SE444439B - Nya angiotensin-ii-analoger, som i l-stellningen innehaller en alifatisk alfa-hydroxikarboxylsyra och som har angiotensinantagoniserande verkan - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 7807824-3 _2_ Den första angiotensin-II-analogen rapporterades första gången 1970. Det visade sig att denna förening fungerade som en specifik konkurrensinhibitor för angiotensin-II såväl vid prov in vivo som in vitro (G.R. Marshall och medarbetare: PIOC- Natl. Acad. Soi. USA 67, 1624 (l970); P.A. Khairallah och medarbetare: J.Med. Chem. 13, 181 (1970)). Denna observation har gett upphov till ett vidsträckt intresse och stimulerat ett flertal laboratorier till syntes och observation av nya angiotensin-II-analoger, som har antagonistiska egenskaper och följaktligen kan användas för diagnos eller till och med för behandling av hypertensioner beroende på renin. Det har redan i början av detta forskningsarbete visat sig, att ana- loger i vilka 8-Phe-gruppen var substituerad med en amino- syra med en alifatisk sidokedja är de mest lovande föreningar- na för detta ändamål. Denna förändring av strukturen hos angiotensin-II-molekylen innebär att agonistisk aktivitet praktiskt taget försvinner och den starka antagonistiska aktiviteten uppträder (D. Gagnon och medarbetare: Br.J.

Pharmacol., 43, 409 (l97l); D.T. Pals och medarbetare: Circ.

Res., 29, 664 (1971)). Den antagonistiska aktiviteten kan väsentligt ökas, om man förutom modifikationen i 8-stä1l- ningen utbyter 1-Asp-gruppen mot en Sar-grupp (D.T. Pals och medarbetare: Circ. Res., 29, 673 (1971)). (Sarl, Ala8)- Angiotensin-II framställd på detta sätt har redan fått prak- tisk användning. De gynnsamma egenskaperna hos denna före- ning tillskrives minskningen av den enzymatiska nedbryt- ningen in vivo och dess stora affinitet till receptorställena.

Antagandet att de antagonistiska analogerna av angiotensin- II kan användas för diagnos och i vissa fall för behandling av hypertensioner beroende på renin (D. Ganten och F. Gross: Med. Klin. 61, 2043, (1976); J.L. Marx: Science 194, 821 (1976): P. Needleman och G.R. Marshall: Fed. Proc. 35, 2486 (1976)) har bekräftas genom kliniska försök (H.R.

Brunner och medarbetare: Lancet, 1045, (l973); A.J.M.

Donker och medarbetare: Lancet, 1535 (1974); T. Ogihara och medarbetare: Lancet, 219 (l974); J.H. Laragh och med- arbetare: New Engl. J. Med., 292, 695 (l975); W.A. Pettinger och medarbetare: New Engl. J. Med. 292, 1214 (l975); D.H.P.

Streeten och medarbetare: Circ. Res. 36, Suppl. 1, 125 10 15 20 25 30 35 40 -ß- 7807824-3 (l975); H.R. Brunner och H. Gavras: Schweiz, med. Wschr. 106, 1791 (1976)).

Jämförelsen mellan strukturen och den biologiska aktivite- ten hos hittills framställda angiotensin-II-analoger har lämnat några för tolkningen av den agonistiska-antagonistis- ka aktiviteten mycket viktiga upplysningar (M.C. Khosla och medarbetare: "Handbook of Experimental Pharamacology" vol 37, I.H. Page och F.H. Bumpus eds. 1974; g.R. Marshall: Fed.

Proc., 35, 2494 (1976)).

I centrum för föreliggande forskningsarbete ligger fram- ställningen av de nya antagonisterna, som är fria från olämp- liga biverkningar och har längre biologisk halveringstid (M.C. Khosla och medarbetare: J.Med. Chem., 19, 244 (l976); ibid., 20, 253 (l977)).

Det har nu visat sig, att när man utbyter 8-fenylalanin- delen i angiotensin-II-molekylen mot en alifatisk æfamino- karboxylsyraradikal och samtidigt binder en alifatisk N-hydroxi-karboxylsyraradikal i l-ställningen erhålles nya angiotensin-II-konkurrerande inhibitorer, som väsentligt~ sänker hypertension inducerad av angiotensin-II vid försök in vivo till och med vid subkutan administration.

.- Föreningarna med den allmänna formeln X-Arg-Val-Tyr-Ile-His-Pro-Y I där X och Y har ovan angivna betydelser, framställes genom att ett reaktivt heptapeptidderivat med den allmänna for- meln H-Arg(A)-Val-Tyr(B)-Ile-His(E)-Pro-Y-OG II där A är en grupp som är lämplig för temporärt skydd av guani- dinogruppen i Arg, B är en grupp lämplig för temporärt skydd av den aromatiska hydroxylgruppen i Tyr, E är en grupp lämp- lig för temporärt skydd av imidazolgruppen i His, och G är en grupp lämplig för skydd av karboxylgruppen på den C-ter- 7807824-3 -4- 10 l5 20 A25 30 35 40 minala alifatiska aminosyran, vilken skyddsgrupp är stabil under milt sura betingelser men kan avspjälkas med hjälp av starka syror eller baser eller genom katalytisk hydrering, och Y har ovan angivna betydelse, omsättes med ett reaktivt aminooxikarboxylsyraderivat med den allmänna formeln W~XI~M III där X'är en aminooxiacetyl- eller flfaminooxipropionylgrupp, W är en skyddsgrupp som kan avlägsnas genom acidolys eller katalytisk hydrering, M är en hydroxylgrupp eller en akti- verande grupp, varpå man från de så erhållna föreningarna med den allmänna formeln W-X'-Arg(A)-Val-Tyr(B)-Ile-His(E)-Pro-Y-OG IV där B, W, X', Y, A, E och G har ovan angivna betydelser, av- spjälkar skyddsgruppen E och därefter de övriga skyddsgrup- perna på sidokedjorna och på den terminala gruppen, de sist- nämnda genom katalytisk hydrering, varpå man, om man så önskar, omvandlar en så erhållen förening med den allmänna formeln I till ett syraadditionssalt eller ett komplex där- åV.

I föreningarna II representerar A företrädesvis en nitro- eller tosylgrupp; B representerar företrädesvis en bensyl- eller en substituerad bensylgrupp; och E representerar företrädesvis en dinitrofenylgrupp. I utgângsföreningarna III representerar W företrädesvis en bensyloxikarbonylgrupp eller en t-butyloxikarbonylgrupp; X' representerar en amino- oxiacetyl- eller M-aminooxipropionylgrupp och M represente- rar företrädesvis en pivaloyloxi-, nitrofenoxi-, penta- fluorfenoxi-, N-succinimidoxi-, azido-, 2,3,5-triklorfenoxi- eller pentaklorfenoxigrupp.

Den med E betecknade skyddsgruppen avspjälkas lämpligen med hjälp av 2-merkaptoetanol, då däremot de återstående skydds- grupperna på sidokedjorna och på den terminala gruppen eli- mineras genom katalytisk hydrering. Detta innebär också att alla skyddsgrupperna på sidokedjorna och på den terminala 10 15 20 25 30 35 403 _5_ 7807824-3 gruppen utom skyddsgruppen E kan elimineras i ett enda reak- tionssteg. Som ett resultat av elimineringen av aminogruppen från den N-terminala Û9aÜïxWiäÜH i form av ammoniak er- hålles en m-hydroxisyra. Detta sätt att eliminera x-hvdroxi- syragruppen beskrives i förevarande sammanhang för första gången i litteraturen.

De reaktiva heptapeptidderivaten med den allmänna formeln II som användes som utgångsmaterial för syntesen av föreningar- na enligt förevarande uppfinning kan framställas på vilket som helst inom peptidkemin känt sätt. Ett lämpligt förfarande beskrives exempelvis i den ungerska patentskriften 168 431, enligt vilket de funktionella grupperna i sidokedjorna skyd- das medelst grupper, som är stabila under de betingelser för acidolys, som genomföres när skyddsgrupperna efter kopp- ling elimineras.

Enligt en föredragen utföringsform av sättet enligt före- varande uppfinning för temporärt skydd av karboxylgruppen på den C-terminala aminosyran användes en p-nitrobensylgrupp (NB), guanidinogruppen i arginin skyddas medelst en nitro- grupp, hydroxylgruppen i tyrozin skyddas med en bensylgrupp Gul) och skyddsgruppen på imidazolringen i histidin är en dinitrofenylgrupp (Dnp). Alla dessa skyddsgrupper är stabi- la under milt sura betingelser och följaktligen kan den D- terminala t-butoxikarbonylgruppen (Boc) elimineras utan risk för att dessa grupper avspjälkas. Denna speciella kombination av skyddsgrupper möjliggör eliminering först av dinitrofenyl- gruppen och därefter framställning av föreningar med den all- männa formeln I i ett enda reaktionssteg genom katalytisk hydrering.

Föreningen I kan renas på i och för sig känt sätt, företrä- desvis med hjälp av jonbyteskromatografering med användning av karboximetylcellulosa. Som ett resultat härav erhålles föreningarna i allmänhet i form av lyofiliserade pulver, som lätt kan omvandlas till olika salter eller komplex.

Den antagonistiska aktiviteten hos föreningarna I har pro- vats på hankattor. Blodtrycket mättes i cervikalartären. 10 15 20 25 30 35 40 7807824-3 Proverna genomfördes på det sättet, att man införde en HYPER- TENSIN-(CIBA) infusion i en latcral lårbensven med en hastig~ het av 0,5 pg/kg kroppsvikt och minut. När blodtrycksökningen stabiliserats administrerades de vattenhaltiga, fysiologiska eller bärarhaltiga lösningarna av testföreningarna och SARA- LASIN (angiotensin-II-analogen N-metylglycyl-L-arginyl-L- valyl-L-tyrosyl-L»vaßd~L-histidyl-L-prolyl-alanin) i en enda dos intravenöst eller subkutant och blodtryckssänkningen mättes.

I tabell I angives sänkningen av artärblodtrycket under in- verkan av en intravenös administration av testföreningarna.

För jämförelses skull användes SARALASIN (angiotensin-II- analogen N-metylglycyl-L-arginyl-L-valyl-L-tyrosyl-L-valyl- L-histidyl-L-prolyl-alanin). De i tabell I angivna data har erhålltis genom beräkning av medelvärden för resultat från sex försök. Felmarginalerna anger spridningen av huvudvärdet.

TABELL I Inverkan på blodtrycket av olika, intravenöst administre- rade, angiotensin-II-analoger under intravenös infusion av angiotensin-II.

Analog Blodtryckssänkning (mmHg) efter administration av 10 »Is/kg 20 Pg/kq i.v.doser (Hydroxiacetyll, Leu8}-AngII -3lï4,7 -42ï2,8 (Hydroxiacecyil, :c1e8)-Angn -z4ï1,7 -3oï2,3 (nyaroxiacetyil, 'rhrmefiÄ-Angx: -33ï5,3 -3sï4,1 (L-m-Hydroxipropionyil, Leuåh-Angx: -szïsfl -4oï2,7 (l-W-Hydroxipnxfimqdl,Ile8%4VgII -3lï3,3 -38ï4,l Saralasin -4lï2,5 - Av de i ovanstående tabell sammanställda data framgår det klart att varje angiotensin-II-analog substituerad med en radikal härörande från en alifatisk hydroxi~karboxylsyra i l-ställningen har en signifikant blodtryckssänkande aktivitet.

Aktivitetsgraden är proportionell till den använda dosen. 10 15 20 25 30 35 40 -7- 7807824-3 Prov genomfördes också med subkutan administration. Det är att märka, att detta administrationssätt för angioten- sin-II eller analoger därav aldrig tidigare publicerats i litteraturen. För subkutan administration av fysiologisk koksaltlösning innehållande den för provning avsedda före- ningen kompletterades med karboximetylcellulosa respektive gelatin. Resultaten svarande mot ett genomsnitt av fem se- parata prov angives i tabell II. Felmarginalerna hänför sig till huvudvärdet.

TABELL II Inverkan på blodtrycket av olika, subkutant administrerade, angiotensin-II-analoger under intravenös infusion av angio- tensin-II An a l og Dos lösningsmedel Blodtryckssänkning (mmHg) efter P9/kg 15 30 60 120 ndnuter (L«M-Hydroxi- fysiologisk pr yonyl, saltlösning Leä)-AnqII zoo cMc -2sï3,1 -3sï2,4 ~25ï1,5 -5ï1,s (L4ßHymxmi- pr yonyl' + + + + Ile )-AngII 200 gelatin -28-10 -28-7,0 -25-6,0 -5-7,3 CMC = karboximetylcellulosa Enligt ovanstående data medför subkutan administration av de nya föreningarna enligt förevarande uppfinning sänkning av avsiktligt framkallat högt blodtryck. Sänkningen sker på sig- nifikant sätt till och med 60 minuter efter administrationen.

Med "komplex av peptider enligt uppfinningen" avses i före- varande sammanhang komplexföreningar bildade med vissa orga- niska material, som förlänar peptiderna retarderad effekt.

Typiska representanter för dessa organiska föreningar är ge- latin, karboximetylcellulosa, alginsyraestrar, poly(fluor- etinfosfat), aminosyrapolymerer eller andra polymerer och sampolymerer.

Peptiderna enligt förevarande uppfinning liksom även farma- 7807824-3 -s- 10 15 20 25 30 35 40 ceutiskt godtagbara salter och komplex därav användes för farmakologiska ändamål i form av konventionella farmaceutis- ka beredningar. Dessa innehåller föreningarna enligt uppfin- ningen i blandning med organiska eller oorganiska bärare lämpliga för enteral eller parenteral administration. Farma- ceutiska blandningar kan beredas i form av fasta lyofilizat, i vilka olika inerta föreningar som icke reagerar med pepti- derna, exempelvis kolväten, kan användas som bärare. När de farmaceutiska blandningarna beredes i form av utspädda eller koncentrerade suspensioner eller emulsioner kan de också in- nehâlla olika konserverings- och stabiliseringsmedel.

Farmaceutiska beredningar innehållande föreningarna enligt förevarande uppfinning kan användas för differentierad de- tektion av renala hypertensioner liksom även för behandling av varje syndrom orsakat av ett stegrat renalt blodtryck.

Ytterligare detaljer beträffande uppfinningen framgår av föl- jande icke begränsande exempel. De i exemplen använda för- kortningarna svarar mot de i litteraturen allmänt använda (J. Biol. Chem. 247, 977 (1972)). Räaminooxisyrorna beteck- nas med "O" före symbolen för ifrågavarande aminosyra. Så- lunda avses exempelvis med OGly aminooxiättiksyra, OAla K- aminooxipropionsyra etc. Ytterligare förkortningar är exem- u pelvis PFP=pentafluorfenyl och Z = karbometoxi.

Under förfarandet enligt förevarande uppfinning genomföres indunstning alltid i en Büchi Rotavapor. Smältpunkterna har bestämts med en apparat enligt Dr. Tottoli (som framställes av Büchi). Tunnskiktskromatografering har genomförts på kisel- dioxidplattor med "Kieselgel G nach Stahl" (L. Merck, Darm- stadt). Kromatogrammen framkallades med användning av föl- jande lösningsmedelsblandningar: l. etylacetat: (en blandning av pyridin, ättiksyra, vatten 20:6:ll) = 05:5 _ 2. etylacetat: (en blandning av pyridin, ättiksyra, Vatten 20:6:ll) = 90:10 3. etylacetat: (en blandning av pyridin, ättiksyra, vatten 20:6:ll) = 80:20 10 l5 20 25 30 35 7807824-5 4. etylacetat: (en blandning av pyridin, ättiksyra, vatten 20:6:ll) = 70:30 en blandning av n-butanol, ättiksyra, vatten 4:l:5 6. en blandning av n-butanol, ättiksyra, pyridin, vatten 30:6:20:24 7. en blandning av n-butanol, etylacetat, ättiksyra, vatten l:l:l:l När det i exemplen talas om Rf-värden angives som en expo- nent en siffra l-7, varmed hänvisas till de ovan uppräknade lösningsmedelsblandningarna.

Papperselektrofores genomföres i en anordning IMIM (medium- voltage horizontal equipment) på basis av ett MN 214-papper i en buffertlösning som förutom att den innehöll glutamin- syra hade ett pH av 1,9. Spänning: 450 V. Tid: 3 timmar.

Tunnskiktskromatogrammen framkallades delvis med en ninhydrin- lösning, delvis med konventionell kloreringsteknik genomförd med en o-tolidin-KI-lösning.

Slutprodukten renades på sätt som angives här nedan: 0,5 g fri peptid löstes därefter i 4 ml av en 0,01-normal ammonium- acetatbuffert. Den så erhållna lösningen skiktades på en 0,5 liters kolonn av karboximetylcellulosa (CNC 52). Ko- lonnen hade tidigare bringats till jämviktstillstånd med den ovan beskrivna buffertlösningen. 1,5 liter av en 0,01-molar ammoniumacetatlösning och 1,5 liter av en 0,4-molar ammo- niumacetatlösning blandades med qrmfißnummjfiare och gradient- eluering genomfördes. Strömningshastigheten injusterades på 25 ml i timmen och fraktioner om vardera 10 ml uppsamlades.

Det från kolonnen avgående eluatet registrerades kontinuer- ligt med hjälp av en LKB Uvicord-II och på basis av den er- hållna kurvan lyofiliserades huvudfraktionerna i en lyofili- seringsapparat (Leybold-Hereus). Det på detta sätt framställ- da lyofilisatet kromatograferades på nytt med tillämpning av samma gradientelueringsteknik och eluatet lyofiliserades på nytt. 10 15 20 25 30 35 40 7807824-3 _10- Exempel 1: (Hydroxiacetyll,Leu8)~angiotensin-II.

Steg 1. Boc-Arg(N02)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)-Pro-Leu-ONB.

Till en lösning av 4,2 g (12 mmol) Leu-ONB.HBr i 50 ml klo- roform sattes 1,68 ml trietylamid och 3,81 g (10 mmol) Boc- Pro-OPFP. Reaktionsblandningen omrördes vid rumstemperaturen i 20 minuter, skakades med vatten och därefter med en 10%-ig vattenlösning av citronsyra och torkades. Kloroformlösningen indunstades. Den så erhållna, skyddade dipeptiden (Rfl = 0,8) löstes i 20 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan. Efter 10 minuter utspäddes lösningen med torr eter och indunstades.

Den på dette sätt framställde aipeptia-nydrekieriden (Rf4 = 0,56) löstes i 50 ml kloroform. Lösningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 8,8 g (15 mmol) Boc-His(Dnp)-OPFP till- sattes. Lösningen omrördes vid rumstemperaturen i en timme, varvid man tillsåg att lösningens pH hölls vid 8. Därefter sattes till lösningen 1,65 ml N,N-dimetyl-aminoetylamin för eliminering av överskott av aktiv ester och efter 10 minuter skakades reaktionsblandningen med en 10%-ig vattenlösning av citronsyra, med en l-normal vattenlösning av HCl och med en 5%-ig vattenlösning av natriumvätekarbonat. Efter tork- ning indunstades lösningen och den som en indunstningsâter- stod erhållna skyddade tripeptiden (Rfl = 0,65) löstes i 25 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan och efter 15 mi- nuter utfäiiaee den erhållna tripeptiden tillsats av torr eter. Fällningen avfiltrerades och löstes omedelbart i en blandning av 50 ml kloroform och 20 ml di- metylformamid. pH injusterades på 8 med trietylamin och 6,0 g (l5 mmol) Boc-Ile-OPFP tillsattes. 30 minuter senare indunstades reaktionsblandningen till torrhet och indunst- ningsåterstoden löstes i 100 ml etylacetat. Etylacetatlös- ningen extraherades med en vattenlösning av citronsyra, en 1-normal vattenlösning av HCl och slutligen med vatten.

Efter torkning eliminerades etylacetatet genom indunstning och återstoden behandlades med en blandning av eter och n- hexan i mängdförhållandet 1:9. Den så erhållna skyítmæ trnxqniden (Rfl = 0,64) isolerades och löstes i 25 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan. Efter 15 minuter utfälldes tetra- 4 peptiden (Rf = 0,40) med en torr eter och avfiltrerades.

Den så erhållna tetrapeptid-hydrokloriden löstes i en bland- 10 l5 20 25 30 35 40 'U' 7807824-3 ning av 50 ml kloroform och 30 ml dimetylformamid och lös- ningens pH injusterades på Enedtrietylamin. 6,0 g (ll,5 mmol) Boc-Tyr(Bzl)-OPFP tillsattes. Efter 15 minuter indunstades lösningen, indunstningsâterstoden löstes i etylacetat och 0,66 ml N,N-dimetyl-aminoetylamin tillsattes. Sedan etyl- acetatlösningen fått stå i 10 minuter skakades den med en 10%-ig vattenlösning av citronsyra, med en l-normal vatten- lösning av HCl och slutligen med vatten, torkades och in- dunstades. Indunstningsåterstoden behandlades med torr eter 2 = 0,8) avfiltrerades. och den skyddade pentapeptiden (Rf Produkten löstes i 25 ml av en 8-normal lösning av HCl i di- oxan och efter 15 minuter utfälldes den så erhållna penta- peptiden (Rf4 = 0,8) med torr eter, avfiltrerades och tvät- tades med eter. Fällningen löstes därefter omedelbart i 50 ml dimetylformamid, pH injusterades på 8 med trietylamin och 4,2 g (ll mol) Boc-Val-OPFP tillsattes. Efter omrörning vid rumstempcraturen i l timme indunstades lösningen, in- dunstningsåterstoden löstes i kloroform och lösningen ska- kades med en 10%-ig vattenlösning av citronsyra, därefter med en l-normal vattenlösning av HCl och slutligen med vat- ten. Lösningen torkades, indunstades och återstoden behand- lades med eter. Den så erhållna skyddade hexapeptiden (Rf2 = 0,82) avfiltrerades. Produkten löstes i 25 ml av en 8-normal lösning av HCl i dioxan och efter l5 minuter utfälldes hexa- peptiden (Rf3 = 0,55) med torr eter. avfiltrerades och tvät- tades med eter. Hexapeptiden löstes omedelbart i 50 ml di- metylformamid, lösningens pH injusterades på 8 med trietyl- amin och 4,8 g (10 mmol) Boo-Arg(NO2)-OPFP tillsattes. Efter 30 minuter utbyttes lösningsmedlet mot kloroform och lös- ningen skakades med en l-normal vattenlösning av HCl och där- efter med vatten. Lösningen torkades, indunstades och in- dunstningsàterstoden behandlades med etanol. Den skyddade heptapeptiden (Rfz = 0,8) isolerades och man erhöll 7,6 g (53% räknat på utgångsmaterialet Boc-Pro-OPFP). Smältpunkt 192-i95°c.

Steg 2. Z-OGly-Arg(N02)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)-Pro-Leu-ONB. 1,8 g (l,25 mmol) Boc-Arg(NO2)-Val-Tyr(B21)-Ile-His(Dnp)- Pro-Leu-ONE löstes i 10 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan. Efter 15 minuter utfälldes den fria heptapeptid- hydrokloriden med torr eter. avfiltrerades och tvättades med 10 l5 20 25 30 35 40 7807824-3 -12- 3 f dimetylformamid, lösningens pH injusterades på 8 med trietyl- amin och 0,9 g (2,3 mmol) Z-OGly-OPFP tillsattes. Efter l5 minuter utbyttes lösningsmedlet mot kloroform, lösningen ska- torr eter (R = 0,36). Produkten löstes omedelbart i 20 ml kades med en l-normal vattenlösning av HCl och med vatten.

Efter torkning och indunstning behandlades indunstningsåter- stoden med en blandning av etanol och eter (2:8), produkten avfiltrerades och man erhöll l,6 g (85%) av rubrikföreningen (med rubrikföreningen avses här och i fortsättningen den i rubriken till ifrågavarande avsnitt angivna föreningen). Smält- punk: 16s-174°c (Rfz = 0,80).

Steg 3. Eliminering av skyddsgrupperna. l,6 g (1,0 mmol) Z-OGly-Arg(N02)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)- Pro-Leu-ONB löstes i 5 ml dimetylformamid och 3,5 ml 2-mer- kaptoetanol sattes till lösningen som därefter omrördes i en timme, varpå blandningen försattes med torr eter och den utfällda substansen avfiltrerades, tvättades med eter (2xlO ml) och renades genom fällning i en blandning av metanol och eter. Man erhöll på detta sätt l,3 g2(95%) Z-OGly-Arg(NO2)- Val-Tyr(Bzl)-Ile-His-Pro-Leu-ONB, Rf = 0,2.

Den erhållna peptiden löstes i 30 ml av en blandning av meta- nol, ättiksyra och vatten (5:l:l) och 0,5 g av en katalysa- tor bestående av en lO% palladium på träkol tillsattes, var- på väte bubblades genom den under kraftig omrörning hållna lösningen i 20 timmar. Reaktionens fortskridande övervakades medelst tunnskiktskromatografering och när reaktionen avklingat Ä avfiltrerades katalysatorn, tvättades med 20 ml av en bland- å ning av metanol, ättiksyra och vatten (5:l:l) varpå lösning- en indunstades till torrhet. Indunstningsåterstoden löstes i en blandning av etanol och vatten och lösningen indunsta- des flera gånger för eliminering av ättiksyra. Peptiden iso- lerades därefter genom behandling med torr etanol och avfil- trerades. Man erhöll 0,8 g (67%) hydroxiacetyll, Leu8/än9i0- tensin-II, som renades på ovan angivet sätt. Rfs = 0,41; 6 _ _ 7 _ _ _ _ Rf - 0,59, Rf - 0,60, Eclu (Ph - 1,9) - 0,98.

Aminosyraanalys: Pro: l,O(l); Val: l,0l (l); Ile: 1,02 (1): Arg: 1,01 (l); His: 1,0 (l); Leu: 1,02 (l); Tyr: 0,73 (1). l0 l5 20 25 30 35 _13- 7807824-3 Exempel 2: (L-Mfhydroxipropionyll,Leu8)-angiotensin-II.

Steg l. Z-CAla-Arg(N02)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)-Pro-Leu-ONB. l,8 g (l,25 mmol) Boc-Arg(NO2)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)-Pro- Leu-ONB framställd på sätt som angives i exempel l steg l, löstes i 8 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan. Den fria heptapeptiden utfälldes ur lösningen med torr eter, varpå den avfiltrerades och tvättades med torr eter (Rf3 = 0,36). Före- ningen löstes omedelbart i 20 ml dimetylformamid, lösningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 0,93 g (2,3 mmol) Z-OAla-OPFP tillsattes. Efter 15 minuter utbyttes lösnings- medlet mot kloroform och den erhållna lösningen skakades med en l-normal vattenlösning av HCl och därefter med vatten.

Extraktet torkades och indunstades. Återstoden behandlades med en blandning av etanol och eter (4:l) och man erhöll l,75 g (93%) av rubrikföreningen. smältpunkt 1611-17200; R 2 = 0,85. f Steg 2. Eliminering av skyddsgrupperna. 1,6 g Z-OAla-Arg(NO2)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)-Pro-Leu-ONE löstes i 5 ml dimetylformamid, 3,5 ml 2-merkaptoetanol till- sattes och blandningen omrördes i en timme vid rumstemperatu- ren. Därefter tillsattes torr eter och den erhållna fällningen avfiltrerades och renades genom metanol-eterfällning. Man er- höll l,3 9 (92%) Z-OAla-Arg(N02)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His-Pro-Leu- ONB, Rfz = 0,27. Denna peptid löstes i en blandning av meta- nol, ättiksyra och vatten (5:l:l), 0,5 g av en katalysator bestående av lO% palladium på träkol tillsattes och vätgas bubblades genom lösningen i 20 timmar under kraftig omrörning.

Reaktionens fortskridande övervakades med hjälp av tunnskikts- kromatografering. När reaktionen avklingat avfiltrerades ka- talysatorn, tvättades och lösningen indunstades till torrhet.

Indunstningsåterstoden löstes i etanol/vatten och indunst- ningen upprepades flera gånger. Indunstningsåterstoden be- handlades därefter med torr etanol, varigenom man erhöll (L-M-Hydroxi-propyll-Leu8)-angiotensin-II. Utbyte 0,65 g (70%). Den så erhållna produkten renades på ovan angivet sätt.

Ris = 0,36; Rfö = 0,57; Rf7 = 0,60; EGlu (pH = 1,9) = 0,97.

Aminosyraanalys: Pro: O,98(l); Val: l,O(l); Ile: l,l(l); Arg: l,O(l); His: 0,98(l); Leu: 0,98; Tyr: 0,56(l). 7807324-3 _14- l0 15 20 25 30 35 40 Exempel 3: (Hydroxiacetyll,Ile8)-angiotensin-II.

Steg l. Boc-Arg(NO2)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)-Pro-Ile-ONB.

Till en lösning av 4,15 g (l5 mmol) Ile-ONB.HCl i 50 ml kloro- form sattes 2,l ml trietylamin och därefter tillsattes 3,81 g (10 mmol) Boo-Pro-OPFP. Reaktionsblandningen omrördes i 20 minuter vid rumstemperaturen, varpå den skakades med vatten och med en l0%-ig vattenlösning av citronsyra, torkades och indunstades. Den så erhållna, skyddade dipeptiden (Rfl = 0,9) löstes i 20 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan och ef- ter l0 minuter utspäddes reaktionsblandningen med torr eter och indunstades. Den fria dipeptid-hydrokloriden (Rf4 = 0,44) löstes i 30 ml kloroform, lösningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 8,8 g (l5 mmol) Boc-His(Dnp)-OPFP tillsattes.

Efter en timme tillsattes l,65 ml N,N-dimetyl-aminoetylamin och reaktionsblandningen skakades efter l5 minuter först med en l0%-ig vattenlösning av citronsyra, därefter med en l- normal vattenlösning av HCl och slutligenmed vatten. Extrak- tet torkades och indunstades och den skyddade tripeptiden l (Rf = 0,50) löstes utan isolering i 20 ml av en 8-molar lös- ning av HCl i dioxan. Efter 15 minuter utfälldes tripeptiden (Rf4 = 0,25) med torr eter, avfiltrerades och tvättades med torr eter. Den löstes omedelbart i en blandning av 50 ml kloroform och 20 ml dimetylformamid. Den så erhållna lös- ningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 6,0 g zl5 mmol) Boc-Ile-OPFP tillsattes. Blandningen fick stå i 30 minuter, varpå lösningsmedlet utbyttes mot etylacetat. Lös- ningen skakades med en l0%-ig vattenlösning av citronsyra, en l-normal vattenlösning av HCl och slutligen med vatten,.

Det erhållna extraktet torkades, indunstades och den som återstod erhållna skyddade tetrapeptiden isolerades genom extraktion med en blandning av n-hexan och eter (9:l). Den skyddade tetrapeptiden (Rfz = 0,65) löstes i 25 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan. Efter 30 minuter utfälldes den erhållna tetrapeptiden (Rf4 = 0,41) genom tillsats av torr eter, avfiltrerades och tvättades. Den löstes omedelbart i 70 ml av en blandning av dimetylformamid och kloroform (lzl).

Därefter injusterades pH i lösningen på 8 och 6,0 g (ll,5 mmol) Boc-Tyr(Bzl)-OPFP tillsattes. Efter 15 minuter utbyt- tes lösningsmedlet mot etylacetat och 0,66 ml N,N-dimetyl- 10 15 20 25 30 35 40 "Ü" 7807824-3 aminoetylamin tillsattes. Efter l5 minuter genomfördes skak- ning med en 10%-ig vattenlösning av citronsyra, en l-normal vattenlösning av HCl och slutligen med vatten. Efter tork- ning och indunstning löstes den så erhållna skyddade penta- peptiden (Rfz = 0,59) genom tillsats av torr eter. Den löstes därefter i 20 ml av en lösning av HCl i dioxan. Efter 15 mi- 4 = 0,4) genom till- nuter utfälldes pentapeptid-hydroklorid (Rf sats av torr eter, avfiltrerades och tvättades med 20 ml torr eter. Den löstes omedelbart i 50 ml dimetylformamid, pH in-1 justerades på 8 med trietylamin och 4,62 g (l2 mmol) Boc- Val-OPFP tillsattes. Efter en timme utbyttes lösningsmedlet mot kloroform och lösningen skakades med en l0%-ig vatten- lösning av citronsyra, en l-normal vattenlösning av HCl och slutligen med vatten. Det så erhållna extraktet torkades, indunstades och indunstningsåterstoden behandlades med torr eter för utfällning av den skyddade peptapeptiden (Rfz = 0,56).

Den löstes därefter i 20 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan och efter l5 minuter utfälldes ur lösningen den erhåll- na hexapeptiden (Rf4 = 0,47) genom tillsats av torr eter. Hexa- peptidcn avfiltrerades och tvättades med 20 ml torr eter. Den löstes omedelbart i 50 ml dimetylformamid, lösningens pH in- justerades på 8 med trietylamin och 5,38 g (l2 mmol) Boc- Arg(NO2)-OPFP tillsattes. Lösningen fick stå i 30 minuter, varpå lösningsmedlet utbyttes mot kloroform och lösningen skakades med en l-normal vattenlösning av HCl och med vatten.

Extraktet torkades, indunstades och den skyddade heptapepti- den isolerades med hjälp av etanol. Man erhöll 9,7 g av rubrikföreningen (68% räknat på utgångsmaterialet Boc-Pro- oPFP). Rfz = 0,67.

Steg 2. Boc-Arg(NO2)-Val-Arg(N02)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)- Pro-Ile-ONB. l,6 g (l,l mmol) Boc-Arg(NO2)-Val-Tyr(Bzl)-Ile- His(Dnp)-Pro-Ile-ONB löstes i 8 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan. Lösningen fick stå i 15 minuter, varpå den erhållna heptapeptid-hydrokloriden (Rf4 = 0,45) fälldes med torr eter, avfiltrerades och tvättades med 20 ml torr eter.

Den löstes omedelbart i lO ml dimetylformamid, lösningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 0,6 g (l,5 mmol) Z-OGly- OPFP tillsattes. Efter 30 minuter utbyttes lösningsmedlet mot kloroform och lösningen skakades med en l-normal vattenlös- ning av HCl och med vatten. Extraktet torkades och indunsta- 7807824-3 -16- 10 15 20 25 30 35 40 des och den skyddade peptiden isolerades med torr eter. Man erhöll 1,45 g av rubrikföreningen (85%) med en smältpunkt av isl-lsaoc; Rfz = 0,60.

Steg 3. Eliminering av skyddsgrupperna. 1,45 g (0,94 mmol) Z-OGly-Arg(NO2)~Val-Tyr(Bzl)-Ile-His- (Dnp)~Pro~Ile-ONB löstes i 5 ml dimetylformamid, lösningen försattes med 3,5 ml 2-merkaptoetanol, omrördes i en timme och Z-OG1y-Arg(NO2)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His-Pro-Ile-ONB utfäll- des med torr eter. Efter utfällning med metanol-eter erhölls 1,05 g (82%) av en peptid (Rfz = 0,10). Den löstes i 30 ml av en blandning av metanol, ättiksyra och vatten (5:l:l) och lösningen försattes med 0,5 g av en katalysator bestående av 10% palladium på träkol, varpå vätgas bubblades genom den under kraftig omrörning hållna reaktionsblandningen i 2l timmar. Reaktionens fortskridande övervakades medelst tunn- skiktskromatografering. Kauflåsatorn avfiltrerades, lösningen indunstades till torrhet och den erhållna fria peptiden iso- lerades med torr etanol. Man erhöll 0,48 g (64,5%) (hydroxi- acetyll,Ile8)-angiotensin-II. Produkten renades på i och för sig känt sätt. Rfs =. 0,29; R 6 = 0,57; R; s. 0,50; EGlu = 1,03.

Aminosyraanalys: Pro: 0,99(l); Val: l,l5(l); Ile: 2,06(2); Tyr: O,74(l); His 0,98(l); Arg: 0,95. f Exempel 4: (L-X-hydroxipropionyll,Ile8)-angiotensin-II.

Steg 1. Z-OAla-Arg(N02)-Val-Tyr(Bz1)~Ile-His(Dnp)~Pno~Ile-ONB. 1,6 g (l,l mmol) Boc-Arg(N02)-Val-Tyr(Bz1)-Ile~His(Dnp)-Pro- Ile-ONB löstes i 8 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan.

Lösningen fick stå i l5 minuter och heptapeptiden utfälldes genom tillsats av torr eter (Rf4 = 0,45), avfiltrerades och tvättades. Den löstes omedelbart i 10 ml dimetylformamid, lösningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 0,61 g (1,5 mmol) Z-OAla-OPFP tillsattes. Efter 30 minuter utbyttes lösningsmedlet mot kloroform och lösningen skakades med en l-normal vattenlösning av HCl och med vatten. Efter torkning och indunstning isolerades den erhållna skyddade peptiden (Rfz = 0,63) med eter. Man erhöll l,4 g (83%) av rubrikföre- ningen. Smältpunkt 164-l68OC. 10 15 20 25 30 35 40 -17- 7807824-3 Steg 2. Eliminering av skyddsgrupperna. 1,4 9 (0,9 mmol) Z-OAla-Arg(N02)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)- Pro-Ile-ONB löstes i 5 ml dímetylformamid och lösningen för- sattes med 3,5 ml 2-merkaptoetanol. Lösningen fick stå i en timme, varpå Z-OAla-Arg(NO2)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His-Pro-Ile-ONB utfälldes med eter och renades medelst metanol-eterfällning.

Utbyte 0,8 g (65%), Rfz = 0,13; Rf3 = 0,27. Den på dette sätt erhållna skyddade peptiden löstes i 10 ml av en blandning av metanol, ättiksyra och vatten (5:l:l). Till lösningen sattes 0,5 g av en katalysator bestående av l0% palladium på träkol och vätgas bubblades genom blandningen i 16 timmar under om- rörning. När reaktionen avklingat avfiltrerades katalysatorn, lösningen indunstades och produkten isolerades med hjälp av torr etanol. Man erhöll 0,4 g (O,65%) (L-k-hydroxi-propionyll- Ile8)-angiotensin-II. Rening genomfördes på ovan angivet sätt.

R 5 = 0,30; Rfö = 0,58; Rf7 = 0,58; E 1,0) = 1,07. f Glu(pH = Aminosyraanalys: Pro: l,04(l); Val: 0,98(l); Ile: l,98(2); Tyr: 0,98(l); His: l,95(l); Arg: l,O(l). . l 8 . .

Exempel 5: (Hydroxiacetyl ,Ala )-angiotensin-II.

Steg l. Boc-Arg(NO2)-Val-Tyr(Bzl)~Ile-His(Dnp)-Pro-Ala-ONB.

Till en lösning av l,2l g (4 mmol) Ala-ONB.HBr i 15 ml kloro- form sattes 0,56 ml trietylamin och 0,76 g (2mmol) Boc-Pro- OPFP. Lösningen omrördes vid rumstemperaturen i 20 minuter, extraherades med vatten och med en 10%-ig vattenlösning av citronsyra, torkades och indunstades. Den erhållna skyddade dipeptiden (Rfl = 0,64) löstes utan föregående isolering i 4 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan. Lösningen fick stå i l0 minuter, utspäddes med eter och indunstades. Dipeptid- hydrokloriden (Rf4 = 0,65) löstes i 15 ml kloroform. Lös- ningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 1,76 g (3 mmol) Boc-His(Dnp)-OPFP tillsattes. Efter 30 minuter försat- tes lösningen med 0,44 ml N,N-dimetylaminoetylamin och fick stå i 5 minuter, varpå den skakades med enl0%-ig vattenlös- ning av citronsyra, med en l-normal vattenlösning av HCl och med en 5%-ig vattenlösning av natriumvätekarbonat. Extraktet torkades, indunstades och den skyddade tripeptiden (Rfz = 0,57) löstes i 4 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan. Tri- peptiaen (Rf3 = 0,28) utfäliaes efter 10 minuter med torr eter, avfiltrerades och tvättades med eter. Den löstes ome- l0 l5 20 25 30 35 40 7807824-5 g -is- delbart i 20 ml av en blandning av kloroform och dimetyl- formamid (lzl). Lösningens pH injusterades på 8 med tri- etylamin och 1,58 g (4 mmol) Boc-Ile-OPFP tillsattes. Efter 20 minuter utbyttes lösningsmedlet mot etylacetat och etyl- acetatlösningen skakades med en l0% vattenlösning av citron- syra och därefter med vatten. Efter torkning och indunstning blandades den skyddade tetrapeptiden (Rf2 = 0,37) med en blandning av eter och n-hexan (l:9) och avfiltrerades. Där- efter löstes den:i4 mlav en 8-molar lösning av HCl i dioxan, fick stå i l5 minuter och tripeptiden (Rf3 = 0,38) utfälldes med torr eter, avfiltrerades och tvättades. Den löstes omedel- bart i l5 ml av en blandning av kloroform och dimetylformamid (2:l), lösningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 1,66 g (3 mmol) Boc-Tyr(Bzl)-OPFP tillsattes. Efter 15 minuter utbyttes lösningsmedlet mot etylacetat och 0,22 ml N,N-di- metylaminoetylamin tillsattes. Fem minuter senare skakades lösningen med en 10%-ig vattenlösning av citronsyra, med en l-normal vattenlösning av HCl och slutligen med vatten. Efter torkning och indunstning upptogs den skyddade pentapeptiden (Rfz = 0,60) i eter, avfiltrerades och tvättades med eter.

Därefter löstes den i 4 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan. Efter 10 minuter utfälldes pentapeptiden (Rf4 = 0,62) med eter, avfiltrerades och tvättades med torr eter. Den lös- tes omedelbart i 20 ml av en blandning av kloroform och di- metylformamid (lzl), lösningens pH injusterades på 8 med trietylamin och l,6 g (4 mmol) Boc-Val-OPFP tillsattes. Bland- ningen fick stå i 20 minuter, varpå lösningsmedlet utbyttes mot etylacetat. Den så erhållna lösningen skakades med vat- ten och med en l0%-ig vattenlösning av citronsyra. Extraktet torkades, indunstades och den erhållna skyddade hexapeptiden (Rfz = 0,65) upptogs i eter, filtrerades och tvättades med eter. Den löstes omedelbart i 20 ml dimetylformamid, lös- ningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 2,9 g (6 mmol) Boc-Arg(NO2)-OPFP tillsattes. Efter 20 minuter ut- byttes lösningsmedlet mot kloroform och lösningen skakades med en 10%-ig vattenlösning av citronsyra och med vatten.

Efter torkning och indunstning triturerades återstoden med en blandning av etylacetat och eter (l:2), avfiltrerades och tvättades med samma lösningsmedelsblandning. Man erhöll 2,0 g(72%) av den motsvarande skyddade heptapeptiden. Smält- 10 l5 20 25 30 35 _19* 7807824-3 punkt lss-lsvoc; Rfz = 0,70.

Steg 2. Z-OGly-Arg(NO2)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)-Pro-Ala-ONB 1,35 g (l mmol) Boc-Arg(NO2)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)-Pro- Ala-ONB löstes i 4 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan.

Lösningen fick stå i 15 minuter, varpå heptapeptid-hydro- kloriden (Rf4 = 0,63) utfälldes med torr eter, avfiltrerades och tvättades med eter. Den löstes omedelbart i l5 ml dimetyl- formamid, lösningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 0,96 g (2,5 mmol) Z-OGly-OPFP tillsattes. Efter 20 minu- ter utbyttes lösningsmedlet mot kloroform och lösningen ska- kades med vatten. Det vattenhaltiga extraktet torkades, in- dunstades och den skyddade peptiden isolerades genom behand- ling med etanol. Utbyte l,l6 g (83%); Smältpunkt 133-l35oC; Rfz = 0,72.

Steg 3. Eliminering av skyddsgrupperna. l,5 g (l mmol) Z-0Gly-Arg(N02)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)-Pro- ONB löstes i 5 ml dimetylformamid och lösningen försattes med -2,95 ml 2-merkaptoetanol. Lösningen fick därefter stå i en timme varpå torr eter tillsattes. Den så erhållna fällningen avfiltrerades och tvättades med etanol och man erhöll l,l g (82%) z-ocly-Arg(N02)-vai-Tyr(B21)-ne-His-Pro-Ala-omß. Rfz = 3 0,15; Rf av metanol, ättiksyra och vatten (5:l:l), lösningen försattes = 0,40. Denna skyddade peptid löstes i en blandning med 0,5 g av en katalysator bestående av 10% palladium på träkol och vätgas bubblades genom blandningen i 24 timmar un- der omrörning. Reaktionens fortskridande övervakades med hjälp av tunnskiktskromatografering. När reaktionen avklingat av- filtrerades katalysatorn, tvättades med 15 ml av en blandning av metanol, ättiksyra och vatten (5:l:l), Lösningen indunsta~ des därefter till torrhet, indunstningsåterstoden upptogs i en blandning av etanol och vatten och indunstades flera gånger, varpå den isolerades med hjälp av torr etanol. Man erhöll på detta sätt 0,55 g (80%) (hydroxiacetyll,Ala8)-angiotensin-II som därefter renades på ovan angivet sätt. Rfs = 0,28; Rf6 = 0,48; Rf7 = 0,50; EGlu(pH = l,9) = 1,0. Aminosyraanalys: Pro: 0,95(l); Ala: l,l(l); Val: l,0(l); Ile: l,0(l); His: l,0(l); Arg: l,O(l); Tyr: 0,9(l). 7807824-3 _20- 10 15 20 25 30 35 40 Exempel 6: (Hydroxiacetyl;,Thr(Me)8)-angiotensin-II.

Steg l: Boc-Arg(N02)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)-Pro~Thr(Me)-OMe 0,69 g (3 mmol) Thr(Me)-OMe.HBr löstes i 30 ml kloroform och lösningen försattes med 0,42 ml trietylamin och l,7 g (4,5 mmol) Boc-Pro-OPFP. Lösningen fick stå i 2 timmar, varpå 0,33 ml N,N-dimetylaminoetylamin tillsattes. Efter l5 minuter ut- byttes lösningsmedlet mot etylacetat och den erhållna lösning- .en skakades med en 10%-ig vattenlösning av citronsyra, en l-normal vattenlösning av HCl, med vatten och slutligen med en 5% vattenlösning av natriumvätekarbonat. Efter torkning och indunstning löstes den skyddade dipeptiden (Rfl = 0,76) utan föregående isolering i 2 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan. Efter 15 minuter utspäddes lösningen med eter och in- dunstades. Den som indunstningsåterstod erhållna dipeptiden (Rf3 = 0,18) löstes i 20 ml kloroform, lösningens pH injuste- rades på 8 med trietylamin och 2,6 g (4,5 mmol) Boc-His(Dnp)- OPFP tillsattes. Efter omrörning i 2 timmar vid rumstempera- turen sattes 0,22 ml N,N-dimetylaminoetylamin till lösningen, som skakades efter l5 minuter med en l0%-ig vattenlösning av citronsyra, en l-normal vattenlösning av HCl och med vatten.

Efter torkning och indunstning löstes utan föregående isole- ring den skyddade tripeptiden (Rfl = 0,5) i 4 ml av en 8-normal vattenlösning av HCl och efter 15 minuter utfälldesstripepti- den (Rf3 = 0,3) med torr eter, avfiltrerades och tvättades med eter. Den löstes omedelbart i 20 ml av en blandning av kloroform och dimetylformamid (lzl), lösningens pH injuste- rades på 8 med trietylamin och 1,6 g (4 mmol) Boc-Ile-OPFP tillsattes. Efter 30 minuter utbyttes lösningsmedlet mot etylacetat och etylacetatlösningen skakades med en l0%-ig vattenlösning av citronsyra, med en l-normal vattenlösning av HCl och slutligen med vatten. Efter torkning och indunst- ning behandlades indunstningsåterstoden med en blandning av eter och n-hexan (l:9) och den så erhållna skyddade tetra- peptiden isolerades. Den löstes därefter i 7 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan och lösningen fick stå i 15 minu- 4 = 0,27) utfälldes med torr eter. Den löstes omedelbart i 20 ml av en blandning av kloro- ter, varpå tetrapeptiden (Rf form och dimetylformamid (l:l) och lösningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 1,6 g (3 mmol) Boc-Tyr(Bzl)-OPFP 10 15 20 25 30 35 40 -n- 7807824-3 tillsattes. Efter 30 minuter utbyttes lösningsmedlet mot etyl- acetat och 0,22 ml N,N-dimetylaminoetylamin tillsattes. Lös- ningen fick stå i l5 minuter, varpå den skakades med en l0%- ig vattenlösning av citronsyra, med en l-normal vattenlösning av HCl och slutligen med vatten. Extraktet torkades och indunsta- des och den skyddade pentapeptiden (Rfz = 0,63) isolerades med hjälp av eter. Man erhöll 0,4 g av den skyddade pentapeptiden, vilken löstes i l ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan och efter l5 minuter utfälldes pentapeptiden (Rfl = 0,47) med torr eter, avfiltrerades och tvättades med eter. Den löstes omedel- bart i 10 ml dimetylformamid. Lösningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 0,4 g (l mmol) Boc-Val-OPFP tillsattes.

Efter en timme utbyttes lösningsmedlet mot kloroform och den erhållna lösningen skakades med en 10%-ig vattenlösning av citronsyra, med en l-normal vattenlösning av HCl och med vatten. Efter torkning och indunstning isolerades den skydda- de hexapeptiden (Rfz = 0,65) med hjälp av eter. Därefter lös- tes produkten i 1,5 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan, lösningen fick stå i l5 minuter, varpå hexapeptiden (Rf4 = 0,48) utfälldes med torr eter. Fällningen avfiltrerades, tvät- tades med eter och löstes omedelbart i 10 ml dimetylformamid.

Lösningens pH injusterades på 8 med trietylamin och 0,45 g (l mmol) Boc-Arg(NO2)-OPFP tillsattes. Efter en timme utbyttes lösningsmedlet mot etylacetat och lösningen skakades med en 10% vattenlösning av citronsyra, med en l-normal vattenlösning av HCl och slutligen med vatten. Det erhållna extraktet tor- kades, indunstades och behandlades med en blandning av eter och etanol (9:l), varigenom man erhöll 0,45 g (ll,3%) av en skyddad heptapeptid. Rfz = 0,38; smäitpunkt 199-2o3°c (sönder- delning).

Steg 2. Z-OGly-Arg(N02)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)-Pro-Thr(Me)- OME. _ 0,45 g (0,34 mmol) Boo-Arg-(N02)-Val-Tyr(Bzl)-Ile~His(Dnp)' Pro-Thr(Me)-OMe löstes i 2 ml av en 8-molar lösning av HCl i dioxan. Lösningen fick stå i 15 minuter, varpå heptapeptiden isolerades genom tillsats av torr eter (Rf4 = 0,35). Den lös- tes omedelbart i l0 ml dimetylformamid, lösningens pH injus- terades på 8 med trietylamin och 0,4 g (l mmol) Z-OGly-OPFP tillsattes. Efter en timme utspäddes reaktionsblandningen med 7807824-3 -22- lO l5 20 25 30 30 ml kloroform och skakades med vatten. Efter torkning och indunstning isolerades den skyddade peptiden med hjälp av en blandning av eter och etanol (9:l). Utbyte 0,45 g (93%); smälupunkt 158-162°c; (nfz = 0,44).

Steg 3. Eliminering av skyddsgrupperna. 0,45 g (0,3l mmol) Z-OGly-Arg(NO2)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His(Dnp)- Pro-Thr(Me)-OMe löstes i 1,5 ml dimetylformamid och l ml 2- merkaptoetanol tillsattes. Efter en timme utfälldes substan- sen med torr eter, löstes i metanol, lösningen avfärgades med en ringa mängd träkol och indunstades. Indunstningsåterstoden triturerades med eter och avfiltrerades. Man erhöll 0,38 g (98%) Z-OGly-Arg(N02)-Val-Tyr(Bzl)-Ile-His-Pro-Thr(Me)~OMe.

Rf3 = 0,16; Rf = 0,52. Produkten suspenderades i 5 ml dioxan och l,2 ml av en l-normal vattenlösning av natriumhydroxid tillsattes. Lösningen fick stå i en timme, varpå pH injustera- des på 3 med en l-normal vattenlösning av HCl. Den erhållna fällningen löstes i en blandning av kloroform och dimetylform- amid (3:l). Efter torkning och indunstning behandlades den vid den C-terminala änden fria peptiden med eter. Man erhöll 0,26 g (70%) fri peptid; Rf4 ning av metanol, ättiksyra och vatten (5:l:l), 0,1 g av en = 0,25. Denna löstes i 10 ml av en bland- katalysator bestående av palladium på träkol tillsattes och vätgas bubblades genom lösningen i lö timmar under omrörning.

Reaktionens fortskridande övervakades med hjälp av tunnskikts- kromatografering. När reaktionen avklingat avfiltrerades kata- lysatorn och lösningen indunstades till torrhet. Indunstnings- återstoden löstes i en blandning av vatten och etanol och lös- ningen indunstades flera gånger. Man erhöll 0,l6 g (80%) (hydroxiacetyll,Thr/Me/)-angiotensin-II, som :enades på ovan 5 = 0,22; Rfö = 0,53; R 7 = 0,50; EGlu(pH = f f 1,9) = 0,98. Aminosyraanalys: Thr: 0,6(l); Pro: l,0(l); Val: l,0(l); Ile: l,02(l); Tyr: 0,85(l); His: l,0(l); Arg: 0,96(l). angivet sätt. R

Claims (1)

*23" 7807824-3 Patentkrav

1. Peptider med den allmänna formeln X-Arg-Val-Tyr-Ile-His-Pro-Y 1 där X är en hydroxiacetyl- eller L- u-hydroxipropio- nylgrupp och Y en L-leucyl-, L-isoleucyl- eller L-me- tyltrenonylgrupp, liksom även syraadditionssalter och komplex därav.