SE443908B

SE443908B - Inleggssula for skodon

Info

Publication number: SE443908B
Application number: SE7800411A
Authority: SE
Inventors: Marion F Rudy
Original assignee: Marion F Rudy
Priority date: 1977-01-14
Filing date: 1978-01-13
Publication date: 1986-03-17
Also published as: GB1598012A; IT7847601A0; SE7800411L; US4183156A; MX146392A; DE2801197C2; JPS5440751A; AU3237578A; CA1068108A; PH16631A; FR2377166B1; FR2377166A1; IT1102008B; AU512694B2; DE2801197A1; JPS5714164B2

Description

xaou411-6 ~ - I I nerver, som är belägna i fotens längsgående valv. 3) De kända fluidfyllda inläggssulorna är obekväma. 4) De kända fluidfyllda inläggssulorna är icke i stånd att upp~ rätthàlla fluidtrycket under längre tid, emedan fluiden i inläggs- S sulorna diffunderar genom det barriärmaterial, av v lket inläggs- I sulorna är utförda.

S) De kända fluidfyllda inläggssulorna är svåra att tillverka och relativt dyrbara. é» 6) De kända fluidfyllda inläggssulorna är åtminstone delvis A 10 felaktigt utförda, emedan otillräcklig hänsyn har tagits till människofotens uppbyggnad och det sätt, varpå benen, musklerna, artärerna, venerna och nerverna i foten rör sig och reagerar när man gar, hoppar och springer. 7) Pluidfyllda inläggssulor, i vilka trycket är tillräckligt höái 15 för att åstadkomma godtagbart stöd för foten är ytterst obekväma och irriterande för foten och kan hindra hlodflödet, skada senor och utöva tryck på nerverna i foten.

En av nackdelarna hos de kända fluidfyllda inläggssulorna har befunnits vara att fluxdtrycket i inläggssulorna är alltför lågt. 20 När man gär, hoppar eller springer, kommer därför fluiden i de kända inläggssulorna att drivas bort från fotens högbelastade områden (dvs. fotens häl och trampdyna) och in i områdena under fotens känsliga partier (dvs. mellan trampdynan och tårna samt under fotens längsgående valv), varvid cirkulationen i dessa områden stryps. 25 Fluidtrycket i dessa kända inläggssulor måste dock vara relativt lågt, emedan, om trycket är alltför högt, inläggssulans fluidfyllda kammare eller kamrar buitas ut och åstadkommer en oregelbunden, obekväm yta.

Enligt den amerikanska patentskriften 3 120 712 är en enda 30 kammare fylld till ett relativt högt tryck av omkring 2 kp/cmz. Denna enda kammare eller blåsa är emellertid icke i stånd att vid använd- ning upptaga det invändiga fluidtrycket inom de tillåtna utrymmes- gränserna inuti skon, och det är därför nödvändigt att åstadkomma en kammare mellan skons inre och yttre sula och en stålplatta anbrag: 35 ovanför blåsan. När blåsan enligt nämnda patentskrift är uppblåst till ett tryck av omkring 2 kp/cmz, måste den överliggande stålplattan upptaga ett tryck av över 42 kp/cmz. Stålplattan måste därför vara ytterst styv och oböjlig, vilket medför att anordningen enligt nämnda patentskrift icke ansluter sig till fotens undersida och icke är 40 bekväm vid användning. 'Q 10 15 20 ZS J /0UU%l|”D » Det har även exempelvis enligt den amerikanska patcntskriften 2 600 239 föreslagits att anordna flödcshämmande passager mellan fluidfyllda kamrar, men sådana inläggssulor har befunnits vara ytterst obehagliga för foten och ger icke bäraren en behaglig känsla av ' "luftfjädring". lnläggssulor med flödeshämmande passager är dessutom opraktiska med hänsyn till både kostnader och tillverkning, vilket delvis beror på de små och noggranna toleranser, som krävs för de flödeshämmandc passagernas mått och form. _ Med hänsyn till det ovan sagda avser uppfinningen att åstadkomma en förbättrad, uppblåst inläggssula, som bekvämt uppbär foten och eliminerar de nackdelar, som är förknippade med kända inläggssulor.

Andamålen med föreliggande uppfinning är närmare bestämt följandezå 1) Att åstadkomma en förbättrad uppblasbar inläggssula, som när man gar, hoppar eller springer, fördelar ue därvid normalt före- kommande krafterna över de belastningsupptagande partierna av fotens undersida mera järzt och bekvämt. 2) Att åstadkomma en förbättrad uppblåsbar inläggssula, som vidgar det normala, belastningsupptagande området av fotens undersida i ändamål att minska punktartad tryckbelastning mot foten. 3) Att åstadkomma en förbättrad uppblàsbar inläggssula, som bildar en dynamisk, självkonturerande, belastningsupptagande yta, vilken automatiskt och ögonblickligt formar sig och kontureras efter den ständigt växlande belastningsupptagande undersidan av foten. 4) Att åstadkomma en förbättrad uppblàsbar inläggssula, som upptager lokala krafter (dvs. härrörande från stenar, oregelbunden mark etc.) och fördelar dessa krafter bort från det lokala omrâdet och upptager dem genom hela det under tryck varande fluidsystemet i inläggssulan. _ S) Att åstadkomma en förbättrad uppblasbar inläggssula, som skyddar bärarens fötter, ben, ledgàngar, kropp, organ, hjärna och cirkulationssystem, mot skadliga stötar och vibrationskrafter. _ 6) Att åstadkomma en förbättrad uppblásbar inläggssula, som lagrar och återför eljest förlorad mekanisk energi till foten och benet i ändamål att minska den rörelseenergi, som förbrukas när man går, springer och hoppar, varigenom dessa aktiviteter underlättas och blir mindre tröttande för bäraren. 7) Att åstadkomma en förbättrad uppblåsbar inläggssula, i vilken den däri inneslutna fluiden verkar såsom en "arbetsfluid" i ett system Ä av inbördes förbundna fluidkamrar, vilka verkar såsom fluidfjädrar. 8) Att åstadkomma en förbättrad uppblàsbar inläggssula, som är i .w- : ~ mi: e. 2-51; :in.zba-:ßffaäkﬁišlﬁalsfﬂ t» a: si, ',,;,.-;~.=.»_~¿.«;:>'-.%e.~f.'=ﬁ- 10 20' 35 7800411-6 \f . -_ stånd att upptaga både tryck- och skjuvkrafter. I 9) Att åstadkomma en förbättrad uppblåsbar inläggssula, som i ett område därav har på förhand valda fluidfjäderkonstanter, som väsentligt skiljer sig från fluidfjäderkonstanterna i andra partier av inläggssulan, och fluidsystcmet i inläggssulan utgöres av ett flertal inbördes förbundna kamrar, varvid fluidtrycket i alla kamrarna nominellt är detsamma vid godtycklig given tidpunkt. 10) Att åstadkomma en förbättrad uppblåsbar inläggssula, som omvandlar fotens "förflyttningsenergi" till "tryckenergi" inuti in- läggssulan, och överför denna variabla tryckenergi till olika områden av inläggssulan i ändamål att åstadkomma det reglerade stöd, som erfordras i takt med det varierande behovet av stöd, när bäraren går, springer eller hoppar. 11) Att åstadkomma en förbättrad uppblåsbar inläggssula, som har fluidfyllda kamrar i områden under det känsliga fotvalvet, vilka icke anligger mot det känsliga fotvalvet utan tillåter senorna i valvet att röra sig och höjas utan hinder, utom under valda delar av förloppet när man gar eller springer, då dessa under tryck varande kamrar förflyttas till bärande anliggning mot fotvalvsytan. 12) Att åstadkomma en förbättrad uppbläsbar inläggssula, som skapar i huvudsak oförändrade gynnsamma betingelser för foten under hela livslängden av det skodon, i vilket inläggssulan är anbragt. 13) Att åstadkomma en förbättrad uppbläsbar inläggssula, som med lätthet tillåter ändring av dess verkningssätt enbart genom att ändra begynnelseuppblåsningstrycket, varigenom det blir möjligt att använda ett enda optimalt utförande, som tillgodoser ett stort antal olika speciella användningsområden för skodon, dvs. för stående, gång, löpning, hoppning, etc.. 14) Att åstadkomma en förbättrad uppblåsbai inläggssula, som, när den är uppblåst inom ett speciellt tryckområde, har en noggrann, på förhand bestämd volym, form och ytkontur i det fristående, icke belastade tillståndet. 15) Att åstadkomma en förbättrad uppblàsbar inläggssula, som är anordnad att verka vid tillräckligt högt tryck, så att separata fluid« kamrar inuti inläggssulan samverkar med en ovanpå anbragt lastför- delare i ändamål att bilda ett sammansatt, inbördes förbundet, pneumatiskt fjädrande system, som är i stånd att uppbära hela eller en väsentlig del av användarens kroppsvikt, och som har stor nötnings- heständighet, stor förväntad livslängd och kan uppfylla eller över- träffa skoindustrins standard och specifikationer. " 'Éfßïí *ff-ff573*íšlšaefïišïwftíähtßi==lim 11: v~ fbšåiàfiaä ':»»'--'ß.%°t-'~A.~.-" Ü; ' 1”- 'J :aint-f :zhwﬁfkk-a-vn _j.x_~t«r~»'~tvﬂbﬂ want? - -' fwí; 54:14:11 vid: ß.- fævftfﬂëflü f”- a.. a. .- 10 15 ZU 7800411-6 16) Att åstadkomma en förbättrad inläggssula, som är uppblåst till ett önskat begynnelsefluidtryck, vilket under lång tid, t.ex. flera år, icke sjunker under detta begynnelse- belopp. Detta fluidtryck stiger automatiskt väsentligt över begynnelsebeloppet under inlåggssulans första användnings- tid. 17) Att åstadkomma en förbättrad uppblåsbar inläggs- sula, som kan användas vid ett helt nytt förfarande för att ínpassa ett stort antal fotstorlekar och fotformer i relativt få storlekar av skodon.

Dessa och andra ändamål och fördelar uppnås genom att inläggssulan enligt uppfinningen erhållit de i patentkraven angivna kännetecknen.

I det följande beskrives föredragna utföringsformer av uppfinningen med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 visar en planvy av en utföringsform av en uppblåsbar inläggssula enligt uppfinningen, varvid en profil av de normalt belastningsupptagande partierna av fotens undersida visas med streckpunkterade linjer; fig. 2 visar en planvy av en ventilerad ~. lastfördelare, som användes tillsammans med inläggssulan i fig. 1; fig. 3 visar en sektion efter 3-3 i fig. 1, illustrerande mellanfotsvalvet av foten av en person, som bär en sko inne- fattande den uppblåsta inläggssulan; fig. 4 visar en sektion efter 4-4 i fig. 1, illustrerande det längsgående valvpartiet av foten av en person, som bår en sko innefattande den upp- blåsta inläggssulan; fig. 5 visar en sektion efter S-5 i fig. 1, illustrerande hålen av foten av en person, som bär en sko innefattande inläggssulan: fig. 6-9 visar tvärsektioner motsvarande fig. 4, i följd illustrerande belastningen av det längsgående valvpartiet av foten på inläggssulan, varvid fig. 6 visar tillståndet utan belastning, fig. 7 visar tillståndet vid lätt belastning, fig. 8 visar tillståndet vid medelstor» belastning, och fig. 9 visar tillståndet vid stor belastning; fig. 10-13 visar tvärgáende sektioner motsvarande fig. S, vilka i följd illustrerarbelastningenav hälen på inläggssulan, varvid .aïêﬂeëíuq x- w- 'i -» ~ :o 15 1 20 ss ao 7800411-s “ fig. 10 visar tillståndet utan belastning, fig. 11 visar tillståndet É vid lätt belastning, fig. 12 visar tillståndet vid medelstor belast- j ning och fig. 13 visar tillståndet vid stor belastning; fig. 14 visar en planvy av den i fig. 1 visade utföringsforpen anordnad med ' ett uppblàsningsrör och en därpå anbragt ventil, som kan användas för att anpassa ett skodon (t.ex. en skidpjäxa) till bårarens fot; fig. 15 visar en planvy av en annan utföringsform av uppfinningen; fig. 16 visar en planvy av ytterligare en annan utföringsforn av uppfinningen; fig. 17 visar en planvy av det främre partiet av ytter- ligare en utföringsform av uppfinningen; fig. 18 visar i större skala en längsgående sektion efter 18-18 i fig. 17; fig. 19 visar en plan- vy av ytterligare en annan utföringsform av uppfinningen; fig. 20 visar en planvy av en annan utföringsform av uppfinningen med bort- brutna delar; fig. 20a visar en längdsektion efter 20a-20a i fig. 20; fig. 21 visar en planvy av en annan utföringsform av uppfinningen; fig. 22 visar en planvy av ytterligare en annan utföringsform av upp- finningen; fig. 23 visar en planvy av en annan utföringsform av upp- finningen; fig. 24 visar en något schematiskt planvy av en annan ut- föringsform av uppfinningen; fig. 25 visar en sektion efter ZS-25 i fig. 24; fig. 26 visar en sektion efter 26-26 i fig. 24; fig. 27 visar en planvy av en annan utföringsform av uppfinningen; fig. 28 visar en sektion efter 28-28 i fig. 27; fig. 29 visar en sektion efter 29-29 i fig. 27; fig. 30 visar en planvy av ytterligare utföringsform av uppfinningen; fig. 31 visar en sektion efter i fig. 30; fig. 32 visar en sektion genom ett parti av en sko en däri anbragt modifierad lastfördelare; fig. 33 visar en vy liknande 32 av en annan utföringsform av lastfördelaren; fig. 34 visar en sektion genom hälpartiet av skon, och av en uppblåst inläggssula, som är anbragt i eller omgives av en yttersula, illustrerande ett tillstånd utan belastning; fig. 35 visar en vy liknande fig. 34 med hälpartiet och inläggssulan i belastat tillstånd; fig. 36 visar ett diagram illustrerande trycket i en inläggssula enligt uppfinningen under en viss tidsperiod; fig. 37 visar ett_diagram över töjningen av ett filmmaterial, av vilket en inläggssula enligt uppfinningen är utförd, under en viss tidsperiod; fig. 3§ visar ett diagram illustrerande den fördelaktiga verkan tv självalstring av tryck vid upprätthållande av ett önskat tryck i en inläggssula under viss tidsperiod; fig. 39 visar ett diagram illustrerande tryckstegringen hos en speciell gas under viss tidsperiod i ett run, som_har konstant volym och är elastiskt eftergivligt; fig. 40 visar ett diagran en annan 31-31 med iåïäšåeaﬂru-raﬁ-ﬁåvfšäïfrfﬁša .az*'^-ïš=ï>ïff- ïß-rn-.i w' 1 7soo411-si 9 I illustrerande tryckstegringen hos ett flertal blandningar av gaser under en viss tidsperiod, när de är inneslutna i ett rum, som har konstant volym och är elastiskt eftergivligt; fig. 41 viSaT Ott diagram illustrerande den procentuella ökningen av diametern hos vissa kamrar i inläggssulan, när fluidtrycket i inläggssulan ökar.

Såsom visas i fig. I-5, är en uppblåsbar inläggssula 30 anordnfí att anbringas i ett skeden 62, 64, som vilar på en yttersula 62.

Den uppblåsta in1äg¿ssulan 30 innefattar två skikt 40, 42 av ett elastmaterial, vilkas yttre omkretsar 44 i huvudsak följer människo- fotens kontur. De båda elastskikten är tätande fästade vid varandra (t.ex. svetsade vid radiofrekvensl omkring den yttre omkretsen 44 och är även fastsvetsade vid varandra utefter svetssömmarna 46, 46 ... 46, och 48, 48... 48 till bildande av ett flertal i huvudsak í A längdriktningen sig strückande, rörformade, tätade kamrar eller fíckeri IS S0, S0...S0, vilka företrädesvis sträcker sig parallellt med artärexna; venerna och senorna i foten 52 (visad med streckpunkterade linjer i fig. I) och följer bledflödet i foten.

Det material, av vilket inläggssulan är utfört, kan betecknas såsom ett harriärmnterial, emedan det innehåller en under tryck varande 20 fluid eller gas och bildar en fluidbarriär anordnad att kvarhâllar fluiden eller gasen. j Svctssömmarna 46 och 48, vilka begränsar de rörformade kamrarna 2 50, slutar i punkterna 34, 54...S4 och 56, S6...S6, vilka är belägna g u under obelastade ytor av bärarcns fot 52, t.ex. under de partier av i I ZS tårna T, som är förbundna med fotens främre trampdyna. Profilen av de normalt belastningsupptngande ytorna av fotsulan av bärarens fot 52, Å visas i fig. I med streckpunkterade linjer. Utrymmena SSa mellan slut- ï punkterna 54, S6 åstadkommer passager, genom vilka tryckfluiden fritt kan strömma mellan kamrarna S0, så att trycket i alla kamrarna är detsamma vid godtyckligt ögonblick. .

I utföringsformen enligt fig. 1 och 3-S är insidan och utsidan av kamrarna 50 utförda i ett stycke med ett mellanliggande, rörformat parti S8, som är krökt och sträcker sig omkring det bakre partiet av inläggssulan 30 i ändamål att skålformigt upptaga bärarens häl H.

Skikten 40; 42 är svetsade vid varandra vid sina omkretsar 44 till bildande av ett tätt barriärelement 30, som uppblàses medelst en fluid, så att de i förbindelse med varandra varande kamrarna 50 intager sin rörform. lnläggssulan 30 och fluiden, som fyller kamrarna SO, väljes företrädesvis så, att fluiden icke nämnvärt diífunderar genom inlüggssulans 30 väggar under längre tid (t.ex. ett flertal år), šš ü t 'E Q ä s s fa fm lå §0 50 SS S0 'varvid inläggssulan företrädesvis förblir uppblåst för att uppbära foten 52 under längre tid än skodonets livslängd.

De uppblásta rörformade kamrarna S0 bildar pneumatiska fjädrar, vilka tillsammans med lastfördelaren 32 stadigt och bekvämt uppbär människofoten, när bäraren star, gär, springer eller hoppar.

Materialet i inläggssulan 30 bör ha följande egenskaper: 1) Materialet skall vara fritt frän porer, sä att det icke finns nägra gasblásor, och så att transporten av fluiden, som fyller kamrarna S0, genom materialet i inläggssulan 30, begränsas till "aktiverad diffusion". ' “ 2) Materialet skall vara elastiskt eftergivligt och kunna töjas inom bestämda gränser till bildande av en sammansatt geometrisk form utan veck och rynkor. 3) Materialet skall med lätthet kunna svetsas, cementeras eller vulkas till bildande av trycktäta, höghällfasta sömmar (t.ex. svets- sömmarna 46), vilka begränsar de fluidfyllda kamrarna S0. 4) Materialet skall ha hög hâllfasthet mot utmattningsbrott till följd av böjning.

S) Materialet skall vara beständigt mot svampbildning och svett, som ofta förekommer i skon eller annat skodon, i vilket inläggssulan enligt uppfinningen är anbragt. 6) Materialet får icke innehålla något mjukningsmedel eller andra material, som kan migrera från materialet och ge upphov till giftiga reaktioner med huden, försämring av materialets egenskaper, eller skada närliggande partier av skodonet, i vilket inläggssulan är an- bragt. 7) Materialet skall ha utmärkt beständighet mot relaxation och spänning, när det kontinuerligt utsättes för stor dragspänning. 8) Materialet skall ha utmärkt förmäga att elastiskt eftergivligt deformeras och återhämtas utan permanent sättning. 9) Materialet skall bibehålla ovan nämnda egenskaper inom ett tcmperaturområde av frän omkring ¿35°C till +S0°C. 10) Materialet skall ha fullt godtagbar hällfasthet att motstå uppbläsningstrycket och arbetstrycket samt betingelserna i kamrarna S0 utan att materialet skadas. _ Med hänsyn till ovan nämnda önskvärda egenskaper och krav samt typen av fluid (beskrives närmare i det följande), som företrädesvis användes för uppbläsning av kamrarna S0 i inläggssulan 30 enligt uppfinningen, har det befunnits att materialet i inläggssulan bör väljas bland följande material: '” 20 ZS 35 M) 1uvu1ln"U 9 Polyuretan, polyesterelastoner (t.ex. Hytrel), fluorelastoner (t.cx. Viton), klorerad polyeten (CPE), polyvinylklorid (PVC) ned speciella mjukningsnedel, klorsulfonerad polyeten (t.ex. Hypalon), polyeten/eten-vinylacetat (EVA) sanpolymer (t.ex. Ultrathane), neopren, butadienakrylnitrilgunmi (Buna N), butadienstyrengunni (t.ex. SBR, GR-S, Buna-S), etenpropenpolymer (t.ex. Nordell, natur- gummi, höghâllfast silikongummi, polyeten (låg densitet), addukt gummi, f sulfidgummi, metylgummi, termoplastgumni (t.ex. Kraton).

Ett material som har befunnits vara speciellt användbart vid tillverkning av inläggssulan enligt uppfinningen är gjuten eller strängsprutad eterbaserad polyuretanfilm, som har en durometerhårdhet enligt Shore "A" i området 80-95 (t.ex. J. P. Stevens'filn MP 1880 AE eller MP 1890 AE naturligt opigmenterad i färg).

De fysikaliska egenskaperna hos de valda materialen för inläggs- sulan, bl.a. draghållfasthet, elasticitetsmodul, hàllfasthet mot utmattning, och värmeförseglingsbarhet, är mycket viktiga för en sådan produkt som inläggssulan, vilken utsattes för ytterst krävande påfrestningar under skons hela livslängd. En genomstittsperson går varje dag till fots omkring 30 till 50 km, vilket betyder närmare 1600 km per år, vilket i sin tur innebär att inläggssulan utsattes för miljon cykler per âr. Vid var och en av dessa cykler h~ptrytles inläggssulan till omkring 25% av sin fria höjd i uppblåst tillstànd. Inläggssulan med de kritiska områdena utefter V kanterna av svetsställena utsättes sålunda för en potentiellt mycket förstörande ansamling av toppspänningar och spänningsväxlingar. Under sådana förhållanden ger de valda materialen bästa möjliga hållfasthet.

Lika viktigt är också att inläggssulan är utförd med sådan konfigura- tion (fig. I-SI) att spänningskoncentrationerna och de totala spän- ningarna på svetsarna nedbringas till minsta möjliga (även vid ett maximalt utförande för 3,5 kp/cnz) så att inläggssulan har större livslängd än skon. Den stora livslängden har bevisats genom S års omfattande provning både i skor och i provningsmaskiner, som simulerar arhctscykeln enligt i hög grad accelererade scheman.

Materialet i inläggssulan kan förstärkas med tyg eller fibrer och kan lnmincrns med andra material i ändamål att uppnå bättre totala egenskaper, Tjocklcken av materialet i inläggsssulan skall vara mellan omkring ﬁ,ﬁ25 mm och omkring 1,25 mm.

Den fluid, som fyller kamrarna S0 i inläggssulan, skall före- trädesvis utgöras av en gas, som icke nämnvärt diffunderar genom in- 10 IS 20 35 7 40 I läggssulans väggar under längre tidsperiod (t.ex. ett flertal år).

De båda mest önskvärda gaserna har befunnits vara hexafluoretan (t.ex. Freon F-116) och svavelhexafluorid.

Andra gaser, som har bcfunnits vara godtagbara men icke så bra som hexafluoretan och svavelhexafluorid, är: perfluorpropan, perf1U~?'¿ butan, perfluorpentan, perfluorhexan, perfluorheptan, octafluorcykle» Ä butan, perfluorcyklohutan, hexafluorpropen, tetrafluormetan (t.ex.

Freon F-14), monoklorpentafluoretan (t.ex. Freon F-115), 1, 2-dik10x~ tetrafluoretan (t.ex. Freen ll4), 1,1,Z-triklor-1,2,2 trifluoretan (t.ex. Freon 113), klortrifluoreten (t.ex. Genetron 1113), bromtri- fluormetan (t.ex. Freon 13 B-1) och monoklortrifluormetan (t.ex.

Freon 13).

De nämnda gaserna kan benämnas "supergaser" på grund av sin speciella egenskap, dvs. deras ovanligt låga diffusionshastighet genom elastharriürmatcrialet i inläggssulan.

Egenskaperna hos en supergas (hexafluoretan-Freon F-116) vid inblåsning i en inläggssula visas i fig. 36. Denna inläggssula är avsedd att användas vid idrott och har ett relativt högt tryck.

Materialet utgöres av STEVENS MP-1890 AE uretanfilm med en tjocklek av 0,5 mm, varvid vid inblàsning användes 100% supergas (F-116) med ett begynnelsetryck av 34,7 psia (1,4 kp/cmz). Såsom visas i fig. 36 kurva 1 stiger trycket omkring 4-S psi under de första 2 till 4 månaderna och sjunker därefter mycket långsamt under de nästa 2 åren.

Vid slutet av 2 år är trycket fortfarande något högre än det ursprung- liga inblåsningstrycket.

Under en femârsperiod har många làngtidstryckprov utförts med ~,__.,,,,, .aina-au ~. .- de olika supergaserna i elasthöljen. De har alla uppvisat denna egen- skap "självalstring av tryck" eller "självuppblåsning", varvid en väsentlig tryckstegring av 4-8 psi uppstod under ett flertal av de W första månaderna. I vissa fall var tryckstegringen så stor som 11-12 psf De valda elastfilmerna, som användes i inläggssulan, utgör icke É goda barriärmaterial (dvs. har ej låg permeabilitet) för luft och de flesta gaser, i motsats till filmer utförda av sådana material som H NYLAR, SARAN (PVDC) och metallfolie. De ovan nämnda viktiga egenskapexnaf hos inläggssulans film innefattar icke kra"et att filmen skall vara K utförd av något av dessa typiska barriärmaterial för att uppnå denna anmärkningsvärt låga gasdiffusionshastighct. I Jämfört med de flesta barriärmaterial är därför materialet i inläggssulan relativt väl gcnomträngligt för de flesta gaser/ångor, b1.a. luftens huvudsakliga beståndsdelar, dvs. N2 och Oz. Endast den 10; IS 20 ZS 30 35 40 /0UU4l|°0 v ; speciella grupp av gaser/anger, som här är betecknade såsom supcrga. vä uppvisar mycket låg diffusionshastighet genom dessa filmer. Dessa ä supergasers diffusionshastighet är ytterst låg, såsom framgår av g kurvan 2 i fig. 36, vilken visar partialtrycket av Freon, F-lló i ett Ä uretanhölje med konstant volym. Efter 2 år supergasens partialtryck fortfarande så högt som 80-90% av det ursprungliga partialtrycket.

Gaserna NZ och 02 i den naturliga luft, som omger inläggssulan, a; r-“fr fr; ..< . ~ diffunderar å andra sidan tämligen snabbt in i den slutna volymen till dess att dessa gasers partialtryck i volymen är lika stort som partialtrycken utanför höljet i den naturliga atmosfären (dvs. N2=ll,7š psia och O¿=2,94 psia). ' hf Detta förhållande illustreras av kurvan 3 i fig. 36, som visar ¿ tendensen av det tﬂtala tryck, som alstras av NZ, 02 och supergas, 5 i ett uretanhölje med konstant volym. I detta fall uppstår en stor tryckstegring, som närmar sig 14,7 psi. Skillnaden mellan de bada totaltryckkurvorna l och 3 beror på töjningen av höljet under tryck, varvid inläggssulans volym (kurvan l) expanderar i beroende av tiden. lnläggssulorna är så utförda, att filmen töjs (beroende både på elastisk deformation och permanent sättning till följd av töjnings- relaxatiun) i ändamålsenlig grad för att minska en del av tryck- stegringen till följd av självalstringen av tryck. Regleringen av å volymökningen âstadkommes genom att på lämpligt sätt inbördes av- à passa tre parametrar, nämligen materialets elastisitetsmodul, materia-L lets tjocklek, och den totala spänningsnivån. Spänníngsnivån är l en funktion av inläggssulans uppbyggnad, dvs. rören (fig. l och lb? eller punkterna (17, 2Ü,2l,22) och den geometriska formen av luft- passagerna.

Alltför stor tryckstegring är skadlig för inläggssulans rätta verkningssätt. Inläggssulan bör vara verksam inom ett tryckområde av I 20 till I 25 procent av det genomsnittliga övertryck, som valts att motsvara kraven på den speciella användningen, dvs. högt tryck för ansträngande idrott, lågt tryck för mindre ansträngande idrott, och ännu lägre tryck för promenad, stillastående, etc.. Ändamålet med den på förhand bestämda och programmerade volymökningen är att trycket vid slutet av perioden för självalstring av tryck skall vara vid övre gränsen av optimalt tryck, dvs. omkring 20-25% över initial- trycket. På detta sätt àstadkommes inläggssulans maximala livslängd med "permanent uppblàsning”. Det långsamma tryckfallet till följd av supergnsens diffusion kan försigá inom ett maximalt möjligt tryck- É a »ha nä. øfirzi; n» (Ir-vw f* område (dvs. från övre gränsen av det önskvärda tryckomrádet till 20 25 30 35 40 ;%W$%WWWw*~ Ha* vi /euu4i1-e 9 nedre gränsen av detta trytkomrâde). Självalstringcn av tryck bidragff sålunda på tre sätt att åstadkomma "permanent" uppblåsning: 1) till- för tryckenergi till systemet under perioden för självalstring av tryck, 2) höjer trycket från det ursprungliga uppblåsningstrycket (mitten av det optimala tryckområdet) till övre gränsen av det optimﬂëé tryckomrádet, 3) lagrar fluidtryckenergi i filmen såsom elastisk ~ deformation. Denna energi átervinnes sedan, när_fluidtrycket sjunker i systemet och filmen sammandrages, minskar den inre volymen och strävar att upprätthålla ett mera konstant, jämnt invändigt fluid- tryck. Om man börjar vid tryckområdets övre gräns, förlängs den tidsperiod maximalt, under vilken tryckfallet till följd av super- gasens diffusion kan verka innan trycket slutligen faller under nedre gränsen av det optimala tryckområdet.

Detta illustreras ytterligare av diagrammet i fig. 37, där uretanfilmens töjningshastighet (grundad på hängande belastning av provremsor av film: är utlagd såsom en funktion av tiden (kurvan 1).

På samma tidsskala är även utlagt det självalstrade tryckets stegring (kurva 2). Såsom framgår av diagrammet, är de båda i tidsfas varande förloppen lika varandra därigenom, att den ena förskjuter den andra.

De blir även asynytotiska ungefär vid samma tidpunkt.

För att belysa betydelsen av självalstringen av tryck för att tillföra tryckenergi till systemet, är kurvan I i fig. 36 (totalt tryck i en expanderande volym i inläggssulans hölje) utlagd utefter en övertrycksskala såsom kurva 1 i fig. 38. Kurvan 2 i fig. 38 visar partialtrycket av supergasen (F-116) hexafluoretan inom samma expan- Det tillskott till dt totala trycket, som åstadkommes genom självalstringcn av tryck, representeras av ytan mellan partial- tryckkurvan 2 och totaltryckkurvan 1. Sjülvalstringen av tryck åstad- kommer ett tillskott av 14,7 psi till det 100% supergassystemet, i huvudsak oberoende av supergasens begynnelsetryck. Detta är ett stort tillskott, som har viktigt inflytande på anordningar vilka, liksom inläggssulan, är verksamma inom ett tryckområde av 2-40 psig. Såsom framgår av fig. 38, kvarstår, även med ett expanderande hölje, det totala trycket (kurva 1) över begynnelsetrycket exempelvis två år.

Utan självalstringen av tryck skulle emellertid trycket ha fallit till 37% (7-I/3 psig) av begynnelsetrycket (supergasens partialtryck kurva 2). derande volym.

Ytterligare två hitförande kommentarer kan göras beträffande självalstringen av tryck och figuren. Den första kommentaren är att självalstringen av tryck åstadkommer att en maximal mängd luft 'IBUOH 1-6 diffunderar inåt, in i den uppblåsta anordningen. Vid ett givet önsi totaltryck (luft plus supergas) erfordras därför ett minsta partial~ tryck av supergasen. Emedan supergasen har sitt lägsta tryckbelopp, difïunderar den ut med långsammast möjliga hastighet, vilket bidraga: ' till att under lång tid hålla tryckalstxíngen vid ett relativt konstant belopp. Luften i höljet diffunderar givetvis icke alls ut, emedan det invändiga partialtrycket är detsamma som det utvändiga partialtrycket av luften i den omgivande atmosfären. Att ha ett maxiwui av luft och ett minimum av supergas i höljet (vid ett givet önskat totaltryck) är sålunda idealiskt för att under lång tid hålla konstant tryck (och "permanent" uppblåsning).

Den andra kommentaren avser utövande av yttre belastning på den uppblåsta inlüggssulan. Vid belastning stiger det inre trycket av både luften och supergasen. Lufttrycket stiger över det yttre lufttrycket och dïrför tvingas en del av luften att långsamt diffun~ dera utåt. I huvud icke stor belastning utövas under extremt lång tid. När belastningen upphör, kommer anerdningen att åter blåsa upp sig själv till det ursprungliga arbetstrycket genom mekanismen för självuppblåsning.

Denna självuppblåsning verkar effektivt vid en sådan anordning som en uppblåst inläggssula, vilken har en idealisk arbetscykel genom a:: belastningen utövas omkring halva den tid, då skorna är i användning under dagen, och belastningen upphör omkring halva den tid, då skorna avtages för natten, och när bäraren med påtagna skor befinner sig i sittande ställning. Inläggssulorna blåser sålunda upp sig cykliskt i ändamål att kompensera den obetydliga förlust av lufttrycket, som kan uppstå under användningsperioderna. Z En liknande situation uppstår, när inläggssulorna förflyttas upp : till höga höjder, såsom i en kappsäck i ett flygplan. Därvid kommer 3 §- 30 en del av luften att temporärt tvingas att diffundera ut, men luften Å återgår in i inläggssulorna, när skorna återföres till lägre höjder. ål Denna självkompenserande verkan vid belastning och höjdändring utgör en viktig egenskap hos den uppblåsta inläggssulan.

Självalstringen av tryck är även mera påfallande, när höljena ¿ 35 uppblåses till ett lågt begynnelsetryck (2 psig), vilket är fallet É vid uppblåsta inläggssulor, som användes i promenadskor och för artopediska ändamål. I fig. 39 representerar kurvan 1 tryckstegringen i en inläggssula utförd av en tunn utetanfilm (Stevens MP-1880) med låg elasticitetsmodul. När denna inläggssula uppblåses till ett 40 begynnclsetryck av 2,0 psig med 100% supergas, stiger trycket till 40 IUUUWOI U " flcrfaldiga gånger större än begynnelsetrycket, varvid det slutliga trycket är 3,7 gånger större än begynnelsetrycket efter emkring 6 vecko Denna stora tryckstegring uppstår även om filmen med låg elasticitets- modul töjs avsevärt under trycket, och den inre volymen av inläggs- sulan ökar omkring 40%. Denna stora avvikelse från det avsedda trycket 2,0 psig är icke önskvärd. Inläggssulan blir då icke blott alltför styv för att verka på rätt sätt, utan dess tjocklek ökar i sådan grad, att det icke finns tillräckligt utrymme för foten i skon.

I höljen med lågt tryck kan därför den procentuella trycksteg- ringen ovanför begynnelsetrycket vara mycket stor. Fig. 39 illustrerar den procentuclla tryckstegringen i ett hölje med konstant volym vid olika begynnelseinblåsningstryck (dvs. noll, 2,0 psig, 7 psig, och 12 psig). Diagrammet visar: Bcgynnelsetryck Förhållandet (psig) Slutligt tryck/ 100% supergas initialtryck __ 12 (psig) 2,2 7 3,0 2 8,1 0 Oändligt I inläggssulan som är utförd av en 0,25 mm metanfilm (Stevens MP-1880 film) stiger, såsom ovan nämnts, trycket endast 3,7 gånger, emedan volymen ökar omkring 40% under tidsperioden. Hade volymen varit konstant, skulle det ha ökats 8,1 gånger.

Det är uppenbart, att man med användande av 100% supergas icke kan uppnå ett acceptabelt konstant tryck i en lšgtryckssula. Även om begynnelsetrycket är noll, stiger trycket omkring S-6 psi.

För att hindra uppkomst av övertryck i inläggssulorna, användes blandningar av luft och supergas såsom initialuppblåsningsmedium.

Pig. 40 visar tryckstegringen vid självalstrande tryck för ett flertal blandningar av supergas och luft. För ett hölje med konstant volym vid ett begynnelsetryck av 2,0 psig visar diagrammet: l Supergas Tryck efter Förhållande slut- självalstande trycklbegynnelse- __ tryck tryck 100% 16,2 psig 8,1 501 8,2 psig 4,1 251 4,2 psig 2,1 Kurvan 1 i fig. 40 visar tryckstegringen i en inläggssula utförd av en 0,25 mm MP-1880 film. Med töjningsrelaxation stiger trycket endast från 2,0 till 2,4 psig. Motsvarande volymökning är 10-11%. :ß ä. - 7 10 15 40 ” , 7800411-o Detta är godtagbart enligt definitionen på en inläggssula med konstant tryck. Därav framgår sålunda att blandningar av luft och supergaser kan användas för att uppnå stor livslängd för en inläggssulà, som är verksam vid låg: konstant tryck. Ett annat sätt är att från början göra uppblâsningen till mycket lågt tryck (noll psig supergas), så att höljet knappast utvidgas (lågt förhållande volym/yta). När omkastad diffusion äger rum, utvidgas höljet ytterligare till dess att ett maximalt förhållande volym/yta uppnås (fortfarande utan dragspänning i filmen). Denna volymändring åstadkommer sänkning av supergasens partialtryck och minskar den därefter följande tryckstegringen genom självalstrande tryck. Emellertid erfordras i många fall, även i detta fall, blandningar av luft och supergas för att hindra uppkomst av alltför stora, otillåtna tryck.

För att återgå till fig. 1 och därmed sammanhängande figurer, uppblåses inläggssulan 30 under tryck med en supergas (eller annan fluid såsom exempelvis luft eller vätska) sedan de båda elastskikten 40, 42 har svetsats omkring den yttre omkretsen 44 och utefter svets- sömmarna 46, 43 till bildande av ett flertal kamrar 50, som visas i fig. 1 och 3-S. Uppbläsningcn kan utföras genom att man inför en injektionsnäl i en av de i förbindelse med varandra stående kamrarna S0 och förbinder n..cn med en tryckfluidkälla. Efter uppblåsningen förslutes det av nålen âstadkomna hålet.

Det tryck till vilket inläggssulans 30 kamrar S0 uppblåses är av ytterst stor betydelse. Trycket i de med varandra i förbindelse stående kamrarna S0 måste vara tillräckligt stort för foten, fördela belastningen på foten mera jämnt utefter fotens under- att uppbära sida, så att det där icke finns några ställen som utsättes för ovanligt» högt tryck. Det tryck, till vilket inläggssulan 30 uppblåses, måste dock vara tillräckligt lågt, och kan upptaga stötar för att skydda fotens ben och kroppen och kroppens olika organ mot stötkrafter, som kan uppstå när bäraren går eller springer.

De i förbindelse med varandra stående kamrarna i inläggssulan 30 skall närmare bestämt uppblåsas till sådant tryck, att uppblås- ningsfluiden verkar på följande sätt: 1) Fördelar de med stående, gående, löpning och hoppning normala krafterna utefter fotsulans lastupptagande partier på ett relativt jämnt och bekvämt sätt. 2) Vidgar fotsulans normalt lastbärande yta, varvidgbelastningen per ytcnhet av foten minskas. fasa .ß-a., så att inläggssulan är bekväm för bärarcn Ä _.. i :šiëa f ~ ZS Éso 35 40 7800411-6 16 3) Astadkommer en dynamisk, självkonturerande, lastupptagande yta, som automatiskt och ögonblickligt formar och konturerar sig efter den ständigt växlande lastbärande ytan av fotsulan. 4) Upptager lokala krafter (t.ex. från stenar, ojämn mark, etc) och omfördelar dessa krafter bort från den lokala ytan och absorberar dem genom hela tryckfluidsystemet i kamrarna S0.

S) Skyddar bärarens fötter, ben, leder, kropp, organ, hjärna och cirkulationssystem mot skadliga stötar och vibrationskrafter. r 6) Lagrar och återför eljest förlorad mekanisk energi till foten och benet på sådant sätt, att den vid gång, löpning och hoppning förbrukade rörelseenergin minskas, varigenom dessa aktiviteter blir lättare och mindre tröttande för bäraren. I anslutning härtill bör påpekas, att den förbättrade inläggssulan enligt uppfinningen har ett verkningssätt, som överensstämmer med fötternas och benens naturliga pendlande gångledsrörelse, vilket gör gången, löpningen och hoppningen lättare och mindre tröttande. Rörelseenergin upptages från foten medelst den uppblåsta inläggssulan, när foten gör den första tryck- kontakten med marken. Denna energi omvandlas till fluidtryckenergi och lagras temporärt i inläggssulan och utför samtidigt viktiga stödfunktioner. När foten vid gång eller löpning når änden av steget, omvandlas detta fluidtryck tillbaka till rörelseenergi, som hjälper fot- och benmusklerna att lyfta foten från marken och svänga den framåt såsom en pendel till nästa steg. Erfarna och omdömesgilla maratonlöpare har uppgivit sig kunna konstatera väsentliga förbättringar; beträffande hastighet, uthållighet och bekvämlighet med åtföljande J minskning av puls och andning vid prov med inläggssulan enligt upp- É finningen, jämfört med löpning samma sträcka med skor utan inläggssulor l enligt uppfinningen. 7) Verka såsom en “arbetsfluid" i ett sammansatt system av i förbindelse med varandra stående fluidfyllda kamrar. 8) Forma barriärmaterialet i inläggssulan till tredimensionella, fluidfyllda kamrar med speciella mått och former, vilka kan dels upp- taga både tryck- och skjuvkrafter, dels uppvisa på förhand valda fjäderkonstanter i ett område av inläggssulan, vilka väsentligt skiljer sig från fjäderkonstanterna i andra partier av inläggssulan. 9) Omvandla fotens "rörelseenergi" till "tryckenergi" i inläggs- sulan och överföra denna variabla tryckenergi till valda ytor av foten (t.ex. det längsgående valvet och mellanfotsvalvet).

Det har befunnits, att inläggssulan enligt uppfinningen utför de nämnda funktionerna om den är uppblåst till ett tryck mellan omkring g? å: ' š. g., i :nio 15 20 25 30 35 40 '” 1800411-6 2 psi och omkring S0 psi. Användningen av de skodon, i vilka sulan enligt uppfinningen är inlagd, bestämmer givetvis det optimala tryck. till vilket inläggssulan skall uppblåsas. Om inläggssulan exempelvis skall användas i ett par löparskor, skall inläggssulan uppblásas till ett högre tryck än om inläggssulan användes i ett par vanliga promenac~_ skor. För mindre krävande idrottsutövning (t.ex. joggning) skall det tryck, till vilket kamrarna i sulan uppblåses, vara mellan omkring 8 och 18 psi. För mycket krävande idrottsutövning skall uppblåsnings- trycket vara mellan omkring 15 och 30 psi. För vanliga promenadskor skall uppblâsningstrycket vara mellan omkring 2 och 12 psi.

Såsom visas i fig. 1 och 3-S, har ovansidan av inläggssulan 30 ett antal upphöjningar (ungefärligen vid den längsgående mittlinjen av kamrarna S0) och fördjupningar (områdena nära sömmarna 46 och 48), vilka kan vara obekväma att sta, gå, springa eller hoppa pá. För att eliminera denna ohckvämlighet och jämnare fördela trycket utefter undersidan av bärarcns fot, och åstadkomma ventilation, innefattar uppfinningen en ventilerad lastfördelare 32 (fig. 2) anbragt ovanpå inläggssulan 30.

Lastfördelaren 32 utföres av en skiva av halvböjligt material, vars yttre omkrets i huvudsak följer människofotens kontur. Last- fördelaren 32 är företrädesvis, men icke nödvändigtvis försedd med ett flertal genomgående öppningar eller hål 60. Fastän så icke speciellt visas på ritningarna, kan det vara önskvärt att anordna hålen 60 i lastfördelaren i ett mönster, där hålen är parallella med svetssömmarna 46 och 48 i inläggssulan 30 i ändamål att åstadkomma bättre ventila- tion omkring bärarens fot. i Såsom visas i fig. 3-5, överbroar lastfördelaren 32 kamrarna S0 i ändamål att öka bekvämligheten för bärarens fot genom att jämnare fördela de relativt stora belastningarna utefter de belastningsupp¥ tagande partierna av fotens undersida.

Lastfördelaren 32 är "halvböjlig", emedan den måste vara till- räckligt böjlig för att anpassa sig till den dynamiska (dvs. växlande) konturen av fotens undersida, men lastfördelaren 32 måste vara till- räckligt styv för att överbroa kamrarna S0.

Målen 60 i lastfördelaren 32 tillåter luft från utrymmet mellan lastfördelaren och inläggssulan 30 att cirkulera omkring bärarens fot, när inläggssulan hoptryckes under belastningen av foten. För att underlätta cirkulation är, såsom ovan nämnts, hålen 60 företrädes- vis anordnade i sådant mönster, att de är parallella med och belägna ovanför inläggssulans 30 sömmar 46 och 48. -m y luuuﬁioiU Såsom visas i fig. 3-5, är lastfördelaren 32 anbragt ovanpå inläggssulan 30. Fastän så icke visas på rigningarna kan lastfördelarev 32 vara fästad (t.ex. fastsydd, limmad eller liknande) vid skodonet, i vilket inläggssulan enligt uppfinningen är anbragt. Detta kan åstad- kommas genom att fästa lastfördelarens 32 yttre omkretskant vid skosulan 62 (fig. 3-S) eller mellan ovanlädret 64 och sulan.

Lastfördelaren 32 kan även vara utförd i ett stycke med det skodon, i vilket inläggssulan enligt uppfinningen är anbragt, varvid inläggssulan 30 är införd i en hålighet i sulan-och/eller hälen av skodonet under lastfördelaren 32 (fig. 34, 35). Inläggssulan 30 kan hâligheten i skosulan under eller efter tillverkningen av skon. Emedan fluidfjädrarna i inläggssulan därvid hoptryckes och 3 införas i expanderar under växlande belastning, kan inläggssulans vertikala förflyttning begränsas inom skons sula och/eller häl. Foten, ovan- lädret och lastfördelaren förflyttas då tillsammans i ändamål att åstadkomma ett större sidostöd än vad som skulle vara möjligt om inläggssulan och lastfördelaren tillsammans är anbragta ovanpå skons sula och/eller häl.

Ett flertal material kan användas för tillverkning av lastför- delaren 32 enligt uppfinningen, men vissa material har befunnits vara speciellt lämpliga, t.cx. polypropen, polycten, polypropenletenlvinyl- acetat sampolymer (t.ex. Profax SB 814) och polyeten/eten/vinylacetat sampolymer (t.ex. Ultratan 630). Andra användbara material är "Texon" och liknande material. _ Lastfördelarens tjocklek kan vara mellan omkring 1,3 och 2 mm.

Det har befunnits önskvärt att bekläda lastfördelarens 32 ovan- sida (dvs. den yta, som anligger mot bärarens fot) med ett relativt tunt (t.ex. mellan omkring 0,05 och 0,5 mm) skikt av läder, tyg eller ett deformerbart material såsom skum i ändamål att åstadkomma extra bekvämlighet. ' Fig. 3-5 visar tvärsektioner genom mellanfotens valv 34, respek- tive det längsgàende valvpartiet 36, och hälen 38 på en person, som bär en sko försedd med inläggssulan enligt uppfinningen. Såsom visas i fig. 3-S, är inläggssulan 30 anbragt i bottnen av skon mellan sko- sulan 62 och bärarens fot. Den ventilerade lastfördelaren 32 är anbragt ovanpå inläggssulan och överbroar kamrarna S0 i ändamål att jämnare fördela belastningen utefter fotens undersida.

Fig. 3-5 visar inläggssulans (dvs. inläggssulan 30 och lastför- dclaren 32) tillstånd, när den är obelastad (t.ex._när båraren sitter).~ De uppblàsta rörformade kamrarna 50 utövar då i huvudsak ingen belast- __= 3,-, . f. _. . - _«\:"' y _ - - , “ .m ” “. ._ f . »u _ ~' -:-.',»fç,_'> , ,.;,'. »_ g., ~_ _ : _, VW., ~ =y -«~»~ » m, ~ _ ' ..-,....,. J. _ . ' » IUVUWII U ning på något parti av foten.

Fig. 6-9 visar i följd den tilltagande belastningen på fotens längsgående valvparti 36 och den stödjande verkan, som åstadkommes av inläggssulan under promenad.

I obelastat tillstånd (fig. 6) befinner sig endast det yttersta (dvs. sidobelägnà partiet av valvet 36 i kontakt med lastfördelaren 32.

När büraren promenerar (fig. 7, 8 och 9), förflyttas fotens längsgående valvparti 36 från ett uppåtvänt läge (fig. 7) till ett nedâtvänt läge (fig. 8 och 9), där kroppens hela tyngd utövar tryck på fotens hela belastningsbärande yta, och naviculärbenet (icke visatf i fotens valvparti 36 får tendens att vridas inåt. När detta inträffa: (fig. 8), bringas det inre, känsliga partiet av det längsgående valvet 36 till anliggning mot inläggssulan enligt uppfinningen, som 15 åstadkommer en markant valvstödjande kraft. När ytterligare kraft utövas på inläggssulan 30 (fig. 9), minskas volymen i kamrarna S0 under fotens normalt belastningsupptagande yta i ändamål att öka arbetstrycket i alla kamrarna S0 med 50-100% eller mera. Det totala å fluidtrycket i kamrarna 50 ökar sålunda till följd av volymminskningta. ~_20 Detta ökade fluidtryck bringar de närliggande, större och mera belasta-Q de kamrarna (vilka befinner sig i halvstyvt, elastiskt tillstånd) att expandera och markant öka diametern, varvid 1) utrymmet under det längsgående valvet 36 fylls, 2) lastfördelaren 32 bringas till stödjande anliggning mot det längsgående valvet, och 3) vridrörclsen 25 av fotens längsgående valv och naviculärben hejdas och vänds nedåt. g De övriga mindre kamrarna, som är verksamma vid mindre be1astning,â har sådan storlek och form, att de i huvudsak är styva (konstant stor- É lek och diameter), när de utsättes för det maximitryck, som uppstår inuti ínläggssulan. 30 De "styva" och "halvstyva" (elastiska) verkningssätten visas i fig. 41. De fem kurvorna till höger i diagrammet visar den procentuella diameterökningen av kamrarna A,B,C,D och E såsom en funktion av det invändiga trycket. Till vänster i diagrammet visas kamrarnas geometri vid ett flertal olika tryck, t.ex. noll, 7,5, 15 och 25 psig. För 35 att underlätta förklaringen visas kamrarna i fristående tillstånd (dvs. utan yttre belastning). Vid trycket noll är givetvis alla kamrarna i huvudsak plana. Vid 7,5 psig har alla kamrarna fått cirkulär form. 3 Vid detta tryck har emellertid elastmatcrialet trots spänningen ännu icke töjts i nämnvärd grad i någon av kamrarna. Tryck större än 40 7,5 psig motsvarar de tryckvariationer, som åstadkommes av inläggs- »fW s' :MÄN -xiaf f-g-'ï frå” m, t. i ~ ïfffí-r-isffšs»lëfzgawtzwfjiy, ~. 10 15 20 25 30 35 40 f sulans totala volymändringar till följd av utövad yttre belastning (såsom förklarats ovan). Vid 15 psig har de större kamrarna D och E, som är mest belastade, börjat att elastiskt eftergivligt expandera (töjasl till större diameter. Vid detta tryck anses dessa kamrar D, L ha "halvstyvt" (elastiskt) verkningssätt. Emedan de mindre kamrarna A, B och C är mindre belastade, har de icke töjts, och deras diameter är i huvudsak oförändrad. Dessa mindre kamrar anses ha "styvt" verk- ningssätt.

Vid högre tryck (25 psig) fortsätter de största kamrarna D och E att expandera ännu snabbare. Kammaren C av mellanstorlek har börjat I töjas. Kamrarna A och B har emellertid fortfarande det styva verknings-E sättet med konstant diameter. J Kurvorna A,B,C,D och E till höger i diagrammet illustrerar även förloppet vid styvt och halvstyvt verkningssätt. Vid lågt invändigt tryck förlöper alla rörens kurvor vertikalt. I detta fall är vid ökande tryck kammaidiameterns tillväxt i huvudsak noll. De vertikala partierna av kurvorna A,B,C,D och E motsvarar sålunda det styva verkningssättet. Vid högre tryck börjar kurvorna för de större kamrarnag D och E att böjas av mot höger, vilket utvisar f- diameterökning, èizåfèuﬁiàfèex varvid den största kammaren E expanderar mest. Vid maximalt arbets- ï» tryck (25 psig) är de små kamrarnas A och B kurvor fortfarande verti- kala. De större kamrarnas C,D och E diameter har emellertid ökats, A varvid de största kamrarna D och E har expanderat markant.

Om det invändiga trycket ökar betydligt över det maximala arbets- trycket, kommer kamrarna givetvis att expandera ytterligare. Vid via. mycket höga tryck kan de största kamrarna utsättas för spänningar, som överstiger materialets elasticitetsgräns. Detta markeras i dia- grammet såsom "flytning" (ballooning) och kan medföra tryckförlust och/eller materialbrott. Såsom kurvorna visar är emellertid inläggs- sulan utförd med en säkerhetsmarginal, så att det största förväntade : arbetstrycket är klart mindre än de tryck, som skulle bringa kamrarna É att närma sig sin elasticitetsgräns. Säkerhetsmarginalen är mer än f tillräcklig för att skydda mot sådana faktorer som alltför hög värme É i skorna, verkan av stora höjder etc,. ü V Den stora volymökningen i systemet när det närmar sig flytnings- tillståndet, åstadkommer en synnerligen effektiv självstabíliserande verkan. Alltför stora fluidtryck härrörande från användning, värme, ä höjd, etc. är genom detta arrangemang självkorrigerande i ändamål att förbättra produktens totala livslängd.

Det bör framhållas, att en av fördelarna med uppfinningen är, att 20* 3 30 35 7800411-6 inläggssulan icke kommer i beröring med insidan och mittpartierna av _k¿ det längsgående valvct, när foten i huvudsak år obelastad (fig. 6).

Därigenom tillatcs de längsgående senorna i foten att förflyttas och höjas fritt i det längdgående valvpartiet, så att det icke uppstår någon irritation av dessa senor, vilket är speciellt viktigt under slutfasen av bärarens steg. _ s, Pig. 10-13 visar i följd tvärsektioner genom fotens häl, illustrer- ande hur inläggssulan enligt uppfinningen innesluter hälen och upp- tager stötar, när hälen i tilltagande grad belastas. Därvid hoptryckes inläggssulans 30 kamrar S0 så att volymen minskas och trycket av den i kamrarna befintliga gasen ökar. När kamrarna 50 hoptryckes av kroppstyngden, avböjs de och upptager trycktoppar, så att olika delar (t.ex. ben, organ, etc.) av bärarens kropp skyddas. , Såsom visas i fig. 1, har inläggssvlan 30 enligt uppfinningen på sin insida och utsida rörformade kamrar S0, 50 vilka är utförda i ett stycke och förbundna med varandra genom en baktill belägen, rörformad kammare S8, vilken omger och innesluter fotcns häl. Denna bakre kammare S9 bidrager till att öka bekvämligheten och stödet för bäraren och åstadkommer att de bakre partiet av inläggssulan 30 kröks något.

Fig. 15 visar en annan utföringsform av en inläggssula 130 enligt uppfinningen, där de på insidan och utsidan belägna rörformade kamrarna' 150, 150 icke har någon förbindande rörkammare, som omsluter bärarens häl. Inläggssulan 130 innefattar ett flertal i längdled sig sträckande, rörformade kamrar 150, 1É0...150, vilka begränsas av i huvudsak i längdled sig sträckande svetssömmar 146, 146...146 och 148, 148...148.

Inläggssulan enligt fig. 15 är utbildad genom hopsvetsning av tvâ folier av ändamålsenligt material, t.ex. polyuretan, ut efter en omkretssöm 144 och svetssömmar 146, 146...146 och 148,148...148, vilka slutar i svetsändställen 154, 1S4...154, vilka är belägna på avstånd från svetsändställena 156 i ändamål att åstadkomma utrymmen 15Sa för passage av fluid mellan kamrarna. Liksom vid utföringsformen enligt fig. 1 kan svetsningen av de båda polyuretanfilmerna i inläggs- d sulan 130 utföras medelst konventionell radiofrekvenssvetsning. 5 En ventilerad lastfördelare 32 år anbragt ovanpå inläggssulan 130 och anordnad att jämnare fördela belastningen på inläggssulan 130 utefter fotens undersida.

Emedan de rörformade kamrarna 150 i inläggssulan 130 enligt fig. ha 15 i huvudsak sträcker sig i längdled, kommer inläggssulan 130 att vara relativt plan efter uppblâsningen i ändamål att underlätta hante-vn :f 10 zo -25 35 40 (auu411-s ~~ ringen och förvaringen av inläggssulan och det efterföljande införandtê och fästandet av inläggssulan i ett skodon.

Fig. 16 visar en annan utföringsform av en inläggssula 230 enligt uppfinningen, i vilken, liksom vid inläggssulan 30 enligt fig. 1, på insidan och utsidan belägna rörformade kamrar 250 sträcker sig in i en baktill belägen, rörformad kammare 258, som omger och uppbär det bakre partiet av fotens häl. De främre partierna av kamrarna 250 sträcker sig dessutom in i framtill krökta, rörformade kamrar 260, 260...260, vilka omger främre partiet av fotens trampdyna och tår i ändamål att åstadkomma ytterligare stöd under dessa fotpartier.

Liksom fallet är vid alla utföringsformer av inläggssulorna, är inläggssulan 230 anordnad att användas tillsammans med en ventileraf ” lastfördelare 32, som är anbragt ovanpå inläggssulan i ändamål att jämnare fördela belastningen utefter fotens undersida. lnläggssulan 230 enligt fig. 16 har befunnits åstadkomma en ~ osedvanligt stor bekvämlighet för bäraren.

Fig. 17 och 18 visar en annan utföringsform av en inläggssula 330, vilken innefattar tvâ skikt 340 och 342 av barriärmaterial (t.ex. polyuretan), vilka är hopsvetsade vid ett flertal i huvudsak cirkulära svetsområden 310, 346...346. Såsom visas i fig. 17, är inläggssulans 330 svetsomrâden 346 företrädesvis arrangerade i triangulära mönster, där varje svetsområde 346 bildar spetsen av liksidig triangel.

När inläggssulan 330 är obelastad (fig. 17 och 18), anligger inläggssulans uppblâsta ytor mot den ovanpå belägna lastfördelaren 32 och den underliggande sulan 62 vid sex punkter 345, 34S...34S omkring varje svetsomráde 346. Dessa sex anliggningsställen 345 bilda: en relativt jämn, stödjande ring omkring varje cirkulärt svetsomráde 346. Varje svetsområde 346 är sålunda omgivet av en ríngformad kammare, och den uppblàsta inläggssulan 330 innefattar ett flertal i huvudsak ringformade, i förbindelse med varandra stående kamrar.

Den i fig. 17 och 18 visade inläggssulan 330 strävar att ligga plant istället för att kröka sig. Den uppblåsta inläggssulan enligt fig. 17 och 18 uppfångar dessutom och upptager belastningen (dvs. bärarens tyngd) med mindre avböjning och åstadkommer därigenom ett stadigare stöd med utmärkt stötupptagande förmåga. Inläggssulan 330 (liksom de i fig. 19-23 visade) överför skjuvkrafter mellan de övre och nedre skikten 340 342 på ett utmärkt sätt, varigenom fotens för- flyttning åt sidan och framåt i förhållande till skosulan 62 ned- bringas till minsta möjliga. f? , 10 _, , _ , .

IS ÄZO » 25 ss iuuv1t| v Pig. 19 visar en annan utföringsform av uppfinningen, som utgöres av uppblasta inlägg 430 och 431, vilka är anordnade att införas under främre trampdynan respektive hälen av foten, istället för en full- ständig inläggssula, som sträcker sig utefter fotens hela undersida.' Liksom inläggssulan enligt fig. 17 och 18 innefattar inläggen 430 och 431 tva skikt av ändamålsenligt material (t.ex. polyuretan), vilka är hopsvetsade utefter sina omkretsar 443 och 444, och vid ett flertal svetsomrádcn 446, 446...446 arrangerade i triangulära mönster.

Fastän så icke speciellt visas på ritningarna, kan de båda skikten, av vilka inläggen i30 och 431 är utförda, fästas vid varandra utefter svetssömmar till bildande av längsgående, rörformade kamrar, liksom kamrarna S0 i inläggssulan 30 enligt fig. 1 och 3-S.

Uppblåsta inlägg såsom inläggen 430 och 431 enligt fig. 19 är billigare att tillverka än en hel inläggssula och kan uppblåsas till olika tryck i ändamål att åstadkomma olika grad av stöd mellan de partier av foten, under vilka inläggen är anbragta. Inläggen upptager dessutom mindre utrymme än en hel inläggssula och kan sålunda vara lättare att använda i vissa typer av skodon (t.ex. en tunn lågsko för damer).

Fastän en lastfördelare icke är speciellt visad i fig. 19, är det givet att en sådan (efter önskan med formen av ett inlägg) före- trädesvis är anbragt ovanpå inläggen 430 och 431 för att jämnare för- dela de uppblåsta inläggens belastning på fotens främre trampdyna och hal. ' _ Den i fig. 20 och 20a visade inläggssulan 530 innefattar liksom utföringsformen enligt fig. 17 och 18 två skikt 540 och S42 av barriär- material (t.ex. polyuretan), vilka år hopsvetsade vid ett flertal cirkulära områden 546, 546...S46. De cirkulära svetsomrâdena 546 är arrangerade i fyrkantmönster, varvid varje svetsomràde S46 bildar ett hörn av en fyrkant. _ Å När inläggssulan S30 är obelastad (t.ex. när bäraren sitter), finns fyra anliggningsställen 545, 54S...S4S på inläggssulan med den ovanliggande lastfördelaren och den underliggande skosulan 62.

Jämfört med utföringsformerna enligt fig. 17 och 20 åstadkommer inläggssulan S30 för användaren en känsla av mjukare "luftfjädring"; emedan de i förbindelse med varandra stående luftkamrarna i inläggs- sulan är något färre och belägna på större avstånd från varandra.

Inläggssulan 330 enligt fig. 17 är något stadigare än inläggssulan 530 enligt fig. 20. ' __ I inläggssulan 630 enligt fig. 23 är två skikt av barriärmaterial Q 10 1 s zu' /UUUﬁl|"U (t.ex. polyuretan) hopsvetsade utefter svetssömmar 646, 646... inläggssulans 630 bakre parti och vid på avstånd från varandra belägna svetsomraden 648,648...648 i inläggssulans främre parti. Inläggssulan 1 visade svetsmönstrﬂä 646 i 630 uppvisar sålunda en kombination av det i fig. och det i fig. 17 visade svetsmönstret. Till följd därav har inläggs- sulan 630 olika stödjande verkan under fotens främre trampdyna och tårna jämfört med fotens häl och valvomràden.

Fastän så icke speciellt visas i fig. 23, är inläggssulan 630 försedd med en ventilerad lastfördelare 32 (figa 2), som är anbragt ovanpå inläggssulan 630 för att jämnare fördela belastningen av in-- läggssulan 630 utefter undersidan av foten.

Fig. 21 visar en inläggssula 730, som liknar den i fig. 17 visade.

Två materialskikt är hopsvetsade vid ett flertal cirkulära svetsomràdva 746, 746...746, vilka är arrangerade i ett mönster av trianglar, där e svetsnmrade bildar spetsen i en liksidig triangel. I inläggssulaw varj 21 varierar emellertid avstânden mellan svetsomrádena 730 enligt fig. 746. Avståndet mellan svctsområdena 746 i inläggssulans främre parti fotens främre trampdyna är relativt korta, under det 746 i inläggssulans bakre parti under fotens häl V Till följd av det varierandê under tårna och att svetsomradena är belägna på större avstånd från varandra. inbördes avståndet mellan svetsområdena 746 är inläggssulan 730 tjockare i hälpartiet, där svetsomràdena är belägna på större avstånd och tunnare i tàpartiet, där svetsområdena 746 är e varandra. Emedan avståndet mellan svetsomrádcna 746 från varandra, belägna närmar successivt minskar utefter längden av inläggssulan 730, minskar inläggssulans tjocklek jämnt från det bakre partiet av inläggssulan till dess främre parti. Inlägssulan 730 är sålunda tjockare i häl- partiet (dvs. det bakre partiet), där man önskar ha större stötupp- tagningsförmàga än framtill, där ett stadigare stöd önskas. g I fig. 21 visas med streckpunkterade linjer änden av en injektiensà nål 731, vilken användes vid uppblásning av inläggssulan 730. f Pig. 22 visar en inläggssula 830, liknande inläggssulan 730 i fig. 21, och som är tjockare i hälpartiet än i det främre partiet, i ändamål att åstadkomma större stötupptagningsförmaga i hälpartiet och ett stadigare stöd i det främre partiet under främre trampdynan och tårna. Detta åstadkommes genom att göra svetsområdena 846, 846... 846 olika stora med jämnt inbördes avstånd mellan svetsområdenas mittpunkter. Svetsomrâdena 846, som är belägna i främre partiet av inläggssulan, är relativt stora, under det att svetsområdena 846 i det bakre partiet av inläggssulan är relativt små. Till följd därav »_ n l ., - _ i i ., ﬁeißkars.i.aaa.s.ø~m~e».wa i. .....:»«».-..«a«».ﬁf.r.~a »~..-Y»>-:u:=.»=».t-weww;». c-s;ﬁv.~z»æwfši-.ßt~a.f_laß.~'«:ånzšdi-zw..aeav.íáiëàê:st~x.ifäweifiﬁa 7800411-o ' blir det främre partiet av inläggssulan tunnare och ger ett stadigare stöd och en mjukare luftkudde, under det att det bakre partiet av _ inläggssulan är tjockare i ändamål att åstadkomma större stötupptag- É ningsförmäga.

I inläggssulan 830 är svetsområdena 846 arrangerade i fyrkant- mönster, varvid varje svetsomráde bildar hörnet av en fyrkant, lik- nande utföringsformen i fig. 20.

Inläggssulan 830 är liksom alla i det föregående beskrivna ut- _ föringsformerna anordnad att användas tillsammans med en ventilerad g10 lastfördelare 32, som är anbragt ovanpå inläggssulan för att jämnt fördela belastningen utefter fotens undersida.

Fig. 24-26 visar en annan inläggssula 30a, som innefattar två elastskikt 40a, 4Za av förut nämnd typ, och vars yttre omkrets är formad att passa i en sko. Inläggssulan omkrets bestämmes av svets- lS sömmen 4a, och de rörformade kamrarna 50a, 50b är formade på i huvud- sak samma sätt som beskrivits i anslutning till fig. 1, medelst på avstånd från varandra belägna svetssömmar 46:, 46b, 46c, varvid kamrarna är förbundna med en rörformad kammare S8a, som är krökt omkring det bakre partiet av inläggssulan. Det främre svetssömmarna 20 46h, 4bc bildar i huvudsak ett fiskbensmönster i ändamål att bibringa kamrarna 50b i huvudsak sjcksackform. Den bakre gruppen av svets- sömmar 46h har slutpunkter 54a, som är belägna på avstånd från mot- ståendc slutpunkter Sba av fiskbensmönstrets svetssömmar 46c, som sträcker sig under fotens tåparti. Utrymmena 55a mellan de motstàendc i,25 slutpunkterna S4a, 56a bildar öppningar eller passager mellan när- liggande rörpartier, så att inbördes förbindelse àstadkommes mellan alla kamrarna i inläggssulan i huvudsak på samma sätt som visas i fig. 1. Vid användning är en ändamålsenlig elastfördelare 32 anbragt ovanpå inläggssulan 30a. 30 De i fig. 1, 15 och 16 visade inläggssulorna har benägenhet att _, krökas obetydligt, när de är rätt uppblàsta. Denna tendens har föga Ä betydelse när inläggssulan är lösbart anbragt inuti en sko. Man vill emellertid företrädesvis ha en inläggssula, som ligger i huvudsak plant, när den är permanent fåstad i skon. I den i fig. 23 visade 35 utföringsformen åstadkommer de på avstånd från varandra belägna svetsomrádena eller punkterna 648 i främre partiet av inläggssulan att den ligger plant och minskar tendensen hos de rörformade partierna S0 att krökas. Tack vare den minskade benägenheten att krökas kan inläggssulan med lätthet anbringas i skon. Det kan emellertid tänkas ëší“äaiiïš'fø-sšs.s-z.zze.~s.; ...».f.; ._ _ _ , 40 att svetsområdena 648 icke är i stånd att motstå de upprepade spän- t 10 15 zo' 252 35 40 ningar, för vilka de är utsatta under väsentligt långa tidsperioder, vilket medför brott i vissa av svetsområdena. ' I den i fig. 24 visade utföringsformen åstadkommer fiskbensmönstrei av svetssömmarna dob, 46c att inläggssulan ligger i huvudsak plant, vilket underlättar monteringen i en sko. Det bakre partiet av inläggs- sulan kan krökas obetydligt men det främre fiskbenspartiet motstår dess krökning och minskar den i sådan grad, att den icke hindrar monteringen i skon. De fiskbensformade svetssömmarna är mycket kraf- tigare än punktsvetsarna 648 och motsvarande svetsområden i fig- 20, 21 och 22, vilket ger inläggssulan 30a mycket större livslängd och större pålitlighet. Inläggssulan har dessutom mycket jämnare tjocklek.

' Tack vare fiskbensmönstret är också svetssömmarna längre, vilket avsevärt förbättrar den totala hållfastheten i svetsområdena och gör dem bättre i stånd att motstå extrema spänningar, som de kan utsättas för vid stötar, som förekommer vid idrott, t.ex. löpning och hoppning.

Den i fig. 27-29 visade utföringsformen av uppfinningen liknar i huvudsak utföringsformen enligt fig. 24-26. Dess svetssömmar 46d »får fx; _ .mmﬂmmwwmwwwmwwswmﬁmw har utefter hela inlägessulan sinusform, vilket medför att inläggssulanf ligger plant med sitt bakre parti fritt från krökningstendens. Kamrarnå 50d står i förbindelse med varandra tack vare utrymmena S5t, som är anordnade mellan de motstående svetsslutpunkterna 54b, Sób, varigenom gastrycket vid godtycklig tidpunkt är detsamma utefter hela inläggs- sulan. Den i fig. 27 visade inläggssulan är kraftig och hållbar, men icke fullt så kraftig och hållbar som inläggssulan enligt fig. 24.

Den i fig. 30 och 31 visade utföringsformen av inläggssulan innefattar, liksom alla övriga utföringsformer, övre och nedre elast- skikt 40b, 4Zb, vilka är fastsvetsade vid varandra vid omkretssvets- sömmen 44:. Innanför denna svetssöm är på avstånd från varandra anbragt sexkantiga svetssömmar 46e, lärt mönster i förhållande till varandra i ändamål att bilda sex- kantíga kamrar S0e. Varje sexkantig svetssöm 44c har på avstånd från varandra belägna slutpunkter S4d, S9d, som tillåter fluidförbindelse mellan det inre utrymmet av varje sexkantkammare S0e och ett kammar- område 50f, som omger svetssömmen. Alla kamrar och områden står sålunda i förbindelse med varandra, varvid en tryckändring i ett parti omedelbart fortplantas, så att samma fluidtryck råder i alla kammarpartier av inläggssulan. Närliggande längsgående stråk kantkamrar S0e är förskjutna i förhållande till varandra, så bildas ringformade kamrar S0f omkring varje sexkantkammare. andra av sex- att det Den i fig. 30 visade inläggssulan ligger på grund av sitt ut- :ifaëafaltsliikw ftawhtmaliasa,lltraaramšwﬁatrlumawn: »såväl vilka är arrangerade i ett trianguš -Éa søßfšš' š-wwfﬂxlïwífkišﬁrhšäh fåïå-izﬁ šiša-afcïišvﬂäﬂﬂråfsiaiad står* x. lr l” *" ~ i \ zo 25 35 40 l0UU%ii'0 förande plant, vilket underlättar dess montering i skon. Liksom de i fig. 24 och 27 visade inläggssulorna har inläggssulan enligt fig. 30 stor livslängd och stor tillförlitlighet. Svetssömmarna är under gång, löpning och hoppning utsatta för mindre spänningar än de punktsvetsad< mönstren enligt fig. 17 och 19-23. V g Pig. 32 och 33 visar modifierade utföringsformer av lastfördelarca.¿ Såsom visas i dessa figurer är en inläggssula 303 anbragt inuti en É sko och anligger mot dess yttersula 62. Lastfördelaren innefattar ett halvböjligt element 32, vid vilket är fästat ett underlägg 32a av ett elastiskt deformerbart material, t.ex. ett skummatcrial eller liknande, som anligger mot inläggssulan 30x och bildar en kudde mellan lastfördelaren 32 och inläggssulan. Vid användning trycks underlägget 32a mot inläggssulun och medverkar till att överföra belastningen mellan inläggssulan 30x och lastfördelaren samt hindrar glidning mellan lastfördelaxen och inläggssulan. Underlägget 32a kan vara utfört av uppskummat elastmaterial, såsom naturgummi, meopren, poly- eten, polyeten/eten vinylacetat/sampolymer, polypropen/eten vinylacet=% sampolymer, polyurttan, och liknande.

Såsom visas i fig. 33, kan ett överlägg 32b av skummaterial vara fästat vid ovansidan av lastfördelaren 32, som anligger mot inläggs- sulan 30x. Overlägget 32b kan vara utfört av samma material son underlägget 32a i lig. 32. I detta överlägg bildas intryckníngarna av foten, vilka hindrar foten att glida i förhållande till överlägget och lastfördelaren. Om så önskas kan både ett underlägg 32a och ett överlägg 32b fästas vid de motstående sidorna av lastfördelaren 32, som är utförd av ett relativt styvt material, som kan överbroa ut- rymmena mellan inläggssulans kamrar. *ïäai-ciïfï: n: - I den i fig. 34 och 35 visade utföringsformen är en inläggssula 80 anbragt i en hålighet 81 i yttersulan eller det elastiska häl- partiet 82 av en sko, som har en bakkappa 83 fästad vid hälpartiet och en konventionell innersnla 84 anliggande mot ovansidan av ytter- sulan 82. Om så önskas kan en slitsula 85 vara anbragt på undersidan av yttersulan. Såsom visas i fig. 34, är fotens häl 86 belägen inuti skons bakkappa 83 och anligger mot innersulan, varvid yttersulan 82 och inläggssulan 80 är obelastade. När hälen 86 utövar en belastning på skon (fig. 35), höjs yttersulan 82 emedan dess mittparti 82a är = i farit. _ ' a var utfört av ett elastiskt deformerbart material, varvid inlägssulan hoptryckes och ger efter i proportion till den belastning, som utövas av hälen. När belastmingen upphör, återgår yttersulan eller hälen 82 och inläggssulan 80 till sitt ursprungliga obelastade tillstånd, såsom ¿: a. 1., ., .W . \¿._\,_n< J. 15 “f aní-:gswffz wwrrwfnnpç~ wggquw: 40 visas i fig. 34. Ü Vid arrangemanget enligt fig. 34 och 35 erfordras ingen inläggs- sula med lastfördelare inuti skons bakkappa 83. När ett uppblåsbart Ä inlägg 80 är anbragt inuti skon såsom inläggssula (såsom i fig. 3), mäste fotens och inläggssulans fjädringsrörelse upptagas av skons ovan- läder 83. Under vissa förhållanden är skons ovanläder otillräckligt.' eftergivligt, speciellt i bakkappan. Om det blir alltför stor rörelse mellan främre delen och innersidorna av skon, kan det uppstå blåsor på foten.

Det ovan nämnda förhållandet korrigeras genom anbringande av inläggssulan 80 inuti yttersulan eller hälen 82, sàsom visas i fig. 34 och 35. Emedan väggarna av yttersulans hålighet är utförda av ett Äïäï elastiskt deformerbart material, försiggár praktiskt taget allt vertikal rörelse inuti yttersulan och/eller hälen 82. Foten 86 och skons ovanläder 83 förflyttas tillsammans utan någon nämnvärd inbördes rörelse. På detta sätt àstadkommes ett stadigare och noggrannare stöd, som bättre förhindrar blâshildning på foten. Med arrangemanget enligt fig. 34 och 35 kan större vertikala förflyttningar effektivt användas vid tillämpningar, som innefattar osedvanligt stora stötkrafter, som överföres från foten till närliggande delar av skon. " Det bör påpekas att varje inläggssula 130, 230, 330, 430, S30, 630, 730 och 830 enligt fig. 15-31 företrädesvis är utförda av en av de elaster, som beskrivits i anslutning till utföringsformen enligt fig. 1-13, och att varje inläggssula företrädesvis är uppblåst med en av de supergaser, som beskrivits i anslutning till utföringsformen enligt fig. 1-13. Vidare är de tryck, till vilka inläggssulorna enligt fig. 15-31 är uppblásta, företrädesvis belägna inom de tryckområden, som angivits ovan i anslutning till utföringsformen enligt fig. 1-13. lnläggssulan enligt uppfinningen kan på ett helt nytt sätt an- passas till en mángfald fotstorlekar, former och bredder inom en given yta av en stövel, pjäxa, sko eller annat skodon. I anslutning härtill bör påpekas, att utrymmet i en konventionell pjäxa Eller sko på alla ytor avsmalnar inåt, däri inbegripet det parti av skodonet, som om- sluter hälen.

Fig. 14 visar en inläggssula 930, som i hög grad liknar inläggs- sulan 30 enligt fig. 1, och som är försedd med ett uppblåsningsrör 902, med vilket en backventil 904 år förbunden. Ventilen 904 är anore- nad att förbindas med en tryekfluidkälla för att uppblåsa inläggssulan 930.

För att anpassa en användares fot till en speciell pjâxa, sko, mi» in? pi i .. i. - . ß v , ut kw. . .ii mannar .imaai > s.auf-am:ffmlæumåšßaaßa.=a.a...;i.xl.;:-=isaa¿.»=m.se.išezﬁëxsxiaciixiﬂ-sšêäâä*:innanP:i' ., ; fio IS 20 35 40 ïr. .i i g- v! f, ß »;-. v; ”i” 'IöUUIHl-o eller annat skodon, införes inläggssulan 930 i tömt tillstånd i bottncn¿ av skodonet. Företrädesvis införes en lastfördelarc (t.ex. lastför-äbivïí delaren 32 i fig. 2) i skodonet ovanför den uppblåsbara inläggssulan 930. Därefter införes foten i skodonet, som kan fastsnöras eller fastspännas eller pà annat sätt fästas runt foten. Därefter införes tryckfluid i inläggssulan 930 genom ventilen 904 och röret 902. ﬁišåfëíﬂé' När inläggssulan 930 uppblàses, ökar dess tjocklek gradvis och bärarens i fot förflyttas efter hand uppåt i skodonet till dess att foten får _ rätt läge i skodonct.

Detta förfarande att anpassa skodon medelst den uppblàsbara in- läggssulan enligt uppfinningen har ett flertal fördelar. Ett flertal fotstorlekar, former och bredder kan anpassas i en enda given pjäxa eller sko. Detta förenklar i hög grad komplicerade anpassningsproblem, minskar tillverkningskostnaderna (emedan endast ett fátal_skodons- storlekar behöver tillverkas) minskar kostnaderna för uppfinningar och lagerhàllning, och minskar försäljningskostnaderna. Detta an- passningsförfarandc medelst inläggssulor enligt uppfinningen kan dess- utom användas för anpassning av begagnade skodon för barn och vuxna.

Ventilen 904 och inblásningsröret 902 kan vara inbyggda i det skodon, som skall anpassas.

Av det ovan sagda framgår, att inläggssulan enligt uppfinningen bekvämt uppbär foten och har en mångfald fördelar jämfört med kända inläggssulor. I det följande redovisas några av dessa fördelar: 1) Genom utförandet enligt uppfinningen fördelas de normala krafter, som uppträder vid stillastående, gång, löpning och hoppning utefter de belasningsupptagande partierna av fotens undersida på ett jämnt och bekvämt sätt. É 2) Genom uppfinningen vidgas den belastningsupptagande ytan av s fotens undersida i ändamål att minska punktvis tryckbelastning mot É foten. ' “ 3) Inläggssulan enligt uppfinningen bildar en dynamisk, själv- konturerande, belastningsupptagande yta, som automatiskt och ögon- blickligt själv formar sig och kontureras efter den ständigt växlande belastningsupptagande ytan av fotens undersida. É 4) Inläggssulan enligt uppfinningen upptager lokala krafter . (t.ex. från stenar, oregelbunden mark, etc.) och omfördelar dessa krafter bort från de lokala ställena och upptager dem utefter inläggs- sulans hela trycksystem.

S) Inläggssulan enligt uppfinningen skyddar bärarens fötter, s ben, leder, kropp, organ, hjärna och cirkulationssystem mot skadliga 19 15 20 25 so 35 fan 1soo411-s 3” stöt- och vibrationskrafter. 6) Inläggssulan enligt uppfinningen lagrar och àterför eljest förlorad mekanisk energi till bärarens fot och ben i ändamål att minska den rörelseenergi som förbrukas vid gång, löpning och hoppning. varigenom dessa aktiviteter blir lättare och mindre tröttande för bäraren. 7) Uppiinningen innefattar en"arbetsfluid" i ett system av in- bördes förbundna fluidkamrar, vilka tillsammans med lastfördelaren verkar såsom fluidfjädrar för att upptaga stötkrafter, och åstadkommer samtidigt ett stadigt och bekvämt stöd för bärarens fot. 8) Inläggssulan enligt uppfinningen upptager både tryck- och skjuvningskrafter, som uppträder vid gång, löpning och hoppning. 9) Inläggssulan enligt uppfinningen uppvisar på förhand valda fluidfjüderkonstanter, som i ett område av inläggssulan väsentligt skiljer sig från fluidfjäderkonstanterna i andra delar av inläggssulan, och fluidsystemet i inläggssulan innefattar ett flertal med varandra förbundna kamrar, där fluidtrycket i alla kamrarna är nominellt det- samma vid godtycklig given tidpunkt. 10) Inläggssulan enligt uppfinningen omvandlar fotens rörelse- energi till tryckenergi inuti inläggssulan och överför denna variabla tryckenergi till olika områden av inläggssulan i ändamål att åstad-N komma reglerade grader av stöd, som erfordras i takt med det ökade behovet av stöd unc.r gång, löpning eller hoppning. 11) Inläggssulan enligt uppfinningen har tryckfluidfyllda kamrar i de områden, som är belägna under det känsliga fotvalvet, och som avlägsnar sig från fotvalvet för att tillåta undersidans senor i fot- valvet att fritt röra sig och böjas utan hinder utom under valda _ partier av gången eller löpningen, när de under tryck varandra kamrarna; förflyttas till bärande anliggning mot fotvalvet. 12) Inläggssulan enligt uppfinningen har i huvudsak ständigt en oförändrat välgörande inverkan på foten under hela livslängden av det skodon, i vilket inläggssulan är anbragt. 13) Genom uppfinningen möjliggöres en enkel justering av verk- ningssättet enbart genom att ändra begynnelseinblásningstrvcket i inläggssulan, varigenom en enda utföringsform kan användas och optimeras för att tillgodose en mångfald speciella anvândningsarter av skodonet i (dvs. stående. gang, löpning, hoppning etc.). 14) Genom uppfinningen ástadkommes en i hög grad effektiv barriär mot både termisk och elektrisk energi.

IS) Inläggssulan enligt uppfinningen tillsammans med en ventileradï å io 15 20 25 'f30 35 40 /ÖUUWÄ 1-6 lastfördelarc åstadkommer ett system, som tvingar luft att cirkulera och ventilera områdena under och omkring bärarens fot i ändamål att. minska ansamling av fukt i hela skodonet, i vilket inläggssulan enlig! :G uppfinningen är anhragt. 16) lnläggssulan enligt uppfinningen åstadkommer ett system, som masserar foten på sådant sätt, att blodcirkulationen förbättras och stimuleras, när bäraren går och springer, och som icke hindrar blod- flödet genom foten medan häraren är stillastående. 17) Inlåggssulan enligt uppfinningen är hållbar och tillförlitlig, och speciellt när inläggssulan är uppblåst med en av de supergaser, som ovan beskrivits i anslutning till utföringsformen i fig. l-13, har inläggssulan en förväntad livslängd av åtminstone ett flertal år. 18) När inläggssulan är uppblåst inom det speciella tryckområdet, har den en noggrann på förhand bestämd volym, form och ytkontur i det fristående, icle belastade tillståndet, så att varken lastför- delaren eller de närliggande ytorna av skon behöver åstadkomma nämnda fristående form, storlek och kontur. I vissa av inläggssulans utförin, - former ansluter sig den fristående storleken och formen i huvudsak till konturen av fotens undersida. I andra ovan beskrivna utförings- former kan inläggssulans fristående storlek och form ha jämn tjock- lek i ändamål att noga utfylla speciella volymer eller håligheter ï inuti skosulan. ' 19) Inläggssulan enligt uppfinningen är anordnad att verka vid tillräckligt högt tryck, så att de separata fluidkamrarna i inläggs- sulan tillsammans med lastfördelaren bildar ett sammansatt, i inbörde: förbindelse stående luftfjädringssystem, som kan uppbära hela eller en väsentlig del av bärarens kroppsvikt, och inläggssulan enligt uppfinningen har stor hållbarhet och förväntad livslängd samt kan uppfylla eller överträffa skoindustrins standardkrav och specifika- tioner. . 20) Inläggssulan enligt uppfinningen (t.ex. enligt fig. 14) kan på ett helt nytt sätt användas för att anpassa en mångfald olika fotstorlckar och former till relativt få storlekar av skodon. Ä 21) Inläggssulan enligt uppfinningen upptager och överför skjuv- krafter mellan foten och marken på sådant sätt, att irritationen av fotens undersida minskas, varigenom problemen med liktornar, valkar och blåsor elimineras.

Uppfinningen är givetvis icke begränsad till de beskrivna ut- föringsexemplen, utan allehanda modifikationer är möjliga inom uppfin- ningens ram. _"

Claims

'Vviﬂïll U 37. ..._ w-»a-»a-.s Patentkrav

1. lnläggssula för skodon, vilken sula innefattar två varandra motstående skikt (40, 42) av elast som är tätande förbundna med varandra, t.ex. medelst svetsade sömmar, så att ett flertal intill varandra liggande kamrar (S0) bildas, g S varvid kamrarna är fyllda med gas under tryck till ett önskat å begynnelsevärde, k ä n n e t e c k n a d av att elasten å har dels relativt låg permeabilitet för gasen i ändamål att motstå diffusion av denna från kamrarna (50) genom elasten, dels relativt hög permeabilitet för den sulan omgivande luf- 10 ten i ändamål att tillåta diffusion av denna genom elasten ; Ä in i var och en av kamrarna, för att i varje kammare åstad- komma ett totalt tryck son utgör summan av gasens pärtiältrydﬂ íäíaß! ïiißfcz 1 :ïfï fal ff' och luftens partialtryck, varvid gasen är vald från en grupp innefattande s hexafluoretan, svavelhexafluorid, perfluorpropan, perfluor- 15 butan, perfluorpentan, perfluorhexan, perfluorheptan, octa- fluorcyklobutan, perfluorcyklobutan, hexafluorpropen, tetra- fluormetan, monoklorpentafluoretan, 1,2-diklortetrafluoretan, l,l,2-triklor-l,2,Z triflucretan, klortrifluoreten, bromtri- ;'-l»æs1.'“ aaêﬁvrﬁ» fluormetan och moncklortrifluormetan. 20

2. Inlägg enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att kamrarna (S0) står i förbindelse med varandra.

3. Inlägg enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a t av att en eller flera av kamrarna (50) har sådan stor- lek och form, att den eller de expanderar vid väsentlig ök- 25 ning av gasens tryck över begynnelsetrycket och att en eller flera av kamrarna (S0) har sådan storlek och form, att den g eller de motstår ytterligare expansion vid väsentlig ökning e av gasens tryck över begynnelsetrycket.

4. Inlägg enligt något av föregående krav, k ä n n e - 30 t e c k n a t av att elastmaterialet i inlägget (30) är valt från en materialgrupp innefattande: polyuretan, polyester- elast, butengunmi, fluorelastomer, klorerad polyeten, poly- vinylklorid, klorsulfonerad polyeten, polyeten/eten vinyl- acetat sampolymer, neopren, butadienakrylnitrilgummi, buta- 35 dienstyrengummi, etenpropenpolyner, naturgummi, silikongummi med hög hâllfasthet, polyeten med låg densitet, adduktgummi, sulfidgummi, metylgummi och ternoplastgummi.

5. S. Inlägg enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att gastrycket i kamrarna (S0) är mellan 33 /ÖUU4lå“O _ omkring l,l4 kp/cmz och 3,5 kp/clz. g

6. inlägg enligt ett eller flera av föregående krav, T k ä n n e t e c k n a t av att kamrarna (S0) från början ' är uppblästa med en blandning av nämnda gas under tryck och S luft.

7. Inlägg enligt ett eller flera av kraven 1-S, k ä n n e t e c k n a t av att kamrarna (50) frän början är uppblásta med en blandning av nämnda gas under tryck och É kväve. 10

8. Inlägg enligt ett eller flera av kraven l-S, k ä n n e t e c k n a t av att kamrarna (50) från början är uppblåsta med en blandning av nämnda gas under tryck och ' f, »ç-v, _... 1.1_¿--..> ._ nf” få-Kærl' 'glas Jia. .šlrllÅ Ål' Äfzfå: syre.

9. Inlägg enligt ett eller flera av föregående krav, 15 k ä n n e t e c k n a t av att elastmaterialet, som bildar kamrarna (S0), till följd av det nämnda materialets töjnings- relaxation expanderar med en hastighet, som är proportionell mot diffusionen av luft till nämnda kamrarna i ändamål att öka kamrarnas volym och därigenom hindra att det totalf trycket i 20 kamrarna (50) stiger alltför mycket. .%.l...ai«¿:."í;:.; lfiiålšaﬂzr» ;.~:~...-.%.à»."~, afwxií y . L-w