SE448938B - Klammer for kirurgiskt bruk - Google Patents

Description

kb 448 938 2 skriften 3 638 847 beskriver en patron, där klammerna är indi- viduellt placerade, bakom varandra, på en sågtandformad klammer- É p hållare. i «i Enligt aan amerikanska patentskriften 3 618 842 är klam- merna placerade ovanpå varandra och matas fram med hjälp av ett par gängade skruvar. Den amerikanska patentskriften 4 043 504 beskriver en patron med ett klammermatningsspår, i vilket klam- ¿ merna är placerade ovanpå varandra och matas fram av en sinus- formaa fjäder. å Tidigare har också utvecklats häftapparater för kirur- .ü giskt bruk, där klammerna är placerade i rad i ett mera konven- tionellt klammermatningshus. Den främsta klammern i huset matas med hjälp av klammerformaren igenom en väsentligen vertikal klam- merstyrning till ett städ. Fortsatt rörelse för klammerformaren resulterar i formning av klammern runt städet. En dylik häftap- parat för kirurgiskt bruk beskrivs i den amerikanska patent- skriften 3 873 016. Fmmi på » Nyligen har häftapparater av engångstyp för kirurgiskt bruk föreslagits, där det finns en städplåt som har ett centralt upphöjt parti, på vilket ett antal klammer som är anordnade i rad är avsedda att rida. De nedåtriktade benen på klammerna hålls på plats mellan ett centralt, upphöjt parti på städplåten och an- gränsande vertikala väggar, som kan utgöra antingen del av städ- plåten eller av själva häftapparaten. Det centrala upphöjda par- tiet på städplåten slutar vid sin främre ände i ett städ, som är försett med en städyta. Dylika häftapparater för kirurgiskt bruk beskrivs bl.a. i den amerikanska patentskriften 4 109 844. Vid dessa häftapparater för kirurgiskt bruk kommer den främsta klam- s mern i den rad av klammer som är placerade på städet, att bringas i kontakt med klammerformaren och samtidigt formas runt städet och placeras i huden på patienten.

Häftklammer för kirurgiskt bruk är relativt små och är vanligen tillverkade av metalltråd lämpad för användning i kirur- gisk miljö och med cirkulärt tvärsnitt. Tråden är tunn och har vanligen en diameter av storleksordningen 0,5 mm.

Tråd med cirkulärt tvärsnitt används för tillverkning av häftklammer för kirurgiskt bruk av ett antal olika skäl. Först och främst är dylik tråd lättare att tillverka och lättare att tillgå. Den saknar skarpa kanter, är lättare att forma och är 448 958 3 lättare att avlägsna från städet och formaren. Användningen av cirkulär tråd har emellertid också vissa nackdelar. Då t.ex. klammern matas fram längs styranordningen i häftapparaten, med- för det faktum att klammernas tvärsnitt är cirkulärt att klammer- na förflyttas i sidled relativt styranordningen. Detta resulte- rar i fastkilning mellan styranordningen och de angränsande ver- tikala väggarna i häftapparaten. Att helt förhindra detta genom att placera de angränsande väggarna på ett sådant avstånd från' styranordningen som just är tillräckligt för att tillåta klam- merna att passera, skulle kräva upprätthållande av toleranser som inte skulle vara praktiskt genomförbara, speciellt inte vid ett kirurgiskt instrument av engångstyp.

Man har också fastställt att tillverkning av häftklam- mer för kirurgiskt bruk av tråd med cirkulärt tvärsnitt tenderar att underlätta rotation av kronan på klammern före och under formning och applicering av klammern. Då dylik rotation inträf- far blir formningen av klammern felaktig, något som kommer att framgå längre fram. 5 Det är tidigare känt att förse för industriellt bruk av- sedda klammer och liknande med övre och undre, diametralt motstå- ende par av plana ytor. Syftet med dessa plana ytor är att för- bättra matning av klammerna på armen till klammertillverkningsmas- kinen och under det moment då lim anbringas på klammerna för att åstadkomma staplar av klammer. Fackmannen inser att en limmad stapel av klammer inte är utsatt för det ovan beskrivna matnings- problemet. Klammer för kirurgiskt bruk, däremot, är separata och är inte ihoplimmade till staplar. För att kunna användas i kirur- gisk miljö måste varje klammer vara steril och fri från lim eller annat främmande material.

Syftet med uppfinningen är att eliminera nackdelarna hos klammer med cirkulärt tvärsnitt.

Detta uppnås därigenom att klammern är försedd med ett första par diametralt mitt emot varandra belägna plana ytor som sträcker sig längs framsidan resp. baksidan av kronan och benen, varvid de återstående partierna av klammerns periferiyta mellan de plana ytorna vardera har en konvex krökning motsvarande det ursprungliga cirkulära tvärsnittet hos den cirkulära tråd, av vil- ken klammern är framställd, och att de plana ytorna är så beläg- na att de då klammern befinner sig i en av identiska klammer bil- 448 938 4 dad stapel kommer att vara i kontakt med motsvarande plana ytor på angränsande klammer.

Då en stapel klammer med hjälp av en lämplig matare brin- gas att förflytta sig längs styranordningen, kommer närliggande klammer att vara i kontakt med varandra yta mot yta, varigenom den kamverkan elimineras som förorsakas av ett cirkulärt tvär- snitt som tenderar att förorsaka förflyttning i sidled av indi- viduella klammer på styranordningen. Härigenom förbättras klammer- ann matningen väsentligt genom att reducera friktionen och den ten- dens till fastkilning, som förorsakas av förflyttning i sidled _ pg för klammern .

Enligt en fördelaktig utföringsform är klammern för- sedd med ett andra par diametralt mitt emot varandra belägna plana ytor, som är förskjutna en vinkel av 900 relativt det förs- ta paret plana ytor, varvid den ena plana ytan i det andra paret I sträcker sig längs ovansidan av kronan och längs utsidan på be- å nen, och varvid den andra plana ytan i det andra paret sträcker sig längs undersidan av kronan och längs insidan av benen, medan klammerns återstående periferiavsnitt mellan de plana ytorna i det första och det andra paret har en konvex krökning motsvarande det ursprungliga cirkulära tvärsnittet hos den cirkulära tråd, av vilken klammern är framställd.

Detta diametralt motsatta par av övre och undre plana ytor samverkar med häftapparatens städ och klammerformare för att förhindra axiell rotation av kronan under formning och applice- ring av klammern.

Var och en av de plana ytorna har med fördel en bredd uppgående till åtminstone en tiondel av trädens diameter. _ »rn Uppfinningen förklaras i det följande närmare med hjälp av på bifogade ritning visade utföringsexempel, där fig. 1 visar en frontvy av en för kirurgiskt bruk avsedd häft- klammer enligt uppfinningen, fig. 2 visar ett snitt längs linjen 2-2 i fig. 1, fig. 3 visar en sidvy, delvis i snitt, av ett antal häftklammer enligt uppfinningen anordnade i rad på städet och styranordningen till en för kirurgiskt bruk avsedd häftapparat, fig. 4 visar ett snitt längs linjen 4-4 i fig. 3, fig. 5 visar schematiskt ett tvärsnitt igenom en uppsättning ben på ett antal häftklammer av tidigare känd typ, 448 938 fig. 6 visar ett schematiskt tvärsnitt, liknande det i fig. 5, igenom en uppsättning ben till ett antal häftklammer enligt upp- finningen, fig. 7 visar en frontvy av en häftklammer enligt uppfinningen, tillsammans med ett städ och en formare till en för kirurgiskt bruk avsedd häftapparat, fig. 8 visar en sidvy av häftklammern och städet och formaren till häftapparaten i fig. 7, och visar hur häftklammern med sin krona roterats något kring sin axel så att benen flyttats framåt, fig. 9 visar en förstorad vy, delvis i snitt, av häftklammerns k i krona och av städet i fig. 8, ,mM*d .M fig. 10 visar ett tvärsnitt liknande det i fig. 9, men visar H häftapparatens formare i kontakt med häftklammerns krona, med resultatet att häftklammern "rätas upp" relativt formaren och städet på häftapparaten, fig. 11 visar en sidvy liknande den i fig. 8 och visar den “upp- E rätade" klammern i fig. 10, I fig. 12 visar en frontvy, delvis i snitt, av initialskedet av formningen av klammern då dennas spetsar tränger in i huden på ömse sidor om ett snitt som skall tillslutas, fig. 13 visar en frontvy, delvis i snitt, liknande den i fig. 12 och visar klammern vid slutet av formningsoperationen, fig. 14 visar en frontvy, delvis i snitt, av en färdigformad och på plats anbringad klammer som sluter snittet, fig. 15 visar ett snitt längs linjen 15-15 i fíg. 1U, fig. 16 och 17 visar tvärsnitt liknande det i fig. 15 och visar felaktig formning av klammern. V Den för kirurgiskt bruk avsedda häftklammern enligt upp- finningen visas i fig. 1 och 2. Häftklammern har försetts med hänvisningsbeteckningen 1 och utgörs av än trâdliknande kropp med formen av ett upp- och nedvä t U, där en väsentligen hori- sontell långsträckt krona 2 vid sina ändar slutar i nedåtriktade ben 3 och M. De fria ändarna på benen 3 och U är snedskurna (så- som vid 5 och 6, respektive) så att de fria ändarna på benen slutar i spetsar 7 och 8, respektive. 1 fig. 3 och U visas ett antal häftklammer 1 anordnade i rad på styranordningen 9 till en för kirurgiskt bruk avsedd häft- apparat. I illustrerande syfte visas styranordningen 9 utformad sasom en städplåt av den typ som beskrivs i den tidigare nämnda patentansökan. Såsom tydligast framgår av fig. 7 har den lång- 448 938 6 sträckta städplåten i tvärsnitt formen av ett upp- och nedvänt U. Städplåten 9 har ett upphöjt centralt parti 10 som vid sina kanter slutar i nedåtriktade partier 11 och 12. Partierna 11 och 12, i sin tur, slutar i sidoflänspartier 13 och 1H, respektive.

Sidopartier 15 och 16 på häftapparaten (fig. Ä) samverkar med sidoflänspartierna 13 och iü samt de nedåtriktade partierna 11 och 12 på städplåten 9 för att bilda långsträckta rännor_17 och 18. Rännorna 17 och 18 är parallella med varandra och är åtskil- da av det centrala partiet 10 på städplåten. Såsom klart fram- går av fig. 3 och U rider klammerna 1, vilka är anordnade i rad, på det centrala partiet 10 på städplåten 9 på ett sådant sätt att kronan 2 på varje klammer är i kontakt med ovansidan på det centrala partiet 10 på städet. Klammerns ben 3 och H löper i kanalerna 17 och 18, respektive, med spetsarna 7 och 8 på varje klammer i kontakt med städplåtens sidoflänspartier 13 och ih, repsektive.

Såsom framgår av fig. 3 slutar den främsta änden på städ- plåten 9 i ett städ 19. Såsom kommer att visas i fortsättningen formas varje klammer under appliceringsproceduren runt detta städ 19. Såsom klart visas i fig. 3 övergår ovansidan på det centrala partiet 10 på städplåten 9 i ovansidan på städet 19.

Dessa ytor kan också ligga i samma plan,'men vid de speciella utföranden som visas i det tidigare nämnda amerikanska patentet M 109 SMH och den tidigare nämnda patentansökan bildar det cent- rala partiet 10 en vinkel av ca 30° med städet 19.

I fig. 3 visas den främsta klammern 1 i raden i tvärsnitt, placerad på städet 19. Denna främsta klammer befinner sig därför i läge att formas och placeras på plats. Då den första klammern i raden formas, placeras på plats och avlägsnas från städet 19 flyttas raden av klammer framåt så att nästkommande klammer kommer att befinna sig på städet 19. Detta åstadkommas med hjälp av en klammermatarsko 20, antydd i fig. 3. Matarskon 20 rider på det centrala partiet på städplåten på ungefär samma sätt som klammerna och är i kontakt med åtminstone benen på den sista klammcrn i raden (matarskon kan också vara i kontakt med kronan på denna sista klammer, beroende på utformning). Matarskon ut- övar en i det närmaste konstant framåtriktad kraft på den sista klammern (och därför på hela raden) i riktning av pilen A. För att uppnå detta kan matarskon 20 vara utsatt för en konstant framåtriktad kraft från ett lämpligt organ (ej visat) såsom t.ex. fi-J ' 7 448 ess en fjäder, en fjäderbelastad plunge eller liknande.

I fig. H har bredden på rännorna 17 och 18 överdrivits av tydlighetsskäl. Det framgår ändå av fig. Ä att klammern 1 kan förflyttas i sidled (dvs tvärs) relativt det centrala, upphöjda partiet 10 på städplåten 9 och i riktning mot häftapparatens si- dopartier 15 eller 16. En utformning av rännorna 17 och 18 på ett sådant sätt att benen tillåts passera, samtidigt som förflyttning i sidled för klammerna elimineras, är inte praktiskt genomförbar, speciellt inte vid ett kirurgiskt instrument som är avsett för engångsbruk. Detta resulterar i ett problem som schematiskt il- lustreras i fig. 5. Fig. 5 visar ett tvärsnitt igenom benen 21- 2% pä ett antal tidigare kända och av tråd med cirkulärt tvär- snitt tillverkade klammer. Klammerna av den kända typen kan an- ses vara anbringade på en städplåt av den typ som visas i fig. 3 och H. I figuren visas även ett parti av den matarsko 20 som åstadkommer en framåtriktad kraft på benet 21 och därför på samt- liga ben 21-2M. Kraften indikeras av den streckade pilen 25.

Till följd av det cirkulära tvärsnittet hos benen 21-2U tenderar kraften (representerad av pilen 25) att passera igenom dessa bens centra och tangeringspunkter. Det cirkulära tvärsnit- tet tenderar att ge upphov till en inbördes sidoförflyttning av benen, antingen åt vänster eller åt höger. Benen 21 och 23 strä- var således att föra benet 22 åt höger, medan benen 22 och 2ü tenderar att föra benet 23 åt vänster, sett enligt fig. 5. Denna förflyttning i sidled av benen kan bringa dem i kontakt med de nedâtriktade partierna 11 och 12 på städplåten eller i kontakt med de angränsande sidopartierna 15 och 16 på häftapparaten (se fig. U). Om benen trycks an mot dessa element erhålls ökad frik- tion, vilket försämrar frammatningen av raden av klammer, och om friktionen är tillräckligt stor kan låsning uppstå.

Enligt fig. 1 och 2 är klammern 1 gjord av tråd med cirku- lärt tvärsnitt och med tvâ par diametralt motstående plana ytor.

Det första paret bildas av de plana ytorna 26 och 27, medan det andra paret bildas av de plana ytorna 28 och 29. Det första pa- ret diametr^lt motstående plana ytor 26 och 27 är förskjutna en vinkel av 900 relativt det andra paret diametralt motstående plana ytor 28 och 29, varigenom, om den plana ytan 26 anses vara belägen i riktningen 0° runt klammerns periferi, så är den pla- na ytan 28 belägen i riktningen 900 medan de plana ytorna 27 och 29 är belägna i riktningarna 180° och 270°, respektive. vwfl-f 448 938 p 8 Den plana ytan 26 är belägen på vad som i detta utförings- exempel kan anses vara framsidan av klammern 1. Härmed avses den yta på klammern som är vänd framåt mot städet 19 (fig. 3). Såsom går sträcker sig den plan ytan 26 (hädanefter benämnd den främre plana ytan) längs kronan 2 och de nedåtriktade benen 3 och Å på klammern. På liknande sätt är den diametralt motståen- de plana ytan 27 belägen på vad som kan benämnas den bakre ytan 3 9 på klammern 1, dvs den yta som är vänd bakåt, bort från städet J É 19. Det framgår av fig. 2 att den plana ytan 27 (hädanefter be- nämnd den bakre plana ytan) också sträcker sig längs hela kro- É Ä fram p_ nan 2 och de nedåtriktade benen 3 och H. - É rig. 6 visar ett naivscnematiskt tvärsnitt (liknande det i WW fig. 5) igenom benen Ä på ett antal klammer av den typ visas i fig. 1 och 2, då klammerna är anordnade i rad på städplåten 9, såsom visas i fig. 3 och U. Även här visas ett parti av matar- skon 20. I beskrivande syfte har klammerna i fig. 6 betecknats ¿ la-id. Tvärsnittet är taget genom benet U på var och en av dessa *mtrl y¿; klammer, och de plana ytorna 26-29 visas för varje klammer. få gi Då klammerna är anordnade i rad på det sätt som visas i -ut É fig. 6 ligger den främre plana ytan 26 på framsidan av varje klammerben U i kontakt med den bakre plana ytan 26 på baksidan av närliggande klammerben. Detta gäller för samtliga klammer utom den längst fram och den längst bak belägna klammern i raden. Den längst fram belägna klammern id har naturligtvis inte någon ytter- ligare klammer framför sig som dess främre plana yta 26 kan vara . i kontakt med. Den bakre plana ytan 27 på den längst bak belägna »Ål klammern la är i kontakt med matarskon 20. Eftersom de i rad an- ordnade klammerna la-ld är i kontakt med varandra längs benen yta mot yta löper den av matarskon 20 utövade kraften, som an- tyds av den streckade pilen 30, i rät linje igenom de mot varand- _.n ra anliggande ytorna 26 och 27. Det framgår av fig. 6 att det inte finns några kraftkomponenter som tenderar att föra benen Ä i sidled.

Det är uppenbart att benen 3 på klammerna la-id på motsva- - rande sätt är i kontakt yta mot yta, och att en streckad pil lik- nande pilen BO kan dragas igenom dessa ytor motsvarande sätt.

Resultatet blir att benen 3 inte kommer att tryckas an mot varken det vertikala partiet 11 på städplåten 9 eller mot sidopartiet 15 på häftapparaten (se fig. H), och motsvarande gäller för benen Ä med avseende på det vertikala städplåtpartiet 12 och häftappara- wra- .ff ".- WW* »WWF l : IM n m? ~~ l . _ ...t _., . . ,,-....-.._=¶.«.-.., s. 448 938' tens sidoparti 16. Resultatet blir att matning av klammerna längs städplåten 9 kan ske med minskad friktion, och tendenser till fastkilning på grund av förflyttning i sidled för klammerna eli- mineras väsentligen.

Det är vidare uppenbart för fackmannen att om städplåten 9 vore horisontell, såsom är fallet vid klammerstyranordningen vid den för kirurgiskt bruk avsedda häftapparaten i det tidigare nämnda amerikanska patentet 3 873 016, skulle de partier på de främre och bakre plana ytorna 26 och 27 som sträcker sig längs kronan på klammerna också samverka på exakt samma sätt för att eliminera tendens hos klammerna att tvingas nedåt mot styranord- ¥ ningen eller att lyftas upp från denna. Detta skulle ytterligare i förbättra matningen av klammerna i en för kirurgiskt bruk av- , sedd häftapparat med horisontell klammerstyranordning.

Pig. 7 visar klammern 1 enligt fig. 1 och 2 placerad på ovansidan av städet 19 i läge för att formas kring städet. Ovan- för klammern 1 visas den undre änden på en klammerformare 31 i F”¿WnÅ en för kirurgiskt bruk avsedd häftapparat. Såsom kommer att fram- gå kan klammerformaren 31 med hjälp av häftapparaten flyttas från ett övre eller indraget läge till ett undre eller framskju- tet läge där den formar klammern runt städet 19. Klammerformaren f; 31 har ett par horisontella undre kanter 32 och 33 som är åt- % skilda från varandra av ett spår 3M. Spåret 3Ä definieras av en ÜJ övre horisontell kant 35 och ett par nedåtriktade vertikala sido- *T kanter 36 och 37. Den vertikala sidokanten 36 vid spåret 3% är ansluten till den undre horisontella kanten 32 via ett krökt ; kantparti 38. På motsvarande sätt är den vertikala kanten 37 vid spåret 3M ansluten till den undre horisontella kanten 33 via 1.,_;,,;.. -,. - ett krökt kantparti 39.

De undre horisontella kanterna 32 och 33 på klammerformaren 31 kan alternativt vara försedda med V-formade spår 32a och 33a.

Spàret 33a visas tydligt i fig. 8 och 9, och det är uppenbart att det V-formade spåret 32a är väsentligen identiskt. Av fig. 7 fram- i gär att då klammerformaren föres nedåt kommer dess undre horison- av tclla kantpartier 32 och 33 att först komma i kontakt med kronan 2 på klammern 1. De V-formade spåren 32a och 33a kan utnyttjas för att åstadkama korrekt lägesinställning i tvärled för klammern 1 på städet 19.

Man har funnit att före och speciellt under klammerform- ; 448 ess 10 ningsoperationen finns det en tendens för kronan 2 på klammern 1 att rotera kring sin axel på städet 19. Denna axiella rotation för klammerkronan 2 resulterar i att benen 3 och H flyttas anting- en framåt eller bakåt, ett tillstånd som ofta benämns "benrull- ¿ ning". Såsom kommer att beskrivas längre fram resulterar dylik V rotation av kronan 2 och dylik förflyttning framåt eller bakåt f av benen 3 och H i en icke önskad felfunktion hos benen, vilket ger ökade smärtor för patienten vid avlägsnande av klammern, och, Om klammern är tillräckligt deformerad, försämrar dess användbar- IK het vid utförande av suturer. Fig. 8 visar en ändvy av arrange- ff manget i fig. 7. Fig. 9 visar ett förstorat delsnitt av arrange- hüflwd manget i fig. 8. Klammerformaren 31 visas i sitt lyftade eller indragna läge. Fig. 8 och 9 skiljer sig från fig. 7 därigenom att klammern 1 visas monterad på städet 19 med kronan 2 roterad tillräckligt axiellt för att förflytta benen framåt.

Fig. 10 och 11 liknar fig. 9 och 8, respektive, och illust- hwwwm rerar initialkontakt mellan klammerformaren 31 och klammern 1. ¿ v¿ Då klammerformaren 31 först kommer i kontak1 med klammern T åstad-' _w“ Mä kommer de V-formade spåren 32a och 33a korrekt inställning av . klammern 1 på städet 19. Då tryck appliceras på kronan 2 på klam- mern 1 med hjälp av klammerformaren 31 kommer den plana ytan 29 (belägen på undersidan av kronan 2 och på insidorna av benen 3 och M, och fortsättningsvis benämnd den undre plana ytan) att samverka med ovansidan på städet 19 så att klammern "rätas upp" på städet 19, med påföljd att benen 3 och U korrekt orienteras i rät vinkel relativt ovansidan på städet 19, såsom visas i fig. v¿¿; 11. Om de undre horisontella kanterna 32 och 33 på klammerforma- du ren 31 inte är spârförsedda kan dessa undre kanter själva sam- verka med den plana ytan 28 (som löper längs ovansidan av kronan 2 och längs utsidorna på benen 3 och H, och fortsättningsvis be- nämnd den övre plana ytan) för att ytterligare underlätta "upp- rätning" av klammern 1 relativt städet 19.

Fig. 12 liknar fig. 7, men visar klammerformaren 31 i ett läge omedelbart efter initialkontakt och vid den tidpunkt då faktisk formning av klammern 1 påbörjas och då spetsarna 7 och 8 börjar tränga in i huden H0 på en patient för att tillsluta ett sår 41 på patienten. Av fig. 12 framgår att ändpartierna på kronan 2 börjar bockas runt städet 19. Samtidigt börjar dessa bockade ändpartier på kronan 2 att lämna de V-formade spåren 32a och 33a på klammerformaren 31 och börjar komma i kontakt av.. ~ 448 938 11 med de krökta kantpartierna 38 och 59 På klammerformaren. Dessa icke spârförsedda krökta kantpartier 38 och 39 samverkar med den övre plana ytan 28 på klammern 1 (den undre plana ytan 29 samver- kar fortfarande med ovansidan på städet 19) för att förhindra rotation av kronan 2 och därav följande benrullning under form- ningen av klammern.

Fig. 13 visar en vy liknande den i fig. 12 (motsvarande de- lar har försetts med identiska hänvisningsbeteckningar), men vi- sar klammerformaren 31 i sitt undre läge och klammern 1 i färdig- format tillstånd. Det framgår av fig. 13 att då klammerformaren 31 fortsätter sin nedåtriktade rörelse kommer den övre plana ytan 28 på klammern 1 att komma i kontakt med de krökta kantpartierna 38 och 59 på klammerformaren 31 och därefter med de vertikala kanterna 36 och 37 på klammerformaren. Slutligen kommer nämnda yta inte endast att förbli i kontakt med klammerformarens kanter 36 och 37, utan kommer slutligen även att komma i kontakt med klammerformarens kant 35. Samtidigt förblir den undre plana ytan 29 på klammern 1 åtminstone delvis i kontakt med ovansidan på städet 19 och i kontakt med sidokanterna på städet 19. Under formningen kan det centrala partiet på klammerns krona 2 tendera att lyftas något från ovansidan på städet 19, ända tills dess att trycks ned av klammerformarens kant 35. Oavsett detta kommer den undre plana ytan 29 att förbli i kontakt med städets kanter.

Denna konstanta kontakt mellan den övre plana ytan 28 och olika kanter pâ klammerformaren 31, och den konstanta kontakten mellan den undre plana ytan 29 och den övre ytan och/eller sidoytorna på städet 19 förhindrar kronrotation och benrullning under form- nings- och appliceringsproceduren för klammern.

Fig. 19 och 15 visar den färdigformade och applicerade klammern efter avlägsnande av häftapparaten. Även här har lika delar försetts med samma hänvisningsbeteckningar. Såsom framgår av fig. 13 och ik har den färdigformade klammern en sorts låd- liknande form. Vid korrekt formning och insättning befinner sig spetsarna 7 och 8 nära varandra och benen 3 och U är väsentligen koaxiala (se fig. 19 och 15). Fig. 16 liknar fig. 15, men illust- rerar en klammer 42 som inte är försedd med plana ytor och som formats under det att benen rullat framåt. Det framgår att benen H3 och HU inte har sina ändar pekande rakt mot varandra, och inte är väsentligen koaxiala. Fig. 17 liknar fig. 16 och visar på nytt en typisk klammer med ciruklärt tvärsnitt och utan de v-íUm- v-f-P- _.,- vy 1- ~ \_ 1,., - ~ 'uy-gro . »n 448 938 12 plana ytorna enligt uppfinningen. Likadana delar har även här försetts med samma hänvisningsbeteckningar. Pig. 17 skiljer sig från fig. 16 därigenom att den visar en insatt klammer där benen rullat bakåt under formnings- och insättningproceduren. Även här observeras att spetsarna på klammern inte är vända rakt mot varan- dra, och att benen H3 och MH inte är väsentligen koaxiala. Det framgår av fig. 16 och 17 att då en klammer satts in snett såsom är fallet i dessa figurer, kan utdragning med hjälp av en lämp- lig utdragare, t.ex. en sådan som beskrivs i det amerikanska pa- tentet U 026 520, förorsaka extra smärta för patienten.

De plana ytorna 26-29 kan åstadkommas på klammern 1 genom prägling eller liknande, men det är enklare och bättre att göra klammern 1 av tråd som redan är försedd med dessa ytor. Bredden på de plana ytorna 26-29 kan variera från det minsta mått som tillåter de plana ytorna att uppnå de ovan angivna målen, upp till en sådan bredd att klammern är nästan kvadratisk eller rek- tangulär i tvärsnitt. Användning av en tråd med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, i motsats till en tråd med cirkulärt tvärsnitt och med de fyra plana ytorna 26-29 anbringade, är inte önskvärd av flera skäl. En klammer med kvadratiskt eller rek- tangulärt tvärsnitt har skarpa kanter och är svårare att forma.

Under formningsprocessen kommer vid de ställen där klammern bockas, bulor att uppträda i tråden (vanligen i ungefär den undre tredjedelen av tråden till följd av materialkompression). Dessa bulor kan påverka den korrekta placeringen av klammerna i en rad och kan förstärka tendensen hos en rad klammer att fastna.

Vidare är klammer tillverkade av tråd med kvadratiskt eller rek- tangulärt tvärsnitt svårare att avlägsna både från den för kiru- giskt bruk avsedda häftapparatens städ och.klammerformare.

Den undre gränsen för det möjliga breddintervallet för de plana ytorna 26-29 styrs inte endast av kravet på att en plan -yta skall vara bred nog att tillåta de plana ytorna att uppfylla sitt ändamål, utan också av möjligheten att lätt forma dylika ytor på en tråd med cirkulärt tvärsnitt. Det ligger väl inom kompetensområdet för en fackman att på basis av kunnandet i denna patentansökan bestämma en för ändamålet ideal bredd på de plana ytorna 26-29, med hänsyn till ovan nämnda faktorer, i kombination med diametern på den tråd från vilken klammerna skall formas, och storleken på klammerna. Såsom ett icke begränsande exempel kan nämnas att utmärkta resultat har erhållits genom användning .L " 13 44a ess av en för kirurgiskt bruk avsedd häftapparat av den typ som be- « skrivs i den tidigare angivna patentansökan och klammer till- -il verkade av tråd med en diameter av 0,5 mm och försedd med plana ytor med en bredd av 0,125 mm. Såsom en generell tumregel bör bredden på de plana ytorna 26-2) utgöra åtminstone ca en tion- av diametern på den cirkulära tråd från vilken klammern till- F upptill en maximal bredd där det fortfarande finns kvar Det är uppenbart att del verkas, en krökt yta mellan angränsande plana ytor.

W de övre och undre plana ytorna 28 och 29 inte behöver ha samma pp? bredd, liksom inte heller de främre och bakre plana ytorna 26 hwwpy och 27.

Uppfinningen kan modifieras i olika avseenden utan att av- vika från uppfinningens idé. Exempelvis kan den för kirurgiskt J n vara försedd med endast bruk avsedda klammern enligt uppfinninge ett par diametralt motstående plana ytor. C 'f i

Claims (3)

æífi _ ifs Sømoma mom parentes anger mxernauoneu fdannfianngnked. |NlD~ked. Bokmv mom klammer anger unemahoncll dokumønlkod. 448 938 .14 Eâßèfltßgâ!

1. Klammer för kirurgiskt bruk. utförd av tråd med cirkulärt tvärsnitt och med en långsträckt. horisontell krona (2) samt med tvâ ben (3. 4). varvid benen (3. 4) vardera vid sin fria ände har en spets (7. 8). k ä n n e t e c k n a d av att klammern är försedd med ett första par diametralt mitt emot varandra belägna plana ytor (26. 27) som sträcker sig längs framsidan resp. baksidan av kronan (2) och benen (3. 4). varvid de återstående partierna av klammerns periferiyta mellan de plana ytorna (26. 27) vardera har en konvex krökning motsvaran- de det ursprungliga cirkulära tvärsnittet hos den cirkulära kn tråd av vilken klammern är framställd. och att de plana ytorna ' ”E (26. 27) är så belägna att de då klammern befinner sig i en av Uf identiska klammer bildad stapel kommer att vara i kontakt med ,% motsvarande plana ytor (26. 27) på angränsande klammer. . de!!

2. Klammer enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a d av att den är försedd med ett andra par diametralt mitt emot varandra belägna plana ytor (28, 29). som är förskjutna en vinkel av 90° relativt det första paret plana ytor (26, 27). varvid den ena plana ytan (za) i det andra paret sträcker sig längs ovansidan av kronan (2) och längs utsidan på benen. och varvid den andra plana ytan (29) i det andra paret sträcker sig längs undersidan av kronan (2) och längs insidan av benen (3. 4). medan klam- merns återstående periferiavsnitt mellan de plana ytorna i det första och det andra paret har en konvex krökning notsvarande det ursprungliga cirkulära tvärsnittet hos den cirkulära träd av vilken klammern är framställd.

3. Klammer enligt krav 2. k ä n n e t e c k n a d av att var och en av de plana ytorna (26. 27. 28. 29) har en bredd upp- gående till åtminstone en tiondel av trädens diameter. . j. gm . ä,