SE451420B - Anordning for interaktiv videoatergivning - Google Patents

Description

cl. emot nämnda bildnummer; c2. c3. c4. c5. c6.

Videoskivan innehåller således en serie ramar eller bilder, eventuellt med 451 420 en andra ingång som är ansluten till nämnda andra utgång för att ta en tredje ingång för anslutning av ett läs-/skrivminne för lagring av data för alfanumeriska tecken och av väljsignaler för nämnda återgivningsapparat som endast kan villkorligt aktiveras genom en kompletteringssignal; en tredje utgång som är ansluten till nämnda första ingång för att mata ut en beordrad väljsignal; en fjärde utgång för att mata styrsignaler och datasignaler till nämnda läs-/skrivminne; en femte utgång för att under styrning med ett förutbestämt bild- nummer som tjänar såsom data för nämnda räkneanordning tillhanda- hålla datana för ett förutbestämt antal av nämnda alfanumeriska tecken såsom extra videoinformation för att illustrera en återgiv- givnings-och adresseringsmod, i synnerhet en väntesituation under väntan på en kompletteringssignal att ta emot; ett tangentbord för att mata in en kompletteringssignal för att under en väntesituation aktivera en omkoppling till en nästföljande återgiv- nings- eller adresseringsmod eller väntesituation. tillhörande ljud, medan läs-/skrivminnet är tillgängligt för extra text som villkorl igt kan spelas av eller inte och för styrsignaler, t.ex. för att tillå- ta operatören att aktivera en avgrening eller ett val. Användningen av en op- tiskt läsbar videoskiva erbjuder en ytterligare fördel däri att avläsningen ej innebär förslitning, varför om så önskas en eller några få bilder kan spelas av under en lång tidsperiod. Läs-/skrivminnet kan vara inkorporerat i det interna minnet i datorn. I princip kan en enda videoskiva av detta slag användas för ett antal mycket skilda programrealiseringar.

Alternativt kan anordningen innefatta: a. b. bl. ett uttagningselement med ett första och ett andra läge för att ta emot nämnda videoinformation och för att detektera och ta ut bildnummer som består av en bitserie av förutbestämt format för att matas ut på en andra utgång och för att i ett andra läge ta ut ytterligare digital information från den aktuella bitserien av samma förutbestämda format, vilken tar upp åtminstone en bildlinje, för att matas ut på nämnda andra utgång; I: en räkneanordning eller dator som kan vara styrd av ett styrprogram, vilket är lokalt lagrat i ett minne som innefattar: en första ingång som är ansluten för att ta emot nämnda ytterligare digitala information; b2. en andra ingång för anslutning av ett läs-/skrivminne; b3. en tredje utgång för att mata nämnda digitala information som tas emot från uttagningselementet och information som är alstrad i datorn till nämnda läs-/skrivminne; b4. en fjärde utgång för att tillhandahålla extra återgivningsinforma- tion; b5. ett tangentbord för att mata datainformation och/eller styrinforma- tion till datorn för att aktivera ett aritmetiskt program i vilket den digitala infonnationen som tas emot från uttagningselementet tjänar såsom styrinformation och/eller datainformation. Videoskivan kan således också användas för lagring av programsektioner eller data.

Dessa kan exempelvis användas för ett program som skall utvecklas vid ett senare stadium. Videoskivan kan också redan innehålla ett komplett program eller komplementära data för en serie ramar. Till följd av det använda fonmatet kan den ytterligare digitala infonnationen lätt kombineras på ett videoband med videoinformationen som är organiserad i fonn av televisionsbilder. Masterskivan kan framställas av detta videoband utan att den ytterligare digitala informationen stympas av televisionsbildens synkroniserings- och modulationssignaler.

Företrädesvis är nämnda tangentbord utfört att ta emot datorinstruktioner vilka är organiserade i enlighet med ett högre programmeringsspråk. Nämnda styrsignaler eller den text som skall återges kan således lätt modifieras så att exempelvis redigering av ett undervisningsprogram, som är lagrat på en vi- deoskiva, är möjlig vid ett senare stadium. Användningen av ett högre program- meringsspråk, såsom t.ex. "BASIC“, möjliggör ett mycket enkelt och snabbt in- förande av sådana modifikationer.

Ytterligare detaljer om uppfinningen.

Företrädesvis finns mellan nämnda återgivningsapparat och räkneanordningen eller datorn ett gränssnitt som förutom nämnda uttagningselement innefattar imitationsströmställare för ett antal av nämnda manuellt aktiverbara styrorgan för att elektriskt imitera det tillhörande styrorganets aktiverade tillstånd.

Således krävs mycket ringa förändringar på återgivningsapparaten för att möj- liggöra att den önskade arbetsmoden vid en given tidpunkt ställes in för hand likaväl som genom datorn.

Företrädesvis är nämnda femte utgång utförd att oberoende av nämnda första utgång ansluta en extra apparatur för återgivning av information som är lagrad i ramar. Inkopplingen av en sådan extra återgivningsapparat, t.ex. en svart/vit televisionsmonitor, medför en separation mellan bilden som härrör från video- 451 420 4 skivan och den som presenteras av läs-/skrivminnet.Ergonomiskt är detta en attraktiv lösning: emedan bilderna är rumsligt separerade kan operatören, t.ex. en student som skall instrueras, göra ett val av det material som presenteras vid samma tidpunkt genom att rikta hans uppmärksamhet mot den aktuella bilden. Å andra sidan kan den extra återgivningsapparaten också ha en begränsad kapaci- tet, t.ex. ha fonmen av en rad återgivningselement, vart och ett för ett alfa- numeriskt tecken. Å andra sidan kan informationen (texten) som kommer från läs-/skrivminnet också användas i ett billigare system såsom ett "instick" i den bild som alstras genom avläsningen av videoskivan. En del av den sistnämnda bilden blir dock täckt av insticket.

Nämnda tredje ingång är företrädesvis genom en parallellt ansluten sjätte utgång för en adressignal utförd för anslutning av ett andra läs-/skrivminne som tjänar såsom ett bakgrundsminne och som har en lagringskapacitet som är anpassad för ljudinformation, varvid en sjunde utgång på nämnda andra läs-/skrivminne är anordnad för anslutning av en akustisk generator för åter- givning av akustisk information som tas emot separat från nämnda återgivnings- apparat. Ljudinfonnationen som skall återges kan således åter kompletteras vid ett senare stadium, vilket möjliggör ytterligare personlig prägling av program- met i vissa fall. I ett sprâkundervisningsprogram kan exempelvis den sistnämnda informationen avse uttalet, varvid vissa "svåra" ord uttalas på ett överdrivet sätt; videoskivan innehåller i detta fall det "naturliga" uttalet.

Sammanfattning av figurerna. ' Uppfinningen beskrivs mera detaljerat med hänvisning till bifogade schema- tiska ritningar, där fig_l visar ett blockschema för ett undervisningssystem som omfattar uppfinningen, jjg_§ visar strömbanorna för data- och styrsignaler i systemet, fig_§ visar en första del av ett gränssnitt mellan en återgivnings- apparat för en videoskiva och en dator,_fig_§ visar en andra del av ett sådant gränssnitt, fig_§ visar en tredje del av ett sådant gränssnitt, fig 6a-6f visar tidsdiagram som avser uttagandet av ett bildnummer och ytterligare digital in- formation och fig Za¿Zb visar ett exempel på ett program.

Detaljbeskrivning av en föredragen utföringsform.

Fig 1 visar ett undervisningssystem som omfattar uppfinningen. Följande moduler finns. Blocket 20 är en återgivningsapparat för en selektivt adresser- bar och optiskt läsbar videoskiva, t.ex. en återgivningsapparat av typen VP 600 tillverkad av Magnavox Corp., Fort Wayne, Indiana. Cirkeln 22 anger schematiskt en sådan videoskiva vilken är borttagbar. Datana är organiserade i koncentriska spår av vilka vart och ett kan innehålla datana i en televisionsbild och även den mängd av ljud som är förenad med denna televisionsbild, varvid arrange- manget är i överensstämmelse med konventionerna för utsändning av en televisi- 5 451 420 onsbild, t.ex. enligt NTSC-systemet. Skivan drivs kontinuerligt med en hastig- het av 30 varv per sekund och den video- och ljudmängd som kommer från ett spår omfattar ett intervall av 1/30 sekunder. Datana ligger i små urtagningar i en ljusreflekterande skivyta, vilken yta avsökes av en helium-neonlaserstrålenhet -som för enkelhets skull ej är visad och som innehåller medel för att hålla strålen centrerad på ett givet spår. Lagringen av videodata på skivan sker med analog teknik genom fonmen hos nämnda urtagningar. De spårdelar på skivan som svarar mot linjeåtergångsperioderna (horisontella) och bildåtergångsperioderna (vertikala) innehåller utrymme för extra information, såsom synkroniseringsin- formation för televisionsmottagaren som är avsedd att anslutas till apparaten och för extra infonnation, såsom bildramnummer (dessa nummer är tillordnade varje bild) eller t.ex. text i ett teletext-system eller stoppinformation för att stoppa återgivningen vid slutet av en passage. Såsom kommer att förklaras vid ett senare stadium kan en bildramnummerinformation också uppta en väsentli- gen komplett linjeperiod. Ett bildnummer består av ett styrfyrtal (4 bitar) efterföljt av fem BCD-siffror. En känd skiva innehåller ungefär 5000 bildramar av vilka var och en fyller ett komplett spår (varv). I enlighet med NTSC-stan- dard innehåller en bildram 500 bildlinjer. Liksom ett bildnummer kan en linje- period på skivan också innehålla ett annat sextalsnummer; detta nummer inne- håller därvid högst sex hexadecimala siffror (således tre bytes). Ett komplett varv kan därvid innehålla 1,5k-bytes.För 30 varv av skivan betyder detta en dataström på 45 kbyte/s. Den ytterligare digitala informationen kan fylla ett eller flera kompletta spår. Alternativt är det möjligt att bara ett relativt litet antab spår användes i ett antal bilder, t.ex. bara de övre tio bildlin- jerna. Skivan framställes med en teknik som är känd från grammofonskivindustrin så att skivan i realiteten tjänar såsom ett ROM-minne (read only memory). Hän- visningssiffran 24 anger ett antal tryckknappar för selektiv aktivering av ett antal återgivnings-adresseringsmoder. I detta avseende hänvisas redan nu till fig 3 som visar en första del av ett gränssnitt mellan återgivningsapparaten för videoskivan och datorn i kombination med en aktuell del av återgivnings- apparaten. Den senare_innefattar ett antal styrknappar 100 till 122. Då knappen 118 påverkas ställes apparaten in i "spelning framåt"-moden: de bilder som är lagrade avläses den ena efter den andra med den hastighet, med vilken en tele- visionsmottagare återger successiva bilder. Videoskivans rotationshastighet svarar exakt mot denna frekvens. Om denna tryckknapp 118 återigen påverkas stoppas återgivningen och samma bild avläses varje gång. Om tryckknappen 110 påverkas läses de lagrade bilderna i omkastad ordning. Detta är moden “spelning bakåt". Om tryckknappen 114 påverkas läses de lagrade bilderna i den normala ordningen men med en reducerad hastighet, om tryckknappen 116 påverkas läses 451 420 e de lagrade bilderna i den normala ordningen men med en reducerad hastighet I praktiken åstadkommes den reducerade hastigheten genom att läsa varje bild ett bestämt antal gånger. Detta antal gånger kan variera från ett till ett givet högre värde under styrning med potentiometern 124. Om tryckknappen 106 påverkas läses de lagrade bilderna med en ökad hastighet därigenom att en bild varje gång förkastas. Därefter läses åter en bild återigen. Detta ger samma effekt som att visa en film med dubbla nonnala hastigheten. Om tryckknappen 112 påver- kas stannar återgivningen och samma bild (spårlläses varje gång. Om denna tryckknapp 112 återigen påverkas fortsätter apparaten till nästa spår och detta nästa spår läses varje gång. Videoskivan kan således avsökas med en godtyckligt låg hastighet. Tryckknappen 108 arbetar på samma sätt som tryckknappen 112 men i detta fall återgår apparaten till det föregående spåret för att kontinuerligt avsöka den tillhörande bilden. Tryckknapparna 106 till 118 är förbundna genom en mekanism för inbördes uteslutning. Om en tryckknapp påverkas så upphör ver- kan av den sist påverkade tryckknappen. Denna sistnämnda mekanism och även den tidigare beskrivna ”håll”-mekanismen har utelämnats för enkelhets skull.

Om tryckknappen 104 påverkas så avges tillsammans med videoinfonmationen informationen om spårnumret till samma utgång på återgivningsapparaten för att återges i ett instick i televisionsbilden. Om denna tryckknapp återigen påver- kas så avges denna bildnummerinformation ej längre. Om tryckknappen 100 påver- kas drivs väljanordningen för spåren på videoskivan med en relativt hög hastig- het. Till följd härav återges nästföljande bild i snabb följd (några få gånger per sekund), varvid successivt återgivna bilder ligger på ett stort antal spår ifrån varandra på videoskivan. Denna mod har inte effekten av visning av en bildfilm med ökad hastighet utan verkar såsom en framåtsökningsmod för att upp- nå en önskad bild. Videoinformationen som blir tillgänglig ger dock användaren en uppfattning om läget av sekvensen av bilder som är lagrade på skivan. Om tryckknappen 100 släppes återställes den mod som gällde dittills itryckknappar- na 106-118). Tryckknappen 102 arbetar på samma sätt som tryckknappen 100 men i motsatta drivriktningen för läsmekanismen.

Om tryckknappen 120 påverkas tas den ljudinfonnation ut som finns i varje avläst spår och den första halvan därav presenteras på lämpligt sätt på en ut- gång för en televisionsmottagare för ljudåtergivning. Om tryckknappen 120 åter- igen påverkas avslutas denna presentation. On tryckknappen 122 påverkas inträf- far detsamma som då tryckknappen 120 påverkas men för den andra halvan av ljud- informationen som är lagrad 1 varje spår. Den aktuella ljudinformationen kan vara av olika slag, t.ex. vänster/höger vid stereoåtergivning eller exempelvis en text i två språk vid en film. Tryckknapparna 120,122 ingår inte i den be- 7 451 420 skrivna mekanismen för inbördes uteslutning. Dioderna som är kopplade i serie därmed leder endast signaler av en polaritet, vilket möjliggör separat regle- ring av de båda ljudkanalerna.

De beskrivna tryckknapparna 100 till 122 ingår i den beskrivna återgiv- ningsapparaten och är anslutna till ytterligare komponenter i apparatens elek- triska krets för lämplig aktivering av dessa komponenter. Dessa anslutningar har utelämnats i föreliggande beskrivning för tydlighets skull. Vidare har även återgivningsapparatens till/från-reglering utelämnats.

Enligt fig 1 innefattar återgivningsapparaten ett uttagningselement 58 som tar emot de data som är avlästa från skivan och som därur tar ut de data som krävs för återgivningen av video respektive ljud. Denna information uppträder på ledningen 26. Televisionsmottagaren 28 skall anslutas till denna ledning genom sin antenningång. Bilden återges därvid på bildröret 30 och det mottagna ljudet återges via högtalare i televisionsmottagaren.

I uttagningselementet 58 tas vidare bildnumret ut från informationen och adderas om så önskas till videoinformationen såsom ett instick för att möjlig- göra selektiv återgivning under styrning med tryckknappen 104. Bildnummerinfor- mationen matas dessutom till ledningen 60 för vidare behandling. Funktionen av denna mekanism kommer att beskrivas i detalj i ett senare stadium. Modulen 58 motsvarar modul MR 39 i den beskrivna återgivningsapparaten och är anordnad på översidan genom ett flerstiftsanslutningsdon, såsan ett separat tryckt krets- kort med pâlödda komponenter. Ledningen 60 är därvid ansluten till några av stiften i detta anslutningsdon, t.ex. till stiften 1, 5 och 7.

Det avgivna bildnumret leds på ledningen 36 via gränssnittet 34. Blocket 40 representerar en dator av en enkel, lätt programmerbar typ, t.ex. en s.k. persondator. En lämplig apparat i detta avseende är APPLE II tillverkad av Apple Computer Inc., 10260 Bandley Dr., Cupertino CA, 95014, vilken är beskri- ven i “the Apple II Reference Manual", 1978 (januari) vilken är utgiven av tillverkaren. Via ledningen 36 tar datorn emot ett bildnummer för varje bild som skall återges (ledningen 26). Via ledningar 44 är datorn också ansluten till tangentbordet 42 (i realiteten är detta tangentbord anordnat i datorhöl- jet). Datorn innefattar bl.a. en processor med en aritmetisk och en logisk en- het (ALU) för att utföra en grupp av operationer, ett översättningsprogram som med användning av en given minnesmängd (i detta fall ett ROM-minne) kan omvand- la de styrsignaler som tas emot från tangentbordet i ett högre programmerings- språk (BASIC) till datorkodsignaler, ett internt minne för lagring av styr- och datasignaler, en anslutning för ett bakgrundsminne, en anslutning för en video- monitor och en anslutning för ytterligare perifer apparatur. Istället för att använda styrsignaler i*form av "BASIC"-instruktioner kan data också införas i 451 420 8 s.k. "assembler"-språket. Under vissa omständigheter är detta sistnämnda att föredra emedan det beskrivna översättningsprogrammet därvid inte behöver ligga 1 datorn. Datorn innefattar vidare ett ROM-minne för mikroinstruktioner för styrning och en given mängd läs-/skriv-(RAM) minne för modifierbara data och program.

Bakgrundsminnet 56 är i en enkel utföringsfonn utfört att lagra program som är bildade i RAM-minnet (ej visat). Å andra sidan kan dessa program också vara införda 1 RAM-minnet. I detta fall är bakgrundsminnet 56 en bandupptag- ningsapparat N 2215 fabrikat NV Philips' Gloeilampenfabrieken, Eindhoven, Ne~ derländerna. Anslutningen av en sådan enkel bandapparat är beskriven i nämnda bok "Apple Reference Manual", 1 synnerhet på sidorna 4 till 8, 108 och 109.

Ledningen 54 tjänar således såsom en dubbelriktad datalänk medan styrinfonnati- onen (läs,skriv,snabbspolning, stopp) måste införas i apparaten genom den kända manuella styrningen.

I en annan utföringsform kan en flexibel minnesskiva eller s.k. "floppy disc" användas som bakgrundsminne.

I ett arrangemang som erbjuder ännu större möjligheter kan man använda en bandupptagningsapparat med en extern adresseringsfacilitet, t.ex. en bandappa- rat av typ Philips' N 2554. Denna uppteckningsapparat innehåller sökmoder så_ att bandintervall mellan en selektivt adresserbar startpunkt och en selektivt inställbar slutpunkt kan återges. Ett stopp görs därvid vid slutet. En sådan bandapparat är därvid ansluten genom en adress-/styrledning 52 från datorn 40.

Ett sådant bandintervall som skall återges innehåller t.ex. ett intervall med ljudinformation som avges till för datorn 40 eller inte eller som direkt vida- rebefordras till en akustisk generator. Detta sistnämnda har utelämnats för' enkelhetens skull: (jämför elementet 76 i fig 2). I en enkel utföringsfonm kan den vara en högtalare. I en mera komplicerad utföringsfonn kan också “vocoder“-organ användas.

Elementet 48 är en svart/vit televisionsmonitor av standardutförande vil- ken via ledningen 46 tar emot datana för de tecken som som skall återges från datorn. I en programmeringsmod av anläggningen finns en "cursor"-anordning för att mata ny information till skärmen. Ytterligare styrinformation kan vara: "start på en ny rad", "förskjut bildinformationen en rad" (scroll-mode) o.s.v.

Ledningen 46 är en vanlig videosignalledning vilken därför inte matas via en antenningång. Den information som skall återges på monitorn 48 består således åtminstone i huvudsak av tecken som antingen har genererats i en dator (t.ex. medelst tangentbordet) eller vilka har lästs från läs-/skrivminnet för program- met vilket ej är separat visat-l aktuella fall kan programmet också innehålla grafiska symboler, t.ex. kodade i enlighet med standard för det väl kända 9 451 420 teletext-systemet och liknande. I givna fall kan företräde ges åt en utförings- form som endast innefattar en televisionsåtergivningsapparat 28. Denna apparat innefattar därvid en avkodare enligt känd "VIEHDATA"-standard. En sådan apparat har en antenningång som anslutes till ledningen 26 och även en extra ingång, som är lämplig för anslutning till en telefonledning. Återgivningsinformationen som skall presenteras av datorn är kodad enligt "VIEHDATA"-standard och matas till nämnda extra ingång via ledningen 46. En blandning av text- och videoin- formation på skivan 22 kan därvid återges i fonn av en bild, eller också kan enbart text eller enbart video återges. Detta åstadkoms under styrning med kän- da signaler enligt "VIEWDATA"-standard. En annan lösning består i att införa en kodningsanordning enligt “TELETEXT"-standard i ledningen 26. Denna kodningsan- ordning har en dataingâng som anslutas till ledningen 46. I detta fall kan en televisionsmottagare som är lämplig för "TELETEXT“-systemet användas. Detaljer- na i "VIEHDATA“- och "TELETEXT"-systemen kommer för enkelhets skull ej att be- skrivas närmare.

Genom ledningen 38 kan styrsignaler för återgivningsapparaten transporte- ras från datorn 40 och på ledningen 36 mottas bildnummerinfonmationen på en avspelad videoskiva.

Fig 2 visar strömbanorna för ett antal informations- och styrsignaler i fig 1. Skivan 22 (då så är möjligt användes samma hänvisningsbeteckningar som i fig 1) genererar de avlästa signalerna på ledningen 62. I blocket 64 tas bild- numren ut och i blocket 64 adderas de som ett valfritt instick till videosigna- len. Ledningen 26 transporterar videosignalen till televisionsmottagaren 28.

Elementen 64566 bildar tillsammans uttagningselementet (58). Via ledningen 60 matas bildnumren också till gränssnittet 34. De fortsätter därefter till da- torns 40 databehandlingssektion 68 där de verkar som data för att jämföras med förutbestämda bildnummer vilka har lästs ur datorminnet. Tangentbordet 42 kan avge ytterligare data och adresser till databehandlingssektionen. Styrsignaler alstras på ledningen 38. Blocket 34 innehåller också ekvivalensströmställare som kommer att beskrivas i det efterföljande (fig 3) vilka via multipelledning- en 32 kan aktivera återgivningsapparatens (20 i fig 1) styrsektion 70. Steg- signalerna för den avsökande laseranordningen uppträder därvid på ledningen 72.

Databehandlingssektionen 68 och tangentbordet 42 kan avge teckeninformation till monitorn 48 (tangentbordet i programmeringsmoden). Bakgrundsminnet 56 av "random access"-typ kan ta emot adressignaler på ledningen 52 och avger signa- ler på ledningen 74 för den akustiska generatorn 76. Att använda ett bakgrunds- minne för programlagringen beskrivs ej här.

Fig 3 som redan har delvis beskrivits visar en första sektion av ett 451 420 m gränssnitt mellan âtergivningsapparaten för videoskivan och datorn. Tryck- knapparna-strömställarna 100 till 122 är anordnade i återgivningsapparaten lik- som potentiometern 124. Återgivningsapparaten är ansluten till gränssnittet via en tolvpolig plankabel 126. Plankabelns 126 poler är numrerade från 1 till 12.

I gränssnittet betecknar 128 ett s.k. tungrelä av märket CLARE, typ PRME 15005 B. Detta relä har en drivspole som är överbryggad av en diod. I strömställaren 128 är dessa element visade som ett lângsträckt block. Endast den aktuella strömställaren i de flesta övriga strömställare i denna serie av reläer är för- sedd med en beteckning (l32-150). De tolv strömställarna 128 till 150 bildar alltid det motsatta elementet (ekvivalens-strömställare) till en av strömstäl- larna/tryckknapparna 100 till 122. Var och en av dessa strömställare 128 till 150 överbryggar en av strömställarna 100 till 122. Strömställarna 128 till 150 aktiveras av signaler från modulen 152;denna TTL-modul är en avkodare av ty- pen SN 74154 för omvandling av en binär kod till en 1-av-16 kod. Anslutningarna är numrerade i enlighet med tillverkarens handbok avseende de interna förbind- ningarna i den integrerade kretsen; detta gäller inte den externa numreringen av stiften i IC-modulen (DIP) som ej är visad. Krafttillförselförbindningarna är 0 volt (Jord) och +5 volt. Fyrabitsingângskoden kan tas emot på klämmorna A till D. På klämmorna É1 och E; kan två föraktiveringssignaler tas emot. Var och en av klämmorna 1,2,3,5,6,7,8,9,10,11,12,13 kan aktivera en av nämnda tung- reläer (tungreläerna effektförsörjes av en källa på +5 volt).

Fig 4 visar en andra del av nämnda gränssnitt. Överst till höger på rit- ningen visas utgången till kretsen enligt fig 3 (fyra datasignaler, tvâ förak- tiveringssignaler och tvâ effekttillförselförbindningarl. Vid den vänstra sidan av figuren är förbindningen till datorn visad. ' Ledningen 154 är ansluten till en datautgång på datorn vilken har en bredd av sex bitar. Klämmorna 156,158 tar emot de tvâ mest signifikanta utgångs- adressbitarna ADD respektive AD1 från datorn. Klämman 160 tar emot en läs-/skriv-(R/Ül utgângssignal från datorn. Klämman 162 tar emot en väljsignal för en perifer apparat från datorn. De senare två signalerna bildar en del av datorns styrbussledning. 6 x 4 bitsledningen 164 kan mata sex BCD-kodade tecken till datorn. De specifika anslutningsinstruktionerna kan återfinnas på sid 149 i nämnda APPLE II datormanual.

Blocket 166 representerar en modul av typen SN 54L 42 som är en avkodare för omvandling av en binär kod till en ett-av-tio kod. Anslutningsklämmorna är betecknade i enlighet med den handbok som är utgiven av tillverkaren. Signalen på ledningen 168 tjänar som en klocksignal för blocket 170. Blocket 170 är en modul av typen SN 74174; detta är en sexfaldig datavippa som tjänar som en buffert för styrsignalerna som skall matas till återgivningsapparaten: under U 451 420 styrning med en klocksignal på ledningen 168 tas varje modifierat ord över från ledningen 154. Blocken 172 till 182 representerar sex moduler av typen HEF 4076, fabrikat Philips. Dessa moduler är fyrfaldiga D-vippor med en s.k. "tristate“ utgång. En utgång av detta slag har följande logiska tillstånd: lo- gisk “0“, logisk "I" samt “avslutad av en hög impedans”. I det senare fallet kommer den anslutna ledningens potential generellt att bli bestämd av varje annan signal och/eller matningskällor som är anslutna därtill. Dessa 24 vippor bildar en utgångsbuffert för bildnummerdatana såsom de tas emot från återgiv- ningsapparaten. Ledningarna 184 är anslutna till elementets 166 utgångar 4,5,6.

Vid ett första signalvärde hos de aktuella signalerna avges vippelementens 172 till 182 infonnation till ledningen 164. Ett andra värde på signalerna på led- ningarna 184 driver vippelementens utgångar till tillståndet med hög impedans.

Som svar på logisk "1" på ledningen 192 (tjänande såsom en klocksignal) lagrar vippelementen 172 till 182 de 24 bitarna på sina gemensamma ingångar. Ledning- ens 192 anslutning är bara visad i detalj för blocket 172; för de andra bloc- ken är den bara visad symboliskt.

Blocken 186,188,190 representerar tre moduler av typen SN 74164; dessa moduler är 8-bits skiftregister med serieingång och parallellutgång. Informa- tionen matas parallellt till dubbelklämman SIN (serie in). Skiftning åstadkom- mes under styrning med klocksignalerna på ingången CL (klockan). En signal på ingången R (återstâllningsingång) återställer innehållet i modulerna 186,188,190 till noll. För enkelhets skull är de sistnämnda förbindningarna bara visade i detalj för modulen 186; för modulerna 188,190 är de bara visade symbaiiskt. ' _ Datana tas emot på klämman 194, d.v.s. de seriedata som är avledda från kretsen i fig 5; i detta avseende hänvisas till de tidskurvor som är visade i fig 6. En kurva b i fig 6 ger schematiskt ett intryck (ej i skala) av videosig- nalens organisation. Vid beteckningen “300" ger den låga signalen en indikation på den vertikala återgångspulsen med vilken varje ny bild börjar. Vid beteck- ningen "310" ger den höga signalen en indikation på delen utan video som fyller de övre raderna av televisionsbilden (denna del återges således såsom varande "mörk“). De vertikala strecken i zonerna 300,310 och 330 ger en indikation på de horisontella återgångspulserna med vilka en nästföljande televisionslinje varje gång börjar och som uppträder kontinuerligt, alltså utanför den period under vilken den aktuella bildsektionen genomlöpes. I den del som är betecknad med "330" ligger den aktuella bilden, varvid varje televisionslinjesignal är visad såsom en våg. Vid “320" mellan två successiva par av horisontella åter- gångspulser finns alltid informationen om bildnumret, vilket är symboliserat genom ett antal pulsfonnade signaler. Bildnumret är kodat i enlighet med en u 12 451 420 bifaskod vars karakteristika är visade i fig 6 vid a). Varje bitcell börjar med en övergång. En "I" är definierad såsom en övergång från låg till hög, medan "O" är definierad såsom en övergång från hög till låg. Längden av en bitcell är 2 /us. Signalnivån omedelbart efter början av bitcellen bestämmer således datainnehållet. Om två identiska data följer direkt efter varandra finns en ytterligare signalövergång vid mitten av bitcellen men i övrigt finns denna övergång ej. Videosignalen omvandlas av en klippanordning till en s.k. "klippt video”-signal som i detta fall har ett binärt signalvärde "0" eller “1" varvid den visuella informationen stryps men i synnerhet bildnummerdata bibehålles.

Bildnumret är kodat i en sekvens av sex tecken med fyra bitar. Det första teck- net har värdet "1111", medan de efterföljande fem tecknen såsom BCD-tecken re- presenterar ett decimalt fembitsnummer. Informationen i styrfyrtalet kan ge en ytterligare bestämning av innehållet i spåret på videoskivan. Den första biten skall emellertid alltid vara en "1" för att alstra den beskrivna styrsignalen på ledningen 192. Möjligheterna är bl.a. a) spåret innehåller en bild i en serie av bilder; b) spåret innehåller den första bilden i ett block av bilder; c) spåret innehåller den första bilden i en serie av block (kapitel); d) spåret innehåller digital information kodad såsom bildnummer.

Kretsen i fig 5 bildar en elektrisk anpassning. De tre ingângarna 196,198,200 är i återgivningsapparaten avledda från den beskrivna modulen MR 39. Denna modul innefattar en enda rad av anslutningar varvid endast stiften 1,5 och 7 därav användes. Dessa stift är anslutna till kretsen i fig 5. Pâ klämman 196 (som är det nämnda stiftet "5") uppträder den signal som är känd såsom den “klippta video"-signalen; detta är en direkt representation av vi- deosignalen som skall matas till en televisionsmottagare, för vilken en binär- omvandling till en 1/0-signal har ägt rum. Denna signal matas via anpassnings- transistorn 202 och NELLER-grinden 208, som användes såsom omvändningskrets, till klämman 194 (även i fig 4) där den tjänar såsom data. På klämman 198 (som är det nämnda stiftet "7“) uppträder den s.k. “bildsläck“-signalen som är sche- matiskt visad i fig 6 vid “c“: den består av en lång signalpuls under flera bildlinjer som inte har information som skall återges. Den anpassas och omvand- las på samma sätt medelst transitorn 204 och NOCH-grinden 210 för att matas till klämman 216 i kretsen enligt fig 4. NELLER-grinden 210 har en extra styr- ingång 211 på vilken en extra styrsignal kan tas emot.

Klämman 200 (som är det tidigare nämnda stiftet “1") tar emot den samman- satta synkroniseringssignalen eller sammansatta synk-signalen. Den anpassas och inverteras på samma sätt medelst transistorn 206 och NELLER-grinden 212 för 13 451 420 att matas till klämman 218 i kretsen enligt fig 4. I fig 4 är klämmorna 216 och 218 anslutna till integrerande nät 230,232 som består av ett motstånd på 560 ohm och en kondensator på 0,1 respektive 1 kpF. Spikformade interferenspulser undertryckes således. Elementet 234 är en modul av typen SN 74164. Klämman 216 är kopplad till dess dataingång (se fig 6, vid "c"). Klämman 218 är kopplad till dess klockingång. E-utgången på detta 8-bits skiftregister är ansluten till OCH-grinden 236: till följd härav krävs fem klockpulser för att bringa en mottagen datasignal att uppträda på denna utgång. Med användning av denna orga- nisation uppnås att signalen som är visad vid "c" i fig 6 blir fördröjd med fem bildlinjeperioder, såsom är schematiskt antytt vid "d" i fig 6. Den utdragna pulsen vid 350 sammanfaller med bildnummerdata som är antydda vid 320. Således leder NOCH-grinden 236 bara under en liten del av det aktuella spårets presen- tationstid, om spåret innehåller en videobild (de ovan givna fallen a, b, c).

Signalen från grinden 236 inverteras i NOCH-grinden 238. Den inverterade utgångssignalen och den ej inverterade utgångssignalen från grinden 238 matas båda till ett deriverande nät som innefattar en kondensator på 100 pF och ett motstånd på 2200 ohm. De deriverande nätens utgångssignaler matas till NUCH- grinden 240 varvid utgången från denna grind alltid avger en signalpuls då en övergång inträffar på ingången 194 (närmare bestämt en av övergångarna angivna vid "a" i fig 6). Dessa pulser omvandlas till en breddad puls av elementetet 214. Detta element 214 är en modul av typen 74 SN 121, dvs en monostabil multi- vibrator med en astabil period på ungefär 1,5 /usek vilken är bestämd av ett motstånd på 10 kohm och en kondensator.

Funktionen är sådan att den fördröjda pulsen (vid "d" i fig 6) möjliggör generering av pulserna på 1,5 /usek i elementet 214. Den första positivt gå- ende flanken av bildnumret alstrar den första klockpulsen för elementet 186 för lagring av den första biten i bildnumret. Som redan har beskrivits är denna bit alltid en "I". Längden av pulsen från elementet 214 gör att lagringen av näst- följande signalflank blockeras. Således lagras bara nivån hos signalen omedel- bart efter de udda signalflankarna; varje bit lagras exakt såsom en bit i blocken 186, 188, 190.

Bildnumret omfattar 24 bitar. Då den först ankommande biten når ledningen 192 styr den övertagandet av bildnumret i elementen 172 till 182. Om en eller flera bitar av något skäl skulle saknas aktiveras ledningen 192 inte genom en "1" och det felaktiga bildnumret tas ej över. Vid början av varje bildlinjepe- riod uppträder en positiv puls i den sammansatta synk-signalen på klämman 218.

Denna puls inverteras i NOCH-grinden 242 som är ansluten som en inverterare, så att vid början av varje bildlinjeperiod skiftregistren 186-190 återställes till 451 420 M noll via sin âterställningsingâng. Det dubbla uppträdandet av bildnumret vid 320 i fig 6 verkar såsom en redundans i detta avseende.

Ett spår kan på liknande sätt ta upp mer digital information. Härvid visar 6e ett signaldiagram som svarar mot fig 6b i fallet datalagring. Vid beteck- ningen 352 uppträder den information som motsvarar bildnumret; detta är an- givet genom värdet på styrfyrtalet. De fem efterföljande ytterligare fyrtalen kan ha olika funktioner. Först och främst kan det vara ett nonnalt bildnummer så att också spåret som innehåller datainformation kan adresseras godtyckligt på samma sätt som bildspåren. Å andra sidan kan dessa ytterligare fyrtal också ange en räknesuma som anger mängden digitaldata som är lagrade i det aktuella spåret. Efter informationen vid 352 finns det en del utan information under en viss period. Vid beteckningen 354 innehåller varje bildlinje sex data-fyrtal.

Kodningen och fonnatet svarar mot de tidigare beskrivna egenskaperna hos ett bildnummer. Varje spår kan därvid innehålla ungefär 500 x 3 data-bytes. Detta kan gälla datorns specifika styrprogram för den aktuella videoskivan; vilket program kan vara försett med tillägg eller modifikationer av en programmerare för den speciella tillämpningen (t.ex. för en speciell kategori av studenter i fallet med en undervisningsvideoskiva). En ytterligare möjlighet består i att de digitala data innehåller information som avser bilderna, t.ex. varje gång.i en eller några av bildlinjerna, företrädesvis de linjer som presenteras först. vid datalagring i det aktuella spåret svarar signalen enligt fig 6f mot den tidigare beskrivna fig 6d. Den höga signalen vid 356 leder alla datafyrtal som är visade i fig 6e. Denna höga signal kan alstras av datorn på ingången 211 i fig 5. Föf varje spår som skall läsas alstras företrädesvis den signal som är visad i fig 6d, varvid förlängningen enligt fig 6f alstras då så krävs genom informationsinnehållet i bildnumret (signaldelen 320/352).

Om endast ett begränsat antal videolinjer i ett givet spår innehåller di- gitala data kan informationen om detta ligga i (pseudo-) bildnunmer/signalen 352 eller i nästa videolinje i delen 354. Denna summa kan vara lagrad i en räk- nare eller i ett räkneregister (ej visat) som räknas ned av linjesynkronise- ringssignalerna. Då nolläget nås avslutas den höga signalen i fig Gf. Avslutan- det kan också vara styrt av bildåtergångssignalen. l det efterföljande visas ett exempel på ett program, såsom det finns i datorns minne, för att illustrera en episod av ett program som är lagrat på videoskivan. Om den beskrivna anordningen skall lämpa sig för att modifiera anvândarprogrammet medelst instruktioner i ett högre programeringssprâk el- ler "assembler“-språk innehåller minnet också ett aktuellt styrprogram. Detta 15 451 420 styrprogram bildar 1 sig (bï a omfattande översättningssektion) en standarddel av den beskrivna APPLE II datorn och för enke1hets sku11 hänvisas tilï den ak- tue11a dokumentaionen som är pubïicerad av tíïïverkaren. Exempe1pr0grammet in- nehâïler i detta fa11 undervisníngsmateriaï men aïternativt är det möjligt att exempeïvis programera ett frâge- och svarsspe1 e11er att förse en rörïíg bild, som är upptecknad på videoskivan, med text som kan återges seïektivt (t.ex. bara under passager som är svåra att förstå eïïer viïka är ta1ade i ett främ- mande språk). Den första koïumnen av programmet innehåïïer Iínjenumren varige- nom programmet kan adresseras i minnet. Programmet skrivs in 1 programerïngs- språket BASIC viïket ej behöver utvecklas närmare. 5 REN ** INTERPACR IN sL0T #4 ** 10 REN ****** Nzw cRAPTaR ****** 20 PRAnm=47o0 30 T$="INTaRAcTIva covnsa IN sPANIsR - PART 2" 40 cosua 500: PRINT Is; REN Raunou Accass To 4700, PRINT TITLE so PRAnm=49s0=T$="TANnaNco = sPANIsR oauca" 60 cosuß 600; PRINT Ts; Ram PLAY To PRAMT AND THEN PRINT Ts 10 TRANR-szoo so cosun 600; Pox: -1619z,9= Ran sToR 90 as="IANnANc0 utsrc Is PLAIED oN cnITAR,TaNßo0RINa AND cAsTANaTs" 100 cosun 250: Ran no Tou uNnsRsTaNn wuAT was saIn? 110 PRAna=5310=T$-". . .IN A 3/8 TINR" 120 cosun 600: PRINT Ts= Ram PRINT Tas NaxT coNmRNT 130 Ran Ann so oN wITn Tua PROGRAM 200 END 250 Ran *** Tasr *** 260 cALL -936: REN CLIAR scREaN 270 PRINT "TRY To IRANSLATE" 280 PRINT "TIPE 'T' Ton TRANSLATION" 290 PRINT "TYPE 'c* PoR co oN" 300 PRINT "Tyra 'R' IoR RaPRAT": PRINT = PRINT 310 IP Paax (~1e3s4)<12a TREN coTo 310 320 x- Paax (-163s4)= Poxa -1a3as,o= REN READ, RasaT xavsoaan 330 IP x- Asc(“G") THEN RETURN 340 IP x- Asc("T") TREN PRINT as 350 IP x= Asc("R") THEN GoTo 370 360 GoTo 310 370 REMRANm=PRAnæ:Fxnmm-FRAMT-256 380 cosuß 500 390 FRAnz=uNTRAnæ 400 cosuß 600; Poxa -1s192,9= Ran VLR sToP 410 coTo 270 451 420 ie 500 REM ** RARDOM AcGEss ROUTIME ** 510 Gosuß 700: REM GET ACTUAL ERAME MUMEER 520 IF AcTUAL>(ERAMm+1o0) TEEM GoTo 550 525 IE AcTUAL<(FRAME-200) THEN GoTo 590 530 IE AcTUAL>FRAME TEEM GoTo 560 535 IF AcTuAL 540 IE AcTUAL=ERAME TEEM GoTo 570 550 PORE -16192,3: GoTo 510: REM SEARCH REVERSE 560 PORE -16192,5: GoTo 510: REM PLAY REVERSE 570 PORE -16192,9: RETURM ; REM EOURD!! sToP 580 PORE -16192,12; GoTo 510: REM FAST EoRwARb 590 POKE -16192,13= GoTo 510: REM SEARGE RoRwARn 600 REM ** PLAY UNTIL ROUTIME ** 610 POKE -16192,11: REM SET VLP To PLAY 620 Gosuß 700: REM GET AGTUAL FRAME MUMBER 630 IF FRAME>AcTuAL THEN GoTo 620: REM MOT YET 640 GALL -936: REM GLEAR SGREEM 650 RETURN : REM EOUMD!! 700 REM ** GET AGTUAL ERAME MUMEER ** 710 A1= PEER (-16192): REM GET 2 Eco NUMBERS 720 A2 PEER (-16191): REM GET 2 Eco MUMEERS 730 A3= PEEK (-16190): REM GET 1 Eco NUMEER 740 E1=(A1/16)*l0+A1 Mon 16: REM Eco To EIMARY 750 E2=(A2/16)*1o+A2 Mon 16; REM Eco To EIMARY 760 E3=A3 Mon 8: REM Eco To ETRART 770 AcTUAL=B1+100*B2+10000*B3 780 RETURN Efter en ej visad startoperation efterfrågar datorn successivt minnes- adresserna.'Linjenumret 5 innehåller en anslutningsindikation såsom upplysning för programmeraren. Linjenumret 10 innehåller en ytterligare upplysning som anger att episoden avser ett nytt kapitel. Linjenumret 20 innehåller ett begyn- nelseadress/bildnummer för videoskivan för att användas senare. Linjenumret 30 innehåller en text avsedd för återgivning vid ett senare stadium. Denna text är lagrad i datorminnet i form av alfanumeriska tecken (ASCII tecken). Linjenumret 40 hänför sig till en subrutin på linjenumret 500 och aktiverar efter utföran- det av denna subrutin.en âtergivningsinstruktion för den text som då förefinnes (i detta fall texten på linjenumret 30).

Subrutinen i linjenumret 500 aktiverar en operationsmod för att adressera en förutbestämd bild (pâ basis av dess bildnummer) medelst den redan beskrivna rutinen “sök framåt" eller "sök bakåt". Linjenumret 510 aktiverar först en and- ra delrutin på linjenumret 700 som skaffar fram det aktuella bildnumret.

Subrutinen i linjenumret 700 börjar åter med en identifikationsinfonna- tion. Linjenumret 710 innehåller instruktionen "PEEK" som är känd från APPLE- i. n 451 f* 4.1 datorn för avläsning av ett minnesställe som är angivet genom dess adress (denna adress är given mellan paranteser). De tre minnesställena -l6l90/2 innehåller tillsammans 5 binärkodade decimalsiffror som anger det aktuella bildnumret såsom det är härlett från videoskivinformationen i den i fig Å visade kretsen. Linjenumren 740-770 innehåller en standardoperation för att återvinna det binärkodade bildnumret därur. Linjenumret 780 innehåller en re- turorder till den första subrutinen (dvs till linjetalet S20). De minnesstäl- len som adresseras i detta sammanhang har en negativ adress emedan adressvär- det ej kan vara högre än +32K till följd av den använda datorns konstruktion.

Linjenumren 520-500 innehåller ett antal grenoperationer för att bestämma återgivningsapparatens driftsmod tills det önskade bildnumret har påträffats.

Det önskade bildnumret finns på linjenumret 20. Antag att det aktuella bild- numret är högre än 4800. I detta fall fylles, på línjenumret 550, minnes- adressen -16192 med värdet 3. (Denna instruktion kallas POKE). Innehållet i detta minne bestämma de data A,B,C,D som matas ut av strömställarelementet 170 i fig 4. Den aktuella moden kallas en kommentar eller upplösning (comment).

Därefter återgår programmet direkt till linjenumret 510 för utförande av samma operationer igen. Om skillnaden mellan det aktuella och det önskade bildnumret är stor aktiveras “sök framåt/bakåt"-moden. Un skillnaden är liten aktiveras moden “snabbspelning framåt" eller "spelning bakåt". Det observeras att nämnda återgivningsapparat inte har någon mod “snabbspelning bakåt". Då det önskade bildnumret har påträffats aktiveras stoppmoden på linjenumret 570 och program- met återgår till linjenumret 40. På linjenumret 40 återges titeln på återgiv- ningsapparaten 48. På linjenumret 50 fångas en ny titel upp för senare återgiv- ning och vidare framställes ett nytt önskat bildnummer. På linjenumret 60 hän- visas till en subrutin på linjenumret 600.

På linjenumret 600 börjar den subrutin som styr återgivningen av video- skivan tills ett förutbestämt bildnummer (i detta fall 4950) uppnås. Det är först då som återgivningen på TV-mottagaren 28 i fig 1 börjar. Mellan numren 4700 och 4900 (dvs en varaktighet av 200/30=ungefär 7 sek) innehåller video- skivan en scen med spansk atmosfär. På linjenumret 610 aktiveras återgivnings- moden och på linjenumret 620 adresseras subrutinen på linjenumret 700 åter (denna subrutin lämnas åter och adressen 630 nås). Sedan undersökes kontinuer- ligt om det önskade bildnumret redan har nåtts. Om så är fallet adresseras på linjenumret 640 maskinsubrutinen på maskinadressen -936. Detta är den rutin som är känd från datorn APPLE II för att avsluta återgivningen på monitorn 48. På linjenumret 650 lämnas subrutinen för att återgå till linjenumret 60 i huvud- programmet. 451 420 18 Den därvid rådande titeln återges och ett nytt önskat bildnummer fast- ställes (linjenumret 70). På linjenumret 80 aktiveras återgivningsrutinen åter och därefter stoppas återgivningen av videoskivan. Episoden mellan bilderna 4900 och 5200 innehåller en scen med en spansk dans och med en text som talas på spanska (och som därför återges akustiskt för att lära översättningen). Den- na översättning (till engelska) ges på linjenumret 90 (men återges inte ännu).

På linjenumret 100 adresseras en subrutin på linjenumret 250; denna subrutin tjänar såsom en kontroll. På linjenumret 260 utraderas åter skärmen på monitorn 48. På linjenumren 270-300 införes en text som skall återges. På linjenumret 310 läses minnesadressen -16384. Detta minnesställe innehåller data som är styrda av tangentbordet. Då en tangent tryckes ner blir detta data säkerligen större än 128 varvid varje gång den sista tangenten är avgörande. Denna fråge- rutin ingår i datorns interna system och behöver ej beskrivas i föreliggande applikationsprogram. Linjenumret 310 utför således funktionen av en vänte- slinga. Då en tryckknapp pressas ner läses på linjen 320 denna knapps identifi- kation såsom en variabel X; vidare lagras "0" vid minnesstället -16368 så att tangentbordet återigen frigöres för nya data som föres in via tangenterna.

Linjenumren 330-350 tjänar som en avgreningsoperation. Om tecknet "R" tryckts ner startar en repeteringsoperation på linjenumret 370: först sparas det önskade bildnumret (i detta fall 5310). Därefter beräknas ett på nytt öns- kat bildnummer genom subtraktion av 256 (en återgivningstid av ungefär 8 sek).

Det önskade bildnumret sökes åter under subrutinen på linjenumret 500. Under en returoperation fångas det bildnummer som är sparat pâ linjenumret 290 åter upp.

På linjenumret 400 tas återgivningsrutinen upp så långt som till denna adress (linjenumret 600) och programmet återgår till linjenumret 270. Denna repete- ringsoperation kan fortsätta om så önskas. ' Intryckning av knappen T på linjenumret 340 innebär att operatören önskar se översättningen av nämnda stycke (som information eller som en kontroll).

Därefter återges översättningstexten (90) på monitorn 48, medan programmet återgår (via linjenumret 360) till linjenumret 310. Den talade texten (med bil- den) kan således repeteras medelst tryckknappen R varvid sekvensen är godtyck- lig. Det är bara om tryckknappen "G" avkännes som programmet fortsätter till linjenumret 110: ett nytt önskat bildnummer 5310 införes och även ett stycke text. Om inget tecken eller inte något annat tecken än de nämnda tre tecknen (R,G,T) är intryckt händer ingenting. På linjenumret 120 äger återgivning rum tills bildnumret 5310 (tiden 3 2/3 sek) uppnås varvid en annan del av den spanska texten talas och den tillhörande episoden visas. Oversättningen av den- na text "....i en 3/8 rytm" återges på linjenumret 120. På linjenumret 130 ges en sista kommentar eller information för programmeraren: det givna program- exemplet är bara en del av en större enhet. Programmet slutar på linjenumret 200. Under den beskrivna applikationen förblir tangenterna på återgivningsappa- raten tillgängliga för manuell styrning.

Claims (8)

1. l. .9 451 42n Patentkrav Anordning För interaktiv videoåtergivning, vilken anordning inne- fattar en modifierad videoåtergivníngsapparat (20) för en selektivt adress- bar och optiskt läsbar videoskiva (22), vilken återgivningsapparat har ma- nuellt aktiverbara styrorgan (ZÅ) för selektiv aktivering av en av ett an- tal âtergivnings- och adresseringsmoder, samt en första utgång (26) för vi- deoinformationen som är avläst från en skiva och organiserad i bilder eller delbilder, varvid anordningen vidare har: 8. en första ingång (32) på återgivníngsapparaten För att ta emot välj- signaler för den selektiva aktiveringen, på samma sätt som med de manuellt aktiverade styroganen, av en av nämnda antal âtergivnings- och adresseringsmoder; ett uttagselement (58) för att ta emot nämnda videoinformation och detektera och avleda bildnummer därur för att presenteras på en an- dra utgång (60); ett datorsystem innefattande: cl. gränssnittsorgan (BÅ) för att bilda gränssnitt till nämnda _ M första ingång och andra ingång; CZ- en andra ingång (36) som är ansluten till nämnda andra utgång (60) via gränssnittsorganen för att ta emot nämnda bildnummer; cå. ett internt "random"'adresserbart läs-skrivminne för att lagra väljsignaldata för återgivningsapparaten så att den uteslutande ak- tiveras genom en frågesignal som kan tas emot i nämnda läs-skrivorgan; ch. en tredje utgång (38) som är ansluten till nämnda första ingång (32) via gränssnittsorganen (BÅ) för att mata ut en aktiv väljsignal; cS. en intern aktiveringsutgång för att avge styrsignaler och data- signaler till nämnda interna läs/skrivminne; k ä n n e t e c k n a d av att nämnda "random"-adresserbara läs-skrivmínne är utfört att lagra data för alfa~numeriska tecken för återgivning på nämn- da återgívníngsapparat och att datorsystemet vidare har: c6. en fjärde utgång (#6) för att, under styrning med ett förutbestämt bildnummer som tjänar såsom data för datorn i nämnda datorsystem, av- ge data för ett bestämt antal av nämnda alfa-numeriska tecken såsom extra vídeoinformation för att återge en âtergivnings- eller adresse- ringsmod, i synnerhet ange en väntesituation under väntan på mottagning av en frågesignal; 451 420 20 c7. ett tangentbord (ÅZ) för att mata in en frâgesígnal till nämnda dator för att, under en väntesítuation, aktivera en omställning till en efterföljande återgivnings- eller adresseríngsmod eller väntesi- tuation, varvid d. nämnda tangentbord är utfört att mata in datorinstruktioner som är organiserade i ett högre programmeringsspråk; samt .e. ett gränssnitt mellan nämnda återgivningsapparat och nämnda dator som, förutom nämnda uttagselement, innehåller emuleringsströmställa- re för ett antal av nämnda manuellt aktiverbara styrorgan för att elektriskt imitera det aktiverade tillståndet hos tillhörande styr- organ.

2. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda uttagselement har ett första läge för mottagning av nämnda videoinformation och för att detektera och ta ut bildnummer bestående av en bitserie av förut- bestämt format för att presenteras på den andra utgången och ett andra läge för att ta ut ytterligare digital information från relevanta bitserier av samma förutbestämda format som upptar högst en bildlinje för att presen- teras på nämnda andra utgång.

3. Anordning enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda fjärde utgång är avsedd för anslutning, oberoende av nämnda första utgång, av en extra apparat för återgivning av information organi- serad ; delbilder. _ Ä. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda första ingång matas av emulerings-strömställare, av vilka i huvudsak alla har elektriskt separerande organ (58) mellan sin anslutning till återgiv- ningsapparaten och sin anslutning till nämnda dator.

4. S. Anordning enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda uttagselement innefattar en serieingång som är ansluten till en seriell “klippt” videoutgång från âtergivningsapparaten, en styrsignalin- gång som är ansluten till en styrutgång från återgivningsapparaten för att under ett vertikalt släcktídsintervall ta emot en aktiveringssignal, ett seriellt minneselement för att lagra ett digitalt bildnummer som finns i

5. Zl 451 420 nämnda klippta videosignal, under styrning med nämnda aktiveringssignal och ett parallell-hållelement för att vid fullständig lagring av ett di- gitalt bildnummer i det seriella minneselementet ta över nämnda digitala bildnummer för temporär lagring, under styrning med en ytterligare signal som kommer från âtergivníngsapparaten.

6. Anordning enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda ytterligare signal är avledd från en förutbestämd utgång på det seriella minneselementet.

7. Anordning enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d av att en multipel-utgång på nämnda parallell-hâilelement är byte-multiplexad till en I/0-buss på nämnda dator.

8. Anordning enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att den vidare innefattar ett andra läs/skrivminne För ljudinformatíon, varvid en sjätte utgång är anordnad för att driva en akustisk generator (76) med nämnda ljudinformation under selektiv styrning med styrsignaler från nämnda datorsystem på en Femte styr/adressutgång (52). M"