SE441186B - Sett att belegga ett underlag med en stralningsherdbar beleggningskomposition baserad pa en uretan forening - Google Patents

Description

7802641-6 genom joniseringsstrålning i form av ett knippe accelererade elektroner. ' Även om strålning med en våglängd av 90-600 nm som härdande medel erbjuder fördelarna låg energiförbrukning och snabb härd- ning utan att underlaget kraftigt ökar sin temperatur, härdas insidan av en beläggningskomposition med ett gömt pigment inte tillräckligt snabbt som ett resultat av att pigmentet hindrar strålningen. I fallet med underlag som ej är i samma plan, såsom bilkarosser och -chassin, är det inte enkelt att bestråla och härda varje del av beläggningsskiktet, delvis som ett resultat av att avståndet från strålningskällan (källorna) till underla- get inte är konstant. Slutligen erhålles på grund av syreinhíbe- ringen vid ytan vanligen en allt för låg ritshârdhet hos belägg- ningsskiktet och kompositionens adhesion till underlaget påver- kas ogynnsamt som ett resultat av krympning.

Uppfinningen har som ändamål att åstadkomma ett sätt som inte uppvisar ovannämnda nackdelar. Enligt uppfinningen genom- föres härdningen i två, huvudsakligen separata steg, varvid den primära härdningen åstadkommes genom bestrålning och den ytter- ligare härdningen äger rum som ett resultat av en kemisk reak- tion, i vilken isocyanatgrupperna i uretanföreningen tvärbinds medelst fukt från omgivande luft (så kallad fukthärdning), i kom- bination med en specifik polyfunktionell hydroxiförening som även finns i kompositionen.

Sättet enligt uppfinningen kännetecknas av att en komposi- tion omfattande A) en minst en isocyanatgruppinnehâllande addukt av a) en akryl- eller metakrylhydroxiester med 5-20 kol- atomer och b) ett polyisocyanat med 4-42 kolatomer och med 2-4 isocyanatgrupper per molekyl, B) en polyfunktionell hydroxi- förening med en molekylvikt av 178-12 000 och en hydroxylhalt av 0,5-30 vikt% i en mängd av 0,5-1,5 hydroxiekvivalenter per iso- cyanatekvivalent i komponent A, och C) en fotoinitiator i en mängd av 0,1-10 vikt% av komponent A, anbringas på underlaget och beläggningsskiktet utsättes för bestrålning och huvudsak- ligen efter bestrålningen omsättes addukten med vattenånga.

Användningen av metoden enligt uppfinningen resulterar i snabb torkning efter bestrålningen av ytan av kompositionen, vilken kan innehålla ett pigment eller sakna pigment, vilket har som resultat att det belagda föremålet blir föga mottagligt för avsättande damm och kan handhas och transporteras mycket 7802641-6 kort efter att det har behandlats. Som ett resultat härav erhål- les en hög passagehastighet under framställningen och en effek- tiv användning av spraynings- och torkningsskjulen. De vanligen använda pigmenten kan vidare grundas i närvaro av den polyfunk- tionella hydroxiföreningen (föreningarna) och dispergeras däri.

Detta erbjuder den avsevärda fördelen att pigmenten inte behöver grundas tillsammans med den strålningshärdbara addukten, varför ingen för tidig härdning uppträder som ett resultat av att de fria isocyanatgrupperna i addukten reagerar med fukt från pig- mentet eller genom termisk instabilitet av den bestrålningshärd- bara addukten som ett resultat av de eteniskt omättade grupperna om temperaturen skulle stiga under malningsbehandlingen. Det andra härdningssteget som skall användas enligt uppfinningen har den betydelsefulla fördelen, att beläggningsskiktet kommer att slutligen ha en hårdhet som är tillräcklig även på sådana ställen som inte eller otillräckligt har bestrålats och härdats i det första härdningssteget.

Addukten som skall användas enligt uppfinningen byggs å daienasidanupp av en eller flera akryl- eller metakrylhydroxi- estrar innehållande 5-20 kolatomer och företrädesvis 5-15 kol- atomer (nedan betecknade hydroxi(met)akrylat). Hydroxi(met)akry- latet innehåller en hydroxigrupp. Som exempel på lämpliga hydroxi- (met)akrylat kan nämnas 2-hydroxietylakrylat, 2-hydroxietylmeta- krylat, 3-hydroxipropylakrylat, 3-hydroxipropylmetakrylat, 4-hydroxibutylakrylat, 8-hydroxioktylakrylat, l2-hydroxidodekanyl- akrylat, 2-hydroxi-3-klorpropylakrylat, 2-hydroxi-3-akryloxi- propylakrylat, 2-hydroxi-3-metakryloxipropylmetakrylat, trimetylol- propandiakrylat, trimetylolpropandimetakrylat, pentaerytritol- triakrylat och pentaerytritoltrimetakrylat_ Även blandningar av 2 eller flera hydroxi(met)akrylater kan användas. Det föredrages att 2-hydroxietylakrylat, 4-hydroxibutylakrylat eller pentaery- tritoltriakrylat skall användas. Å andra sidan byggs addukten som skall användas enligt upp- finningen upp av en eller flera polyisocyanat innehållande 4-42 kolatomer och 2-4 , företrädesvis 2 eller 3 isocyanatgrup- per per molekyl. Polysiocyanatet kan vara av alifatisk, cyklo- alifatisk eller aromatisk natur och skall företrädesvis innehål- la 15-40 kolatomer. För en grundningsbeläggning föredrages det att använda en addukt med ett aromatiskt polyisocyanat och för en toppbeläggning skall företrädesvis en addukt med ett (cykl0)- PCI-GR ÄLYTY' 78Û2641f-6 alifatiskt polyisocyanat användas. Som exempel på lämpliga (ar)- alifatiska eller (cyklo)alifatiska diisocyanater kan nämnas tetrametylen-l,4-diisocyanat, hexametylen-l,6-diisocyanat, w,w'-dipropyleter, diisocyanat, tiodipropyldiisocyanat, 2,2,4- -trimetylhexan~l,6-diisocyanat, 2,4,4-trimetylhexan~l,6-diiso- cyanat, cyklohexy1-L4-diisocyanat, isoforondiisocyanat, addukten av l molekyl 1,4-butandiol och 2 molekyler isoforondiisocyanat, addukten av l molekyl l,4-butandiol och 2 molekyler hexametylen- diisocyanat, dicyklohexylmetan-4,4'-diisocyanat, dicyklohexyldi- metylmetan-4,4'-diisocyanat, xylylendiisocyanat, ],5~dimetyl(2,4- -m~diisocyanatmetyl)bensen, l,5~dimetyl(2,4-m-diisocyanatetyl)- bensen, l,3,5-trimetyl(2,4-m-diisocyanatmetyl)bensen och l,3,5- -trietyl(2,4-w-diisocyanatmetyl)bensen. Som exempel på lämpliga aromatiska diisocyanat kan nämnas toluendiisocyanat, difenylmetan- -4,4'-diisocyanat, naftalendiisocyanat, 3,3'-bistoluen-diisocyanat och 5,5'-dimetyldifenylmetan~4,4'-diisocyanat. Som exempel på lämpliga triisocyanat kan nämnas addukten av 3 molekyler hcxa- metylen-1,6-diisocyanat ochJ.molekyl vatten (marknadsförd av Bayer under handelsnamnet Desmodur N), addukten av l molekyl tri~ metylolpropan och 3 molekyler isoforondiisocyanat och addukten av l molekyl trimetylolpropan och 3 molekyler toluondiisocyanat (marknadsförd av Bayer under handelsnamnet Desmodur L). Ett lämp- ligt tetraisocyanat är t ex addukten av l molekyl pentaerytritol och 4 molekyler hexametylen-l,6-diisocyanat. Även blandningar av tvâ eller flera av ovan visade polyisocyanat kan användas. Det föredrages att använda addukten av 3 molekyler hexametylen-l,6- -diisocyanat och l molekyl vatten eller addukten av l molekyl trimetylolpropan och 3 molekyler toluendiisocyanat eller addukten av l molekyl trimetylolpropan och 3 molekyler isoforondiisocyanat.

Bildningen av en addukt av ett polyisocyanat och ett hydroxi- (met)akrylat kan vanligen genomföras genom att tillsätta reaktions- komponenterna tillsammans på något godtyckligt valt sätt, even- tuellt vid förhöjd temperatur. Det föredrages att reaktionen genomföres under vattenfria betingelser i en atmosfär av en inert gas vid temperaturer inom området 5-lO0°C, hellre inom området 20-80°C. Även om allmänt sätt reaktionskomponenterna kan tillsättas på något godtyckligt valt sätt föredrages det som regel att hydroxi~ (met)akry]nt0t skall tillsättns till pnlyisovynnntfll, Vilkfil kdfl göras i flera steg om så önskas. Som regel genomíöres reaktionen i närvaro av ett inert lösningsmedel, t ex aceton, metylisobutyl- 7802641-6 keton, toluen, xylen, eller estrar såsom butylacetat eller etylglykolacetat, men användningen av ett lösningsmedel är inte alldeles nödvändigt. Eventuellt kan reaktionen mellan isocyanat- grupperna och hydroxigrupperna genomföras i närvaro av en kata- lysator. Som exempel på lämpliga katalysatorer kan nämnas terti- ära aminer och organiska tennsalter eller zinksalter såsom dibutyl- tenndilaurat, tennoktoat och zinkoktoat. Även blandningar av katalysatorer kan användas.

Den bestrålningshärdbara kompositionen innehåller en eller flera fotoinitiatorer i en vanlig mängd av 0,1-10 vikt%, baserat på addukten enligt uppfinningen. Som exempel på lämpliga initia- torer kan nämnda bensoienon, acetofenon, dietoxiacetofenon, klor- tioxanton, bensoin och bensoinetrar, såsom bensoinmetyleter, bensoinetyleter och bensointert.butyleter. Det föredrages att dietoxiacetofenon användes på grund av att den inte eller knappast förorsakar gulning av kompositionen. Om så önskas kan komposi- tionen även innehålla fotosensibiliseringsmedel. Ett lämpligt exençel därpå är Michler's keton.

Eftersom isocyanatgrupperna i addukten enligt uppfinningen inte endast skall tvärbindas medlijälpen/fukt frånomgivande luft utan även medelst en polyfunktionell hydroxiförening innehåller den strålningshärdbara kompositionen även en eller flera sådana förengar. För att förhindra för tidig härdning eller tvärbindning blandas addukten innehållande minst en isocyanatgrupp och den polyfunktionella hydroxiföreningen (föreningarna) företrädesvis en kort stund innan den bestrålningshärdbara föreningen anbringas på underlaget. De polyfunktionella hydroxiföreningarna som inne- håller minst 2 hydroxylgrupper per molekyl kan väljas bland de klasser av polyoler som vanligen användes för framställningen av polyuretanbeläggningskompositioner, t ex polyesterpolyoler, polyeterpolyoler, akrylatpolyoler och polykaprolaktoner. Som exempel på representativa polyhydroxiföreningar kan nämndas poly- esterpolyoler modifierade med en fettsyra och med en hydroxylhalt av cirka l-8 vikt%, grenade polyeterpolyoler med en hydroxylhalt av 8-15 vikt%, alkydhartser baserade på ftalsyra, propylenglykol och en syntetisk fettsyra och med en hydroxylhalt av cirka 2-5 viktt, epoxihartser baserade på diglycidyleter av Bisphenol A med en hydroxylhalt av cirka 4 vikt%, hydroxiakrylathartser som utgöres av t ex styren, ett alkylmetakrylat eller metakrylat och ett hydroxialkylakrylat som har hydroxylhult av cirka 3-10 viklt och 7802641-6 polykaprolaktonpolyoler som har en hydroxylhalt av cirka 4-8 vlktâ och esterpolyoler, såsom reaktionsprodukten mellan l mol malein- syra och 2 mol trimetylolpropan och reaktionsprodukten mellan l mol maleinsyra och 2' mol etylcnglykol. Mnlekylvikten för de polyfunktionella hydroxiföreningarna ligger företrädesvis inom området 300-8000. Hydroxylhalten ligger företrädesvis inom området l-22 vikt%.

Den polyfunktionella hydroxiföreningen är närvarande i be- läggningskompositionen i en sådan mängd, att per ekvivalcnt iso- cyanat i addukten är i allmänhet 0,5-1,5 och företrädesvis 0,9-l ekvivalenter hydroxi närvarande i kompositionen.

Beläggningskompositionen kan om så önskas innehålla ytterli- gare andra tillsatser, t ex: pigmentdispergeringsmedel, avväg- ningsmedel, fyllmedel, pigment, färgande medel, polymerisations- inhibitorer, lösningsmedel, katalysatorer för härdningen av de fria isocyanatgrupperna i addukten med hjälp av vattenånga och den polyfunktionella hydroxiföreningen (-föreningarna), t ex organiska tennsalter eller zinksalter och tertiära aminer, såsom trietylcndiamin, trimetylamin och N-metylmorfolin. Beläggnings- kompositionen kan vidare innehålla monomerer, såsom metylmeta- krylat, etylmetakrylat, butylakrylat, 2-etylhexylakrylat, etylen- glykoldiakrylat, neopentylglykoldiakrylat, glyceroltriakrylat och trimotylolpropantriakrylat.

Anbringande av beläggningskompositionen på ett särskilt underlag kan genomföras på vilket känt sätt som helst, t ex genom valsning, borstning, begjutning, gjutning, doppning eller elektrostatisk sprayning, och företrädesvis genom sprayning.

Beläggningskompositionen kan med fördel anbringas på ett underlag av ett syntetiskt material, såsom polyuretanelastomerer, och på metallunderlag, t ex som billack eller bilrepareringslack, som spolbeläggning eller burkbeläggning och som verkstadsgrundning på sandblästrat stål. Kompositionen kan vidare anbringas som möbellack på t ex spånskiva, plywood, board och fanerat kärn- bräde.

Enligt uppfinningen åstadkommes härdning av den bestrålnings- härdbara beläggningskompositionen i två steg. I det första steget utsättes kompositionen efter det att den har anbringats på ett särskilt underlag för bestrålning med en våglängd av 90-600 nm (UV-ljus och blått ljus). Som strålningskälla kan lämpa sig t ex en kvicksilver- eller xenonlampa, som arbetar vid högt, medelhögt 7 7802641-6 eller lågt tryck. Kompositionen behöver endast bestrâlas under några få sekunder upp till några minuter för att säkerställa en sådan torkning att bcläggningsskiktet blir klibbfritt och får en sådan hårdhet att det kan handhavas.

I det andra härdningssteget ges beläggningen sin sluthård~ het genom den framåtskridande reaktionen mellan isocyanatgrupperna i addukten och vattenângan och hydroxylgrupperna i den polyfunk- tionella hydroxiföreningen. Det andra härdningssteget kan äga rum vid en temperatur inom området cirka 0-160OC, under en tidsperiod av från 5 min till några dagar. Det föredrages att denna härd- ning äger rum under flera dagar vid rumstemperatur. Man har funnit att efter det att beläggningen har härdats i 7 dagar vid cirka lO°C har den ungefär samma hårdhet som efter en härdningsbehand- ling under 10 min vid l20OC. Genomförande av det andra härdnings- steget vid rumstemperatur erbjuder den avsevärda fördelen att det inte kräver någon energi eller någon kapitalförbrukning.

Uppfinningen kommer närmare att beskrivas i följande exempel, Vilka inte skall betraktas som begränsning av uppfinningens omfång.

I exemplen användes följande polyfunktionella hydroxiföreningar: Polyol A: en fettsyramodifierad polyesterpolyol med en hydroxyl- halt av cirka 4 vikt% och ett syratal under 20 (till- gänglig under handelsnamnet Desmophen 1300 från Bayer).

Polyolen användes som en 75 vikt% lösning i xylen.

P0ly0l B= en grenad polyeterpolyol med en hydroxylhalt av cirka 11,5 vikt% och ett syratal under 0,5 (tillgänglig under handelsnamnet Desmophen 550 U från Bayer).

Polyol C: ett alkydharts modifierat med syntetisk fettsyra och er- hållen genom reaktion mellan 47 viktdelar ftalsyra, 37 viktdelar propylenglykol och 26 viktdelar fettsyra, vilket alkydharts har en hydroxylhalt av cirka 3,0 vikt%.

Polyol D: ett epoxiharts baserat på diglycidyletern av Bisphenol A och med en hydroxylhalt av cirka 3,8 vikt% (marknadsförd av Shell under handelsnamnet Epikote 1001). Polyolen an~ Vändes som en 75 vikt% lösning i xylen.

Polyol E: ett hydroxiakrylatharts, som utgöres av 35 vikt% styren, 30 vikt% metylmetakrylat och 35 vikt% hydroxipropylakry~ lat, och som har en hydroxylhalt av 5,0 vikt% och en molekylvikt av 3000. Polyolen användes som en 55 viktï lösning i xylcn. spoon Quamï. 780264146 Polyol F: en polykaprolaktonpolyol med en hydroxylhalt av 6,3 vikt% och en molekylvikt av 500.

Som strålningshärdbara polyuretanföreningar användes: Addukt P: den addukt som erhålles genom reaktion mellan 1 mol av addukten av l mol trimetylolpropan och 3 mol toluen- diisocyanat ccn1,5nmfl hydroxibutylakrylat.

Addukt Q: en addukt som erhålles genom reaktion mellan l mol av addukten av l mol trimetylolpropan och 3 mol toluen- diisocyanat och 1,5 mol pentaerytritoltriakrylat.

Addukt R: den addukt som erhålles genom reaktion mellan l mol av addukten av 3 mol hexametylendiisocyanat och 1 mol vat- ten och 1,5 mol hydroxibutylakrylat.

Addukt S: den addukt som erhålles genom reaktion mellan 1 mol av addukten av 3 mol hexametylendiisocyanat och l mol vat- ten och l,5 mol pentaerytritoltriakrylat.

Addukterna P-S anbringas som 70 vikt% lösningar i butylacetat.

Vid framställningen av varje beläggninskomposition enligt upp- finningen blandades 100 viktdelar av den polyfunktionella hydroxi- föreningen (polyolerna A och C-E som lösning) med den viktmängd av lösning av respektive addukt P-S som nämns i tabell 1.

TABELL l Polyol Addukt P Q R S A 230 319 170 260 B 660 916 499 747 C 172 239 128 195 D 218 303 l62 247 E 287 398 213 325 F 362 502 268 409 För härdningsbehandlingen i den första fasen användas i sami- liga exempel en UV-lampa av HOK-typ (Philips). De erhållna belägg- ningarna provades med avseende på klibbighet och med avseende på motstånd mot rotationstryck, dvs motstånd mot skada på beläggningen vid rotation av en stamp anbringad på beläggningen vid ett tryck av 9,8 N/cmz. Stampen, som hade en tryckytarea av l cmz, vändes 9 7802641-6 under l s genom en vinkel av 0,5 ¶. De bestämda värdena ligger inom området l-lO. I testet med avseende på klibbighet står vär- det l för den yta som förblir dammfri och värdet 10 för en lOO % klibbig yta. Vid bestämningen av motståndet mot rotationstryck betecknar värdet l att ingen skada har uppträtt, medan värdet 10 anger att stampen har trängt igenom in i färgen i en sådan ut- sträckning, att beläggningen i omrâdet som utsättes för testet har fullständigt avlägsnats. Vidare testas belüggningens hårdhet manuellt.

EXEMPIàl.__l:_2_»i I alla exemplen blandades addukterna P, Q, R och S var och en med en av de ovannämnda polyhydroxiföreningarna A-F i de viktförhållanden som nämnts i tabell l. Till de resulterande bland- ningarna sattes i varje fall klortioxanton som fotoinitiator i en mängd av 4 vikt% baserat på addukten. De erhållna kompositio- nerna anbringades på stålpaneler till en beläggningstjocklek av 35 Pm (i härdat tillstånd), varefter panelerna omedelbart passe- rade under en UV-lampa vid en hastighet av 5 m/min. Avståndet mel- lan lampan och panelerna var 40 cm. Omedelbart efter bestrålningen bestämdes klibbigheten och motståndsförmågan mot rotationstryck och tiden mellan exponeringen för bestrålningen och ögonblicket när beläggningarna var klibbfria eller hade en motståndsförmâga mot rotationstryck av l. De resulterande beläggningarna var väl härdade i samtliga fall efter det att de hade hållits vid rums- temperatur i 5 dagar. De bestämda värdena uppräknas i följande tabell 2.

Qvint? 7802641~6 lC Omedelbart efter be- Torkningstícl i min efter be- Exempel Polyol strålning strålning tills: Klíbbígllet Motstånd mot Klíbbfri Värde 1 för motstånd rotatíonstryck mot rotationstrjøck AddukL__1.: 1 A 8 8 8 29 2 B 7 7 8 25 3 C 8 8 4 12 4 D 8 9 8 32 5 E 8 8 9 16 6 F 3 2 1 1 Addukt Q A 9 9 3 4 8 B 8 8 5 5 C 9 9 3 4 10 D 7 7 1 2 11 E 6 9 9 13 12 F 1 2 1 1 Addukt R 13 A 9 7 15 39 14 B 9 7 15 35 15 C 9 9 12 30 16 D 9 9 8 24 17 E 8 9 20 20 18 F 2 1 1 0,5 Addulzt S 19 A 8 9 6 9 20 B 5 7 7 12 21 C 9 9 4 8 22 D 3 4 2 23 E 6 9 5 5 24 F 1 1 O 0 11 7802641-'6 gšgnpßr 25¿;§ De i tabell 3 nämnda addukterna blandades med ovannämnda polyhydroxiföreningar och pigmenterades därefter till en pig- mentvolymkoncentration av 30 % med användning av en blandning av 6 viktdelar talk och 1 viktdel järnoxidrött. Som fotoinitia- tor tillsattes klortioxanton i en mängd av 2,5 vikt% baserat på addukten. Vidare tillsattes som sensiteringsmedel trietanol amin i en mängd av 2 vikt% baserat på addukten. Som lösnings- medel tillsattes butylacetat för att bringa kompositionen till sprayviskositet (20 s utströmningstid, DIN-cup 4).

De resulterande kompositionerna anbringades på stålpaneler till en skikttjocklek av 16-18 pm (i härdat tillstånd). 2 min senare fick panelerna passera under en UV-lampa vid en hastighet av 5 m/min. Avståndet mellan lampan och panelerna var 40 cm.

Tiden bestämdes mellan bestrålningen och det ögonblick belägg- ningarna var klibbfria eller hade en motståndsíörmåga mot rota- tionstryck av l. Med undantag av beläggningen i exempel 29 var alla erhållna beläggningarna väl härdade efter det att de hade hållits vid rumstemperatur i 14 dagar. De erhållna värdena anges i tabell 3.

TABE1a¿_§ Exempel Polyol Addukt Torkníngstid i min efter bestrålníng tills: Klíbbfri Värde l för motstånd mot rocationstryck 25 A P 3 16 26 A Q 2,5 9 27 A R 8 23 28 A s 1 6 29 B Q 2 12 30 c Q 0,75 3,5 31 c s o,5o 1,75 32 n P 2,5 10 33 u Q 2,5 8,5 34 D R 2 18 35 n s 0,25 1,5 Exempel 36-39 Exemplen 30-33 upprepades på ett sådant sätt, att komposi- 'Éïfi-ß-"fl Å"T¶'?Y"?] .» .~_.r,_t|.'1 7-1 m w.- ü' w." g: Q.11'..å...,1¿ 4 I ._ ....._,. in. 1 "m" m; 7802641-6 12 tionerna anbringades med en spraypistol och efter det att panelerna hade lämnats i endast 15 s fick de passera under en UV-lampa. Man fann att omedelbart efter bestrålningen var beläggningarna klibb- fria och därefter var det endast efter 10, 15, 13 respektive 20 s som beläggningarna hade ett värde av 1 för motståndet mot rota- tionstryck. Alla beläggningarna var väl härdade.

EXEMPEL 40-47 Rompositionerna som visas i exemplen 30, 31, 33 och 35 an- bringades på stålpaneler till en skikttjocklek av 16-18 Fm, (i härdat tillstånd) med hjälp av en spraypistol. Efter det att pane- lerna hade lämnats i 15 s eller l min fick de passera under en UV~lampa vid en hastighet av 10 m/min. Avståndet mellan lampan och panelerna var 40 cm. Omedelbart efter bestrâlningcn var bu- läggningarna klibbfria. Tiden mellan bestrålning och det ögon- blick dâ beläggningarna hade nått ett värde av l för motståndet mot rotationstryck nämns i tabell 4. Alla beläggningarna var väl härdade efter det att de hållits vid rumstemperatur i 14 dagar.

TABELL 4 Exempel Polyol Addukt Väntetid Torkningstid i s efter bestrålníng tills värdet 1 på motståndet mot rotationsttyck 40 c Q 15 s 30 41 C Q 1 min O 42 C S 15 S 15 43 C S 1 min O 44 D Q 15 s 25 45 D Q 1 min o 46 D S 15 s 30 47 D S 1 min 15

Claims (10)

1. 7802641-6 13 PATENTKRAV l. Sätt att belägga ett underlag genom att på detta anbringa en bestrålningshärdbar beläggningskomposition baserad på en uretan- förening och utsätta den för bestrålning med en våglängd av 90-600 nm, k ä n n e t e c k n a t av att en komposition omfat- tande A) en minst en isocyanatgruppinnehållande addukt av a) en akryl- eller metakrylhydroxiester med 5-20 kolatomer och b) ett polyisocyanat med 4-42 kolatomer och med 2-4 isocyanatgrupper per molekyl, B) en polyfunktionell hydroxiförening med en molekylvikt av 178-12 OOO och en hydroxylhalt av 0,5-30 vikt% i en mängd av 0,5-1,5 ekvivalenter hydroxi per ekvivalent isocyanat i föreningen A, och C) en fotoinitiator i en mängd av 0,1-10 vikt% av kompo- nent A, anbringas på underlaget och beläggningsskiktet utsättes för bestrålning och huvudsaklingen efter bestrålningen bringas addukten att reagera med vattenånga.
2. 2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t akryl- eller metakrylhydroxiesterninnehåller 5-15 kolatomer.
3. 3. Sätt enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a t att 2-hydroxietylakrylat, 4-hydroxibutylakrylat eller pentaery- tritoltriakrylat användes som akryl- eller metakrylhydroxiester. k ä n n e t e c k n a t av att âV
4. 4. Sätt enligt något av kraven 1-3, av att polyisocyanatet innehåller 15-40 kolatomer.
5. 5. Sätt enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t av att polyisocyanatet innehåller 2 eller 3 isocyanatgrupper per molekyl.
6. 6. Sätt enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t av att som polyisocyanat användes addukten av 3 molekyler hexa- metylen-1,6-diisocyanat och 1 molekyl vatten, addukten av l molekyl trimetylolpropan och 3 molekyler toluendiisocyanat eller addukten av l molekyl trimetylolpropan och 3 molekyler isoforondiisocyanat.
7. 7. Sätt enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a t av att det i kompositionen är närvarande en polyfunktionell hydroxi- förening i en mängd av 0,9-1,1 ekvivalenter hydroxi per ekvivalent isocyanat i komponent A.
8. 8. Sätt enligt något av kraven l-7, k ä n n e t e c k n a t av att den polyfunktionella hydroxiföreningen i kompositionen är en polyesterpolyol, en polyeterpolyol, en akrylatpolyol eller en polykaprolakton.
9. 9. Sätt enligt något av kraven l-8, k ä n n e t e c k n a t POOR QUALITY 7802641-6 14 av att kompositionen innehåller en polyfunktionell hydroxiförening med en molekylvikt inom omrâdet 300-8000.
10. 10. Sätt enligt något av kraven l-9, k ä n n e t e c k n a t av att kompositionen innehåller en pølyfunktionell hydroxiförening med en hydroxylhalt av 1-22 vikt%.