. Den mest signifikanta biten i detta 5- -bit-kodord är antingen en binär "O" eller en binär "l" bero- ende på logiktillståndet för valsignalen SS. Om denna valsig- nal är en binär "O" så är de återstående fyra bitarna i kod- ordet lika med de fyra bitarna i informationsordet. Om emel- lertid valsignalen är en binär "l" så är de återstående fyra bitarna i kodordet komplementen till eller de inverterade ver- sionerna av de fyra bitarna i informationsordet. Det inses där- för att kodomvandlingskretsen 10 fungerar så att den avger KOD+ eller KOD- orden i tabellen i fig. 2, varvid det enskilda va- let av antingen KOD+ eller KOD- ordet bestämms av logiktill- ståndet för valsignalen SS.

Parallell-til1-serieomvandlaren 20 innefattar ett skiftregis- ter 201 av den typ som har parallellingång och serieutgâng samt en laddningsskiftstyrkrets som är kopplad till skiftre- gistret och som innefatttar vippkretsar 202 och 203 av D-typ samt en nand-grind 204. Skiftregistret 201 har ingångsstift E, D, C, B och A vilka är anslutna till kodomvandlingskretsen 10 för att mottaga motsvarande bitar i det parallella 5-bit-kod- ordet. Skiftregistret 201 har en Q-utgång som tillhanda- håller en serieversion av 5-bit-kodordet, varvid den mest sig- nifikanta biten skiftas först från skiftregistret åtföljd av 4 452 537 '__ JJ* 12 de övriga bitarna i ordning med avtagande signifikans.

Vippkretsarna 202 och 203 av D-typ samt nand-grinden 204 fun- gerar såsom en skiftregisterstyrkrets och är känsliga för skiftklockpulser CK2 samt för styrklockpulser CKl för att så- som gensvar därpå alstra den laddnings-/skiftstyrsignal som påföres skiftregistrets 201 E-ingängsstift.

Innan en närmare beskrivning ges av disparitetsberäkningskret- sen 30, valsignalalstringskretsen 40 och DSV-bestämningskret- sen 50 skall först funktionen av parallell-till-serieomvandla- ren 20 beskrivas. Betrakta fiq. 5A-SH. Antag att successiva, parallella 4-bit-informationsord matas till kodomvandlingskret- sen l0 under successiva tidsperioder Ti_l, Ti, Ti+l osv. Kodom- vandlingskretsen fungerar så att den alstrar ett respektive 5- -bit-kodord som gensvar på varje tillfört 4-bit-informations- ord, varvid den enskilda representationen av varje informa- tionsord är baserad på den DSV som På det nedan beskrivna sättet har beräknats för de föregående kodorden. Fig. SB visar att successiva, parallella 5-bit-kodord alstras i början av varje period Ti_l, Ti, Ti+l,.... och varje 5-bit-kodord matas till de respektive ingånqsstiften A-E på skiftregistret 201.

Det inses att varje kodord fortlever eller existerar under sin respektive period.

Styrklockpulserna CKl har den i fig. SC visade rektangulära vågformen och skiftklockpulserna CK2 har en frekvens som är fem gånger större än frekvensen för styrklockpulserna CKl. Det- ta framgår av fig. SD. Skift- och styrklockpulserna kan vara härledda från en gemensam klockpulsgenerator på i och för sig känt sätt. Vippkretsens 202 tillstånd följer tillståndet för klockpulserna CKl såsom visas i fig. 5E. Vippkretsen 203 föl- jer tillståndet för vippkretsen 202 men är fördröjd i förhål- lande till den senare med en period av skiftklockpulserna CK2.

Tillståndet för vippikretsen 203, vilket representeras av till- ståndet för utsignalen Q203 vid vippans utgång Q, visas i fig.

SF. 452 537 u 13 Nand-grinden 204, vilken avger en binär "O" enbart då en binär "l" ligger på var och en av dess ingångar, mottar en inverte- rad version av utsignalen Qzoz. Denna inverterade version bil- das vid Q-utgången av vippan 202. Vidare mottar nand-grinden 204 en utsignal Q203 som erhålles vid Q-utgången från vippkret- sen 203. Som framgår av figurerna SE-5G avger således nand- -grinden 204 laddnings-/skiftstyrsignalen QZO4, vilken har ni- vån för en binär "l" närhelst utsignalen Q202 är en binär "l" eller närhelst utsignalen Q203 är en binär "l". När den binä- ra "O"-nivån för utsignalen Q202 sammanfaller med'den binära "l"-nivån för utgångssignalen Q203 alstrar nand-grinden 204 den binära "O"-laddningssignalen Q204. Vid alla övriga tidpunk- ter alstrar nand-grinden 204 den binära "l"-skiftsignalen Q2o4.

Som framgår av fig. 5H laddas det parallella 5-bit-kodordet, som matas till ingânqsstiften A-E på skiftregistret 201 i det ögonblick då den binära "O"-laddningssignalen bildas, i skift- registret och innehållet i detta skiftregister skiftas ut i serie från registret vid registrets utgångsstift Q synkront med varje skiftklockpuls CK2 närhelst nand-grinden 204 alst- rar den binära "l"-skiftsignalen. Sålunda utnyttjas parallell- -till-serieomvandlaren 20 till att omvandla det parallella 5- -bit-kodordet, som alstrats av kodomvandlingskretsen 10, till ett seriellt bitkodord. Detta kodord kan därefter moduleras, t.ex. medelst en NRZ-modulator, sändas, registreras eller i övrigt behandlas.

Disparitetsberäkningskretsen 30 fungerar så att den beräknar dispariteten av varje 5-bitkodord som alstras av kodomvand- lingskretsen 10. Enligt vad som omnämnts tidigare represente- ras dispariteten (DSP) av DSP = nl - no. Vidare är nl + no = m, varvid m = 5. Således är DSP = 2nl - 5. Disparitetsberäknings- kretsen 30 fungerar så att den beräknar dispariteten i enlig- het med den sistnämnda ekvationen tillika med att den tillhan- dahåller en digital representation av den beräknade dispari- teten. Av den i fig. 2 visade tabellen framgår att om valsig- nalen SS är en binär "O" så att KOD+ ordet väljs då kan dis- pariteten av KOD+ ordet bestämmas ur det ursprungliga informa- 452 557 Jb* 14 tionsordet. Om valsignalen SS på likartat sätt är en binär "l" så att KOD- ordet väljs då kan dispariteten av detta KOD- ord väljas från det ursprungliga informationsordet.

Disparitetsberäkningskretsen 30 innefattar en räknekrets som fungerar så att den räknar antalet binära l:or som in- går i det ursprungliga informationsordet. Räknekretsen består av en krets 301 för räkning av antalet binära lzor som ingår i de två minst signifikanta bitarna av informationsordet samt en krets 302 för räkning av antalet binära l:or som ingår i de två bitarna av informationsordet. Kretsarna 301 och 302 är kopplade till en heladderare 303, vilken är anord- nad att fördubbla antalet räknade binära l:or och att från *detta resultat subtrahera talet 5. Närmare bestämt innefat- tar kretsen 30l en och-grind 30lA och en exeller-grind 30lE.

Och-grinden och exeller-kretsen har sina ingångar kopplade gemensamt för att mottaga de minst signifikanta bitarna D och Dl av informationsordet. På likartat sätt innefattar O kretsen 302 en och-grind 302A och en exeller-krets 302E vil- kas ingångar är kopplade gemensamt för att mottaga de mest signifikanta bitarna D2 och D3 i informationsordet. Det in- ses att om en binär "l" inte ingår i någon bit i det bitpar som går till den respektive kretsen 30l eller 302 kommer bå- de och-grinden och exeller-kretsen i respektive krets att av- ge binära 0:or. Om emellertid endast en binär "l" finns i bitparet så avger exeller-kretsen en binär "l" medan och-kret- sen avger en binär "0". Om en binär "l" ingår i de båda bitar- na som går till respektive krets 301 eller 302 så avger och- -grinden en binär "l" och exeller-kretsen en binär "0". Så- lunda representeras antalet binära lzor i 4-bit-informations- ordet av de ifrågavarande signalerna som bildas av och-grin- darna och exeller-kretsarna i kretsarna 301 och 302.

Fackmannen inser att den selektiva förinställningen av binära lzor och 0:or vid de ifrågavarande ingângsstiften till helad- deraren 303 utnyttjas för att fördubbla antalet binära l:or som har räknats i det ursprungliga informationsordet och att talet "5" subtraheras därifrån. Resultatet av denna digitala 452 537 JL.

H' 15 manipulering är den beräknade dispariteten av det ursprung- liga informationsordet. Denna beräknade disparitet presente- ras såsom en digital 4-bit-representation vid utgångsstift Éwﬁl, 22 och S3, varvid den mest signifikanta biten i denna digitala representation föreligger vid utgângsstiftet 2:3 och den minst signifikanta biten föreligger vid utgångs- stiftet so. Det inses även att den bit som finns vid utgångs- stiftetgo är lika med summan av antalet bitar vid ingångs- stiften A0 + BO + Co. Närmare bestämt är den minst signifi- kanta biten vid utgångsstiftet 80 alltid en binär "l". Detta sammanfaller med den disparitet som beräknats för varje KOD+ och varje KOD- ord i tabellen i fig. 2.

Den disparitet som representeras av den digitala representa- tionen från heladderaren 303 är dispariteten av det KOD+ ord som motsvarar det ursprungliga informationsordet. Enligt vad som omnämnts tidigare är den mest signifikanta biten i detta KOD+ ord en binär "0" och denna mest signifikanta bit är lika med valsignalen SS. Den digitala representationen av dispari- teten är korrekt om det ursprungliga informationsordet kodats till ett KOD+ ord. Av tabellen i fig. 2 framgår emellertid att om det ursprungliga informationsordet kodas till ett KOD- ord så måste polariteten eller tecknet för den beräknade disoari- teten inverteras. Den digitala representation som erhålles från heladderaren 303 svarar mot dispariteten av KOD+ ordet och bestämmes direkt ur de respektive bitarna i det ursprung- liga informationsordet. Om emellertid informationsordet skall representeras med sitt KOD- ord, varvid den mest signifikanta biten i KOD- ordet är en binär "l" och är lika med valsignalen SS, så modifieras den digitala representationen vid heladdera- rens utgångsstift. Som närmare framgår av tabellen i fig. 2 är den absoluta storleken av dispariteten av de KOD+ och KOD- -ord, vilka representerar samma informationsord, identisk men polariteten eller tecknet för dispariteten är omkastad. Närma- re bestämt är dispariteten av varje KOD+ ord tvåkomplementet av dispariteten av varje KOD- ord. När således dispariteten för KOD+ ordet väl bestämts, vilket sker vid utgângsstiften från 452 557 JJ* lö heladderaren 303, så bildas om KOD- ordet skall väljas, två- komplementet av den beräknade dispariteten.

Valet av tvåkomplementet av den beräknade dispariteten åstad- kommes medelst exellerkretsar 304, 305 och 306 såsom gensvar på valsignalen SS tillstånd eller betingelse. Det inses att om valsignalen SS är en binär "0", varvid det KOD+ ord som representerar informationsordet skall väljas, så genomsläpper exellerkretsarna 304-306 respektive bitar 31- 23. Om däremot valsignalen SS är en binär "l", vilket medför att KOD-ordet väljs representera det ursprungliga informationsordet, så framställs komplementen till de respektive bitarna gl- 83 me- delst respektive exellerkretsar 304-306. Den binära lzan som bildas vid utgången 20 för samtliga digitala representationer av dispariteten av KOD+-orden står kvar som den är oberoende av om valsignalen SS är en binär 0 eller l. Så är fallet ef- tersom den beräknade dispariteten är ett udda tal, vilket kräver att den minst signifikanta biten av dess digitala re- presentation är en binär "l".

Utgångssignalerna från exellerkretsarna 306, 305 och 304 till- sammans med den minst signifikanta biten, som erhålles vid ut- gångsstiftet E20 på heladderaren 303, bildar den aktuella di- gitala representationen av den disparitet som har beräknats för det aktuella kodordet som används för att representera det ursprungliga informationsordet. Den mest signifikanta biten, dvs. den bit som erhålles vid utgången från exellerkretsen 306, representerar polariteten av dispariteten (en binär l repre- senterar negativ disparitet och en binär 0 representerar po- sitiv disparitet) och de övriga bitarna representerar dispari- tetens absoluta storhet.

Valsignalalstringskretsen 40 innefattar en exellerkrets 401 vars utgång är kopplad till en inverterare 102. Syftet med exellerkretsen 401 är att jämföra polariteten av den DSV, som erhållits från de föregående kodorden,.med polariteten av det KOD+-ord som representerar det informationsord som skall kodas. .............-...._........_... .s-...ﬂu _ _ . 4520537 41: - pl 17 Denna jämförelse verkställs genom att jämföra den mest sig- nifikanta biten av dispariteten för KOD+ ordet, dvs. den bit som bildas vid heladderarens 303 utgång S3, med den mest sig- nifikanta biten av den digitala representationen av DSV. Om polariteten eller tecknet för dispariteten är lika med pola- riteten eller tecknet för DSV, så avger exellerkretsen 401 en binär "O". Om omvänt polariteterna av dispariteten och DSV skiljer sig från varandra så avger exellerkretsen 401 en bi- när "l", vilken inverteras i inverteraren 402 för att bilda valsignalen SS som då är en binär O.

Det inses att valsignalalstringskretsen 40 initialt styr kod- omvandlingskretsen 10 så att allmänt sett KOD+-ordet prelimi- närt väljs. I det fall dispariteten av detta KOD+ ord skulle medföra en ökning av DSV växlas det preliminära valet om så att KOD-ördet laddas i skiftregistret 201. Sedan det riktiga kodordeö väl har valts uppdateras DSV. Dvs. den DSV som hade bestämts såsom en funktion av de föregående kodorden uppdate- ras så att den tillika baseras på det föreliggande kodordet som nu i serie sänds från skiftregistret 201.

Den uppdaterade DSV bestämmas genom summering av den aktu- ella DSV, dvs. den DSV som är baserad pâ de föregående kod- orden med dispariteten av det nästföljande kodordet, dvs. dispariteten av det kodord som har laddats i skiftregistret 201. DSV-bestämningskretsen 50 är anordnad att utföra denna summeringsoperation. DSV-bestämningskretsen innefattar en heladderare 501 och en låskrets 502. Heladderaren 501 kan va- ra likartad heladderaren 303 och innefatta en uppsättning "A"-ingångar och en uppsättning "B"-ingångar. "A"-ingångarna matas med den digitala representationen av dispariteten av det 5-bit-kodord som har laddats i skiftregistret 201. "B"- -ingângarna matas med den digitala representationen av den aktuella DSV:n, dvs. den DSV som har bestämts ur de föregående kodorden. Utgângarna g O, él, S2 och 33 från heladderaren 501 tillhandahåller en digital 4-bit-representation av den uppdaterade DSV:n, vilken representation är lika med summan av 452 537 11:» 18 den aktuella DSV:n och dispariteten av det nästföljande kod- ordet. Denna digitala representation av den uppdaterade DSV:n matas till ingångar I0, Il, I2 och I3 av låskretsen 502. Lås- kretsen är konventionell och innefattar en laddningsingâng som är kopplad för mottagning av styrklockpulserna CK1.

De kodord som bildas av kodningskretsen i fig. 4 detekteras och avkodas med en därmed kompatibel avkodningskrets. En ut- föringsform av en sådan avkodningskrets visas i fig. 6. Den visade avkodningskretsen innefattar ett serie-til1-paral1ell- -skiftregister 701, en låskrets 704 samt exellerkretsar 710, 711, 712 och 713. Serie-till-parallell-skiftregistret 701 är komplementärt till det tidigare beskrivna parallell-til1-se- rie-skiftregistret 201 och är anordnat att mottaga det 5-bit- kodord som i serie matas till dess ingångsstift I med hjälp av t.ex. en magnetisk avspelningsanordning, t.ex. en digital videobandspelare. Det i serie mottagna kodordet står såsom ett parallellt 5-bit-ord vid skiftregistrets 701 utgångsstift Oo - Q4- Låskretsen 704 innefattar företrädesvis en konventionell 5- -bit-låskrets som har en trigger- eller laddningsingång, vil- ken är kopplad för mottagning av styrklockpulser CKl. Lås- kretsen 704 innefattar vidare ingångsstift I0-I4 vilka var- dera är anslutna till varsitt av utgångsstiften Q0 - Q4 av skiftregistret 701 för mottagning av det parallella 5-bit-kod- ordet som har överförts till den visade avkodningskretsen.

Av ovanstående beskrivning av avkodningskretsen framgår det tydligt att om den mest signifikanta biten av det mottagna kodordet är en binär "O" så motsvarar övriga bitar i kodordetß det ursprungliga informationsordet. Om omvänt den mest signi- fikanta biten av det mottagna kodordet är en binär "l" så är de övriga bitarna i det mottagna kodordet inverterade versio- ner eller komplement till det ursprungliga informationsordet.

Exellerkretsarna 710-713 fungerar så att de avkodar eller åter- vinner de ursprungliga informationsbitarna ur det kodord som är 45.2 557 11-» 19 lagrat i låskretsen 704. Närmare bestämt har exellerkretsar- na 710-713 sina respektive ingångar anslutna till varsin av utgångsstiften Q0 - Q3 medan den andra ingången är kopplad gemensamt till låskretsens utgång Q4. Om den mest signifi- kanta biten av det mottagna kodordet är en binär "0", som således förekommer vid utgångsstiftet Q4 av låskretsen, så passerar övriga bitar på utgångsstiften Q3 - Q0 genom exel- lerkretsarna 710-713 oförändrade. Dessa bitar svarar mot de ursprungliga fyra bitarna D3 - DO av informationsordet. Om emellertid den mest signifikanta biten av det lagrade koder-_ det är en binär "l" så avger exellerkretsarna 713-710 de in- verterade versionerna eller komplementen av kodordets övriga bitar, vilka föreligger vid utgångsstiften Q3 - Q0.

En annan utföringsform av föreliggande uppfinning visas i fig. 7. Denna utföringsform är likartad den som beskrivits i samband med fig. 4 med undantag av att i utföringsformen enligt fig. 7 en detektor finns anordnad för att detektera när den aktuella DSV:n är lika med ett förutbestämt värde och för att när detta inträffar styra valet av det nästföljande kodordet i syfte att minimera ej önskvärda löplängder och därigenom undvika negativ påverkan av självklockningen av det kodade ordet. Som framgår av fig. 7 är en nand-grind 602 kopplad till lâskretsen 502 och nand-grinden är anordnad att detektera när den digitala repre- sentationen av den i låskretsen DSV:n är lika med ett förutbe- stämt värde, t.ex. ÅÖOOQY.

Den i fig. 7 visade utföringsformen innefattar även en tempo- rär lagringskrets, t.ex. en vippkrets 601 av D-typ. D-ingången av denna vippkrets är kopplad till utgången av exellerkretsen 306 och är anordnad att mottaga den mest signifikanta biten av den disparitet som har beräknats för det omedelbart föregå- ende kodordet. Vippkretsen 601 av D-typ innefattar även ett tidsstyrningspulsingångsstift som är koppplat för mottagning av styrklockpulsen CKl för att däriv d triggas att lagra den mest signifikanta biten av dispariteten av det föregående kod- ordet när detta kodord håller på att skiftas från skiftregist- 452 537 4.:- b! 20 ret 201. Det inses att när den vid utgångsstiften S0 - E23 erhållna uppdaterade DSV:n lagras i låskretsen 502 så lag- ras i vippkretsen 601 den mest signifikanta biten av den disparitet som utnyttjades för att uppdatera DSV:n.

I den i fig. 7 visade utföringsformen aktiveras en grind- krets 60 av nand-grinden 602 för att mata den mest signifi- kanta biten av dispariteten av det i vippkretsen 601 lagrade föregående kodordet till komparatorn, vilken består av exel- lerkretsen 401 i vilken nämnda signifikanta bit lagras med den mest signifikanta biten-av den beräknade dispariteten för det preliminärt valda kodordet, vilket föreligger vid hel- adderarens 303 utgångsstift 233. Närmare bestämt består grind- kretsen 60 av en inverterare 605 som är kopplad till utgången av nand-grinden 602 för att mata en inverterad inversion av den vid denna nand-grind erhållna utgångssignalen till ena ingången av en nand-grind 606. Den andra ingången av nand-grin- den 606 är kopplad till Q-utgången från vippkretsen 601 för att mottaga den lagrade, mest signifikanta biten av dispari- teten av det föregående kodordet. Nand-grindens 606 utgång är kopplad via en inverterande eller-grind 604 till ena ingången av en exellerkrets 401. Fackmannen inser att en inverterande .eller-grind avger en utgångssignal som är en binär "l" när en binär "O" föreligger vid någon av dess ingångar. Den inverte- rande eller-grinden avger en binär "O" endast när en binär "l" anligger på var och en av dess ingångar. Den andra ingången av den inverterande eller-grinden är kopplad till utgången av en nand-grind 603 vars ingångar är kopplade till utgången av nand-grinden 602 respektive till utgångsstiftet Q3 av låskret- sen 502.

Antag att det nästföljande informationsordet är [1l0Q]. Dispa- riteten av det KOD+ ord som representerar detta informations- ord är lika med -l. Den digitala representationen av denna dis- paritet är /llllf. Denna digitala representation erhålles vid heladderarens 303 utgångsstift 63-8). 452 557 v 4 1.1' 21 Eftersom den i låskretsen 501 lagrade DSV:n är lika med +l avger nand-grinden 602 en binär "l" såsom omnämnts ovan. Så- ledes hindras nand-grinden 606 från att mata den i vippkret- sen 601 lagrade binära l till exellerkretsen 401. Nand-grin- dens 602 binära "1" konditionerar emellertid nand-grinden 603 så att denna tillför den mest signifikanta biten (dvs. tecken- biten) av den lagrade DSV:n till den inverterande eller-grin- den 604. Eftersom den lagrade DSV:n har antagits vara lika med +l, vilket digitalt representeras såsom 100027, är dennas mest signifikanta bit, som erhålles vid låskretsens 505 ut- gângsstift Q3, en binär "O". Denna binära "O" matas till den konditionerade nand-grinden 603 i vilken den inverteras och ma- tas sâsom en binär "l" till den inverterande eller-grinden 604.

Den inverterande eller-grinden inverterar denna binära "l" yt- terligare och matar en binär "0" till exellerkretsen 401.

Grindkretsen 60 används sâsledes för att koppla den mest sig- nifikanta biten av den lagrade DSV:n till exellerkretsen 401 i vilken den jämföres med den mest signifikanta biten av den beräknade dispariteten vid heladderarens 303 utgångsstift ÉE3.

Den beräknade dispariteten representeras av jllll7, vars mest signifikanta bit skiljer sig från den mest signifikanta biten av den lagrade DSV:n. I enlighet med vad som diskuterats ovan fungerar nu valsignalalstringskretsen så att den avger en val- signal som är en binär "O". Således laddas KOD+ ordet 101100] i skiftregistret 201. Vidare matas den mest signifikanta bi- ten, som är en binär “l", av den beräknade dispariteten medelst exellerkretsen 306 till vippkretsen 601 i vilken den lagras.

Heladderarens 50 "A" ingångar matas med den digitala represen- tationen av -1, dvs. med Zïlllf. Heladderarer matas vid sina "B"-ingångar med den digitala representationen av +l, dvs. med Å000l7. Heladderarer fungerar så att den adderar dispariteten av det valda kodordet till den aktuella DSV:n. Såsom resultat av denna ddition minskar den uppdaterade DSV:n till O, dvs. till ÅÖOOQY. Denna uppdaterade DSV på 10000] lagras i lâskretsen 452 557 1.1» 22 502.

Antag att ingångsinformationsordet är lika med [ÜOl17. Efter- som den aktuella dispariteten är lika med noll kommer i ut- föringsformen enligt fig. 4 informationsordet jÖ0ll7, vil- ket kan representeras antingen av KOD+ ordet [ÖOOILY eller av KOD-ërdet ¿1ll0Q7, att representeras av KOD+ ordet. Det omedelbart föregående kodordet var lika med [§ll0Q7. Om det nästföljande kodordet är lika med ¿U00l;7 inse: att en påtag- lig löplängd av binära 0:or kommer att finnas från de sista två binära 0:orna av det föregående kodordet följt av de första tre binära Ozorna av det nästföljande kodordet. Denna löplängd kan negativt påverka självklockningen av kodordet. I stället för att välja KOD+ ordet väljer nu utföringsformen enligt fig. 7 KOD-ordet.

Den aktuella DSV:n, som uppgår till ÅDOOQY, detekteras av nand-grinden 602. Denna nandgrind matar en binär "O" som in- hiberar nand-grinden 603 vilken således hindrar att teckenbi- ten för den lagrade DSV:n jämförs i exellerkretsen 401 med teckenbiten för den beräknade dispariteten. Vidare inverte- rar inverteraren 605 den av nand-grinden 602 bildade binära "O" i och för konditionering av nand-grinden 606. Den i vipp- kretsen 601 lagrade binära "l" som representerar teckenbiten av dispariteten för det föregående kodordet ÅÖIIOQ7, vars disparítet på -l var lika med [llll7, inverteras av den kon- ditionerade nand-grinden 606 och inverteras en gång till av den inverterande eller-grinden 604 för att matas såsom en bi- när l till ingången av exellerkretsen 401. Den andra ingången på denna exellerkrets matas med teckenbiten av den disparitet, som beräknats för det KOD+ ord som representerar informations- ordet ¿_'D01l7. Det inses att detta KOD+ ord är lika med Löo01_1_7 vars disparitet är lika med -l eller ¿ïlll7. Exellerkretsen 401 kommer därför nu att ha en binär "l" på var och en av si- na ingângar. Detta betyder att teckenbiten av dispariteten av det kodord, som nu skall sändas, är lika med teckenbiten av dispariteten av det omedelbart föregående kodordet. Med hänsyn 452 557 nw 14 23 till denna jämförelse alstrar exellerkretsen 401 en binär "O" som inverteras medelst inverteraren 402 för att bilda valsig- nalen S5, som nu är en binär "l". Snarare än att välja KOD+- ordet ÅÜOOll], vilket skulle innebära en ofördelaktig löp- längd med binära ~0:or från det föregående kodordet till det nuvarande kodordet så väljs således KOD- ordet ¿ïllOQ7 såsom representation för informationsordet /U0ll].

För att undvika ofördelaktiga löplängder åstadkommer utförings- formen i fig. 7, om den aktuella DSV:n är lika med noll, att ' det kodord; som väljs representera det nästföljande informa- tionsordet, får en disparitet som har motsatt polaritet mot pariteten av det omedelbart föregående kodordet.

Om den aktuella DSV:n inte är lika med noll fungerar den i fig. 7 visade utföringsformen på precis samma sätt som den i fig. 4 beskrivna utföringsformen.

Fig. 8 visar ett logikschema över en annan utföringsform av disparitetsberäkningskretsen 30. Denna utföringsform kan an- vändas i den kodkrets som visats i antingen fig. 4 eller fig. 7. Den i fig. 8 visade utföringsformen innefattar ett flertal nand-grindar A-L, som var och en är anordnad att detektera när edet informationsord som skall kodas är lika med ett på förhand valt informationsord.

Nand-grindarnas A-D utgångar är anslutna till varsin ingång av en inverterande eller-krets M vars utsignal inverteras och an- vänds såsom den mest signifikanta biten, eller teckenbiten,§:3 av den beräknade dispariteten. Således kan den inverterande el- ler-grinden M betraktas såsom vore den ansluten till en uppsätt- ning nand-grindar.

Nand-grindarna A-E är anslutna till varsin ingång av en in- verterande eller-grind N, vars utsignal inverteras en gång till och används såsom den näst näst signifikanta biten S2 av den beräknade dispariteten. Således kan den inverterande eller- 452 537 4.1» s! 24 grinden N betraktas såsom vore den ansluten till en annan uppsättning nand-grindar.

Slutligen är var och en av nand-grindarna E-L anslutna till varsin ingång av en inverterande eller-grind O, vars utsignal utnyttjas såsom den näst minst signifikanta biüﬂizl av den beräknade dispariteten. Det är således tydligt att var och en av de inverterande eller-grindarna M, N och 0, från vilka de respektive bitarna ih, ﬁà och E21 härleda för den digitala representationen av den beräknade dispariteten, valfritt alst- rar en binär "l" eller "O" för olika uppsättningar informa- tionsord.

Pig. 9 visar en annan utföringsform av en grindkrets, som ut- för samma funktioner som beskrivits ovan i samband med ut- förinqsformen enligt fig. 8. Grindkretsen i fig. 9 kan använ- das såsom disparitetsberäkningskrets 30 i den i fig. 4 visade kodkretsen. För att beskrivningen skall hållas kort ges inte någon närmare beskrivning av funktionen av den i fig. 9 visa- de grindkretsen. Fackmannen inser emellertid att denna grind- krets används för att åstadkomma en digital representation av dispariteten för det KOD+ ord som representerar varje i tabell 2 angivet ingångsinformationsord.

I enlighet med en annan utföringsform av föreliggande uppfin- ning uppvisar varje KOD+ ord positiv disparitet och varje KOD- -ord uppvisar negativ disparitet. Den i fig. 10 visade tabel- len anger de respektive KOD+- och KOD- ord, vilka utnyttjas för att representera varje informationsord. Dessutom anger tabellen den respektive dispariteten (och digitala represen- tationen av denna) av varje kodord. Tabellen i fig. l0 skiljer sig från den i fig. 2 genom att den mest signifikanta biten av KOD+ ordet i fig. 10 antingen kan vara en binär "l" eller en binär “0“, medan den mest signifikanta biten i varje KOD+ ord i fig. 2 är begränsad till att vara en binär "O". I fig. 10 är således dispariteten av varje KOD+-ord positiv medan i fig. 2. 452 557 :in 25 dispariteten av varje KOD+ ord antingen kan vara positiv eller negativ beroende på den enskilda bitkonfigurationen för kod- ordet. Pâ likartat sätt uppvisar varje KOD--ord i fig. 10 en- dast negativ disparitet och den mest signifikanta biten i KOD- orden kan vara antingen en binär "0" eller en binär "l".

I fig. 2 är den mest signifikanta biten i varje KOD- ord där- emot alltid en binär "l" och vissa KOD- ord uppvisar negativ disparitet.

En utföringsform av en kodkrets för kodning av ett ingângsin- formationsord till ett kodord i enlighet med tabellen i fig. 10 visas i fig. ll.

Utföringsformen i fig. ll innefattar en kodomvandlingskrets 10 och en parallell-till-serieomvandlare 20, vilka är likar- tade kodomvandlingskretsen respektive paral1ell-till-serieom- vandlaren i enlighet med fig. 4. Kodningskretsen innefattar även en DSV-bestämningskrets 50 som är likartad den ovan nämn- da DSV-bestämningskretsen. Skillnaderna mellan utföringsformer- na enligt fig. ll och 4 är att i utföringsformen enligt fig. ll finns en annorlunda disparitetsberäkningskrets 30 samt dess- utom en avkänningskrets 70 som är anordnad att avkänna om in- gångsinformationsordet svarar mot ett förutbestämt informations- ord och om detta är fallet för att styra funktionen av kodom- vandlingskretsen 10 i enlighet därmed.

Disparitetsberäkningskretsen 30 innefattar en och-grind 315 och nand-grindar 316-320 vilka var och en är anordnad att detekte- ra om ingângsinformationsordet ingår i förutbestämda uppsätt- ningar av sâdana ord. Närmare bestämt är och-grinden 315 an- ordnad att detektera om ingångsinformationsordet är lika med ¿ß0QQ7 och dess ingångar är via inverterare 311, 312, 313 och 314 kopplade för mottagning av de repektive bitarna DO, Dl, D2 och D3 av informationsordet. Om var och en av dessa bitar är en binär "0" matar de respektive inverterarna och-grinden 315 med en binär "l" på var och en av ingångarna varvid och-grin-- den avger en binär "l" som indikerar att ingângsinformations- _ .. ...r__.__.. .....__.__.__.______._._._...______.._. 452 537 :jn u-l 26 ordet är fóooq7. mena-grindarna 316-320 matas selektivt med inverterade och icke~inverterade bitar av informationsordet så att varje nand-grind kan detektera om informationsordet svarar mot ett därmed förknippat, fñrutbestämt ord. I den visade konfigurationen detekterar således nand-grinden 316 om informationsordet är ÅIOOQ7, nand-grinden 317 detekterar om informationsordet är ÅÉIOQY, nand-grinden 318 om informa- tionsordet är ÅÖ0lQ], nand-grinden 319 om informationsordet är Åïlllf och nand-grinden 320 om informationsordet är ¿§O0l7.

Dessa nand-grindar är var och en kopplad till varsin ingång av en inverterande eller-grind 321 vilken avger en binär "l" om ingångsinformationsordet är lika med något av de fem förutbe- stämda orden som detekteras av dessa nand~grindar.

Utgângssignalen från och-grinden 315 är kopplad till den ena ingången av en exellerkrets 325. Utgången från den inverteran- de eller-grinden 321 är kopplad till den ena ingången av en gexellerkrets 324. De övriga ingånqarna av exellerkretsarna 323 och 324 är gemensamt kopplade för mottagning av en inverterad version av den mest signifikanta grinden av den digitala re- presentationen av den i låskretsen 502 lagrade aktuella DSV:n.

Denna mest signifikanta bit, som representerar tecknet eller polariteten av den aktuella DSV:n, dvs. den DSV som har be- stämts för de föregående kodorden, erhålles vid utgângsstiftet Q3 från lâskretsen och kopplas via en inverterare 322 till de gemensamt hopkopplade ingànqarna till exellerkretsarna. Utgångs- signalerna från inverteraren 322, exellerkretsen 323 och exel- lerkretsen 324 svarar mot de tre mest signifikanta bitarna av den beräknade dispariteten av det kodord som används för att representera ingângsinformationsordet. Den minst signifikanta biten av dispariteten är en binär "l", som således represente- rar att dispariteten är ett udda positivt eller negativt tal.

Denna 4-bit-representation av den beräknade dispariteten matas till "A"-ingângarna av heladderaren 501. Den digitala represen- tationen av den aktuella DSV:n matas till "B"-ingângarna av denna heladderare på samma sätt som i de föregående utförings- formerna. Såsom beskrivits tidigare summerar heladderaren 501 452 537 z 1.1" 27 dispariteten och den aktuella DSV:n för att bilda en digital representation av den uppdaterade DSV:n. Denna uppdatering DSV lagras i låskretsen 502 när kodordet i serie skiftas från skiftregistret 201.

Avkänningskretsen 70 är anordnad att avkänna om ingångsinfor- mationsordet innehåller tre eller flera binära lzor. Avkän- ningskretsen innefattar nand-grindar 411, 412, 413 och 414.

Varjr nand-grind har tre ingångar som är anslutna för att mot- taga varsin av informationsordsbitarna. Närmare bestämt är nand-grinden 411 anordnad att avkänna om ingàngsinformations- ordet är jﬁlllf. Nand-grinden 412 är anordnad att avkänna om informationsordet är 110117, nand-grinden 413 är anordnad att avkänna om informationsordet är ¿IlOl7 och nand-grinden 414 är anordnad att avkänna om informationsordet är [lllQ]. Samt- liga dessa nand-grindar fungerar så att de avkänner om infor- mationsordet är 111117. Var och en av nand-qrindarnas 411-414 utgångar är anslutna till varsin av ingångarna av en inverte- rande eller-grind 415. Den inverterande eller-grinden 415 av- ger således en binär "l" när något av de ovanstående förutbe- stämda informationsorden (dvs. ett informationsord innehållan- de tre binära 1:or) mottages. Signalen från den inverterande eller-grinden jämföres med den mest signifikanta biten (dvs. teckenbiten) för den aktuella DSV:n som finns lagrad i lås- kretsen 502. Jämförelsen sker i en exellerkrets 416. Utgângen från exellerkretsen 416 används såsom den mest signifikanta biten av kodordet och om utsignalen är en binär "l" är de öv- riga fyra bitarna i kodordet inverterade versioner av ingångs- informationsordet. Om emellertid utsignalen från exellerkret- sen 416 är en binär "O" så motsvarar kodordets övriga fyra bitar informationsordet.

Avkänningskretsen 70 samverkar med kodomvandlingskretsen 10 för att bilda ett KOD--ord vars mest signifikanta bit är en binär "O" och som uppvisar negativ disparitet om den aktuella DSV:n är positiv med undantag av fem separata betingelser av ingångsinformationsordet. Vid förekomst av en av dessa fem 452 537 Jj-'f 28 betingelser växlas den mest signifikanta biten av KOD- ordet över till en binär "l". På likartat sätt styr avkänningskret- sen 70 kodomvandlingskretsen 10 så att denna avger KOD+ ord med positiv disparitet och vars mest signifikanta bit är en binär "l" om den aktuella DSV:n är negativ, med undantag av samma nämnda fem betingelser. Uppträder en av dessa betingel- ser är den mest signifikanta biten i KOD+ ordet en binär "O".

Såsom omnämnts ovan representeras dessa fem betingelser av fem separata informationsord, vilka vardera innehåller åt- minstone tre binära l:or. Ännu en utföringsform av föreliggande uppfinning visas i fig. 12. I denna utföringsform kan ett läsminne (t.ex. ett konven- tionellt s.k. ROM-minne) användas för att verkställa funktio- nerna av kodomvandlingskretsen 10 och av disparitetsberäknings- kretsen 30 i utföringsformerna enligt fig. 4 och 7. Läsminnet ll0 kan även användas för att verkställa de funktioner som av- känningskretsen 70 i utföringsformen enligt fig. ll har. Kod- ningskretsen i fig. 12 innefattar även parallell-till-serieom- vandlaren 20 samt DSV-bestämningskretsen 50, vilka båda be- skrivits ovan.

Läsminnet ll0 är försett med exempelvis trettiotvà adresserba- ra platser. Pâ varje plats lagras ett 8-bit-ord bestående av bitarna Do-D7, varvid bitarna Do-D4 innehåller 5-bit-kodordet och bitarna D5-D7 innehåller de tre mest signifikanta bitarna av den digitala representationen av dispariteten. Varje plats adresseras med ett 5-bit-adressord som matas till adressin- gângsstift A0-A4. Den mest signifikanta biten i adressordet är teckenbiten för DSV och såsom visas är utgångsstiftet Q3 från låskretsen 502 kopplad till ingångsstiftet A4 på läsmin- net 110. De övriga fyra bitarna av adressordet består av 4-bit- informationsordet ¿D3D2DlDO7. I Om den i fig. l2 visade utföringsformen används för att kopp- la upp den i fig. l0 visade tabellen så måste de platser i läsminnet llO på vilka KOD- ord finns lagrade adresseras va\~ je gång teckenbiten för den aktuella DSV:n är en binär "O", u 452 537 29 vilket representerar en positiv DSV. Den exakta adressen be- stäms av informationsordet. Om omvänt teckenbiten för den ak- tuella DSV:n är en binär "l", vilket således representerar en negativ DSV, adresserar de platser på vilka KOD+ orden finns lagrade. Den exakta platsen bestäms av informationsordets bit- konfiguration. Det är således tydligt att det enskilda kodor- det som läses på platsen i läsminnet 110 är den riktiga rep- resentationen av det mottagna informationsordet och denna representation väljs såsom en funktion av polariteten av den ' aktuella DSV:n. Exakt samma plats från vilken det valda kodor- det läses lagrar dessutom tre av fyra bitar, vilka represente- rar dispariteten för detta kodord. Dessa tre bitar läses även från den adresserade platsen i läsminnet 110 och matas till- sammans med en binär "l" till heladderarens 501 "A"-ingång. Ännu en utföringsform av föreliggande uppfinning visas i fig. 13. Denna utföringsform är likartad utföringsformen enligt fig. ll med undantag av att DSV-bestämningskretsen 50 är modi- fierad. I överensstämmelse med denna modifiering av DSV-be- stämningskretsen är disparitetsberäkningskretsen 30 utelämnad.

Utföringsformen enligt fig. 13 innefattar således kodomvand- lingskretsen 10, parallell-till-serieomvandlaren 20, DSV-be- stämningskretsen 50 och avkänningskretsen 70.

DSV-bestämningskretsen 50 består av en fram-back-räknare 510 vars ingângsstift för tidsstyrningspulser är kopplat för mot- tagning av tidsstyrningspulserna CK3. Räknarens räkneriktnings- styrstift är anslutet till Q-utgången från skiftregistret 201 för att mottaga successiva bitar som skiftas ut ur registret.

Fram/backräknaren 510 är företrädesvis en 4-bit-räknare och en utgång Q3 finns anordnad för den mest signifikanta biten av den ackumulerade räkneställningen.

Räknaren 510 fungerar så att den "integrerar" de binära l:orna av de kodord som successivt och i serie skiftas ut från skift- registret 201. Den momentana räkneställningen i räknaren 510 vid varje förutbestämd tidpunkt representerar således DSV:n 452 537 1.:» H 30 för de tidigare sända kodorden. En binär l:a som matas från Q-utgången av skiftregistret 201 till räkneriktningsstyrstif- tet av räknaren 510 medför att räknarens räkneställning ökas såsom gensvar på varje tidsstyrninqspuls CK3. En binär "O" som matas till räkneriktningsstyrstiftet medför att räkne- ställningen minskar såsom gensvar på varje tidsstyrningspuls.

Tidsstyrningspulserna CK3 är inverterade versioner av de ovan nämnda klockpulserna CK2 och varje tidsstyrningspuls CK3 är synkroniserad med en sänd hit av kodordet. Sedan en bit skif- tats ut ur skiftregistret 201 kommer fram/backräknarens 510 räkneställning således att ökas (om den utskiftade biten var en binär "l") eller minskas (om denna bit var en binär "0").

Sedan ett fullständigt kodord har skiftats ut ur skiftregist~ ret 201 representerar den mest signifikanta biten av den då aktuella räkneställningen i fram/backräknaren 510 polariteten av DSV:n, dvs. denna mest signifikanta bit representerar huru- vida DSV:n är positiv eller negativ. Liksom i utföringsformen enligt fig. ll matas denna teckenbit vid Q3-utgången från fram/backräknaren 510, vilken bit för övrigt är likartad med den teckenbit som erhålles vid Q3-utgången från låskretsen 502, till exellerkretsen 416 för styrning av kodomvandlings- kretsens 10 funktion på det tidigare beskrivna sättet.

Fig. 14 visar ännu en annan utföringsform av föreliggande upp- finning, varvid ett 8-bit-informationsord kodas till ett 9- -kodord (m = 9). Utföringsformen arbetar enligt samma funktion som den enligt fig. 4 och den innefattar en kodomvandlingskrets 10, en parallell-serieomvandlare 20, en disparitetsberäknings- krets 30, en valsignalalstringskrets 40 och en DSV~bestäm~ ningskrets 50. Kodomvandlingskretsen 10 innefattar exeller 101- -l08, vilka är likartade de tidigare beskrivna exellerkretsar~ na l0l-104. Varje exellerkrets har varsin ingång ansluten för mottagning av varsin av bitarna DO-D7 av 8-bit-informationsor- det. itsignalerna från exellerkretsarna matas till ett skift- register med parallell ingång och serieutgång. I den visade utföringsformen består skiftregistret av ett skiftregister 201 ._ .nzdna-.N--sr :f m-.w-n ' tas valsignalen SS, vilken alstras på ett sätt som är likar- 452 537 J; 1-4 31 som samverkar med en vippkrets 205 av D-typ. Förutom de åt- ta bitarna som erhâlles från exellerkretsarna l0l~l08 och som bildar de åtta bitarna med låg signifikans i 9-bit-ordet ma- tat det för alstring av valsignalen SS i fig. 4, såsom den mest signifikanta biten till skiftregistret. De flesta skift- registren av typ parallell ingång/serieutgång är konventionellt försedda med åtta separata ingångsstift. För att således göra 9-bit-kodordet till serieform anordnas vippkretsen 205 av D- typ vilken mottager den minst signifikanta biten av detta kod- ord. När skiftregistret 201 aktiveras för utskiftning av de i detta lagrade bitarna kommer denna minst signifikanta bit att skiftas från vippkretsen 205 till skiftregistret 201 och där- efter genom dettas respektive steg tills den anländer till ut- gângsstiftet Q. Om ett skiftregister för nio bitar och av typen parallell ingång/serieutgång anordnas kan givetvis vippkretsen 205 utelämnas och samtliga nio bitar av kodordet kan parallellt *matas till skiftregistret.

En tabell som representerar de olika KOD+ och KOD- ord- som kan väljas representera varje 8-bit-informationsord jämte dis- pariteten av dessa kodord visas i fig. 15.

Disparitetsberäkningskretsen 30 som används i utföringsformen enligt fig. 14 är företrädesvis ett läsminne (ROM) 330 som har 256 adresserbara platser. 8-bit-informationsordet DO-D7 används såsom ett 8-bit-adressord för läsning av de fyra mest signifikanta bitarna av den digitala 5-bit-representationen av dispariteten för varje KOD+ ord som kan användas för att representera de respektive informationsorden. Beroende på lo- giktillståndet för valsignalen SS används dessa fyra mest sig- nifikanta bitar antingen för att representera dispariteten av ett KOD+ ord eller också inverteras dessa bitar och får rep- resentera dispariteten av ett KOD- ord. Exellerkretsar 304- -307 genomsläpper eller inverterar selektivt de ur minnet 330 452 537 _... L 32 lästa fyra mest signifikanta bitarna av den digitala represen- tationen för dispariteten. Den digitala representationen av dispariteten matas till "A"~ingângarna av en heladderare som består ett första steg 501 och ett andra steg 503. Den digi- tala representationen av den aktuella DSV:n matas till "B"-in- gångarna av denna heladderare. Såsom beskrivits i samband med utföringsformen 4 jämförs dessutom den ur läsminnet 330 mest signifikanta biten i en exellerkrets 401 med den mest signifi- kanta biten, teckenbiten, av DSV:n.

Nästan alla konventionella heladderare medger summering av två till adderaren matade 4-bit-ord. I den i fig. 14 visade utföringsformen representeras både dispariteten och DSV:n av 5-bit-ord. För att medge "heladdering“ av sådana 5-bit-ord är det nödvändigt att anordna tvâ 4-bit~heladderare 50l och 503.

I heladderarsteget 503 summeras givetvis endast de mest sig- nifikanta bitarna av dispariteten och DSV:n.

Denna 5-bit-representation av den uppdaterade DSV:n lagras i en låskrets, som innefattar steg 502 och 504. Steget 502 är en 4-bit-låskrets som är anpassad för lagring av de fyra bitarna med lås signifikans av den uppdaterade DSV:n medan steget 504 är anpassad för lagring av den mest signifikanta biten, tecken- biten, av den uppdaterade DSV:n. Alternativt kan stegen 502 och 504 vara integrerade till en enda 5-bit-(eller större) lâskrets.

Av ovanstående beskrivning framgår det tydligt att utförings- formen enligt fig. 14 kodar ett 8-bit-informationsord till ett 9-bit-kodord vars disparitet är sådan att den aktuella DSV:n reduceras mot noll, dvs. om DSV:n för de föregående kodorden är positiv uppvisar det kodord som väljs representera det in- kommande informationsordet en negativ disparitet. Om omvänt den aktuella DSV:n är negativ uppvisar det kodord som väljs representera det inkommande informationsordet en positiv dispa- ritet. Den absoluta, största nivå som DSV:n kan uppgå till är lika med ï 9. 452 537 4.:» H 33 Fig. 16 visar en utföringsform av en avkodare som är anordnad att avkoda det 9-bit-kodord som framställts i kodkretsen en- ligt fig. 14. Avkodaren är likartad den avkodare som beskri- vits ovan i samband med fig. 6 med undantag av att den medger mottagning av nio bitar snarare än fem bitar samt avkodning av dessa nio bitar till en 8-bit-signal snarare än till en 4-bitsignal. Avkodaren i fig. 16 innefattar ettserie-pral- lell-skiftregister som är bildat av steg 701 och 702 vilka fungerar så att de mottager de i serieform sända bitarna av 9-bit-kodordet och temporärt lagrar dessa bitar i parallell form. Dessa parallella bitar laddas därefter i en låskrets, som består av steg 704 och 705 från vilka de åtta minst sig- nifikanta bitarna var och en matas till varsin ingång av ex- ellerkretsar 710-717. Den mest signifikanta biten matas ge- mensamt till den andra ingàngen på var och en av dessa exel- lerkretsar.

Ytterligare en utföringsform av föreliggande uppfinning visas i fig. 17 där ett 8-bit-informationsord kodas till ett l0-bit- -kodord (m = l0). Denna kodare är likartad den i fig. 14 be- skrivna med undantag av att kodordet nu är försett med två redundantbitar. Dessa två redundantbitar är varandras komple- ment, dvs. den ena är en binär "l" och den andra är en binär "O". Eftersom kodordet nu uppvisar ett jämnt antal bitar kan flera KOD+ och KOD- ord uppvisa nolldisparitet, dvs. dessa kodord kan bestå av lika många binära lzor och 0:or. En för- del med att förse kodorden med nolldisparitet är att DSV:n kan begränsas till att ligga inom snäva gränser.

I fig. 17 innefattar skiftregistret, som är av typen paral- lell ingång/serieutgáng, steg 211, 212 och 213 där varje steg bildas av ett 4-bit-skiftregister. De fyra mest signifikanta bitarna av 10-bit-kodordet laddas i steget 2ll, de nästa fyra bitarna med lägre signifikans laddas i steget 212 ochzde två bitarna med minsta signifikansen laddas i steget 213. Dessa bitas skiftas i serie från steget 213 genom stegen 212 och 2ll samt går ut vid stegets 211 Q-utgång. Övriga kretsar i pa- rallell-till-serieomvandlaren 20 liksom även disparitetsberäk- 452 537 nu I-l 34 ningskretsen 30, valsignalalstringskretsen 40 och DSV-bestäm- ningskretsen 50 är desamma som beskrivits ovan i samband med utföringsformen enligt fig. 14.

Eftersom det kodord som alstras i utföringsformen enligt fig. 17 består av ett jämnt antal bitar är dispariteten av varje kodord likaledes ett jämnt tal. Således är den minst signifi- kanta biten i den digitala representationen av dispariteten alltid en binär "O".

Fig. 18 visar en tabell som representerar de olika KOD+- och KOD- ord som kan representera varje ingângsinformationsord jämte den motsvarande dispariteten av dessa kodord. Valsig- nalen SS väljs på samma sätt som i utföringsformen enligt fig. 14.

Det inses att utföringsformerna enligt fig. 14 och 17 är i huvudsak likartade och om man antar att i båda utföringsfor- merna kodordet innefattar_X,mest signifikanta bitar (varvid E = 1 eller 2) så fungerar_utfHringsformen enligt fig. 17 på i huvudsak samma sätt som utföringsformen enligt fig. 14.

En utföringsform av en avkodare som är kompatibel med kodkret- sen enligt fig. 17 visas i fig. 19. Avkodaren är likartad den som beskrivits ovan i samband med fig. 16. Avkodaren innefat- tar ett serie/parallell-skiftregister som innefattar steg 701, 702 och 703, vilka är anpassade för mottagning av de i serie sända bitarna av 10-bitkodordet och som när skiftregistret är laddat överför dessa 10 bitar i parallell form till en lâskrets som innefattar steg 704, 705 och 706. Varje steg i skiftre- gistret är ett fyra-bit-register av på marknaden känd typ. Som framgår är utgångsstiftet Q3, som motsvarar den mest signifi- kanta biten av steget 701, kopplad till ingångsstiftet I på steget 702. Utgångsstiftet Q3 av detta steg är kopplat till ingångsstiftet på det nästföljande steget 703. Sålunda sänds den mest signifikanta biten av 10-bit-kodordet i serie genom 452 537 1.1' »I 35 stegen 701 och 702 till steget 703.

Varje steg i lâskretsen består av en Ä-bit-låsanordning vars ingångsstift är kopplade till utgångsstiften av ett motsvarande steg i skiftregistret och vars utgångsstift är kopplade till respektive ingångar av exellerkretsar 710-718.

Det inses att de i stegen 704 och 705 av låskretsen lagrade åtta bitarna används för att återvinna det ursprungliga in- gångsinformationsordet. De två mest signifikanta bitarna av kodordet är lagrade i låskretsens steg 706. Av tabellen i fig. 18 framgår att om ett KOD+ ord mottages så är den bit som fö- religger vid utgångsstiftet QO av steget 706 en binär "0" och den bit som föreligger vid utgângsstiftet Ql en binär "l". Om omvänt ett KOD- ord mottages så är den bit som finns vid ut- gångsstiftet Qo på steget 706 en binär "l" medan den bit som finns vid utgångsstiftet Ql är en binär "O". Sålunda kan den bit som tillhandahållas vid utgångsstiftet Qo användas för att styra exellerkretsarna 710-717 funktion att selektivt genom- släppa de åtta minst signifikanta bitarna av det mottagna kod- ordet utan ändring i och för återvinning av det ursprungliga informationsordet eller att invertera dessa åtta bitar i och för återvinning av informationsordet. När KOD+ ordet mottages" genomsläpper exellerkretsarna 710-717 de åtta minst signifi- kanta bitarna av kodordet oförändrade. När ett KOD- ord mot- tages inverterar exellerkretsarna 710-717 dessa åtta bitar.

Av ovanstående diskussion och av fig. 18 framgår att i l0-bit- -avkodaren måste de tvâ mest signifikanta bitarna skilja sig från varandra. Om dessa bitar är lika är det mottagna kodordet felaktigt. Således anordnas en tillkommande exellerkrets 718 för att jämföra dessa två kodbitar med varandra. Denna tillkom- mande exellerkrets 718 fungerar såsom en feldetektor. Om des- sa kodbitar skiljer sig från varandra avger exellerkretsen 718 en binär "l" som representerar riktig mottagning. Om emeller- tid dessa kodbitar är lika så avger exellerkretsen 718 en 0, vilket anger förekomsten av ett fel i det mottagna kodordet.

Denna felmarkering eller -indikering kan användas för att hejda 452 537 1.:« 36 fortsatt bearbetning av det återvunna informationsordet.

En sammanfattning beträffande valet av ett enskilt kodord sä- som representation för ett ingángsinformationsord såsom funk- tion av den aktuella DSV:n ges i följande tabell. I tabellen antages att fem olika typer av representationer finns till- gängliga: I. Varje informationsord representeras av ett kod- ord som har nolldisparitet; II. Varje informationsord represen- teras av ett kodord som har nolldisparitet och av ett annat kodord som har positiv disparitet; III. Varje informations- ord representeras av ett kodord som har nolldisparitet och av ett annat kodord som har negativ disparitet; IV. Varje infor- mationsord representeras av ett kodord som har positiv dispa- ritet och av ett annat kodord som har negativ disparitet; samt V. varje informationsord representeras av ett kodord som har positiv disparitet och av ett annat kodord som har nolldispa- ritet samt av ytterligare ett annat kodord som har negativ disparitet. Ett "X" markerar vilka av dessa kodord som väljs om den aktuella DSV:n är positiv, eller om den aktuella DSV:n är negativ, eller om den aktuella DSV:n är lika med noll.

Tabell Disnaritet för kodorden +DSV -DSV 0-DSV I noll V X X X II nøll X X + X III noll X X 5 _ X _ Iv + x x _ X x i V + X - noll X r 4s2gss7 päfga 37 d: I Fig. 20, 21 och 22 är blockschemat som visar de olika utför- ingsformer av föreliggande uppfinning, varvid varje utför- ingsform innefattar en n/m-bit-omvandlare 10, en parallell- -till-serieomvandlare 20 och en kodordväljare 80. I varje ut- föringsform matas ett n-bitinformationsord i parallell form till omvandlaren 10. Omvandlaren omvandlar varje n-bit-infor- mationsord till ett motsvarande m-bit-kodord. m-bit-kodordet matas i parallell form till parallel1-till-serieomvandlaren 20. Denna omvandlare används för att överföra m-bitkodordet till serieform. Varje kodordväljare 80 fungerar så att den av- ger valsignalen SS vars logiktillstånd används för att välja antingen KOD+ eller KÛD*-ordet såsom m-bit-kodordet. I fig. 20 matas n-bit-informationsordet till kodordväljaren 80 vil- ken avger valsignalen. I fig. 20 kan kodordväljaren 80 inne- fatta disparitetsberäkningskretsen 30, valsignalalstringskret- sen 40 och DSV-besämningskretsen 50, visade i exempelvis fi- gurerna 4, 7, ll, 12, 14 och 17.

I fig. 21 är kodordväljaren 80 kopplad till utgången av pa- rallell-till-serieomvandlaren 20 för att :famställa valsigna- len SS såsom en funktion av de i serieform sända kodorden.

Således kan kodordväljaren 80 innefatta den i fig. 13 visade DSV-bestämningskretsen 50.

I utföringsformen enligt fig. 22 matas kodordväljaren 80 med det av omvandlaren 10 bildade m-bit-kodordet och kodordvälja- ren 80 är känslig för detta kodord och alstras sàsom~gensvar därpå valsignalen SS. Kodordväljaren kan innefatta disparitets- beräkningskretsen 30 och DSV-bestämningskretsen 50 i fig. ll om t.ex. det kodord som matas till skiftregistret 201 även . matas till disparitetsberäkningskretsen_istället för ingångs- informationsordet. Vidare bör uppenbara modifieringar av dis- paritetsberäkningskretsen utföras.

I de i fig. 21-22 visade utföringsformerna kan grindkretsar 60 av det slag som visas i utföringsformen enligt fig. 7 fin- nas anordnade för att begränsa ej önskvärda löplängder av bi- 452 537 1.:- 38 nära Ozor och lzor i det fall den aktuella DSV:n är lika med ett förutbestämt värde, t.ex. noll. I den föregående beskriv- ningen har antagits att dispariteten är lika med antalet bi- nära lzor i kodordet minus antalet binära 0:or i ifrågavaran- de ord. Om så önskas kan dispariteten beräknas såsom en funk- tion av antalet binära Ozor minus antalet binära l:or i kodor- det.

Claims

3 'i PAT ENTK RAV

1. Sätt att koda ett n-bit-informationsord till ett m-bit- kodord, därrqﬂ och man varvid likströmskomponenten av suc- cessiva kodord är den minsta möjliga, innefattande beräkning (30, 50) av den digitala summavariationen av ett flertal före- gående m-bit-kodord, inklusive det omedelbart föregående m- bit-kodordet, valfritt alstring av ett av två m-bit-kodord, vilka har lika respektive motsatta dispariteter, så att detta representerar det nästföljande n-bit-informationsordet, varvid dispariteten av det valda m-bit-kodordet har motsatt polaritet till den digitala summavariationen, samt bestämning (30) av dispariteten av det nämnda alstrade m-bit-kodordet, k ä n n e- t e c k n a t av att den digitala summavariationen beräknas genom summering (501) av en digital signal, som representerar den bestämda dispariteten av den valda m-bit-kodordet, med en digital signal, som representerar den digitala summavariation- en av det nämnda flertalet av de föregående m-bit-kodorden.

2. Sätt enligt krav 1, varvid bestämningen av dispariteten av det alstrade m-bit-kodordet sker genom räkning (301, 302) av antalet bitar som har ett förutbestämt logiktillstånd och som ingåri.det n-bit-informationsord som skall kodas, k ära- n e t e c k n a t av fördubbling (303) av det räknade antalet samt subtrahering (303) av m från det räknade antalet i och för bildning av en digital representation för dispariteten.

3. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att bestämningen av dispariteten av det alstrade m-bitordet inne- fattar invertering (304-306; 304-307) av alla bitar utom den minst signifikanta av den digitala representationen för dis- pariteten om den mest signifikanta biten (S5) i det êlsträåe m-bit-kodordet har ett förutbestämt logiktillstånd.

4. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att bestämningen av dispariteten av det alstrade m-bit-ordet inne- 452 537 Ao “* fattar bildning av enskilda digitala signalrepresentationer för dispariteten av motsvarande uppsättningar av n-bit-infor- mationsord (M,N,0; H,J,K) samt detektering (fig. 8, 9) av den enskilda uppsättning som innehåller det n~bit-informationsord som skall kodas i och för bildning av den motsvarande enskilda digitala signalrepresentationen för dispariteten.

5. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att bestämningen av dispariteten av det alstrade m-bit-ordet sker genom bildning av en digital signalrepresentation för dispari- teten, vilken digitala signalrepresentations mest signifikanta bit (322) är motsatt den mest signifikanta biten för den digi- tala signalrepresentationen av den digitala summavariationen av nämnda flertal föregående m-bit-kodord och vars mindre sig- nifikanta bitar (323, 324) bestämmas genom detektering (315- 320) av om det n-bit-informationsord som skall kodas är lika med något av nämnda förutbestämda n-bit-ord och, om så är fallet, bildning av enskilda mindre signifikanta bitar såsom en funktion av det detekterade n-bit-informationsordet.

6. Sätt enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att bestämningen av dispariteten av det alstrade m-bit-kodordet innefattar lagring (110) av en digital signalrepresentation av dispariteten för varje m-bit-kodord som kan alstras, samt an- VäUÖUiU9 (A9-A4) av det nästföljande n-bit-informationsordet och den mest signifikanta biten av den digitala signal, som representerar den digitala summavariationen för läsning av den enskilda lagrade digitala signalrepresentationen för dispari- teten som är förknippad med det alstrade m-bit-kodordet.

7. Sätt enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att bestämningen av dispariteten av det alstrade m-bit-kodordet innefattar lagring (330) av en digital signalrepresentation av absolutvärdet av díspariteten av varje m-bit-kodord som kan alstras, användning (AO_A7) av det n-bit-informationsord som skall kodas för läsning av den lagrade digitala signalrepre- sentationen av absolutvärdet av dispariteten samt valfritt in~ vertering (304-307) av den lästa digitala signaldisparitets- 452 537 lll representationen om den mest signifikanta biten i det alstrade m-bit-kodordet har ett på förhand valt logiktillstånd. v a. :in

8. Sätt enligt krav l, varvid den mest signifikanta biten (Q3) av den digitala signal som representerar den digitala summavariationssignalen används såsom en på förhand vald bit av m-bit-kodordet och det nästföljande n-bit-informationsordet används såsom de övriga bitarna i m-bit-kodordet, k ä n n e - t e c k n a t av invertering (101-104) av de övriga bitarna om den mest signifikanta biten i den digitala signal som repre- senterar den digitala summavariationen har ett på förhand valt logiktillstånd.

9. Sätt enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att logik- tíllståndet för den mest signifikanta biten i den digitala signalen som representerar den digitala summavariationen in- verteras om ett förutbestämt antal av bitarna i det nästföl- jande n-bit-informationsordet har ett förutbestämt logiktill- stånd.

10. Sätt enligt krav 1, varvid den mest signifikanta biten av dispariteten för det omedelbart föregående m-bit-kodordet lagras (60), k ä n n e t e c k n a t av detektering (602) när den digitala signal, som representerar den digitala summavari- ationen är lika med ett förutbestämt värde, alstring_(ll0) av ett preliminärt m-bit-kodord såsom representation för det nästföljande n-bit-informationsordet, jämförelse (60, 401) av den mest signifikanta biten (23) av den Öi9ita1a $i9na1 S°m representerar dispariteten av det preliminära m-bit-kodordet med den lagrade mest signifikanta biten när den digitala sig- nal, som representerar den digitala summavariationen är lika med det förutbestämda värdet, användning av det preliminära m- bit-kodordet om den mest signifikanta biten av den digitala signal som representerar dispariteten av det preliminära m- bit-kodordet skiljer sig från den lagrade mest signifikanta biten, samt invertering (101-104: 402) av samtliga bitar av det preliminära m-bit-kodordet om den mest signifikanta biten av den digitala signal som representerar dispariteten av det 452 537 w A JLi* 4% preliminära m-bit-kodordet är lika med den lagrade mest sig- nifikanta biten.

11. Sätt att avkoda ett n-bit-informationsord ur ett mottaget m-bit-kodord som är kodat i enlighet med krav l, varvid n22 och m>n, k ä n n e t e c k n a t av detektering (fig. 6,Q4; fig, 15,Q4; fig, 19,706,Q0) av logiktillståndet av en förut- bestämd bit i kodordet, genomsläppning (710-713; 710-717) av de övriga bitarna av kodordet, i huvudsak oförändrade, om den förutbestämda biten uppvisar ett första logiktillstånd samt invertering av de övriga bitarna av kodordet om den förutbe- stämda biten har ett andra logiktillstånd, varvid de nämnda övriga bitarna innehåller informationsordet.

12. Apparat för utförande av sättet enigt krav 1, innefattan- de en DSV-bestämningskrets (50) för bestämning av och för bildning av en digital signal som representerar den löpande digitala summavariationen (DSV) av ett flertal föregående kod- Ordf en ingång (DG-D3: D0-D7) för mottagning av ett n-bit- informationsord som skall kodas, en kodomvandlingskrets (10- 20) för valfri kodning av det mottagna n-bit-informationsordet i ett av två m-bit-kodord, varvid de båda m-bit-kodorden har lika stora och motsatta dispariteter och är representativa för det mottagna informationsordet, en disparitetsberäknande krets (30) för beräkning och för bildning av en digital signal, som representerar dispariteten för det valda m-bit-kodord som representerar det mottagna n-bit-informationsordet, samt en valkrets (40) för val av det nämnda ena m-bit-ordet som har den disparitet, vilken när den kombineras med den aktuella digitala summavariationen reducerar den digitala summavaria- tionen mot noll, k ä n n e t e c k n a d av att DSV-bestäm- ningskretsen är bildad av en summeringskrets (501) för summe- ring av den digitala signal, som representerar den beräknade dispariteten med den digitala signal, som representerar det löpande DSV-värdet, för bildning av en uppdaterad digital signalrepresentation av den digitala summavariationen baserat på det nämnda flertalet av föregående kodord och det valda kodordet. 452 537 H3

13. Apparat enligt krav 12, varvid valkretsen innefattar en krets (401, 402; 416) för preliminärt val av ett av kodorden, v s Jli k ä n n e t e c k n a d av en komparator (401) för jämförelse av den digitala signal som representerar dispariteten av det preliminärt valda kodordet med den löpande DSV:n i och för bestämning av huruvida den löpande DSV:n kommer att minska om dispariteten av det preliminärt valda kodordet summeras med denna och, om så inte är fallet för att ändra det preliminära valet till det andra av det två kodorden.

14. Apparat enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av en detektor (602) för detektering när den digitala signal som representerar den löpande digitala summavariationen är lika med ett förutbestämt värde, en lagringskrets (601) för lagring av den mest signifikanta biten av den digitala signal som representerar dispariteten för det omedelbart föregående kod- ordet samt en grindkrets (60) som träder i funktion när den löpande digitala summavariationen är lika med det förutbestäm- da värdet för att därvid mata den lagrade, mest signifikanta biten till komparatorn (401), i vilken den mest signifikanta biten jämförs med den mest signifikanta biten av den digitala signal som representerar dispariteten för det preliminärt valda kodordet, vilken grindkrets träder i funktion när den löpande digitala summavariationen inte är lika med det förut- bestämda värdet för att mata den mest signifikanta biten av den digitala signal, som representerar den löpande digitala summavariationen till komparatorn.

15. Apparat enígt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att kodomvandlingskretsen innefattar en grindkrets (lOl-104) för mottagning av det n-bit-informationsord som skall kodas samt för mottagning av den mest signifikanta biten av den digitala signal, som representerar den löpande digitala summavariation- en för att genomsläppa n-informationsordet oförändrat om den mest signifikanta biten har det nämnda första logiktillståndet och för att omvandla de olika bitarna i n-bit-informations- ordet om den mest signifikanta biten har det andra logiktill- ståndet, varvid den mest signifikanta biten används som en 452 537 '~l'~l (n + l):a bit, varvid m = n + 1. n»

16. Apparat enligt krav 15, varvid n-bit-informationsordet tillföres såsom ett parallellt bit-ord, k ä n n e t e c k ~ n a d av att grindkretsen är bildad av n exellerkretsar.

17. Apparat enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att kodomvandlingskretsen innefattar en avkänningskrets (411-415) för avkänning när åtminstone ett förutbestämt antal bitar i n- bit-informationsordet samtliga uppvisar ett bestämt logiktill- stånd i och för invertering av den mest signifikanta biten (SS) som matas till grindkretsen.

18. Apparat enligt krav 12, varvid valkretsen innefattar en komparator (401) för jämförelse av en representation ( X3) av den beräknade dispariteten med en representation (Q3) av den löpande digitala summavariationen för att bestämma om den löpande digitala summavariationen skulle reduceras om det nämnda m-bit-kodordet valdes och för att avge en valsignal (ss) som anger detta, k ä n n e t e c k n a d av att kodom- vandlingskretsen innefattar en grindkrets (101-104) för mot- tagning av det n-bit-informationsord som skall kodas och för mottaqníng aV Valsignalen (SS) i och för genomsläppning av n- bit-informationsordet oförändrat om valsignalen intar ett första värde ("O“) och för invertering av de enskilda bitarna av n-bit-informationsordet om valsignalen intar ett andra värde ("l"), vilken valsignal och vilket n-bit-informationsord används i kombination med varandra såsom nämnda m-bit-kodord.

19. Apparat enligt krav 18, varvid m = (n + 1), k ä n n e - t e c k n a d av att valsignalen innefattar den mest signi- fikanta biten av m-bit-kodordet.

20. Apparat enigt krav 18, varvid m = (n + 2), k ä n n e - t e c1 denna innefattar m-bit-kodordets två mest signifikanta bitar-

21. 2l. Apparat enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av en 452 537 *K O 1 modifieringskrets (304-306: 322-324; 304-307) för valfritt modifiering av den digitala signal som representerar den be- räknade dispariteten såsom en funktion av det valda m-bit- l i kodordet, varvid den valfritt modifierade digitala signal som representerar díspariteten summeras med den digitala signal som representerar den löpande digitala summavariationen i och för bildning av en uppdaterad digital summavariation.

22. Apparat enligt krav 12, varvid den krets som beräknar dispariteten innefattar en krets (301, 302) för bestämning av det antal bitar i det mottagna informationsordet som uppvisar ett förutbestämt logiktillstånd, k ä n n e t e c k n a d av en aritmetisk krets (303) för fördubbling av nämnda antal och för subtrahering av m därifrån i och för bildning av en digital signal som representerar dispariteten av det valda m-bit- kodordet.

23. Apparat enligt krav 21, varvid modifieringskretsen inne- fattar en komparator (401) för jämförelse av de bitar som anger polariteten av de enskilda digitala signalrepresenta- tionerna av dispariteten med motsvarande bitar i den digitala representationen av den digitala summavariationen, k ä n n e - t e c k n a d av en inverterare (304-306) för invertering av samtliga utom den minst signifikanta biten av den digitala «sígnalrepresentationen av dispariteten om de med varandra jäm- förda bitarna är lika.

24. Apparat enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att den krets som beräknar dispariteten innefattar ett flertal grinduppsättningar (A-D, A-E, E-1; 315, 316-321) där varje uppsättning matas med valda bitar av n-informationsordet, och där varje grind i varje uppsättning träder i funktion för att detektera om ett motsvarande n-bit-informationsord har mot- tagits samt ett flertal utgångskretsar (M,N,O} 323, 324) som är förknippade med vissa bestämda grindar bland nämnda flertal grindar för att avge motsvarande utgångssignaler när valda n- bit-informationsord mottas, varvid bildas en digital signal- representation av dispariteten av det valda m-bit-kodordet, 452 537 ¿g _; ¿"ï>ä ua 'ï vilken digitala signalrepresentation utgöres av de utgångssig- naler det nämnda flertalet utgångskretsar bildar.

25. Apparat för avkodning av ett m-bit-kodord, som kodats i enlighet med sättet enligt krav 1, för återvinning av ett n- bit-informationsord, k ä n n e t e c k n a d av n grindkretsar (710-713; 710-717) som vardera är anslutna för mottagning av varsin av n av de m bitarna av det mottagna kodordet och för mottagning av en förutbestämd tillkommande bit av nämnda m bitar för genomsläppning av nämnda n bitar oförändrade om den tillkommande biten har ett första logiktillstånd och för in- vertering av var och en av de n bitarna om den tillkommande biten har ett andra logiktillstånd.